Energieffektivitet. högst upp på agendan. Forskning banar väg för ett energieffektivare samhälle

Transkript

1 ABB i energiomställningen November 2009 Forskning banar väg för ett energieffektivare samhälle Framtidens elnät är smarta Styrsystem som effektiviserar processen Energieffektivitet högst upp på agendan

2 Fot o: abb Energi en fråga som rör alla Vi pratar en del om att vi ska skapa smarta samhällen som använder ny teknik. Men det är vi människor som måste bli smarta först innan tekniken kan användas på rätt sätt. Vi måste utmana oss själva att sätta gamla sanningar på prov. Kanske räcker det inte ens med insikt, utan det måste till en portion mod och vilja att prova nya sätt. Det här är ingen enkel fråga, men här kan utan tvivel ABB göra skillnad. Våra produkter och lösningar kan bidra med en viktig bit till det komplicerade pussel som måste läggas världen över för att vi ska få ett hållbart system som sträcker sig runt vårt klot. Det handlar om att göra förnybara energikällor som sol och vind tillgängliga och sedan använda energin på det bästa sättet i fabriker, hus och hem. Energieffektiv är ju bra att vara lite till mans. Min mobiltelefon sparar energi genom att automatiskt släcka skärmen eller sänka signalstyrkan. Och det var länge sedan vi började byta till lågenergilampor. Ett annat exempel är att det på kontoret sitter små anslag att vi ska spara energi genom att ta trapporna i stället för hissen - och då kan man ju säga att vi bidrar med vår egen energi - det känns dubbelt bra. Så ta klivet till nästa nivå. Trevlig läsning om ABB:s roll i energiomvandlingen! Suzanne Lagerholm, Informationsdirektör ABB Sverige innehåll 4 En framgångsrik energiomställning ABB-teknik gör energianvändningen effektivare 5 Framtidens elnät är smarta Smart grid är ett hett ämne 6 Pionjärer på energilagring Helt ny teknik med batterier lanseras 12 Ställ om Det finns mycket vi kan göra 14 Energisparjakt i fastigheter Hållbart byggande säkerställs Är du energieffektiv? Arbetet med energieffektivisering bedrivs intensivt på alla ABB-enheter Årets hållbara produkt ABB:s nya elmotor prisbelönad HVDC en förutsättning för ett hållbarare energisamhälle Vi går en ny värld till mötes men vi kan fortfarande påverka Klimatanpassningen brådskar inspiration och tips till egna insatser Utforska ges ut av ABB AB Sverige Ansvarig utgivare: Suzanne Lagerholm, ABB Chefredaktör: Kristina Grefberg, Kazoo Media AB Redaktörer: Annica Jansson, Louise Loren Karlsson ABB Grafisk Form: Stini Persson, artini ab Repro: Done Tryck: VTT Grafiska AB Licnr: Webbplats: 2 utforska November 2009 Omslagsfoto: shutterstock.com

3 18 Styr mot högre besparingar Lägre energianvändning och högre kvalitet är målet. FOTO: ABB 26 Fjällvindar fångas i ny vindkraftpark i Bliekevare i Västerbotten. FOTO: PIA NORDLANDER 10 Vi kan klara att öka andelen förnybar energi till 50 procent år 2010 Birgitta Resvik, energi- och klimatexpert på Svenskt Näringsliv. 8 Vägen till ett energieffektivare samhälle Franz Schmaderer, forskningschef inom ABB Sverige, tittar in i framtiden. FOTO: JONAS BILBERG FOTO: PIA NORDLANDER 28 Miljöpåverkan vägs in i varje köpsituation Ann-Mari Olofsson, ny inköpschef för ABB Sverige. utforska 3

4 Växthuseffekt och klimathot har vi pratat fl itigt om under några år. Vi är nog alla överens om att en framtida energiomställning är nödvändig för att kunna åstadkomma tillväxt och samtidigt ta hänsyn till miljön. Det är en utmaning vår generation måste anta för att säkra framtiden för kommande generationer. TEXT: STINA ELG FOTO: ANNA REHNBERG En framgångsrik energiomställning Världens energibehov kan vara nästan 50 procent högre år 2030 än idag. Samtidigt söker vår värld efter möjligheter att minska koldioxid utsläpp och skydda naturresurser utan att ge avkall på ekonomisk tillväxt och samhällsutveckling. Det är en svår uppgift som innebär stora och komplexa utmaningar. Till exempel behöver vi använda förnybar energi i större utsträckning, och den måste integreras i våra nät. Vi behöver också produkter och system som är energieffektiva. ABB har varit med och byggt upp den långt framskjutna position som Sverige har i dessa frågor. Vi är en av de stora spelarna på marknaden när det gäller produkter och system som möjliggör omställningen till förnybar energi och ökad energieffektivitet. Klimatfrågorna finns idag på alla stora nationers agenda, säger Sten Jakobsson, vd för ABB Sverige. Att uppmuntra teknikutveckling inom förnybara energislag är en av åtgärderna i EU:s plan för att minska koldioxidutsläppen till 2020 med 20 procent och säkerställa att 20 procent av all använd energi kommer från förnybara källor, till exempel vindkraft och solenergi. ABB:s teknik gör energianvändningen effektivare och bidrar till nyttjandet av förnybara energikällor. Vi har produkter och tekniska tillämpningar med fokus på effektiv energianvändning och lösningar för olika branscher. Framtidens elnät, så kallade Smart Grids, är en annan viktig pusselbit, säger Sten Jakobsson. Smart Grids, smarta nät, är nyckeln till framtidens hållbara energisystem. 4 utforska

5 Framtidens elnät är smarta elnät Smart Grid är visionen om framtidens elnät. Vi måste utveckla smarta elnät om världen ska klara de energi- och klimatpolitiska mål som satts upp, säger Karl Elfstadius från ABB:s globala Smart Grid-organisation. Smarta elnät behöver ny teknik och nya affärsmodeller och här ligger ABB långt framme. TexT: Marianne Lindeborg Fo To: abb Smart Grid, smarta elnät, är ett hett ämne för politiker, myndigheter och elkraftbranschen. Smarta elnät är förutsättningen för en utbyggnad av förnybar elproduktion och ökad effektivisering. Ett krav som måste uppfyllas för att såväl EU som USA ska nå sina aktuella energi- och klimatmål. Ny teknik och nya krav på elnätet blev tidigt en fråga om nya möjligheter för ABB, och idag drivs arbetet i den vertikala, tvärvetenskapliga ABB Smart Grid-organisationen. Karl Elfstadius är ansvarig för marknads- och affärsutveckling inom organisationen och verkar för att leda och driva utvecklingen av Smart Grid. ABB har mycket som passar för smarta elnät, exempelvis produkter från HVDC, FACTS, Network Management, Substations och Automation Products, och mycket nytt är på gång att utvecklas. I begreppet ingår integrering av förnybara energikällor som sol och vind, men också lösningar som ökar tillförlitlighet och energieffektivitet. Dessutom krävs mätning och fjärrstyrning för att göra produktion och förbrukning av el så flex ibel som möjligt, samt infrastruktur för elbilar med laddningsmöjligheter och energilagring. Det fina med Smart Grids är att en hel del av tekniken redan finns i ABB:s produkter och system, vilket ger oss goda möjligheter i framtiden. Och jag tror inte att denna framtid ligger särskilt långt bort, säger Sten Jakobsson. Smart Grids är en viktig pusselbit i framtidens hållbara energisystem, en framtid som använder energi från sol och vind i kombination med tillförlitliga och energieffektiva lösningar. Vd för ABB Sverige, Sten Jakobsson, ser positivt på att tekniken redan finns i ABB:s produkter. Karl Elfstadius, ABB:s Smart Gridorganisation. utforska 5

