Fem år med nollräntor and counting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fem år med nollräntor and counting"

Transkript

1 Marknadsbrev december 2013 Fem år med nollräntor and counting Fem år med nollräntor and counting. Ultralätt och okonventionell penningpolitik har varit nödvändigt för att förhindra en kollaps för de finansiella marknaderna. Det har även stöttat konjunkturen och gett bränsle åt börser och andra tillgångar. Men efter fem år med gigantiska stimulanser börjar USA röra sig allt närmare en nedtrappning av sina obligationsköp. ECB står samtidigt redo att öka sina stimulanser, medan Riksbanken är klämd däremellan. Fortsatt mycket låg inflation har dock ökat sannolikheten för att även Riksbanken sänker reporäntan ytterligare. Är förenklade investerings beslut för enkla? Hur vi kommer fram till våra investeringsbeslut är en fråga som har engagerat forskare under de senast decennierna. Insikten att människor inte är mekaniska maskiner utan just människor går som en röd tråd genom det som kommit att kallas behavioural finance, eller sparandepsykologi på svenska. En viktig del av teoribygget rör förenklade beslutsregler. ndias modellportföljer. Den starka börsuppgången under fjärde kvartalet har lett till att risken på de finansiella marknaderna, mätt som standardavvikelse, har minskat något. Samtidigt har värderingarna på aktiemarknaderna ökat främst inom kategorierna globala aktier och till viss del även svenska aktier. Det medför minskad andel globala och svenska aktier i ndias modellportföljer. Samtidigt ökas andelen tillväxmarknadsaktier rejält. Börsutveckling 1 november 2 december i svenska kronor Nordamerika 2,4% Sverige 2,3% Europa 1,7% Ryssland 5,5% Asien Japan 2,6% 1,0% Afrika 2,3% Sydamerika 5,4% Australien 4,7% Världen 2,0% Börsutveckling avser MSCI-index för respektive land/världsdel inklusive återinvesterade utdelningar omräknat till svenska kronor.

2 MAKROPERSPEKTIV Fem år med nollräntor and counting För fem år sedan inleddes dagens ultralätta penningpolitik med nollräntor och extraordinära åtgärder. I USA börjar det bli dags för Fed att trappa ned sina obligationsköp medan ECB står reda att öka sina stimulanser. Riksbanken är klämd däremellan. Fortsatt mycket låg inflation har dock ökat sannolikheten för att även Riksbanken sänker reporäntan ytterligare. Det är nu ganska exakt fem år sedan som världens centralbanker inledde dagens extremt expansiva penningpolitik genom att drastiskt sänka styrräntorna. Fed var först ut med att sänka styrräntan till nära noll i december 2008 och de andra stora centralbankerna följde strax efter. Finanskrisen härjade för fullt och det var framför allt centralbankerna som var snabba att agera. Och man gjorde det kraftfullt och med nya, ovanliga metoder det som i folkmun har kallats för att dra igång sedelpressarna. Syftet var dels att bringa stabilitet igen i det finansiella systemet och dels att stimulera den ekonomiska tillväxten som befann sig i fritt fall. Då var det nog få som räknade med att styrräntorna skulle ligga kvar nära noll fem år senare och att ytterligare stimulanser fortfarande behövs och diskuteras. Vad har då hänt under dessa fem år och hur står det till egentligen? Centralbankernas strategi att ösa ut likviditet har förmodligen starkt bidragit till att hindra en kollaps av de finansiella marknadernas funktionssätt. Förtroendet på de finansiella marknaderna har återvänt och det med råge. Kombinationen av mycket låga räntor, överskottslikviditet och bättre riskaptit har lett till fallande riskpremier på de finansiella marknaderna. Med andra ord; riskfyllda tillgångar som aktier och kreditobligationer har gått mycket starkt. Under hösten har vi fortsatt att se nya börsrekord framför allt i USA. Och ränteskillnaderna mellan företagsoch statsobligationer är nu nästan lika låga som de var innan krisen. Den okonventionella penningpolitiken har inte lett till varuinflation som många tidigare (felaktigt) befarat. Snarare har vi fått en tillgångsinflation dvs. stora prisökningar på olika typer av tillgångsslag. Ingen vanlig konjunkturcykel Samtidigt har läget för världskonjunkturen börjat repa sig. Men det är inte en vanlig konjunkturcykel vi har upplevt de senaste åren. Återhämtningen i den globala ekonomin har varit långsammare och mer utdragen jämfört med tidigare konjunkturvändningar. Det finns fortfarande mycket lediga resurser i form av hög arbetslöshet och ledig kapacitet i industrin. Det bidrar till att det globala inflationstrycket generellt sett är lågt. Samtidigt finns behov av att dra ned skulderna bland både stater och banker framför allt i euroområdet vilket både hämmar tillväxten och ger deflationistiska tendenser. När det gäller att stimulera tillväxten har penningpolitiken därmed inte varit lika lyckosam under den här femårsperioden. De strukturella trenderna och underliggande problemen slår in en kil som gör att penningpolitiken inte är lika effektiv. Återhämtningen i den globala ekonomin har varit långsammare och mer utdragen jämfört med tidigare konjunkturvändningar. För att repararera skadorna efter finans- och skuldkriserna behövs snarare politiska lösningar och reformer något som tyvärr lyst med sin frånvaro på båda sidorna om Atlanten. Politikerna har inte visat den handlingskraft som skulle behövas. Och när centralbankerna kör den penningpolitiska gasen i botten tar det också paradoxalt nog bort den politiska pressen att agera. På så sätt är centralbankerna både starka och svaga. De är starka för att de har förmågan att agera både snabbt och kraftfullt, men svaga för att de penningpolitiska verktyg som finns till förfogande inte biter på de underliggande strukturella problemen. Amerikansk tillväxt tuffar på Trots en segdragen konjunkturåterhämtning har stämningsläget och konjunkturindikatorer stärkts under 2013 och har vi även sett att tillväxten gradvis återvänder. Återhämtningen är dock olika stark i olika regioner. I USA fortsätter tillväxten att gå från klarhet till klarhet. Under hösten har aktiviteten fortsatt att expandera på relativt bred 2

3 front. Varken budgetbråket tidigare i höstas eller den relativt snabba uppgång i obligationsräntor som vi såg under andra kvartalet i år verkar ha satt krokben för återhämtningen. Det politiska debaclet var däremot sannolikt en viktig orsak till att Fed inte började trappa ned sina obligationsköp tidigare i höstas. I takt med att vi fått bevis på att konjunkturen får allt bättre fäste är det också rimligt att Fed börjar sin nedtrappning. Det sker troligen under första kvartalet nästa år. Det kommer att inledas i små steg och kombineras med löften om att hålla styrräntan låg länge. Fed har använt arbetslösheten som en viktig indikator för när räntan kan tänkas höjas igen. Ett sätt att signalera att räntan fortsätter att ligga kvar nära noll är att Fed sänker sin tröskelnivå för arbetslösheten från 6,5 procent till 6 procent. Ytterligare knuff behövs i euroområdet Även i euroområdet har tillväxten börjat repa sig. Recessionen är bruten, men återhämtningen sker från en låg nivå. BNP är fortfarande en bra bit under de nivåer som rådde innan krisen. Bräcklig tillväxt och deflationistiska tendenser fick ECB att sänka styrräntan ytterligare till 0,25 procent i november och signalera att den ska ligga kvar där under en lång period. Det var något vi räknat med skulle komma innan årsskiftet. Men det kommer sannolikt att behövas ytterligare stimulanser för att knuffa igång den europeiska kontinenten. ECB har diskuterat möjligheten att sänka inlåningsräntan så att den blir negativ. Det betyder att bankerna måste betala för att parkera sina pengar hos ECB. Förhoppingen är att en negativ ränta gör så att bankerna lånar ut pengar i högre utsträckning. Metoden är dock kontroversiell. Negativa räntor är något som centralbanker generellt sett tycker är läskig materia som kan störa marknadens funktionssätt. Då tror jag att det är mer troligt att ECB lånar ut en ny omgång av stora lån till bankerna med mycket 117,5 115,0 Real BNP, Index 2005 = 100 lång löptid och till låg ränta. För att stimulansen ska bli mer träffsäker är det också troligt att ECB försöker rikta åtgärderna så det kommer små och medelstora företag till godo. Det är de som har svårigheter att hitta finansiering och dessutom får betala dyrt för lånen. Kanske kan ECB inspireras av Storbritanniens centralbank som framgångsrikt har haft riktade låneprogram i sin repertoar av extraordinära åtgärder. Riksbankens dilemma I Sverige är inflationstrycket fortsatt mycket lågt och KPIinflationen fortsätter att harva runt nollstrecket. De globala deflationistiska tendenserna påverkar även Sverige. Hittills har hushållens långsiktiga inflationsförväntningar varit förankrade kring 2 procent, men de börjar glida nedåt och det är något som oroar en centralbank. Det har gjort att sannolikheten för att Riksbanken sänker reporäntan ytterligare i vinter är stor. Samtidigt har konjunktursignalerna under hösten varit spretiga. Sammantaget har BNP-tillväxten i Sverige som helhet varit svagare i år än i exempelvis Tyskland och USA. Men till skillnad från många andra länder är BNP på en betydligt högre nivå än innan krisen bröt ut. Under hösten har också mönstret med en tudelad ekonomisk aktivitet förstärkts. Industrin har fortsatt att gå svagt medan hushållen är köpstarka och utgör den viktigaste drivmotorn för ekonomin. De flesta framåtblickande indikatorer som exempelvis Konjunkturinstitutets barometer har dessutom stigit oväntat mycket under hösten och pekar mot bättre tillväxt framöver. Normalt sett är det här inte ett läge då ytterligare penningpolitisk stimulans behövs. Dessutom visar tillväxten i hushållskrediter tendenser på att stiga igen och bostadspriserna har accelererat under hösten. Det trendbrott som Riksbanken efterlyser i skuldsättningen har inte materialiserats tvärtom riskerar det öka. Riksbanken står inför tuffa avvägningar och det finns ingen enkel handlingsregel som likt ett trollspö löser problematiken. De stora strukturella trenderna som påverkar både inflation och skuldsättning ligger bortom Riksbankens kontroll oavsett om räntan förändras med 0,25 procentenheter eller ej. 112,5 110,0 107,5 105,0 102,5 100, Sverige USA Euroområdet Source: Reuters EcoWin Heidi Elmér Chefekonom 3

4 PLACERA Är förenklade investeringsbeslut för enkla? De senaste tjugo-trettio åren har forskare börjat intressera sig för hur vi kommer fram till våra investeringsbeslut. Insikten att människor inte är mekaniska maskiner utan just människor går som en röd tråd genom det som kommit att kallas behavioural finance, eller sparandepsykologi på svenska. En viktig del av teoribygget rör förenklade beslutsregler. Här tänkte jag titta närmare på hur dessa förekommer vid investerings- och sparbeslut. Göra något eller sitta still i båten? Det första beslutet rör själva aktiviteten, valet att göra något alls. Bedövande många studier har kommit till liknande (och rätt skrämmande) resultat: vi väljer ofta att inte göra något alls. Det kan gälla nya val, eller att se över gamla, redan genomförda val i båda fallen tycks vi gilla status quo, det vill säga att inte agera. För sparande har det här rätt konkreta konsekvenser. Utformandet av en icke-väljar-fond blir oerhört viktigt just därför att vi vet att många kommer att hamna i den. Inte nödvändigtvis därför att den är bra, utan snarare för att det är där du hamnar om du inte gör något alls. Och gör du ett inledande val blir detta oerhört viktigt just därför att du med stor sannolikhet inte kommer att ompröva det och byta fond. Sprida risker men hur? Andra beslutet där förenklingar kan förekomma rör hur du sätter samman din sparportfölj. Om du skall sätta samman en sparportfölj för, säg, ditt premiepensionssparande finns enorma möjligheter att kombinera olika fonder. Vi tänker oss att du kommit till insikten att valet mellan aktiefonder och räntefonder känns viktigt att ta itu med först. Du vet vad du borde göra. Du borde hitta rätt risknivå; du borde fundera över förväntad avkastning, risktal och korrelationer för alla inblandade fonder; och du borde kalkylera den optimala portföljen. Inte förvånande att du tillgriper förenklade beslutsregler som till exempel tumregeln att ha en aktieandel motsvarande 100 minus din ålder. Som en parentes är det inte bara lekmän som diversifierar på ett naivt sätt ( jo, det heter så, har inget att göra med att investeraren är lättlurad ). Harry Markowitz, fadern till modern portföljteori fick frågan vad han skulle gjort i motsvarande fall och svarade något i stil med att jo, han hade också förstått vad han borde göra, han borde uppskattat och räknat, men istället delade han 50/50 mellan aktier och räntor. Att även nobelpristagare i den här bemärkelsen är naiva kan väl ge ett visst mått av ödmjukhet inför uppgiften? Viljan att vara lagom Antag att vi går vidare i beslutsfattandet. Vi har beslutat oss för att välja, vi har tagit oss an fördelningen och står nu inför valet av den enskilda fonden. Här finns det ju mängder av information kan tyckas: data om historisk avkastning, information om standardavvikelser och förvaltarstil finns det verkligen utrymme för förenklade beslutsregler även på den här nivån? Visst finns det det, är svaret. En förenkling som visat sig gälla i en mängd olika Finns det verkligen utrymme för förenklade beslutsregler även på den här nivån? Visst finns det det, är svaret. sammanhang är att alltid välja mittenalternativet. Vi tycks sky det extrema, även vad gäller investeringsbeslut. Konkret innebär tendensen att välja mittenalternativet att själva urvalet kommer att styra ditt val. Blir du presenterad ett gäng aktiefonder kan en global aktiefond synas vara ett riktigt lågriskalternativ. I ett mer blandat urval, där även räntefonder förekommer, ses samma globalfond som bra mycket mer riskfylld. Mitten är helt enkelt ett relativt begrepp som självklart påverkas av sammanhanget. Något att kanske se upp med när du bygger din egen portfölj. Välkända alternativ funkar bäst Nästa förenkling går under benämningen igenkänningsregeln. Innehållet är enkelt: människor verkar tycka att det alternativ vi känner igen i någon mening är bättre, snabbare, större ja, hur de olika alternativen nu skall utvärderas. I vår fondvärld översätts det faktum att vi känner igen fond 4

