Skogsägartinget Sven-Erik Hammar, LRF Skogsägarnas ordförande inledde

Transkript

1 Sida 1 av 8 Skogsägartinget 2013 Sven-Erik Hammar, LRF Skogsägarnas ordförande inledde Med att hälsa alla varmt välkomna till 2013 års skogsägarting. Han berättade att förra årets ting handlade om framtidens skogsägarrörelse. Det var ett intressant möte och nu tar vi den tanken vidare. Året som gått har varit utmanande för svenskt skogsbruk. Det gäller både på marknaden och i politiken. Mycket kommer också att hända framåt. Om detta ska vi tala under de här två dagarna. Vi börjar med en genomgång av det ekonomiska läget. Därefter blir det en utblick över virkesmarknaden och vad som vi kan vänta oss där. I morgon ska vi titta in i framtiden och fundera på hur de nya produkterna från vår vedråvara ser ut. Vi avslutar med aktuell näringspolitik och vår framtida strategi. Men vi ska också umgås och ha trevligt tillsammans. I svåra tider är det nog så viktigt att vi tar oss tid att finna gemensamma glädjeämnen.

2 Sida 2 av 8 Skogsägartinget fortsatte därefter med Åke Linnander och Anna Maria Najafi som är finansexperter på LRF, ämnet avhandlade Konjunkturläget globalt och nationellt! Föredraget berörde de tre områdena: Finans och skuldkris Konjunkturläget Räntor, valutor och börs Det var USAs bostadskris som startade hela krisen. Som sedan kom till EU något år senare. Nu 2013 har bostadsbyggandet vänt uppåt i USA, det ser ljusare ut för det ekonomiska läget i världen. Vid finanskrisen på 90 talet sanerade Sverige sin ekonomi, EU zonen vidtog inte några åtgärder vid denna tidpunkt och det ser vi nu. Det finns tre åtgärder som ett land måste vidta vid en ekonomisk kris: 1. Rädda banksystemet (SV genomförde detta) 2. Devalvering och export stimulans (SV devalverade kraftfullt och fick fart på sin export) 3. Budgetsanering (den viktigaste delen i en helhet som SV genomförde) USA har genomfört de tre ovanstående punkterna, och börjar nu få ordning på sin ekonomi. EU har inte genomfört de tre stegen så tydligt. EU började med punkt 3, men har i efterhand räddat bankerna. Det är extremt viktigt att den privata konsumtionen kommer igång i USA för den totala ekonomiska tillväxten. Eurozonen har just nu fokus på skuldsanering. Det tar 7 8 år att komma genom en ekonomisk kris. Frågan är om Tyskland kommer att stimulera efterfrågan? Eurozonen har en återhämtning 6 12 månader efter USA. Spanien och Grekland har en hög arbetslöshet som inte är bruten, och som är ett mycket stort problem för hela Eurozonen. Sverige för en stimulativ politik: Stimulativ penningpolitik (låg ränta) Stumulansförslag i budgeten för 2013/2014 (t.ex. infrastruktur satsningar), ger BNP tillväxt Sysselsättningssiffrorna i Sverige pekar uppåt, arbetslösheten är stabil (något nedåt). De varsel som har lagts under 2012 är ett signalvärde på att man tar krisen på allvar och att man gör något åt det ekonomiska läget. Det är mer intressant att se hur varsel har/kommer att realiseras. De låga räntorna kommer att vara kvar i 1 2 år i Sverige.

