MINSKNING AV NO x - OCH SVAVELUTSLÄPP FRÅN ENERGIANLÄGGNINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MINSKNING AV NO x - OCH SVAVELUTSLÄPP FRÅN ENERGIANLÄGGNINGAR"

Transkript

1 mvjuuaevirk5 founingen MINSKNING AV NO x - OCH SVAVELUTSLÄPP FRÅN ENERGIANLÄGGNINGAR Råd och anvisningar gällande förbränningstekniska åtgärder och rökgasreningsutrustning September 1993 FJARRVARH

2

3 MINSKNING AV NO x - OCH SVAVELUTSLÄPP FRÅN ENERGIANLÄGGNINGAR Råd och anvisningar gällande förbränningstekniska åtgärder och rökgasreningsutrustning

4

5 Kraven på låga utsläpp kommer skärpas successivt Bland annat har en utredning som skall undersöka möjligheten att utöka kväveavgiftsystemet till att även gälla mindre pannor just startat. Även den kommande Miljöbal ken ger okade mojligheter för myndig hel erna att skärpa kraven genom omprövning av villkoren för befintliga anläggningar Mot denna bakgrund har Vä rnieverksfii ren ingens Miljögrupp tagit fram råd och anvisningar för minskning av NO,- och svavelutsläpp frän pannan! aggningar. AnnCharloite Bauer, Energikonsult A Baner AB, är författare till rapporten. I rapporten redovisasförbrännings!ekniskaåtgärder och reningsutrustning anpassad för varmebranschen och riktar sig främst till mindre och medel si o ra anläggningar. Vår förhoppning ar att denna rapport skall underlätta arbetet med att sänka utsläppen från din anläggning.

6

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0. SAMMANFATTNING ( 4) 1. INLEDNING ( 7) 1.1 Bakgrund ( 7) 1.2 Syfte och må! ( 7) 1.3 Läsanvisningar ( 7) 2. UPPKOMNA EMISSIONER AV KVÄVEOXIDER OCH SVAVEL VID FÖRBRÄNNING ( 9) 2.1 Utsläpp av försurande ämnen ( 9) 2.2 Nationella mål för minskning av kväveoxider och svavel ( 9) 2.3 Utsläppsbegransningar för kvaveoxider och svavel (11) 2.4 Kväveoxidemissioner - uppkomst vid förbränning (12) 2.5 Svavelemissioner - uppkomst vid förbränning (13) 1 MINSKNING AV KVÄVEOXIDEMISSIONER (14) 3.1 Förbrönn ingstekniska åtgärder (14) Minskal luftöverskott (14) Rökgasåtcrforing (14) Ändrad utformning av förbränningsrummet (14) Stegvis förbränning (15) Stegvis bränsietiljförsel (15) TangentiaLeldning (15) 3.2 Åtgärder efter förbränning (15) SNCR - selektiv icke katalytisk rening (15) SCR - katalytisk rening (16) 4. MINSKNING AV SVAVELEMISSIONER (17) 4.1 Generellt (17) 4.2 Åtgärder före förbränning (17) Bränslebyte (17)

8 4.3 Åtgärder under förbränning (18) Samddning av kol/torv med biobränsle (18) Tillförsel av absorbent i eldstaden (18) 4.4 Åtgärder etter förbränning (19) 5. MALL FÖR VAL AV LÄMPLIGA ÅTGÄRDER FÖR MINSKNING AV KVÄVEOXIDE MISSIONER (20) 5.1 Generellt (20) 5.1,1 Basläggning (20) 5.L2 Provprogram (21) 5.2 Brännarpannor (21) FörbrMningstelcnislca åtgärder (22) Åtgärder efter förbränning (25) Sammanfattning (25) 5.3 FB-pannor (26) Förbränningsiekniska åtgärder (27) Åtgärder efter förbränning (29) Sammanfattning (29) 5.4 Rosterpannor (30) Förbränningstekniska åtgärder (31) Åtgärder efter förbränning (33) Sammanfattning (33) 5.5 Dieselmotorer (34) Förbränningstekniska åtgärder (34) Åtgärder efter förbränning (35) Sammanfattning (36) 5.6 Gasturbiner (36) 6, MALL FÖR VAL AV LÄMPLIGA ÅTGÄRDER FÖR MINSKNING AV SVAVELEMISSIONER (38) 6.1 Generellt (38) Basläggning (38) Provprogram (39) 6.2 Brännarpannor (39) Åtgärder före förbränning (40) Åtgärder under förbränning (40) 62.3 Sammanfattning (41)

9 6.3 FB-pannor - (42) Åtgärder före förbränning (42) 6J.2 Åtgärder imder förbränning (42) Sammanfattning (43) 6.4 Rosteipannor (44) Åtgärder före förbränning (44) Åtgärder under förbränning (45) Sammanfattning (45) 7, BIEFFEKTER VID VAL AV SKILDA TEKNIKER (47) 7.1 Åtgärder för minskning av kväveoxidemissioner (47) Förbränn i ngstekni ska åtgärder (47) Åtgärder efter förbränning (48) 7.2 Åtgärder för minskning av svavelemissioner (49) Åtgärder före förbränning (49) Åtgärder under förbränning (49) 8. KOSTNADER FÖR SKILDA TEKNIKER (51) 8.1 Åtgärder för minskning av kväveoxidemissioner (51) 8.2 Åtgärder för minskning av svavelemissioner (52) BILAGOR Bilaga 1, Bilaga 2. Bilaga 3, Bilaga 4. Bilaga 5. Litteratur, "fördjupningsrapporter" Exempel på anläggningar med installerad reningsutrustning/ vidtagna förbränningstekniska åtgärder Tillverkare/leverantörer av utrustning Genomförda/pågående utvecklingsprojekt inom NUTEK. för minskning av NOx- och svavelemissioner Referenser

10 0. SAMMANFATTNING Bakgrund och syfte Med både strängare krav och ökade kostnader för utsläpp av kväveoxid- och svavelemissioner, är det nödvändigt att även för anläggningsägare till mindre anläggningar vidtaga åtgärder för att minska emissionerna. Som ett hjälpmedel vid genomförandet av enris sionsbegräns ande åtgärder, har VVF framtagit denna rapport. Arbetsmetodik för minskning av NOx- och svavel emission er Arbetsgången för reduktion av NOx- och svavel emissioner kan sammanfattas enligt nedan. 1. Fastställ den nivä på NOs- och svavel emissionerna som skall gälla efter vidtagna åtgärder (gällande villkor, ekonomiska styrmedel, egna krav mm), 2. Lär känna pannan, vilken den sk Basläggningen syftar iili genom att sammanställa all tillgänglig information om anläggningen beträffande drift och konstruktion. 3. Oplimtra driften m a p förbränningstemperatur, luftöverskott, primär-, sekundär-, tcrtiärluft mm. Har inte basläggningen givit tillräckligt med uppgifter (mätdata) är det nödvändigt att lägga upp och genomföra ett pro v program för att bestämma sambandet mellan olika parametrar för att en optimering av driften skall kunna ske. För reduktion av svavel ingår i provprogrammet eldning med annat bränsle än urspnmgsbiänsiet, sameldning med biobränsle alt tillsättning av absorbent till eldstaden. NOx-biidn ingen skall däivid även följas upp kontinuerligt 4. Utbilda personalen. 5. Resultatet från genomfört provprogram ligger till grund för ev upphandling av Atgärder/utrustning Var noga med au kräva garantier från leverantören för de laster samt bränslen anläggningen är aktuell att köras på. Garantin bör bl a omfatta högsta tillåtna emissionsnivå vid skilda laster/gällande utsläpps villkor, tillgänglighet ram. Lämnad garanti fastställs vid leveransprov. Utvärdera mot punkt I. 6. Skulle mot all förmodan ej genomförda fbrbrän ningslekn i ska åtgärder vara tillräckliga för att uppnå uppställda realistiska mal för NOx-, och svavelemissionenia, kan det vara nödvändigt att handla upp reningsutrustning.

11 Var noga med att kräva garantier från leverantören for de laster samt bränslen anläggningen är aktuell att köras på. Se punkt 5 ovan om garantioinfattning {inkl kemikalie åtgång) och fastställd se. Utvärdera mot punkt Utbilda personalen ännu en gång. Kostnader för minskning av NOx- och svavelcmissioncr Turordningen och kostnaderna för skilda typer av åtgärder kan sammanställas i tabellform enligt nedan. Åtgärd ÅTGÄRDER FOR NOx-REDUKTION Investering D & U Reduk-grad Lkr kr/kg avskiljt NOx % 1.Fastställ emissions Basläggning 3. P ro vp ro g ram 4,Driftontimering efter basl. oprovp. S.Förbr.L åtgärder Bränslebyte Panntätning 02-reglering RGA OFA ROFA Rebuming egen insats Åtgärder efter förbränning SNCR SCR(diesel) ca 1000/MW SCR(panna) 15O-3O0/MW - ev merk.br.byte ökal fläktarb. ökal fläktarb. ökat flåktarb. br.kostn för rebuin.bränsle kat livslängd FIg 0.1 Kostnader, reduktionssrad for skilda typer av åtgärder för NOxreduktion

12 Ålgärd ÅTGÄRDER FÖR SVAVELREDUKTION Investering D&U Reduk.grad kkr kr/kg avskiljts % 1.Fastställ emissions- 2.BasJäggmng 3.Provprogram 4.Bränslebyte 5.Ka]kdosermg Brännarpannor FB-pannor Rosterp annor föränd, bränsteinmalniiig, piumspec ev ökad bränsle- kostnad (osäker siffra) 8-12 upp ull Figur 0.2 Kostnader, reduktionsgrad för skilda typer av åtgärder for svavel reduktion #