5 bolaget, och kanske hört talas om fonden tidigare, till en förväntan om en bättre avkastning. Inte för att vi vet något alls om fonden, dess innehåll eller historik utan bara för att vi känner igen namnet. Flocken bestämmer Den sista förenklingen avseende just val av den enskilda fonden är rätt välkänd. Det handlar om flockbeteende. Vi tycks använda det sätt på vilket alla andra beter sig som en slags, mycket förenklad, beslutsregel. Vi kopierar, helt enkelt. Finansiellt flockbeteende kan leda till bubblor på både aktie- och fastighetsmarknader, och kan även vara betydelsefullt för ditt investeringsbeslut. Bra eller dåligt med förenklingar? I praktiskt taget alla beslut vi fattar finns någon form av förenkling inblandad. Jag har försökt visa att de här förenklingarna smyger sig in även i investeringsbeslutet. Detta är inget att förvånas över. Att fatta beslut om fondval är något som många upplever som svårt och trist vilket i sin tur kan innebära att man känner sig oförmögen att fatta beslut på grundval av kunskap och heller inte har lust att lägga ned tid på att informera sig. Ett lysande läge för förenklingar att ta över beslutsfattandet med andra ord. En angränsande och stor fråga är om det här är bra eller dåligt? Man kan väl sammanfatta den akademiska debatten de senaste åren med att det beror på. Om förenklingen innebär ett bättre eller sämre beslut än ett mer analytiskt tillvägagångssätt beror helt enkelt på vilket beslut individen annars skulle fattat. I fallet med den okunnige, ointresserade är risken stor att det inte blivit något beslut alls och i det perspektivet är kanske det förenklade beslutet att föredra. Kanske, funderar jag, kan man se ovanstående lista inte som en lista över saker och fenomen att undvika, utan saker att vara uppmärksam på. Vet man att det uppenbara läget för många är att inte göra något alls då kanske den insikten kan leda till att man i alla fall överväger att göra ett fondval. Och vet man att följa- John- beteende är vanligt bland investerare kan man kanske ha det i bakhuvudet när man lyssnar på, ofta rätt självsäkra, bedömare bland kollegorna. Det kan väl också vara en avslutande uppmaning till oss som arbetar med finansiella tjänster att fundera lite mer över hur finansiella beslut faktiskt fattas. Varken vi eller våra kunder är sparmaskiner, utan agerar på basis av bland annat känslor, igenkänning och ren kopiering. Jeanette Hauff Sparekonom 5

6 ndias modellportföljer uppdateringar fjärde kvartalet 2013 ndia erbjuder fem modellportföljer för sparare som vill sköta sina fondtransaktioner på egen hand, men som vill få råd kring portföljsammansättning och val av fonder. Varje modellportfölj har en förutbestämd risknivå som motsvaras av risknivåerna i ndias fem lafonder där modellportfölj 1 har lägst risk och modellportfölj 5 har högst risk. Om portföljerna En viktig egenskap hos ndias modellportföljer är att risk nivån i respektive portfölj (mätt som standardavvikelse) är konstant. Det innebär att vi utgår från respektive portföljs risknivå och därefter väljer en så optimal sammansättning av tillgångsslag som möjligt inom den givna risken. Detta skiljer sig från andra upplägg där man väljer en fastställd fördelning mellan t.ex aktier och räntor eller en förutbestämd geografisk spridning. Den främsta fördelen med ndias modellportföljer är därför att du alltid vet vilken risk du har i portföljen, oavsett utvecklingen på de finansiella marknaderna. Alla finansiella investeringar är förknippade med en viss risknivå. Och denna risknivå kan ändras över tid. T.ex kan risknivån på aktiemarknaden både öka och minska under perioder. För att modellportföljernas risknivå ska hållas konstant uppdaterar vi modellportföljerna kvartalsvis och gör justeringar i fördelningen mellan tillgångsslagen när risknivån på de finansiella marknaderna ändras. I samband med de kvartalsvisa uppdateringarna byter vi ibland även ut vissa av de fonder som ingår i portföljförslagen. Detta kan ske på grund av att ndias fondanalytiker gör bedömningen att en annan fond än någon av dem som ingår i portföljförslagen har bättre förutsättningar att skapa avkastning framöver. Fondförändringar kan även ske på grund av att konjunkturläget eller marknadsrörelser gör att vi vill ändra fördelningen mellan stora och små bolag, mellan tillväxt- och värdebolag eller ändra den geografiska exponeringen något. När vi byter ut fonder i modellportföljerna handlar det oftast om att en fond byts ut mot ett snarlikt alternativ, t.ex att en bred Sverigefond byts mot en småbolagsfond. En Sverigefond kommer t.ex aldrig att bytas mot en Europafond. Fjärde kvartalet 2013: Ökad andel tillväxtmarknader i portfölj 1-3 Den starka börsuppgången under fjärde kvartalet har lett till att risken på de finansiella marknaderna, mätt som standardavvikelse, har minskat något. Samtidigt har värderingarna på aktiemarknaderna ökat främst inom kategorierna globala aktier och till viss del även svenska aktier. Eftersom målsättningen är att behålla konstant risknivå i portföljerna och ta hänsyn till aktuell värdering, minskar vi därför på innehaven i globala aktier och drar även ned andelen svenska aktier något. Det leder samtidigt till att vi ökar andelen tillväxmarknadsaktier rejält. Dessa förändringar berör modellportföljerna 1, 2, och 3 där andelen globala aktier minskas med 7-10 procentenheter och andelen svenska aktier minskas med 0,2- procent, och andelen tillväxtmarknadsaktier ökas med motsvarande mängd. Inom kategorierna räntor och alternativa placeringar har endast mindre viktjusteringar gjorts. I modellportföljerna 4 och 5 har inga större viktförändringar skett. Fondbyten fjärde kvartalet 2013 Carnegie World Wide byts mot ndia Global Exponering Inom kategorin globala aktier byter vi ut Carnegie World Wide, som funnits med i portföljerna under hela detta år, mot den nystartade indexnära fonden ndia Global Exponering. Den nya fonden förvaltas passivt och investerar på börserna i Nordamerika, Västeuropa och Japan. Den utgör därmed ett passande alternativ till ndia Världen som förvaltas aktivt och även placerar på tillväxtländernas börser. Innehavet i globala aktier fördelas lika mellan de 6

7 båda fonderna. Bytet från Carnegie WorldWide till ndia Global Exponering innebär även att förvaltningsavgiften minskar från 0 till 0 procent. Förändringen gäller samtliga portföljer. JPMorgan Systematic Alpha läggs till i portfölj 1 och 2 Inom kategorin alternativa investeringar lägger vi till den nya fonden JPMorgan Systematic Alpha. Detta är en fond som utnyttjar ett flertal alternativa strategier med målsättningen att skapa positiv avkastning som har lågt samband med utvecklingen på aktie- och räntemarknaden, och detta till låg risk. JPMorgan Systematic Alpha bidrar till ökad riskspridning i portföljerna och kompletterar övriga alternativa tillgångsslag väl. I och med förändringen viktas Catella Hedge ned, men behålls fortfarande som det största innehavet inom kategorin. Denna förändring gäller endast modellportfölj 1 och 2 BlackRock Global Absolute Return Bond viktas upp Ränteinvesteringar har varit svåra under 2013, och bedöms vara så ytterligare ett tag. Vi väljer därför att vikta upp innehavet i BlackRock Global Absolute Return Bond och samtidigt minska innehavet i ndia Penningmarknadsfond. BlackRock Global Absolute Return Bond passar det aktuella marknadsklimatet väl då den har större flexibilitet än ndia Penningmarknadsfond, och kan investera i alla obligationstyper och ränteinstrument globalt. Denna flexibilitet gör att fonden kan skapa avkastning även vid stora rörelser på räntemarknaden. Denna förändring gäller endast modellportfölj 1 och 2. BlackRock India byts mot Schroder China Opportunities Vår övervikt på den indiska aktiemarknaden genom Black Rock India i portfölj 3-5 har utvecklats väl. Vi väljer nu att byta detta innehav mot Schroder China Opportunities då vi ser positivt på den kinesiska aktiemarknaden på kort sikt. Ledningen i Kina har nyligen offentliggjort sin strategiska inriktning för kommande år. Marknaden har tolkat detta positivt, vilket har gett bränsle åt börsen. Vi tror att den positiva synen på kinesiska aktier kommer hålla i sig ytterligare ett tag, vilket skapar gynnsamma förutsättningar för den kinesiska börsen relativt andra tillväxtmarknadsbörser. Vi byter därför vårt innehav i BlackRock India mot Schroder China Opportunities som är vårt förstahandsval i kategorin. Denna förändring gäller endast modellportfölj 3-5. East Capital Ryssland byts mot Prosperity Russia Vi behåller vår positiva syn på den ryska aktiemarknaden, främst tack vare låga värderingar och det faktum att vi tror på en försiktig återhämtning för världsekonomin, vilket brukar gynna ryska aktier. Vi väljer dock att byta ut East Capital Ryssland mot Prosperity Russia som har en imponerande avkastningshistorik. Denna fond har tidigare främst riktat sig till institutionella investerare, men ndia kan nu som enda aktör i Sverige erbjuda den till våra sparkunder. Denna förändring gäller endast modellportfölj 4-5. ndia Småbolag Sverige byts mot Carnegie Swedish Small Cap För att bibehålla risknivån i modellportfölj 4 och 5 byts ndia Småbolag Sverige ut mot Carnegie Swedish Small Cap, vars risk är något högre. Carnegie Swedish Small Cap har betydligt färre innehav och har tydligare inriktning på små tillväxtbolag. Denna förändring gäller endast modellportfölj 4-5. Anthony Mickelson Johan Lundqvist 7

8 Modellportfölj 1:5 Risken i portföljen är låg och passar investerare med en försiktig attityd till risk. Tillgångsslag Fond Svenska Aktier Lannebo Sverige Flexibel Globala Aktier ndia Världen ndia Global Exponering Alternativa placeringar Catella Hedge JPMorgan Systematic Alpha Lynx Dynamic Räntor/Alt. placeringar BlackRock Absolute Return Bond Räntor ndia Penningmarknad Tillväxtmarknader Acadian Emerging Markets *+ rörlig förvaltningsavgift Fördelning 4P** Avgift 8 % 4 % 4 % 10 % 7% 3 % 33 % 24 % 7 % 100 % 1,0* * 1,0 * ** 4P är ndias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra P som vi fokuserar på när vi analyserar fonder Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. Modellportfölj 2:5 Risken i portföljen är förhållandevis låg och passar investerare med en försiktig till neutral attityd till risk. Tillgångsslag Fond Svenska Aktier Lannebo Sverige Flexibel ndia Småbolag Sverige Globala Aktier ndia Världen ndia Global Exponering Alternativa placeringar Catella Hedge JPMorgan Systematic Alpha Lynx Dynamic Räntor/Alt. placeringar BlackRock Absolute Return Bond Räntor ndia Penningmarknad Tillväxtmarknader Acadian Emerging Markets *+ rörlig förvaltningsavgift Fördelning 4P** Avgift 13 % 3 % 9 % 8 % 10 % 7 % 3 % 18 % 13 % 16 % 100 % 1,0* * 1,0 * ** 4P är ndias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra P som vi fokuserar på när vi analyserar fonder Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. Modellportfölj 3:5 Risken i portföljen är genomsnittlig och passar investerare med en neutral attityd till risk. Tillgångsslag Fond Svenska Aktier Lannebo Sverige Flexibel ndia Småbolag Sverige Globala Aktier ndia Världen ndia Global Exponering Alternativa placeringar Catella Hedge Lynx Dynamic Räntor/Alt. placeringar BlackRock Absolute Return Bond Old Mutual Emerging Markets Debt Tillväxtmarknader Acadian Emerging Markets Schroder China Opportunities *+ rörlig förvaltningsavgift Fördelning 4P** Avgift 18 % 6 % 13 % 12 % 16 % 4 % 5 % 2 % 20 % 4 % 100 % 1,0* * 1,0 * ** 4P är ndias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra P som vi fokuserar på när vi analyserar fonder Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. Modellportfölj 4:5 Risken i portföljen är förhållandevis hög och passar investerare som är villiga att ta lite högre risk. Portföljen passar för en längre sparhorisont. Tillgångsslag Fond Svenska Aktier Lannebo Sverige Flexibel Carnegie Swedish Small Cap Globala Aktier ndia Världen ndia Global Exponering Alternativa placeringar Catella Hedge Lynx Dynamic Räntor Old Mutual Emerging Markets Debt Tillväxtmarknader Acadian Emerging Markets Schroder China Opportunities Prosperity Russia *+ rörlig förvaltningsavgift Fördelning 4P** Avgift 25 % 7 % 16 % 15 % 2 % 2 % 2 % 23 % 5 % 3 % 100 % 1,0* * * 2,5 ** 4P är ndias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra P som vi fokuserar på när vi analyserar fonder Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. Modellportfölj 5:5 Risken i portföljen är hög och passar investerare som vill ha hög risk i sparandet. Portföljen passar för en längre sparhorisont. Tillgångsslag Fond Svenska Aktier Lannebo Sverige Flexibel Carnegie Swedish Small Cap Globala Aktier ndia Världen ndia Global Exponering Alternativa placeringar Catella Hedge Räntor Old Mutual Emerging Markets Debt Tillväxtmarknader Acadian Emerging Markets Schroder China Opportunities Prosperity Russia *+ rörlig förvaltningsavgift Fördelning 4P** Avgift 23 % 9 % 16 % 15 % 2 % 3 % 22 % 6 % 4 % 100 % 1,0* * 2,5 ** 4P är ndias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra P som vi fokuserar på när vi analyserar fonder Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. 8

9 Ny fond förbättrar riskspridningen i din portfölj JPMorgan Systematic Alpha är en ny fond på ndias plattform som tillhör kategorin alternativa fonder. Fondens mål är att skapa jämn och stabil avkastning till förhållandevis låg risk. I den här artikeln förklarar vi hur fonden fungerar och hur du kan använda den i din portfölj. Målsättningen med JPMorgan Systematic Alpha är att skapa positiv avkastning som har lågt samband med utvecklingen på aktie- och räntemarknaden, och detta till låg risk. I förvaltningen används ett flertal alternativa strategier som på olika sätt utnyttjar marknadslägen på de finansiella marknaderna. Dessa strategier återfinns vanligtvis i breda hedgefondportföljer, och kan till exempel gå ut på att utnyttja olika finansiella statistiska samband eller agera på beteendemönster kopplade till finansiella händelser. Eftersom fondens strategier inte styrs av rådande trender på de finansiella marknaderna kan den förbättra riskspridningen i de flesta sparportföljer. Hur sker förvaltningen? De strategier som förvaltarna använder sig av bygger till stor del på att utnyttja tillfällen på marknaderna då prissättningen på aktier eller andra värdepapper avviker från tidigare etablerade mönster eller påverkas av olika finansiella händelser. Ett exempel är när prisskillnaden mellan två aktier som vanligtvis brukar vara stor har minskat, och förvaltarnas modeller indikerar att skillnaden ska öka igen. För att dra nytta av ett sådant läge är den vanliga lösningen att investera i den aktie som man tror ska stiga i värde. Det innebär dock att man måste ta både aktie- och marknadsrisk, vilket betyder att den totala risken kan bli hög. Men genom att använda finansiella derivat, kan förvaltarna minimera aktieoch marknadsrisken, och endast exponera sig mot prisskillnaden mellan de två aktierna. På så sätt kan de utnyttja intressanta tillfällen på marknaderna till en begränsad risk. Ett annat exempel på hur en del av förvaltningen bedrivs är när det läggs ett bud på ett företag. Om ett bolags aktie handlas till omkring 100 kronor och budet uppgår till 120 kronor per aktie, kommer aktiekursen att stiga till nära 120 kronor direkt när budet offentliggörs. För det mesta stiger dock inte kursen fullt upp till 120 kronor omedelbart det finns ju trots allt en risk att budet inte blir av. Även här kommer förvaltarna, med hjälp av derivat, att minimera aktie- och marknadsrisk för att enbart investera i mellanskillnaden mellan aktuell kurs och budkurs. Olika användningsområden Exemplen ovan visar på själva kärnan i förvaltningen att minimera de vanligaste risker som förknippas med traditionella investeringar och isolera specifika faktorer som har potential att skapa avkastning. Genom att inkludera en fond som denna i sparandet blir portföljens avkastning därmed inte lika beroende av utvecklingen på aktie- och räntemarknaden. Det betyder att även om börserna sjunker och obligationsavkastningen utvecklas svagt, kan JPMorgan Systematic Alpha fortfarande ge positivt bidrag till portföljen eftersom avkastningen till största del bygger på andra faktorer. Fonden kan även användas som ett komplement till ränteplaceringar. Räntefonder har en given plats i många sparares portföljer, men ger till följd av dagens låga marknadsräntor låg avkastning. Det skapar behov av alternativ till traditionella räntefonder. JPMorgan Systematic Alpha är förvisso mycket olik en räntefond då avkastningen bestäms av helt andra faktorer. Men däremot är risknivån jämförbar med en långräntefond. Fonden kan därför användas både som ett komplement, och i viss mån alternativ, till traditionella ränteplaceringar. Hur stor andel av portföljen som bör placeras i fonden beror på vilken risknivå man vill ha i sparandet. Om avsikten är att öka riskspridningen i en aktieportfölj, men samtidigt behålla en hög risk, kan omkring en tiondel vara ett bra riktmärke. Om syftet istället är att sätta ihop en lågriskportfölj kan en större del av portföljen placeras i fonden. För att uppnå god riskspridning bör man dock aldrig placera för stor del av portföljvärdet i en enskild fond. I en lågriskportfölj kan det därför vara rimligt att fördela upp till en femtedel av kapitalet till JPMorgan Systematic Alpha, och komplettera med andra lågriskplaceringar. Även om syftet med JPMorgan Systematic Alpha är att skapa jämn och stabil avkastning är det viktigt att förstå att fonden kan utvecklas negativt i perioder. Investeringshorisonten bör vara 3-5 år. Hans Forssman Johan Lundqvist 9

10 Marknadsnoteringar Aktieindex MSCI TR (utveckling i svenska kronor) 1 månad 1 år 3 år 5 år Sverige 1,95% 22,02% 20,78% 132,18% Norden 1,87% 22,50% 21,26% 94,51% Europa 0% 22,85% 25,87% 60,14% USA 2,59% 28,30% 46,43% 86,28% Japan 2,89% 30,03% 16,16% 29,05% Brasilien -8,97% -9,96% -34,87% 45,82% Ryssland -4,51% -1,14% -16,43% 109,71% Indien -1% -6,66% -27,01% 66,86% Kina 6,40% 13,51% -0,22% 66,48% Världsindex 8% 25% 27,01% 72,02% Tillväxtmarknader -0,57% 1,89% -6,90% 83,14% Valutor Nivå 1 månad 1 år 3 år 5 år USDSEK 6,55 0,68% -1,18% -5,13% -19,72% EURSEK 8,88 0,98% 2,57% -2,64% -14,47% GBPSEK 10,72 3,23% 0,37% -0,50% -11,89% EURUSD 1,36 0,30% 3,80% 2,63% 6,55% Råvaror Nivå (USD) 1 månad 1 år 3 år 5 år Olja (WTI Crude, 1st future) 93,8-0,85% 5,31% 6,61% 99,79% Olja (Brent Crude, 1st future) 11 4,91% 8% 22,89% 145,27% Guld (Spot) 1219,8-7,20% -28,92% -11,94% 55,91% Styrräntor Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Riksbanken 1,00 0,0-25,0 0,0-275,0 ECB 0,25-25,0-50,0-75,0-300,0 Fed 0,25 0,0 0,0 0,0-75,0 Statsobligationer Nivå (%) 1 månad (bps) 1 år (bps) 3 år (bps) 5 år (bps) Sverige 2 år 0,94-7,4 20,0-68,3-105,6 USA 2 år 0,29-3,5-25,4-60,0 Tyskland 2 år 0, ,5-198,6 Sverige 10 år 2,31 1,9 78,9-76,4-39,9 USA 10 år 2,80 19,2 117,4-19,3 12,3 Tyskland 10 år 1,74 6,7 33,5-107,5-13 Statsobligationsräntor, 10 år 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,0 0,5 0,0 Aktieindex (utveckling i svenska kronor) Sverige Tyskland USA Sverige Global (SEK) Tillväxtmarknader (SEK) dec-08 jun-09 dec-09 jun-10 dec-10 jun-11 dec-11 jun-12 dec-12 jun-13 dec-08 jun-09 dec-09 jun-10 dec-10 jun-11 dec-11 jun-12 dec-12 jun-13 Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på ndias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att ndia distribuerar information om förändringen. ndia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen. Information och åsikter som uttrycks i annonser från andra företag än ndia är dessa företags egna och baseras på företagens egna bedömningar. ndia ansvarar inte för innehållet i annonser och ställer inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av lämnad information. Den som tar del av annonser ska vara medveten om att dessa inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd från ndias sida. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad. 10

Bättre konjunktur men ingen överfart

Bättre konjunktur men ingen överfart Marknadsbrev mars 2014 Bättre konjunktur men ingen överfart Ny konjunkturprognos Konjunkturen får allt bättre vind i seglen med stöd av fortsatt låga räntor. Vi räknar med ett cykliskt uppsving, men det

Läs mer

Månadskommentar november 2015

Månadskommentar november 2015 Månadskommentar november 2015 Månadskommentar november 2015 Ekonomiska läget Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin avseende november avspeglar på ett bra sätt det globala konjunkturscenariot. Tillväxten

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Nästa steg mot ett ännu starkare fondutbud!