3 Sida 3 av 8 Virkesmarknaden nu och i framtiden Anders Portin Indufor är en konsultfirma som verkar som oberoende rådgivare inom skog och skogsindustri. Sedan 1980 har virkesproduktionen och förbrukningen (exkl biobränsle marknaden) ökat i de flesta världsdelar förutom Ryssland. Även i USA har produktionen och förbrukningen minskat något men nivån är ändå hög i USA. Tidigare ökade pappersförbrukningen i samma takt som BNP men det är nu för tiden inte sant förutom i Kina. Kinas import av timmer ökade stadigt, men från 2007 ökade istället importen av sågat. Mycket av virket kommer från Nya Zeeland, där det finns mycket timmer från plantager som inte används inhemskt. Idag exporteras också timmer från nord Amerika men när konjunkturen i USA förbättras kommer strömmarna minska, spår Anders. Den största exportören är dock fortfarande Ryssland. Även vad gäller sågad vara kommer den från Nya Zeeland och N Amerika. Mer än hälften av pappersproduktionen sker från returpapper. Insamlingsgraden i Norra Europa är drygt 70 %, i USA drygt 60 % och i Kina drygt 50 %. I EU samlas 56 miljoner ton returpapper in och det är en produkt som också handlas med. En stor ström går från EU till Kina. Kina har ett enormt sug efter fiber, menar Anders. I Kina, USA och Brasilien finns mer än 5 miljoner ha plantager, totalt 50 miljoner ha i världen. I Afrika växer dock arealen plantager. Här växer det på riktigt, säger han. Konkurrensen med annan landanvändning (mat, gruvor etc) gör dock att Asien och Sydamerika ändå kommer att ha mer plantager än Afrika. Fram till 2050 kommer arealen plantager i Afrika att fördubblas men Anders tror ändå att deras andel av förbrukningen fortfarande kommer att vara en tredjedel Virke från våra nordiska skogar kommer att behövas även framöver! De spår en ökning i alla tre sektorer (massa och papper; sågad vara; energi) men ökningen inom energisektorn är så stor att den delen till 2016 kommer att vara större än de andra delarna. Deras projekt förutspår en råvaruförbrukning av 360 miljoner kubikmeter inom energisektorn. Men ska EU nå sina 2020 mål borde ökningen vara ytterligare drygt 60 miljoner kubikmeter mer för att nå EUs 2020 mål. Det finns således ett gap mellan vad politikerna tänker och vad Anders Portin spår. För att överhuvudtaget nå EUs 2020 mål behöver uttag av GROT ske, menar Anders. Utan en fungerande skogsindustri kommer målen aldrig att nås! Anders blev förvånad över de Aha reaktioner som kom vid EU när detta nämndes. De hade inte alls förstått att skogsindustrin behövs för att energipolitikens mål ska nås. Skulle jag vara skogsägare skulle jag sova lugnt, säger Anders. Råvara kommer att behövas. Fungerar inte sågverksindustrin faller hela systemet. Konkurrenskraft! Produktiviteten (ton per person) är mycket god. I Ryssland och Kina har lönerna stigit mycket de senaste åren, råvaran i bl a Sverige är dyr så är det osäkert hur konkurrenskraften blir framöver menar Anders. Det är viktigt att vi jobbar med att hålla nere kostnaderna. Pengar är inte allt, det finns andra bärkraftighetsindikatorer som kan ge fördelar Anders bedömer inte att virkesexporten från Ryssland kommer att öka särskilt mycket, eftersom de eventuella importörerna inom EU inte kommer att lita till ryskt importvirke. I Finland kommer lagen om skogsvårdsföreningar att ändras. I Finland har hittills varje skogsägare betala ungefär 2 /ha som har bekostat skogsvårdsorganisationer men från 2015 kommer denna avgift att försvinna. Organisationerna kommer att bli ekonomiska föreningarna och få liknande roll som de svenska skogsägarföreningarna.

4 Sida 4 av 8 Trådrullar av trä försvann och nu ser det kärvt ut för papper men Anders är helt övertygad om att det kommer nya produkter som vi kan göra av skogsråvaran. Allt som kan göras av olja kan göras av trä. Av sopförbränningen i Sverige är 85 % biomassa, resten är plast. Incitamenten att sluta med deponi är starka inom EU. I Sverige och Finland är fjärrvärmenäten utbyggda vilket gör att sopförbränning är en möjlighet i övriga EU är det inte på det viset. Miljödebatten men nu har vi den? Vad gjorde ni? I norra Finland gjordes en överenskommelse över hur skogarna skulle brukas och miljöorganisationerna har inte heller kritiserat PEFC och det är den certifiering som är mest förekommande i Finland. Vad kommer att efterfrågas? Långa eller korta fibrer? Undrar Carl W. Det som växer bra, ska man plantera säger Anders. Sågtimmer? Det är viktigt att sågverksindustrin lever vidare, sa jag ju flera gånger men jag sa aldrig vad jag tror Hm, jag tror att det finns fördelar. Framförallt behöver vi lyfta fram klimataspekten att vi binder in trä i samhället. EU kan inte främja en råvara före en annan men om man kan främja klimataspekter så att trä åtminstone inte missgynnas vore det bra! Kommer man att gynnas av att stamkvista tall? Jo, jag tror nog också kvalitet har en framtid. Inte bara kvantitet, avslutar Anders.

