G n e s t a h ö j d e n informationsskrift

Transkript

1 Gnestahöjden informationsskrift

2 Förord Ett samhälles utveckling går att utläsa på bebyggelsen, varje årtionde har olika byggnadsstilar. Därför är det viktigt att Gnestahöjdens tidstypiska karaktär bevaras. För att bevara bebyggelsen från den tid när samhället växte fram, är det viktigt att Gnestahöjden för änd ras varsamt. Miljö- och byggnämndens mål sätt ning är att den vär de ful la kulturmiljön på Gnestahöjden skall behållas och stärkas. Detta informationshäfte belyser de speciella faktorer man har att ta hänsyn till vid byg gan de uppe på Gnestahöjden och i sluttningen ner till Östra Storgatan i Gnesta. Miljö- och Byggnämndens ordförande Jonny Karlsson 3

3 Innehållsförteckning Förord Innehållsförteckning Plan- och bygglagen Gnestahöjden - kulturmiljö av riksintresse Stationssamhället Gnesta Gnestahöjden växer fram Kulturhistoriskt värde Detaljplaner Hur områdets karaktär kan behållas Om-, till- och nybyggnad Fasad- och takmaterial Tilläggsisolering Uthus Färgsättning Plank och grindar Skorstenar Fönster och dörrar Trädgårdar Bygglov

4 Plan- och bygglagen (PBL) PBL innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. ur 3 kap PBL, krav på byggnader mm Det tredje kapitlet i PBL tar upp krav på nya och befintliga byggnader. Det finns krav på pla ce ring, utformning, utförande och bevarande för byggnader, andra an lägg ning ar, tomter och all män na platser. Byggnader ska även ha en yttre form och färg som är es te tiskt tilltalande, lämp lig för byggnaden och som ger ett gott helhetsintryck. Krav som gäller nya byggnader 1 Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stadseller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan. Lag (1998:805). Krav som gäller befintliga byggnader 10 Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, his to ris ka, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Lag (1998:805). 12 Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnär lig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte för van skas. 13 Byggnaders yttre skall hållas i vårdat skick. Underhållet skall anpassas till byggnadens vär de från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt till om giv ning ens karaktär. 5

5 Gnestahöjden - kulturmiljö av riksintresse Området Gnestahöjden i Gnesta tätort ligger inom ett riksintresse för kulturmiljövården. Enligt miljöbalken (MB 3 kap 6 ) ska områden av riks in tres se för kul tur mil jö vår den skyddas mot åt gär der som påtagligt kan ska da kul tur mil jön. Det är särskilt viktigt att vara varsam vid placering och ut form ning av nya byggnader samt vid om- och tillbyggnader inom ett riksintresseområde. Särskilda krav på utformning och färg sätt - ning kan ställas med stöd av planoch bygglagens (PBL) generella bestämmelser. Större för änd - ringar ska prövas genom detaljplan. Blå markering visar riksintresset för kulturmiljövården och röd markering visar området Gnestahöjden. 7

6 Stationssamhället Gnesta Järnvägsnätets utbyggnad i Sverige under andra halvan av 1800-talet påverkade starkt Sveriges sam hälls struk tur. Många nya tät or ter upp stod både vid järnvägens knutpunkter och längs banorna. Gnesta tätort kom till när det be höv des tåg sta tio ner för på fyll ning av kol och vatten med jäm na avstånd längs västra stambanan (Stockholm-Göteborg), som byggdes De nya stationssamhällena fylldes av landsbygdens unga och ofta väx te det fram en ny byg - ga ran da i de här or ter na, då alla var ny in flytta de till en plats där möjligheterna att kunna vara med och på ver ka sam häl lets framtid var stora. Det lokaliserades ofta livsmedelsindustri och ser vi ce verk sam het med an knyt ning till jordbruket, t ex: mejerier, slakterier, brännerier och socker fa bri ker, på de här nya orterna. Gnesta hade som station nära Stockholm stor betydelse för huvudstadens försörjning av livsmedelsprodukter. Bostäder för hant ver ka re och ar be ta re uppfördes och affärer öppnades efter hand som det nya samhället växte. När tågen stannade för att fylla på bränsle i Gnesta ut nytt - ja de många av passagerarna tilfället till att äta i den så smått berömda Järnvägsrestaurangen. Gnesta järn vägs sta tion med delar av personalen Bakom skymtar bebyggelse på Gnestahöjden och i högerkanten järnvägshotellet. Gnesta station invigdes

7 Gnestahöjden växer fram Före 1860-talet fanns det tre gårdar med tillhörande marker i området av det som är Gnesta tätort idag. Gnestahöjden var då tätt skogsbevuxen och var be tes mark för boskapen från gårdarna. Det fanns endast två små bostadshus uppe på höjden va rav ett fort fa ran de finns kvar på fast ig - he ten Gnesta 68:14, troligen ett 1700-talshus (se bild nr två på sidan 14). Bebyggelsen på Gnestahöjden tillkom i sam band med bygget av västra stambanan och kon cen - tre ra des till den bran ta norrsluttningen och uppe på själ va höj den. Man bygg de i den svår till - gäng li ga terrängen för att inte ta jordbruksmark i anspråk. Den kuperade terrängen framtvingade en oregelbunden placering av husen, som idag ger områ det en del av dess charm. De an språks lö sa bostadshusen i trä låg tätt med små träd går dar och sma la ga tor. Flera bygg na der från 1870-talet finns bevarade. Efterhand som befolkningen växte, ökade behovet av service. Centrumbebyggelsen till kom kring järn vägs sta tio nen, ned an för själ va höjden. Köpmän eta ble ra de sig och mark na der na bidrog till att göra Gnesta till cen tral ort och det medförde i sin tur att industrier etablerades. Centrum har stadsmässiga drag med en bostadsbebyggelse från sekelskiftet Längs Öst ra Storgatan uppfördes påkostade bostads- och affärshus. Östra Storgatan och Stora torget Huset mitt i bilden är det gamla järnvägshotellet (1891). Östra Storgatan behandlas inte i den här informationsskriften, men ingår i riksintresset för kul tur mil jö vår den och regleras i detaljplan. 9

8 Kulturhistoriskt värde Området utgör med få un dan tag en myck et ho mo gen miljö från 1860-talet till 1900-talets början med byggnader som ofta har en väl be va rad ur sprunglig karaktär utförde Sörmlands mu se um en samlad analys av Gnestabygdens be byg gel se his to ris ka utveck ling. Den utgör fort fa ran de underlag för kommunens pla nar be te och an vänds vid granskning av bygglovärenden. Museet anser i sin utvärdering att bebyggelsen på Gnestahöjden och utmed Östra Stor ga tan är av största intresse ur kulturhistorisk synpunkt. Museet framhåller också att största försiktighet måsta iakttas vid upp rust ning ar, ombyggnader och underhåll i området, så att den de ursprungliga formerna, materialen och färgskalorna inte förvanskas. Bryggeriholmen järnvägsstationen Stora torget GNESTA- HÖJDEN gamla vattentornet Gråmarkerade hus är kulturhistoriskt värdefulla, enligt Sörmlands museum (1980). Röd mar ke ring visar avgränsningen för Gnestahöjden. 10

9 Detaljplaner I huvudsak är det två detaljplaner som gäller för Gnestahöjden, men för ett mindre område gäller fort fa ran de den gamla stadsplanen från För den största de len av Gnestahöjden gäl ler en detaljplan från 1989, som avgränsas i norr mot Sto ra Torget och Öst ra Stor ga tan, i söder mot Skol ga tan, i väs ter mot Tings hus ga tan och i öster mot Mosebacke. För östra delen av Gnestahöjden finns en gäl lan de plan från Om rå det begränsas av Mosebacke, Östra Storgatan, Ådalsvägen och Fjällgatan. I dessa båda planer har man tagit stor hänsyn till de kul tur his to ris ka vär de na och skapat möj lig - he ter bevara en miljö som blivit klas sad som riks in tres se för kulturmiljövården. Inom om rå det för pla nen från 1989 krävs, i de fles ta fall av bygg na tion, samråd med länsmuseet. I planen från 1992 har det införts ett riv nings för bud för i stort alla hu vud bygg na der som klassats som kul tur - historiskt värdefulla i Sörmlands museums bebyggelseinventering från Detaljplaner som berör området Gnestahöjden. 11

10 Hur områdets karaktär kan behållas Gnestahöjdens kulturvärden ligger i den väl bevarade be byg - gel sen och dess ore gel bund na pla ce ring i den starkt kuperade terräng en. De gamla trädgårdarna med häck ar, träd och plank samt utblickarna mot Frösjön bidrar i hög grad till den miljön. För att karaktären på området ska kunna bevaras krävs att förändring ar sker med stor var sam het och att ny be byggelse utformas i enhetlighet med den gam la. Fasad- och tak ma te ri al, föns ter, dörrar, verandor och ut hus bör ej förändras om de är orginal. Byggnadernas färgsättning har stor betydelse för den kulturhistoriska miljön. Mycket av detta är till stor del styrt i bestämmelserna för de detalj pla ner som gäller för om rå det. Det är detaljplanerna som ligger till grund för bedömning vid bygg lov an sö kan. Det här in for ma - tionshäftet är till för att öka förståelsen och intresset för Gnestahöjden för de boende. 12

11 Om-, till- och nybyggnad I en kulturhistorisk miljö är det viktigt att byggnadens och tomt ens tidstypiska ka rak tär behålls. Detta gäller både interiört (t ex planlösningen), exteriört (t ex fasadmaterial, färg) och hur hu vud - bygg nad och uthus placeras på tomten. Miljö- och bygg nämn den samråder ofta med länsmuseet vid nybygg na tion inom om rå det. De som vill ha tips om hur man bäst underhåller eller bygger om kul tur his to risk bebyggelse kan kontakta Sörmlands museum för rådgivning. Vid nybyggnad rekommenderas att välja ett hus enligt bygg tra di - tio nen på Gnestahöjden och att använda sådana material, färger och detaljer som finns i den be fintliga bebyggelsen i området. Vid underhåll och ombyggnad kan t ex fönster och dörrar som är utbytta från orginal by tas till fönster eller dörrar som stämmer bätt re med hu sets ka raktär. En byggnad kan ha förändrats vid flera tillfällen, t ex nya fönster på 1950-talet, ny panel på 1980-talet samt be tong tak pan nor. Byggna den kan fortfarande ha ett miljövärde, men tål inte ytterligare förändringar eller tillägg. En be döm ning vad en byggnad tål är viktig att göra, ta gär na hjälp av Sörmlands museum eller planoch byggenheten. Att bygga om eller bygga nytt kan ofta förstärka de kvaliteter som redan finns och bli ett po si tivt bidrag till området, om det görs på ett hänsynsfullt sätt. 13

12 Fasad- och takmaterial Vanligaste fasadmaterialet på bostadshus uppe på Gnestahöjden är träpanel, men även puts el ler puts kom bi ne rat med trä är vanligt. De flesta taken är be lag da med röda te gel pan nor eller plåttak. Det är att föredra en användning av material som är typiska för området vid byggnation eller renovering. Bilden visar ett hus med röd träpanel och röda tegelpannor. Tilläggsisolering Det är viktigt att fasaderna inte förvanskas vid tilläggsisolering, då problem kan uppstå vid föns ter och detaljer som utsmyckningar, glasverandor, bur språk etc. I många fall kan därför en invändig tilläggsisolering vara att föredra. Enbart vind sis ole ring till sam mans med tätning av föns ter och dörrar ger en bra en er gi b- e spa ring. De djupa fönstersmygarna på huset på bilden till vänster visar att hu set är tilläggsisolerat. Uthus De allra flesta fastigheter har ett eller fle ra uthus på tomten och de är en viktig del av mil jön på Gnestahöjden. Vid bebyggelsens till komst hade de själv kla ra och prak tis ka funktioner, men nu har många uthus intretts till gäststugor eller används som bostad. Även om uthusen i dag inte all tid ut gör an vänd ba ra ut rym men bör de behållas för områdets helhetsintryck. 14

13 Färgsättning Falurött är den vanligaste färgen på både bo stads hus och ut hus uppe på Gnestahöjden. Andra typiska färger är ljusa nyanser av gult, grönt och bei ge-grått, kombinerat med uthusen i falu rött eller i sam ma färg som bo stads hu set. Färgsättningen inom området har stor betydelse för hel hets in - tryck et och att måla husen på Gnestahöjden i en sam stäm mig färgska la även i fortsättningen är ett sätt att bevara områdets ka rak tär. Vid målning av hus rekommenderar Sörmlands museum lin ol - je färg på välhyvlad pa nel och falu rödfärg för ohyv lad pa nel. Starka kulörer och så kallade lasyrfärger ska helst undvikas efter som de inte har nå gon his to risk an knyt ning till området. Rådgör alltid med Plan- och byggenheten innan det är dags att måla. Plank och grindar Vid ny bygg nad eller byte av plank, staket och grindar bör äldre så da na vara förebild vad gäl ler di men si o ner och höjder. Fär gen bör enligt tra di tion på Gnestahöjden vara faluröd eller i samma färg som huvudbyggnaden. Skorstenar Skorstenar är en viktig del av byggnadens extriör. Vid en ommurning bör man försöka hålla ur sprung ligt utseende både vad gäller murning och plåtbeslagning. 15

14 Fönster och dörrar Fönster och dörrar har stor betydelse för en byggnads karaktär. Vid om bygg nad bör man be va ra äldre de tal jer i träfasaderna, samt behålla fönster och dör rar till storlek, placering och in del ning. Be håll gärna äldre fönster och dörrar som oftast är av hög kvalitet och som endast är i be hov av jus te ring, tätning el ler mål ning. Rätt tätade englasfönster med innanfönster kan ha lika god vär me i s- o le ring som nya treglasfönster. Flera hus på Gnestahöjden har fönsteromfattningar som är rundade nertill. Det anses vara den lokale bygg mäs ta ren Ed vard Blomberg som ligger bakom denna detalj. 16

15 Trädgårdar Trädgårdarna är av största betydelse för upplevelsen och ka rak - tä ren av området. Lummiga trädgårdar med gamla fruktträd, blomrabatter och grus gång ar formar tillsammans med husen en genuin ka rak tär av ett bostadsområde från förr. Grönskan gör området attraktivt och har både kul tur- och triv sel - vär den och den bör un der hål las. Ta gärna yr kes mäs sig hjälp vid beskärning av träd etc. 17

16 När krävs bygglov? Bygglovet är ett tillstånd att bygga nytt, bygga till eller göra vis sa änd ring ar - t.ex. att inreda någon ytter li ga re bo stad eller lokal. Vissa an lägg ning ar, t.ex. upplag, plank och murar kräver ock så bygg lov. Det är byggnadsnämnden lämnar tillstånd för att bygga, riva, ändra användning samt för att göra vis sa mark ar be ten och fasadsändringar mm. I bygglovet prövas byggnadens placering, utformning och om byggprojektet är lämp ligt med hänsyn till landskapsbild och stadsbild eller om det medför fara eller be ty dan de olä gen het för grannar. Det krävs att byggnaden skall ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande. När det gäller ombyggnad, skall den utföras varsamt så att byggnadens ka raktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Vid om- och tillbyggnad samt underhåll ta gärna kontakt med Sörmlands museum, tel Detaljplanen visar vilken del av tomten som får bebyggas, hur bygg na den ska eller får placeras och vil ken yta, höjd eller antal våningar byggnaden får ha och vad den får användas till mm. Hos planoch byggenheten får du reda på vad som gäller för din fast ig het! När krävs bygganmälan? Bygganmälan krävs för hissar, eld stä der, rökkanaler, VA, ventilation, nybyggnad, till- och ombygg nad, ändring av planlösning mm. Kontakta alltid skorstensfejarmästaren när det gäller eldstäder och rökkanaler. Byggherren ska göra en anmälan till byggnadsnämnden innan han börjar med byggnads- eller ändringsarbeten. Detta ska ske minst tre veckor innan arbetet börjar. Till anmälan skall fogas en beskrivning av projeket. Nämnden får på detta sätt möjlighet att bl.a. ta ställ ning till om byggsam råd behövs och kan förbereda sin tillsyn av byggprojektet. Hur gör jag? Bygglovansökan och bygganmälan görs skriftligt på en blankett som hämtas på planoch bygg en he ten, medborgarkontoret eller från kommunens hemsida. Blanketten skick as/läm nas tillsam mans med erfordriga ritningar och handlingar till planoch byggenheten. Du kan få mer information om bygglovansökan och bygganmälan på Boverkets hemsida ( eller om du tar kon takt med planoch byggenheten. 18

17 Plan- och byggenheten Besöksadress: Elektron, Västra Storgatan 15 Postadress: Gnesta kommun, Plan- och byggenheten, Gnesta Hemsida: Expeditionstid: samt (maj - aug ) Expedition: Växel: Fax: