Namn på projekt KNUT 2

Transkript

1 1(24) Promemoria Sven Jansson Projektnummer (ifylles av ESF-rådet) Namn på projekt KNUT 2 Sammanfattning Svenska ESF-rådet, Huvudkontoret Besöksadress: Liljeholmsvägen 30 B, 3 tr Postadress: Box , Stockholm Telefon: Fax: Webbplats:

2 2(24) UR UTVÄRDERING FRÅN APEL KNUT 2 har inneburit ett långsiktigt utvecklingsarbete i syfte att åstadkomma en verksamhetsutveckling inom socialtjänsten i fem kommuner i Stockholms län: Järfälla, Nynäshamn, Solna, Sundbyberg och Södertälje. Främsta målgrupp har varit personal inom verksamhetsenheterna försörjningsstöd och kommunal arbetsmarknad. Utvärderingen har visat på att KNUT2 varit en grundläggande tillgång i den nödvändiga förbättringsresan inom socialtjänstens eftersatta område för försörjningsstöd. Utifrån den nivå som verksamheterna startade utifrån kan en dramatisk skillnad skönjas. De resultat som utvecklingsarbetet har skapat ger en bra grogrund för fortsatt gynnsamt utvecklingsarbete. Projektet har varit organiserat som ett partnerskap mellan de fem kommunerna, där såväl en lokal utveckling som som en kommunövergripande samverkan varit i centrum. Visionen har varit att Fler blir självförsörjande när vi blir bättre och den övergripande målsättningen att brukaren/klienten ska få Rätt insats, till rätt person, i rätt tid, till rätt kostnad och av rätt aktör. Den externt genomförda utvärderingen beskriver de resultat som KNUT2 medfört och belyser även viktiga förutsättningarna för att projektet även ska leda till mer långsiktiga effekter. Några av de resultat och effekter som den här utvärderingsrapporten tar upp är bl.a. följande. Metodmässiga framsteg har skett; inom berörda verksamheter har utvecklingen medfört en markant förbättring så att man idag arbetar smartare, mera långsiktigt och mer systematiskt. Ett tydligt resultat av KNUT är en ökad effektivitet i arbetet. Den ökade systematiken ger också bättre underlag för uppföljning, utvärdering, jämförande studier mellan kommunerna m.m. Berörd personal upplever en ökad status i att arbeta med försörjningsstöd, som traditionellt inte betraktats som något statusfyllt i jämförelse med andra uppgifter inom socialtjänsten. Det handlar om arbetstillfredsställelse, motivation, meningsfullhet, ökade yrkesstolthet m.m. Projektet har åstadkommit ökad brukarnytta genom att det förändrade arbetssättet innebär att klienter som har en diffus problematik ges mer tid, större mått av individualisering, mer professionellt stöd, bättre uppföljning m.m. Genom särskilda projektsatsningar har jämställdhet och tillgänglighet i arbetet med klinterna kommit mer i fokus än tidigare. Utvecklingsfrågorna har generellt kommit att lyftas upp, vilket har påverkat förändringskulturen i de kommunala organisationerna positivt. KNUT2 har även resulterat i en ökad samverkan generellt internt i kommunerna och i nätverket mellan kommunerna. Det senare samarbetet och lärandet har upplevts mycket positivt av deltagarna. I nätverket finns en stark drivkraft att arbeta med verksamhetsutveckling och att arbeta integrerat med försörjningsstöd arbetsmarknad. Ledningen och styrningen av projektet har skett på ett professionellt sätt, men i ett par kommuner tycks det saknas ett aktivt ägarskap bland förvaltningsledning och politiker. Ett aktivt ägarskap innebär att intresserat följa projektet, att ha en löpande dialog med ledning och ansvariga, se till att resultaten tas om hand och blir integrerade i

3 3(24) verksamheten, att koppla projektet till annat pågående utvecklingsarbete i kommunen, att garantera fortlevnaden av idéerna och det som kommer ut av projektet. När förbättringsarbetet i KNUT integreras i vardagsarbetet och tar sig uttryck i nya rutiner och förhållningssätt beskriver deltagarna att det är lätt att glömma utifrån vilken nivå man faktiskt startade sin utvecklingsprocess. På det stora hela har KNUT gjort stor skillnad i sättet att arbeta och i jämförelse med kommuner som inte varit med i KNUT framkommer att man kommit relativt långt. Jag har pratat med chefer och handläggare i andra kommuner som inte varit med i KNUT som själva säger att de ligger flera steg bakom oss som arbetat med KNUT. Man är inte där på långa vägar Då får man perspektiv på vad vi faktiskt åstadkommit och det blir det tydligt att KNUT verkligen gjort skillnad. Nu arbetar vi naturligt enligt KNUT utan att vi faktiskt tänker på att det är tack vare projektet som vi faktiskt har utvecklat arbetssättet. (citat från en telefonintervju med utvärderare) Projektets resultat

4 4(24) PROBLEM Socialtjänstens arbete med försörjningsstöd i de svenska kommunerna tycks vara ett eftersatt utvecklingsområde, med en stor potential för förbättringar och effektiviseringar, både i ett klientperspektiv och i ett verksamhetsperspektiv. Genom projekten KNUT1 och KNUT2 har detta eftersatta utvecklingsområde adresserats och blivit föremål för ett sytematiskt förbättringsarbete hos ett antal kommuner i Stockholmsregionen. Försörjningsstöd har varit och är fortsatt ett angeläget utvecklingsområde där nya och mer effektiva arbetssätt, om de implementeras och visar sig hållbara, kan få stor betydelse såväl för enskilda individer som för verksamheter och de kostnader som dessa verksamheter genererar. En initial analys inom KNUT-kommunerna visade på stora behov av kompetensförsörjning inom områden som dokumentation för jämförelse, utredning, uppföljning och utvärdering, samspel med intressenter och implementering av lärdomar. Det saknades förutsättningar för jämförelse och systematiskt förbättringsarbete samt att utbildningar skedde utan att den nya kunskapen användes och påverkade arbetet med klienterna. Ett annat problem är att det inte finns någon systematiserad kunskap om VAD som fungerar för VEM när det gäller kommunala arbetsmarknadsinsatser för dem som har försörjningsstöd. Mycket av arbetet inom kommunerna var av ad hoc karaktär, och insatser genomfördes, inte utifrån klienternas behov, utan utifrån de insatser som fanns att tillgå. De långvariga klienterna skickades runt till samma aktörer år efter år. Analysen inom KNUT har stöd i olika rapporter och de ökade kraven på att arbeta mer evidensbaserat inom socialtjänsten. Att gå från tro till vetande. Underlag för delmålen för KNUT 2 togs fram under 2007 av över 100 socialsekreterare, biståndshandläggare och arbetsmarknadskonsulenter som i olika fora och grupperingar analyserat nuläge och definierat behoven. Underlag är nulägesbeskrivningar, klientkartläggningar, 4-rummaren och Instrument X. Målen kan ses som en process för ökad klientnytta genom kompetentare personal på alla nivåer: Grundläggande dokumentation säkerställer att all relevant fakta finns i journaler, i utredningsarbetet används beprövade bedömningsinstrument, på så sätt kan klienten matchas rätt mot en utvärderad insats som uppfyller just den klientens behov. Effektiv samverkan kan ske utifrån väldefinierade behov och ledning och chefer kan ta rätt beslut och implementera förbättringar med fakta som underlag. Kompetensförsörjning ses inom KNUT som en kombination av UTBILDNING, VILJA/MOTIVATION och TILLFÄLLE/FÖRMÅGA. Det räcker inte med enbart utbildning för att ökad nytta ska nå de klienter som kommer i kontakt med socialtjänsten, försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser. Det krävs delaktiga och engagerade chefer och medarbetare samt arbetsprocesser som ger tillfälle att träna sin förmåga. Organisationen behöver ha kapacitet att i samverkan, internt och externt, verkligen förändra utbudet till de klienter som uppbär ekonomiskt bistånd. I KNUT lär vi genom att GÖRA tillsammans. Detta arbetssätt är mycket uppskattat av medarbetarna i kommunerna. Denna definition på kompetensutveckling har hjälp till att förstå att det inte enbart handlar om utbildning utan om att strategiskt komptensförsörja verksamheten. RESULTAT

5 5(24) Vårt arbetssätt har inom KNUT varit att genomföra kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av våra aktiviteter, seminarier, utbildningar liksom måluppfyllelse och hållbarhet. Vi utvärderar användbarhet och nytta för klienternas/arbetssökande, detta för lärande och eventuell förändring. Projektledarna har reflekterat och beskrivit parallellprocesser i sina respektive kommuner. APeL har utvärderat projektet med vikt på hållbarhet. I förestående rapport finns hänvisningar till olika dokument, dessa finns att läsa på hemsidan Utvärdering från respektive utbildning, saminarie och konferens Instrument X Sveriges första erfarenhetsprövade bedömningsinstrument för nybesök Guide till Instrument X Statistikunderlag utifrån Instrument X Utvärdering av Instrument X från Ersta Sköndal RefleX-modellen Projektledarnas utvärdering av respektive mål samt planering Konferenskompendium inklusive case från utbildningar Utvärdering av KNUT från APeL FoU AB KNUT2 har varit en grundläggande tillgång i den nödvändiga förbättringsresan inom socialtjänstens eftersatta område för försörjningsstöd. Utifrån den nivå som verksamheterna startade utifrån kan en dramatisk skillnad skönjas. De resultat som utvecklingsarbetet har skapat ger en bra grogrund för fortsatt gynnsamt utvecklingsarbete. Under 3 års tid har KNUT projektet pågått och ju längre tiden går desto mer har projektet blivit en del av vardagen. KNUT har nästlat sig in i våra huvuden och vi har blivit Knuttifierade. Vad är nyttan, effekten av det vi gör? Vilket syfte? Vad är målet? Hur ska vi nå till målet? Detta är frågor som nu är integrerade i vårt tankesätt. Sakta men säkert har vi utvecklat vår verksamhet och satt klienten i fokus Reflektioner från projektledare Nynäshamn Inom KNUT har en interkommunal struktur för lärande, utveckling och erfarenhetsutbyte skapats. Vi lär av varandra, vi lär av andra och vi lär av processen! Inom KNUT projektet har Sveriges första strukturerade bedömningsverktyg för nybesök inom försörjningsstöd utvecklats. Nya processer kring Instrument X har utvecklats och implementerats av samtliga KNUT-kommuner. Resultatet blir att klienten i större utsträckning får rätt insats fortare. Statistik från instrument X har börjat användas för strategisk planering av insatser utifrån klienters behov. Detta behöver utvecklas vidare. Förutom KNUT-kommunerna har knappt 30 andra kommuner tagit del av instrumentet och några börjat använda det. Instrument X har betytt mer än vad som syns på ytan. Vi har flyttat makten att bedöma behov och formulera lämplig insats från handläggarna till de män och kvinnor som söker hjälp hos oss. Vi har blivit mer kritiska till de insatser som erbjuds, vi efterfrågar effekter och ställer större krav på utförarna. Det är faktiskt ganska stort! Reflektioner från projektledare i Järfälla

6 6(24) Utifrån framgångsrika arbetsprocesser i olika kommuner har en modellprocess tagits fram för att säkerställa att de klienter som står längst från arbetsmarknaden med diffus problematik år rätt insats och att varje insats kan följas upp. Den behöver nu prövas, utvärderas och valda delar implementeras. Till sist vill jag dock säga att jag tror att arbetet med KNUT kommer att leva kvar en lång tid framöver. Mycket på grund av att många processer är igång i organisationen, men också på grund av att man har fått en vana i verksamheterna med att utveckla och förbättra arbetet. Jag tror dock att det också i framtiden är viktigt med någon typ av processtöd för att hålla styrfart i utvecklingsprocessen Reflektioner från projektledare i Sundbyberg Från utvärdering genomförd av APeL: Delaktigheten i förbättringsprocesserna är stor och har inneburit att personalen fått upp ögonen för att de kan vara med och förändra sin egen praktik. Framgångarna i KNUT har även gjort att medarbetarna är fortsatt sugen på att professionalisera sina yrkesroller. För att få möjlighet att upprätthålla drivkraft och engagemang framhåller man att det är viktigt att ansvar för, och kunskap om, utvecklingsarbetet sprids till dem som inte tidigare varit berörda. Flera av företrädarna i KNUT;s ledningsgrupp uttrycker att även om KNUT har tagit mycket tid så har det också varit roligt att arbeta med det. Utvecklingsarbetet har känts meningsfullt, det har gått framåt och det har gett tillfällen till reflektion på ett djupare plan. Syfte och mål med projektet Syftet med KNUT är att arbeta för att fler blir självförsörjande när vi blir bättre och det övergripande målet är att rätt person ska få rätt insats, i rätt tid, av rätt aktör och till rätt kostnad. För att bidra till syftet och det övergripande målet finns 5 konkreta delmål som ska uppnås. Varje delmål har i sig mätbara indikatorer som följs upp. När dessa uppnås bidrar detta till en effektivare klientprocess Nedan följer en beskrivning av vad vi har uppnått och de problem och behov som kvarstår. Det ser av naturliga skäl olika ut i de olika kommunerna varje kommun har sina utmaningar. Projektledarna har sammanställt och redovisat en utvärdering av måluppfyllelse för respektive mål samt framtida planer för sin kommun i ett separat dokument. Observera att de siffror vi redovisar som enkätsvar, härrör från den externa utvärderaren APeLs enkät i mars 2009 då flera utbildningsinsatser ännu inte var påbörjade eller genomförda. I Södertälje, som stod för den största andelen svarande, var många som svarade på enkäten nyanställda. Skillnaden i procenttalen avser svaren från olika kommuner. Skillnaderna är ibland mycket stora, vilket i sig är intressant och ställer nya frågor! MÅL: DOKUMENTATION FÖR JÄMFÖRELSE FINNS När det gäller indikatorerna så uppger i stort sett samtliga kommuner att de antingen har uppfyllt, eller är på god väg att uppfylla dem. Några kommuner bedömer att de gått i mål med samtliga indikatorer och ett par kommuner bedömer att de en liten bit kvar innan de

7 7(24) kan säga att de nått hela vägen fram. I två av kommunerna, Järfälla och Nynäshamn, visar enkätresultatet att man i hög utsträckning utvecklat en mer enhetlig dokumentation. Vad har vi uppnått: Medarbetare inom socialtjänsten, försörjningsstöd och arbetsmarknad har fått kunskap om etik i dokumentation genom utbildning. En guide för dokumentation har tagits fram med sammanfattningar utifrån lagar och riktlinjer, kompletterat med erfarenheter från KNUT-arbetet inkl frågeställningar att diskutera. Genom att Instrument X utvecklats och implementerats i samtliga kommuner ska det finnas dokumentation för jämförelse i första delen i klientprocessen dvs utredning av behov av stöd och insatser vid nybesök. En extra kompetensinsats för socialassistenter har genomförts utifrån efterfrågan % instämmer helt eller delvis i att en mer enhetlig dokumentation har utvecklats (mars 09) % instämmer helt eller delvis i att de blivit bättre på att dokumentera klientens process och resultat (mars 09) Behov och problem som kvarstår. Ett problem som inte är löst är att kommunernas system för data och statistik inte möjliggör att ha liknande rubriker utan fortfarande behövs visst onödigt dubbelarbete. Ett annat problem är att data kring klienterna måste handjagas då befintligt system inte möjliggör könsuppdelad statistik, statistik för grupper av behov etc. Eftersom inflödet på försörjningsstöd har vuxit i och med ändringar inom välfärdssystemet och lågkonjunkturen har detta upplevts som en extra börda och tidskrävande. Detta problem har tagits upp och diskuterats med politiker lokalt samt i tvärkommunala politikermöten. Ett annat problem är traditionen hos arbetsmarknadsenheterna att inte dokumentera mer än antal klienter in och ut, hur många som är i praktik etc eftersom det är detta som efterfrågas av politiken. I och med att försörjningsstöd implementerat instrument X i klientprocessen, och utgår från klientens mål, process och förväntade effekter krävs en annan remittering och återrapportering från arbetsmarknadsenheterna. Samverkan mellan försörjningsstöd och arbetsmarknad är fortfarande ett utvecklingsområde, även om detta förbättrats. Att fortsätta utveckla dokumentationen för utvärdering och jämförelse går i linje med den omställning som krävs av kommunerna i och med ändrade krav från Socialstyrelsen vad gäller statistikrapportering ska gälla i skarpt läge från och med En riktig dokumentation är en förutsättning för att rätt siffror ska kunna rapporteras och användas i strategiskt syfte. För att kunna uppfylla God kvalitet i Socialtjänsten ett ledningssystem för kvalitet, dvs lagar och föreskrifter inom området krävs en fullgod dokumentation. MÅL: BEPRÖVADE UTREDNINGS- OCH BEDÖMNINGSINSTRUMENT ANVÄNDS Ett mycket tydligt utvärderingsresultat är att utvecklingen som skett i verksamheterna har grundlagts av att det nu finns ett ändamålsenligt verktyg, nämligen Instrument X. Tack vare att Instrument X tillämpas så följer mycket positiva följdverkningar för hela arbetssättet runt klienterna. På så vis går det att utläsa att Instrument X på det stora hela har revolutionerat processerna i klientärendena.

8 8(24) När medarbetarna i kommunerna själva bedömer måluppfyllelsen visar det sig att de i olika grad tycker att de har implementerat bedömningsinstrumenten. Enkätresultatet tyder på att exempelvis Nynäshamn har en betydligt högre användargrad än exempelvis Solna, där resultatet pekar på att det återstår mycket träning och uppföljning innan dessa instrument är en helt igenom naturlig del i verksamheten. Även i Järfälla och i Södertälje visar resultatet på ett tillfredsställande resultat. Flera av dem som kommit till tals i utvärderingen framhåller att implementeringen är en process och att den processen både tar tid och behöver få ta tid. Vad har vi uppnått: Klientprocessen kring nybesök är utvecklad och kvalitetssäkrad genom ny kompetens hos medarbetare. De flesta medarbetare i de fem kommunerna använder det inom KNUT utvecklade instrument X vid nybesök vilket innebär att det tydliggörs vilket behov klienten har och vilken eventuell insats klienten har att tillgå av kommunen alt andra aktörer. Andra instrument som vissa har implementerat är DUR som används då klienten fortfarande efter 6 månader anses vara diffus och ASI används då klienten upplever en missbruksproblematik. MI (Motiverande intervju) ska användas vid arbete med handlingsplanen i instrument X. Medarbetare har kunskap om vad personer med neuropsykiatriska funktionshinder har för specifika behov och hur dessa kan tillfredsställas, ex används olika checklistor. Ett par kommuner använder nu samma konsultpsykiater som bistår medarbetare i bedömning och remittering. Utanför KNUT men lärande mellan kommunerna har skett. I arbetet med instrument X, har vi tagit fram olika behovskategorier och matchat dessa mot befintliga insatser i kommunerna. Dvs vilka insatser finns i varje kommun för personer som har mycket alt lite behov av stöd för att komma ut i självförsörjning, och vilka insatser finns för personer med fysisk, psykisk eller beroendeproblematik. En modellprocess har tagits fram utifrån arbetet i två kommuner med personer som fortfarande, efter en (mycket) lång tid med försörjningsstöd bedöms som diffusa, samt en kommuns arbete med ungdomar med multiproblem och behov av mycket stöd. Se vidare på % instämmer helt eller delvis i att man börjat tillämpa mer systematiska bedömningsverktyg (mars 09) Behov och problem som kvarstår. Vi behöver pröva den framtagna modellen för arbetet inom försörjningsstöd, utvärdera, dra slutsatser och implementera det som visar sig ha ökad klientnytta. Dvs använda ständiga förbättringar alt genombrottsmetoden. Att underlätta för att DUR verkligen används med personer som fortfarande efter 6 månader är diffusa. Att VETA att man verkligen använder MI på ett adekvat och systematiskt sätt samt att det finns möjligheter för medarbetare att öva är ett område att utveckla. Karolinska Institutet har ett MI-lab där man mot betalning kan få sina MI-samtal kodade och få återkoppling. Erfarenheterna därifrån visar att det sällan går att använda det man lärt sig efter en utbildning utan att det behövs feedback och handledning för att erövra MI-metoden, till gagn för klienten. Detta gäller socialtjänsten, men även andra organisationer som använder MI t ex

9 9(24) Kriminalvården. Södermalms Stadsdelsförvaltning har ökat antal godkända MI-samtal från 40 till 72 % genom samarbete med Karolinska. MÅL: INSATSER ÄR UTVÄRDERADE MOT MÄNS OCH KVINNORS BEHOV I kommunernas bedömningsunderlag framgår att stora delar av målen uppfylls. Från att slentrianmässigt ha remitterat kvinnor och män till olika insatser så är insatserna numera, allt som oftast, individanpassade, välgrundade och beprövade. Samtidigt uppger några av kommunerna att de blivit betydligt mer kritiska och ifrågasättande till de insatser som finns. I flera av kommunerna har deltagarna antingen gått på utbildning eller deltagit i enstaka seminarier kring socioekonomiska bokslut. Bland dem som deltagit har det varit mycket värdefullt och kommunerna bedömer att det överlag har utvecklats en större medvetenhet om kostnadseffektiva insatser. Några nämner att det har satt spår i förhållningssättet och hur man tänker kring långsiktigt relevanta insatser. En stor utmaning för samtliga kommuner är hur de ska kunna utveckla mätmetoder för att kunna följa upp insatserna på ett adekvat sätt. I enkätundersökningen uppvisar kommunerna lite olika resultat när det gäller om de har lyckats utveckla metoder för utvärdering av insatser till brukare med diffus problematik. I stort sett samtliga kommuner, med visst undantag av Solna och Sundbyberg, anser att de delvis lycktas utveckla bra utvärderingsmetoder för insatserna. Inte någon av kommunerna uppvisar ett fullt tillfredställande resultat och när det gäller t.ex. Solna visar resultatet att det finns ganska mycket kvar att utveckla för att kunna uppfylla målsättningen med att utveckla utvärderingsmetoder. Vad har vi uppnått: Genom utbildningen i utvärdering av arbetsmarknadsinsatser har varje kommun genomfört en utvärdering av vald insats (learning by doing). Utöver detta har Sundbyberg gjort en analys av sin OSA-verksamhet. Under KNUT II utsåg respektive kommun strategiskt utvalda personer som deltog i utbildning i metoder för jämställdhetsintegrering. Deltagarna i den tvärkommunala arbetsgruppen har under utbildningen diskuterat olika dilemman vad gäller jämställdhetsintegrering. Utbildning i socioekonomiska investeringskalkyler har givit värdefulla kunskaper och tre rapporter har skrivits under utbildningen. Se vidare Konferenskompendium på % instämmer helt eller delvis i att de utvecklat metoder för att utvärdera insatserna (mars 09) Behov och problem som kvarstår. Detta är ett stort utvecklingsområde där vi inte kommit lika långt som vi avsåg. Tyvärr har inte heller andra kommuner kommit så långt så det finns inte så mycket att lära av andra. Det finns något i kulturen och traditionen på arbetsmarknadsenheterna att inte utvärdera (eller dokumentera). Bl a IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) har riktat uppmärksamheten på de behov som finns. I KNUT har denna brist blivit väldigt tydlig i och med att försörjningsstödsenheterna har utvecklat klientarbetet med mål, behovsbedömning och krav på effekter istället för att skicka klienter på aktiviteter. Uppföljning, dokumentation och utvärdering krävs för att inte klienten ska behöva genomgå upprepade likadana insatser utan några långsiktiga positiva effekter.

10 10(24) Många gånger saknas en kompetens inom kommunala arbetsmarknadsenheterna att arbeta med de personer som står allra längst från arbetsmarknaden, dvs med dem som har en multiproblematik och behöver multilösningar med flera intressenter inblandade. Om man nu ska arbeta med den gruppen inom de kommunala arbetsmarknadsenheterna, behövs även annan kompetens. Det har framkommit att det ser väldigt olika ut i de olika kommunerna vad gäller OSA, trygghetsanställningar, lönebidrag etc. Dessa enheter behöver kompetensförsörjning och dialog kring vad som är effektivt för olika intressenter belysas (utbildning, lärande och socio-ekonomiska beräkningar). De praktiska verksamheterna behöver grundkunskap inom uppföljning, utvärdering och jämställdhet. Fördjupad kunskap behövs inom området socio-ekonomi som underlag för planering av insatser och i samverkan med andra i välfärdssektorn. MÅL: SAMSPEL MED INTRESSENTER GER HÅLLBARA LÖSNINGAR Vad har vi uppnått: Grundtanken i detta mål var att samarbeta med två andra ESF-projekt inom PO2 för strukturpåverkan, som dock inte fick medel. Vid möten med arbetsförmedlingen framgick att de inte mäktade med detta samarbete med befintliga resurser de var mitt upp i en omorganisation. De enskilda kommunerna har därför, i större eller mindre utsträckning, utvecklat samarbetet med arbetsförmedlingen och med landstinget för olika behovsgrupper av klienter (ex Nynäshamn med sitt Aucenter tillsammans med AF och FK). KNUT har arbetat strategiskt för att sprida lärdomar kring Instrument X och socioekonomiskt tankesätt till intressenter, som andra kommuner. Målet innebär bl.a. att klienten får insats av rätt aktör i rätt tid. KNUT-kommunerna samspelar effektivt med sina intressenter när det är relevant för klienten. När kommunerna själva bedömer hur de uppfyllt målet att utgå från brukarens mål och behov i valet av insatser så framgår det att de flesta kommuner uppfyller målet. Verksamheterna har utvecklat större klientfokus och lyssnar mer på vad klienten själv anser sig behöva. Utvärderarnas enkätresultatet visar att det, rent generellt, är relativt tveksamt om berörda verksamheter börjat samspela bättre med intressenter som gör att klienten i ökad utsträckning får rätt insats av rätt aktör i rätt tid. Det handlar snarare om att utvecklingsarbetet i KNUT skapat bättre förutsättningar för att överhuvudtaget kunna samspela med intressenter. I någon mening går det att utläsa att Nynäshamn är på god väg att utveckla ett klart bättre samspel med berörda intressenter, medan det i exempelvis Solna inte alls tycks ha kommit så långt. Behov och problem som kvarstår. Problemen är oftast av strukturell art som att myndigheterna har olika och ibland kontraproduktiva mål, medel och organisering. Åtskilliga studier har uppmärksammat problematiken med bristande samspel mellan kommun, stat och landsting för personer som står långt från arbetsmarknaden. Och det gäller även bristande samspel inom kommunen, mellan olika enheter. Regeringen har nyligen bl a lagt fram förslag för att stärka samverkan kring klienter med psykiska funktionshinder som träder i kraft vid årsskiftet. Myndigheterna har också olika informationssystem där info om klienten redovisas. Om kommunen satsar resurser på att agera förebyggande - och lyckas är

11 11(24) det många aktörer inom välfärdssystemet som tjänar på det. Extra viktigt med de ändringar i välfärdssystemet som nu föreligger. Vi ser att det är nödvändigt med fortsatt kompetensförsörjning kring denna problematik genom att fortsättningsvis utveckla (sam)arbetet med socio-ekonomiska bokslut samt arbeta med samverkansledning på olika nivåer. Kommunernas nämnder behöver delta i dialogen kring detta i kombination med att diskutera politiska mål. MÅL: FÖRBÄTTRINGAR ÄR IMPLEMENTERADE Målet innebär att ledarskapet inom KNUT stödjer lärande och samspel i och mellan kommuner på ett sådant sätt som ger positiv effekt hos handläggaren och i förlängningen hos brukaren. Resultatet förväntas bli att KNUT-ledarna har förmåga att implementera ständiga förbättringar och nya standardiserade arbetssätt. Kunskap genom utbildning behöver omsättas i ordinarie verksamhet. Detta kräver förmåga att coacha medarbetare såväl som att skapa organisatoriska förutsättningar/tillfällen att nyttja den nya kunskapen. Vad har vi uppnått: Genom de utbildningar och processkartläggningar som genomförts har gap och förbättringsmöjligheter i processen identifierats och idéer har tagits fram för att minska gapen och förbättra. Kommunerna beskriver att de i stora drag uppfyller kriterierna för målsättningen. Så gott som samtliga kommuner har, som vi tidigare beskrivit, arbetat framgångsrikt med att implementera förbättrade rutiner för dokumentation och användandet av Instrument X. Likaså har kommunerna genomgående åstadkommit förbättringar när det gäller att synliggöra klientens behov och individanpassa insatserna. I några kommuner betonar man att det även handlar om förändringar i form av genombrott i små steg och att verksamheterna utvecklat sin utvecklingskompetens som gör att förbättringsarbetet fortsätter även efter projektet. Utbildningar i implementeringsledarskap har genererat 6 lärande rapporter kring olika implementeringsprojekt (finns att läsa i konferenskompendium på Det finns en planering, mer eller mindre ambistiös, inom varje KNUT-kommun på fortsatt implementering och uppföljning. I Nynäshamn menar man att det viktigaste resultatet är själva basen, det vill säga den attitydförändring som skett på alla nivåer. Det gäller socialsekreterarna, cheferna, och bland politikerna i nämnden. Ett mycket viktigt resultat är en ökad delaktighet bland personalen. Projektet i sig har gett kunskap och en hunger efter mer kunskap och den kunskapen används dessutom i det konkreta arbetet. Något som påtalas från flera kommuner är att KNUT, förutom ökad kompetens i bedömning och förståelse för hela uppdraget, också resulterat i att personalen har lärt sig ett kritiskt tänkande. De har lärt sig att ifrågasätta det som görs, varför det görs och vad det ska leda till. Både kritiskt tänkande mot det man själv gör och vad andra gör. Konkreta exempel på mainstreamat utifrån projektledarnas utvärdering Järfälla: bättre dokumentation, Instrument X, bättre beställningar effekt istället för aktivitet, inga slentrianmässiga beställningar görs, vi tänker i form av genombrott Nynäshamn: organisering av utvecklingsarbete, demokratiska processen, instrument X, självskattning AM1-3 och rehab, visualisering av klientarbete

12 12(24) Solna: nya rutinbeskrivningar, delar av instrument X, bättre dokumentation, projektet Ekonomi-rehab, DUR används Sundbyberg: nya arbetssätt i mottagningsprocesse, nya blanketter, DUR Södertälje: uppföljning och socio-ekonomiska bokslut, behovsindelning av klienter, ekonomin hanteras av särskilda handläggare Mainstrippat Södertälje: den gamla socialsekreterarrollen mainstrippad löpande ekonomi hanteras av särskilda ekonomihandläggare Sundbyberg: har halverat antal OSAplatser utifrån utvärdering, målgruppen motsvarar nu bättre Afs kriterier, gamla blanketter mellan fss och am borttagna eller Behov och problem som kvarstår. Gapet mellan försörjningsstöd och arbetsmarknad behöver fortsättningsvis fokuseras på i de flesta kommuner för att klienten bättre ska få sina behov tillgodosedda på ett effektivt sätt. Arbetssätt Arbetet i KNUT har genomsyrats av tvärkommunalt lärande; dels i form av gemensamma utbildningsinsatser och dels genom tvärkommunala arbetsgrupper. Arbetssättet som vi har haft i KNUT har varit systematiskt och tydligt. Vilket är en nödvändighet för att få till en långsiktig utveckling och den organisation som vi implementerat för utvecklingsarbetet är ryggraden i fortsatta arbete. Uthållighet, försök med nya arbetssätt som vi utvärderar har varit värdefullt för verksamhetens utveckling. GENOMFÖRDA UTBILDNINGAR OCH UTVÄRDERINGAR Varje utbildning är utvärderad. Mer omfattande information om utvärderingarna finns på projektets hemsida Delprojekt/mål A. DOKUMENTATION FÖR JÄMFÖRELSE FINNS Utbildning i Etik i dokumentation Utbildningen var en heldagsutbildning och genomfördes i tre grupper och ca 35 personer deltog i respektive heldagsutbildning. I utvärderingen skattade deltagarna utbildningen till 4.8, (1 inte alls bra- 6 mycket bra) På frågan om man kommer att använda dig av den nya kunskapen var det genomsnittliga svaret 4.6 (1 inte alls- 6 I mycket hög grad). Delprojekt/mål B. BEPRÖVADE UTREDNINGS- OCH BEDÖMNINGSINSTRUMENT ANVÄNDS Utbildning i DUR (Dokumentation, Utvärdering och Resultat) Utbildningen i DUR genomfördes i två omgångar, den första om gången två halvdagar där ca 25 personer deltog och andra omgången en heldag med ca 30 deltagare. Andra utbildningsomgången skattade deltagarna utbildningen till 4.0, (1 inte alls bra- 6 mycket bra). Efter den första utbildningsomgången svarade deltagarna på frågan om man kommer att använda dig av den nya kunskapen och det genomsnittliga svaret var 4.1, (1

13 13(24) inte alls- 6 I mycket hög grad). Utbildning ASI (Addiction Severity Index) ASI är en strukturerad intervju som innehåller frågor av relevans för klientens missbruksproblem. Intervjun täcker förutom alkohol- och narkotikamissbruk även andra livsområden som arbete, fysisk och psykisk hälsa, socialt umgänge och kriminalitet. Deltagare från KNUT deltog i öppna kurser i ASI som omfattade två heldagar, detta då behovet i kommunerna inte var tillräckligt stort för att anordna en KNUT kurs i ASI. Utbildare var Steve Wicks och 13 personer från KNUT kommunerna deltog. Med hjälp av en Visuell Analog Skala (100mm) skattade deltagarna kursen; Kursen har gett mig tillräckligt för att kunna börja använda ASI med mina klienter/patienter. Medelvärde = 86,9 Median = 89,0 Utbildning MI (Motiverande samtal) Den är klient/patientcentrerad och har utvecklats för att hjälpa klienter/patienter utforska och lösa ambivalens i förhållande till en förändring. Utbildningen som hölls för två grupper om 36 personer och omfattade tre heldagar. En utbildningsdag genomfördes också för ca 25 handläggare som tidigare fått utbildning i MI och behövde en repetition för att börja använda sig av metoden. På frågan om man kommer att använda dig av den nya kunskapen var det genomsnittliga svaret 5.1 (1 inte alls- 6 I mycket hög grad) efter MI kom igång igen. Den första gruppen skattade utbildningen i MI till 5.6, (1 inte alls bra- 6 mycket bra) och grupp 2 skattade utbildningen till 5.7. Utbildning Neuropsykiatriska Funktionsnedsättningar Utbildningen i Neuropsykiatriska Funktionsnedsättningar påbörjade med en introduktionsdag. De ca 80 deltagarna skattade utbildningen till 5.6, (1 inte alls- 6 I mycket hög grad). En påbyggnadsutbildning genomfördes i 3 heldagar med ca 25 deltagare vardera. En Den första gruppen skattade utbildningen till 4.7, (1 inte alls bra- 6 mycket bra) grupp 2 skattade utbildningen till 5.2 och grupp 3 skattade utbildningen till 5.0. En coachingutbildning för personer med fokus på NPF följde där 2 grupper a ca 20 personer utbildades under 2 heldagar. Den första gruppen skattade utbildningen till 5.0, (1 inte alls bra- 6 mycket bra) och grupp 2 skattade utbildningen till Utbildning i arbetsförmågeutredningar Utbildningen genomfördes under 1 dag. Deltagarna skattade utbildningen till 3.8 (1 inte alls bra- 6 mycket bra). Konkret kunskap om hur team kan förbättra sina egna arbetsförmågebedömningar. Mer exempel. Mer tydlighet då det blev lite otydligt gällande skillnad mellan utredning på uppdrag av jobbtorg och vanlig utredning beställa av soc.sek. Delprojekt/mål C. INSATSER ÄR UTVÄRDERADE MOT MÄNS OCH KVINNORS BEHOV Utbildning i utvärdering av kommunala arbetsmarknadsinsatser Syftet med utbildningen var att skapa en egen bild av hur man kan se på utvärderingsfrågor inom den egna verksamheten, ge konkreta metoder och verktyg för hur man kan göra både då det gäller metodutvärdering, processutvärdering och

14 14(24) resultatutvärdering samt att skapa förutsättningar för att genomföra detta i den egna kommunen. Utbildare var Ingvar Nilsson och ca 15 personer deltog i utbildningen. Egna utvärderingar genomfördes under utbildningen, rapporter finns i Konferenskompendium på Utbildning och handledning i socio-ekonomiska bokslut Syftet med denna utbildning var att skapa förutsättningar för ett socioekonomiskt synsätt kring förebyggande arbete och rehabsamverkan baserat på begrepp som långsiktighet, helhetssyn, delaktighet och egenmakt, lära ut principer och metoder för hur man kan beräkna värdet av det förebyggande och preventiva arbetet med ett socialt investeringsperspektiv samt att skapa och stärka nätverk mellan kommunens olika delar och eventuellt andra offentliga aktörer man samverkar med som konkret och i vardagen vill tillämpa detta synsätt Utbildningen påbörjades med en introduktionsdag där 80 personer fick en halvdagsintroduktion till socioekonomiska bokslut. Sedan hölls en 2 dagars utbildning för 10 st chefer och en mer omfattande utbildningsdel för 9 st handläggare som innefattade två endagarsseminarier och en tvådagars workshops. Cheferna skattade utbildningen till 5.3 (1 inte alls bra- 6 mycket bra) och handläggarna skattade utbildningen till 5.2 (1 inte alls bra- 6 mycket bra) Delprojekt/mål E. FÖRBÄTTRINGAR ÄR IMPLEMENTERADE Implementeringsledarskap Syftet med denna utbildning är att underlätta och stödja införandet av nya arbetsmetoder i det sociala arbetet i den egna kommunen, tillföra kunskaper, insikter och färdigheter i att driva förändrings- och implementerings-processer i den egna organisationen samt att skapa och stärka nätverk mellan de deltagande kommunerna för att på så sätt skapa ett gemensamt lärande kring hur man som ledare lyckas i arbetet med att driva förändringsprocesser. Utbildningen i implementeringsledarskap där 26 personer deltog omfattade 1 introduktionsdag, 3 heldagsföreläsningar och 3 halvdagsworkshops. Deltagarna skattade utbildningen till 5.7, (1 inte alls bra- 6 mycket bra) Genombrottsmetoden Genombrott är en metod för systematiskt och lärandestyrt förbättringsarbete som har sin förebild i "Breakthrough Series" utarbetat av The Institute for Health Care Improvement (IHI) i Boston. Genombrottsmetodiken bygger på att team från olika enheter, som har ett gemensamt intresseområde samarbetar under en begränsad period för att tillsammans bygga kunskap om förändringsarbete. Utbildningen som genomfördes i samarbete med SKL omfattade 3 heldagar. I utvärderingen skattade de 23 deltagarna utbildningen till 5.4, (1 inte alls bra- 6 mycket bra) Utbildning och handledning i jämställdhetsintegrering- Tvärkommunal arbetsgrupp Syftet med utbildningen var att ge strategiskt utvalda personer kunskap i att genomföra workshops samt handleda sina kollegor i workshops med hjälp av JämStöds metoder för jämställdhetsintegrering. Utbildningen genomfördes under 4 heldagar och innefattade grundläggande jämställdhetskunskap samt utbildning i metoder för jämställdhetsintegrering. Ca 10 personer deltog i utbildningen och i utvärderingen

15 15(24) skattade deltagarna utbildningen till 4.6, (1 inte alls bra- 6 mycket bra) Utbildning processkartläggning Utbildningen i processkartläggning inleddes med en introduktionsutbildning för ca 45 personer, sedan genomfördes en processkartläggning i respektive kommun under 2 halvdagsworkshops. Utbildning OPERA Innotiimi OPERA är ett mötes- och processverktyg som skapar delaktighet, tydliga mål och starka åtaganden i en snabb och kreativ process. Metoden stödjer ett involverande ledarskap och meningsfulla möten. Under utbildningens två dagar arbetade gruppen med praktiska övningar kombinerat med teoretiska inslag. 12 personer deltog i utbildningen och i utvärderingen skattade deltagarna utbildningen till 5.7, (1 inte alls bra- 6 mycket bra) Efterfrågade utbildningar utöver ursprunglig plan Utredningsstöd Under utredningsstödsutbildningen varvades föreläsningar med egna exempel, våra exempel och rollspel. Man diskuterade Alarmsystemet, hur fungerar det, Beteendeanalys och Schemateorier. Ca 25 personer deltog i utbildningen och i utvärderingen skattade deltagarna utbildningen till 4.6, (1 inte alls bra- 6 mycket bra) Tvärkommunal kompetensförsörjning för assistenter utifrån x-processen. Syftet med utbildningen är att skapa en gemensam kunskapsbas för socialassistenterna KNUT kommunerna. Socialassisternas arbete är en viktig del i att stödja klientprocessen på ett bra sätt. Utbildningen genomfördes med två grupper a 15 personer under tre heldagar. Deltagande aktörer i projektet KNUT styrs av en ledningsgrupp med representanter för alla KNUT-kommuners enheter för försörjningsstöd och de kommunala arbetsmarknadsenheterna. Ledningsgruppen har letts av en extern ordförande på 20 %. Engagemanget och närvaron från båda enheterna har varit stor från Nynäshamn och Sundbyberg. Vad gäller Järfälla och Solna har det initialt funnits ett engagemang från de kommunala arbetsmarknadsenheterna men som falnat för att sedan dö ut. För Södertäljes del har den kommunala arbetsmarknadsenheten visat ett större engagemang och ansvar mot slutet. Generellt kan man säga att KNUT fortfarande haft mest fokus på försörjningsstöd pga att det varit svårt att få arbetsmarknadsenheterna att ta ett aktivt steg i ett gemensamt utvecklingsarbete. KNUT har en hög ambitionsnivå, kanske tidsmässigt lite för hög ibland. Enligt min åsikt har vår organisation i Solna inte alltid klarat av hänga med i utvecklingstempot av flera skäl. Vi har haft en stor omsättning på personal och chefer, byte av projektledare och vi har en slimmad organisation som ställer stora krav på varje medarbetare att prestera hela tiden. Vi har inte alltid haft en tydlig förankring av projektet i den politiska organisationen. Reflektioner från projektledare i Solna Ersta Sköndal Högskola, som skulle ingå i ledningsgruppen, har inte visat något intresse för samverkan kring utveckling av området kring ekonomiskt bistånd. Det vi har missat

16 16(24) genom detta är att erfarenheterna från KNUT inte får genomslag i deras socionomutbildning. Ersta Sköndal har genomfört utvärderingen av Instrument X, i dialog med arbetsgruppen för utveckling av bedömningsinstrument. Projektledare har funnits i varje kommun, det har i denna fas inom KNUTprocessen varit en framgångsfaktor. Projektledarna har i fem fall av 6 varit socialsekreterare/arbetsmarknads/rehabkonsulenter. Projektledarna har involverat sina medarbetare, hållt i arbetsgrupper, skapat förståelse för KNUTprocessen, skapat ett lokalt utvecklingsdokument och följt upp och utvärderat KNUTmålen. Projektledarna har arbetat mellan % i projektet. Frontlinjebyråkrater i kommunerna har aktivt deltagit i utbildningar och kommunala och tvärkommunala arbetsgrupper för utveckling av arbetssätt och metoder. Politiker från 3 kommuner (Nynäshamn, Södertälje och Sundbyberg) har varit aktiva, engagerade och bidragande i utvecklingsarbetet inom KNUT. Detta kan vara en av orsakerna till att det är just de tre kommunerna valt att fortsätta med en ansökan till ESF om nästa steg i processen. Vi har haft en kontinuerlig dialog med Socialstyrelsen/IMS kring orsakskodning och utveckling av bedömningsinstrument. Med SKL har vi haft en dialog kring effektutvärdering av kommunala arbetsmarknadsåtgärder, vilket resulterat i definitioner av gemensamma möjliga utvecklingsområden. Utbildning i Genombrottsmetoden har skett genom deras regi. Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsarbetet i KNUT har som utgångspunkt målet för jämställdhetspolitiken, dvs att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet ska genomsyra alla verksamheter på alla nivåer. Några KNUTkommuner, Solna, Södertälje och Järfälla, påbörjade redan inom KNUT 1 det konkreta arbetet med Trappan (se JämStöds Praktika, SOU 2007:15). Jämställdhetsarbetet utvecklades och skalades upp under KNUT 2. Genom att alla kommuner arbetar med Trappan får vi tillgång till olika analyser, jämförelsedata och kan lära av varandra. UTBILDNING, TVÄRKOMMUNAL ARBETSGRUPP OCH IMPLEMENTERING Respektive kommun utsåg strategiskt utvalda personer som deltog i en utbildning i metoder för jämställdhetsintegrering och i en tvärkommunal grupp. Deltagarna i den tvärkommunala arbetsgruppen har under utbildningen gått igenom följande av JämStöds metoder för jämställdhetsintegrering: Grundläggande jämställdhetskunskap, Den jämställda verksamheten och MUMS, JämKAS Bas och JämKAS Plus. De har under fyra heldagar fått utbildning utifrån ett perspektiv där de själva ska kunna leda utbildningar och workshops för andra medarbetare i kommunerna. Arbetsgruppen har under utbildnings- och arbetsmöten lyft fram olika dilemman som sedan använts som diskussionsunderlag i kommunerna. Gruppen har också diskuterat och granskat utredningar från KNUTkommunerna ur ett jämställdhetsperspektiv. De medarbetare som genomgått den tvärkommunala utbildningen har sedan startat lokala processer kring kartläggning av verksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

17 17(24) Medarbetarna har även diskuterat förhållningssätt till klienterna utifrån de jämställdhetspolitiska målen och genussystemet både på hemmaplan och i den tvärkommunala arbetsgruppen. Arbetsgruppen har varit ett forum för att få stöd av varandra i för de lokala processerna. Processcoachen har också stöttat processen i respektive kommun utifrån efterfrågan och behov. Deltagarna i den tvärkommunala arbetsgruppen har tillsammans med processcoachen genomfört utbildningar och workshops med medarbetare i respektive hemkommun. Upplägget för utbildningen har varit olika i de olika organisationerna mot bakgrund av vilka behov som funnits. Under nästan samtliga diskussioner med medarbetare i de olika KNUT kommunerna kom det upp synpunkter gällande de olika datasystem som kommunerna använder sig av. Medarbetarna stötte på liknande problematik i alla fem kommuner. Problematiken har lyfts till projektets ledningsgrupp. De datasystem som kommunerna använder i sitt dagliga arbete påverkar handläggarnas dokumentation, journalförande och bemötande av klienten. För att kunna bemöta kvinnor och män på ett jämställt sätt och för att främja likabehandling, behövs ett datasystem som inte osynliggör någon part i ett förhållande/äktenskap. Datasystemet måste vara könsneutralt. Det faktum att handläggare hela tiden måste ta fram uppgifter om medsökanden manuellt medför en risk för att medsökanden faller mellan stolarna och/eller att delar av informationen om klienten faller bort. Från och med 1 aug 2009 ska registreringen av försörjningshinder göras på individnivå dvs. för sökande och medsökande vid beslut om ekonomiskt bistånd. Det går inte att få fram i dagens system. Det blir tidskrävande och onödigt svårt för medarbetarna att arbeta jämställt om en grundläggande förutsättning för detta saknas dvs. könsuppdelad statistisk. Även om de fått ny kompetens inom området. EXEMPEL PÅ ANALYSER SOM HAR GENOMFÖRTS Inventering utifrån kön vad gäller ansökningar om och beviljat övrigt bistånd - tandvård. Nynäshamn. Får män mer resurser än kvinnor på grund av att de är registerledare? Sundbyberg. Inventering av antalet kvinnor och män hos introduktionsenheten, som är föräldralediga med föräldrapenning. Sundbyberg. Inventering utifrån kön om vart klienterna går vidare efter arbetscentrum och vilka som kommer tillbaka som klienter. Sundbyberg. Inventering av elever utifrån kön i både komvux och SFI. Sundbyberg. Inventering av notering i journalen om det förekommit en diskussion gällande uttag av föräldraledighet utifrån planeringen hos socialtjänsten. Södertälje. Brukarundersökning om föräldraledighet. Sundbyberg och Södertälje. Diskussioner kring den information handläggarna ger om föräldraledigheten. Sundbyberg och Södertälje. Inventering utifrån kön gällande beviljandet av kommunkontrakt/jourlägenheter. Södertälje. Inventering utifrån kön vad gäller praktikremisser till Arbetsmarknadsenheten. Södertälje. Analys av datasystem t.ex. ProCapita, utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Södertälje. Ett separat dokument finns som redovisar arbetet med jämställdhetsintegrering i sin helhet finns på Se även Konferenskompendium på samma hemsida. Tillgänglighet för personer med funktionshinder Kommunerna har arbetat tvärkommunalt för ökad förståelse av begreppet och med att identifiera utvecklingsområden. Kommunerna har sedan lokalt arbetat med mindre eller

18 18(24) större utvecklingsprojekt för att få ny kunskap, samt konsulterat brukarråd. Järfälla har arbetat med tillgänglighet inom hela sin förvaltning, utanför KNUT, men medverkat i utbildning i Genombrottsmetodik. Vi har inom KNUT 2 haft stort fokus på tillgänglighet. En tvärkommunal arbetsgrupp har diskuterat de olika perspektiven (fysisk, kommunikativ, informativ tillänglighet samt bemötande), identifierat utvecklingsområden och konkret arbetat med att anpassa verksamheten utifrån detta. Utbildningar har genomförts i samarbete med Riksförbundet Attention som organiserar personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Medarbetare i KNUT har fått grund-, fortsättning- och coachutbildning. En person har på deltid (25%) samordnat arbetet med tillgänglighet. KONSULTATION AV HANDIKAPPRÅDEN Kommunernas handikappråd är inte särskild aktiva i det löpande tillgänglighetsarbete. De aktiveras i kommunerna vid omorganisationer eller vid fysisk flyttning av verksamheter. INVENTERING Fysisk och kommunikativ tillgänglighet är helt eller delvis inventerad i kommunerna: lokalerna är fysiskt tillgängliga, hörselslingor finns i speciella rum, tillgång till dövtolk, hemsidorna är delvis anpassade och det finns tillgänglighetsguider. Exempelvis är inga pälsdjur är tillåtna, jourlägenheterna är rök och djurfria. Bemötande: Hembesök förordas i vissa fall (t ex för klienter med fobier), hänsyn tas i den individuella bedömningen till ev. funktionshinder. Den fysiska tillgänglighet är det perspektiv av tillgänglighet som är bäst integrerat i kommunerna. Det finns en tradition att arbeta med den fysiska tillgängligheten, exempelvis vid omorganisationer och vid flyttning av verksamheter. Analysen från respektive kommun och diskussionen inom KNUT visar att vi behöver uppmärksamma alla perspektiv på tillgänglighet - både för brukare och medarbetarna. Det pågår arbete med informativ och kommunikativ tillgänglighet, bl a 24timmarsservice. Bemötandefrågor diskuteras som en naturlig del av arbetet men behöver uppmärksammas vidare. Samtliga kommuner har ett pågående arbete med översyn av hemsidorna och de blanketter som används i mötet med klienter, en del utvecklingsarbete återstår. KOMMUNERNAS ARBETE JÄRFÄLLA (tillgänglighet prioriterat område inom förvaltningen) Ledningen har utarbetat mål för service och tillgänglighet. Järfälla har under våren 2009 arbetat med Genombrottsmetoden inom IFO (Individ- och familjeomsorgen) för att genomföra förbättringar inom verksamheterna. I detta arbete har bl a ingått klientundersökningar med fokus på klienters upplevelse av bemötandet och tillgänglighet. Det har även inneburit ett arbete med att förkorta väntetiderna för dem som bokar tid för att söka ekonomiskt bistånd. NYNÄSHAMN Förbättrat tillgängligheten i mottagningsgruppen genom ett eget telefonnummer och en svarsgrupp i växeln. Infokort angående mottagningen som receptionen att lämna ut. Synpunktsblanketterna har återigen aktualiserats, där klienter ges möjlighet att komma med synpunkter. Förbättra hemsidan och lägga till räknesnurra. Informationsmaterial till klienter som blir ett ärende inom ekonomiskt bistånd. Användning av Klarspråk. Etisk diskussion angående hur vi ser på tillgänglighet. En brukarkonsult (klient) värvad och en ytterligare person tillfrågad. SOLNA Förbättra hemsidan. Tydligare och enklare information med möjlighet till fler språk. Assistans till personer med läs- och skrivsvårigheter, tex genom tolk eller översättare. Direktlänk till SoL Möjlighet att själv beräkna ev. försörjningsstöd.

19 19(24) Brukarrådet i Väntorp är nöjt med tillgängligheten och har ingenting tillägga Arbetsmiljöenkät för OSA genomförd 2008, 80% tycker att arbetsledaren är lätt att nå De flesta deltar i arbetsplatsträffar 70 % är nöjda med information SUNDBYBERG Förbättra hemsida och alla dokument. Utbildning i Klarspråk. Nya lokaler. Visitkort med direktnr till alla handläggare samt e-postadress. SÖDERTÄLJE Inkluderar språksvaga i begreppet tillgänglighet. Öppen mottagning i nya lokaler där många fysiska hinder tagits bort. Tydlighet när socialsekreteraren är tillgänglig. Kriterier för genomförandet Främja lärande miljöer Beskriv era insatser för att uppfylla ambitionerna i ansökan. KNUT har genom projektets etablering och genomförande byggt strukturer för samverkan och lärande ett tvärkommunalt lärande partnerskap. En struktur för kompetensförsörjning och utveckling har byggts upp både mellan de fem deltagande kommunerna och inom kommunerna. KNUT-arbetet har även inspirerat till parallella, interna utvecklingsprocesser i större eller mindre utsträckning i kommunerna samt samverkan med andra kommuner, regionala och nationella myndigheter. Utbildningar, ledningsmöten, utvecklingsgrupperingar och utvärderingar har alla ett lärande perspektiv. De flesta utbildningar har genomförts har skett i form av action learning där utbildning och arbete på hemmaplan har varvats. Lärandet kan se i tre delar. Utbildningar, vad vi har lärt av varandra och vad vi har lärt av processen Reflektioner från projektledare i Järfälla Samarbetet med andra KNUT kommuner och vetskapen att det har varit ekonomisk slagsida hos andra också har varit stärkande att känna till. Vi har fått styrka och hjälp att komma igång med ett förändringsarbete som vi försökt komma igång med under flera år. Vi har fått inspiration från de andra kommunerna, allt ifrån stort till smått. Denna inspiration glider in i våra diskussioner när det är tal om att förbättra och utveckla. Informella förändringar och nya tankesätt har tillkommit av sig själv som en bieffekt av att vi synliggjort hur vi och andra arbetar. Reflektioner från projektledare i Nynäshamn Från utvärdering genomförd av APeL Det främsta och mest påtagliga exemplet är den samverkan mellan de fem kommunerna som skett i ett tvärkommunalt lärande partnerskap. Samverkan har främjats såväl internt som mellan kommunerna. I flera fall har ledningsgrupper, utvecklingsgrupper, arbetsgrupper och utbildningar organiserats så att ett mixat och brett deltagande från de fem kommunerna varit möjlig. Den organisering som utformats har möjliggjort ett lärande som främjat ett utvecklingsinriktat lärande. D.v.s. det har inte varit givet på förhand exakt vad som ska läras och hur utvecklingen ska gå till. Deltagarna gör bedömningen att samverkan mellan kommunerna har varit av avgörande betydelse för att projektet har utvecklats så pass positivt som det har gjort. Främja innovativ verksamhet

20 20(24) En arbetsgrupp med socialsekreterare har utifrån en analys och på uppdrag av ledningsgruppen för KNUT utvecklat Sveriges första strukturerade bedömningsverktyg för nybesök inom försörjningsstöd Instrument X. Nya processer, rutiner och arbetssätt liksom förhållningssätt har utvecklats och implementerats av samtliga KNUT-kommuner. Resultatet blir att klienten i större utsträckning får rätt insats snabbare, lika-behandling, en rättssäker process då alla sökande svarar på samma frågor. Instrument X bygger på vad klientens själv anser och har flyttat en del av makten från myndigheten till inidviden. De aktiva deltagare som uttalat sig om KNUT beskriver att det finns en inbyggd kraft i processen som hänger ihop med att projektet känns meningsfullt. Det faktum att utvecklingsarbetet är nära kopplat till vardagsarbetet gör att det känns motiverande och inspirerande att utveckla arbetet vidare. Hela 70 procent av dem som besvarat enkäten uttrycker att man som deltagare utmanas att tänka i nya banor och 57 procent anser att kritiska synpunkter och alternativa synsätt välkomnas. På det stora hela framstår det som om projektet ger kraft och energi till att utveckla de berörda verksamheterna. (ur Arbetsrapport Lärande utvärdering KNUT II våren 2009) Främja samverkan Inom KNUT har en interkommunal struktur för samverkan, utveckling och erfarenhetsutbyte skapats vad gäller området ekonomiskt bistånd. Genom att identifiera samt dela gemensamma problem och tillsammans arbeta för möjliga lösningar säkerställs mervärde för deltagarna. Ett resultat av detta är utvecklingen av Instrument X. Strategisk samverkan mellan försörjningsstöd och arbetsmarknadsenheterna behöver fortsatt utvecklas, dvs remittering av klienter utifrån Instrument X till utförare på olika arbetscentra, uppföljning och dokumentation av genomförandet och återkoppling av resultat från insatsen till försörjningsstöd. Politisk delning av de båda politikområdena kan försvåra en en hållbar process för klienten. Från utvärdering genomförd av APeL. Överhuvudtaget har KNUT inneburit att utvecklingsfrågorna lyfts och satt avtryck i kommunernas förändringskulturer. Den operativa samverkan som hittills skett i nätverket har främst handlat om samverkan i utvecklingsprocessen. Även om kommunerna inte har några planer på formella samverkansavtal så uttrycker en och annan att kommunerna i nätverket skulle kunna gå ytterligare ett steg i sin utvecklingsgemenskap. Några menar att man framöver även skulle kunna etablera konkret operativ samverkan i ärendena runt vissa klienter. Den samverkan som skett mellan kommunerna i KNUT upplevs som ett stort mervärde, inte minst eftersom det har varit ett stöd för lärande, erfarenhetsutbyte och ett sätt att bryta i kommunernas egna organisationskulturer. Samarbetet i nätverket har fungerat som ett nav för metodutveckling som sannolikt inte varit lika effektiv om var och en av kommunerna arbetat var för sig. När kommunerna uttryckte sig närmare om utvecklingsdynamiken i nätverket framkom att det överlag sker positiva framsteg men att klimatet ibland kunnat vara väl bekräftande och okritiskt, och att utbytet blivit mer i teorin än i praktisk handling. Men på det stora hela har det hänt mer i KNUT än i andra nätverk.