5 Sida 5 av 8 Från massabruk till bioraffinaderi nya produkter från skogen, Mikael Ahlroth Papperskonsumtionen har minskat i Sverige, men importen har ökat. Det beror bl a på nya konsumtionsmönster. Vi läser tidningen på nätet (bevisat genom handuppräckning). Papper kommer ju dock även nyttjas i framtiden, men då inte tidningspapper utan förpackningar och mjukpapper. Bioraffinaderi är en anläggning där en biobaserad råvara förs in och processas till en mängd olika produkter. Massaved och avverkningsrester förs in i raffinaderiet, ut kommer energi, lignin (som kan bli DME, kemikalier), hemicellulosa (kan bli barriärmaterial), och extraktivämnen som man t o m kan göra läkemedel av. Hela trädet ska användas, men på nya sätt. Vad ska vi göra i vårt raffinaderi? Det finns många möjligheter: lignin, etanol, torrefierat trä, pyrolys olja, pellets. Oftast tänker vi att det är sulfatfabrikerna som ska bli raffinaderier men även andra typer kan göras om. Hur påverkar olika produkter massabruket? Torrefiering och pellets har låg inverkan medan etanol och lignin har hög. Vad kan vi få ut från ett massabruk? Pappersmassa och el, eller produkter från lösta organiska ämnen (lignin och xylan). Ligninutfällning, kan göras via en teknik som Innventia varit med att ta fram: Lignoboost. Teoretiskt kan 40 miljoner ton lignin utvinnas i världen, och mer lignin kan tas ut ur gran än exempelvis ur löv. Så här har vi en fördel i norden. Vad göra andra i andra delar av världen? Frågor och svar: Branschen kommer inte att dö. Tidningspapper kommer säkert minska men förpackningar och mjukpapper har en god framtid. Alla vill ha toapapper! Norden har långfiber och det är en fördel vid vissa processer, men vi har också höga kostnader. Men industrin kan inte leva på gamla meriter. Den svenska industrin måste titta framåt och mot nya produkter. Sverige har ett försprång vad gäller FoU, speciellt på ligninsidan, men när det gäller kommersialiseringssteget är andra länder bättre. Vi är bra på att ta fram pilotanläggningar, men sedan tar det stopp! Att göra etanol direkt från flis ser Mikael inte som någon reell framtidsbild för effektiviteten/verkningsgraden är för låg. Med låg omvandlingseffektivitet måste råvaran vara jättebillig (gratis?). Hur kan man skynda på kommersialiseringen? Kanske genom mer riskkapital och genom konsortium mellan flera branscher. Det är också en politisk fråga, vi behöver mer långsiktiga regler. Största problemet är nog ändå att få tillräckligt stort riskkapital, menade Mikael. Långsiktiga politiska regler. Det här blir ett problem när politiker inte vill låsa upp framtida regeringar. Mikael menar att politikerna ger pengar till forskning men inte har förståelse för hur deras (årliga) pill i skattelagstiftningen minskar investeringsviljan. Sverige är till 90 % beroende av fossila bränslen för transporter. Det borde finnas möjligheter för satsningar på biobaserade drivmedel. Man vill köra med biogas på Gotlandslinjen men det är förbjudet. Regelverket hänger inte med, menar Carl W. Det finns inget styrmedel för att använda biobränsle där det gör mest nytta. Wellpapp av trä produceras i Kanada (Corruven). På Åbo Akademi tittar man på kvistnötter i gran som innehåller 10 % lignan. Det används bl a i kosttillskott och skönhetsprodukter. Att lignan fanns i dessa grankvistar hittades av en slump. UPM Kaukas i Finland gör biodiesel från tallolja FPInnovations i Kanda har patenterat en process som är mycket lik Lignoboost, där lignin utvinns

6 Sida 6 av 8 Strategiarbetet Sven Erik Hammar och Sten Frohm, synpunkter som kom fram från deltagarna angående: Kooperation som företagsform viktigt för skogsägarna. Generationsskifte är viktigt för unga medlemmar, även för äldre. Grunden är att hitta resursoptimering i grunden är samverkan bra. De senaste åren har arbetet gått åt rätt håll och det är bra och viktigt, vi får mer gjort för en mindre kostnad. Det historiska arbetet bottnar i dåligt kommunikation vid samarbete mellan LRF och SÄF. Bra och viktigt arbetet för att tydliggöra roller. Påvisa värdet av att LRF finns/att de driver tydliga frågor. Vad är mervärdet för en skogsägare att vara medlem i LRF, det måste belysas/tydliggöras. Varumärken LRF och SÄF, ser lite olika ut. Viktigt att lyfta fram dessa två varumärken. Aktuellt från LRF Skogsägarna har nu gått ut till SÄF och LRF regionalt det är bra! Rätt tänkt Viktigt att den centrala nivån inte komplicerar arbetet. Måste förankra och få arbetet att fungera regionalt. Föreningar kontra LRF regioner där har vi jobb att göra. Regionerna har ett jobb att göra. Personliga kontakter och relationer är viktigt och många gånger avgörande. Gemensamma projekt titta framåt och driva projekt som har driv och fokus på framtida strategier projekt får inte ta för mycket resurser. Den snabba urbaniseringen leder till att fler och fler bor och lever långt från sina fastigheter. Här kan LRF Skogsägarna hjälpa till att hitta arbetsformer för detta viktiga arbete. Gemensamma projekt som bidrar till vår gemensamma framgång är bra, andra projekt ska vi lägga ned. Nya medlemmar, unga medlemmar och vårda befintliga medlemmar är viktigt. Många unga förstår inte värdet med att driva företag i kooperativ form. Utnyttja den gemensamma attraktiviteten bättre. LRF regionerna är bättre på detta. Fånga unga och nya medlemmar och berätta om fördelen med kooperationen som fantastisk företagsform. Samordningsansvaret ligger hos LRF Skogsägarna. Rådslag om skogen och landet, Anders Källström Ett modernt rådslag, regionalt och lokalt med SÄF och LRF som deltagare på rådslagen. Syftet är att fånga upp det engagemang och kraft som finns i båda organisationerna kring de skogliga frågorna och kring landsbygdsfrågor. Synpunkter som kom fram från deltagarna angående rådslag om skogsfrågor: Hitta rätt nivå på deltagarna för att något ska komma ut från ett sådant rådslag. Fånga upp utbor är viktigt i denna process. Rätt tänkt hitta bra form så de som idag inte får sin röst hörd, kommer med i rådslaget. T.ex. målgruppen nya skogsägare eller de som ej är skogsägare idag, men har för avsikt/önskan om att blir skogsägare. Lära känna varandra. Bjuda in både medlemmar i föreningen och presumtiva medlemmar. Testa nya media t.ex. bloggar, twitter mm. Nya former för möten och möjlighet att ge inspel till rådslaget på andra sätt än via ett fysiskt möte. Ställa rätt frågor, smalna av frågeställningarna mot det förslag som visats, det får inte var för bred ansats. Rubriker och avsändare viktig. Historiebeskrivning från någon utomstående person kan inleda rådslagen

7 Sida 7 av 8 Bilder från Skogsägartinget 2013 Vi kommer alltid i tid Välkomna till bords! Det är drag i Skogsägardelegationen Lunch och förväntningar innan tinget Helena tackar för en god middag!

8 Vi ses nästa år igen! Sida 8 av 8