Ny metod förbättrar stadsplaneringen

Transkript

1 Ny metod förbättrar stadsplaneringen Skriv ut Jag ser min forskning som ett bidrag till diskussionen om möjligheter att få fram vederhäftigt underlag till alternativa, långsiktigt hållbara värdegrunder för stadsmiljön jämfört med de ofta dominerande, kortsiktiga ekonomiska värderingarna, som många gånger får avgöra stadsmiljöfrågor, säger arkitekt Lena Steffner. Hon har haft ordentligt på fötterna när hon forskat om detta. Lena Steffnar arbetade först som projekterande arkitekt innan hon 1988 tog steget över till stadsplanering tio år på Uppsala stadsbyggnadskontor och tio år på Stockholms stadsbyggnadskontor. Därefter har hon varit planchef i Gävle. Under ett år läste hon in en amerikansk arkitektutbildning i USA. Samtidigt med arbetet i Stockholm gjorde hon sitt forskningsarbete på Lunds Tekniska Högskola, där hon ingick i arkitekturprofessor Johan Rådbergs forskningsprojekt Den mänskliga staden, finansierat av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål. Samråd ej konstruktivt Intresset för stadsplanering väcktes när hon under lågkonjunkturen på talet lockades över till stadsbyggnadskontoret i Uppsala. År 1987 hade PBL trätt i kraft och i den fastslogs bland annat att man skulle samråda med allmänheten. När Lena Steffner konfronterades med den uppgiften startade funderingarna. Vilken typ av demokrati handlade det om? Samrådsmötena var inte så konstruktiva. Visst är det viktigt att kunna få planer prövade men det finns en annan del i stadsbyggandet där man vill ha samråd och hur ska det gå till i städer med många invånare? Finns möjlighet att ta reda på vad och hur invånarna uppskattar och upplever i sin stad utan att behöva fråga alla? Metoder för vardagen Funderingarna lade grunden till de frågeställningar som ledde fram till forskningen på 2000-talet. En bidragande faktor var också att hon under studierna i USA fick upp ögonen för att man kan använda forskningsmetoder för att skaffa sig underlag till sina vardagliga arbetsuppgifter på ett stadsbyggnadskontor. Page 1 of 7

2 Ser jättetråkigt ut med de parkerade bilarna. Om man istället smalnade av gatan och planterade lite träd skulle det bli mycket trevligare. Stenöken, skuggigt, tråkigt, lite livlöst. Snygga hus. För mycket parkerade bilar. Med träd istället för bilar blir detta en vacker gata. Lena Steffner beklagar att de flesta arkitekter lever i en värld där det går en gräns mellan husritandet och stadsbyggnadskonsten. Som projekterande arkitekt är man inne i sin konstnärliga värld, där arbetet kan tyckas tillräckligt komplicerat, men det är viktigt att lyfta blicken och se vad som händer i hela staden. När man arbetar på stadsbyggnadskontor är det värdefullt att få arbeta med arkitekter som har intresse för staden som en helhet. Varje plats unik Lena Steffner betonar att varje stad och plats är unik det finns inte ett recept på den goda staden. Men för att kunna åstadkomma den goda staden krävs en fungerande demokrati som innebär att många kan vara delaktiga i stadsbyggandet. Experter och lekmän har nämligen ofta olika uppfattningar om vad som är en god stadsmiljö. Experterna behövs och ska ta sitt ansvar för stadens användning och utformning men de behöver underlag för sina beslut. Page 2 of 7

3 För att mäta upplevelser av miljön måste man beskriva områdets stadskaraktär så att det framgår vad det är man mäter. Därför har Lena Steffner utvecklat en metod både för att beskriva områdens stadskaraktärer och för att mäta invånarnas upplevelser av dessa. Därmed kan man få underlag för en konstruktiv kommunikation mellan experter och invånare om gemensamma målsättningar för stadsmiljön i en demokratisk stadsbyggnadsprocess. Inventera karaktärer Byggnadsordningar med beskrivningar och värderingar av stadskaraktärer är bra som underlag för det fortsatta arbetet, anser Lena Steffner. - Men väldigt få fastställer sådana idag. Jag önskar att varje kommun gör en egen byggnadsordning och inventerar vilka olika byggnadskaraktärer det finns i kommunen/staden. Man behöver en beskrivning av karaktären ur ett historiskt perspektiv och syftet med att man byggde staden som man gjorde. Hur ser den fysiska miljön ut? Vilka hus och gatutyper finns? Vem bor i området och vilka verksamheter finns? Utifrån kartläggningen kan man plocka ut det som är unikt för stadskaraktären och göra mätningar där för att ta reda på invånarnas förhållningssätt. Värderar upplevelser Konkret innebär mätningen att deltagarna ringar in ett alternativ som motsvarar hur de brukar känna sig på olika platser som de är bekanta med och som se ser på bilder i enkätformuläret. Resultatet redovisas i ett cirkeldiagram med hur många procent av deltagarna som känner att stadsmiljön är spännande, trivsam, trygg eller motsatserna tråkig, otrivsam, otrygg. Deltagarna anger också en orsak till varför de upplever en plats på ett visst sätt. Trevlig gata med bra ingångar till husen på vänster sida. Härligt med träden och naturen. Människan känner sig lugn och ombonad av att gå under stora och maffiga träd. Kunde ha varit en blek bakgata men trädgårdarna och träden livar upp och gör det mysigt. Vacker miljö, känsla av småstadsbebyggelse. Även mindre inslag av växtlighet gör att man blir glad. Page 3 of 7

4 Lena Steffner har identifierat trettio olika faktorer som påverkar deltagarnas upplevelser av stadskaraktären. Dessa faktorer värderas för det undersökta området som helhet. Ett stapeldiagram, som ordnats från mest positivt till negativt, ger överblick på upplevda kvaliteter och brister i ett område som har en viss stadskaraktär. Detta kan man ta hänsyn till i framtida planering. Åtgärda det negativa I alla möjliga planeringsuppdrag som rör staden, till exempel upprustning av en gata, ombyggnad av en park och utbyggnad i en stadsdel, är det intressant att ha den här typen av mätning som underlag för att ta till vara det som är positiva kvaliteter för upplevelsen och ha chans att åtgärda det som är negativt. Det måste vara en miss i PBL att allt på privat kvartersmark är ganska reglerat i den demokratiska processen men när det gäller den offentliga miljön har invånarna ingen inblick i hur den planeras. Där vill man ju verkligen ha en demokratisk process! Och för att slippa fråga alla i kommunen kan man använda den här metoden som är validerad. Mätresultaten ska kunna vägleda experter till att medvetet forma miljöer som uppskattas på ett visst sätt av invånarna. Till experter räknar Lena Steffner byggherrar, förvaltare, arkitekter, akademiker, planerare och andra som har direkt inflytande över stadsbyggnadsprocessen, som exempelvis politiker. Jämföra alternativ När man ska projektera något nytt och i stort sett inget finns på platsen kan man använda mätmetoden för att mäta i en 3Dmodell, på papper eller i datorn, och jämföra olika alternativ. Lena Steffner tycker inte att metoden är speciellt arbets- och kostnadskrävande. Man bör ha åtminstone tjugofem enkäter för respektive grupp ung, vuxen och gammal. Med tanke på att cirka trettio procent besvarar en enkät bör man skicka ut cirka sjuttio till varje grupp. Bara de som använder en viss plats kan svara på frågorna medan en framtida bild i en datorvärld kan besvaras av alla. Ungdomar, vuxna och äldre kan uttrycka olika upplevelser men i Steffners undersökningar har upplevelserna varit så lika att de slagits samman till en grupp i diagrammen. Så länge man ställer frågor inom samma sociokulturella grupp kan man räkna med konsensus i svaren när man frågar hur människor känner sig. Men man bör alltid undersöka om det finns flera sociokulturella grupper som kan ha olika upplevelser i de miljöer man är intresserad av. Offentlig plats bäst Lena Steffners undersökningar visar att deltagarna har en mer positiv upplevelse av medeltidsstaden, stenstaden och trädgårdsstaden jämfört med Page 4 of 7

5 den funktionsuppdelade och den postmodernistiska staden. Den stora skillnaden är att den övergripande ordningen i de populära stadskaraktärerna skapat platser där människor har möjlighet att mötas. Den mest omtyckta platsen är en offentlig plats torget, parken eller gatan. Till och med i trädgårdsstaden! Den postmodernistiska staden strävar mycket efter att hitta förebilder i historien. Problemet är att man inte lyckas fylla den med rätt innehåll. Det är för dålig koppling mellan stadsbyggnadskonsten och det kommersiella näringslivet. De lever helt olika liv. Lena Steffner poängterar hur viktigt det är att ha en övergripande tanke på stadens form för att lyckas och hur viktigt det är med de offentliga platserna. Den funktionsuppdelade staden hade en övergripande ordning men den var för uppdelad. Den postmoderna staden vill ha blandade användningar men det är fortfarande lång väg att gå innan man skapat verkliga synergieffekter mellan olika förvaltningar inom kommunen och mellan kommunen och näringslivet för att få en stad som är blandad. De lyckade exemplen på nya stadsutbyggnader är när man är hänsynsfull mot det som redan finns och sedan bygger på med nytt. Det är viktigt att både bevara och utveckla samtidigt. Stark specialisering I samband med introduktionen av den funktionsuppdelade staden på talet, blev det starkare specialisering av de olika yrkeskategorierna. Arkitekter, landskapsarkitekter, gatuprojektörer och andra experter agerar sedan dess på olika nivåer i staden och staten samt hos enskilda exploatörer. Därmed blir det svårt att samordna en övergripande helhet. Jag skulle aldrig gå här när det är mörkt. Det är läskigt och en äcklig gång. Dåligt belyst på kvällen. Rån och överfall har förekommit här. Mycket tråkig arkitektur. ' Page 5 of 7

6 Till sin hjälp har kommunerna planmonopolet, ett regelverk som gör det möjligt att komma fram till en gemensam målsättning och sedan genomföra den. Något liknande finns nästan inte i några andra länder men här är det en kraftigt underskattad tillgång. Planmonopolet används inte på det sätt det skulle kunna användas. Visst finns kommunala målsättningar och visioner men de är alltför abstrakta och övergripande för att vara tillräckligt konkreta för stadsbyggnadsfrågorna när det gäller enskilda byggprojekt. Tyvärr saknas det visionära arbetet på stadsbyggnadskontoren och i många fall finns inte heller utrymme för det, säger Lena Steffner och fortsätter: Alla som har inflytande över hur staden byggs, och det är många, ska syssla med stadsbyggnad. Och stadsbyggnadskontoren, där planmonopolet finns, ska samla ihop visionerna. Men idag är allt uppsplittrat. Vi måste värna om planmonopolet och tydligare definiera rollerna för stadsbyggnadsfrågorna. Alltför mycket lämnas över till marknaden och därmed lämnar man ifrån sig möjligheten att skapa visioner och att se till att visionerna kommer till genom en demokratisk process. Otydliga roller Anledningen till att det ser ut som det gör kan vara att politiker och tjänstemän inte klarat ut rollerna sinsemellan. Men mest handlar det om kompetens åtskilliga kommuner saknar helt arkitektkompetens eller så finns kompetens men inga visioner. Genom att använda Lena Steffners metod vinner man ökad delaktighet och kommunikation mellan experter och medborgare. Tack vare dialogen dem emellan kan man sikta mot ett gemensamt resultat. En handfull experter kan inte ha alla kunskaper. Det är större chans att kvaliteterna i en stad tas tillvara och att politiker och tjänstemän åtgärdar de brister som finns om man använder metoden. Om experterna har kunskaper om vad medborgarna uppskattar med sin stad så är det svårt att låta bli att ta ansvar, då tar man hänsyn till det. Ett engagemang från invånarna på alla nivåer i samhället betyder oerhört mycket för hur politikerna lyckas i sitt arbete. Den här metoden bjuder inte in alla att vara med om att bestämma utan det handlar om att ta reda på hur människor upplever sin stad. Det är en gest från makthavarna som kan vara en förlösning i kontakten med medborgarna. Metoden används Lena Steffner upplever att det finns ett stort intresse för hennes metod och den har redan använts vid planeringen av centrumplanen i Gävle. Hon har lämnat sin fasta anställning och arbetar numera som konsult inom ett eget företag och räknar med att samarbeta med tidigare kollegor och arkitektkontor som vill ha mätresultat som underlag i sina uppdrag. Hon ägnar sig också åt att vidareutveckla metoden så att den blir smidig att använda. Page 6 of 7

7 Göran Nilsson Frilansjournalist i Lund Fotnot: Lena Steffner föreläser på Moviums vinterkonferens Odla staden den 28 januari. Avhandlingen Värdering av stadsmiljöer en metod att mäta upplevelse, framlagd 2009 vid avdelningen för Stadsbyggnad, Institutionen för Arkitektur och byggd miljö, LTH, finns på func=downloadfile&recordoid= &fileoid= «tillbaka MOVIUM, SLU, Box 54, Alnarp. Tel , fax , e-post info@movium.slu.se För innehållet på denna sida svarar Webmaster Page 7 of 7