6 Elen säljs och köps åt olika håll i varje stund Till en anläggning fyller batterierna en eller flera containrar som väger många ton. Det nya smarta elnätet ska bland annat kunna hantera och ta emot mycket mer förnybar el från vindkraft och solenergianläggningar. Detta är en stor utmaning då elen genereras långt ut i nätet, på många platser och ofta långt från elanvänd arna. Elnätet måste förstärkas. Elen är dessutom av låg kvalitet vilket kan kräva FACTS SVC-anläggningar och energilager. Ett annat krav på elnätet är förmågan att få elanvändare och elnätsoperatörer interaktiva med varand ra. Ett sådant samspel kan ge möjlighet att styra elanvändningen i fastigheter och industrier för att undvika toppbelastningar; viktigt för att öka effektiviteten och minska koldioxidutsläpp från fossileldade kraftverk. Vi kan tänka oss fastighetsautomationssystem som via signaler från elnätbolaget styr elförbrukningen till vissa tider. Du kommer hem på kvällen och sätter igång tvättmaskinen, knappar in när du vill ha den klar, men den startar först när den får OK från elnätbolaget: nu är det god tillgång på el. I det nya elnätet kan fastigheter och elbilar också fungera som leverantörer av el. Till exempel behöver elbilar tanka el, men deras batterier kan användas som energilager när bilen inte körs. Fastigheter kan bli sina egna elproduktionskällor med solceller. När elen inte går åt hemma så säljs den till elnätet. Dessa kombinerade elanvändare och elproducenter driver fram en helt ny interaktivitet i elnätet med kommunikation i alla riktningar. Elen säljs och köps åt olika håll i varje stund. Det måste elnätet kunna hantera, både tekniskt och affärsmässigt. Första steget till utveckling av ny teknik, nya affärsmodeller och nytt regelverk för det smarta elnätet utmynnar i en pilotanläggning, ett Smart Grid i verkligheten i ett mindre område. Vi letar efter bra demoanläggningar där vi, olika aktörer tillsammans, kan testa tillförlitliga systemlösningar, lära oss att se hur regelverket bör fungera. Smart Grid har visat sig öka intresset för el i allmänhet. Idag ses el som en mycket bra energiform och det känns positivt för oss i branschen. Vi ser stora möjligheter för ABB att växa med ny teknik och nya system i framtiden, säger Karl Elfstadius. Pionjärer på energilagring Lagring av energi har alltid varit en stor fråga inom energibranschen. ABB:s nya produkt Dynapow som lanseras efter nyår har en lösning på problemet som kommer att förenkla energiomställningen i hela världen. TexT: Kris Tina Grefber G illus Tra Tion: abb Dynapow har tagit sex, sju år att utveckla, och ABB blir pionjärer på en marknad där behovet av energilagring förväntas bli stort. Utvecklingen har gjorts inom ABB-enheten FACTS, och det handlar om en helt ny teknik för energilagring med hjälp av batterier. Vi har under många år identifierat behovet av energilagring, säger Per Halvarsson, som arbetar med affärsutveckling inom FACTS. Lagringen är en viktig del i kraftsystemet nu när vi använder mer och mer förnybar energi. Det behövs ett nytt sätt att anpassa förbrukningen till systemet från exempelvis sol- och vindkraft där produktionen är ojämn och för att göra distributionsnätet stabilt. Vi pratar inte om några små bilbatterier med kort livslängd, utan här handlar det om stora litiumjonbatterier med en livslängd om minst 20 år. Till en anläggning fyller batterierna lätt en eller flera containrar som väger många ton. Vi har valt att bygga lagren i en form som ska leverera mycket effekt, minst 20 MW. De placeras i en transformatoreller kopplingsstation, kanske ute i en stadsdel eller någonstans på landsbygden. Bland kunderna finns framför allt energibolag och nätägare. Vi har redan levererat ett lager i pilotutförande till en vindkraftpark på den engelska landsbygden som nu ska byggas ihop och testas, berättar Rolf Grünbaum, som arbetar med marknadsföring på FACTS. Här handlar det om stora litiumjonbatterier med en livslängd om minst 20 år 6 utforska

7 Kan man göra en bättre affär med solenergi? Javisst. På ICA Maxi Erikslund i Västerås skiner solen i frysdisken. Här har Dan Lundhem och hans kollegor installerat en pilotanläggning för solenergi på taket och slår försöket väl ut kan det innebära att fler ICA-butiker laddas med solenergi. Möjligheterna är hisnande. Inte minst med tanke på att ICA har cirka en miljon kvadratmeter tak i Sverige. ABB har levererat merparten av alla elektriska komponenter som gör att solen når frysdisken. Vill du också göra en bättre affär (eller varuhus) med solenergi? Läs mer på

8 Vägen till ett Nästan allt vi gör handlar om smartare energisystem, effektivare produkter som motorer eller högspänningsprodukter och energieffektivare automationsteknik, säger Franz Schmaderer, chef för ett av världens främsta laboratorier när det gäller kraft- och automationsteknik. Syftet med forskningen är bland annat att bana väg för integration av nya energikällor som sol- och vindkraft, men också att hitta lösningar för ny och mer energieffektiv teknologi. Idag försvinner nästan 80 procent av energin i värdekedjan från källan till konsument på grund av ineffektiva processer och produkter. Bara genom att använda känd ABBteknik så kan vi faktiskt redan idag minska energiförlusterna med upp till 20 procent, konstaterar Franz Schmaderer. Forskningscentret i Västerås är det största inom ABB-koncernen med cirka 290 medarbetare (inklusive gästforskare, examensarbetare med flera) från mer än 40 länder. Hur mycket av forskningen är direkt relaterad till energi- och miljöfrågor? Vi gjorde nyligen en studie vid forskningscentret i Tyskland, som jag närmast kommer ifrån. Det visade sig att procent av projekten hade en direkt koppling till effektivare användning av Franz Schmaderer, ny chef för ABB:s forskningsenhet, ABB Corporate Research i Västerås, ett av världens främsta laboratorier för kraft- och automationsteknik. 8 utforska

