YTTRANDE. Datum Dnr Remiss. Förslag till nationell plan för transportsystemet (Dnr N2013/2942/TE)

Transkript

1 Regionstyrelsen Mats Petersson Enhetschef YTTRANDE Datum Dnr (13) Näringsdepartementet Stockholm UTKAST Remiss. Förslag till nationell plan för transportsystemet (Dnr N2013/2942/TE) har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerad remiss. Med anledning av detta vill framföra följande. Sammanfattning Trafikverket redovisar i sitt förslag många viktiga åtgärder som är nödvändiga för att upprätthålla tillgängligheten och skapa förutsättningar för utveckling och omställning av transportssystemet. delar i allt väsentligt de prioriteringar som redovisas i förslaget, men vill att förslaget kompletteras och att vissa strategiska utredningsarbeten initieras. Planförslaget innehåller satsningar på drift, underhåll och effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur. Detta är bra och nödvändigt för att kunna upprätthålla bra kvalitet i trafiken i Skåne. Trafikverket redovisar, både i remissmaterialet och den tidigare Kapacitetsutredningen, analyser och slutsatser kring många för Skåne och Sverige viktiga utmaningar. Bland planförslagets åtgärder saknas dock tillräckliga framtidsinriktade satsningar för att möjligöra effektiv och hållbar arbetspendling i miljonstaden Skåne och samtidigt ta hand om växande internationella godsflöden. För att klara detta måste förslaget kompletteras med betydande investeringar på Södra stambanan, Västkustbanan, mindre kapacitetsåtgärder genom mötesplatser, trimning, ombyggnader av stationer Macintosh HD:Users:isaolsson:Dropbox: SÖSK :024 Gemensamma Inspel: SÖSK Yttrande, Regionstyrelsen docx Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Skånehuset, J A Hedlunds väg Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (13) mm samt omställning av transportsystemet främst genom infrastrukturåtgärder för ny kollektivtrafik. Trafikverkets material innehåller inga satsningar som på allvar ställer om transportssystemet mot klimatneutralitet. Det är anmärkningsvärt att det inte sker i ett så omfattande transportpolitiskt underlag, även om detta motiveras av de avgränsningar som följer av planeringsdirektiven. Sammantaget är det avsevärd skillnad mellan det förslag presenterat, och som de skånska kommunerna och är beredda att medfinansiera, och remissmaterialet. Trafikverkets förslag innebär att andra delar av landet prioriteras när det gäller utvecklingen av transportsystemet, trots att många för landet viktiga utmaningar finns i tranportsystemet i Sydsverige och Öresundsregionen. Vi föreslår att regeringen initierar utrednings- och utvecklingsarbeten kring transporterna i Öresundsregionen med bl a en fast HH-förbindelse samt av det framtida stomjärnvägsnätet mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. har tillsammans med de skånska kommunerna föreslagit ett samlat Skånepaket. Det är en besvikelse att något sådant förslag inte ingår i remissmaterialet. Vi föreslår att regeringen uppdrar åt Trafikverket att i samarbete med och de skånska kommunerna återkomma till regeringen med ett förslag till inriktning och finansiering av en samlad överenskommelse för att möta de utmaningar som Skånes infrastruktur och transportsystem långsiktigt står inför Inledning lämnar yttrandet som samordningsansvarig för regionalt tillväxtarbete i Skåne, planupprättare av länsplanen för regional transportinfrastruktur och som ansvarig för den regionala kollektivtrafiken. Yttrandet bygger på dialog med kommunerna, näringslivet och andra intressenter i regionen under den genomförda åtgärdsplaneringen. Transportsystemet i Skåne har stor betydelse för Sveriges transportförsörjning och utveckling. För näringslivet är pålitliga, effektiva och hållbara transporter till våra viktigaste exportmarknader avgörande för konkurrenskraften. Som gränsregion hanterar Skåne en stor del av de svenska företagens transporter till och från utlandet. Transittrafiken är mycket omfattande och väntas öka kraftigt. Regionens strategiska betydelse framgår tydligt genom den europeiska transportpolitiken med bl a de beslut som nu är på väg om de för Europa viktigaste transportnäten. Den faktiska utvecklingen av transporterna, näringslivets investeringar, kommunernas utvecklingsarbeten, förberedelserna för en fast förbindelse mellan Danmark och Tyskland understryker denna bild.

3 Datum (13) Väl fungerande storstadsområden är en förutsättning för en bra ekonomisk utveckling. Då måste infrastrukturen fungera, i städerna och i deras omland. Fortsatta förbättringar av infrastruktur och kollektivtrafik inom storstadsområdena är nödvändiga. Men det räcker inte. I ett internationellt perspektiv är Sveriges storstäder var för sig små och för att skapa bästa möjliga tillväxtförutsättningar krävs att Stockholm/Mälardalen, Göteborg och Malmö/Öresundsregionen knyts samman med snabba, tillförlitliga och miljövänliga resmöjligheter. Förutsättningarna för tillväxt och utveckling i Skåne är i många avseenden goda. Befolkningen ökar. Fram till 2020 väntas Skåne öka med drygt invånare. De funktionella arbetsmarknadsområdena vidgas och integreras. Omfattande investeringar pågår och planeras i de internationella forskningsanläggningarna Max IV och ESS i Lund. Närheten och tillgängligheten till Köpenhamn, Kastrups flygplats och de viktiga marknaderna i Tyskland, Polen och övriga Kontinentaleuropa är en specifik förutsättning. En analys som genomförts av OECD 2012 visar dock att regionen underpresterar och bl a har låg sysselsättningsgrad och låg produktivitet. Insatser som ger fler tillgänglighet till en större arbetsmarknad och som underlättar matchning på arbetsmarknaden är mycket viktiga. Skånes bidrag till landets BNP skulle öka med ca 40 miljarder per år om sysselsättningen och produktiviteten kommer upp i samma nivå som genomsnittet för Sverige. Skåne är idag en sammanhållen storstadsregion. Regionens flerkärniga struktur med flera mindre och några större centralorter är en tillgång men ställer samtidigt specifika krav på transportsystemet. Det ger stora valmöjligheter att bo, arbeta och driva verksamhet i Skåne. Detta förutsätter dock bättre kvalitet och kapacitet i kollektivtrafiken men också utbyggnad av ny tågtrafik, högklassig busstrafik och spårvagnar. I många av de skånska kommunerna pågår ett aktivt arbete med att utveckla hållbara städer, byggt på miljövänliga och ytsnåla trafiklösningar och attraktiva stadskärnor. Tillgängligheten med kollektivtrafik, gång och cykel står i förgrunden. Kapacitetsutredningen har pekat på betydande brister i transportsystemet. Skåne kännetecknas redan idag av kapacitetsproblem i järnvägsnätet. Trafikverkets bedömningar pekar på kraftigt ökande transporter i och genom Skåne. s inriktning för utbyggnad av kollektivtrafiken med bl a fördubblat resande fram till 2020, bygger på effektivisering och komplettering av den befintliga infrastrukturen men förutsätter också ökad kapacitet för tågtågtrafiken och kollektivtrafiken i städerna.

4 Datum (13) Aktiv samverkan i det nya planeringssystemet Det är bra att Trafikverkets förslag i många delar trycker på samverkan mellan olika intressenter. Tillgänglighet, infrastruktur och omställning mot ett hållbart transportsystem ingår som en mycket viktig del i samhällsbyggandet. De statliga insatserna och samspelet mellan stat, kommun och region är viktiga inte bara för nationella transportpolitiska mål utan också för utvecklingen och trafikförsörjningen lokalt och regionalt. Genom 4-stegsprincipen och utvecklingen av åtgärdsvalsprocessen ges stor betoning på åtgärder som kommuner och region ansvarar för. Detta är positivt och ökar ansvaret och betydelsen av ett aktivt arbete i det lokala och regionala planeringssammahanget kring bebyggelseutveckling, kollektivtrafik, finansiering mm. Den nya uppbyggnaden av den långsiktiga planen med ett mera successivt beslutsfattande från statens sida bör innefatta en aktiv dialog och samordning med kommuner och region under genomförandeperioden. Den genomförda åtgärdsplaneringen har innefattat omfattande dialoger. Trafikverkets förslag bygger till del på planer och strategier som Region Skåne och de skånska kommunerna tagit fram och beslutat om. Samarbetet under åtgärdsplaneringen har fungerat bra. Den stora vikt som getts till nationella utredningar, särskilt Kapacitetsutredningen, och riksdagens och regeringens långtgående direktiv har dock gett ett större fokus till det nationella beslutssammanhanget och mindre åt det regionala och lokala än i föregående planeringsomgång. Som del i åtgärdsplaneringen har upprättat förslag till regional plan. Detta har skett integrerat med att den samlade prioriteringen för Skåne tydliggjorts. Ambitionen har varit att på bästa sätt samordna nationell och regional plan. Vissa projekt är funktionellt sammanhängande i de båda planerna och är tidsmässigt samordnade. Den skånska länsplanen innehåller också betydande medel för samfinansiering av nationella projekt, avseende investeringar i järnvägar. Viss ytterligare samordning behövs i den slutliga beredningen av planerna., Trafikverket och berörda kommuner har tillsammans redovisat förslag till delad finansiering för ett antal statliga projekt. Det har skett i form av avsiktsförklaringar. På detta sätt har tidigare överenskommelser kompletterats med 9 nya sam- och medfinansieringsprojekt. En ram på 500 Mkr har också avsatts i förslaget till länsplan för samfinansiering av nationella projekt. Förslagets huvudinriktning

5 Datum (13) Remissmaterialet är omfattande men ändå tillgängligt redovisat. I texterna finns många bra analyser och beskrivningar. Trafikverkets förslag har ett starkt fokus på att vårda den befintliga infrastrukturen och att använda den mer effektivt. De analysunderlag som presenteras har också fokus på dessa frågor. Det är utan tvekan angeläget att skicket på infrastrukturen förbättras. Det gäller särskilt för järnvägsystemet. Kollektivtrafiken i Skåne och Sydsverige har utvecklats kraftigt, inte minst genom utökad regional tågtrafik. Det har skett genom nya fordon, tätare trafik, att nya stationer har öppnats på befintliga banor och i några fall genom nya bandelar och stationer. Efterfrågan från resenärerna fortsätter att öka i snabb takt. Det är tydligt att infrastrukturen redan i dagens situation är otillräcklig. Betydande kapacitetsutbyggnader måste ske. Men det behövs åtgärder även på kortare sikt. Det är därför bra att Trafikverkets förslag innehåller satsningar på förstärkt underhåll och insatser för effektivare trafikledning. Inte minst det senaste halvårets återkommande infrastrukturfel och försämrade punktlighet i Skåne visar att behovet av kraftfulla reinvesteringar och underhållsåtgärder är mycket stort. Förslaget innehåller få satsningar på de mera långsiktiga framtidsfrågorna. Trafikverket anser att samhällsutvecklingen i våra städer är helt avgörande för resandeutvecklingen och i förlängningen för Sveriges möjligheter att bli fossiloberoende och klimatneutral. Man pekar också på kollektivtrafikbranschens gemensamma ambition att på sikt fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel och att det finns en potential att lösa dagens kapacitetsproblem på vägar och järnvägar genom satsningar på kollektivtrafik. Till denna beskrivning kan läggas att kollektivtrafikutbudet i Skåne har utvecklats mycket snabbt och kollektivtresandet i Skåne har fördubblats de senaste 10 åren. Detta har dock skett från en låg nivå jämfört med förhållandena i många andra storstäder t ex Stockholmsregionen. Det skånska Trafikförsörjningsprogrammet har som mål att fördubbla resandet med kollektivtrafik ännu en gång fram till En konsekvens av Trafikverkets egen beskrivning borde vara en mera kraftfull satsning på infrastrukturen och dess användning för kollektivtrafik. De förslag till åtgärder som Trafikverket redovisar är otillräckliga för att möta de satsningar som och de skånska kommunerna vill göra på utvecklad kollektivtrafik. Det gäller såväl trafiken i städerna som den regionsammanbindande kollektivtrafiken. Trafikverket förväntar att Öresundsregionen, Skandinaviens största storstadsregion, kommer att få en kraftfull utveckling när det gäller såväl gods- som persontransporter. Regionen är en av de funktionella arbetsmarknadsregioner som vidgas över landets gränser. Fehmarn

6 Datum (13) Bältförbindelsen bedöms komma att öka både väg- och järnvägstrafiken i och genom Öresundsregionen. Enligt Trafikverket kommer den fasta förbindelsen över Fehmarn Bält att medföra bättre förutsättningar för den långväga järnvägstrafiken. Den positiva effekten för svenskt näringsliv kommer att bli betydande. Man bedömer också att åtgärder kommer att krävas i det omgivande transportsystemet för att skapa optimal nytta av förbindelsen och möjligen även en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Trafikverkets slutsatser kring Öresundregionen och Fehmarn Bältförbindelsen, pekar tydligt på att ett aktivt arbete bör komma till stånd. Det handlar om att tydliggöra och förbereda de insatser som behövs för att klara de ökande handelsströmmarna och för att ta tillvara förbättrade transportmöjligheter mot Tyskland och övriga Västeuropa. Det är viktigt att se på både möjligheterna att utnyttja och komplettera befintliga förbindelser och på tillkommande fasta förbindeler. Planen bör innehålla medel både för utredning och genomförande av åtgärder. Fehmarn Bältförbindelsen väntas stå klar redan 2021 och ledtiderna för stora infrastrukturprojekt är mycket långa. Trafikverket konstaterar att det genom södra Sverige passerar en betydande del av näringslivets transporter och med stor andel transittrafik till flera av landets viktigaste exportmarknader. Flera stråk genom Skåne samt hamnarna i Malmö och Trelleborg ingår i det förslagna framtida TEN-Tstomnätet. En av EU Kommissionens nio utpekade järnvägskorridorer för gods - Stockholm-Palermo - via Malmö, Köpenhamn och Hamburg passerar genom Öresundsregionen. Godstransporterna kommer generellt sett att öka kraftigt enligt Trafikverkets prognoser. Till detta kan läggas att de skånska hamnarna har genomfört och planerar för stora ytterligare stora investeringar. Copenhagen Malmö Port har exempelvis investerat mer än en miljard kronor i Norra Hamnen i Malmö och förbereder ytterligare insatser i infrastrukturen i hamnen. Godsströmmarna mot handelspartners i Östeuropa kommer enligt Trafikverket att öka dramatiskt. Betydande delar av dessa flöden går via hamnarna på den skånska Sydkusten och i Blekinge. Trafikverkets beskrivning pekar tydligt på att de långväga godsflödena genom Skåne och de skånska hamnarna kommer att öka kraftigt och på dessa transporters betydelse för landet. Planförslaget innehåller vissa satsningar för att möta detta, främst på Godsstråket genom Skåne. För att klara kvaliteten och kapaciteten för både person- och godstransporter behövs dock ytterligare utbyggnader i huvudstråken och i anslutning till de skånska hamnarna.

7 Datum (13) s slutsats av analyserna från Trafikverket blir därför att mer inversteringar måste göras för att möta de ökande godsflödena och den allt viktigare arbetspendlingen. Särskilt viktiga åtgärder är då att förstärka kapaciteten på huvudstråken och i anslutning till de stora städerna. En snabbare utbyggnad än vad som föreslagits bör ske av framför allt Södra stambanan och Västkustbanan. Viktiga kapacitetstillskott kan erhållas genom kompletteringar med mötesplatser på enkelspåriga banor, plattformsförlängning och trimning i järnvägssystemet. Det är också viktigt att tillgängligheten för godstransporterna på järnväg via Öresundsbron säkerställs genom erforderlig miljöanpassning. Sammantaget innehåller dock remissmaterialet väldigt få förslag till satsningar på de mera långsiktiga framtidsfrågorna. Särskilt viktiga frågor där det saknas tillräckliga insatser är de internationella transporterna en integrerad arbetsmarknad i Öresundsregionen infrastrukturutveckling för att möta s och de skånska kommunernas planer med kollektivtrafik i städerna och den regionala trafiken tillgängligheten med snabb tågtrafik mellan landets storstadsregioner omställning av transportsystemet mot klimatmålen. och de skånska kommunerna har i brev till regeringen föreslagit ett gemensamt arbete med staten kring ett samlat Skånepaket för hållbara transportlösningar. Vissa förberedelser för en sådan lösning har gjorts i regionen. Tyvärr har inte regeringen eller Trafikverket mött upp mot detta förslag. Det planförslag som nu presenteras innebär att sammanhållna och viktiga kraftsamlingar sker i Stockholms- och Göteborgsområdena, men att Skåne behandlas på traditionellt sätt och att insatserna jämfört med de andra storstadsregionerna blir mycket begränsade. föreslår att regeringen i samband med sitt ställningstagande våren 2014 till den Nationella planen för transportsystemet uppdrar åt Trafikverket att i samarbete med och de skånska kommunerna återkomma till regeringen med ett förslag till inriktning och finansiering av en samlad överenskommelse för att möta de utmaningar som Skånes infrastruktur och transportsystem långsiktigt står inför. Prioriterade åtgärder har tillsammans med de skånska kommunerna tagit fram ett förslag till samlad prioritering. Den bygger på att Skånes transportsystem är viktigt för Sverige och att insatser för effektivare arbetspendling och effektivare internationella godstransporter prioriteras. Föreslagna insatser i

8 Datum (13) infrastrukturen åtföljs av satsningar på utbyggd kollektivtrafik, insatser i de kommunala näten och att planeringen av bebyggelse och transporter följs åt. Åtgärderna kan finansieras av nationell plan, regional plan, kommunal och regional medfinansiering. Kostnaden beräknas till 36.5 miljarder dvs 13% av den planeringsram riksdagen angivit för utveckling av transportsystemet. Delar av detta kan finansieras genom kommunal medfinansiering. Genomförandet bygger också på att gör ett kraftigt åtagande i driften av kollektivtrafiken. De föreslagna insatserna är etablerade i den kommunala samhällsplaneringen och i s Trafikförsörjningsprogram. Många projekt har funnits i planeringen under lång tid, men det finns också några satsningar som inte prövats i tidigare planeringsomgångar bl a utbyggnad av superbussar och en start på spårvagnstrafik i Skåne. Genomförandet av insatserna bygger på ett närmare partnerskap mellan stat, region och kommuner. Innehållet i det föreslagna paketet redovisas i bilaga. De åtgärder som ingår i Trafikverkets förslag till plan är också högt prioriterade av. Däremot är volymen i förslaget väldigt låg och utbyggnadstakten långsam. En översiktlig bedömning pekar mot att åtgärder för endast ca 20 miljarder, av de 36.5 som föreslagits av Region Skåne, ingår i planförslaget. Detta är anmärkningsvärt bl a mot bakgrund av att regeringen, liksom, vill prioritera effektiv arbetspendling och effektiva långaväga godstransporter områden där det finns särskilt stora utmaningar i Skåne. De viktigaste insatserna som saknas i förslaget är mera kraftfulla satsningar på huvudstråken Södra stambanan och Västkustbanan, järnvägsinvesteringar för att etablera ny tågtrafik och tydligare satsningar på städernas kollektivtrafik och regionala superbussar. En jämförelse mellan Trafikverkets och s förslag redovisas i bilaga. Sammanfattningsvis bör följande åtgärder tillföras till Trafikverkets förslag. Södra stambanan, utbyggnad av förbigångsspår och partiella 4-spår på sträckan Lund-Hässleholm, aviserad utredning bör kompletteras med att investeringsmedel avsätts för genomförande i den tidigare delen av planperioden. Västkustbanan. Föreslagen utbyggnad kompletteras med utredningsarbete och att genomförande påbörjas på den återstående enkelspårsdelen Helsingborg C - Maria Spårväg Lund C-LTH-ESS. Aviserad utredning om finansiering och samhällsekonomi bör genomföras snarast och en finansieringslösning tas in i den fastställda planen. Mötesspår på enkelspåriga banor: Marieholmsbanan, Österlenbanan, Trelleborgsbanan och Skånebanan. Kapacitetsutbyggnad på Ramlösa station. Redovisad hantering av sträckan Kristianstad-Hässleholm är

9 Datum (13) otillräcklig, bör kompletteras för ett snabbare genomförandeav kapacitetsåtgärder. Superbussar. Sammanhållet utvecklingsprogram med samfinansiering av regional och nationell plan samt kommunal finansiering. Lommabanan. Det bör tydliggöras hur utbyggnaden för persontrafik kan ske och hur finansieringen ska ske. Stationsombyggnader: Lund, Hässleholm, Eslöv Kapacitets- och trimningspaket i järnvägssystemet med bl a förlängningar av plattformar. Paketet bör namnges i planen. E22, delen Fjälkinge-Gualöv Malmö godsbangård, anslutning till Malmö hamn Kollektivtrafiksatsningar i Malmö och Helsingborg. Samlade åtgärdsprogram bör tas fram. Genomförande genom nationell plan regional plan och kommunal medfinansiering och regionalt finansierad trafik. Persontrafik på Kontinentalbanan startas i början av planperioden. Hässleholm C, kapacitetsåtgärder Simrishamnsbanan, utbyggnad för persontrafik på sträckan Malmö- Dalby, som en första etapp För att skapa ekonomiskt utrymme för satsningarna ovan kan det bli nödvändigt med vissa omprioriteringar och senareläggningar. Exempelvis kan en senareläggning några år av ERTMS kan vara rimligt med tanke på de omfattande driftproblem införandet av detta system inneburit på Bottniabanan. Det är viktigt att införandet i stor skala inte genomförs förrän alla inkörningsproblem är övervunna. De negativa konsekvenserna kan annars bli stora, eftersom Skåne har 50 gånger fler regionala tågresor än de fyra nordligaste länen tillsammans, vilka drabbats av Bottniabanans driftstörningar. Strategiska utredningsarbeten och demonstration Transportsystemet i Öresundsregionen är av avgörande betydelse för Sveriges utrikeshandel och för att den gränsöverskridande arbetsmarknaden ska kunna utvecklas. Viktiga nya förutsättningar kommer till genom utbyggnaden av Fehmarn Bält och EU:s prioriteringar av europeiska stråk. Det är nödvändigt att de nationella svenska och danska organen aktivt förbereder hur dessa utmaningar ska mötas. Sådana initiativ bör tas så snart som möjligt och innefatta såväl åtgärder i den befintliga infrastrukturen och dess användning som närmare utredning av en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör och därefter utbyggd spårkapacitet Malmö- Köpenhamn. är beredd att medverka i sådana utvecklingsarbeten.

10 Datum (13) En långsiktig utmaning som måste adresseras är behovet av utbyggd kapacitet inom den nordiska triangeln och mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Ett förslag behöver tas fram till hur en kontinuerlig utbyggnad av ett nytt stambanesystem kan ske. Regeringen pekar på utbyggnaderna av Ostlänken och avsnittet Göteborg-Borås som delar i en ny stambana. Det är ett mycket starkt intresse att även södra Sverige och Öresundsregionen binds samman med Stockholmsregionen och Göteborgsregionen genom snabb interregional persontågstrafik. Med tanke på de kapacitetsbrister som kan förutses relativt snart på Södra stambanan norr om Lund är det angeläget att tydliggöra hur ytterligare kapacitet i denna del kan tillskapas och hur sådana åtgärder samordnas med utbyggnaden av en ny stambana. En eventuell utbyggnad av Sydostlänken bör analyseras närmare vad avser, trafikfunktion, framtida efterfrågan och nyttoeffekter. har för avsikt att utveckla ett nytt trafikkoncept med superbussar, såväl i regional trafik som i stadsbusstrafik. En satsning på sådan trafik kan bygga på medel som avsatts i förslaget till ny länsplan, kommunala medel och regionala medel för fordon och trafik. Vi föreslår att ett utvecklingsprogram läggs fast där medel avsätts även i den nationella planen och där även demonstrationsprojekt tillsammans med näringslivet kan ingå. Synpunkter på miljökonsekvensbeskrivning Trafikverket har tagit fram en ambitiös metod för miljöbedömningar och utarbetet en separat redovisad miljökonsekvensbeskrivning. Beskrivningen utgår bl a från fokusområdena klimat, hälsa och landskap. Beskrivningen är ambitiös, men avgränsning och struktur gör det inte helt lätt att överblicka de viktiga konsekvenserna. En jämförelse görs med ett referensalternativ vilket innefattar åtgärder i den gällande planen dvs fram till 2021, medan planförslagets konsekvenser då endast avser de åtgärder som tillkommer därutöver. Trafikverket konstaterar också att många av de åtgärder som är möjliga för att begränsa transportsystemets klimatpåverkan ligger utanför den nationella planen. Som underlag för de omfattande beslut som ska tas om den nationella planen och om ramar för regionala planer vore det önskvärt med en redovisning av planens effekter som helhet. En slutsats från Trafikverkets redovisningar är att planförslaget i flera avseenden leder åt fel håll eller ger begränsade bidrag till miljömålen. Detta

11 Datum (13) förhållande, och möjligheterna att få till stånd en annan utveckling, behandlas i mycket begränsad omfattning i planförslaget. Pia Kinhult Ordförande Jonas Rastad Regiondirektör

12 Datum (13) Bilaga

13 Datum (13)