13 L INLEDNING 1.1 Bakrund Med allt strängare krav från myndigheterna vad gäller utsläpp av svavel och kväveoxider samt införande av svavelskatt och miljöavgift för kväveoxidutsläpp, är det nödvändigt att även för anläggningsägare till mindre förbränningsanläggningar vidtagaförbränningstekniska åtgärder och eventuellt även installera reningsutrustning för att minska emissionerna av svavel och kväveoxider. 1.2 Syfte och mål Syftet med denna rapport är att redovisa en arbetsgång för val av lämplig föi brännings Leknisk åtgärd(er)/rökgasreningsutrustmng för en specifik idiiftvärande förbiänningsanläggning. Då tekniken för att minska emissionerna kontinuerligt utvecklas och förfinas, ligger tyngdpunkten vid "checklistor" av mer varaktig karaktär. Beroende på vilket eller vilka bränslen som nyttjas i en produktionsanläggning samt anläggningens storlek, varierar även kraven på tillhörande reningsutrustning. En redovisning av kommersiellt tillgängliga tekniker, såväl förbränn i ngstekni ska som installation av någon form av reningsutrustning och dess kostnader, kommer därvid att göras. 1,3 Läsanvisningar Kapitel 2 i rapporten beskriver gällande nationella mål som antagits av Sveriges riksdag för minskning av svavel- och kväveoxider samt gällande utsläppsnivåci för svavel- och kväveoxider. T kapitlet redovisas även. uppkomsten av svavel- och kväveoxidemissioner vid förbränning. Kapitel 3 och kapitel 4 redovisar de tekniker som idag är kommersiellt tillgängliga för minskning av kväveoxid- och svaveiemissioner. Kapitel 5 resp kapitel 6 redovisar arbetsmetodiken vid val av åtgärder för skilda panntyper för att begränsa emissionerna av kväveoxider resp svavel. Kapitel 5 och 6 är upplagda på så sätt att all information går att finna under det generella avsnittet samt den panntyp som är aktuell att läsa om. Mer detaljerade uppgifter för skilda panntyper går att hitta i Bilaga 1, "Fördjupnmgsrapporter", där ett stort antal genomförda projekt / studier rinns namngivna. För några typer av anläggningar finn q dessutom i Bilaga 2 redovisat ett par exempel på genomförda projekt, där metodik, teknik och kostnader för valda åtgärder beskrives. 7

14 Kapitel 7 redovisar vilka ''bieffekter" som kan uppträda som en följd av en specifik, teknisk lösning. Kapitel R slutligen redovisar investeringsnivån för skilda typer av åtgärder samt den årliga kostnaden för drift- och underhåll uttiyckt som kr/kg avskiljt NOxrespS. B

15 2. UPPKOMNA EMISSIONER AV KVÄVEOXIDER OCH SVAVEL VID FÖRBRÄNNING i l UislSpp av försurande ämnen Försurning av mark och vatten ar ett av Sveriges allvarligaste miljöproblem. Försurningen orsakas främst av att syror tillförs eller bildas i olika delar av naturen. Till viss del sker detta genom naturliga processer medan människans aktiviteter har den största betydelsen genom utsläpp av svavel- och kväveföreningar. Svavlet kommer framförallt ifrån förbränning av kol och olja. Kväve ingår i det naturliga kretsloppet i naturen, såväl biologiska som kemiska. Kvävets roll i försurningsprocessen är därför mer komplicerat än svavlets. Kväveoxider härrör framförallt från vägtrafiken och övrig samfärdsel, medan en mindre del från förbränning för energiproduktion och industriella processer. 2.2 Nationella mål for minskning av kväveoxider och svavel 1988 uppsatte Riksdagen mål för minskning av Sveriges kväveoxid- och svavelutsläpp. Målet för minskning av kvävcoxidutsläppen är 30 % till år 1995 jämfört med 1980 års utsläppsnivå, och med en inriktning mot 50 % reduktion till är 2000 Målet för minskning av svavelutsläppen till luft är enligt riksdagsbeslutet 65 % till är 1995 och 80 % till år 2000 jämfört med 1930 års uts täppsnivå. Kväveoxidutsläppen frän energisektorn har minskat med ca 30 % under perioden främst beroende på vidtagna energi sparåtgärder, ökad användning av elvärme, vännepumpar, spillvärme etc, 1 samband med införandet av miljöavgift på kväveoxider f r om 1 januari 1992, bedömes ytterligare en minskning ha skett med ca % från början av 1990 till 1992 års utgång. För närvarande bedöms det som tveksamt om 30%-mälet kan nås for Sverige totalt till år 1995, då sektorerna vägtrafik och övrig samfärdsel svarar för ca 80 % av det totala kväveoxidutsläppet och minskningen inom dessa sektorer hittills har legat på en alltför låg nivä, I 1991 års miljöproposition sägs därför att angivande av målet för år 2000 far anstå till dess att 30 %-målet säkrats. I figurerna nedan redovisas utsläppen av kväveoxider och svaveloxid under perioden *

16 UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER, ton 1000 ton/är Väg (rafl* Forbr,av kol/koks ÖvrtamrärdBBl ftä\ f orbr.av olja/gaa Ovrfaetabr. I I ind.proc. Figur 2.1 Utsläpp av kväveoxider i Sverige ##p NlJTRK,Rjicrgi%et 1992 UTSLÄPP AV SVAVELDIOXID, ton 1000 ton/år m. ***** MN *#W ^^K fflutoh Vaglraflk Förör.av kol/koka Ovr.aamFardHBl MM Förfar.au olja/gaa Ovr/aata ör. I I Ind.proc- Mg22 Utsläpp av svaveldioxid i Sverige Källa: NlJTT-K. Eoergiläget

17 2.3 UtsHippsbegränsntngar för kväveoxider och svavel 1 nedanstående tvä figurer redovisas nu gällande och beslutade generella utsläppsbegränsningar resp riktlinjer för svavel resp kväveoxider i Sverige. I vissa fall kan den s k "svavel lagen" sätta gränsen för utsläppsnivån av svavel. Enligt svavellagen får medelvärdet for de svavelhaltiga bränslen som utnyttjas i en förbränningsanläggning ej överstiga 0,10 g/mj tillfört bränsle. En enskild anläggning kan dock vid prövningen enligt Miljöskyddslagen åläggas lägre utsläppsnivåer än vad som anges i figurerna nedan. Norm för NOx-utsläpp i Sverige Anläggning mg NQ2/MJ bränsle BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR < 600 ton N02/år 1) > 600 ton NO2/åf 1) fr o m fr o m 1995 NYA ANLÄGGNINGAR ( 300 ton NO2/år > 300 ton NO2/år < 500 MW, kol 50 * 500 MW, samtliga bränslen 30 UMed undantag för anläggningar i W, S, X. Y. Z. AC. BD-län Fig 2.3 Norm för utsläpp av kväveoxider i Sverige n

18 Norm för Svavelutsläpp i Sverige Aniaaanina S/MJ bränsle BEFINTLIGA ANLÄGGNINGAR < 400 ton S/år > 400 ton S/år from 1993 (1997) f r o m 1993 (1997) NYA ANLÄGGNINGAR < 400 ton S/år > 400 ton S/år < 500 MW, koi > 500 MW, samtliga bränslen 30 Fig 24 Norm för utsläpp av svavel i Sverige 2-4 Kviiveoxidemfssioner - uppkomst vid förbränning Emissionerna av kväveoxider (NO) kan inte förutsägas enbart genom kvävehalten i bränslet, på motsvarande sätt som svavelemissionerna kan beräknas med ledning av svavelhalten i bränslet. Det är allmänt klarlagt att ett mycket stort antal skilda reaktioner ligger bakom bildandet av kväveoxider i flamma och förbränningsgaser vid förbränning. De största källorna för kvävcosidbildningen är följande: Luftöverskoti Förbränn i ngsteinperatur Fördelning av förbränningsluft Bränslets uppehållstid i eldstaden Eldningsmetod Kväveinnehåll i bränslet Kväveoxider brukar gå under benämningen NOx, I de flesta fall är NO helt dominerande, utgörande %. NO% kan variera mellan 5-10 %. Övriga kväveoxider som bildas är N%0, NgOg, N2O4 och N2O5. Samtliga dessa, förutom N2O (lustgas), är försumbara. Lustgas uppkommer framförallt vid förbränning i fluidiserade bäddar. 12

19 Kväveoxider vid förbränning bildas huvudsakligen i tre skilda fötbränningsmekanismer enligt nedan. Termisk - NO bildas genom reaktion mellan luftens syre och kväve. Prompt - NO bildas genom reaktion mellan luftens kväve och bränslets flyktandel under bildning av cyanider och ammoniak som oxideras till NO.. Bränsle - NO bildas genom oxidation av det kväve som ingår i bränslet. Termisk NO bildas vid höga temperaturer (1300 grader C) och ökar med stigande temperatur. Prompt NO är i allmänhet en negiigcrbar källa vid bildningen av NOx. Bränsle NO är en icke försumbar faktor vid bildningen av NOx. För att mmnnera uppkomsten av NOx-emissioner, skall den lokala O2-halten hållas så låg som möjligt samtidigt som förbrännings]ullens temperatur skall minimeras. Dessutom skall förbränningen ske med ett bränsle med lågt kväveinnehåll. Syret bör därmed tillsättas i Cera steg i takt med att bränslet brinner, I biänslebädden bildas vanligtvis relativt lite NOx, istället sker en förgasning av bränslekväve till ammoniak och/eller cyanider, Det förgasade kvävet från bränslebädden passerar upp till gasvolymerna ovanför bränsle bädden. Om tillgängen på syre är stor bildas NOx. Om istället tillgången på syre ar liten, finns möjlighet att bränslekvävet bildar N2, som är en relativt stabil förening. Med en längre uppehållstid i reducerande atmosfär förbättras chansenia till bildning av N%. 2.5 Svavclcmissiöner - uppkomst vid förbränning Svaveldioxid (SO2) bildas vid förbränning av svavelhalliga bränslen, t ex kol, torv och olja samt vid skilda typer av industriella processer (massaproduktion m fl processer). Vid förbränning bildas till största delen SO2 men även en mindre mängd svaveldioxid (SO3). SOx är den samlade kemiska beteckningen för svavel oxider. 13