9 I Corporate Research byggnad på Forskargränd i Västerås är ökad energi effektivitet och ökad produktivitet i industriella processer klart lysande teman. TexT: Lars-Göran D ybeck fo To: Jonas bilber G energieffektivare samhälle energi vilket leder till betydande besparingar av energi och utsläpp, övriga projekt är klimatneutrala. Jag skulle anta att det är samma förhållande här i Sverige. Energieffektivitet och produktivitet dominerar också forskningen vid de fem övriga forskningscentra som ABB har runt om i världen i Polen, Schweiz, USA, Indien och Kina. Och det är just den internationella miljön som ger extra drivkraft åt arbetet. Att arbeta tillsammans utifrån skilda erfarenheter och kulturbakgrunder skapar viktiga synergieffekter. Franz Schmaderer är själv ett exempel på det. Han har byggt upp ABB:s forskningscentra i både Krakow i Polen och i Beijing i Kina. Under de senaste åren har han varit verksam som forskningschef vid Corporate Research i Heidelberg. Det här är det fjärde forskningscentret inom ABB som du är chef för. Är du lite av Mr Corporate Research? Kanske det. Men allvarligt talat så är det fantastiskt roligt och en stor utmaning att få förtroendet att leda den svenska verksamheten. Inom ABB har vi under många år arbetat med att utveckla och effektivisera energianvändningen. Klimatfrågan har gjort vårt forskningsarbete högaktuellt och väldigt viktigt. Det är ny teknik och nya koncept som är avgörande för ett långsiktigt och hållbart energisamhälle där vi använder renare energi, har ett högre energiutnyttjande och därmed också minskade koldioxidutsläpp. För Franz Schmaderer och hans medarbetare är kontakten med den akademiska världen viktig. Det gäller exempelvis ABB:s samarbete med topprankade universitet som MIT och Stanford i USA och Kinas motsvarighet Tsinghua University i Beijing. För oss här i Sverige är naturligtvis kontakterna med exempelvis KTH i Stockholm, Mälardalens Högskola i Västerås, LiTH i Linköping och Chalmers i Göteborg minst lika betydelsefulla. Franz Schmaderer delar in forskningsarbetet i tre olika kategorier där en del har formen av en supportfunktion som stöttar ABB:s enheter i olika utvecklingsprojekt med tester, analyser och beräkningar. En annan del är arbetet i noga definierade forskningsprojekt inom kraft och automation det handlar exempelvis om Att arbeta tillsammans utifrån skilda erfarenheter och kulturbakgrunder skapar viktiga synergi effekter. Det är ny teknik och nya koncept som är avgörande för ett långsiktigt och hållbart energisamhälle trådlös kommunikation, smartare och mer lättanvända automationsprodukter eller forskning kring effektivare kraftnät, så kallade Smart Grids. Sedan finns naturligtvis också högriskprojekten. De som idag är lite diffusa i kanterna men som i framtiden kan ta teknikutvecklingen inom våra områden ett stort steg framåt. Projekt där forskarna verkligen befinner sig i teknikens absoluta framkant eller just håller på att flytta denna framkant ytterligare en bit framåt. Det är här alla forskare vill vara. Riskerna att misslyckas är som sagt stora, men för att lyckas måste man tillåta sig att misslyckas. Det ska finnas en sådan trygghet i organisationen. Finns det då några nya och revolutionerande ABB-produkter i den här mycket hemliga delen av ABB:s forskningsportfölj? Det vill jag inte utesluta och jag förstår att du måste fråga, men du kanske också förstår att jag inte kan säga så mycket mer. Forskning inom det här området handlar om så mycket mer än bara forskningsresultaten, det gäller också att ha rätt timing och dessutom lite tur, säger Franz Schmaderer. utforska 9

10 FOTO: ShuTTERSTOck Beloppet får en att kippa efter luft. Enligt The World Economic Forum kommer kostnaden för att minska koldioxidutsläppen med 60 procent fram till år 2030 att uppgå till 542 miljarder dollar per år. Det är ett stort problem och enorma belopp, bekräftar Birgitta Resvik, Svenskt Näringsliv. Det första slaget handlar om att enas om problemen och få alla med på tåget. TexT: Ulf Wes Tberg f oto: pia nordlander Ekonomi och två sidor av samma mynt Som energi- och klimatexpert på Svenskt Näringsliv för Birgitta Resvik bortåt företags talan i dessa frågor. En stor del av hennes vardag består därför i att informera om vikten av att hitta en sund balans mellan vad som gör det möjligt att utveckla industrin vidare och vilka styrmedel som kan krävas för att vi ska hamna rätt i energiomställningsprocessen. Helt krasst vill vi att andra regioners industri ska möta motsvarande kostnader som de svenska företagen, säger Birgitta. Men det handlar också om att skapa incitament och förutsättningar för företag att utveckla ny teknik. Enligt Birgitta finns det många bra idéer i Sverige. Tyvärr stannar många av dem på ritbordet eller hamnar i näradödenupplevelse bland annat på grund av avsaknaden av riskkapital. Det handlar i grunden om att skapa ett gynnsamt näringsklimat, det vill säga de grundläggande frågorna som Svenskt Näringsliv driver, menar hon. Tack vare Sveriges naturliga förutsättningar med god tillgång på vattenkraft och skog uppgår vår andel förnybar ener- gi idag till drygt 40 procent. Rege ringen vill öka den andelen till 50 procent år Är den siffran realistisk? Även om det är ett tufft mål och bara tio år kvar så finns det en optimism att vi ska klara det, säger Birgitta. Det finns mer att hämta, exempelvis genom ett ökat användande av våg-, vind- och solkraft, en effektiviserad bioenergianvändning och bättre utnyttjad geoenergi. Men det är även viktigt att ta bort det fossila för att på så sätt öka andelen. Samt, förhoppningsvis på längre sikt, genom att vi får fram nya tekniker som vi ännu inte hört talas om. Som ett exempel på satsningar som för oss närmare detta mål tar hon upp den lilla rabatten på elskatt som den tunga industrin får mot att de inför ett energiledningssystem, ser över möjliga åtgärder och genomför dem. Åtgärderna, som krävt cirka en miljard kronor, har resulterat i en besparing på en TWh och har således varit lönsamma för både företagen och miljön. Därför anser vi att rabatten borde utvecklas, inte bli föremål för funderingar om de ska drivas vidare eller inte, säger Birgitta. Utan klara besked och spelregler riskerar utvecklingen att stanna av. Subventionen av solel sommaren år 2009 kan tjäna som exempel på detta. Från det att satsningen utannonserades till dess att regelverket var utformat och ansökningstiden inleddes var marknaden praktiskt taget död. Några företag klarade inte av att invänta premiären utan var tvungna att säga upp folk. Det blev en succé om man ser till att stödpengarna tog slut på en vecka, säger Birgitta. Men för branschen innebar det tillfälliga stödet mer en näradödenupplevelse än den uppmuntran som det var tänkt. Det är viktigt att regelverk är utformade redan i samband med utannons eringen. Däremot anser hon att Sverige är på rätt spår med elcertifikaten. Sedan detta system infördes är det framför allt biokraftvärmen som ökat. Och i takt med att man tagit ut det mest lönsamma inom biokraften börjar intresset och investeringarna alltmer riktas mot vindkraft. Idag kommer sju procent av vår totala Det handlar inte om att antingen ha en ekonomisk tillväxt eller att skydda miljön 10 utforska

11 miljö elanvändning från elcertifikat-finansierad förnybar produktion. Dessutom har det fattats beslut om att detta stöd ska finnas kvar fram till år Det är en spelplan som uppfyller alla kriterier på den tydlighet, teknikneutralitet och långsiktighet som eftersträvas för att industrin ska vilja investera i nya tekniker som kan bidra till minskade utsläpp, säger Birgitta. Slutligen, går det att skapa en ekonomisk tillväxt, säkra energiförsörjningen och samtidigt skydda vår miljö? Det handlar inte om att antingen ha en ekonomisk tillväxt eller att skydda miljön, säger Birgitta. Som jag ser det är det en god ekonomisk tillväxt som gör det möjligt att forska, investera och utveckla ny teknik. Teknik som i sin tur gör det möjligt att värna vår miljö och nå uppsatta mål. För dig som ännu inte fått kontroll över andningen kan vi berätta att de 542 miljarder dollar som nämndes inledningsvis motsvarar cirka en procent av världens samlade BNP. En siffra som inger mer hopp. Med ökad användning av våg-, vind- och solkraft samt nya tekniker kan vi klara att öka andelen förnybar energi till 50 procent år 2010, säger Birgitta Resvik, energi- och klimatexpert på Svenskt Näringsliv. utforska 11

12 energi trend ställ energianvändning om Vi lever i en omställningstid. Vi måste minska vår påverkan på klimatet, använda energin effektivare och öka andelen förnybar energi. Forskning pågår inom många områden för att rädda vårt jordklot. Och det bästa är att vi alla kan vara med i arbetet. TEXT: KRISTINA GREFBERG FOTO: INTERACTIVE INSTITUTE Det finns mycket vi kan göra Först måste vi bli medvetna om hur vi lever idag för att kunna ställa om. Vet du till exempel hur mycket energi dina hushållsapparater förbrukar? Låna en energimätare hos ditt energibolag och kontrollera. Har du rätt temperatur i kyl och frys? Kylen ska hålla +6 grader och frysen 18. För varje grad kallare ökar energiförbrukningen med fem procent. Synlig elanvändning Energy Aware Clock påminner faktiskt lite om ett gökur, men den smarta klockan från Interactive Institute visar varken tiden eller kokoar varje heltimme. Istället är den designad för att göra oss medvetna om vår dagliga energikonsumtion. Energy Aware Clock visualiserar hushållets energirytm och indikerar all elförbrukning i realtid. Det måste bli lättare att se och förstå sin elförbrukning, därför är det viktigt att man designar produkter som visar förbrukningen på ett engagerande sätt. Vi vill att man ska titta på energiklockan på samma sätta som man ser på sin vanliga klocka och hålla koll på sin energiförbrukning, säger Olle Dierks på Interactive Institute i Eskilstuna. Om till exempel diskmaskinen är igång syns det direkt på klockan. Gårdagens förbrukningsgrafer tonar långsamt bort och dagens konsumtion ritas in ovanför så att man kan jämföra sin elförbrukning under fl era perioder. Kör du miljömedvetet? Om du kör i 110 km/tim istället för 90 så ökar bränsleförbrukningen med procent. Det fi nns kurser i Ecodriving. Lämna bilen hemma och ta tåget i stället. En bil som kör mellan Stockholm och Göteborg släpper ut i genomsnitt 44,5 kilo koldioxid. Ett helt tåg med fl era hundra passagerare släpper ut 0,4 kilo koldioxid, medan ett fl ygplan släpper ut kilo koldioxid på samma sträcka. 12 utforska

13 Slemmig grönalg blir miljövänligt batteri Den hatade, slemmiga grönalgen grönslick ja, den heter faktiskt så som förorenar våra kuster när den blommar kan bli användbar på ett oväntat sätt. En forskargrupp på Ångströmlaboratoriet i Uppsala har upptäckt att det går att göra uppladdningsbara, miljövänliga batterier av grönalgerna! FOTO: JUhA SOMpiNMÄki Forskarna har lyckats framställa ett uppladdningsbart batteri gjort av den hatade algen. Cellulosan från grönalgen har nämligen en unik struktur som gör att man kan ta fram ett material som kan lagra väldigt mycket energi jämfört med andra material som väger lika mycket. Cellulosa som har utvunnits ur algerna beläggs med en ledande plast och sedan tillsätts vatten och vanligt koksalt. Av den sörjan kan man göra små, svarta elektroder till batterier. Batterierna har många fördelar, de är billiga och enkla att tillverka, de är miljövänliga eftersom de fungerar med vatten som ledande material mellan elektroderna, de väger lite och kan göras mycket små eller mycket stora. Dessutom laddas de supersnabbt. Än så länge är batterierna på forskningsstadiet, men på längre sikt kan de ersätta dagens litiumjonbatterier som finns i våra datorer och mobiltelefoner och komma till användning på många olika sätt tack vare att de är extremt tunna, mjuka och böjliga. Spara energi hemma Medan ABB bygger framtidens smarta elnät, så kan du energieffektivisera hemma. Genom små, enkla åtgärder kan du minska din energianvändning rejält. FOTO: STiNi persson 1. Laga mat snabbt och effektivt När du ska koka upp vatten för matlagning så koka upp vattnet i vattenkokare. Vattenkokaren förbrukar bara en tredjedel av energin i jämförelse med spisplattan och dessutom går det fortare. När du lagar mat på spisen, använd kastruller med plan botten och samma storlek som spisplattan samt koka med locket på. En liten ojämnhet i kastrullens botten eller att plattan är en cm större i diameter än kastrullen kan öka energiförbrukningen med cirka en fjärdedel. Stäng av plattan när maten nästan är klar och utnyttja eftervärmen. 2. Stäng av prylar och apparater Ett genomsnittligt hushåll i Sverige har cirka trettio olika prylar och apparater som går på el. Många står på standby i onödan och förbrukar energi även på tomgång. Om alla svenska hushåll stängde av TV:n med avstängningsknappen istället för med fjärrkontrollen skulle vi spara in ett halvt års elförbrukning för en medelstor svensk stad. 3. Köp energisnålt Om du funderar på att köpa nytt, köp en produkt med energimärkning A. Du sparar flera hundra kronor per år för varje utbytt produkt. Byt ut ditt vanliga duschmunstycke till ett snålspolande, så kan du halvera dina duschkostnader. 4. Lågenergilampor En lågenergilampa använder 5 gånger mindre energi och har en livslängd som är 6 8 gånger längre än en vanlig glödlampa. Genom att byta ut alla glödlampor till lågenergilampor går det att minska energiförbrukningen för belysning med 80 procent och du sparar dessutom 500 kronor för varje glöd lampa du byter ut (räknat på lampans hela livslängd). Om du ändå är tveksam till lågenergilampor så finns det andra alternativ. LED lampor till exempel har en lång livslängd och förbrukar lite energi. Undvik dock halogenlampor, de använder nästan lika mycket energi som vanliga glödlampor. 5. Behaglig inomhustemperatur Du ska inte behöva gå och frysa för att spara energi, men man kan också må dåligt av att ha för varmt inomhus (torra ögon, huvudvärk, dålig sömn etc.). Sänk därför temperaturen med en grad, minska dina uppvärmningskostnader med 5 procent och sov bättre! utforska 13

14 ABB Fastighet på energisparjakt Inom ABB Fastighet jobbar man på bred front med att jaga energitjuvar. Inhyrda lokaler energianpassas efter hand medan nyproducerade anläggningar anpassas direkt från start. TexT: Kris Tina Grefber ABB:s anläggning i Ludvika. G fo To: abb Det finns en hel del energisparande projekt, det gäller bara att identifiera dessa, och det arbetet pågår ständigt. Byte till modernare och mer energisnål belysning samt installation av närvaro- och tidsstyrd belysning har bland annat gjorts i samband med ombyggnadsprojekt i Tegnérområdet, Västerås. I Karlskrona pågår installation av behovsstyrning av både värme och belysning i kabelförråd. I Ludvika pågår ett 70-tal projekt, och här startar man nu med energi- och fastighetsbesiktningar för att hitta besparingsmöjligheter. Inom produktionen har alla blivit aktivare i jakten på energisparmöjligheter. Ett exempel är läcksökning av tryckluft, som är en stor energiförbrukare. I vissa fall kan det vara lämpligt att gå över till elverktyg och även att använda rätt typ av material i slangar, kopplingar och ventiler. Arbetet med att ersätta fossilt bränsle har pågått länge, och i Piteå har den sista oljepannan ersatts med en elpanna och därmed har den fossila förbränningen minskat med ytterligare 200 m 3 olja. Totalt har man i Piteå gått från 800 m 3 olja till 0 m 3 olja. I ABB:s Figeholmsanläggning går man i november helt över till att värma lokalerna med spillvärme, vilket betyder att de sista 25 m 3 oljeuppvärmning för lokalvärme försvinner. I Alingsås startade redan under hösten 2008 övergången från oljeuppvärmning till fjärrvärme, och den nya anläggningen är nu i full drift. Här pågår också arbetet med värmeåtervinning från processluft. Återbetalningstiden för energisparprojekten varierar, men är ofta ett till två år. Vid nybyggnation kan man gå in och styra energianvändningen så smart som möjligt från början. ABB-enheten Turbochargings nya hus i Göteborg är ett exempel på ett mycket bra projekt sett ur energioch miljösynpunkt. Fastigheten byggs och ägs av Skanska, men ABB har upphandlat huset specifice- rat med det amerikanska miljöklassningssystemet LEED och ett av de svenska klassningssystemen som kallas Miljöklassad Byggnad. När vi beställde fastigheten styrde vi upphandlingen efter en specificerad nivå i dessa system, säger Sonny Johansson, ABB Fastighet. I praktiken handlar det om bra miljö inne i huset för hyresgästen, bra energival samt låga förbrukningar, krav på bra dokumentation av allt som sker under byggprocessen och totalförbud för farliga kemikalier i byggnaden. I november var det dags för ABB Turbochargings serviceverkstad och kontor att flytta in i den 2000 m 2 stora fastigheten, vars energiförbrukning blir minst 25 procent bättre jämfört med en normbyggnad enligt svensk bygglagstiftning. ABB-enheten Turbocharging flyttar in i nytt, energisnålt hus i Göteborg. ABB:s globala miljömål ABB:s globala miljömål inför fokuserar på energi användning, godstransporter, resande, farliga material, produkt utveckling och leverantörsrevisioner. Arbetet med att minska energianvändningen med 2,5 procent per år har pågått länge med gott resultat. Alla enheter deltar, men nu riktas också fokus på 23 högenergiförbrukande anläggningar Godstransporter och deras påverkan på miljön är svårmätbart, därför görs inledningsvis under 2010 en pilotstudie i ett antal länder, däribland Sverige. Färre resor och fler videokonferenser/ telefonmöten är ett mål som berör alla. Globalt handlar målet framför allt om att minska antalet flygresor. Avveckling av farliga material startade redan med miljörevisionerna på 1990-talet, och listan krymper för varje år. Det sjätte målet omfattar både miljö och socialt ansvar hos leverantörer. Här handlar det exempelvis om att ställa krav när det gäller arbetsmiljön, och det görs bland annat genom leverantörsrevisioner. 14 utforska

15 Är du energieffektiv? INTERVJU: KRISTINA GREFBERG FOTO PIA NORDLANDER, HASSE ERIKSSON Ola Angelica Petter Alexander ABB:s energieffektiva produkter, system, lösningar och tjänster hjälper kunder till ökad produktivitet och energieffektivitet över hela världen. ABB:s egen verksamhet är inte energiintensiv, men ett program för att minska energianvändningen internt ger både minskade kostnader och minskad miljöpåverkan. Arbetet med energieffektivisering bedrivs intensivt på alla ABB-enheter, och vi frågade fem medarbetare: Vad gör du/din enhet för att jobba energieffektivt/jobba fram energieffektiva lösningar? Martin utforska utforska_09.indd

16 Är du energieffektiv? Ola Svanström Robotics Framför allt jobbar vi fram energieffektiva lösningar när det gäller våra robotsystem, det arbetet genomsyrar hela vår verksamhet. Energieffektivitet och minsta möjliga miljöpåverkan är en naturlig del av vår vardag. Vi gör industrirobotarna lättare, då går det åt mindre energi när armarna är i rörelse. Och det har visat sig att våra robotar drar mindre energi än andra på marknaden, vilket är en fördel eftersom fl er och fl er kunder efterfrågar det. Angelica Angelhag Power Systems Hos oss på FACTS försöker vi alltid vara främst när det gäller energieffektiva lösningar. Framför allt gör vi det genom att informera och utbilda kunderna om hur de kan öka, förbättra eller stärka transmissionskapaciteten där det behövs. Med FACTS-lösningar kan mer elkraft transporteras med lägre investeringar och kortare implementeringstid jämfört med att bygga nya kraftledningar eller kraftverk. Det är inte alltid kunder i andra länder i första hand tänker på energieffektivitet, då är det viktigt att vi som leverantör kan föra in den aspekten i diskussionen. Alexander Pantch Automation Pr Vi jobbar aktivt med ener många sätt på LV Motors. Vi ha alla anställda och satt upp på a inte ska glömma att stänga av belysning och elektronisk utrus för dagen/natten. På så sätt få samtidigt som vi konsekvent oc läckor i systemet. Vi ska också effektivisera m vattenbaserad färg i vår sprutla ger lägre energiförbrukning då ren i ugnen samtidigt som det roll ingår att följa upp så att per om avstängning av utrustning e Jag är kvar sent och ser till det blir hela tiden bättre. 16 utforska

17 v ducts gieffektivitet på r gjort komihåglappar till lla truckar för att man utrustning som tryckluft, tning när man går hem vi ner tomgångseffekten h aktivt letar tryckluftsåleriet och gå över till ckeringsavdelning. Det i kan sänka temperatulir mer miljövänligt. I min sonalen följer reglerna tc. att allt är avstängt, och Petter Nilsson Power Products Vi arbetar kontinuerligt med att minska skrotning i miljöintensiva processer, exempelvis gjutning av epoxi, och vi arbetar med förbättringar av verkningsgrader i vår produktion på Components. Ökad produktivitet innebär att vi kan göra mer med mindre insats. Enheten som sådan deltar i ortsgemensamma energibesparingsinsatser. När det gäller våra produkter och utvecklingsprojekt arbetar vi med Life Cycle Analysis och de interna regelverken om användning av material. Vi tittar kontinuerligt på möjligheter att effektivisera produkterna. Genom våra nya lindningskopplare med brytteknik baserad på vakuumbrytare kommer vi att minska underhållskraven på transformatorer och den olja som finns i lindningskopplarna, något som kommer att ha en positiv miljöpåverkan. Martin Frank Process Automation Massa- och pappersbranschen är mycket energiintensiv, och genom att leverera toppmoderna styr, driv och reglersystem hjälper vi våra kunder att både optimera sin produktion och spara energi. Till exempel ger moderna och energisnåla motorer och drivsystem en uppenbar energivinst. Våra styr och reglersystem hjälper kunden att optimera tillverkningsprocessen så att slutproduktens kvalitet är på topp, samtidigt som den produceras utan spill eller driftavbrott. Om man mäter energiåtgången för att producera en viss mängd färdigt papper ger detta en direkt energibesparing för våra kunder. Samtidigt hjälper vi faktiskt våra kunder att göra sina kunder nöjda! utforska 17

18 FOTO: ABB Hos energislukande massa- och pappersbruk pågår en ständig jakt efter besparingar. Optimalt stöd får de av ABB:s automationssystem och drivsystem. Lägre energianvändning och högre kvalitet är målet för både ABB och bruken, säger Kent Jansson på ABB:s enhet för Massa & Papper. TexT: Marianne Lindeborg Fo To: Jonas bilberg Styr mot högre med automationssystem 800xA Under mörka nätter flödar ljuset från starka strålkastare över stora industribyggnader, vindlande rörledningar och ångrykande skorstenar på de närmare 50 massa- och pappersbruken i Sverige. Produktionen är igång höst som vår, dag som natt, och från bruken går en strid ström av högkvalitativa pappers- och massaprodukter ut över världen. Det är miljontals granar och tallar som mals, kokas och bearbetas, för att så småningom omvandlas i enorma pappersmaskiner till brukbart papper av olika slag. På vägen från gran till pocketbok går det åt energi. I stora mängder. År 2007 förbrukade pappers- och massaindustrierna 22,8 TWh, 20 procent av Sveriges totala elproduktion. Energiförbrukning och energieffektivitet är viktiga frågor för dessa industrier och besparingar ligger alltid högst på dagordningen. Därmed ligger frågan om energieffektiv produktion främst också hos ABB och enheten för Massa & Papper. Vi arbetar ständigt för att utveckla automationssystemet 800xA och andra verktyg som kan hjälpa våra kunder att spara energi och minska kostnader på alla sätt, säger enhetens verksamhetschef Kent Jansson. Kundernas styrsystem byggs med ABB:s 800xA som basplattform. Den kompletteras med ett utvalt antal moduler, utvecklade speciellt för massa- och pappersindustrin, samt specifika kundanpassningar. Styrsystemet är hjärnan i produktionen och med hjälp av det styrs och övervakas allt från motorer till mer komplexa funktioner. Förutom styrsystem levererar ABB många tillämpningar för branschen, exempelvis speciella drivsystem, sektionsdrifter för pappersmaskiner, som kan ge stora energibesparingar. Men det är inte bara att installera energieffektiva motorer och andra produkter i mängder utan processen måste styras på ett så effektivt och optimalt sätt som möjligt. Grundprincipen är att styrsystemet ska ge operatören rätt information så att denne kan styra processen så nära önskade bör-värden som möjligt. Då gäller att hela kedjan är perfekt: tillförlitliga och exakta givare, bra system, funktionella applikationer och duktiga operatörer, förklarar Kent Jansson. Styrsystemet kan gälla för en pappersmaskin eller en del av en process, 18 utforska

19 besparingar En effektiv process betyder högsta möjliga produktkvalitet, mindre kasserat och färre driftsavbrott, sammantaget ger det energibesparingar, säger Kent Jansson på ABB:s enhet för Massa & Papper. men det kan också omfatta en komplett industriprocess från massabruk och pappersmaskin till sodapanna och turbin och optimera mellan processdelarna. Processen måste styras på ett så effektivt sätt som möjligt I kontrollrummet får operatören stöd av operatörsgränssnittet i 800xA som gör det lättare att observera avvikelser, fatta rätt beslut och utnyttja systemets alla möjligheter. De får stöd i form av bilder, larm och trender till en sammanhängande överblick, hur bra går processen? En effektiv process betyder högsta möjliga produktkvalitet, mindre kasserat och färre driftsavbrott; sammantaget ger det energibesparingar. Kent Jansson berättar att just kassationer är vanligt och en minskning på den punkten är en viktig energibesparing. Kasserat papper körs tillbaka in i processen igen och drar alltså ytterligare en omgång med energi. Vi har detta ständigt i sikte, till exempel har vi utvecklat kvalitetssystemet QCS som hjälper till att hålla exakt kvalitet och spara mängder av råvara. Ett annat verktyg för minskat spill är ett nytt planeringsverktyg för att effektivare kunna skära till de färdiga pappersrullarna till slutkundstorlekar och slippa onödigt spill. Utvecklingen av styrsystem och kringverktyg pågår hela tiden i samverkan med kunderna. Det blir många besök hos massafabriker och pappersbruk, operatörer bjuds in till Västerås för att provköra och testa styrsystemen, och det pågår även utvecklingsprojekt i samarbete med bland annat Chalmers tekniska högskola för att minska energiförbrukningen och öka kvaliteten på träfibrerna redan innan själva massaframställningen. I stort sett allt vi gör inom Massa & Papper kan kunderna använda för sina önskade energibesparingar. Vi medverkar, stöttar, undersöker och utvecklar nya system och visar på nya möjligheter till effektivare drift, säger Kent Jansson. utforska 19

