Dessa verk nämns och citeras i boken: Filmen American Beauty, skriven av Alan Ball, och dokumentären Johnny Cash The Last Great American, BBC

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dessa verk nämns och citeras i boken: Filmen American Beauty, skriven av Alan Ball, och dokumentären Johnny Cash The Last Great American, BBC"

Transkript

1

2

3

4 Dessa verk nämns och citeras i boken: Filmen American Beauty, skriven av Alan Ball, och dokumentären Johnny Cash The Last Great American, BBC Böckerna Extremt högt och otroligt nära av Jonathan Safran Foer och Kärlekens historia av Nicole Krauss Låtarna När lyktorna tänds, Jag var bara inte gjord för dessa dar, Känn ingen sorg för mig Göteborg, Man måste dö några gånger innan man kan leva, Jag vet vilken dy hon varit i och Kär i en ängel av Håkan Hellström I Wonder av Sixto Rodriguez Ring of Fire och Folsom Prison Blues av Johnny Cash Home av Edward Sharpe & The Magnetic Zero Sommarkort (En stund på jorden) av Cornelis Vreeswijk Broken Crown av Mumford and Sons Kräm (Så nära får ingen gå), 999, Längesen vi sågs och albumet En plats i solen av Kent These Four Walls av Shawn Colvin Sjösala vals av Evert Taube Awake My Soul av Mumford and Sons Horchata av Vampire Weekend Se bastasse una canzone av Eros Ramazotti Boyfriend av Justin Bieber Jehovah Sunrise av The Soundtrack of Our Lives och albumet Säg ingenting till mig av Melissa Horn Augustifamiljen har ingen musiker vid namn Inge det har jag hittat på. Likaså bandet The Golden Lungs. Gilla Böcker Christin Ljunqvist 2014 Omslag: Richard Schöldström & Fredrik Remnefalk Tryckt av Bulls Graphics, Litauen, 2014 ISBN

5 Inatt har Gud skonat Hisingen, men kärleken skonar ingen När lyktorna tänds, Håkan Hellström

6

7 Finn Rönnerberg Människor verkar inte fatta hur bråttom det är att leva. Vad som helst kan hända när som helst. Det finns inga garantier. Och man ångrar bara det man inte gjorde. Därför tänker jag börja leva varje dag maximalt. Gilla Kommentera Dela den 29 december 2010 i Göteborg 94 personer gillar detta 33 delningar

8

9 FÖRSTA DELEN Finn Rönnerberg I guess I could be pretty pissed off about what happened to me, but it s hard to stay mad when there s so much beauty in the world. Sometimes I feel like I m seeing it all at once, and it s too much. My heart fills up like a balloon that s about to burst. And then I remember to relax, and stop trying to hold on to it. And then it flows through me like rain, and I can t feel anything but gratitude for every single moment of my stupid little life. American Beauty Gilla Kommentera Dela den 3 maj 2012 i Jaipur, Rajasthan Finn ville att människorna runt honom skulle prata rakt och öppet om precis allt. Utan nån som helst rädsla. För alla var likadana, alla var människor. Alla behövde det där pratet, egentligen. Och han var trött på rädslan. Hemma var alla rädda, och överspända. Man fick inte svara ärligt på frågan hur är läget? i Sverige, för då blev man utstirrad som om man var dum i huvudet. Under flygresan ut ur Sverige hade en gubbe, runt femtio år, suttit på sätet bredvid honom. De hade pratat om farsans död på ett sätt som Finn inte hade fått göra under de veckor som gått sen han dog. Gubben hade lyssnat, inte låtsats om tårarna som kletat i Finns ögonvrår, och sen sagt att det var tur att man inte visste vad som skulle hända, för då hade nog ingen velat leva. Och att alla hanterade sorg olika. Vissa låste in sig i sina hem i fjorton dagar och bara grät. Andra bröt upp gamla mönster, gav sig ut på en resa 9

10 och kom tillbaka förändrade. Det fanns lika många sätt att sörja som det fanns människor. Sen hade gubben berättat om sina föräldrars död, som ett slags gengäld. Att hans mamma dött i juni fem år tidigare, hans farsa en månad senare, ganska exakt på datumet. Att de alltid hade levt så; tätt, tätt ihop, som i symbios, och nog inte kunnat dö utan varann. Finn hade egentligen inte orkat lyssna. Varit helt full av sitt eget, som en blytung värk. Så han hade bara nickat, och nickat, tills gubben nickat tillbaka. Sen hade gubben frågat om Finn ville ha kaffe. Finn hade nickat igen. Medan gubben vänt sig mot flygvärdinnan med rullvagnen hade Finn tittat ut genom fönstret. Tänkt att det var jävligt tur att mamma och farsan inte fungerade på samma sätt. Farsans död var en grej, mammas död skulle vara en helt annan. Ungefär som att jämföra ett slagsmål på Göteborgs centralstation med atombomben i Hiroshima. Ändå. Det här med att prata öppet och ärligt om sitt absolut innersta med totala främlingar. Finn ville inte erkänna det, ens för sig själv, men han började bli klar. De ord han lyckats få ur sig till gubben på flyget, som aldrig sagt sitt namn, eller till Per, Helena, Björn och Nathalie på Bangkoks flygplats, och senare stranden på Koh Samui, eller till Jeffrey och Mark på restaurangen i Phuket, eller till Po, en tant på Jurong Island i Singapore, som hade ett litet snabbköp, tyckte om att nypas och sa att allt passerar, allt passerar, de orden verkade räcka. Och svaren räckte verkligen. Björn, killen från Malmö, hade ruskat Finns axel och citerat Buddha: There is no way to happiness, happiness is the way. Jeffrey hade sagt att sorg var som en tallrik kall surkål: Sorrow is like a bowl of cold sauerkraut, you just gotta eat it all up before you can leave the table and get on with your life. Och den indiska killen på tåget mellan 10

11 Chennai och Hyderabad hade kontrat med att berätta att hela hans familj var död, och enda sättet att sörja dem var att stå mitt i sorgen. Inte låta sig jagas av den. Bara stå, helt stilla. and let the universe come to you. Vad han nu hade menat med det. Orden ringde i vart fall i huvudet på Finn. Alla dessa ord, från alla dessa människor han mött på vägen, tillsammans med Kevin Spaceys sista i filmen American Beauty. Det fanns inget mer att säga. Och därför höll sig Finn undan killarna från Norge. Han ville inte säga mer om farsan, och han behövde inga fler svar, goda råd, livsinsikter. Gengälder. Han ville bara resa. Tills han hade rest klart. Norrmännen hade likadana ryggsäckar som Finn. De var solbrända, långhåriga och skäggiga också. Förmodligen runt tjugo år, och inte så noga med att tvätta sina kläder om kvällarna heller. En av dem satte sig ner hela tiden. Han var lite tjock, och andades tungt i värmen. En annan släpade runt på en handgjord trumma. Han log mot Finns gitarrfodral. Tänkte sig nog ett gig efter rundturen på Jantar Mantar-observatoriet. Tänkte nog i vart fall fråga. En tredje var lång, med ett pannband som fick luggen att stå rätt upp. Han höjde hela tiden på ögonbrynen, som om han inte blev klok på världen. Och bakom honom stod några killar till. De var väl fem, sex stycken totalt. Finn tittade inte så noga. Flyttade sig ett halvt steg, och gömdes av en rejäl britt. Tänkte sig nåt att äta efteråt, sen gå tillbaka till tåget och åka vidare mot Rewari. När han kom fram skulle han hitta ett hyfsat hotell, duscha och sova. Sen skulle han göra som han brukade; lära känna staden, människorna, musiken. Lyssna till deras ljud. Kanske hitta ett jobb. Reiser du alene? 11

12 Eller om han bara skulle fortsätta mot New Delhi. Fem timmars skumpande sömn. Att spela tillsammans med främlingar, det hade han gjort på nästan varje ställe. Eftersom gitarrfodralet inte gick att smyga med. Han kunde det där nu. Vissa gånger hade det blivit vansinnigt vackert, som om de hade spelat tillsammans förut, eller hade samma slags musik inombords. Andra gånger hade det blivit tröttsamt. Ju fullare människor var, desto envisare blev de. Och fulla var de flesta, på nåt sätt. Öl eller sprit eller vin, eller röka. De som inte kunde spela rev ändå över strängarna med hårda fingertoppar. Ruskade maracas eller risägg i otakt. Försökte sig på stämmor. Och utan att vilja sluta, ens för att sova. Eller er du sammen med noen? Dessutom fattade han inte norska. Du? Faktiskt knappt ett ord. Så han lyssnade på guiden istället. En indisk man med tjocka r och vit hatt, som berättade med stora, snabba gester om stenbyggnaderna på gräsmattan, som liknade varann. Det syntes skillnader på bågarna, valven, trappstegen, men de var som bitar av samma pussel. Tydligen jättelika verktyg, var och en med sin egen funktion. Nån mätte tid, en annan förutsåg sol- och månförmörkelser, en tredje visade stjärnkonstellationer. De var byggda i mitten av sjuttonhundratalet av Maharaja Jai Sing II. Inskrivna på Världsarvslistan. Du? Finn vred på huvudet. Det var inte killen med trumman, som han hade trott, utan killen med pannbandet. Han hade tunn, fjunig mustasch, hippieskjorta, slitna flip-flops, långa tår. Och han luktade underligt, som en av mellan skumma kryddor och svett. Men han verkade okej. Som en längre version av Gustav. Fast rynkad panna istället för ett ständigt leende. Ellers kan du henge 12

13 med oss, hvis du vil? Vi tenkte å gå og ta en øl etterpå, kanskje noe å tygge på. Ingen jävla aning. Eller vil du være alene? Det där var definitivt en fråga. Or maybe you re not Swedish? We thought that, because of your marks, on the guitar case? J-j-j Finn pressade tungan mot gommen, formade luften där, släppte ut: S-s-svensk. Killen visade inget. Det var ovanligt. Han bara log, och sträckte fram handen. Arik. F-F-F Fans jävla skit. Finn. Finn? Okey. Blir du med? Norrmännen hittade en glugg i väggen som liknade ett snabbköp, samtidigt ett gatukök. Varor upp till taket, rangliga bord och stolar på trottoaren utanför. Killen bakom disken hade igång mat i stora kastruller. Norrmännen och Finn köpte varsin skål curry med nåt slags kött, naanbröd och öl. Finn köpte ett paket beedies också. Billig tobak hoprullad i torra, bruna löv, knutna med ett snöre i ena änden. Kostade knappt nåt och röktes av alla. Så fick han sitta mitt i röran av ryggsäckar, långa ben och norska ord. En kille med två tofsar och vältränade armar tryckte i sig maten som om han var nära att svälta ihjäl. Killen med trumman knackade på Finns gitarrfodral och log på sitt förhoppningsfulla, barnsliga sätt. Arik, och en kille med färgglada shorts, började förmodligen berätta om gruppens resa. De andra killarna skrattade, inflikade, slog till varann. Finn låtsades att han fattade, det var lättast, och åt så snabbt han kunde. Sen kom definitivt en fråga, igen. Allihop blev tysta och tittade på honom. Arik satt framåtlutad med armbågarna mot knäna. 13

14 Hvor skal du? upprepade han, långsamt. N-N-N Delhi. Du forstår oss kanskje ikke? Finn log. Norrmännen gapskrattade. Killen med trumman kunde egentligen inte trumma. Det sa han, långsamt. Sen försökte han ändå. Finn spelade och sjöng Rodriguez låt I wonder, som ingen av de andra hade hört, men verkade gilla. Speciellt vissa delar av texten. Snart hade de lärt sig, och sjöng med. Det lät för jävligt. I wonder how many times you ve been had, and I wonder how many plans have gone bad. I wonder how many times you ve had sex, and I wonder do you know who ll be next? I wonder, I wonder. Wonder, I do. Det samlades folk runt dem, mest killar, några tjejer, en gammal gubbe med hål i byxorna. Istället för att avsluta låten plockade Finn upp början, och fortsatte. I wonder about the love you can t find, and I wonder about the loneliness that s mine. I wonder how much going you got, and I wonder about your friends that are not. I wonder, I wonder. Wonder, I do. Avgaser och sand. Solsken över torra berg i väst. Trafikmuller, fågelskrik. Människor som klappade händerna. Finn längtade inte hem. Viktlös, svävande, som om han aldrig mer skulle klara av mark under sina fötter. Norrmännen skulle sova på hotell och fortsätta mot Surat nästa dag. De följde honom till tågstationen, kramade om eller dunkade honom i ryggen. Sa en massa grejer som han fattade ungefärligt. Sen gick de. Han satte sig ner på perrongen, lutad mot en pelare. 14

15 Rökte en beedi. Bara fanns. Tänkte inga speciella tankar, hade inga direkta känslor. Och det var skönt. Solen hade gått ner bakom bergen, kvällen var mörk. Kompakt skugga. Ändå hängde värmen kvar i luften. Varje andetag klistrade mot insidan av lungorna. Finn gned bort lite svett från pannan, skuggade ögonen för det hårda ljuset från lamporna i taket. Tittade på väskbärarna, som var klädda i rött och sköt kärror framför sig. Eller bar direkt på sina huvuden. Ivrigt flängande, fram och tillbaka, bland alla människor som klev av eller på tåg. Han blåste ut rök, fimpade ciggen mot marken. Så tittade han åt andra hållet. De flesta trodde att Finn var en idiot för det här med stamningen. Han hatade att se deras ansikten skifta när de fattade. Hatade att bli nåt slags problem. Alla ord han aldrig fick sagt, alla förklaringar, de var som vindruvsklasar i bröstet. Ibland kunde han inte ta djupa andetag för att där var så trångt. Det stod en indisk familj några meter bort. Mamma, pappa, tre döttrar, tre söner. Alla tittade åt varsitt håll med korsade armar. Inte världens trevligaste kroppsspråk, direkt. Sa väl i princip dra åt helvete. Finn öppnade ett ytterfack i ryggsäcken och tog fram påsen med nötter. De smakade lite konstigt. Antagligen för att man inte hade saltat dem. Han hällde ut några i handen och hivade in i munnen. Spåren susade. Ett tåg var på väg in med en jävla fart. Susningarna blev till ett skärande ljud, så han reste sig upp, borstade av rumpan och bar med sig väskan och gitarrfodralet in bakom pelaren. I nåt annat fack hade han en flaska vatten. Han letade runt, fick fram flaskan och drack några munnar. Vattnet hade samma temperatur som kvällsluften. Det kändes knappt när det rann ner i halsen. 15

16 Man kunde ju tänka sig att det värsta för Finn var att träffa nya människor, men det var det inte. Det värsta var dem han redan kände, som visste precis hur de skulle göra för att få tyst på honom. Om de ville kunde de bara strunta i honom, i hans rätt att prata, och mala på. Vindruvorna pressades upp i halsen då, och han ville bara skrika. Men starka känslor, som raseri eller hat, vred om tungan och läpparna tills munnen hade låst sig. Då kunde han inte få ur sig ett ljud. Väldiga känslor täppte till honom, helt enkelt. Och när han väl var tilltäppt fanns det inte mycket att göra. Han brukade lämna rummet. Eller som sist, när han lämnat landet. Det var den största känslan han nånsin haft. Större än allt raseri och hat. Större än Signe. Större än farsan. Större än allt; att styra över sitt eget liv. Finn kikade fram runt pelaren. Tåget saktade inte ner. Det skulle bli världens baksug. Ibland slog sånt lock för öronen på honom, så att han blev tvungen att nypa tag om näsan och blåsa ut. Han höll ryggsäcken och gitarren mot benen, och kisade. Loket och vagnarna var illgula. Framljusen såg ut som ett par ögon som spärrades upp, allt eftersom tåget rasade närmare. Så ropade nån till. Han vred på huvudet. Den indiska familjen grälade. Pappan och en av döttrarna var vända mot varann, gapade högt, pekade. De andra döttrarna kurade ihop sig bakom den första. Sönerna släntrade iväg med händerna i fickorna, som om de inte ville räknas. Mamman stod mellan pappan och dottern och försökte medla, som mammor alltid gjorde. Hon la sina händer på pappans axlar, smattrade ur sig ord. Han stötte till henne. Utan att släppa dottern med blicken. Såg alltså inte vad fan han hade gjort. Det gick så snabbt att det inte borde ha hänt. Men ändå. Det hände: mamman tappade balansen. 16

17 Snubblade baklänges, precis på kanten till spåret. Famlade i luften för en sekund. Fick tag i pappans arm och drog sig själv tillbaka, just som tåget dundrade förbi. Alla skrek. Speciellt döttrarna, som skrek helt hysteriskt och sträckte sig efter sin mamma. Finn märkte inte att han satte sig ner förrän han redan satt på knä, med handflatorna mot marken. Försökte få i sig luft. Fatta. Samla ihop tankarna. Men de hade splittrats av chock, rädsla. För döden hade hunnit ifatt honom. Där, i sekunden. Precis där, mitt framför honom. Igen. Som om livet var ett vidsträckt hav, och döden en haj under ytan. Vispande fenor, sökande nos. Hårda, små ögon och vassa tänder. Skoningslös. Havet sträckte sig över hela jorden, döden kunde hugga överallt. Spelade ingen roll vart han åkte, var han gömde sig. Spelade ingen roll hur mycket han levde maximalt och försökte glömma. Livet, döden. Två delar av samma. Två, som hörde ihop. Illusionen sprack runt honom. Bubblan han blåst upp, drömmen. Så fylldes han av känslan han brukade vakna med, varje morgon sen han lämnat Sverige. Som en blandning av skräck och lättnad. Fast nu mycket starkare. Och plötsligt omöjlig att trycka tillbaka. Fet, frätande tryckte den i bröstet. Han höjde huvudet. Stirrade runt sig, på allt han såg. Grävde i det med blicken och försökte hålla sig kvar. Men han tappade greppet. Om allt. Som om tågstationen blev en kuliss, att det inte längre fanns nåt bakom. Bara tomhet, svart panik. Människorna som rusade runt, tjejen som skrek, var statister. Han vände ner ansiktet, blundade hårt. Försökte andas, men hjärtat dunkade som fan. Bakhuvudet pulserade, brände. Och där var smärtan, igen. Den kunde också hinna ifatt. 17

18 Finn Rönnerberg Närmaste flygplats i Jaipur, Indien? Den i New Delhi? Gilla Kommentera Dela för 5 timmar sedan i Jaipur, Rajasthan 11 personer gillar detta Finn satt på en hörnstol med utsikt över landningsbanan på Indira Gandhi International Airport, New Delhi. Där stod några plan som fickparkerade. Man tankade ett, lastade ett annat. Ett tredje flög upp genom molnen. Han höll sin ryggsäck och gitarr hårt i händerna, och kunde inte sluta titta. För slutade han, och blundade, så somnade han. Och då drömde han. Om tåget, som dundrade rakt mot honom. Så han tittade och tittade, genom ett dis av bultande, blixtrande huvudvärk. Andades i korta tag, för druvorna var så många. Han tyckte att han hörde skrik i alla höga ljud. Flygplansmotorerna, de skramlande väskvagnarna. Den gnisslande dörren in till toaletten. Förmodligen var han hungrig. Definitivt i behov av sömn. Ett och ett halvt dygn hade passerat sen den indiska mamman nästan föll på järnvägsspåret. Sen perrongen fyllts med en massa män niskor. En av döttrarna hade vägrat sluta skrika, hennes röst hördes istället för alla svar, goda råd, livsinsikter och gengälder i honom. Förmodligen borde han sluta tänka. Framförallt på att han själv en dag skulle dö. Och Ester. Och mamma. Till och med Signe. Det hjälpte ju inte. Även om det var ett faktum. För då var det ju ingen mening med att leva, om alla en dag ändå skulle dö, eller? Det sjukaste som fanns var en död människa. Nåt var ju definitivt fel, det kände man redan när man kom in i rummet. Även innan man visste, så fattade man. I varje liten cell av kroppen. Och sen, när man såg efter, var den döda människan alldeles grå. Huden 18

19 hade på nåt sätt slocknat, munnen var ett hål, håret sjögräs, ögonen kulor, helt jävla stumma. Utan nåt som helst liv. Vart tog det vägen? Livet? Som gett kroppen färg och rörelse? Paret framför Finn blev klara och flyttade sig åt sidan. Han tittade bara på deras fötter. Orkade inte riktigt högre. Mannen hade slitna, svarta skor och fransiga kanter på byxorna. Kvinnan hade remsandaler. Borde klippa sina tånaglar. Finn gick fram och la passet på incheckningsdisken. Det satt en tjej där bakom. Han tittade bara på hennes händer. Hon pekade på hans ryggsäck och gitarrfodral. Han lyfte upp dem på rullbandet. Hon pillade in klisteretiketter runt handtagen, helt stadig. Han skakade, fumlade, tappade greppet, svettades. Have a nice flight. Han tvingade upp blicken. Hon hade ring i näsan, tjocka ögonbryn. Kortklippt, svart hår. Räckte tillbaka hans pass, med biljetten instucken. Och undrade, det syntes i hela hennes ansikte. Varför han såg så jävlig ut. Han knyckte åt sig passet och gick. Livet såg så löjligt ut ovanifrån, precis innan planet stack upp genom molnen. Husen, vägarna, bilarna, och de små, små människorna där nere i mörkret. Med sina enorma problem. Människorna, som vandrade runt på en boll i en allt mer evig evighet, bland mörk energi, svarta hål. Och tyckte sig veta och kunna allt, ändå. Ställda mot universums enorma storhet såg människorna verkligen ut som idioter. Ska du hem? Alltså, de flesta i alla fall. Vissa hade ju fattat allt. Det kunde de utstråla, som ett slags stor visdom. Som om universum, eller döden, inte skrämde dem. 19

20 Vi kommer från Sverige. Till exempel Mahatma Gandhi. Nelson Mandela. Gör du det? Astrid Lindgren. Hello? Men Finn hade fan inte fattat. Och inte vissa andra, heller. Som entusiastiskt pensionärsreste till ochartrade ställen, åt landets riktiga mat, bodde bland landets riktiga folk. Gick på otrampade stigar. För att ta en massa bilder, och visa sina tråkiga vänner där hemma som bara reste till Gran Canaria. Berätta om hur fantastisk deras resa varit. Vart de skulle nästa gång. Utan att nämna magsjukan, skavsåren, myggbetten. Han kanske inte hör dig, sa gubben. Jo, men ska jag pröva med engelska? sa tanten. Det gjorde du ju precis. Hello there? Såna behövde andra människor för att verka kloka. Som om de ensamma, i ett rum, inte innebar nåt alls. Finn blundade för huvudvärken, som en sugkopp i nacken, och för att se ut att sova. Efter knappt en minut gjorde han det. Finn undrade hur alla skulle reagera. Hur han själv skulle reagera. Redan nu fanns som ett sjunkande misslyckande i bröstet, en svag, ringande ton av ångest. Åtta timmar och tio minuter till München, Tyskland. Sex timmar på en stol med tunn dyna. Två timmar till Göteborg, Sverige. Huvudvärk. Huvudvärk. Huvudvärk. Och tårar som sved under ögonlocken, men inte hittade ut. 20

21 Landvetter kändes genomsvenskt. Kaviar, fredagsmys, Jante, låsta dörrar och perfekta trädgårdar fanns i luften. Man andades in detta i små, flygande partiklar, tills allt man upplevt under sin resa gnuggats ut. Tills man var återanpassad. Finn stod en bit från rullbandet, väntade på att de andra skulle ta sina väskor. Så att han kunde ta sina, utan att behöva nudda nån, eller säga nåt. Pensionärsparet väntade i början av bandet. Så klart. Tanten ryckte i gubben, pekade. Hennes vassa ord lät som ett envist myggsurr. Finn blängde på henne, ruskade på huvudet. Som fortfarande bultade. Vilket inte var bra. Och han ville röka, men hade bara paketet med beedies. I ett av ytterfacken på den incheckade ryggsäcken. Om man inte hade tullat dem nånstans på vägen. Dessutom hade han tänkt spara dem. Röka dem vid speciella tillfällen, så att de räckte så länge som möjligt. Han fingrade på sin mobiltelefon istället, där den låg i fickan på de slitna, fladdriga thaibyxorna, avstängd. Klockan var närmare midnatt, men mamma skulle komma om han bad henne. Hon skulle köra som en galning bara för att han väntade här. Herregud. Han var här. Tillbaka. I Sverige. Finn stirrade upp i det höga taket. Tänkte på att krama mamma. Höra hennes tillrättavisande röst, sitta i hennes gamla Saab. Somna mot bältet. Men han kunde inte göra så mot henne. Hon sov ju, och skulle bli helt hysterisk när hon fick veta. Den svenska natten förvånade Finn. Att luft kunde vara så kall, så lätt att andas. Han drog in den djupt, höll kvar, och släppte långsamt ut. Tallbarr, mossa, jord. Och nåt sött. En blomma? Han drog fler djupa andetag. Tittade ut i natten, förbi gatlyktorna, taxibilarna och bussen. Skymtade fält, sen skog, som en tystnad. Tät, mörk. Han stoppade sin packning i bussens lastutrymme, klev upp till chauffören och köpte en biljett. Satte sig nära mittdörren. 21

22 Några till kom ombord. De pratade lågt, viskade, men tystnade sen. Finn hasade längre ner på sätet. Det var farligt mjukt, och tröttheten tyngde i varje liten muskel. Han var tvungen att vicka på benet för att hålla sig vaken. Chauffören stängde dörrarna. I samma stund som bussen svängde ut från trottoarkanten sög det till i magen på Finn. Han tittade på den där tystnaden, över taken på alla parkerade bilar, utanför ridåerna av ljus, och ville dit. Bara för en stund. Långt in i skogen, där varje liten gren under skon blev öronbedövande, och ingen såg honom. Eller frågade nåt. Där han var helt och hållet ensam. Han hade inte varit ensam på väldigt länge. Nio minuter i ett en lördagsnatt. Finn knöt handen, tryckte knogarna mot ytterdörren. Kunde inte komma på en enda vettig grej att säga. Eller fråga. Eller göra. Om han skulle försöka förklara sig, fråga om han fick komma in, krama? Signe tyckte om att anklaga. Vad det än gällde fick hon människor att kräla för henne. Men hon var också ömtålig, och sårbar. Full av skratt, allvar, idéer. Och hon var vacker. Ibland lite för vacker. Han hade velat behålla henne tätt, tätt mot sin kropp, i ett hårt grepp, och långt bort från andra. I alla fall när han varit normal, eller sig själv. När han älskat henne öppet, utan en växande känsla av stryptag om halsen, eller en huvudvärk så stark att han trodde huvudet skulle spricka. Han hade glömt vissa personer. Såg bara delar av dem i sitt minne. Som Signes mun, ögonbryn, bröst. Mage. Långa, blanka hår, fullt av ljusa nyanser. Vad skulle hon säga? Göra? Vad ville han, egentligen? Han andades in, och knackade. Tre gånger, snabbt och hårt. Så väntade han. Inget hördes. Han knackade igen, fler gånger, ännu 22

23 hårdare. Nu kom hon. Dunk, has, och sen ett skrapande ljud när hon tittade ut genom titthålet. Låset rasslade, handtaget trycktes ner. Hjärtat rev i bröstet. Killen som öppnade hade bara kalsonger på sig. Små strån växte på rad upp till naveln, och stack ut från ett enda ställe på bröstet. Håret på huvudet var lite för långt. Ungefär som Finns, men vitblont. Killen kisade i ljuset från Signes rosa taklampa. Va? Finn lyfte upp gitarren från golvet, skakade på huvudet. Killen gäspade, gned sig i ansiktet. Vadå, har du gått fel, eller? Hon kunde ju åtminstone ha sagt nåt. Hallå? Finn nickade, för det var lättast så, och vände sig om. Jaha? Okej. Godnatt, då. Finn? Finn stannade, såg över axeln. Signe knuffade undan killen i dörren, tog några steg ut i trapphuset och stannade. Stirrade, i nåt blårandigt linne Finn inte kände igen. Men han kände igen henne. Nu mindes han precis. Hon liknade en tjugotalsflicka. Stora, stora ögon som man, faktiskt, drunknade i, och näpna läppar. Knappt synliga fräknar. Små händer, tunna handleder, och den mjukaste huden i världen. Som att doppa fingrarna i ljummet vatten, eller smaka på svag saft. Han sänkte gitarren till golvet, men hon rörde sig inte. Bara stirrade. Kanske hade hon föreställt sig det här många gånger. Eller så trodde hon att hon drömde. Ska jag stå kvar? sa killen i dörren, och hon ryckte till, som om hans fråga hade väckt henne. Var fan har du varit? Hennes ögon svämmade över som ett tidvatten. Nästa blinkning, och tårarna rann. Och hur ser du ut? Jag känner ju inte ens igen dig! Du är alldeles var har du varit? 23

24 Fattar du inte hur oroliga du har gjort oss? Bara sticka sådär! Har du ens pratat med din mamma? Vet hon att du är här? Att du är tillbaka? Hon strök ilsket bort tårarna, gick fram till honom och knuffade så hårt hon kunde mot hans bröst. Han stod kvar. Fan ta dig! Du har ju legat uppe på Missing People, vet du det? Signe? sa killen i dörren. Men kan du inte bara gå in och låta mig få prata med honom lite i alla fall? skrek hon till honom, och han rynkade pannan men gjorde som hon sa. Så vände hon sig mot Finn igen. Han ville säga förlåt. Det ville han. Förlåt var definitivt en bra grej att säga. J j Vi hade anmält dig som försvunnen. På riktigt, alltså. Inte bara polisen letade, utan Missing People. Har du ens förstått det? Ett tag trodde jag du var död, och det trodde din mamma också. Vi trodde du hade hoppat från Älvsborgsbron, och jag gick längsmed vattnet varje dag i flera veckor, bara för att se om du sen såg dom att du rest utomlands. Och du skrev på Facebook, nån idiotisk jävla skit, och då fick vi ju berätta för alla att du levde. Att du bara tänkt på dig själv, och rest utan att säga nåt till nån, ens lämna en lapp. Vad fan tänkte du? Tårarna droppade från hennes haka. Har du blivit helt jävla galen? Du ser ju ut som Jesus! Hår överallt! Och du är hur spinkig som helst! Han tog tag i hennes hand, och drog in henne mot sig. La armarna om och kramade. Som förut, men ändå inte. Det kändes kantigt och ovant. Hon tryckte sitt våta ansikte mot hans bröst, och grät så hon skakade. Pressade in fingrarna i hans rygg, rev honom, nöp. Han stirrade på en punkt i golvet. Folk dör, snyftade hon, det är en del av livet. Man kan inte överge alla man älskar bara för det. 24

25 Finn rökte en beedi eftersom detta var ett speciellt tillfälle. Han stapplade fram på sin gamla gata, igen. Förbi samma parkerade bilar, de vanliga husen. Och inget hade förändrats. Allt fanns kvar. Han sög hårt på ciggen, för trött för att tänka, för trött för att känna. Som om allt han såg bara sparades, inuti. Och skulle drabba honom imorgon, samtidigt. Som en översvämning. Fylla lungorna och dränka honom. Han blåste ut ett moln, dröjde lite på stegen. Carnegiegatan vred sig som ett stort U med landshövdingehus på båda sidor och ett gammalt äppelträd i mitten. Mamma och Ester bodde i U:et. Tekniskt sett bodde han där också. Med familjens hund, och svåraste minnen. De borde definitivt flytta. Långt jävla bort. Han skulle prata med dem om det, och inte ge sig förrän de höll med. Han gick fram till äppelträdet, lutade sig mot stammen. Kikade mot den nedsläckta lägenheten med tung puls. Hjärtslagen gjorde nästan ont. Han var väl utmattad. Kanske på väg att svimma? Trots den svala natten luktade det varm, fuktig asfalt. Som om en kran läckte i närheten, eller om nån hade vattnat rabatterna tidigare under kvällen. Det var lukten av sommarlov, boll på gatan, barnröster. Allvarliga lekar, som handlade om att vara fri och tuff, och aldrig tåla att nån sa nåt om mamma, farsan eller Ester. Då gällde det att vara snabb, och markera direkt. Knyta handen, sikta på näsan. Säga ett ord som kom lätt. As, till exempel. Med eftertryck, så a:et skorrade i halsen. Började den andra blöda hade man vunnit. Då kunde man sitta på trottoarkanten efteråt, och vara kung. Med svullna knogar och blodsmak i munnen, men ändå. Han tog ett nyptag på stumpen av ciggen och drog i sig sista blosset. Så gick han över gräset, fimpade ciggen mot gatan. Fortsatte genom portgången till gården. Här växte en stor rhododendronbuske. Utefter husväggarna fanns rabatter som de boende skötte om. 25

26 Mamma sa att det fungerade som ett slags kolonilotteri. Man fick ansöka, sen lottades rabatterna ut. Hon hade skött det vänstra hörnet i två år. Genom att deala lite med grannarna, som man tydligen fick göra enligt henne. Hon hade styckat upp jorden i små rutor, med pinnar och snören, och planterat olika grejer i dem. Påskliljor blommade gula i ruta ett. Nåt han inte kunde namnet på stack upp i ruta två. Och allt såg så litet ut. Gården, rabatterna. Husen, som dockskåp. Lilla, lilla Sverige. Han kände igen allt och ändå inte. Som om han flöt förbi ovanför. Tittade ner på ett liv han inte längre levde. Han stannade utanför trapphusdörren. Stirrade i halvljuset från gårdslyktan. Händerna darrade, igen. Huvudvärken var konstant. Som innan han åkt. Smärtan hade bara väntat på honom. Och han hade aldrig varit så trött förut. Eller så splittrad i huvudet. Kanske skulle paniken gått över om han vilat på nåt hotell och försökt igen? Istället för att smita hem till mamma så fort nåt hände som blev för stort, för mycket? Världen snurrade till. Han fick tag i stupröret vid dörren, blinkade hårt. När man inte fick sörja som man ville, utan bara som de man älskade förväntade sig, då fanns det inte utrymme. För riktiga samtal, eller förståelse. Det hade inte funnits nån förståelse, alls. Kärleken hade strypt honom. Tagit ett varmt, omtänksamt grepp om hans hals, och pressat. Tills det handlat om överlevnad. Rätten att prata. Rätten att finnas till, precis som man var. Rätten att vägra fortsätta som de alltid hade fortsatt. Varför hade de inte bara kunnat prata med varann? Georg skällde inifrån lägenheten. Krafsade mot tröskeln, pressade med nosen. Finn rotade runt i ryggsäcken efter nyckeln, men hann 26

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Livets lotteri, Indien

Livets lotteri, Indien Livets lotteri, Indien Jag heter Rashmika Chavan och bor i Partille, men mitt ursprung är Indien (Mumbai). Jag, min mamma Angirasa och lillebror Handrian flydde till Sverige när jag var 11 år. Nu är jag

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48.

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48. Kraaam Viktor, Vilma och jag, Viking, har bildat en hemlig klubb. Den heter AB Klant & Kompani. Det är jag som är Klant och Viktor och Vilma som är Kompani. Vi har lånat namnet från min pappas målarfirma.

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN EN NY EN NY FÄRG FÄRG

oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN EN NY EN NY FÄRG FÄRG oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN FÄRG EN NY FÄRG EN NY Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Oskar Skog 2013 Omslag Wickholm Formavd. Tryckt hos ScandBook

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hemlös Text Sarah Lean Översättning Carla Wiberg B Wahlström 2013

Publicerat med tillstånd Hemlös Text Sarah Lean Översättning Carla Wiberg B Wahlström 2013 Jag heter Cally Louise Fisher och jag har inte sagt ett ord på trettioen dagar. Det är inte alltid det blir bättre av att man pratar, hur gärna man än vill att det ska bli det. Tänk på regn det kommer

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Marie Oskarsson Helena Bergendahl

Marie Oskarsson Helena Bergendahl Marie Oskarsson Helena Bergendahl Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 1 Dunk dunk hjärtat (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 2 Dunk dunk hjärtat Personer: (kring 70) (under 70) (dock över 30) (dock över 30) PROLOG Det blev så tomt, plötsligt. Så

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

- Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm..

- Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm.. Lucia - Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm.. Jag funderar, jag har liksom inte riktigt kommit på vad jag vill ha jag menar, det finns ju så mycket saker nu för tiden.

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Camilla Läckberg Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Personer i berättelsen Helga Änglamakerskan Dagmar Helgas dotter Laura Dagmars dotter Hermann Göring Tysk pilot och senare nazistledare Carin

Läs mer

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen. Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Ingen gråter (Katarina och Alf) Kapitel 1

Ingen gråter (Katarina och Alf) Kapitel 1 Ingen gråter (Katarina och Alf) Inledning Bastian kan inte sova. Han ligger i sängen och tittar rakt upp i taket, vänder och vrider på täcket och puffar till kudden. Det är tyst, det enda Bastian hör är

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

En kristen i byn. Kapitel 3

En kristen i byn. Kapitel 3 Kapitel 3 En kristen i byn halvdan skyndade bort mot ragnars gård. ragnar var känd för sitt häftiga humör. Många kunde berätta om hur han slog och sparkade dem som inte lydde honom. hövdingagården låg

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011 En olydig valp Det var en varm dag fram på höstkanten. I en bil satt den lilla jack russell-valpen Puzzel. Hon var en terrier och rätt så envis av sig. När dörren öppnades slank hon snabbt ut. Tyst som

Läs mer

Jonathan Lehtonen DEREALISATION

Jonathan Lehtonen DEREALISATION Jonathan Lehtonen DEREALISATION 1. Ett rum med en hatthylla. och ligger/står intill varandra på scen. Jag kom undan. Jag kom undan med det. Jag gjorde det och jag kom undan. Jag är en hjälte. En hjälte!

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Utdrag ur Misstänkt ljus. Kapitel 1: Ljuset från ett ufo

Utdrag ur Misstänkt ljus. Kapitel 1: Ljuset från ett ufo Utdrag ur Misstänkt ljus Kapitel 1: Ljuset från ett ufo Har du tänkt på att ljuset från ficklampan syns ut genom tältduken, viskade Kajsa. Om det skulle komma ett ufo flygande där uppe över trädtopparna

Läs mer

Alba och Forum för poesi och prosa presenterar ett utdrag ur romanen Pojkarna (2011) av Jessica Schiefauer

Alba och Forum för poesi och prosa presenterar ett utdrag ur romanen Pojkarna (2011) av Jessica Schiefauer Alba och Forum för poesi och prosa presenterar ett utdrag ur romanen Pojkarna (2011) av Jessica Schiefauer Luften var ljummen, gruset var solvarmt och sista lektionen för dagen var gymnastik. Vi spelade

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

Kapitel 1 Det hade ringt in för flera minuter sen, ändå så kom nästan ingen till klassrummet.

Kapitel 1 Det hade ringt in för flera minuter sen, ändå så kom nästan ingen till klassrummet. Monstret Kapitel 1 Det hade ringt in för flera minuter sen, ändå så kom nästan ingen till klassrummet. Jag bara satt och väntade, jag var så jävla irriterad av att ingen Kunnde komma in så de kan börja

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012 En flicka kisar mot den ljusa strimman. Runt strimman är det svart. Svart som under sängen, svart som rullgardinen med julstjärnan där bakom. Svart som hela golvet fram till den ljusa dörrstrimman. 69

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen.

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. 1 Mamma Mu gungar Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. Utom Mamma Mu. Mamma Mu smög iväg och hoppade över staketet.

Läs mer

Den försvunna diamanten

Den försvunna diamanten Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld Douglas Foley Habib: Tre gånger guld Tidigare utgivet av Douglas Foley: Ingen återvändo 2001 Shoo bre 2003 Habib: Meningen med livet 2005 Habib: Friheten minus fyra 2005 Habib: Paris tur och retur 2006

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Felix och gammelgäddan

Felix och gammelgäddan Felix och gammelgäddan Tycker du om den här sagan? Surfa in på www.smasagor.se Där kan du hitta fler sagor Har du funderingar, kommentarer eller frågor skicka ett epostmeddelande till jonny_carlsson@passagen.se

Läs mer

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö Min egen ö Tror du på gud? Han svarade inte genast. Fortsatte bara framåt i den djupa snön. Den var tung och blöt, som om den legat där i flera år och bara blivit tjockare. Säkert skulle det ta lång tid

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Skeppet som brann till havs

Skeppet som brann till havs Skeppet som brann till havs Det var en gång jag var ute och gick en helt vanlig dag sen såg jag nåt skumt svepa förbi där borta i gränden. Så jag följde efter det men det var bara en katt. -men är det

Läs mer

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Lina Kapitel 1 Lina var 10 år och satt inne med sina två vänner Gustav och Caroline.

Läs mer

VANESSA. Den orädda. Joachim Masannek

VANESSA. Den orädda. Joachim Masannek VANESSA Den orädda Joachim Masannek Vanessa Den orädda Bok 3 av Joachim Masannek Illustrerad av Jan Birck Översatt och bearbetad av Marie Helleday Ekwurtzel Originalets titel: Die Wilden Fussballkerle

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Kapitel 1 Ljudet. -Nej, hur lät det? undrade Kalle -Det lät "wha wha"

Kapitel 1 Ljudet. -Nej, hur lät det? undrade Kalle -Det lät wha wha Författare: Filip Sahlberg 2014 Kapitel 1 Ljudet Alexander och Kalle var i deras hemliga kemirum i källaren. En otrevlig källare med gamla tegelväggar och avloppsvatten rör som läckte. Plötsligt hörde

Läs mer

Kap 1 hej. Hej jag heter William Peterson. Jag är 10 år gammal och jag är cool. Jag bor i Alafors och jag har 5 syskon. Jag går på MK- skolan.

Kap 1 hej. Hej jag heter William Peterson. Jag är 10 år gammal och jag är cool. Jag bor i Alafors och jag har 5 syskon. Jag går på MK- skolan. Kap 1 hej Hej jag heter William Peterson. Jag är 10 år gammal och jag är cool. Jag bor i Alafors och jag har 5 syskon. Jag går på MK- skolan. Min bästa vän heter Emil, Emil gillar fotboll och innebandy.

Läs mer

Anna Siverbo 5B Ht-15

Anna Siverbo 5B Ht-15 1 Drakägget Kapitel 1 Hej jag heter Maja jag är 9 år. Jag och min familj bor på en bondgård. När jag går ut från vårat hem så kommer jag till en marknad som heter Rikedall. Så min familj brukar gå dit

Läs mer

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost Donny Bergsten Skifte vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost bäcken syr sitt täcke igelkotten luktar på vinden ute på havet seglar ett skepp mot horisonten

Läs mer

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något.

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något. Kapitel 1 Hej Hej! Jag heter Julia. Min skola heter Kyrkmon. Jag är 8 år, jag tycker om att ha vänner. Min favoritfärg är turkos och svart.jag har många kompisar på min skola. Mina kompisar heter Albin,

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin.

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Hej! Hej! Jag heter Lisa och jag är 11 år. Jag går på Valnötsskolan i Malmö. Min bästa kompis heter Vera. Hon är den bästa kompis man kan ha. Hon är så snäll och

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da!

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da! Drogad Det var en helt vanlig lördags morgon, klockan var 4:33 det var kallt och snöade ute. Idag skulle jag och min pojkvän åka på skidresa i en vecka i Lindvallen, det är första gången för min pojkvän

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala

texterna till innan. under. efter samtliga skrivna av sandra vilppala texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala himlen och golvet och det jag är fattig utan dig urholkat pank och dessvärre mindre än jag trodde när du fattas du är som en cirkus

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

1 En olycka kommer sa " llan ensam

1 En olycka kommer sa  llan ensam 1 En olycka kommer sa " llan ensam Ewa Christina Johansson Illustrationer Johan Egerkrans Axel! Där är du ju! Axels hjärta hoppade till i bröstet. Fast på ett bra sätt. Det var ju söta Rut som ropade på

Läs mer

Gud är en eld inuti huvudet.

Gud är en eld inuti huvudet. Gud är en eld inuti huvudet. Siri Frances Stockholm 2013 Gerlesborgsskolan Du skulle gått till skolan och på ett möte och på lokal med en vän idag. Det skulle varit en dag av saker att uträtta, en dag

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Författare: Can. Kapitel1

Författare: Can. Kapitel1 Ön Författare: Can Kapitel1 Jag heter Johnny Depp och är 37 år. Jag. bor i Madagaskar. Min mamma är svårt sjuk och jag måste försöka se min mamma innan hon dör.hon bor i Australien och jag har lånat en

Läs mer

Författare: Thea Kjellström och Julia Ahola

Författare: Thea Kjellström och Julia Ahola Författare: Thea Kjellström och Julia Ahola En vanlig höstdag så ska klass 5a gå på utflykt till den gamla fyren. Alla har med sej massäck, när dom väl kom fram till fyren så berättade Tommy dess historia.

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

Martin Widmark Christina Alvner

Martin Widmark Christina Alvner Ne ly Rapp monsteragent: Vampyrernas bal Martin Widmark Christina Alvner Kapitel 1 Hälsningar från DU-VET-VEM Nelly! Sträck på dig! In med magen! Upp med hakan! Jag gjorde som jag blev tillsagd och försökte

Läs mer

Jag tog några mackor och lite saft och sa att vi skulle sitta på bryggan och fika. Vi gick ner till bryggan och fikade och pratade.

Jag tog några mackor och lite saft och sa att vi skulle sitta på bryggan och fika. Vi gick ner till bryggan och fikade och pratade. Huset Huset är precis så stort som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog eller vatten. Mörk och tät som i sagorna. Det

Läs mer

En tjuv i huset. Kapitel 1 LÄSFÖRSTÅELSE SIDAN 1. Elevmaterial. Namn: Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten.

En tjuv i huset. Kapitel 1 LÄSFÖRSTÅELSE SIDAN 1. Elevmaterial. Namn: Frågor på raden (Du hittar svaret på raden, direkt i texten. SIDAN 1 Elevmaterial Namn: Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. Klicka HÄR för att skicka ditt färdiga arbetsmaterial till din pedagog. LÄSFÖRSTÅELSE Kapitel 1 1. När kommer Simons mamma hem

Läs mer

Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting

Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting EN HITTA PÅ-SAGA AV MALIN NORLANDER Sagan om den höjdrädda fågeln Vingenting 2012 Malin Norlander E-bok ISBN 978-91-7477-113-8 Pupill förlag Det var en gång en

Läs mer

Men jag försov mig! Ge mig en andra chans! Snälla Om du tar dig hit på 10 minuter så kan vi forsätta prata. Men det tar 15 minuter med bil!

Men jag försov mig! Ge mig en andra chans! Snälla Om du tar dig hit på 10 minuter så kan vi forsätta prata. Men det tar 15 minuter med bil! En brottslig polis Jag känner hur jag börjar kallsvettas, att jag nästan får panik när jag hör att telefonen börjar ringa. Jag slänger mig över den och svarar med ett svagt hej. Det är en man som svarar,

Läs mer

Kapitel 2 Övernattning

Kapitel 2 Övernattning Kapitel 1 Sommarlov Det var den tolfte juni, jag hade precis fått sommarlov och firade det med en glass med mina två bästa kompisar, Maj och Isabell. Efter glassen satt vi och pratade på en bänk i parken.

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren

Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Att be med barn Maria Furusand & Ann Lundgren Barn kan be! Men de måste ibland få veta att deras böner är lika viktiga som vuxna krusidullböner. När vi ber med barn, brukar vi sätta upp enkla böneregler.

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 Zackarina bodde i ett hus vid havet med sin mamma och sin pappa. Utanför huset växte två björkar, och mellan dem hängde en hängmatta. Just i dag var hängmattan ett sjörövarskepp, och på det skeppet var

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 En solig dag mitt i sommaren satt Zackarina på stranden och frös så att tänderna skallrade. Här, ta på dig badrocken, sa pappa. Han frös också. De hade varit i vattnet i säkert en timma, för Zackarina

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Jag vill vara som du. Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge

Jag vill vara som du. Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Jag vill vara som du Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livet enligtrosa.se JAG VILL VARA

Läs mer

Yxan i huvudet. Kapitel 1

Yxan i huvudet. Kapitel 1 Kapitel 1 Yxan i huvudet För nästan tusen år sedan levde en pojke som hette halvdan. han bodde i Östbyn som låg vid en bred flod. På andra sidan floden låg en annan by, Västbyn. trots att det fanns en

Läs mer

Sånglösa Struket Här är all text som strukits mellan 10 november och 10 december.

Sånglösa Struket Här är all text som strukits mellan 10 november och 10 december. Struket 2012-12-16 23.42 Struket! Här är all text som strukits mellan 10 november och 10 december. Hallå! Var är du? Du måste lyssna?, var är du? Du kan inte bara försvinna sådär! Du går med din hund.

Läs mer