20 3. MINSKNING AV KVÄVE OX IDE MISS TONER 3-1 Förbränningstekniska åtgärder De förbränningstekniska åtgärderna strävar efter att styra de i avsnitt 2.4 önskade förhållandena med låg syrehalt och låg temperatur i eldstaden för låg N Ox-bildning. Del är viktigt att en god förbränning säkerställs trots lågt luftöverskolt och låg förbränningstemperattu\ Nedan redovisas de åtgärder som antingen enskilt eller gemensamt leder till minskade NOx-emissioner genom s k förbränningstekniska åtgärder Minskat luftöverskott Genom att tillföra förbränningsluften i Dera steg, allteftersom förbränningen sker, kan man upprätthålla en låg syrehalt under hela förbränn i ngsförlopp et. Luftövcrskottet kan också minskas genom bränn aren (bränn arpannor), genom tillförlitlig mätning av syrehalten och genom reglering av luft/bjänsldorhållandet. Som en konsekvens av lågt syre överskott, erhålls en sänktförbränni ngsteinperatur vilket medför minskad kväveoxidbildning. 3.L2 Rökgasäteifåring (RGÅ) En vanlig ineiod att med bibehållen grundkonstruktion av anläggningen begränsa NOx-bildningen, är att återföra kyld rökgas till förbränningsnunmet Den energimängd som frigörs från bränslet värmer då en större gasmängd och temperaturen i flamman blir därigenom lägre. Syret i förbränn ingsluften fördelas också i en större gasvolym och därigenom sänks partialtrycket av syre i flamman. Denna typ av åtgärd har genomförts i både iluidbäddar och rasterpannor. Rökgaserna kan återföras till primär och/eller till sekundärluften. Vid återföring av rökgaser till sekundärlulren, bör den ske stegvis och inte för nära bränslebäddcn Ändrad utformning av färbranningsrummet Genom att öka eld stads volym en ökar vänneupptagningen vilket i sin tur leder till en snabbare avkylning av rökgaserna och en minskad NOx-bildning. Placeringen av biännare eller utformning och placering av luftportar (Över Fire Air=OFA) ger även det en effektivare förbränning och snabbare avkylning av förbränningsgaserna. 14

21 Genom ökad rotations- och turbulensgrad (Rotating Över Fire Air=RQFA) i flamman genom o symmetriskt placerade luftportar erhålls en bättre omblandning samtidigt som fbrbränningstiden förlängs vilket i sin tur leder till en minskad NQx-bildning Stegvis förbränning Speciellt utformade brannare och från NOjt-synpunkt va* arrangerade luftregister för att åstadkomma stegvis förbränning med första delen av förbränningen utan hiftöverskott, ar effektiva åtgärder för alt begränsa NOxbiJdn ingen Stegvis bränsletillförsel (reburnine) Genom att in spruta ett tillsatsbränsle ovanför huvudflamman för reduktion av redan bildade kväveoxider, kan generellt en minskning av av NOx-lialten ske med ca 50 % i den gas som kommer från huvudflamman. TiHsatsbränslct kan vara ett annat bränsle än huvudbränslet, dock är det lämpligt att det är lättreglcvat och har ett lågt kväveinnehåll Tillsatsbränslet utgör % av den totala bränslemängden. 3,1.6 Tangentialeldning Vid tangentialeldning anordnas bi ärmarna på flera nivåer i pannans hörn så att flammorna tangerar en tänkt cylinder i eldstadens centrum. Förfarandet ger en god luftinblandning, lägre temperaturspetsar och därmed lägre kväveoxidbildning. 3.2 Åtgärder efter förbränning 3.2,1 SNCR - selektiv icke katalytisk rening Genom att spruta in urea alt ammoniaklösning till eldstaden (det är väsentligt var insprutningen sker då reaktionen är temperaturberoende) kan en ytterligare reduktion uppemot % erhållas efter genomförda förbränningstekniska åtgärder. Reaktionen sker utan katalysator inom ett visst temperaturmtervall. Detta intervall är i sin tur beroende på gassainmansättningen r Viktiga faktorer för att fa en så god reaktion som möjligt är förutom temperaturen följande: 15

22 Gassaminansättningen, förekomsten av bl a oiorbrända kolväten sänker del s k temperaturfönstiet. Partikelbelastningen, ammoniaken kan biytas net på partikelytor. Ombiandning och uppehållstid SCR- katalytisk rening Vid katalytisk rening sker motsvarande reaktionener enligt ovan som för SNCR, dock vid betydligt lägre temperaturer och över en katalysatoryta. SCR är aktuellt först for riktigt stora anläggningar och för större diesel motorer för att kunna uppnå gällande krav på emissionsnivåer. IB

23 4. MINSKNING AV SVAVELEMISSIONER 4.1 Generellt Svavel avskilj ning åstadkoms genom att man tillsätter ämnen (absorbent) som binder svavlet, så att detta övergår i fast foim. Den restprodukt som bildas kan sedan avskiljas i ett filter. Ett mer radikalt sätt att minska svavelemissionerna är att byta bränsle eller gå över till en bränslekvalitet som innehåller en lägre svavelhalt. De ämnen som vanligtvis kommer ifråga som absorbenter innehåller natrium (Na) eller kalcium (Ca). 1 Sverige används kalcimnhaitiga ämnen såsom kalksten (som huvudsakligen består av kalciumkarbonat CaCOg) eller dolomit (som också innehåller MgCOg), De största mängderna svensk kalksten bryts på Gotland. Dolomit bryts framförallt i Närke och Västmanland. Kalksten kan reagera med svavel om vatten tillsätts. Reaktionen är dock inte så kraftig att den i alla sammanhang är tillräcklig. Istället kan man då använda en förädlad form av kalksten (t ex släckt kalk, Ca(OH>2). Samtliga ämnen som kan tillsättas för att binda svavel, i ex släckt kalk, kalksten och dolomit, brukar gå under benämningen absorbenter. Avsvavlingsreaktionen kan förenklat beskrivas som att kalciumet i kalkstenen eller den släckta kalken och svavlet i svaveloxiden, frigörs och binds till varandra enl igt reaktionen nedan. SOx + Ca + vatten => CaSOj (kalciuinsulrit) eller CaSC>4 (kalcium sulfat) Kalciumsulfit och kalciumsulfat är fasta ämnen. Genom oxidering kan CaSOg omvandlas till CaSÖ4 som är stabilt. 4.2 Åtgärder före förbränning 4,2,1 Bränslebyte Vid eldning av olja, kol och torv som innehåller svavel, är det möjligt att minska emissionerna avsevärt genom att gå över till ett bränsle med lägre svavelhall. Genom införandet av en svavelskatt 1 januari 1991 har utbudet av lågsvavliga fossila bränslen ökat. Det har också medfört att många anläggningsägare helt övergått från torv till fliseldning alternativt att en sameldning av torv med flis sker. Exempel finns även på anläggningar där torv/kolpulvereldning fatt ge plats för träpulvereldning. 17

24 Vid en svavelhalt av högst 0,1 % för motorhrännolja odi eldningsolja, tas ingen svavel skatt ut. För halter därutöver tas 27 kronor per kubikmeter olja för varje tiondels viktprocent svavel i oljan. För kol och torv uppgår svavelskatten till 30 kr per kg svavel i bränslet medan avfall som bränsle är helt beftiat från svavelskatt. All lätt eldningsolja i Sverige idag, har en svavelhalt som ligger under 0,1 %. Även för tjockolja finns ett utbud av lågsvavlig olja och en stor andel av tjockoljan på marknaden håller en svavelhalt runt 0,3-0,5 %. Än så länge har den sänkta svavelhallen inte medfört synbara böjda oljepriser. Utvecklingen av lågsvavliga eldningsoljor har gått snabbt. En övergång från eldning med tjockolja till lågsvavlig lältolja är ofta det billigaste sättet att minska svavelutsläppet samtidigt som en betydande NOx-minskning därvid Lågsvavliga kol finns även att tillgå. Den utveckling som skedde under 80- talet av kolpulver samt kolvattenblandningår ger dock bränslen som håller en svavelhalt högre an 0.15 g/mj vilket innebär att ytterligare rening måste ske antingen under forbränningen eller efter förbränningen. Tillgången på lågsvavliga kol är god och inte heller här har en lägre svavelhalt påverkat kolpriset i Sverige, Svavel ha! ten på kol som används i Sverige ligger vanligen mellan 0,4-0,5 % svavel. 4.3 Åtgärder under förbränning Sameldning av kol/torv med biobränsle Vid försök som gjorts med en bränsleblandning bestående av 50 % torv och 50 % trä i en fluidiserad bädd, kunde en svavelreduktion på 70 % kons ta leras. Vid sameldning av kol och energigräs i motsvarande blandningsförhållande, kunde 90 % av svavlet bindas. En låg bäddtemperatuf gemensamt med hög syrehalt gav den största bindningen av svavel Tillförsel av absorbent t eldstaden De åtgärder som man kan vidta i själva eldstaden är att tillföra olika typer av absorbenter vid själva förbränningsprocessen. Detta kan ske både i fluidiscrade bäddar och rost- och pulvevpannor. Redukrionsgraden är beroende av flera faktorer såsom, temperatur i eldstaden/bränslebädden, ingående bränsle samt absorbentens beskaffenhet och kvantitet av den tillförda absorbenten. 1 en fluidiserad bädd kan upp till % avsvavling nås r Reduktionsgraden i en rost- eller pulverpanna genom inblåsning av kalk i eldstaden ligger maximalt vid 50%. 18

25 4-4 Åtgärder efter förbränning Avsvavling efter förbränning kan ske enligt tre skilda principer enligt nedan; > Våta processer * Våt-torra processer * Torra processer Utomlands är de väta metoderna vanligast, medan våt-torra metoder är de mest föiekommande i Sverige. Den helt torra processen äi den teknik som senast utvecklats. Gemensamt för de två första processerna är att en uppslamning (smrry) av kalk(sten) och vatten blandas in i rökgasen. Kalken reagerar med svavlet och bildai kalciumsulfit eller kalciumsulfat. Den våt-torra metoden för avsvavling utnyttjas vid sex större koleldade anläggningar i Sverige idag. Reduktionsgraden ligger över 80 % i dessa anläggningar. Tekniker med åtgärder efter förbränning är mer tillämpbara på anläggningar runt 100 MW och större. Den teknik som kan bli aktuell för mindre anläggningår framöver, kan vara ABB Fläkts s k MDI-mctod (Moist Dust Injection). Tekniken är under utprovning och utveckling på Uppsala Energis torveldade kraftvärmeverk (160 MW), 19

26 5. MALL FÖR VAL AV LÄMPLIGA ÅTGÄRDER FÖR MINSKNING AV NOx-EMISSIONER 5.1 Generellt Den första frågan man skall ställa sig när det är aktuellt art vidtaga åtgärder för att minska emissionerna av svavel och kväveoxider från en förbränningsanläggning, ar till vilken nivå emissionerna skall sänkas. Det som bestämmer nivån kan vara:. Lokala miljökrav. Myndighetsbeslut (beslutade villkor enligt miljöskyddslagen). Skatter och miljöavgifter. Med de skilda tekniker som idag finns kommersiellt tillgängliga, byte av bränsle mm och en stor summa pengar för installation av reningsutrustning, är det fullt möjligt att komma ner till NOx-emissioner runt mg/mj tillfört bränsle. Det är dock inte alltid nödvändigt att utnyttja tekniken till det yttersta. Vidtagna åtgärder för att minska emissionerna bör även stå i proportion till anläggningens storlek, utnyttjandegrad, andra utsläpp skällor i näromiådet och även kostnaderna for att vidtaga åtgärderna. Förutom art tekniker som utbyggnad med rökgasåterföring, SNCR och även SCR, medför stora investeringar så är även dritf- och underhåll sko stnaderna icke att forglömma Basiäggning Innan det är aktuellt att fundera över vilka förbränningstekniska åtgärder / åtgärder efter förbränning som kan vara aktuella att vidtaga för att minska NOx-emissionema för en specifik anläggning, skall en s k basläggning av anläggningen genomföras. Syftet med basläggningen är att sammanställa information om anläggningen beträffande konstruktion och drift för alt fä ett underlag som kan ligga till grutid för vidare provprogram och utvärdering. En basläggnuig kan omfatta följande delar; Fastställande av tekniska data enligt leverantörer. Systemgenomgång (eldstadsutformning, brännanitfonnning/rostsystem, luft-system). t Sam nian ställning av driftinstruktioner för normal drift. " Se Över utbildningen hos personalen, höja "statusen" på driftsarbetet.

27 - Jämförelse av verklig drift före NOx-trimntng med av leverantörer givna driftinstruktioner.. Analys av drift (m a p iastreglering, O 2 -reglering, CO-halter, luftfördelning, mm). t Sammanställning av NOx-emissioner exempelvis från utförda kontrollb e siktningar Frovprogram Med resultatet frän basläggningen som grund, kan därefter elt provprogram fastställas och genomföras. Resultaten från provprogrammet skall därefter ligga till grund för turordning och omfattning samt kostnadsbedömning av de förbränningstekniska åtgärder som ar lämpliga att vidtaga. Syftet med genomförande av ett provprogram ån att kartlägga vilka driftparametrar som har inverkan på NOx-bildniiigen för en specifik panna. att finna den optimala driftpunkten för samtidig låg "NOx-emission, hög verkningsgrad och acceptabel C O-emission. att fa fram ett underlag som kan ligga till grund för ev modifieringar av brann aie/eldsladsutiymme mm I de följande delavsnitten kommer att redovisas arbetsmetodiken för minskning av NOx-emissioner för skilda typer av förbränningsanläggningar Den indelning av förhränningsanlagguingar som därvid har gjorts är följande: Bränn arpannor > FB-pannor Rosterpannor Dieselmotorer Gasturbiner 5.2 Brännarpannor T begreppet brämiaipannor ingår pannor för både flytande-, pulver- och gasformiga bränslen. 21

28 5.2.1 Förbränningstekniska åtgärder Bränslebyte Vid oljeeldning är en uppenbar primäråtgärd att byta till lättare eldningsolja. Vid koi/putverddning ger en övergång till träpulver all blandning av torv/träpulver lägre NOx-emissioner. De lägre NOx-emissionema är bl a betingade av en lägre kvävehalt i bränslet. Reduktionsgraden vid övergång från eldning med Eo 5 till o 1 är inte entydig utan avhängig ett antal pannspeciuka parametrar enligt nedan, Eldstad svolymbelastning Disponibelt utrymme for flammor Placering av brännare vid flera brännare Lokalt höga temperaturer Emissionsnivåer från 150-2Q0 mg/mj vid eldning med Eo 5 till nivåer runt 50 mg/mj vid eldning med Eo 1 ar möjliga att uppnå om samtidigt anläggningen är driftoptimerad m a p bildningen av NQx-emissLöner, För att klarlägga förutsättningarna for minskade NOx-emissioner for en specifik anläggning vid övergång från eldning med Eo 5 till Eo 1 alternativt byte från kol/torv till träpulvereldning, ar det nödvändigt att genomföra basläggning samt provprogram enligt avsnitt 5.1. Trimning av brännare Genom att modifiera lufttillförseln vid eldning av Eo 5, är det möjligt att minska NOx-bildningen. Detta kan ske genom följande åtgärder:. Minskat luftöverskotf, Ändrad tillförsel av primärluft så att understökiometrisk förbränning erhålls i primärzonen. t Genom att styra sekundärluftcn till flamman (m h a ledskeiior) for att fa en fullständig slutforbränning. Vid försök som utförts, har en reduktion av NOx-emissionerna kunnat konstateras till mellan 15»20 % vid eldning med Eo 5. Vid understökiometrisk förbränning uppstår en reducerande miljö med höga CO-halter i eldstaden innan slurföibränning sker. Detta kan leda till punktkorrosion vid drift under längre tid. a

29 OFA - Över Fire Air (överluft) I pannor med flera brännanuder placerade ovanför varandra, är det möjligt alt tillföra mera luft i de Övre bränn ärraderna jämfört med de undre for att åstadkomma under- resp överstökiometrisk förbränning i eldstaden, s k OFA. Genom att ha s k "vridbara" lansar så att lansarnas inställning för resp brännarrad optimeras, kan en bättre luftinblandning ske och NOxemissionerna minska. Inställningen av lansarna för resp brännarrad görs en gång för alla och är därefter fixt. Genom ökade luftflöden på 10-15% i de övre brännairadema jämfört med de undre b ränn ärra derna (vid eldning av Eo 5, Eo 1, kolpulver) har NOxreduktioner mellan % kunnat konstateras. ROFA - Rotatinfi Över Fire Air (roterande Övertuft) En vidareutveckling av OFA-tekniken, ROFA, bygger på att en del av föibränningsluften avlänkas till speciellt konstuerade portar (dysor) i eldstaden. Via dessa dysor skapas i eldstaden en kraftig rotation av den avlänkade förbränn ingsluften. Förbränningen sker undcrstöki ometriskt. Genom att den avlänkade förbränningsluftcn sätts i rotation kommer förbränningsprodukternas sträcka i eldstaden att öka väsentligt jämfört med konventionell förbränning. Tekniken går generellt att applicera på alla typer av pannor, oberoende av antalet brännare oenvar biännamaär applicerade. För att utnyttja tekniken optimalt, bör även flamfonnen anpassas til! det nya luftinblandningssystcmet Vid en brännarinstallation kan det åstadkommas genom att brännamas primär- och sekundärlufrregister regleras över brännamas lastområde. Vid eldning av Eo 5 har med ROFA-tekniken erhållits mer an 50 % reduktion av NOx-emissionerna utan förhöjd CO-hall. Vid eldning av Eol, har NOxhalter runt 25 mg/mj erhållits med ROFA-tekniken vid en eldstadsbelastning på.500kw/m 3. Minskat syreöverskott Känsligheten för ett ökat luftöverskott varierar högst väsentligt mellan skilda pannor. Resultat från ett flertal oljeeldade pannor, visar att ökat luftöverskott ger högre NOx-halt. Sambandet är närmast linjärt. Redan vid en ökning på 0,8 % för en specifik panna, ökade NOx-halten med 50 mg/mj. 23

30 Eldstadsbetastn ing Eldstadsbelastningen (kw/m 3 pann volym) synes ha en stor roll for uppkomsten av NOx (hög eldstadsbelastning=hög NOx-emission). En av anledningarna till att tränga pannor, (höga eldstadsbelastningar) ger höga NQx-emissioner kan vara att uppehållstiden i primärzonen blir relativt kort samt att inblandningen, av sekundärluft sker alltför snabbt. Vid en sammanställning av ett antal utförda försök (Värmeforskrapport nr 394), har följande indelning gjorts med hänsyn till eldstadsbelastningen vid för övrigt likartade förhållanden. Låg eldstadsbelastning (< ca 150 kw/m3) Eo 5: NOx-emission mellan mg/MJ genom trimning avbiännare Eo I: NOx-emission mellan mg/mj är möjlig Hög eldstadsbelastning(> ca 250 kw/m3) Eo 5; NOx-emission högre än 200 mg/mj Eo 1: NOx-emission högre än 200 mg/mj Rökgasåterjorirtg Resultat från försök med rökgasåterföring (FGR) visar att återcirkulation till brännarna via brännarskåp är dubbelt så effektiv jämfört med återcirkulation via pannbotten Ifrr att minska NOx-emissionerna. Reduktionsgraden synes dock vara lastberoende och avtar med sjunkande last. Vid ett FGR-flÖde varierande mellan %, har en NOx-reduktion mellan % uppnåtts. Försöken har även visat att för samma panna har en väsentligt högre NOx-reduktion erhållits vid eldning med Eo 1 jämtort med Eo 5 (faktor 2). Låg-NOx-brän nare Begreppet låg-nox-brännare är inget enhetligt begrepp. Låg NOx-emission från brännaren kan ex vis uppnås genom lågt luftöverskott, stegad lufttillförsel rökgas cirkulation, "fmfördelning" av oljedropparna vid oljeeldning mm. De garantinivåer på NOx-halter vid skilda dellaster en tillverkare lämnar kan skilja uppemot 100 % jämfört med vad en annan tillverkare lämnar. Vid ökad last stiger dock NOx-halten konsekvent för låg- NOx-brännare samt vid ökad "svårighetsgrad" hos bränslet. M