20 ABB:s nya elmotor utsedd till Årets hållbara produkt 2009 Elmotorn har en mer än hundraårig historia men befinner sig fortfarande i stark utveckling, inte minst när det gäller energieffektivitet. Det senaste exemplet är ABB:s nya processmotor M4BP som i oktober tog hem Industrins hållbarhetspris inom kategorin Årets hållbara produkt. TexT: Lars-Göran D ybeck fo To: abb M4BP får priset för att den redan idag uppfyller EU:s kommande krav på högre verkningsgrad och ökad energieffektivitet. ABB:s belönade motor har upp till fem procent högre verkningsgrad än dagens motorer inom svensk industri. Om alla dessa motorer skulle bytas ut mot den nya processmotorn skulle det ge en årlig minskning av koldioxidutsläppen motsvarande utsläppen från cirka bilar. Vi är väldigt stolta över detta fina pris. Det ger oss kvitto på att vår nya motor verkligen ligger i framkant när det gäller energieffektivitet och ger användarna möjlighet att redan nu agera miljömedvetet, säger Åke Andersson, utvecklingschef på ABB-enheten LV Motors. Just energieffektivitet har alltid varit nära förknippat med elmotorer. När den elektriskt drivna motorn kom i slutet av 1800-talet så var den en del av den industriella revolutionen. Nu behövde man inte längre lita på ångmaskiner, vattenhjul eller handkraft. Motorn som drevs av den nya energibäraren, elektriciteten, gjorde arbetet enklare och energieffektivare. Sedan dess har ASEA/ABB tillverkat miljontals elmotorer. Samtidigt har det pågått en kontinuerlig produktutveckling, inte minst mot mer energisnåla motorer där ABB idag är den världsledande tillverkaren. Vad gör en motor energieffektiv? Det är mycket en materialfråga. Vår nya ABB:s belönade processmotor M4BP har upp till fem procents högre verkningsgrad än dagens motorer inom svensk industri. Utvecklingschef Åke Andersson tog emot priset för Årets hållbara produkt på Tekniska Mässan i Stockholm. FoTo: AlExAnDEr WIlEn motor, M4BP, innehåller mer järn, aluminium och koppar. Dessutom kan vi leverera den i många varianter. Kunden kan alltid få en motor som är skräddarsydd för sin uppgift, det påverkar också energieffektiviteten, säger Åke Andersson. De nya EU-reglerna för glödlampor har blivit mycket uppmärksammande. Nu ställs även mer långtgående krav på elmotorers energieffektivitet. Krav som kommer att få större betydelse elmotorer är den produktgrupp som svarar för 65 procent av all energianvändning inom industrisektorn. Det nya EU-direktivet innebär att alla elmotorer från och med 2011 måste ha en verkningsgrad som minst motsvarar klass IE2. Under 2015 höjs kraven till att minst motsvara klass IE3 krav som ABB:s processmotor M4BP alltså klarar redan idag. 20 Utforska

21 HVDC en förutsättning för ett hållbarare energisamhälle Det allra första HVDC-systemet i världen byggdes av ASEA /ABB 1954 och gick mellan Västervik och Ygne på Gotland. Ingen kunde då ana att konceptet, 55 år senare, skulle vara en förutsättning för omställningen till hållbarare och miljövänligare energisystem över hela världen. TexT: Lars-Göran D ybeck Fo To: abb Fördelen med HVDC-tekniken (highvoltage direct current) är förmågan att transportera stora mängder elström över långa avstånd med minimala energiförluster. Och principen bakom Gotlandsförbindelsen gäller än idag man tar elektricitet från ett växelströmsnät, konverterar till likström, skickar den via en kraftlänk till den mottagande stationen som konverterar tillbaka elen till växelström. Under de första åren var det jonventiler som installerades i strömriktarstationerna (där växelström blir likström och vice versa). Men i mitten på 60-talet kom de snillrika ingenjörerna i Ludvika på tyristorventilen som innebar att överföringskapaciteten ökade med hela 50 procent. Det var också då som det verkliga genombrottet kom. Itaipuprojektet i Brasilien innebar en spänningsökning för HVDC till 600 kv dessutom var det på den tiden Sveriges hittills största exportprojekt med en ordersumma på cirka fyra miljarder kronor, säger Gunnar Asplund, som var projektledare för den svenska delen av leveranserna till Itaipu och senare utvecklingschef för ABB:s HVDC-organisation. Så har det fortsatt, kraftlänkarna har blivit allt länge och överföringskapaciteten har ökat. År 2008 kom en beställning på en 200 mil lång kraftlänk i Kina med den nya spänningsnivån 800 kv (belönad med Stora Teknikpriset 2008). Somma- Jonventiler i HVDC-överföringen till Gotland ren 2009 kom ytterliggare en jätteorder från Brasilien på världens hittills längsta HVDC-länk mellan kraftverken i Rio Madeira i Amazonas och Sao Paolo, en sträcka på 250 mil. För drygt tio år sedan, 1997, kom dessutom ABB med en helt ny och banbrytande innovation inom kraftöverföringens område HVDC Light. Om Uno Lamm är fader till HVDC Classic så har Gunnar Asplund samma papparoll när det gäller HVDC Light. Tyristorventiler för ett projekt mellan Sardinien och fastlandet i Italien. Den första testanläggningen byggdes på klassisk mark premiärprojektet fick samma sträckning som Jonas Wenströms första trefasförbindelse mellan Hällsjön och Grängesberg mer än 100 år tidigare. HVDC Light blev snabbt ett viktigt komplement till traditionell HVDC teknik. Användningsområdena är många. Konceptet används bland annat för nedgrävda kraftlänkar i tättbebyggda områden, för kraftleveranser från vindkraftparker och för att förse oljeplattformar med elkraft. En stor fördel är att HVDC Light dessutom har förmågan att stabilisera och stötta de anslutande växelströmsnäten genom de så kallade IGBT-transistorerna som hela konceptet grundar sig på. Vill kunden bara ha den stöttande funktionen så heter systemet SVC Light. Vilket blir då nästa steg i utvecklingen av HVDC-tekniken? I den energiomställning som nu pågår kommer vi att gå från separata länkar till ett mer sammankopplat nät av HVDCöverföringar. Det är ett rutnät som täcker exempelvis Europa och där energislagen hela tiden kan stötta och komplettera varandra. För att kunna minska utsläppen av koldioxid behövs inte bara nya energikällor utan också mer utvecklade former för transmission och distribution av elektriciteten, avslutar Gunnar Asplund. utforska 21

22 Falsterbonäset blir en ögrupp. Turning Torso i Malmö en fyr i en fjärd. Feskekörka i Göteborg förvandlas till ett akvarium på havets botten och Stockholms stadshus blir en ö. Dystra framtidsutsikter, men med ökad medvetenhet och gemensamma insatser kan vi göra något åt det. TexT: Kris Tina Grefber G fo To: TV4, Madeleine Wes Tin Vi går en ny värld till mötes Redan i början av 1990-talet fick meteorologen Madeleine Westin frågan av sina kollegor på TV: Beror den här stormen på växthuseffekten? Den och liknande frågor har hon fått svara på många gånger sedan dess, och nu har hon skrivit en bok om Sveriges klimat i förändring. Boken heter Vilket väder, och är en Nils Holgersson-resa från syd till nord, från kustlandskap till fjällvidder. Du har skrivit två böcker om väder tidigare, varför skrev du en tredje? För att jag vill berätta om hur allvarligt problemet är med klimatförändringen, men jag vill också förmedla en positiv känsla av att vi kan göra något åt det. Det är viktigt att vi får veta mer konkret vad som kommer att ske. På grund av klimatförändringen höjs havsnivån när haven värms upp och glaciärerna smälter, det känner vi till. Men vi tänker kanske inte på följderna. Vi kommer att möta väderhändelser och väderfenomen som vi inte är vana vid, och världen kommer i större utsträckning att drabbas av katastrofer. I Sverige kommer vi ändå lindrigt undan jämfört med resten av världen, men den globala uppvärmningen drabbar oss också. Även om det blir varmare i hela landet så kommer vi samtidigt att få uppleva ökad nederbörd, stormar, översvämningar, ras och jordskred. Nu varnar färska rapporter för att klimatförändringarna går mycket fortare än vi tidigare trott. Om vi ska kunna begränsa den globala temperaturökningen till två grader måste vi minska koldioxidutsläppen mycket snabbare, och till det krävs drastiska åtgärder. Du berättar vad som kommer att ske i Sverige, vilka delar drabbas värst? Framför allt blir förändringarna på tagliga i södra Sverige, höjningen av havsytan är synlig redan nu på sina ställen. Längre norrut balanseras det här av landhöjningen, men där kommer man snart ikapp. Medelhavsklimat kan tyckas härligt till en början, odlingssäsongen blir längre och skördarna fler. Man räknar med 25 procents ökad avkastning. Men om det kommer en värmebölja slås grödorna ut och odlarna får problem med bevattningen. Skogsbruket kommer att drabbas när antalet nätter med tjäle minskar. Det är ju tjälen som stadgar upp träden på vintern, och stormen Gudrun visade oss vad som kan hända. Längre norrut i fjälltrakterna påverkas kalfjället. Vid varje grad varmare förflyttas trädgränsen 150 meter uppåt, vilket skapar problem för rennäringen. När det gäller fisket har övergödningen hittills varit ett problem. Om vattnet blir ännu varmare drabbas vissa fiskarter, exempelvis minskar torsken, medan abborre och gädda ökar eftersom de kommer att bli vanligare längre norrut. Nya arter har redan etablerat sig i Östersjön och hotar ekosystemet. Vi kommer att möta väderhändelser och väderfenomen som vi inte är vana vid Är vi förberedda? I vissa kommuner har man tagit varningarna till sig, i andra inte. På många ställen bygger vi för nära vatten idag. Man kan bara hoppas att de som planerat bebyggelsen verkligen satt sig in i hur det kommer att se ut om år. Själv bor jag vid vattnet i Stockholms skärgård, men högt ovanför havet. Jag tror att politiker har en stor medvetenhet om problemen idag och kan fatta viktiga och kloka beslut till skillnad mot tidigare när de första klimatforskarna rapporterade om förändringarna. 22 utforska

23 Problemet med klimatförändringarna är allvarligt, men vi kan göra något åt det, säger meteorologen Madeleine Westin. Vad kan vi då göra för att förhindra eller åtminstone lindra dessa konsekvenser? I dag vet vi, till skillnad mot tidigare, varför temperaturen stiger. Vi vet säkert att 90 procent beror på våra utsläpp, vårt sätt att leva. Och nu när vi vet så kan vi också göra något åt det. Hur ska vi då klara utsläppen? Jag är övertygad om att vi alla kan bidra till minskade utsläpp. Ju mer kunskap vi får om det vi står inför desto mer motiverade kommer vi att bli att göra vad som krävs. Det är upp till oss att ändra vårt sätt att leva, konsumera och producera. Vi konsumerar till exempel alldeles för mycket idag, allt nytt vi köper måste produceras och nya fabriker byggs upp. Om vi blir mer medvetna så kan vi tillsammans förändra situationen till det bättre, om inte för oss själva så för våra barns och barnbarns skull. Industrin kan göra mycket för att energieffektivisera, det ökar vinsten och minskar utsläppen. Vi måste hitta former att vara mer klimatsmarta. Företag, stora som små, kan göra mycket tillsammans med sin personal. Varför inte peppa medarbetarna och ta initiativ till tävlingar om de bästa idéerna. Här finns mycket att göra. Vad gör du själv för att bidra? Jag försöker köra bil så lite som möjligt, sänka värmen, låta bli att torktumla och annat som man kan göra lite till mans. När vi fick en hög elräkning involverade jag våra åttaåriga tvillingar. Om de hjälpte till att sänka elräkningen genom att vara uppmärksamma på energiförbrukningen så skulle mellanskillnaden mot nästa räkning gå till semesterkassan. Barnen sprang och släckte lampor, slog av datorer, ja, de blev helt enkelt peppade, fick en morot. Det blev en fin båtsemester. En klimatförändring är ju inte enbart av ondo, vad kan bli positivt? När det gäller vår energiproduktion kan vi räkna med att den ökade nederbörden ger ökad tillgång till vattenkraft, och vindkraften gynnas när medelvinden ökar. Energibehovet för uppvärmning fakta Madeleine Westin är meteorolog på TV 4-Nyheterna, programledare, författare och tidigare kapten i Försvarsmakten. Hon har arbetat med väderförutsägelser under många år på flygflottiljerna i Karlsborg och i Uppsala och på Marinens helikopterdivision i Berga. Dessutom är hon vädertaktiker åt professionella kappseglare som vid Volvo Ocean Race och Oops Cup. Hon har även som forskare deltagit i Nordpolsexpeditionen på isbrytaren Oden. kan komma att minska med närmare 30 procent redan till 2020-talet, men samtidigt kommer kylbehovet i bostäder och lokaler att öka till följd av klimatförändringarna. Sammantaget blir det dock en minskad energiförbrukning jämfört med dagens. Under vår intervju inträffar det märkliga. Årets första snöflingor faller över Stockholm morgonen den 13 oktober. Helt sanslöst, utropar Madeleine. Nu blir barnen glada! utforska 23