Trafikverket ut med en ny utgåva av VGU (Vägars och gators utformning).

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trafikverket ut med en ny utgåva av VGU (Vägars och gators utformning)."

Transkript

1 Nyhetsbrev Nr 3, 2015, Årgång 7 I detta nummer av Ceebels nyhetsbrev lyfter vi fram den aktuella frågan om hur vi som oskyddade trafikanter i mörker syns, oavsett var vi rör oss och hur vägbelysningen ser ut. Bra belysningslösningar för trafikmiljö har alltid varit angeläget för Trafikverket. Redan 1973 startade man ett nätverk i Norden (NMF) där man ville studera problemen i mörkertrafik för att förbättra synförhållandena. Under senare år har problemområdet utvidgats till att gälla synbarhet och informationsöverföring till trafikanten mera generellt. Tillsammans med VTI har Trafikverket tagit fram en handbok för vägbelysning och i juni i år kom Syns du i trafiken? Sara Nygårdhs, Forskare VTI När dagarna blir kortare och mörkret kommer smygande allt tidigare blir värdet av utomhusbelysning extra tydligt, särskilt i trafikmiljön. Hur syns du egentligen i mörkertrafiken och vad kan göras för att öka synbarheten? Trafikverket ut med en ny utgåva av VGU (Vägars och gators utformning). I nyhetsbrevet presenteras även aktuell forskning från VTI där man har studerat fotgängares synbarhet vid olika väder- och ljusförhållanden och arbetar med att utveckla en metod för att mäta upptäckbarhet av dessa i verklig trafik. Faktorer som synbarhet, trygghet och trafiksäkerhet påverkas av belysningsnivå /belysningsklass. Kan vi revidera de befintliga riktlinjerna för väg- och gatubelysning för att minska energiåtgången, utan att påverka dessa negativt? Kanske är alla våra problem lösta när nu världens smartaste gatlyktor I princip finns det två olika typer av belysning inom trafikområdet, nämligen fordonsbelysning och vägbelysning. Medan fordonsbelysningen följer med fordonet och belyser en sträcka framför detta är vägbelysningen stationärt placerad för ett visst geografiskt område. Utformningen kan däremot variera emellan olika områden och det är lätt att inse att en högtrafikerad korsning ställer andra krav på vägbelysning än en lugn villagata. Däremot kan samma typer av trafikantslag, såsom bilister, cyklister och fotgängare, röra sig vid båda platserna. I en VTI-studie där personer intervjuades i grupp om sina upplevda behov och problem i mörkertrafik i tätort (VTI notat ) framförde alla de tre grupperna att problemen främst var relaterade till oskyddade trafikanter. Gående och cyklister ansågs ofta sakna belysning eller reflex eller båda och det är därför svårt att upptäcka dem. Detta påpekades av gruppen äldre bilförare men även av grupperna som innehöll cyklister respektive äldre fotgängare. Gemensamt var testas i den skotska staden Glasgow. Den avancerade tekniken gör att armaturerna slår larm om luften är dålig, ökar ljusstyrkan automatiskt för förbipasserande och räknar all trafik. också att alla framhöll vikten av god vägbelysning. Medan de oskyddade trafikanterna ville ha en satsning på belysning i otrygga delar av stadsmiljön som t.ex. parker och tunnlar ville gruppen med äldre bilförare ha bättre belysning vid övergångsställen. Ceebel Centrum för energieffektiv belysning

2 Hur påverkar då vägbelysning hur bra en fotgängare syns i mörker? Studier om synbarhet vid VTI visar att både vägytans medelluminans, dvs. vägytans ljushet och luminansjämnheten, dvs. hur jämnt belysningen är spridd över vägytan, har betydelse (VTI rapport 751). Om två gator har samma luminansjämnhet men den ena har högre medelluminans, syns en person på längre avstånd på gatan med högre medelluminans. Detsamma, dvs. längre synavstånd, gäller för en gata med högre luminansjämnhet, förutsatt att medelluminansen är lika. Detta gäller dock inte om fotgängaren är klädd i ljusgrå kläder och står mitt emellan två ljuskällor. Överhuvudtaget syns en svartklädd fotgängare i vägbelysning på längre avstånd jämfört med en som har ljusgrå kläder. En svartklädd fotgängare syns då nämligen i negativ kontrast, svart på vitt, och en ökad belysningsstyrka innebär främst en ljusare bakgrund, vilket gör att den negativa kontrasten ökar och synbarheten förbättras. I förhållanden utan vägbelysning, t.ex. på en landsbygdsväg, gäller detta dock inte eftersom bakgrunden då är mörk. Förutom att vägbelysningen i sig har betydelse för hur bra du syns, påverkar även vägbeläggningen synbetingelserna. När vägytan blir blöt minskar luminansen på vägen, kontrasterna blir mindre tydliga och du syns sämre. Nu är det ju tyvärr inte säkert att bilisten upptäcker dig som fotgängare bara för att det går att se dig i teorin. Tidigare synbarhetsstudier har i princip haft upplägget att förhållandena är optimala och att försökspersonen i bil aktivt har sökt efter en specifik fotgängare på en specifik plats där det varit ganska säkert att hen står. I verklig körning har en förare mycket annat att tänka på, t.ex. att läsa skyltar, manövrera bilen, se upp för andra fordon osv. Nu har arbetet med att utveckla en metod för att mäta upptäckbarhet i verklig trafik påbörjats på VTI. När det är klart är tanken att denna t.ex. ska kunna användas för att avgöra vilken belysningsnivå som krävs för att det ska gå att upptäcka en fotgängare på längre avstånd än stoppsträckan, dvs. så att föraren kan stanna i tid. Vad kan du då göra som oskyddad trafikant för att öka chansen att synas oavsett var du rör dig och hur vägbelysningen ser ut, om den nu överhuvudtaget finns? Svaret är lika enkelt som självklart: använda reflex. Det finns en uppsjö av reflexer att välja mellan, från löst hängande reflexer till reflexvästar och reflexband som snäpps runt armar och ben. Med reflex kan bilföraren se dig på mycket längre avstånd (ca 125 m i mörker) än utan reflex (ner mot 20 m) och har då en chans att sakta in. För att ytterligare öka din synbarhet samtidigt som du själv kan se vägen framför dig kan en ficklampa vara bra att ha. Är du cyklist är det också självklart att ha både belysning och reflexer på cykeln, vilket även är lagkrav då cykeln används i mörker. Relaterade publikationer Fors, C. & Nygårdhs, S. (2010): Trafikanters upplevda behov och problem i mörkertrafik i tätort: en fokusgruppsstudie med cyklister, äldre bilförare och äldre fotgängare. VTI notat Fors, C. (2010): Samband mellan synbarhet och vägbelysningens färg: en litteraturstudie om mätmetoder och synbarhetsexperiment. VTI rapport 687. Lundkvist, S.-O. & Nygårdhs, S. (2012): Vägbelysningens betydelse för fotgängares synbarhet i mörker. VTI rapport 751. Nygårdhs, S. (2011): Samspel mellan vägbelysning och vägbeläggning med avseende på energiförbrukning. VTI rapport 703. Nygårdhs, S., Fors, C., Eriksson, L. & Nilsson, L. (2010): Field test on visibility at cycle crossings at night. VTI rapport 691A. För mer information se eller kontakta Sara Nygårdhs, VTI på

3 Belysningsarbetet inom Trafikverket Petter Hafdell, Forskare VTI Belysning utomhus är ett område som Trafikverk är mycket involverade inom då det är en del av infrastrukturen. Vi har att ta hänsyn till tillgänglighet, arbetsmiljö, ekologi, trafiksäkerhet och gestaltning utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Trafikverket har sju stycken strategiska mål som berör ovan nämnda områden. Vi arbetar efter 5-stegsprincipen som kort kan förklaras som en process där man identifierar ett problem eller en frågeställning och gör en omvärldsanalys. Finns kända lösningar så tillämpar man dem, finns det inte så tar man fram lösningar genom forskning och utveckling. Därefter arbetar man proaktivt och arbetar in dem i föreskrifter, standarder och regelverk. Trafikverket arbetar proaktivt inom bl.a. CIE och CEN. CIE tar fram tekniska rapporter, CEN skriver standarder utifrån dessa eller tekniska rapporter. Dessa standarder och tekniska rapporter är grunden till VGU men där nationella särintressen tas hänsyn till samt adekvata resultat från forskning som går att tillämpa. Trafikverket satsar 700 miljoner kronor per år inom FOI varav 1 mnkr/år till Ceebel. I genomsnitt går ca 2 mnkr totalt till studier inom belysning. Projekten söks årsvis. Studier inom Utomhusbelysning Många bra studier inom området utomhusbelysning har utförts eller håller på att avslutas (av duktiga forskare) inom Energimyndighetens program för energieffektiv belysning. Förutom att Trafikverket medverkar till finansiering av Ceebel så satsar man en del på studier inom belysning och då framförallt inom vägbelysning. En studie om Trafikkompenserad luminansmätare presenterades i somras på CIEs konferens i Manchester tillsammans med en del andra svenska studier om utomhusbelysning. Både våra Svenska forskare och deras studier uppmärksammades så vi ska var stolta och att vi lyfter vårt internationella engagemang inom utomhusbelysning. CIE Inom division 4 Trafikbelysning och division 5 Exteriörbelysning pågår en del intressanta arbeten med revideringar av tekniska rapporter men även framtagande av nya. Tillämpning av Mesopisk fotometri inom vägbelysning är en viktig rapport som tyvärr har dragit ut på tiden. Den information som har gått ut är att det inte går att dra några fördelar, trafiksäkerhetsmässigt, av vitt ljus vid bilkörning. Rapporter om beläggningars reflektionsegenskaper, Bibehållningsfaktor, Lightpollusion, Påverkan på ekologi håller på revideras. (CEN) EN Vägbelysning TC169 Light and Lighting har reviderat den tekniska rapporten SS-EN/TR Val av belysningsklass enligt en modell som CIE publicerat som CIE 115 Vägbelysning. Den tidigare rapporten var svår att begripa så man ville ha en enklare modell inom CEN. Anledning till att det är en teknisk rapport och inte en standard är att man från Väghållarnas sida menar att det inte går att ha en generell standard som bestämmer vart och när man ska ha belysning på vägar, torg och gc vägar då det är upp till varje land att själva bestämma utifrån deras egna förhållanden. Rapporten publicerades 2014, övriga delar inom är standarderna om Krav på prestanda (2), Beräkning av prestanda (3), Metod för mätning av prestanda (4) samt den nya Metoder för värdering av energiprestanda (5) dessa kommer publiceras inom kort. VGU VGU (Vägar och gators utformning) är Trafikverkets och SKLs (Sveriges kommuner och landsting) kom ut med en ny utgåva i juni. VGU är en nationellt anpassad variant av europastandarder såsom Vägbelysning, Tunnelbelysning och Evakueringsbelysning. Den nya utgåvan av VGU har inarbetat den kommande utgåvan av standarderna del 2-4. NMF 1973 startades ett nätverk i Norden och grundtanken bakom samarbetet var att nationella väghållare samt åtminstone en forskningsinstitution, som bedriver för samarbetet relevant forskning, skulle delta från varje nordiskt land. NMF var från början inriktat mot att studera problemen i mörkertrafik för att förbättra de dåliga synförhållandena. Under senare år har problemområdet utvidgats att gälla synbarhet och informationsöverföring till trafikanten mera generellt. De bärande tankarna bakom samarbetet Styrka genom nordisk samverkan De nordiska länderna är små. Det är därför orealistiskt för varje land att bygga upp egen kompetens och forskningsresurser inom alla nischer av forskningsområdet. Om däremot varje land utvecklar sina starka sidor och samverkar med övriga nordiska länder är vi starka på ett internationellt plan. Hög kvalitet Genom samverkan kan vi genomföra forskningsprojekt med större djup och bredd. God relevans Forskningens relevans säkras genom samverkan mellan forskare och väghållare. Forskningsprojekt genomförs i samverkan Varje del av ett samarbetsprojekt utförs i det land, som har de bästa förutsättningarna för att genomföra uppgiften, d.v.s. bästa metoder, kompetens och utrustning. Att vara ett nordiskt forum för samråd, information och forskning Samverkan inom forskning på flera plan är en nyckel till framgång men det behövs mer finansiering till fler studier samt kunna medverka som forskare i internationella sammanhang är viktigt!

4 Kriterier för val av vägbelysningsklassl Carina Fors, Forskare VTI Energieffektivisering av väg- och gatubelysning kan åstadkommas på flera olika sätt, där utbyte till nya energieffektiva ljuskällor länge har utgjort den främsta åtgärden. En annan viktig men mindre uppmärksammad åtgärd, är att se över de riktlinjer som ges för väg- och gatubelysning. Om det är möjligt att sänka de befintliga belysningsnivåerna utan att det får negativa konsekvenser för trafiksäkerheten finns det potentiellt sett stora energibesparingar att göra. Riktlinjer för väg- och gatubelysning i Sverige ges av Vägars och gators utformning (VGU), som ges ut av Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting. För vägar och trafikleder finns sex luminansklasser definierade, vilka anger krav på bland annat medelluminans och luminansjämnhet. I konfliktzoner, såsom korsningar och cirkulationsplatser, tillämpas istället belysningsklasser, vilka anger krav på medelbelysningsstyrka (horisontell) och belysningsstyrkejämnhet. Vilken belysningsklass som ska väljas för en viss väg baseras i princip på vägtyp, trafikmiljöns svårighetsgrad och årsdygnstrafik (ÅDT). Riktlinjerna gör att belysningen blir enhetlig och troligtvis uppfattas som funktionell av trafikanterna. Dock är det i riktlinjerna inte tydligt hur belysningsnivå/belysningsklass påverkar faktorer som synbarhet, trygghet och trafiksäkerhet. En konsekvens av detta är att vägbelysningen sannolikt är överdimensionerad på många vägar och gator. I ett pågående projekt på VTI, finansierat av Energimyndigheten, undersöks om det är möjligt att revidera de befintliga riktlinjerna för väg- och gatubelysning för att minska energiåtgången. I projektets första del har en litteraturstudie genomförts, med syfte att undersöka det vetenskapliga underlaget för olika belys-ningskriterier. I studien ingick även en jämförelse av riktlinjer och kriterier för belysning i olika länder. Genomgången av forskningslitteratur pekade bl.a. mot att vägbelysningens trafiksäkerhetseffekter (för motorfordonstrafik) sannolikt är mindre än vad som tidigare har varit den gängse uppfattningen, samt att det finns visst stöd i litteraturen för vissa av de riktlinjer som finns, men att det också saknas forskning inom många områden. Projektets andra del var en workshop med inbjudna vägbelysningsexperter i de nordiska länderna. På workshopen diskuterades framför allt en metod för val av vägbelysningsklass som nyligen föreslagits av den europeiska standardiseringsorganisationen CEN. Metoden går i korthet ut på att varje gata/väg eller trafikmiljö poängsätts utifrån ett antal variabler, bland annat hastighet, trafikvolym och förekomst av störande omgivningsljus. Poängen omvandlas Foto: VTI/Katja Kircher sedan till en belysningsklass. Det finns intresse i både Sverige, Norge och Finland för att införa CEN-metoden, men slutsatser från workshopen är att det krävs en del arbete för att anpassa metoden till förhållandena i respektive land, samt metoden måste utvärderas och testas noggrant innan den kan införas. Projektets tredje och avslutande del, som är en fältstudie, kommer att genomföras under hösten. Studien kommer att vara inriktad mot belysning för vägar för enbart motorfordonstrafik, eftersom vi tror att det är där det finns störst möjligheter att spara energi genom bättre anpassade riktlinjer för belysningsnivå. För sådana vägar är sannolikt graden av bländning från mötande trafik en av de allra viktigaste parametrarna för att avgöra vilken belysningsnivå som behövs. Fältstudien kommer att inkludera ett eller flera delförsök där samspelet mellan belysningsnivå, bländning och upplevd komfort undersöks. Projektets första och andra del kommer att publiceras i en VTI-rapport under hösten. För mer information, kontakta Carina Fors. Relaterade publikationer: Fors, C. & Lundkvist, S-O. (2010): Nighttime traffic in urban areas A literature review on road user aspects. VTI rapport 650A. Lundkvist, S-O. & Ihlström, J. (2014): Samband mellan hastighet och belysning. VTI notat

5 Mobil mätning av vägbelysning Carina Fors, Forskare VTI För vägbelysning, liksom för de flesta andra typer av vägutrustningar, finns funktionskrav som anger tillåtna värden för vägutrustningens egenskaper. För vägbelysning ges kraven av Vägars och gators utformning (VGU), och de omfattar bland annat krav på belysningsstyrka, vägyteluminans, avskärmning och grad av bländning. För att funktionskrav ska vara meningsfulla är det viktigt att de går att kontrollera och följa upp. Idag görs dock mycket få tillståndsmätningar på befintliga vägbelysningsanläggningar, vilket till stor del förklaras av att det saknas lämpliga mätinstrument. För de flesta gator och vägar är vägyteluminansen den viktigaste funktionsparametern, vilken kan mätas antingen med en konventionell luminansmätare eller med en CCD-baserad luminanskamera. Nackdelen med båda dessa metoder är att de lätt störs av omgivande ljuskällor, t ex mötande trafik, och att de är känsliga för variationer i betraktningsvinkel/- riktning. På VTI pågår nu ett projekt som syftar till att ta fram ett mätinstrument som möjliggör mobil mätning av vägyteluminans och belysningsstyrka, även på vägar där det finns ljusstörningar från annan trafik. Instrumentet är monterat på en släpvagn, och består av flera optiska sensorer och en datainsamlingsenhet. Utifrån insamlade data för luminans och belysningsstyrka kan funktionsparametrarna medelluminans, luminansjämnhet, luminanslikformighet, medelbelysningsstyrka och belysningsstyrkejämnhet beräknas. Jämförelser med en konventionell luminansmätare har visat på god överensstämmelse. Projektet finansieras av Trafikverket. För mer information, kontakta Carina Fors Vägbelysningshandboken Carina Fors, Forskare VTI VTI har tillsammans med Trafikverket tagit fram en handbok för vägbelysning. Handboken syftar till att komplettera de krav och råd för vägbelysning som ges av Vägars och gators utformning (VGU). Avsikten är att handboken ska fungera som ett stöd vid planering och projektering av vägbelysningsanläggningar, genom att ge kunskap och vägledning som förklarar och konkretiserar de riktlinjer som finns i VGU. Handbokens första del beskriver vägbelysningens funktion och egenskaper i generella och grundläggande termer. I dessa kapitel beskrivs bland annat mörkerseende, trafikanters behov, definitioner och begrepp, samt allmänna principer för utformning av en vägbelysningsanläggning. Handbokens andra del inleds med ett kapitel som innehåller generella råd och rekommendationer för utformning av en vägbelysningsanläggning, vad gäller till exempel ljuspunktsplacering, stolpplacering och val av ljuskälla. Därefter följer tre kapitel med konkreta rekommendationer och förslag till utformning för vägbelysningsanläggningar på landsbygd, i tätort och på GC-vägar. Sist i den andra delen finns en checklista för projekteringen. Handboken går att ladda ner från Trafikverkets websida: Bygga-och-underhalla/Vag/Utformningav-vagar-och-gator/vgu/ Bild: VTI/Stig Englundh Bild: Trafikverket

6 Världens smartaste gatlyktor testas i Glasgow Mikael Jägerbrand Världens smartaste gatlyktor testas just nu i skotska staden Glasgow. Det syns inte på utsidan men de är proppfulla med avancerad teknik. De här lyktorna slår larm om luften är dålig, de ökar ljusstyrkan automatiskt för förbipasserande och räknar all trafik. Om du besöker Skottlands största stad Glasgow så glöm alla museer och sevärda byggnader. Det du ska hålla utkik efter är gatlyktorna. Här pågår nämligen ett test med världens smartaste styrsystem, Intelligent Street Lightning. Det här kommer att ge oss flera års försprång mot andra brittiska städer när det gäller att integrera tekniska system så att de kan tala med varann, säger Gordon Matheson, ordförande för Glasgows kommunfullmäktige. Längs tre olika gator i Glasgow har man fyllt lyktorna och stolparna med ny och innovativ teknik, bland annat ett stort antal sensorer, kameror och internetuppkoppling. Några av sensorerna mäter till exempel luftföroreningar. Eftersom många stolpar sitter nära trafiken, och bilarnas föroreningar, så kan myndigheterna inom några minuter upptäcka eventuella problem. Men informationen som kommer in sparas inte bara på hög i någon dator, den sänds vidare till allmänheten. Via nätet eller en särskild app kommer Glasgowborna att kunna se i realtid var luften är sämst och anpassa sin cykelväg eller promenad. Under sina turer så kommer invånarna också att upptäcka fördelarna med flera av de andra sensorerna. Gatlyktorna har nämligen utrustats med bland annat mikrofoner och rörelsedetektorer, vilket gör att de upptäcker när trafikanter är i närheten. Om platsen är öde så lyser LED-lamporna bara med 40 procent effekt. Men när de andra lyktorna i nätverket berättar att någon är på väg, så ökas effekten automatiskt till 100 procent. Det här gör att man kan spara in stora belopp genom lägre energiförbrukning. Statistiken om antalet förbipasserande skickas också vidare och görs tillgänglig för invånarna via nätet/appar. Det går därför att kolla i förväg hur stor trängseln är på stadens shoppinggator. Informationen kan också användas av kommunen vid planering av evenemang, byggarbeten eller nya stadsdelar. Man testar även helt nya sätt att använda lampor för att bekämpa brottslighet. Om det uppstår incidenter, till exempel ett bråk mellan olika ungdomsgäng, så upptäcks det snabbt på grund av den höjda ljudnivån. Systemet reagerar då genom att automatiskt öka effekten på belysningen. Det är också möjligt att låta lamporna börja blinka så att polis eller räddningstjänst snabbt kan hitta till rätt plats. Det nya systemet är skapat för att sköta sig självt. Om till exempel LED-lamporna skulle sluta fungera så skickas det automatiskt en felrapport vilket sparar in både tid och pengar. Men det går också att sköta belysningen från ett nytt avancerat kontrollcenter. Härifrån kan man fjärrstyra ljusstyrkan på enskilda eller grupper av gatlyktor. Det här kommer man att använda för att få ljusare gator när det ordnas festivaler, konserter och andra evenemang. I kontrollcentret, City Operations Center sköter personal från polis, räddningstjänst och trafikkontor ett stort nätverk bestående av 400 nya övervakningskameror med hög upplösning. Genom att integrera belysningen med kamerans zoom så kan man få bättre belysning på platser med misstänkt verksamhet. De tre områdena i Glasgow där man just nu testar de här intelligenta gatlyktorna är: -Riverside Walkway. En cykel- och promenadväg som går längs den norra stranden av floden Clyde. -Gordon Street. En av huvudgatorna i centrala Glasgow med mycket restauranger, kafeer och butiker. Här ligger också den stora tågstationen. -Merchant City det stora nöjeskvarteret i Glasgow med massor av klubbar, restauranger och butiker. Satsningen på smarta lampor är en del i ett större teknikprojekt, Future City, som också omfattar lokaltrafik, appar, cykelvänlighet och ett kontrollcenter för polis och räddningstjänst. Projektet smygstartade våren 2015 och kommer att pågå under 18 månader. Fakta: Projektet Future City Demonstrator Glasgow Total budget: 330 miljoner kr. Finansieras av: Brittiska regeringen genom innovationsmyndigheten The Technology Strategy Board. Delprojekt: Teknisk plattform, kontrollcenter, aktivt resande, energieffektivitet, social transport, medborgarkartor - och smart gatubelysning. Medverkande: Glasgow City Council, Microsoft UK, LED Roadways, Silver Spring Networks, Land & Environmental Services, Scottish & Southern Energy, Toshiba. Målsättning: Undersöka hur staden kan använda sina gatlyktor för att förbättra ljuskvalitén, livskvalitén, säkerheten, energiförbrukningen och underhållet. Mer info: & Fakta: Glasgow Antal invånare: 1,2 miljoner. Ligger: Västra Skottland. Storlek: 175 km2. Ceebel Centrum för energieffektiv belysning

Belysningsstrategin. Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar.

Belysningsstrategin. Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar. Belysningsstrategin Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar. Belysningsstrategin Belysningsstrategins övergripande målsättning är: Minskad

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

2 Belysningsklasser. 2.1 Belysningsteknisk kvalitet. 2.2 Belysningsklasser för vägar och gator

2 Belysningsklasser. 2.1 Belysningsteknisk kvalitet. 2.2 Belysningsklasser för vägar och gator 2 Belysningsklasser 2.1 Belysningsteknisk kvalitet Den belysningstekniska kvaliteten i en vägbelysningsanläggning beskrivs med hjälp av belysningsklasser. Klasserna kan variera för samma vägtyp, beroende

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Väg- och gatubelysning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

Presentation av samarbetet inom Nordiskt Möte för Förbättrad vägutrustning (NMF)

Presentation av samarbetet inom Nordiskt Möte för Förbättrad vägutrustning (NMF) Gabriel Helmers 2005-05-28 1 Presentation av samarbetet inom Nordiskt Möte för Förbättrad vägutrustning (NMF) Samarbetet startade 1973 Initiativtagare till NMF var Erik Frederiksen (chef vid dåvarande

Läs mer

Ny teknik för utomhusbelysning och hur kommer människan in i detta.

Ny teknik för utomhusbelysning och hur kommer människan in i detta. Ny teknik för utomhusbelysning och hur kommer människan in i detta. Peter Bennich / Kalle Hashmi Seminarium om energieffektiv utomhusbelysning Karlskrona 2010-03-30 Innehåll Krav på vägbelysning Vad innebär

Läs mer

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

SmartFart. - din hastighet gör skillnad SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.

Läs mer

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter

Läs mer

Riktlinjer för Gatubelysning i Höganäs kommun 2010-06-17

Riktlinjer för Gatubelysning i Höganäs kommun 2010-06-17 Riktlinjer för Gatubelysning i Höganäs kommun 2010-06-17 Gatubelysningspolicy för Höganäs kommun Höganäs kommun ska förse invånarna med rimlig belysning i förhållande till säkerhet för person och egendom

Läs mer

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme 4 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning.

Läs mer

2 Resultat och diskussion

2 Resultat och diskussion LJUSMÄTNING ROSLAGSTULL 1 (6) Handläggare Björn Lindelöf Tel +46 10 505 14 98 Mobil +46 72 510 34 98 Fax +46 10 505 00 10 bjorn.lindelof@afconsult.com Datum 2014-10-28 Trafikverket Petter Hafdell Ljusmätning

Läs mer

- fakta. Sörmland/ - Reflexer syns bäst när de si er lågt och är i rörelse. Långt ner på ben och armar är bästa placeringen.

- fakta. Sörmland/ - Reflexer syns bäst när de si er lågt och är i rörelse. Långt ner på ben och armar är bästa placeringen. Reflexer - fakta Det är mörkt ute och Arvons är på väg hem från förskolan med mamma och sin kompis Tora. På Arvons och Toras gummistövlar är det gråa band runt stövelska e t och över jackan har de en gul

Läs mer

GRÖNARE, ENKLARE, SKÖNARE

GRÖNARE, ENKLARE, SKÖNARE GRÖNARE, ENKLARE, SKÖNARE EN LITEN GUIDE ATT TÄNKA PÅ NÄR MAN VÄLJER BELYSNING MondeVerde AB Sommarhemsvägen 7 18 157 Lidingö +46 8 760 80 50 info@mondeverde.com www.mondeverde.se sida "1 Innehåll Bakgrund...

Läs mer

BELYSNINGSPROGRAM BELYSNINGSANLÄGGNING

BELYSNINGSPROGRAM BELYSNINGSANLÄGGNING 1 (11) 2014-09-01 BELYSNINGSPROGRAM BELYSNINGSANLÄGGNING Dessa anvisningar avser att vägleda till en personsäker, funktionell, driftsäker, underhållsvänlig och hållbar gatubelysning. SIG100, v2.0, 2010-02-26

Läs mer

RIKTLINJER GATUBELYSNING. Antagna av kommunstyrelsen , 72 AK KS 2015/

RIKTLINJER GATUBELYSNING. Antagna av kommunstyrelsen , 72 AK KS 2015/ RIKTLINJER GATUBELYSNING 2 Innehållsförteckning RIKTLINJER GATUBELYSNING... 1 Innehållsförteckning... 2 Riktlinjer angående gatubelysning för Älvdalens Kommun allmänt... 3 Ansvar... 3 Riktlinjer... 4 Basvillkor

Läs mer

Komplettering till ärende Remiss Nya rondellen på väg 108 kan inte anses trafiksäker i sitt utförande

Komplettering till ärende Remiss Nya rondellen på väg 108 kan inte anses trafiksäker i sitt utförande Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-09-30 Dnr TN 2013/65 Dnr KS 2013/7 Komplettering till ärende Remiss Nya rondellen på väg 108 kan inte anses trafiksäker i sitt utförande Bakgrund I motion till kommunfullmäktige

Läs mer

Funktionskontroll av Sunderbystråket i Luleå

Funktionskontroll av Sunderbystråket i Luleå Norrbottenskretsen skontroll av Sunderbystråket i Luleå september 2014-1 - Hösten 2013 en funktionskontroll av Björkskatastråket enligt den metodik som Cykelfrämjandet i Norrbotten har utvecklad. Under

Läs mer

Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst

Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst KAPITEL 9 BELYSNING 9.1 Ledande dokument Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst EL AMA 12 Allmän material- och arbetsbeskrivning för eltekniska

Läs mer

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,

Läs mer

7 Utformning av belysningsanläggning

7 Utformning av belysningsanläggning 7 Utformning av belysningsanläggning 7.1 Regler och föreskrifter Allt material i belysningsanläggningar ska vara utförd i enlighet med gällande lagar och förordningar samt uppfylla gällande svenska normer

Läs mer

Motala cykelplan 2016-2030

Motala cykelplan 2016-2030 Motala cykelplan 2016-2030 Del 2 Behovsanalys Version 0.5 Remissversion Innehållsförteckning 1 Behovsanalys Motala cykelplan... 1 1.1 Användning och uppdatering av behovsanalysen... 1 1.2 Strategi för

Läs mer

Trygghetsbelysning på parkvägar. Slutredovisning

Trygghetsbelysning på parkvägar. Slutredovisning Dnr Sida 1 (5) 2016-02-16 Handläggare Per-Erik Wikström 08-508 262 89 Till Trafiknämnden 2016-03-10 Trygghetsbelysning på parkvägar. Slutredovisning Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner slutredovisning

Läs mer

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet - information om blomlådor till intresserade boende

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet - information om blomlådor till intresserade boende 1(6) Service- och teknikförvaltningen Datum 1998-03-06 Handläggare Mats Rydell Tel. 0142-851 76 mats.rydell@mjolby.se Reviderad 2003-08-18, 2009-07-21, 2015-04-22 Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Hur gammal är Du? 1

Läs mer

Vägbelysningshandboken

Vägbelysningshandboken Vägbelysningshandboken Medverkande etc. Vägbelysningshandboken har sammanställts av: Carina Fors på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Uppdragsgivare: Peter Aalto, Trafikverket Referensgrupp:

Läs mer

Belysningsåtgärder för oskyddade trafikanters säkerhet vid övergångsställen och gångpassager

Belysningsåtgärder för oskyddade trafikanters säkerhet vid övergångsställen och gångpassager TEKNISK RAPPORT Belysningsåtgärder för oskyddade trafikanters säkerhet vid övergångsställen och gångpassager Charlotta Johansson Peter Rosander Luleå tekniska universitet Tryck: Universitetstryckeriet,

Läs mer

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Prof. András Várhelyi, Prof. Christer Hydén, Doc. Åse Svensson, Trafik & väg, Lunds Universitet Bilen är ett flexibelt transportmedel som tillfredsställer

Läs mer

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad CYKELBOKSLUT 2012-13 Tekniska förvaltningen Borås Stad INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Genomförda åtgärder under 2012/2013... 2» Utbyggnad av cykelvägnätet... 2 Ny GC-väg, Landerigatan och Fabriksgatan,

Läs mer

Dnr TE11/409. Blomlådor som farthinder. Reviderad

Dnr TE11/409. Blomlådor som farthinder. Reviderad Dnr TE11/409 Blomlådor som farthinder Reviderad 110429 Dnr Dnr 2/9 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Vad gäller för gatan där blomlådan ska placeras?... 3 3 Placering av blomlådor... 3 4 Det här

Läs mer

Rätt ljus på rätt plats

Rätt ljus på rätt plats Utomhus CityTouch Sala Case study Rätt ljus på rätt plats Europas största anläggning med webbaserad intelligent gatubelysning växer fram i Sala. Belysningen kan enkelt styras och kontrolleras via datorn.

Läs mer

Stockholm världens smartaste stad

Stockholm världens smartaste stad Finansroteln PM IT-satsningar Stockholm världens smartaste stad Mål och första steg 2015-11-04 Hantverkargatan 3D Stadshuset 10535 STOCKHOLM Växel 0850829000 www.stockholm.se Sida 1 (4) Bakgrund och målbild

Läs mer

UTVÄRDERING AV DIMENSIONERINGSMODELLER FÖR INFARTSBELYSNING I TUNNLAR.

UTVÄRDERING AV DIMENSIONERINGSMODELLER FÖR INFARTSBELYSNING I TUNNLAR. Uppdragsnr: 10157530 1 (9) UTVÄRDERING AV DIMENSIONERINGSMODELLER FÖR INFARTSBELYSNING I TUNNLAR. Uppdrag Uppdraget omfattar utredning av modellerna i CIE 88:2004, slöjluminans metoden och L20-metoden.

Läs mer

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken 7 Anvisningsmärken 7.1 Allmänt Anvisningsmärken är, som namnet antyder, märken som ger anvisningar till trafikanterna. Anvisningar som ges med anvisningsmärken har oftast en direkt eller indirekt tvingande

Läs mer

Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper

Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper En vägbeläggning tillhör en N-klass och en W-klass beroende på dess reflexionsegenskaper, d.v.s. ljushet och textur, i torrt och vått tillstånd. För den

Läs mer

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI Syfte Att föreslå en harmoniserad metod för att skatta cykelrespektive gångtrafikens andel av det totala

Läs mer

Kriterier för vägbelysning på statlig väg i och i anslutning till mindre tätorter på landsbygd

Kriterier för vägbelysning på statlig väg i och i anslutning till mindre tätorter på landsbygd VTI notat 20-2017 Utgivningsår 2017 www.vti.se/vti/publikationer VTI notat 20-2017 Kriterier för vägbelysning på statlig väg i och i anslutning till mindre tätorter på landsbygd Kriterier för vägbelysning

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Sänkt hastighet för ökad trafiksäkerhet och bättre luftkvalité på huvudgator i innerstaden. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige.

Sänkt hastighet för ökad trafiksäkerhet och bättre luftkvalité på huvudgator i innerstaden. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige. Dnr Sida 1 (7) 2014-01-13 Handläggare Josefine Weinberg 08-508 263 51 Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-03-20 Sänkt hastighet för ökad trafiksäkerhet och bättre luftkvalité på huvudgator i innerstaden.

Läs mer

Att cykla på enskilda vägar är tillåtet. Markägare får inte sätta upp skyltar som förbjuder cykling.

Att cykla på enskilda vägar är tillåtet. Markägare får inte sätta upp skyltar som förbjuder cykling. Cykling i naturen Att cykla i naturen är härligt och enligt allemansrätten får du cykla både i naturen och på enskilda vägar. Men tänk på att inte cykla över tomt, plantering eller mark som lätt kan skadas!

Läs mer

2014-06-12. LTF hastigheter i Långasand, Ugglarp, Skällentorp TN 2013/499

2014-06-12. LTF hastigheter i Långasand, Ugglarp, Skällentorp TN 2013/499 27 LTF hastigheter i Långasand, Ugglarp, Skällentorp TN 2013/499 Trafiknämnden beslutar enligt Stadsbyggnadskontorets förslag l. Vesslundavägen 40 km/h 2. Långasandsvägen 40 km/h från tbo till Hackspettsvägen.

Läs mer

Göteborg 2009-03-04. Kalle Hashmi Energimyndigheten

Göteborg 2009-03-04. Kalle Hashmi Energimyndigheten Göteborg 2009-03-04 Kalle Hashmi Energimyndigheten USA cyklister dödsfall 1997-2007 Cyklister dödsfall förekom oftare i städer (72%), vid icke-korsnings platser (64%), mellan klockan 5 och 9 em (26%),

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1a Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 1b Hur gammal är Du? 1

Läs mer

Belysningsplan för offentlig belysning

Belysningsplan för offentlig belysning Belysningsplan för offentlig belysning Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Belysningsplan för offentlig belysning Plan/Program Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1. Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilket år är du född?

Läs mer

Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap

Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap Utbildning Högskoleingenjörer i byggteknik Byggnadsutformning med arkitektur Väg och vatten - husbyggnadsteknik Tekniska högskolans utbildningskoncept Hållbart byggande

Läs mer

Utredning kring utbildningsinsatser. för ökad kompetens i utformning av energieffektiv belysning för inne och utemiljö

Utredning kring utbildningsinsatser. för ökad kompetens i utformning av energieffektiv belysning för inne och utemiljö Utredning kring utbildningsinsatser för ökad kompetens i utformning av energieffektiv belysning för inne och utemiljö Monica Säter Doktorand Chalmers/Arkitektur Avdelningen för Belysningsvetenskap Det

Läs mer

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 2009-01-26 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 Dnr TN 2007/355 Författare: Elenore Bjelke, Ivan Ericson, Christin Gimberger Förord Nacka kommuns Riktlinjer

Läs mer

Belysningsprogram. Augusti 2011

Belysningsprogram. Augusti 2011 Belysningsprogram Augusti 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Syfte/ inledning / avgränsning Områdeskarraktärer GC-vägar Bostadsområden - villaområden Bostadsområden flerbostadshus Parker och grönområde Tunnlar

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet

Trafiksäkerhetsprogram En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 En del av handlingsprogramet Trygghet och säkerhet Beslutat av kommunstyrelsen den 9 september 2015 147 Trafiksäkerhetsprogram 2015-2020 Trafiksäkerhetsprogrammet är ett

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

INFORMATION OCH VILLKOR

INFORMATION OCH VILLKOR INFORMATION OCH VILLKOR Blomlådor för en ökad trygghet i trafiken Så säger lagen I Trafikförordningen (TRF) läggs ett stort ansvar på att bilförarna skall anpassa hastigheten efter rådande omständigheter.

Läs mer

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på. Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan

Läs mer

Information om projekt Riksväg 50/66, genomfart Ludvika, Bergslagsdiagonalen, Ludvika kommun

Information om projekt Riksväg 50/66, genomfart Ludvika, Bergslagsdiagonalen, Ludvika kommun Information om projekt Riksväg 50/66, genomfart Ludvika, Bergslagsdiagonalen, Ludvika kommun Informationsblad, juni 2014 Trafikverket och Ludvika kommun vill informera er om att beslut fattats om att genomföra

Läs mer

Gång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut

Gång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut Dnr Sida 1 (5) 2014-08-28 Handläggare Johanna Salén 08-508 260 32 Till Trafiknämnden 2014-09-25 Gång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner

Läs mer

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet!

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet! ! 2010-04-21 Sida 2(5) Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vilka regler som gäller kan du läsa mer om här. En grundförutsättning

Läs mer

Cykelvett. Cykla lagligt och säkert Tips och råd

Cykelvett. Cykla lagligt och säkert Tips och råd Cykelvett Cykla lagligt och säkert Tips och råd Rätt utrustning Enligt lag måste en cykel ha: Ringklocka Broms I mörker måste cykeln också ha: Vit reflex och strålkastare med vitt eller gult ljus fram

Läs mer

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen den 3 mars 2010, 53. Dnr: 160/10-352 REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN Trafiksäkerhet - farthinder Båstads kommun arbetar ständigt med att

Läs mer

Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder. Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI

Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder. Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI Bakgrund Underlag för den översyn av mål och indikatorer som görs 2015/2016. Syfte Att inventera andra länders

Läs mer

Håll hastigheten för säkra vägar i Täby

Håll hastigheten för säkra vägar i Täby Håll hastigheten för säkra vägar i Täby Hastigheten påverkar trafiksäkerheten Vi är många som rör oss i trafiken i Täby. Men oavsett om vi ska till jobbet, affären eller barnens fotbollsträning är det

Läs mer

1. Bakgrund. 2. Syfte. Uppdrag Beställare. PM trafik för Särö centrum Kungsbacka kommun Olof Franzén Anders Wallergård. PM nummer

1. Bakgrund. 2. Syfte. Uppdrag Beställare. PM trafik för Särö centrum Kungsbacka kommun Olof Franzén Anders Wallergård. PM nummer PM Datum 2016-02-26 Uppdrag Beställare Från Till PM nummer PM trafik för Särö centrum Kungsbacka kommun Olof Franzén Anders Wallergård Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg T: +46-10-615

Läs mer

Vägledning. - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet. NTF Skånes Trafikäldreråd

Vägledning. - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet. NTF Skånes Trafikäldreråd Vägledning - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet NTF Skånes Trafikäldreråd Januari 2007 Manual och informationsunderlag för trafikantombud att användas vid möten och sammankomster med medlemmarna

Läs mer

Vår trafiksäkerhet. Ärendemening. Syfte. Alla svar är viktiga. Resultat. Kontakta oss gärna. Bilaga 2b

Vår trafiksäkerhet.  Ärendemening. Syfte. Alla svar är viktiga. Resultat. Kontakta oss gärna. Bilaga 2b Bilaga 2b Ärendemening Vår trafiksäkerhet Syfte Vägverket har till uppgift att informera allmänheten i frågor som rör trafiksäkerhet. Genom att fråga allmänheten får vi viktig kunskap om hur vi uppträder

Läs mer

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013 Gott exempel på miljövinst för utomhusbelysning Här beskriver vi ett exempel på hur miljönyttan vid utbyte av belysningssystem tydligt framkommer och kan jämföras genom användning av livscykelkostnadsanalys

Läs mer

Bussar och gupp ett samverkansprojekt

Bussar och gupp ett samverkansprojekt Bussar och gupp ett samverkansprojekt Vägverket har tillsammans med Arbetsmiljöverket samlat Sveriges Kommuner och Landsting, ett antal kommuner och kollektivtrafikhuvudmän med intresseorganisation samt

Läs mer

ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla

ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla Bild 1 ot2 Människan är byggd för att röra på sig men samhället är planerad för att spara tid och pengar. Barn kan inte göra

Läs mer

Belysning utanför staden. Mathias Wärnhjelm, Trafikverket

Belysning utanför staden. Mathias Wärnhjelm, Trafikverket Belysning utanför staden Mathias Wärnhjelm, Trafikverket 2 100 000 ljuspunkter totalt på kommunal, enskild och statlig väg Ca 200 000 ljuspunkter som TrV ansvarar för Ca 200 000-400 000 ljuspunkter på

Läs mer

Ceebels verksamhet idag och i framtiden

Ceebels verksamhet idag och i framtiden Ceebels verksamhet idag och i framtiden SVERIGES ENERGITING 2010 SESSION 19 Cinna Adanko Tekniska Högskolan i Jönköping Nationellt program Energimyndighetens Program för energieffektivisering inom belysningsområdet

Läs mer

Funktionskontroll av Hertsöstråket i Luleå

Funktionskontroll av Hertsöstråket i Luleå Norrbottenskretsen Funktionskontroll av Hertsöstråket i Luleå september 2014-1 - Hösten 2013 en funktionskontroll av Björkskatastråket enligt den metodik som Cykelfrämjandet i Norrbotten har utvecklad.

Läs mer

Cykling och gående vid större vägar

Cykling och gående vid större vägar Cykling och gående vid större vägar Delrapport 2 Analys av RES och TSU92- för att belysa nuvarande cykel- och gångresor Slutversion Linköping 2011-01-07 Cykling och gående vid större vägar Delrapport2:

Läs mer

vialume 1 Gatubelysning med visuell komfort

vialume 1 Gatubelysning med visuell komfort vialume 1 Gatubelysning med visuell komfort En ny nordisk klassiker är född Vi är stolta över att få presentera vår första egentillverkade gatubelysningsarmatur. Vialume 1 har ett organiskt formspråk och

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad

Sveriges bästa cykelstad Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken

Läs mer

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning NTF RAPPORT 2017:1 Hastighetsmätningar och ökad polisövervakning på fem platser inom Polisregion Väst www.ntf.se Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Väg- och gatubelysning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan

Läs mer

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg. Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik

Läs mer

Lärarhandledning. Copyright 2002 Malmö Stad Gatukontoret

Lärarhandledning. Copyright 2002 Malmö Stad Gatukontoret Lärarhandledning Copyright 2002 Malmö Stad Gatukontoret Trafikdjuren ska på ett lättsamt och roligt sätt introducera trafik och trafiksäkerhet för de allra yngsta skolbarnen. Sagorna ska ge upphov till

Läs mer

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Särö Väg- & Villaägareföreningar Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin

Läs mer

Trafikanters upplevda behov och problem i mörkertrafik i tätort

Trafikanters upplevda behov och problem i mörkertrafik i tätort VTI notat 5-2010 Utgivningsår 2010 www.vti.se/publikationer Trafikanters upplevda behov och problem i mörkertrafik i tätort En fokusgruppsstudie med cyklister, äldre bilförare och äldre fotgängare Carina

Läs mer

lunova Visuell komfort för människor i rörelse

lunova Visuell komfort för människor i rörelse lunova Visuell komfort för människor i rörelse Visuell komfort sätter människan i centrum Alla utomhusmiljöer bör planeras med människan i fokus och med hänsyn till hur människor reagerar och fungerar.

Läs mer

Med användarna i fokus

Med användarna i fokus Framtida utveckling Framtiden för LED-tekniken är givetvis nära sammankopplad med städernas tillväxt, förändring och utveckling. Men förändrade levnadssätt och förväntningar hos städernas invånare, kommer

Läs mer

lunova Visuell komfort för människor i rörelse

lunova Visuell komfort för människor i rörelse lunova Visuell komfort för människor i rörelse Visuell komfort sätter människan i centrum Alla utomhusmiljöer bör planeras med människan i fokus och med hänsyn till hur människor reagerar och fungerar.

Läs mer

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.

Läs mer

INFORMATION TILL BOENDE OM BLOMLÅDOR. Blomlådor för bättre trafiksäkerhet! Starta en ökad medvetenhet om trafiksäkerhet

INFORMATION TILL BOENDE OM BLOMLÅDOR. Blomlådor för bättre trafiksäkerhet! Starta en ökad medvetenhet om trafiksäkerhet 1 (6) INFORMATION TILL BOENDE OM BLOMLÅDOR Blomlådor för bättre trafiksäkerhet! Starta en ökad medvetenhet om trafiksäkerhet För att få en ökad trafiksäkerhet är det viktigt att vi alla börjar prata om

Läs mer

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling

Läs mer

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD PM TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD SAMRÅDSHANDLING 2017-03-22 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986

Läs mer

Granskning av trafikförslag utifrån kapacitet och utformning

Granskning av trafikförslag utifrån kapacitet och utformning 1 PM 2017:90 Matilda Segernäs 2017-11-06 Granskning av trafikförslag utifrån kapacitet och utformning Flaket 10, Ica Kvantum Åhus Innehåll 1. Inledning 2 2. Förutsättningar för beräkningar 4 2.1 Trafikmängd

Läs mer

Forskning för ökad säkerhet bland Hjulburna oskyddade trafikanter. Henriette Wallén Warner, VTI

Forskning för ökad säkerhet bland Hjulburna oskyddade trafikanter. Henriette Wallén Warner, VTI Forskning för ökad säkerhet bland Hjulburna oskyddade trafikanter Henriette Wallén Warner, VTI henriette.wallen.warner@vti.se Nollvisionen Inga döda eller svårt skadade* på svenska vägar Svårt skadade*:

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatuutrustning 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatuutrustning 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Väg- och gatuutrustning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna Juli 2013 Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna I dagsläget har det kommit in ca.170 st synpunkter och en del frågor på hastighetsplanen. Här kommer

Läs mer

Ansvarsprojektet, övertagande av belysning från våra kommuner. Ska Vägverket ta över all belysning vid gator och vägar?

Ansvarsprojektet, övertagande av belysning från våra kommuner. Ska Vägverket ta över all belysning vid gator och vägar? Ansvarsprojektet, övertagande av belysning från våra kommuner Vad innebär detta? Ska ta över all belysning vid gator och vägar? Eller? och kommunerna ska förhandla om detta! 1 Projekt: Ansvarsfördelningen

Läs mer

TILL FOTS OCH MED CYKEL TRAFIKSKYDDET

TILL FOTS OCH MED CYKEL TRAFIKSKYDDET Lämna spelrum TILL FOTS OCH MED CYKEL TRAFIKSKYDDET Innehåll 3 Till fots och med cykel 4 På egna vägar 5 Körning i cykelfält 6 Var vaksam i korsningar 6 Lär dig väjningsreglerna 7 Enligt vägmärke 8 Den

Läs mer

Tekniska förvaltningen

Tekniska förvaltningen Tekniska förvaltningen Mark- och gatuavdelningen Till er som vill ha blomlådor Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Mark- och gatuavdelningen har fått klartecken från kommunstyrelsen att på försök godkänna

Läs mer

Växjö Cykelväginventering

Växjö Cykelväginventering Växjö Cykelväginventering 2013 TRAFIK- OCH STADSMILJÖAVDELNINGEN Tekniska förvaltningen Växjö kommun Colin Hale cahale@gmail.com 0729 33 53 63 22-01-14 Bakgrund och innehåll Den här rapporten är ett komplement

Läs mer

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden 2003. VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004. Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330

Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden 2003. VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004. Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330 VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004 Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Norden 2003 Författare FoU-enhet Projektnummer 50330 Projektnamn Uppdragsgivare Sara Nygårdhs och Sven-Olof Lundkvist

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL TRAFIKADVENTSKALENDERN

LÄRARHANDLEDNING TILL TRAFIKADVENTSKALENDERN LÄRARHANDLEDNING TILL TRAFIKADVENTSKALENDERN Se denna handledning som ett hjälpmedel för att på ett enkelt och smidigt sätt få igång diskussioner kring trafik. Trafikanter blir vi så fort vi lärt oss gå,

Läs mer

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN 1 NYA HASTIGHETER I UPPSALA KOMMUN 2013 beslutade Gatu- och samhällsmiljönämnden att påbörja en översyn av kommunens hastigheter i tättbebyggt område.

Läs mer

Vägbelysningens betydelse för fotgängares synbarhet i mörker

Vägbelysningens betydelse för fotgängares synbarhet i mörker VTI rapport 751 Utgivningsår 2012 www.vti.se/publikationer Vägbelysningens betydelse för fotgängares synbarhet i mörker Sven-Olof Lundkvist Sara Nygårdhs Utgivare: Publikation: VTI rapport 751 Utgivningsår:

Läs mer