31 Reburning Rebumingtekniken innebär att man reducerar kväveoxider som bildats av huvudbränslet genom att elda en i relation till huvudbränslet liten andel bränsle högt upp i eldstaden. För att inte nya kväveoxider skall bildas av till satsbränslet, skall dette bränsle vara kvävefatligt. Dessutom skall det injiceras utan lumiiorsel, så alt en reducerande atmosfär uppstår. Vid den tangentialeldade korpulverpannan i Limhamn har en installation med reburning testats under en tvåårsperiod med naturgas som rebumingbiänsle. Installation är idag fast och en reduktion av NOx-emissionerna med 40 % har erhållits. Reburning testas för närvarande även vid SYSAVs avfalisforbränningsanläggning i Malmö där naturgas resp deponigas utnyttjas som rebumingbiänsle. Angatomisering Ett fatal försök med förändrat ångtryck för atomisering av bränslet i brännaraa relaterat till NOx-bildningen, finns utförda. Härvid har konstaterats att vid eldning av o 5, har en sänkning av ångtrycket med faktor 3 (från 9 bar (e) till 3 bar (e)) lett till en NOx-reduktion på 20 %, Vid eldning av Eo 1 låg reduktionen under 10 % Åtgärder efter förbränning Någon installation av SNCR eller SCR vid en anläggning med olja som bränsle finns inte genomförd i Sverige. Genom förbränningstekniska åtgärder torde NOs-emissionerna i de allra flesta fall kunna komma ner till rimliga nivåer. För Karlshamns verkets panna P4 som även framöver skall eldas med tjockolja, planeras att till 1995 installera SCR-utrusning. Vid installation av SNCR-för pulvereldning (kol,torv), är en reduktion på 30-40% möjlig. Reduktionsmedlet kan antingen vara urea eller ammoniak. För "mindre" brännarpaimor (< MW) är sannolikheten att behöva gå vidare med installation av reningsutrustning, efter det att alla möjliga förbränningstekniska åtgärder har vidtagits för att erhålla acceptabel nivå på NOx-emissionerna, mycket liten. 5,2.3 Sammanfattning För brännarpannor kan arbetsgången för att minska NOx-emissionema vid en befintlig anläggning sammanfattas enligt nedan. 1. Fastställ don nivå på NOs- emissionerna som skall galla efter vidtagna åtgärder (gällande villkor, ekonomiska styrmedel, egna krav mm). 25

32 2. Lär känna pannan, vilken den sk B as läggningen syftar till genom att sammanställa all tillgänglig information om anläggningen beträffande drift och konstruktion. 3. Optimera driften m a p förbrä^iningstemperatur, luftöverskott, primär-, sekundär-, tertiärluft mm. Har inte basläggningen givit tillräckligt med uppgifter (mätdata) är det nödvändigt att lägga upp och genomföra elt provprogram för att bestämma sambandet mellan olika parametrar. 4. Utbilda personalen. 5. Resultatet från genomfört provprogram ligger till grund for ev upphandling av åtgärder/utrustning Var noga ined att kräva garantier från leverantören för de laster samt bränslen anläggningen är aktuell att köras på. Garantin bör bl a omfatta högsta tillåtna emissionsnivå vid skilda laster/gällande utsläppsvillkor, tillgänglighet min. Lämnad garanti fastställs vid leveransprov. Utvärdera mot punkt I. 6. Skulle mot all förmodan ej genomförda förbränningstekniska åtgärder vara tillräckliga för atl uppnå uppställda realistiska mål för NOx-emissionema, kan det vara nödvändigt att handla upp reningsutrustning. Var noga med att kräva garantier från leverantören för de laster samt bränslen anläggningen är aktuell att köras på. Se punkt 5 ovan om garanti omfattning (inkl kemikalieåtgång) och fastställd se. Utvärdera mot punkt Utbilda personalen ännu en gång. För mer fördjupade studier om enskilda för bränningstekniska åtgärder, reningsutrusning samt genomförda projektrapporter hänvisas till litteraturförteckningen i bilaga I, avsnitt 1, 2 5 och 3. "Bieffekter" vid införande av skilda tekniker redovisas under kapitel FB-pannor Förbränning i en FB-panna ger iägre NOx-emissioner än konventionell eldning i någon form av rosterpanna. NOx-emissionen vid eldning i FBpannor ligger inom intervallet mg/mj, beroende på bränsleslag och övriga driftbetingelser (bäddtemperatur, luftöverskott, förhållandet sckundärlumertiärluft, mm). FB-pannor ger låga NOx-emission er, medan emissionerna av N2O (lustgas) är högre jämfört med andra typer av förbrän n i ngsanläggningar. Nedan sammanfattas resultat frän genomförda projekt/försök varav många finns namngivna i bilaga 1 "Fördjupningsrapporter" och där erhållna resultat kan tillämpas även på andra FB-pannor. De flesta åtgärder som vidtagits for *

33 alt reducera NOx-emissionema och som har publicerats, har utförts på cirkulerande JFB-pannor (CFB). Reduktionsgraden för er specifik anläggning efter vidtagna fbrhränningstekniska åtgärder enligt nedan varierar dock då varje anläggning är att betrakta som en "individ". Endast genom "basläggning" och därefter följande "provprogram 17, är det möjlig! att förutsäga vilka typer av insatser som ger det bästa utfallet for en specifik anläggning Fflrbränningstekniska åtgärder Bränsle och bränsiekvauté Finfördelningsgraden av ett bränsle {hög andel flyktiga ämnen), synes öka NOx-bildningcn vid framförallt eldning i CFB jämfört med eldning i BFB. Ett mer homogent bränsle, vad avser spännvidden på fraktioner, skulle därmed vara att föredraga. Vid högre andel finfördelat material i bränslet, sker förbränningen högre upp i pannan vilket höjer temperaturen och därmed ökar NOx-bildningen. Vid de försök som utförts bl a i Örebro och därefter på Chalmers, har det verifierats att NOx-bildningen vid eldning av träbränsle varierar högst avsevärt och är relaterad till kvävehalten i bränslet. I figuren nedan visas kvävehalten i olika trädkomponenter. Träddel Kvävehalt ivikt-% Gran BjBrk Siamved Starabark Stam m bark Grenar m bark, utan barr/blad Stubbe & rot.0, , ,1 0,6 41 0,05 0,1 0,6 1,0 0,8 0,1 0,05 0,1 0,7 9* 0,4 Figur 5.1 Typvärden för kvävehalten i olika trädkomponenter. Källa; J Johansson, Vattenfall 1991 Svavelhalten i kolet har även det viss effekt på NOx-bildningen på så sätt att ett mer lågsvavligt kol ger en högre NOx-emission jämfört med ett kol med högre svavelhalt. 37

34 Vid samtidig kalkinblandning vid kol/torveldning för svavelreduktion, har NQx-emissionen en tendens att Öka vid ökad kalkinblandning. Här är det viktigt att identifiera ett optimum för både Nöx-reduktion och svavelbindning. Vid övergång Mn torv- till koleldning, under för övrigt samma driftbetingelser, kan NOx-emissionen halveras. Bäddietnperatur En stigande bäddtcmperatur (över det normala 850 grader C) ger alltid en höjning av NOx-emissionen men samtidigt en sänkning av N^O. Vid en sänkning av bädd temperaturen från ca 875 grader C till 850 grader C, kan NOx-emissionen reduceras med upp till 40 %. En större last på FB-pannan har till följd att eldstadstemperaturen stiger och därmed stiger även NOx-emissionen. NOx-emissionen vid halv last kan vaja 50 % av emissionen vid full last. Ett sätt att sänka eldstadstemperaturen vid högre laster är då att återföra rökgaserna till förbränningsrummet. Luftöverskott Eit sänkt luftöverskott från ca 1,4 till 1,2 kan minska NOx-emissionen med upp till 40 % oberoende av bränsleslag. Primärluft En ändring av primärluftsilödet har visat sig ha marginell påverkan på NOxemissionen. SckundärluftAertiärtufi Vid en överföring av en del av tilluften från sekundär- till tertiärlufvrcgisrret kan en viss minskning av NOs-emissionen uppkomma, Rökgasåterforing Rökgasåterföring är ett sätt att kontrollera bäddtemperaturen jämförbar med att styra lufrfbrdelningen över bädden alternativt att ha lufrförväi-mning. Det irnns dock inte belagt, genom de försök som utförts vid Örebroanläggningen, 28

