Trafikverket ut med en ny utgåva av VGU (Vägars och gators utformning).

Transkript

1 Nyhetsbrev Nr 3, 2015, Årgång 7 I detta nummer av Ceebels nyhetsbrev lyfter vi fram den aktuella frågan om hur vi som oskyddade trafikanter i mörker syns, oavsett var vi rör oss och hur vägbelysningen ser ut. Bra belysningslösningar för trafikmiljö har alltid varit angeläget för Trafikverket. Redan 1973 startade man ett nätverk i Norden (NMF) där man ville studera problemen i mörkertrafik för att förbättra synförhållandena. Under senare år har problemområdet utvidgats till att gälla synbarhet och informationsöverföring till trafikanten mera generellt. Tillsammans med VTI har Trafikverket tagit fram en handbok för vägbelysning och i juni i år kom Syns du i trafiken? Sara Nygårdhs, Forskare VTI När dagarna blir kortare och mörkret kommer smygande allt tidigare blir värdet av utomhusbelysning extra tydligt, särskilt i trafikmiljön. Hur syns du egentligen i mörkertrafiken och vad kan göras för att öka synbarheten? Trafikverket ut med en ny utgåva av VGU (Vägars och gators utformning). I nyhetsbrevet presenteras även aktuell forskning från VTI där man har studerat fotgängares synbarhet vid olika väder- och ljusförhållanden och arbetar med att utveckla en metod för att mäta upptäckbarhet av dessa i verklig trafik. Faktorer som synbarhet, trygghet och trafiksäkerhet påverkas av belysningsnivå /belysningsklass. Kan vi revidera de befintliga riktlinjerna för väg- och gatubelysning för att minska energiåtgången, utan att påverka dessa negativt? Kanske är alla våra problem lösta när nu världens smartaste gatlyktor I princip finns det två olika typer av belysning inom trafikområdet, nämligen fordonsbelysning och vägbelysning. Medan fordonsbelysningen följer med fordonet och belyser en sträcka framför detta är vägbelysningen stationärt placerad för ett visst geografiskt område. Utformningen kan däremot variera emellan olika områden och det är lätt att inse att en högtrafikerad korsning ställer andra krav på vägbelysning än en lugn villagata. Däremot kan samma typer av trafikantslag, såsom bilister, cyklister och fotgängare, röra sig vid båda platserna. I en VTI-studie där personer intervjuades i grupp om sina upplevda behov och problem i mörkertrafik i tätort (VTI notat ) framförde alla de tre grupperna att problemen främst var relaterade till oskyddade trafikanter. Gående och cyklister ansågs ofta sakna belysning eller reflex eller båda och det är därför svårt att upptäcka dem. Detta påpekades av gruppen äldre bilförare men även av grupperna som innehöll cyklister respektive äldre fotgängare. Gemensamt var testas i den skotska staden Glasgow. Den avancerade tekniken gör att armaturerna slår larm om luften är dålig, ökar ljusstyrkan automatiskt för förbipasserande och räknar all trafik. också att alla framhöll vikten av god vägbelysning. Medan de oskyddade trafikanterna ville ha en satsning på belysning i otrygga delar av stadsmiljön som t.ex. parker och tunnlar ville gruppen med äldre bilförare ha bättre belysning vid övergångsställen. Ceebel Centrum för energieffektiv belysning kharin.abrahamsson@jth.hj.se

2 Hur påverkar då vägbelysning hur bra en fotgängare syns i mörker? Studier om synbarhet vid VTI visar att både vägytans medelluminans, dvs. vägytans ljushet och luminansjämnheten, dvs. hur jämnt belysningen är spridd över vägytan, har betydelse (VTI rapport 751). Om två gator har samma luminansjämnhet men den ena har högre medelluminans, syns en person på längre avstånd på gatan med högre medelluminans. Detsamma, dvs. längre synavstånd, gäller för en gata med högre luminansjämnhet, förutsatt att medelluminansen är lika. Detta gäller dock inte om fotgängaren är klädd i ljusgrå kläder och står mitt emellan två ljuskällor. Överhuvudtaget syns en svartklädd fotgängare i vägbelysning på längre avstånd jämfört med en som har ljusgrå kläder. En svartklädd fotgängare syns då nämligen i negativ kontrast, svart på vitt, och en ökad belysningsstyrka innebär främst en ljusare bakgrund, vilket gör att den negativa kontrasten ökar och synbarheten förbättras. I förhållanden utan vägbelysning, t.ex. på en landsbygdsväg, gäller detta dock inte eftersom bakgrunden då är mörk. Förutom att vägbelysningen i sig har betydelse för hur bra du syns, påverkar även vägbeläggningen synbetingelserna. När vägytan blir blöt minskar luminansen på vägen, kontrasterna blir mindre tydliga och du syns sämre. Nu är det ju tyvärr inte säkert att bilisten upptäcker dig som fotgängare bara för att det går att se dig i teorin. Tidigare synbarhetsstudier har i princip haft upplägget att förhållandena är optimala och att försökspersonen i bil aktivt har sökt efter en specifik fotgängare på en specifik plats där det varit ganska säkert att hen står. I verklig körning har en förare mycket annat att tänka på, t.ex. att läsa skyltar, manövrera bilen, se upp för andra fordon osv. Nu har arbetet med att utveckla en metod för att mäta upptäckbarhet i verklig trafik påbörjats på VTI. När det är klart är tanken att denna t.ex. ska kunna användas för att avgöra vilken belysningsnivå som krävs för att det ska gå att upptäcka en fotgängare på längre avstånd än stoppsträckan, dvs. så att föraren kan stanna i tid. Vad kan du då göra som oskyddad trafikant för att öka chansen att synas oavsett var du rör dig och hur vägbelysningen ser ut, om den nu överhuvudtaget finns? Svaret är lika enkelt som självklart: använda reflex. Det finns en uppsjö av reflexer att välja mellan, från löst hängande reflexer till reflexvästar och reflexband som snäpps runt armar och ben. Med reflex kan bilföraren se dig på mycket längre avstånd (ca 125 m i mörker) än utan reflex (ner mot 20 m) och har då en chans att sakta in. För att ytterligare öka din synbarhet samtidigt som du själv kan se vägen framför dig kan en ficklampa vara bra att ha. Är du cyklist är det också självklart att ha både belysning och reflexer på cykeln, vilket även är lagkrav då cykeln används i mörker. Relaterade publikationer Fors, C. & Nygårdhs, S. (2010): Trafikanters upplevda behov och problem i mörkertrafik i tätort: en fokusgruppsstudie med cyklister, äldre bilförare och äldre fotgängare. VTI notat Fors, C. (2010): Samband mellan synbarhet och vägbelysningens färg: en litteraturstudie om mätmetoder och synbarhetsexperiment. VTI rapport 687. Lundkvist, S.-O. & Nygårdhs, S. (2012): Vägbelysningens betydelse för fotgängares synbarhet i mörker. VTI rapport 751. Nygårdhs, S. (2011): Samspel mellan vägbelysning och vägbeläggning med avseende på energiförbrukning. VTI rapport 703. Nygårdhs, S., Fors, C., Eriksson, L. & Nilsson, L. (2010): Field test on visibility at cycle crossings at night. VTI rapport 691A. För mer information se eller kontakta Sara Nygårdhs, VTI på sara.nygardhs@vti.se

3 Belysningsarbetet inom Trafikverket Petter Hafdell, Forskare VTI Belysning utomhus är ett område som Trafikverk är mycket involverade inom då det är en del av infrastrukturen. Vi har att ta hänsyn till tillgänglighet, arbetsmiljö, ekologi, trafiksäkerhet och gestaltning utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Trafikverket har sju stycken strategiska mål som berör ovan nämnda områden. Vi arbetar efter 5-stegsprincipen som kort kan förklaras som en process där man identifierar ett problem eller en frågeställning och gör en omvärldsanalys. Finns kända lösningar så tillämpar man dem, finns det inte så tar man fram lösningar genom forskning och utveckling. Därefter arbetar man proaktivt och arbetar in dem i föreskrifter, standarder och regelverk. Trafikverket arbetar proaktivt inom bl.a. CIE och CEN. CIE tar fram tekniska rapporter, CEN skriver standarder utifrån dessa eller tekniska rapporter. Dessa standarder och tekniska rapporter är grunden till VGU men där nationella särintressen tas hänsyn till samt adekvata resultat från forskning som går att tillämpa. Trafikverket satsar 700 miljoner kronor per år inom FOI varav 1 mnkr/år till Ceebel. I genomsnitt går ca 2 mnkr totalt till studier inom belysning. Projekten söks årsvis. Studier inom Utomhusbelysning Många bra studier inom området utomhusbelysning har utförts eller håller på att avslutas (av duktiga forskare) inom Energimyndighetens program för energieffektiv belysning. Förutom att Trafikverket medverkar till finansiering av Ceebel så satsar man en del på studier inom belysning och då framförallt inom vägbelysning. En studie om Trafikkompenserad luminansmätare presenterades i somras på CIEs konferens i Manchester tillsammans med en del andra svenska studier om utomhusbelysning. Både våra Svenska forskare och deras studier uppmärksammades så vi ska var stolta och att vi lyfter vårt internationella engagemang inom utomhusbelysning. CIE Inom division 4 Trafikbelysning och division 5 Exteriörbelysning pågår en del intressanta arbeten med revideringar av tekniska rapporter men även framtagande av nya. Tillämpning av Mesopisk fotometri inom vägbelysning är en viktig rapport som tyvärr har dragit ut på tiden. Den information som har gått ut är att det inte går att dra några fördelar, trafiksäkerhetsmässigt, av vitt ljus vid bilkörning. Rapporter om beläggningars reflektionsegenskaper, Bibehållningsfaktor, Lightpollusion, Påverkan på ekologi håller på revideras. (CEN) EN Vägbelysning TC169 Light and Lighting har reviderat den tekniska rapporten SS-EN/TR Val av belysningsklass enligt en modell som CIE publicerat som CIE 115 Vägbelysning. Den tidigare rapporten var svår att begripa så man ville ha en enklare modell inom CEN. Anledning till att det är en teknisk rapport och inte en standard är att man från Väghållarnas sida menar att det inte går att ha en generell standard som bestämmer vart och när man ska ha belysning på vägar, torg och gc vägar då det är upp till varje land att själva bestämma utifrån deras egna förhållanden. Rapporten publicerades 2014, övriga delar inom är standarderna om Krav på prestanda (2), Beräkning av prestanda (3), Metod för mätning av prestanda (4) samt den nya Metoder för värdering av energiprestanda (5) dessa kommer publiceras inom kort. VGU VGU (Vägar och gators utformning) är Trafikverkets och SKLs (Sveriges kommuner och landsting) kom ut med en ny utgåva i juni. VGU är en nationellt anpassad variant av europastandarder såsom Vägbelysning, Tunnelbelysning och Evakueringsbelysning. Den nya utgåvan av VGU har inarbetat den kommande utgåvan av standarderna del 2-4. NMF 1973 startades ett nätverk i Norden och grundtanken bakom samarbetet var att nationella väghållare samt åtminstone en forskningsinstitution, som bedriver för samarbetet relevant forskning, skulle delta från varje nordiskt land. NMF var från början inriktat mot att studera problemen i mörkertrafik för att förbättra de dåliga synförhållandena. Under senare år har problemområdet utvidgats att gälla synbarhet och informationsöverföring till trafikanten mera generellt. De bärande tankarna bakom samarbetet Styrka genom nordisk samverkan De nordiska länderna är små. Det är därför orealistiskt för varje land att bygga upp egen kompetens och forskningsresurser inom alla nischer av forskningsområdet. Om däremot varje land utvecklar sina starka sidor och samverkar med övriga nordiska länder är vi starka på ett internationellt plan. Hög kvalitet Genom samverkan kan vi genomföra forskningsprojekt med större djup och bredd. God relevans Forskningens relevans säkras genom samverkan mellan forskare och väghållare. Forskningsprojekt genomförs i samverkan Varje del av ett samarbetsprojekt utförs i det land, som har de bästa förutsättningarna för att genomföra uppgiften, d.v.s. bästa metoder, kompetens och utrustning. Att vara ett nordiskt forum för samråd, information och forskning Samverkan inom forskning på flera plan är en nyckel till framgång men det behövs mer finansiering till fler studier samt kunna medverka som forskare i internationella sammanhang är viktigt!

4 Kriterier för val av vägbelysningsklassl Carina Fors, Forskare VTI Energieffektivisering av väg- och gatubelysning kan åstadkommas på flera olika sätt, där utbyte till nya energieffektiva ljuskällor länge har utgjort den främsta åtgärden. En annan viktig men mindre uppmärksammad åtgärd, är att se över de riktlinjer som ges för väg- och gatubelysning. Om det är möjligt att sänka de befintliga belysningsnivåerna utan att det får negativa konsekvenser för trafiksäkerheten finns det potentiellt sett stora energibesparingar att göra. Riktlinjer för väg- och gatubelysning i Sverige ges av Vägars och gators utformning (VGU), som ges ut av Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting. För vägar och trafikleder finns sex luminansklasser definierade, vilka anger krav på bland annat medelluminans och luminansjämnhet. I konfliktzoner, såsom korsningar och cirkulationsplatser, tillämpas istället belysningsklasser, vilka anger krav på medelbelysningsstyrka (horisontell) och belysningsstyrkejämnhet. Vilken belysningsklass som ska väljas för en viss väg baseras i princip på vägtyp, trafikmiljöns svårighetsgrad och årsdygnstrafik (ÅDT). Riktlinjerna gör att belysningen blir enhetlig och troligtvis uppfattas som funktionell av trafikanterna. Dock är det i riktlinjerna inte tydligt hur belysningsnivå/belysningsklass påverkar faktorer som synbarhet, trygghet och trafiksäkerhet. En konsekvens av detta är att vägbelysningen sannolikt är överdimensionerad på många vägar och gator. I ett pågående projekt på VTI, finansierat av Energimyndigheten, undersöks om det är möjligt att revidera de befintliga riktlinjerna för väg- och gatubelysning för att minska energiåtgången. I projektets första del har en litteraturstudie genomförts, med syfte att undersöka det vetenskapliga underlaget för olika belys-ningskriterier. I studien ingick även en jämförelse av riktlinjer och kriterier för belysning i olika länder. Genomgången av forskningslitteratur pekade bl.a. mot att vägbelysningens trafiksäkerhetseffekter (för motorfordonstrafik) sannolikt är mindre än vad som tidigare har varit den gängse uppfattningen, samt att det finns visst stöd i litteraturen för vissa av de riktlinjer som finns, men att det också saknas forskning inom många områden. Projektets andra del var en workshop med inbjudna vägbelysningsexperter i de nordiska länderna. På workshopen diskuterades framför allt en metod för val av vägbelysningsklass som nyligen föreslagits av den europeiska standardiseringsorganisationen CEN. Metoden går i korthet ut på att varje gata/väg eller trafikmiljö poängsätts utifrån ett antal variabler, bland annat hastighet, trafikvolym och förekomst av störande omgivningsljus. Poängen omvandlas Foto: VTI/Katja Kircher sedan till en belysningsklass. Det finns intresse i både Sverige, Norge och Finland för att införa CEN-metoden, men slutsatser från workshopen är att det krävs en del arbete för att anpassa metoden till förhållandena i respektive land, samt metoden måste utvärderas och testas noggrant innan den kan införas. Projektets tredje och avslutande del, som är en fältstudie, kommer att genomföras under hösten. Studien kommer att vara inriktad mot belysning för vägar för enbart motorfordonstrafik, eftersom vi tror att det är där det finns störst möjligheter att spara energi genom bättre anpassade riktlinjer för belysningsnivå. För sådana vägar är sannolikt graden av bländning från mötande trafik en av de allra viktigaste parametrarna för att avgöra vilken belysningsnivå som behövs. Fältstudien kommer att inkludera ett eller flera delförsök där samspelet mellan belysningsnivå, bländning och upplevd komfort undersöks. Projektets första och andra del kommer att publiceras i en VTI-rapport under hösten. För mer information, kontakta Carina Fors. Relaterade publikationer: Fors, C. & Lundkvist, S-O. (2010): Nighttime traffic in urban areas A literature review on road user aspects. VTI rapport 650A. Lundkvist, S-O. & Ihlström, J. (2014): Samband mellan hastighet och belysning. VTI notat

5 Mobil mätning av vägbelysning Carina Fors, Forskare VTI För vägbelysning, liksom för de flesta andra typer av vägutrustningar, finns funktionskrav som anger tillåtna värden för vägutrustningens egenskaper. För vägbelysning ges kraven av Vägars och gators utformning (VGU), och de omfattar bland annat krav på belysningsstyrka, vägyteluminans, avskärmning och grad av bländning. För att funktionskrav ska vara meningsfulla är det viktigt att de går att kontrollera och följa upp. Idag görs dock mycket få tillståndsmätningar på befintliga vägbelysningsanläggningar, vilket till stor del förklaras av att det saknas lämpliga mätinstrument. För de flesta gator och vägar är vägyteluminansen den viktigaste funktionsparametern, vilken kan mätas antingen med en konventionell luminansmätare eller med en CCD-baserad luminanskamera. Nackdelen med båda dessa metoder är att de lätt störs av omgivande ljuskällor, t ex mötande trafik, och att de är känsliga för variationer i betraktningsvinkel/- riktning. På VTI pågår nu ett projekt som syftar till att ta fram ett mätinstrument som möjliggör mobil mätning av vägyteluminans och belysningsstyrka, även på vägar där det finns ljusstörningar från annan trafik. Instrumentet är monterat på en släpvagn, och består av flera optiska sensorer och en datainsamlingsenhet. Utifrån insamlade data för luminans och belysningsstyrka kan funktionsparametrarna medelluminans, luminansjämnhet, luminanslikformighet, medelbelysningsstyrka och belysningsstyrkejämnhet beräknas. Jämförelser med en konventionell luminansmätare har visat på god överensstämmelse. Projektet finansieras av Trafikverket. För mer information, kontakta Carina Fors Vägbelysningshandboken Carina Fors, Forskare VTI VTI har tillsammans med Trafikverket tagit fram en handbok för vägbelysning. Handboken syftar till att komplettera de krav och råd för vägbelysning som ges av Vägars och gators utformning (VGU). Avsikten är att handboken ska fungera som ett stöd vid planering och projektering av vägbelysningsanläggningar, genom att ge kunskap och vägledning som förklarar och konkretiserar de riktlinjer som finns i VGU. Handbokens första del beskriver vägbelysningens funktion och egenskaper i generella och grundläggande termer. I dessa kapitel beskrivs bland annat mörkerseende, trafikanters behov, definitioner och begrepp, samt allmänna principer för utformning av en vägbelysningsanläggning. Handbokens andra del inleds med ett kapitel som innehåller generella råd och rekommendationer för utformning av en vägbelysningsanläggning, vad gäller till exempel ljuspunktsplacering, stolpplacering och val av ljuskälla. Därefter följer tre kapitel med konkreta rekommendationer och förslag till utformning för vägbelysningsanläggningar på landsbygd, i tätort och på GC-vägar. Sist i den andra delen finns en checklista för projekteringen. Handboken går att ladda ner från Trafikverkets websida: Bygga-och-underhalla/Vag/Utformningav-vagar-och-gator/vgu/ Bild: VTI/Stig Englundh Bild: Trafikverket

6 Världens smartaste gatlyktor testas i Glasgow Mikael Jägerbrand Världens smartaste gatlyktor testas just nu i skotska staden Glasgow. Det syns inte på utsidan men de är proppfulla med avancerad teknik. De här lyktorna slår larm om luften är dålig, de ökar ljusstyrkan automatiskt för förbipasserande och räknar all trafik. Om du besöker Skottlands största stad Glasgow så glöm alla museer och sevärda byggnader. Det du ska hålla utkik efter är gatlyktorna. Här pågår nämligen ett test med världens smartaste styrsystem, Intelligent Street Lightning. Det här kommer att ge oss flera års försprång mot andra brittiska städer när det gäller att integrera tekniska system så att de kan tala med varann, säger Gordon Matheson, ordförande för Glasgows kommunfullmäktige. Längs tre olika gator i Glasgow har man fyllt lyktorna och stolparna med ny och innovativ teknik, bland annat ett stort antal sensorer, kameror och internetuppkoppling. Några av sensorerna mäter till exempel luftföroreningar. Eftersom många stolpar sitter nära trafiken, och bilarnas föroreningar, så kan myndigheterna inom några minuter upptäcka eventuella problem. Men informationen som kommer in sparas inte bara på hög i någon dator, den sänds vidare till allmänheten. Via nätet eller en särskild app kommer Glasgowborna att kunna se i realtid var luften är sämst och anpassa sin cykelväg eller promenad. Under sina turer så kommer invånarna också att upptäcka fördelarna med flera av de andra sensorerna. Gatlyktorna har nämligen utrustats med bland annat mikrofoner och rörelsedetektorer, vilket gör att de upptäcker när trafikanter är i närheten. Om platsen är öde så lyser LED-lamporna bara med 40 procent effekt. Men när de andra lyktorna i nätverket berättar att någon är på väg, så ökas effekten automatiskt till 100 procent. Det här gör att man kan spara in stora belopp genom lägre energiförbrukning. Statistiken om antalet förbipasserande skickas också vidare och görs tillgänglig för invånarna via nätet/appar. Det går därför att kolla i förväg hur stor trängseln är på stadens shoppinggator. Informationen kan också användas av kommunen vid planering av evenemang, byggarbeten eller nya stadsdelar. Man testar även helt nya sätt att använda lampor för att bekämpa brottslighet. Om det uppstår incidenter, till exempel ett bråk mellan olika ungdomsgäng, så upptäcks det snabbt på grund av den höjda ljudnivån. Systemet reagerar då genom att automatiskt öka effekten på belysningen. Det är också möjligt att låta lamporna börja blinka så att polis eller räddningstjänst snabbt kan hitta till rätt plats. Det nya systemet är skapat för att sköta sig självt. Om till exempel LED-lamporna skulle sluta fungera så skickas det automatiskt en felrapport vilket sparar in både tid och pengar. Men det går också att sköta belysningen från ett nytt avancerat kontrollcenter. Härifrån kan man fjärrstyra ljusstyrkan på enskilda eller grupper av gatlyktor. Det här kommer man att använda för att få ljusare gator när det ordnas festivaler, konserter och andra evenemang. I kontrollcentret, City Operations Center sköter personal från polis, räddningstjänst och trafikkontor ett stort nätverk bestående av 400 nya övervakningskameror med hög upplösning. Genom att integrera belysningen med kamerans zoom så kan man få bättre belysning på platser med misstänkt verksamhet. De tre områdena i Glasgow där man just nu testar de här intelligenta gatlyktorna är: -Riverside Walkway. En cykel- och promenadväg som går längs den norra stranden av floden Clyde. -Gordon Street. En av huvudgatorna i centrala Glasgow med mycket restauranger, kafeer och butiker. Här ligger också den stora tågstationen. -Merchant City det stora nöjeskvarteret i Glasgow med massor av klubbar, restauranger och butiker. Satsningen på smarta lampor är en del i ett större teknikprojekt, Future City, som också omfattar lokaltrafik, appar, cykelvänlighet och ett kontrollcenter för polis och räddningstjänst. Projektet smygstartade våren 2015 och kommer att pågå under 18 månader. Fakta: Projektet Future City Demonstrator Glasgow Total budget: 330 miljoner kr. Finansieras av: Brittiska regeringen genom innovationsmyndigheten The Technology Strategy Board. Delprojekt: Teknisk plattform, kontrollcenter, aktivt resande, energieffektivitet, social transport, medborgarkartor - och smart gatubelysning. Medverkande: Glasgow City Council, Microsoft UK, LED Roadways, Silver Spring Networks, Land & Environmental Services, Scottish & Southern Energy, Toshiba. Målsättning: Undersöka hur staden kan använda sina gatlyktor för att förbättra ljuskvalitén, livskvalitén, säkerheten, energiförbrukningen och underhållet. Mer info: & Fakta: Glasgow Antal invånare: 1,2 miljoner. Ligger: Västra Skottland. Storlek: 175 km2. Ceebel Centrum för energieffektiv belysning kharin.abrahamsson@ju.se