Nästa steg mot ett ännu starkare fondutbud! Nästa steg mot ett ännu starkare fondutbud! I våras gjorde vi stora förändringarna i utbudet i syfte att erbjuda ett så bra fonderbjudande som möjligt. Nu tar vi nästa steg. I denna höstlansering ger vi

Läs mer

MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING Det globala aktieindexet MSCI World gick ned 1,10%, dock steg svenska börsen med 1,20% (OMXS30). Börs- och kreditmarknaderna har inlett 2016 svagt som en

Läs mer

Stigande ränta gav börsrekyl

Stigande ränta gav börsrekyl Marknadsbrev juni 015 Stigande ränta gav börsrekyl I april startade årets första, men sannolikt inte sista, globala börsrekyl. Trots nedgången i maj står de flesta index fortfarande på tvåsiffriga plus

Läs mer

Piggare börser och nya centralbanksåtgärder

Piggare börser och nya centralbanksåtgärder Marknadsbrev april 16 Piggare börser och nya centralbanksåtgärder Börsen tillbaka på ruta ett. På senare tid har de globala aktiemarknaderna återhämtat sig rejält från raset i början av året. Flera faktorer

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR

4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR 4 APRIL, 2016: MAKRO & MARKNAD POSITIVA TONGÅNGAR Globala aktier har stigit mellan 10-13% sedan februari. Även oljepriset har återhämtat sig och är upp nästan 40% sedan botten i år. Den tidigare oron för

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Startdatum Jämförelseindex -3,2% Rådgivare 56,9%

Startdatum Jämförelseindex -3,2% Rådgivare 56,9% US Balanserad Index 2 1 1 med och tyska DAX med 3%. Svenska börsen avvek dock och OMX30 stängde månaden drygt ned. Relativt starka företagsrapporter, men främst av förhoppningar om nya US Balanserad 3,8%

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

MÅNADSBREV NOVEMBER, 2015: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV NOVEMBER, 2015: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV NOVEMBER, 2015: BLOX SAMMANFATTNING Centralbankerna var återigen i fokus och makrodata som kom under månaden påminde om utvecklingen som vi har haft under en tid, d.v.s. bättre i Europa och

Läs mer

Varmare konjunkturväder ger fördel för aktier, men utmaningar finns kvar

Varmare konjunkturväder ger fördel för aktier, men utmaningar finns kvar Marknadsbrev oktober 2013 Varmare konjunkturväder ger fördel för aktier, men utmaningar finns kvar Konjunkturutsikter: I det här numret går vi igenom huvuddragen i vår senaste konjunkturrapport. Den globala

Läs mer

Sverige 1,3% Europa 2,2%

Sverige 1,3% Europa 2,2% Marknadsbrev februari 2014 Stökiga börser trots ljusare tider Konjunkturen mot ljusare tider 2013 blev ett ganska mediokert tillväxtår för den globala konjunkturen. Utsikterna för 2014 ser dock betydligt

Läs mer

Fondallokering 2014-02-17

Fondallokering 2014-02-17 Fondallokering 2014-02-17 1 Stellum Låg... 2 1.1 Förvaltningsmål och riskprofil... 2 1.2 Värdering och jämförelseindex... 2 1.3 Aktuell fondallokering... 2 1.4 Portföljens prestanda jämfört med jämförelseindex...

Läs mer

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD

4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD 4 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FÖRARSÄTET Veckan som gick präglades av stora rörelser. Vi fick bland annat se den största dagliga nedgången på Stockholmsbörsen sedan oron i oktober förra

Läs mer

Månadsbrev september 2013

Månadsbrev september 2013 Månadsbrev september 2013 Fortsatta Stödköp Glädje i marknaden Den amerikanska centralbanken FED meddelade i september att man fortsätter stimulera ekonomin genom stödköp av obligationer. I maj flaggade

Läs mer

FlexLiv Överskottslikviditet

FlexLiv Överskottslikviditet FlexLiv Överskottslikviditet 2 5 Förvaltning av överskottslikviditet Regelverket för fåmansföretag i Sverige begränsar nyttan av kapitaluttag genom lön och utdelning. Många företagare väljer därför att

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Marknad 2010-12-08. Johan Tegeback johan.tegeback@seb.se 060-6079023

Marknad 2010-12-08. Johan Tegeback johan.tegeback@seb.se 060-6079023 Marknad 2010-12-08 Johan Tegeback johan.tegeback@seb.se 060-6079023 1 Marknader idag Fokus skiftar till makro Marknaderna fortsätter att tveka, fokus på nya risker, Irland och Kina (Portugal&Spanien).

Läs mer

MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING De globala börserna steg nästan 4 % under maj. Månaden har präglats av diskussioner kring Storbritanniens eventuella utträde ur EU-sammarbetet samt om den amerikanska

Läs mer

Marknadsinsikt. Kvartal 2 2016

Marknadsinsikt. Kvartal 2 2016 Marknadsinsikt Kvartal 2 2016 Inflationen uppvisar livstecken. Rapporterna för årets första kvartal kom in bättre än analytikernas prognoser, dock tynger banker. Tillväxtindikatorn i USA är allt svagare

Läs mer

Stor nervositet på börserna i februari

Stor nervositet på börserna i februari Marknadsbrev mars 16 Stor nervositet på börserna i februari Nervositet präglar börserna. Den turbulenta inledningen på året fortsatte i oförminskad styrka i februari. Efter en kraftig nedgång under första

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Sverige 0,9% Europa 3,7%

Sverige 0,9% Europa 3,7% Marknadsbrev maj 2014 Storsatsning på nya fonder Tillväxt, deflation och börsyra. Den globala konjunkturen fortsätter att repa sig samtidigt som inflationen lyser med sin frånvaro. Det blir allt mer tydligt

Läs mer

Gott om utmaningar på agendan 2016

Gott om utmaningar på agendan 2016 Marknadsbrev december januari 21/216 Gott om utmaningar på agendan 216 Börsuppgången har (snart) pågått i fyra år. Värderingarna är högre än de varit historiskt, men räntorna är lägre och tillgången på

Läs mer

Sverige 1,9% Europa 2,7%

Sverige 1,9% Europa 2,7% Marknadsbrev oktober 2014 Global konjunktur i otakt USA växlar upp, Europa bromsar. Världsekonomin drar åt olika håll. Den främsta skiljelinjen går mellan ett allt starkare USA och ett euroområde som fortsätter

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA SUPERNOVA Oktober 2014 Förvaltaren har ordet Efter en turbulent inledning på oktober månad återhämtade sig tillväxtmarknaderna snabbt i slutet. Prognosia Supernova steg med hjälp av

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport juni 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 5 Marknadskommentar 6 2 KVARTALSRAPPORT JUNI 2014 HUVUDPUNKTER

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Månadskommentar januari 2016

Månadskommentar januari 2016 Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på

Läs mer

Marknadsinsikt. Kvartal 1 2016

Marknadsinsikt. Kvartal 1 2016 Marknadsinsikt Kvartal 1 2016 2016 inleds med fallande aktiemarknader och räntor världen över. Rapporterna för årets fjärde kvartal kom in något svagare än analytikernas prognoser. Den globala tillväxtindikatorn

Läs mer

MÅNA D SBR E V J UL I, 2 01 5 : BLOX MAKROSAMMANFATTNING

MÅNA D SBR E V J UL I, 2 01 5 : BLOX MAKROSAMMANFATTNING MÅNA D SBR E V J UL I, 2 01 5 : BLOX MAKROSAMMANFATTNING Greklandsoron har präglat även juli månad. Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

755686001 Svenska aktier:

755686001 Svenska aktier: 755686001 Svenska aktier: +9,53 % (SIXPRX: +10,05 %) Carnegie är värdeförvaltare och investerar främst i större stabila bolag på Stockholmsbörsen. Småbolagen har gått betydligt bättre än de större bolagen

Läs mer

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN BÖRSERNA SKAKAR Allmänt: Sensommarens börsturbulens har medfört att riskläget på marknaderna ökat och investerarsentimentet försämrats. Flera stora

Läs mer

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT 31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT Det blev endast en ytterst kort period av optimism efter att oron för Grekland lagt sig. Finansmarknadernas rörelser har de senaste veckorna präglats

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Månadsrapport januari 2010

Månadsrapport januari 2010 Månadsrapport januari 2010 Månadsrapporten innehåller beskrivning och analys av rådande marknadsläge, prognos för kommande månad samt aktuell fördelning i modellportföljen. Utifrån modellportföljen visas

Läs mer

MÅNADSBREV APRIL, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING

MÅNADSBREV APRIL, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING MÅNADSBREV APRIL, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING Likt 2014 föll den globala tillväxten kraftigt under första kvartalet. Den huvudsakliga förklaringen till detta är lägre tillväxt i USA och Kina. Tittar

Läs mer

Månadsrapport december 2009

Månadsrapport december 2009 Månadsrapport december 2009 Månadsrapporten innehåller beskrivning och analys av rådande marknadsläge, prognos för kommande månad samt en modellportfölj. Utifrån modellportföljen visas här en kundportfölj

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014

Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014 Månadsbrev PROGNOSIA GALAXY Oktober 2014 Förvaltaren har ordet De globala börserna steg återigen och oktober blev den nionde positiva månaden i rad. Prognosia Galaxy steg med 2,55 % i oktober (inklusive

Läs mer

Tillväxtmarknader riskerar baksmälla

Tillväxtmarknader riskerar baksmälla Marknadsbrev september 2013 Tillväxtmarknader riskerar baksmälla De senaste åren har en våg av likviditet sköljt över de finansiella marknaderna till följd av centralbankers okonventionella åtgärder. Det

Läs mer

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER

22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER 22 FEBRUARI, 2016: MAKRO & MARKNAD BLANDAD STATISTIK OCH RÄDSLA PRESSAR AKTIER Året har inletts med fallande aktiekurser och marknadssentimentet har varit ordentligt nedtryckt, dock har börsen återhämtat

Läs mer

Översyn av fondförändringar och nyheter vår 2014. Nya fonder

Översyn av fondförändringar och nyheter vår 2014. Nya fonder Översyn av fondförändringar och nyheter vår 2014 Befintlig fond Ersättningsfond BlackRock Latin America Fidelity Japan Advantage Invesco Asia Infrastructure Old Mutual EmMkt Debt Old Mutual Greater China

Läs mer

Fondförändringar Skandia Link vår 2013

Fondförändringar Skandia Link vår 2013 Fondförändringar Skandia Link vår 2013 Uppdaterad version 2013-03-13 Skandia har gjort en omfattande översyn av vilka fonder som ska ingå i det utvärderade utbudet på fondplattformen. Totalt åker 18 fonder

Läs mer

MÅNADSBREV MARS, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING

MÅNADSBREV MARS, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING MÅNADSBREV MARS, 2015: BLOX MAKROSAMMANFATTNING Det sammanslagna globala inköpschefsindexet, som presenterades i början av mars, steg till 52.0 i från 51.7 i månaden innan. I USA föll siffran tillbaka

Läs mer

Sveriges börsklimat idag och framöver. Dec 2013

Sveriges börsklimat idag och framöver. Dec 2013 Sveriges börsklimat idag och framöver Dec 2013 Stockholmsbörsen i topp! Källa: SEB Sveriges framgång Exportinriktad ekonomi Innovation Forskning Stockholmsbörsen Energi 1% Material 3% Finans 30% Industri

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Tellus Midas. Strategi under december. Månadsbrev December. I korthet: I korthet:

Tellus Midas. Strategi under december. Månadsbrev December. I korthet: I korthet: Tellus Midas Strategi under december Vart tog julklapparna vägen? I korthet: December blev en tämligen odramatisk månad om än något svagare än förväntat. De som väntade på julklappar med en enligt traditionen

Läs mer

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS 17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.

Läs mer

Collectums avgiftsrapport 2013

Collectums avgiftsrapport 2013 s avgiftsrapport 2013 s avgiftsrapport visar hur avgifterna skiljer sig mellan de upphandlade fonderna inom ITP och samma fonder på den öppna marknaden. De upphandlade förvaltarna som ingår i jämförelsen

Läs mer

Fartfylld start på 2015

Fartfylld start på 2015 Marknadsbrev februari 25 Fartfylld start på 25 Centralbanker ökar gasen. Det nya året har fått en händelserik start. Huvudnumret var ECB:s besked att ett stimulansprogram med obligationsköp sjösätts. Den

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Helårsrapport 2013 DANSKE INVEST / HELÅRSRAPPORT 2013 79

Helårsrapport 2013 DANSKE INVEST / HELÅRSRAPPORT 2013 79 Helårsrapport 2013 DANSKE INVEST / HELÅRSRAPPORT 2013 79 DANSKE INVEST / HELÅRSRAPPORT 2013 3 Innehållsförteckning VD-kommentar 4 Utlandsregistrerade fonder 22 Horisont Ränta 6 Horisont Försiktig 7 Horisont

Läs mer

Makrokommentar. November 2016

Makrokommentar. November 2016 Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på

Läs mer

MÅNADSBREV AUGUSTI, 2015: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV AUGUSTI, 2015: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV AUGUSTI, 2015: BLOX SAMMANFATTNING Det blev endast en ytterst kort period av optimism efter att oron för Grekland lagt sig. Finansmarknadernas rörelser har de senaste veckorna präglats av rädsla

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Månadsrapport augusti 2012

Månadsrapport augusti 2012 Månadsrapport augusti 2012 Våra analytiker beskriver rådande marknadsläge och prognoser för kommande månad. I rapporten får du också förslag på placeringar samt fördelning mellan aktier och räntor. Fördelning

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Robur Access Hedge. Ett nytt sätt att fondspara

Robur Access Hedge. Ett nytt sätt att fondspara Robur Access Hedge Ett nytt sätt att fondspara Är du redo för en ny syn på fondsparande? Nu har vår fond-i-fondfamilj utökats med en intressant och snabbt växande sparform. Med Robur Access Hedge kan du

Läs mer

Avkastning (SEK) 1 månad Sedan årsskiftet 12 månader 2 år Sedan start US Trend -1,5% 2,5% -2,5% 3,3% 15,3%

Avkastning (SEK) 1 månad Sedan årsskiftet 12 månader 2 år Sedan start US Trend -1,5% 2,5% -2,5% 3,3% 15,3% US Trend 125 115 110 105 95 90 apr-09 sep-09 feb-10 jul-10 dec-10 maj-11 okt-11 mar-12 US Trend 2,5% -2,5% 3, 15, Aktier 46% - - 10 varav svenska aktier 9% - - 10 varav utländska aktier 37% - - 10 Räntebärande

Läs mer

Marknadsbrev. En årsavkastnin på två månader. mars 2013. Marknaden i korthet

Marknadsbrev. En årsavkastnin på två månader. mars 2013. Marknaden i korthet Marknadsbrev mars 2013 En årsavkastnin på två månader Under årets första månader steg den svenska börsen drygt 8 procent. Det motsvarar ungefär en årsavkastning på två månader. Och faktum är att den svenska

Läs mer

Marknadsbrev. Bottenkännin i konjunkturen. februari 2013. Marknaden i korthet

Marknadsbrev. Bottenkännin i konjunkturen. februari 2013. Marknaden i korthet Marknadsbrev februari 2013 Bottenkännin i konjunkturen Utvecklingen i världsekonomin har onekligen stor betydelse för vårt sparande. Det har vi blivit påminda om under de senaste åren där finanskris och

Läs mer

Stor räntespecial allt du behöver veta om räntefonder

Stor räntespecial allt du behöver veta om räntefonder Marknadsbrev juni-juli 2014 Stor räntespecial allt du behöver veta om räntefonder Vad avgör humöret på obligationsmarknaden? Trots att konjunkturen har fortsatt att röra sig i rätt riktning har långa obligationsräntor

Läs mer

Makrokommentar. April 2016

Makrokommentar. April 2016 Makrokommentar April 2016 Positiva marknader i april April var en svagt positiv månad på de internationella finansmarknaderna. Oslo-börsen utvecklades dock starkt under månaden och gick upp med fem procent.

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 829 mnkr. Totalt är det är en ökning med 63 mnkr sedan förra månaden, 79% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

MÅNADSBREV JUNI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV JUNI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV JUNI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING De globala börserna steg något under juni medan den svenska börsen slutade ned 3,4 %. Månaden har varit volatil med stora rörelser på de finansiella marknaderna

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2014

Makrokommentar. Januari 2014 Makrokommentar Januari 2014 Negativ inledning på året Året fick en dålig start för aktiemarknaderna världen över. Framför allt var det börserna på tillväxtmarknaderna som föll men även USA och Europa backade.

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 204 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 056 mnkr. Totalt är det är en ökning med 0 mnkr sedan förra månaden, 9% av ramen

Läs mer

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Stockholm mars 2014 1(3) Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet. Det innebär att vi kontinuerligt

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Börshumöret håller i sig

Börshumöret håller i sig Marknadsbrev april 215 Börshumöret håller i sig Trög start på året för konjunkturen. 215 har börjat i motvind för världens största ekonomier USA och Kina i takt med att merparten av konjunkturstatistiken

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

Fondguide Premiepension. Avkastningstal, allokering och portföljinnehav 2013 09 30

Fondguide Premiepension. Avkastningstal, allokering och portföljinnehav 2013 09 30 Fondguide Premiepension Avkastningstal, allokering och portföljinnehav 2013 09 30 Premiepension Fondguide Offensiv 150 140 130 120 90 80 70 60 Premiepension Offensiv Index Offensiv Avkastning från starten

Läs mer

Allt ljus på tillväxten

Allt ljus på tillväxten Marknadsbrev oktober 2015 Allt ljus på tillväxten Oro för tillväxten i världen har fått börserna på fall. Nu riktar vi blicken mot årets tredje rapportperiod för att se vad bolagen säger om saken. Vi går

Läs mer

Rivstart på året med börsturbulens

Rivstart på året med börsturbulens Marknadsbrev februari 216 Rivstart på året med börsturbulens och oljeprisfall Svag kinesisk statistik under årets första dagar fick börserna på fall. Risken är stor att 216 kan bli turbulent, men det saknas

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 102 mnkr och stadens borgensåtagande var 146 mnkr för bolaget. Den totala skulden

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend

Läs mer

Ditt sparande är din framtid

Ditt sparande är din framtid Ditt sparande är din framtid 1 Välkommen till Skandias investeringsguide Det kanske viktigaste beslut du har att fatta gäller ditt långsiktiga sparande. Både på kort och lång sikt. Därför är det värt att

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

HUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ?

HUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ? HUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ? OM ETFSVERIGE.SE Lanserades i april 2009 ETFSverige.se är Sveriges första innehållssajt som enbart fokuserar på Exchange Traded

Läs mer

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE DONATIONSMEDEL 1 INLEDNING Denna placeringspolicy avses tillämpas för det finansiella kapital som kommunen förvaltar inom ramen för Varbergs kommun samförvaltade

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av

Läs mer

8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL

8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL 8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL Det finns en rad olika saker att oro sig för. Många av dessa kan påverka finansiella marknader kortsiktigt. Lyfter vi dock blicken så ser vi en högre

Läs mer

NASDAQ OMX ETF-EVENT 8 MARS

NASDAQ OMX ETF-EVENT 8 MARS NASDAQ OMX ETF-EVENT 8 MARS OM ETFSVERIGE.SE Lanserades i april 2009 ETFSverige.se är Sveriges första innehållssajt som enbart fokuserar på Exchange Traded Funds ( ETF/ETF:er ) eller på svenska börshandlade

Läs mer

26 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKER SÄTTER TONEN

26 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKER SÄTTER TONEN 26 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKER SÄTTER TONEN Centralbanker fortsätter att vara i fokus. I veckan som gick fick vi se PBOC sänka räntan i Kina och ECB öppnade dörren på vid gavel för utvidgade

Läs mer

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson Finanskriser: Bad policy, bad bankers and bad luck 2 The new normal Dopad BNP-tillväxt The great moderation Hög privat skuldsättning Låg offentlig

Läs mer

Valbara fonder i Folksam Fondförsäkring

Valbara fonder i Folksam Fondförsäkring Valbara fonder i Folksam försäkring 1 Risk Låg 1 2 3 4 5 6 Hög Räntefonder Inriktning Risk* Folksams Penningmarknadsfond Aktivt förvaltad kort räntefond som investerar i räntebärande värdepapper i SEK,

Läs mer

Aviatum 556656-5114. Placeringspolicy med placeringsrestriktioner för Aviatum Offensiv & Aviatum Solid

Aviatum 556656-5114. Placeringspolicy med placeringsrestriktioner för Aviatum Offensiv & Aviatum Solid Aviatum 556656-5114 Placeringspolicy med placeringsrestriktioner för Aviatum Offensiv & Aviatum Solid Innehåll 1 Inledning och syfte 1 1.1 Mål 1 1.2 Avgränsningar 1 1.3 Uppdatering av placeringspolicy

Läs mer