35 CTH mil, att komplettera en befintlig FB-anläggning med rökgasåterföring i det fall anläggningen ej har en sådan installation. Cyklon som EBK (eftcrbrännkammare), "reburning " Bildningen av NjO (lustgas) sker med omvänt förhållande jämfört med NO S. Ett salt att bryta ned N%0 är att höja temperaturen i cyklonen och på så sätt utnyttja cyklonen som en EBK. Detta kan ske m b a ett tiiisatsbränsle (flytande, pulver, gas) som sprutas in i cyklonen. Försök utförda vid CTH visar på goda resultat. N2O-halten kunde halveras vid en temperaturhöjning på 50 grader C i cymonen. Samtidigt med minskad N%0, minskade även COemissionen. Reduktionsgraden i cyklonen var oberoende av vilket bränsle som utnyttjades som tillsatsbränsle i cyklonen Åtgärder efter förbränning SNCR Försök med SNCR har gjorts på ett flertal FB-anläggningar, men hittills är del bara en befintlig FB-anläggning där SNCR installerats, nämligen i Boden. En FB-anläggning håller en lägre cldstadstemperatur (normalt ca 850 grader C) än en konventionell rosterpanna, vilket är den undre temperaturgränsen for SNCR-tekniken, Samtidigt är N Ox-emission en vid FD-an läggningar väsentligt mycket lägre än for andra typer av pannor. Resultat frän utförda försök/genom förd installation visar att med SNRCtekniken är det möjligt att reducera NOx-emissionen med ytterligare % (ammoniakslip < 5 ppm) efter det att forbränningstekniska åtgärder genomförts som bara de reducerat NOx.*emissionen i motsvarande omfattning (30-40 %). NO^emissioner runt mg/mj är därmed möjliga att uppnå Sammanfattning För FB-pannor kan arbetsgången för att minska NOx-emissionerna vid en befintlig anläggning sammanfattas enligt nedan. 1. Fastställ den nivå på NOx- emissionerna som skall gälla efter vidtagna åtgärder (gällande villkor, ekonomiska styrmedel, egna krav mm). 2. Lär känna pannan, vilken den sk Basläggningen syftar till genom att sammanställa all tillgänglig information om anläggningen beträffande drift och konstruktion. 3. Optimera driften m a p bäddtemperarar, luftöverskott, primär-, sekundär-, tertiärluft mm. liar inte basläggningen givit tillräckligt med uppgifter 29

36 (mätdata) är det nödvändigt att lägga upp och genomföra ett provprogram för att bestämma sambandet mellan olika parametrar. 4. Utbilda personalen. 5, Resultatet från genomfort provprogram ligger till gnind for ev upphandling av ål gärd er/» t rustning Var noga med att kräva garantier från leverantören för de laster samt bränslen anläggningen är aktuell att köras på. Garantin bör bl a omfatta högsta tillåtna emissionsnivå vid skilda laster/gällande utsläppsvillkor, tillgänglighet mm. Lämnad garanti fastställs vid leveransprov. Utvärdera mot punkt Skulle mot all förmodan ej genomförda förbrännings tekniska åtgärder vara tillräckliga for att uppnå uppställda realistiska mål för NOx-emissionerna, kan det vara nödvändigt att handla upp reningsutrustning. Var noga med att kräva garantier från leverantören föi de laster samt bränslen anläggningen är aktuell att köras på. Se punkt 5 ovan om garantiomfattning (inkl kemikalieåtgång) och fastställelse. Utvärdera mot punkt 1. 7, Utbilda personalen ännu en gång. För mer fördjupade studier om enskilda förbränningstekniska åtgärder, reningsutrustning, samt genomförda projekt/rapp orter hänvisas till litteraturförteckningen i bilaga 1, avsnitt 1, 2 och 4. Bieffekter vid införande av skilda tekniker redovisas under kapitel Rosterpannor En schematisk beskrivning av förbränningsförloppet har tidigare gjorts i kap 2.5 " Kväveoxiden i ss i oner-uppkomst vid förbränning". Genom att Överföra dessa grundläggande principer till en rosterpanna, kan möjligheterna till NOxreducerande åtgärder bedömas och beräknas, 1 det följande sammanfattas resultat irån genomförda projekt/försök varav många finns namngivna i bilaga 1 "Fördjupningsrapporter'' och där erhållna resultat kan tillämpas även på andra rosterpannor. Reduktionsgraden för en specifik anläggning efter vidtagna förbrännings tekniska åtgärder enligt nedan varierar dock då varje anläggning är att betrakta som en "individ". Endast genom "basläggning" och därefter följande "provprogram", är det möjligt att förutsäga vilka typer av insatser som ger det bästa utfallet för en specifik anläggning. h

37 5.4.1 Ffirhränninpsstekniska åtgärder Bränsle/bränsiekvalitéoch bränsletiuförsei Att byta bränsle i en panna för att därigenom uppnå lägre NOs-einissäoner 5 ar inte alltid möjligt beroende på vilket bränsle/bränslen pannan ursprungligen ar utlagd för För en fastbränsleeldad panna för torv/träbränsle, liar dock konstaterats att NOx-emissionerna vid eldning med träbränsle är lägre an eldning med lorv NOx-emiss tonerna vid träbransleeldning varierar dock och äi avhängigt vilken/vilka trädkomponenter (se fig 5.1) som bränslet bestar av samt att det är högst väsentligt att bränsletillförseln sker jämt så att en jämn bränslebädd kan täcka hela rostejytan. Genomblåsningar i bränslebadden, luftläckage genom bränsleschakt och en otät panna bar en stark NOx-ökande effekt. NOx-emissionema stiger med ökad last Om möjligt bör man därför undvika effekttoppar genom ex vis en hetvatten ackumulator alternativt om tvä fastbränslepannor finns, låta pannorna dela på aktuell last. Syrehalt Syrebaken i förbränningsluften är en mycket god indikator på NOxemissionen och syrebalten skall därför hållas låg. Om inte anläggningen redan har automatisk O 2 -teglering installerad, är det en väsentlig åtgärd att vidtaga Den genomförda basläggningen och genomförande av provprogram ger besked ora var Cb-regleringen skall installeras samt optimal O 2 -halt för att göra bastå möjliga nytta (primär- sekundär- alternativt tertiärluftregistret). Inställt "börvärde" på syrehalten måste dock matchas mot CO-halten då en alltför lag syrehalt kan ge höga CO-halter_ Primärluft Ett sänkt primärlufulöde minskar genomblåsningen på bränslebädden och därmed NOx-emissionema. Det är väsentligt dock alt ett minskat primärlumöde inte utsätter rosten för för höga temperaturer. Detta kan regleras genom att för varje last ange en lägsta gräns för primärluftflödet i det fall luftflödet ät datorstyrt Sekundärluft/tertiärlufi Det går inte att generellt säga något om förhållandet mellan sekundär- och tertiärlufi. Det kan konstateras att för samma panna (Mjölby 12 MW, rörlig 31

38 rost) som eldades med träbränsle resp torv och med för övrigt samma driftbetingdser, gällde lägre NOx-halter vid ökat sekundärluftflöde vid rräbränslecldning medan vid torveldning erhölls lägst NGx-emissioner då sekundär- och tertiärlufvregistrel betraktades som ett gemensamt luibregister. Endast genom basläggning och genomfort provprogram kan förhållandet mellan sekundärluft- och tertiärluftregister kartläggas samt deras bränsleberoende. Rokgasåterföring Genom att återföra rökgaserna till antingen primär-, sekundär- eller tertiärluftregistrel, år det möjligt att reducera NOx-emissionema med %. Omfattningen av (% av totalluftflödct) och vilket luftregister som är optiinait är helt indivudellt och framkommer genom basläggningen och utfört provprogranx OFA (Över Fire Air) Genom installation av OFA kan uppehållstiden förlängas, samt reducerande atmosfär erhållas vilket leder till lägre NOx-emissioner. Förutsättningarna för och effekterna av OFA kan endast klarläggas genom basläggning och utfört provprogram. Installation av OFA kan dock ge NOx-reduktionerpå %. RÖFA (Rotating Över Fire Air) ROFA-tckniken bygder på att del av forbränningsluften avlänkas till speciellt konstruerade portar (dysor) i eldstaden. Via dessa dysor skapas i eldstaden en kraftig rotation av den avlänkade förbränningsluften. Genom att den avlänkade forbränningsluften sätts i rotation kommer förbränningsprodukternas sträcka atl växcntligt öka jämfört med konventionell OFA-teknik vilket ger en ökad reduktion av NOx-emissionerna. Väsentligt för om ROFA-tekniken är tillämpbar eller ej, år att inte reducerande zoner och stråk bildas i eldstads utrymmet eller att utsläpp av oförbrännt sker. Ett bra mått på detta ar CO-emissionens utseende vid sänkt lufiöverskott. Reduktionsgradcr på % har erhållits vid utförda installationer/försök. Reburnlng Försök med reburning i en avfallseldad rosterpanna (SYSAV i Malmö) har iitföits med naturgas och deponigas som rebumingbränsle. En NOx-reduktion upp till 50 % erhölls periodvis, dock med en väsentligt större andel (100 % - ig ökning) tillsatsbränsle (naturgas) än vad som ursprungligen bedömts. 32

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING Bilaga A1 ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING 1. ALTERNATIVA PANNTEKNIKER 1.1 Allmänt om förbränning Förbränning av fasta bränslen sker vanligtvis med pulverbrännare, på rost eller i

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera

Läs mer

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Syfte och mål Syftet med projektet är att verksamt bidra till att ett flertal förbränningsutrustningar

Läs mer

UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt

UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt 2015-16 2016-10-14 Teknisk rådgivare Torbjörn Samuelsson Bakgrund krematorierna i Södermanland för höga NO X -utsläpp vilket i ett fall resulterat

Läs mer

UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt

UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt 2015-16 2016-09-15 Teknisk rådgivare Torbjörn Samuelsson Bakgrund krematorierna i Södermanland för höga NO X -utsläpp vilket i ett fall resulterat

Läs mer

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar MALL MILJÖRAPPORT 1 (6) Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Miljörapport för år Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer

Läs mer

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon liij ]Swede Gas AB 1989 FORSKNING UTVECKLING PEMONSTRATION MINSKAT KOLDIOXIDUTSLAPP MED NATURGASDRIVNA FORDON STOCKHOLM 1989-07-03 VATTENFALL SMÅSKALIG

Läs mer

KALK FÖR RÖKGASRENING

KALK FÖR RÖKGASRENING KALK FÖR RÖKGASRENING Rena rökgaser ren luft SMA Mineral är en av Nordens största tillverkare av kalkprodukter. Vi har lång erfarenhet av kalk och kalkhantering. Kalk är en naturprodukt och den naturligaste

Läs mer

Önskemål om ändring av 32 förordning (2013:253) om förbränning av avfall

Önskemål om ändring av 32 förordning (2013:253) om förbränning av avfall Stockholm 2017-05-30 Raziyeh Khodayari Raziyeh.khodayari@energiföretagen.se Jakob Sahlén jakob.sahlen@avfallsverige.se Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Naturvårdsverket

Läs mer

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det

Läs mer

Förbränning av energigrödor

Förbränning av energigrödor Förbränning av energigrödor Bränsleutvecklare Bränsledata för olika grödor Beläggningar på värmeöverföringsytor Askegenskaper hos rörflen Rörflenaska Vedaska Kalium är nyckel elementet för sintringsproblem

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Utsläpp av ammoniak och lustgas

Utsläpp av ammoniak och lustgas Utsläpp av ammoniak och lustgas Fakta okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst 106 48 Stockholm Tfn: 08-698 12 00 Fax: 08-698 15 15 E-post: kundtjanst@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se Miljöbokhandeln:

Läs mer

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Avfallsförbränning Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala är ett av Sveriges största fjärrvärmebolag. Våra huvudprodukter

Läs mer

Förbränning av biobränslen. -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp

Förbränning av biobränslen. -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp Förbränning av biobränslen -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp 5056 Förbränning av biobränslen -bildanalysens möjligheter att reducera kväveoxidutsläpp Beställningsadress: Naturvårdsverket

Läs mer

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15 Värmeforsk Reverserad fotosyntes Himmel eller helvete? 2011-09-15 Eddie Johansson 0705225253 eddie.johansson@rindi.se Fotosyntes Olja Kol Torv Trä Gräs Bränslen bildade genom fotosyntes Erfarenhetsbank

Läs mer

NFKK-konferens i Köpenhamn Föredrag om NOx-utsläpp från krematorier förmiddagen / Torbjörn Samuelsson

NFKK-konferens i Köpenhamn Föredrag om NOx-utsläpp från krematorier förmiddagen / Torbjörn Samuelsson 1 NFKK-konferens i Köpenhamn 2017. Föredrag om NOx-utsläpp från krematorier 2017-09-07 förmiddagen / Torbjörn Samuelsson Bild 1: Bakgrunden till den här utredningen är att några krematorier hade problem

Läs mer

KONTROLLPLAN Kontrollplanen upprättas i minst två ex, varav byggnadsnämnden erhåller ett ex.

KONTROLLPLAN Kontrollplanen upprättas i minst två ex, varav byggnadsnämnden erhåller ett ex. KONTROLLPLAN Kontrollplanen upprättas i minst två ex, varav byggnadsnämnden erhåller ett ex. Datum: Fastighetsbeteckning: Diarienummer: Byggherre: akkunniga kontrollanter Företag: Namn: (Vänd) Byggherren

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart 2011 02 09 Den traditionella bilden av sjöfarten Sjöfarten använder i hög grad överblivna tjockoljor Utsläppen

Läs mer

Eassist Combustion Light

Eassist Combustion Light MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5

Läs mer

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,

Läs mer

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor

Läs mer

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Underlag inför samråd med allmänhet angående omprövning av vår verksamhet på fastigheten Hallen 11, Hedensbyn, Skellefteå. Verksamheten

Läs mer

Inverkan på kraftpannor vid bränsleförändringar

Inverkan på kraftpannor vid bränsleförändringar Inverkan på kraftpannor vid bränsleförändringar Värme- och kraftföreningen Panndagarna 2018 Örebro Steve Andersson Valmet AB 4412 MW th Nytt från Valmet 2017 2020 120 MW, Borås, bio, 2018 194 MW, Oulu,

Läs mer

SSAB:s miljöinvestering konvertering från EO5 olja till naturgas Gasdagarna maj Thomas Melin SSAB

SSAB:s miljöinvestering konvertering från EO5 olja till naturgas Gasdagarna maj Thomas Melin SSAB SSAB:s miljöinvestering konvertering från EO5 olja till naturgas Gasdagarna 25-26 maj SSAB Agenda Kort om SSAB Bakgrund Varför naturgas och vilka alternativen hade varit. Investeringen Vad har gjorts,

Läs mer

Vad styr mot minskade utsläpp av kväveoxider?

Vad styr mot minskade utsläpp av kväveoxider? Kontaktperson: Linda Flink 070 363 48 52 2017-12-04 Vad styr mot minskade utsläpp av kväveoxider? Bakgrund Sverige införde 1992 ett avgiftssystem för utsläpp av kväveoxider (NOx) till luft från energianläggningar

Läs mer

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010

Läs mer

Beräkning av rökgasflöde

Beräkning av rökgasflöde Beräkning av rökgasflöde Informationsblad Uppdaterad i december 2006 NATURVÅRDSVERKET Innehåll Inledning 3 Definitioner, beteckningar och termer 4 Metoder för beräkning av rökgasflöde 7 Indirekt metod:

Läs mer

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Ärende Ronneby Miljö & Teknik AB (nedan kallat Miljöteknik) planerar för förändring av den befintliga verksamheten vid Sörbyverket, fastighetsbeteckning

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvalitet

Läs mer

Sammanställning av gällande villkor m.m.

Sammanställning av gällande villkor m.m. Stockholm Exergi AB Bilaga D Sammanställning av gällande villkor m.m. Villkor Allmänt 1. Om inte annat framgår av villkoren nedan, skall verksamheten inklusive åtgärder för att minska luft och vattenföroreningar

Läs mer

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning Bränsleanalys och rökgaskalkyl Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 15.4.2010 Innehåll Rökgassammansättning Bränslesammansättning Förbränningsreaktioner Lufttillförsel Askan Termer och begrepp Fasta bränslen

Läs mer

Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket

Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2012-01-11 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket Förslag

Läs mer

Arbetsrapport SGC AlO. NOx-REDUKTION GENOM NATURGAs INJEKTION OCH REBURNING. Demonstrationsprojekt på Knudmosevc:erket i Heming, Danmark

Arbetsrapport SGC AlO. NOx-REDUKTION GENOM NATURGAs INJEKTION OCH REBURNING. Demonstrationsprojekt på Knudmosevc:erket i Heming, Danmark Arbetsrapport SGC AlO NOx-REDUKTION GENOM NATURGAs INJEKTION OCH REBURNING Demonstrationsprojekt på Knudmosevc:erket i Heming, Danmark Jan Flensted Poulsen V f!slund R&D Center April1996 SGC 5atY'Imondra..B

Läs mer

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04. Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04. Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04 Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 3 1.1.1

Läs mer

TOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS!

TOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS! TOPLING SASP Hög kvalitet till RÄTT PRIS! SASP Topling är både miljö och kvalitet certifierad Flygbild över anläggningen i Boden. 35 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med över 35 års erfarenhet och med

Läs mer

AKTUELLT FRÅN KREMATORIEVERKSAMHETEN

AKTUELLT FRÅN KREMATORIEVERKSAMHETEN AKTUELLT FRÅN KREMATORIEVERKSAMHETEN Helsingborg 2016-05-23 SKKF Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund Peter Fischier Torbjörn Samuelsson UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Icke-teknisk sammanfattning

Icke-teknisk sammanfattning BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden

Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden SP Andreas Johansson 1 Bakgrund (Fortsatt) fokus på biobränslen och avfallsbränslen Hög flykthalt + ojämn fördelning av luft

Läs mer

(44) Ansökan utlagd och utlägg- 76-06-21 Publicerings- 3 8 5 3 4 1 ningsskriften publicerad

(44) Ansökan utlagd och utlägg- 76-06-21 Publicerings- 3 8 5 3 4 1 ningsskriften publicerad SVERIGE [B] (11)UTLÄGGNINGSSKRIFT 7403650-0 (19) sw 151) Internationell klass 2 G 21 F 9/06 // C 01 G 43/00 Vä (44) Ansökan utlagd och utlägg- 76-06-21 Publicerings- 3 8 5 3 4 1 ningsskriften publicerad

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Linn Arvidsson UPPRÄTTAD AV. Monika Bubholz

UPPDRAGSLEDARE. Linn Arvidsson UPPRÄTTAD AV. Monika Bubholz Underbilaga A4 UPPDRAG UPPDRAGSLEDARE Linn Arvidsson DATUM 20120202 UPPDRAGSNUMMER 1331251400 UPPRÄTTAD AV Monika Bubholz Sammanfattning av gällande -rekommendationer För Hammarbyverkets befintliga och

Läs mer

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar EFFEKTBEHOV P medel = ca 3 kw (sept-maj, 120 m 2, 20 MWh/år) P max = ca 10 kw (kallaste vinterdagar) P panna = ca 20-30 kw

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik

Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik Basprogram 2008-2011 Anläggnings- och förbränningsteknik Allmän inriktning Den övergripande målsättningen med arbetet inom programområdet anläggnings- och förbränningsteknik är att ta fram kunskap som

Läs mer

Vattenfall AB. Förbättrad förbränning i pannor genom nya mätverktyg

Vattenfall AB. Förbättrad förbränning i pannor genom nya mätverktyg Förbättrad förbränning i pannor genom nya mätverktyg Innehåll Vanliga problem Orsaker Att ta reda på förhållanden i en eldstad Fall från verkligheten Vad kan vi göra och vad har vi gjort 2 Vanliga problem

Läs mer

Kolmonoxidutsläpp från ett förbränningskraftverk. En rapport over studiebesök vid Oriketo förbränningskraftverk

Kolmonoxidutsläpp från ett förbränningskraftverk. En rapport over studiebesök vid Oriketo förbränningskraftverk Kolmonoxidutsläpp från ett förbränningskraftverk En rapport over studiebesök vid Oriketo förbränningskraftverk David Sandqvist, Mia Klavér, Toni Aaltonen, Anton Lindholm 5/7/2010 Syfte Förbränningsprocesser

Läs mer

INNEHÅLL. 1. Inledning. 2. Teknisk översikt. 3. Varför kunder investerar i ett Ecotube-system. 4. Resultat från referensanläggningar

INNEHÅLL. 1. Inledning. 2. Teknisk översikt. 3. Varför kunder investerar i ett Ecotube-system. 4. Resultat från referensanläggningar INFORMATION MEMORANDUM ECOMB AB (publ) 11 februari 2003 Ecotube-systemet representerar en ny teknik för att optimera förbränningsprocesser och består av utdragbara rör försedda med munstycken där luft

Läs mer

BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2013 COM(2013) 919 final ANNEXES 1 to 4 BILAGOR till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om begränsning av utsläpp till luften av visa föroreningar

Läs mer

15 Förbränning och reningsteknik

15 Förbränning och reningsteknik 15 Förbränning och reningsteknik Genom förbränning utvinns kemisk bunden energi ur fossila bränslen och biobränslen. Det finns en rad olika förbränningstekniker. Fasta bränslen kan exempelvis eldas i en

Läs mer

Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik

Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik Först och främst med teknik och IT Torsdag 15 januari 2009 Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare Av: Lars Anders Karlberg Publicerad 13 januari 2009 11:26 24 kommentarer Senaste av Karl idag, 14:04

Läs mer

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri

Läs mer

Lokala föreskrifter om sotning/rengöring samt brandskyddskontroll.

Lokala föreskrifter om sotning/rengöring samt brandskyddskontroll. Valdemarsviks kommun Lokala föreskrifter om sotning/rengöring samt brandskyddskontroll. Upprättad: 2004-10-25 / BE. Antagen av kommunfullmäktige 2004-12 - 13 83 Dnr. 04/000871 174. LOKALA FÖRESKRIFTER

Läs mer

Miljövård med luftens egna beståndsdelar

Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Gaser och gasteknologi från Air Liquide bidrar till att skydda och förbättra allas vår miljö. Äldre, miljöbelastande metoder

Läs mer

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK INNEHÅLL 1. Utsläppsstandarderna skärps maskinerna förbättras 2. Utsläppsstandardernas tidsplan 3. PONSSE:s SCR-lösning 4. Fördelar med SCR-systemet 5. Prestanda

Läs mer

Optimering av SNCR-system i en biobränsleeldad panna Möjligheter till minskade NO x

Optimering av SNCR-system i en biobränsleeldad panna Möjligheter till minskade NO x Examensarbete Optimering av SNCR-system i en biobränsleeldad panna Möjligheter till minskade NO x -utsläpp för ENA Energi Optimization of the SNCR-technique at a biofueled heat and power plant Anna Björk

Läs mer

I enlighet med lag 2003:778 om skydd mot olyckor

I enlighet med lag 2003:778 om skydd mot olyckor KS16-508 174 Rensningsfrister och brandskyddskontroll I enlighet med lag 2003:778 om skydd mot olyckor Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Version Antagen Giltig från och

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Miljörapport - Textdel

Miljörapport - Textdel Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Panncentral Söder 1485-1146 Rapporteringsår 2010 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

MCP-direktivet Kommande regler för pannor 1-50 MW

MCP-direktivet Kommande regler för pannor 1-50 MW MCP-direktivet Kommande regler för pannor 1-50 MW Henrik Lindståhl Senior R & D advisor Tekniska Verken i Linköping Medlem i WI BREF TWG för CEWEP och i LCP BREF TWG för Euroheat & Power För Värme- och

Läs mer

Växjö Energi AB Björn Wolgast

Växjö Energi AB Björn Wolgast Växjö Energi AB Björn Wolgast Innehåll Växjö Energi Sandviksverket Fjärrkyla i Växjö Sandvik 3 Det var här det hela började 1887 Viktiga datum i Växjö Energis historia 1887 Växjö Stads Elektricitetsverk

Läs mer

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Anders Hjörnhede Mål Genom dosering av svavel

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Miljörapport - Textdel

Miljörapport - Textdel Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Hovhultsverket 1485-1121 Rapporteringsår 2014 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning

Läs mer

MILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6)

MILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6) MILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6) utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bestämning av emissioner från pyrolysugn Projektnr: Utgåva. nr: 1 Uppdragsgivare: PUMP &

Läs mer

Mätvärdesbaserad metod för minskade emissioner i mindre förbränningsanläggningar

Mätvärdesbaserad metod för minskade emissioner i mindre förbränningsanläggningar Examensarbete Mätvärdesbaserad metod för minskade emissioner i mindre förbränningsanläggningar Författare: Handledare: Björn Zethraeus, Jan Brandin Examinator: Ulrika Welander Termin: VT 2015 Ämne: Bioenergiteknik

Läs mer

INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED TVÅSTEGSFÖRBRÄNNING. Chemical-Looping Combustion (CLC)

INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED TVÅSTEGSFÖRBRÄNNING. Chemical-Looping Combustion (CLC) INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED TVÅSTEGSFÖRBRÄNNING Chemical-Looping Combustion (CLC) Anders Lyngfelt Chalmers Göteborg Chalmers Energidag 4 november 2010 Exempel på CO 2 lagring, Utsira: Area - 26 000 km

Läs mer

Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar

Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar Gunnar Eriksson, Henry Hedman, Marcus Öhman, Dan Boström, Esbjörn Pettersson, Linda Pommer, Erica Lindström, Rainer Backman, Rikard Öhman

Läs mer

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.

UNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo. UNICONFORT GLOBAL - Powered by Swebo. Den nuvarande energi politiken grundas uteslutande på att användningen av fossila bränslen inte längre kan fortsätta. Ur miljömässig synpunkt är användningen av de

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport för PC Lastaren, Avesta 2015 2016-03-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 LOKALISERING... 3 1.2 TEKNISK BESKRIVNING AV PRODUKTIONSANLÄGGNINGEN...

Läs mer

Eldstäder För närvarande finns det 10 st. aktiva eldstäder i föreningen. Se tabell för placering.

Eldstäder För närvarande finns det 10 st. aktiva eldstäder i föreningen. Se tabell för placering. Eldstäder För närvarande finns det 10 st. aktiva eldstäder i föreningen. Se tabell för placering. Adress Nr. SKV. lght. nr. Interna lght. nr. Typ Brandskyddskontroll Sotning Västgötagatan 1 1401 519 Öppen

Läs mer

NYA MCP KRAVEN. VAD GÄLLER? EXEMPEL HUR DOM KAN NÅS MAGNUS HERMANSSON BIOENERGIDAGEN

NYA MCP KRAVEN. VAD GÄLLER? EXEMPEL HUR DOM KAN NÅS MAGNUS HERMANSSON BIOENERGIDAGEN NYA MCP KRAVEN. VAD GÄLLER? EXEMPEL HUR DOM KAN NÅS MAGNUS HERMANSSON BIOENERGIDAGEN 2019 2019-01-25 STYRANDE DIREKTIV EMISSIONER FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR BAT LCP Förbränningsanläggning > 50 MW Avfall

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor

Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor Livslängsdsförlängning och effekthöjning av äldre avfallseldade rosterpannor Göran Eidensten AB Värme samägt med Stockholm stad 1 Kortfakta om Värme Delsbo Näsviken Sörforsa Samägt mellan och Stockholms

Läs mer

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning

Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Antagna av miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-06-25, 115, dnr 549/2008. - 1 - Ett problem i dagens samhälle är konsekvenserna av användningen av de fossila bränslena,

Läs mer

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning Bränsleanalys och rökgaskalkyl Oorganisk Kemi I Föreläsning 3 12.4.2011 Mål Att tillämpa det första trappsteget i processkemistens verktygslåda: Definiera stökiometriska samband mellan reaktant och produkt

Läs mer

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket?

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket? Från GROT till aska -vad händer vid värmeverket? Bakgrund Den totala energianvändningen ökar stadigt och i dag förbrukas det årligen drygt 600 TWh totalt i Sverige, för både produktion av värme och el.

Läs mer

Stigebrandt Oxygenator

Stigebrandt Oxygenator R Stigebrandt Oxygenator för syresättning och omblandning av bassänger Stigebrandt oxygenator installerad för biologisk vattenrening vid oljeindustri. Stora bilden visar pumpsystem med två parallella linjer,

Läs mer

Miljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2014

Miljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2014 Miljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2014 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 15-04-10 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Information om fastbränsleeldning

Information om fastbränsleeldning Information om fastbränsleeldning Vid eldning i lokal eldstad, braskamin, öppen spis och kakelugn, är det inte ovanligt att grannar störs av röken. Utsläpp från vedeldning innehåller flera miljö- och hälsoskadliga

Läs mer

E. Konvertering till och förbättring av vedeldning

E. Konvertering till och förbättring av vedeldning Sidan E. 1 E. Konvertering till och förbättring av vedeldning Detta kapitel vill visa på möjligheter att konvertera befintliga system till vedeldning samt att visa att det finns många möjligheter att förbättra

Läs mer

Vedpärmen. A3. Förbränning. Förbränningsförloppet består i själva verket av ett antal delprocesser. Generellt kan förloppet beskrivas med följande

Vedpärmen. A3. Förbränning. Förbränningsförloppet består i själva verket av ett antal delprocesser. Generellt kan förloppet beskrivas med följande Sidan A3. 1 A3. Förbränning Förbränningsförloppet består i själva verket av ett antal delprocesser. Generellt kan förloppet beskrivas med följande fyra faser; 1) Veden torkas, värme åtgår (startfas). 2)

Läs mer

Robert Petersen. önskar Er välkomna till. brandskyddskoordinator. Arbetsmiljölagen, 3 kap 3. LSO, Lag om skydd mot olyckor, 2 kap 2

Robert Petersen. önskar Er välkomna till. brandskyddskoordinator. Arbetsmiljölagen, 3 kap 3. LSO, Lag om skydd mot olyckor, 2 kap 2 önskar Er välkomna till brandskyddskoordinator 150203 robert.petersen@ssbf.brand.se LSO, Lag om skydd mot olyckor, 2 kap 2 Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall

Läs mer

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt oförändrad verksamhet vid HVC Dalregementet

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt oförändrad verksamhet vid HVC Dalregementet Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt oförändrad verksamhet vid HVC Dalregementet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Allmän beskrivning av verksamheten... 3 3 Yrkanden

Läs mer

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT FÖRBRÄNNINGSTEKNIK OCH PRESTANDA HOS MEDELSTORA ROSTERPANNOR FÖR BIOBRÄNSLEN Detta är den första (I) bulletinen i en serie omfattande sex delar som alla handlar

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer