Musiker & människa PLUS. Louise Hoffsten in på livet. Smygträna på jobbet. Sök sjukgymnast utan remiss. Friskvård för bönder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Musiker & människa PLUS. Louise Hoffsten in på livet. Smygträna på jobbet. Sök sjukgymnast utan remiss. Friskvård för bönder"

Transkript

1 En tidning om sjukgymnastik 2011 STILLASITTANDE Smygträna på jobbet REMISSFRIHET Sök sjukgymnast utan remiss PLUS REPORTAGET Friskvård för bönder Musiker & människa Louise Hoffsten in på livet Ta med! Var så god, tidningen är din. fysioterapi väntrum

2 Vad är PEDro? PEDro, the Physiotherapy Evidence Database, är en kostnadsfri webbaserad databas som innehåller evidens som är relevant för sjukgymnastik. PEDro ger snabbt och lätt tillgång till mer än randomiserade kontrollerade studier, systematiska översikter och kliniska guidelines genom abstracts, bibliografiska detaljer och länkar till hela dokumentet där det är möjligt. De randomiserade kontrollerade studierna är kvalitetsbedömda i PEDro för att göra det möjligt att snabbt kunna särskilja studier med nog hög kvalitet och validitet från dem med låg. Dessa bedömningar underlättar för dig att värdera studiernas kvalitet och resultatens användbarhet för klinisk tillämpning. PEDro är gratis PHYSIOTHERAPY EVIDENCE DATABASE

3 Start! Friskvård Hon vågade starta eget i glesbygden. 12 Rovena Andersen, sjukgymnast. NYHETER Remissfriheten okänd 4 Teamrehab kortar sjukskrivning 5 INTERVJUN Möt Louise Hoffsten 8 KOMPETENSGUIDE Hitta rätt sjukgymnast 16 FYSISK AKTIVITET Träning effektiv medicin 20 FORSKNING Depression ökar risken för ryggont 26 Intensiv strokerehabilitering lönar sig 27 ALLTID I FYSIOTERAPI Ledare 3 Läst och hört 28 Krönikan 29 Sist 30 FOTO: HÅKAN NORDSTRÖM Möt en människa inte en sjukdom Hur många etiketter hinner man få under ett liv? De mentala klisterlappar omgivningen sätter på en i familjen, i skolan, i lekparken och sedan på vuxenlivets olika arenor. Inte sällan reducerar de en människa till en enda egenskap, ett utseende eller en förmåga man har eller inte har. Inom hälso- och sjukvården heter etiketterna diagnoser och de finns där för att rätt behandling ska sättas in för rätt besvär. När vi inte vet vad det är för fel på oss längtar vi efter en tydlig diagnos. Men när vi väl fått den är den inte alltid så lätt att bära. Det vittnar många kroniskt sjuka om. Förutom att de kämpar med att hantera kroppsliga besvär får de kämpa psykiskt med att de blir reducerade till en sjukdom. Varför har vi ett behov av att stämpla varandra? En kvinna med kroniska ryggsmärtor uttryckte frustrerat: "Alla frågar hur det är med min rygg men ingen om hur det är med mig." Artisten Louise Hoffsten, som tidigt gick ut med att hon hade MS, fick sedan arbeta hårt för att bli sedd som sångerska igen. "Jag är inte min sjukdom" säger Eva Helmersson, en före detta komiker som skrivit en bok om att finna hopp via att se det friska i sig själv. Ett viktigt stöd på vägen mot ökad livskvalitet och hälsa, mitt i det allra svåraste, är just att bli sedd som en människa med andra friska förmågor och en unik personlighet. Ingen av oss vill bli bemött enbart som en värkande kroppsdel. I takt med att hälso- och sjukvården allt mer fokuserar på resurser i stället för på problem har en ny trend tagit fart: Att se hela människan och därmed hjälpa hela människan. Läs mer i tidningen om en välutbildad kår som vet att ett gott bemötande är det första steget i en lyckad behandling. Lois Steen Vivanco chefredaktör PS. På sidan 16 hittar du en guide över sjukgymnasternas kompetens. fysioterapi väntrum

4 NYHETER Redaktör: Hilda Zollitsch Grill Remissfriheten okänd för många I dag råder remissfrihet till en sjukgymnast i landets alla 21 landsting och regioner. Det betyder att du inte behöver ha en läkarremiss för att träffa en sjukgymnast. Men för cirka 46 procent av befolkningen är det här helt okänt. Det visar en ny undersökning. REMISSFRIHET Tyvärr vet alltför få om att de kan gå till en sjukgymnast utan remiss. Okunskapen tvingar ut människor på långa omvägar innan de får rätt hjälp. Under tiden har de ont, får sämre möjligheter att tillfriskna och vårdresurser används fel, säger Kristina Folkesson, socialpolitisk utredare på Sjukgymnastförbundet LSR. På LSR har man länge anat att remissfriheten är okänd för det stora flertalet. Därför fick företaget Synovate under våren 2011 i uppdrag att undersöka saken närmare. Frågan Behöver du en remiss för att träffa en sjukgymnast? ställdes till drygt tusen personer. Av de tillfrågade svarade endast 53,4 procent nej, vilket är det rätta svaret. Hela FOTO: JOHAN WINGBORG LÄS MER! Om direkt access på sidorna En snabb bedömning är viktig vid smärta i leder och muskler. 23 procent trodde felaktigt att en remiss krävs och ungefär lika många svarade vet ej. Totalt var alltså kring 46 procent av befolkningen okunnig om möjligheten att besöka en sjukgymnast direkt. Okunskapen var störst bland dem som saknade gymnasieutbildning och bland dem med lägre in - kom ster. I just dessa grupper är ohälsan som störst, vilket också Socialstyrelsen konstaterar i sin årliga lägesrapport, där man bland annat tittar på frågor om ojämlik vård. Information om remissfrihet till sjukgymnaster har inte nått de grupper som bäst skulle behöva den, säger Kristina Folkesson. Hon tycker att det finns anledning att rikta kritik mot landstingens information till medborgarna om vilken vård man har rätt att välja. Dessutom börjar vissa landsting strama åt remissfriheten. Enligt nya regler i Gävleborgs län ska exempelvis besöken hos en privat sjukgymnast begränsas till en tremånadersperiod eller högst 15 besök. Därefter måste patienten träffa en läkare för att få fortsatt sjukgymnastisk behandling beviljad. Reglerna slår hårt mot personer med kroniska sjukdomar som MS, ALS eller reumatism. Dessa grupper behöver ofta regelbunden sjukgymnastisk behandling. Ett remisstvång blir en onödig pålaga i deras vardag och kommer att kosta landstinget extra läkartid, säger Kristina. Under 2011 och 2012 driver LSR kampanjen Remissfritt.se för att öka allmänhetens kunskap om att remissfrihet råder i hela landet. lsv Definition av remissfrihet Remissfrihet innebär att patienten har rätt att besöka en sjukgymnast direkt utan läkarremiss till ordinarie patientavgift. Som remissfriheten definieras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) handlar den om primärvård och öppen specialistvård. Gränserna kan se lite olika ut i olika landsting. Behovet av tillgång till en sjukgymnast direkt berör främst patienter med smärta, värk eller besvär i rörelse- och stödjeorganen. Sjukgymnastförbundet LSR ser remissfriheten som en grundpelare för hela kårens självständighet och möjlighet att göra förstahandsbedömningar. LSR anser därför att denna princip bör översättas även till sjukgymnasters arbete inom kommunal vård och slutenvård. Inom sjukhusvården sker numera att sjukgymnaster först gör en grundlig analys av patientens besvär och avgör vilka som behöver träffa ortoped eller neurokirurg. Läs mer: 4 fysioterapi väntrum 2011

5 Träning bra för gravida Inom hälso- och sjukvården används många metoder för att mäta bukfetma och fysisk aktivitet. I en ny avhandling utvärderas några av dem. Där beskrivs också hälsoeffekter av fysisk aktivitet under graviditet. GRAVIDITET Forskaren Anna Gradmark har i sin avhandling mätt fysisk aktivitet och insulinkänslighet hos gravida och icke-gravida kvinnor. För vissa kvinnor minskar insulinkänsligheten under graviditeten, vilket kan leda till så kallad graviditetsdiabetes. Forskningsresultaten visar dels att gravida kvinnor tillbringar mer tid stillasittande än icke-gravida, dels att den goda effekten av fysisk aktivitet på insulinkänsligheten är märkbar oavsett om man är gravid eller inte. Slutsatsen blir därför att fysisk aktivitet under graviditeten möjligen kan förhindra utveckling av sjuklig insulinresistens, så kallad graviditetsdiabetes. Förekomsten av fetma ökar i Sverige, I en ny avhandling från Umeå universitet visar sjukgymnasten Vanja Nyberg att teambaserad smärtrehabilitering minskar andelen heltidssjukskrivningar. SMÄRTREHABILITERING Kronisk smärta kan begränsa livet och försvåra vardagen för många människor. Kontrollerade studier visar att en kognitiv och beteendeinriktad rehabilitering där flera yrkesgrupper samarbetar har positiv effekt på individens funktion. Däremot varierar resultatet mätt i sjukskrivningsgrad. Sjukgymnasten Vanja Nyberg har i sin forskning använt uppgifter ur Nationella registret över smärtrehabilitering (NRS), som omfattar data från cirka patienter som remitterats till de olika smärt rehabiliteringsenheterna i Sverige. I registret FOTO: COLOURBOX och med fetman följer sjukdomar som diabetes och hjärtkärlsjukdom. För att kunna undersöka hur fysisk aktivitet och fetma påverkar utvecklingen av olika sjukdomar behövs det enkla och pålitliga mätmetoder för fysisk aktivitet och fetma. Anna Gradmarks forskargrupp vid Umeå universitet har studerat flera olika mätmetoder och drar slutsatsen att vanliga metoder som frågeformulär och midjemått är tillräckliga för att uppskatta både nivån av fysisk aktivitet och mängden bukfetma hos medelålders män och kvinnor. Om man däremot vill undersöka de olika fettdepåerna i buken kan dock ultraljud vara bättre. hzg Teambaserad smärtrehab minskar sjukskrivning ingår framför allt självrapporterade frågeformulär om smärta och dess konsekvenser. Sammanställningen visar att de patienter som remitteras till rehabilitering kommer från mycket olika sociala förhållanden och har olika förväntningar, trots stora likheter i smärtans omfattning och det handikapp den orsakar. Den kognitivt beteendeinriktade smärtrehabilitering ledde enligt MPI, ett självskattningsformulär, till förbättringar efter avslutat smärtrehabiliteringsprogram. Dessa förbättringar kvarstod även efter ett år. Dessutom var färre deltagare heltidssjukskrivna ett år efter avslutat program. Resultaten av Vanja Nybergs forskning tyder även på att man behöver skräddarsy olika rehabiliteringsstrategier för män och kvinnor samt för personer med olika sätt att hantera smärta. hzg Lönar det sig att studera? En akademisk examen är lönsam för de flesta och ger en god av - kastning jämfört med att börja jobba direkt efter gymnasiet. Bäst avkastning ger läkarutbildningen. Det är dock stora skillnader mellan olika utbildningsinriktningar. En del utbildningar ger negativ avkastning, vilket innebär att det hade varit mer lönsamt att börja jobba direkt efter gymnasiet än att skaffa sig en högskoleexamen. Bland dem finns exempelvis utbildningarna till sjukgymnast, lärare, biolog och konstnärliga yrken. Merparten av dessa yrken är starkt kvinnodominerade och finns framför allt inom kommuner och landsting. Källa: Sacos Livslönerapport 2011 Tillåtet att påminna patienter med sms Socialstyrelsen föreslår att det ska bli tillåtet att skicka sms med påminnelser och kallelser inom vården. Detta blir möjligt genom ett begränsat undantag i Socialstyrelsens föreskrifter. Förutsättningen är att meddelandena inte innehåller detaljer om patientens hälsotillstånd och att patienten gett sitt medgivande. Vårdgivarna har ansvar för att patientinformation hanteras säkert. Kunskapsguiden samlar säker kunskap Kunskapsguiden.se är en webbaserad plattform som Socialstyrelsen nyligen lanserat för alla som arbetar med hälsa, vård och omsorg. Där samlas bästa tillgängliga kunskap samt vägledning och verktyg för utveckling anpassad för personal som möter äldre eller personer med psykisk ohälsa. I Kunskapsguiden finns kunskap från många olika aktörer samlad, inte bara från Social styrelsen. Tanken är att där ska personalen snabbt hitta information från en säker källa. fysioterapi väntrum

6 STILLASITTANDE Text: Hilda Zollitsch Grill Illustrationer: Hans Lindström Smygträna för För mycket stillasittande ökar risken att drabbas av folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Ett sätt att minska stillasittandet är att smygträna. Vi bjuder på några övningar från sjukgymnasterna Jenny Kroon och Britta Balkfors bok för stillasittare. Vi sitter idag stilla under stora delar av dagen. Typiska stillasittande aktiviteter är att titta på tv, sitta och läsa eller prata, tid framför datorn och passiv transport som att åka bil buss flyg eller tåg. Att titta på tv står för ungefär hälften av den tid du tillbringar sittande på din fritid. På jobbet sitter vi också ofta stilla en stor del av dagen, till exempel vid datorn eller på möten. Sjukgymnasterna Jenny Kroon och Britta Balkfors märkte att det fick fler och fler möten på jobbet och började fundera över stillasittandet. Britta och jag började på skoj skicka streckgubbar med små smygövningar till varandra under mötena, berättar Jenny Kroon och skrattar lite. Streckgubbarna blev till en liten bok, Smygträning för stillasittare, med övningar man kan göra när man sitter på möten, konferenser eller reser långt. Nu har boken sålts i nästan exemplar, vilket enligt Britta och Jenny är långt över förväntan. Men kan några små övningar verkligen göra så stor nytta? Ja, absolut. Den så kallade muskelpumpen får jobba och det håller igång cirkulationen. Då håller du dig piggare, säger Jenny Kroon som berättar att många företag har beställt boken till sina anställda. Och forskning ger Jenny Kroon och Brita Balkfors rätt: På senare år har forskare visat att stillasittande lång tid i sträck, oavsett om man för övrigt tränar och är fysiskt aktiv, är starkt kopplat till både hög risk för flertalet stora folksjukdomar och för tidig död. Man kan alltså inte kompensera för riskerna med för mycket stillasittande med mer fysisk träning. Det är stillasittandet som måste minskas. Om du vill förhindra övervikt är det också lika viktigt att minska stillasittandetiden som att öka din fysiska aktivitetsnivå. Genom att minska tiden i stillasittande kan du nämligen öka kroppens energiförbrukning. Att införa korta avbrott om man sitter stilla länge, till exempel varje halvtimme, kan alltså göra stor skillnad för hälsan. Bara att stå upp gör stor skillnad, men ännu bättre är förstås att gå: Du kan gå och prata med din arbetskamrat istället för att mejla, placera skrivaren en bit från datorn, stå upp när du pratar i telefon, åk kollektivt, ta trappan istället för hissen eller rulltrappan och så vidare. Forskarna tror att en minskning av stillasittandet i befolkningen med 1-2 timmar per dag skulle kunna ha en förebyggande effekt på hjärtkärlsjukdom, diabetes och högt blodtryck. I framtida rekommendationer om fysisk aktivitet och hälsa bör man därför uppmana människor att undvika stillasittande, enligt forskarna. Lite smygträning när ingen ser kan alltså göra stor skillnad. Passa på under mötet, på konferensen eller när du åker tåg, bil eller flyg. Pröva till exempel övningarna på nästa sida. De är tagna ur Britta Balkfors och Jenny Kroons bok, som du kan läsa mer om på sidan fysioterapi väntrum 2011

7 hälsans skull! 1Trampa upp och ned med fötterna 20 gånger. Ta en fot i taget eller båda samtidigt. Upprepa 3 gånger. 3Pressa ihop knäna. Sätt Håll kvar 10 sekunder. Du tränar musklerna på lårets insida. Upprepa 3 gånger. 2 Rita cirklar med foten, 10 varv åt ena hållet och 10 varv åt andra hållet. Ta en fot i taget eller båda samtidigt. Upprepa 3 gånger. 4 händerna på utsidan av låren. Håll emot med händerna samtidigt som du pressar låren utåt. Håll kvar 10 sekunder. Du tränar musklerna på lårets utsida. Upprepa 3 gånger. "Genom att minska tiden i stillasittande kan du öka kroppens energiförbrukning." 5Knip ihop skinkorna så Lyft att du nästan lättar från stolen och blir lite längre. Håll kvar i 10 sekunder. Du tränar sätesmusklerna. Upprepa 5 gånger. 7Sitt med böjda armbågar och pressa överarmarna mot ryggstödet på stolen. Håll kvar 10 sekunder. Du tränar ryggmusklerna. Upprepa 3 gånger. 9 Pressa nacken mot nackstödet på stolen. Tänk på att dra in hakan. Håll kvar i 10 sekunder. Du tränar nackmusklerna och övre delen av ryggen. Upprepa 3 gånger. 6 ett ben i taget eller båda benen samtidigt. Det räcker med någon centimeter. Ta tag med händerna om stolskanten om du inte orkar i början. Håll kvar i 20 sekunder. Du tränar magmusklerna och höftböjarna. Upprepa 3 gånger. 8Dra ihop skulderbladen mot ryggraden utan att föra armarna bakåt. Håll kvar 10 sekunder. Du stärker ryggmusklerna och får en bättre hållning. Det märker du när du reser dig upp. Upprepa 3 gånger. Övningar: Jenny Kroon, Britta Balkfors fysioterapi väntrum

8 INTERVJUN Text: Lois Steen Vivanco Foto: Emma Mattsson Artisten Louise Hoffsten har alltid delat med sig av livets blues. Satt ord på upplevelser av kärlek och förlorad kärlek, framgång och nederlag och livet med en obotlig sjukdom. En öppenhet som kostat på. Ett tag var jag känd som MS-Louise. Det har varit ett hårt arbete att återskapa bilden av mig som sångerska. Jag är sångerska, inte bara MS-Louise Det är Internationella MS-dagen när jag möter låtskrivaren, munspelsvirtuosen och sångerskan Louise Hoffsten, 46 år. En tuff kvinna som kombinerar rockveteranens skinn på näsan med sårbarheten i en nästan hudlös själ. När vi ses har hon nyss avslutat en intensiv träningsperiod på rehabiliteringskliniken Rehab Station i Solna strax utanför Stockholm. Jag måste få påfyllnad ibland och den här gången behövde jag verkligen hjälp för att få tillbaka mina krafter, säger Louise, som har levt med den neurologiska sjukdomen multipel skleros (MS) i 16 år. Diagnosen fick Louise när hon var 30 år och stod mitt uppe i en lovande karriär som rock- och bluessångerska. Jag hade börjat få olika besvär, som känselbortfall, yrsel och domningar, men jag trodde de berodde på en uppslitande skilsmässa. Så jag sökte upp en läkare på vårdcentralen och frågade: Kan det här bero på ett brustet hjärta? Han svarade: Ja, kanske det, men vi tar några prover och så får du återkomma om besvären fortsätter, berättar Louise. Besvären försvann inte utan blev värre. Till sist blev hon remitterad till Södersjukhuset för en grundligare medicinsk utredning och en magnetkameraundersökning. Du har MS sa läkaren. Jag fattade ingenting och hade svårt att ta in vad han sa. Enligt vad jag visste var det gamla och svårt handikappade människor som hade MS. Den enda fråga Louise lyckades få fram var om det fanns några mediciner. Då fick jag veta att det inte fanns någon bot och att de mediciner som fanns fick man först när man var mycket sämre. Men han sa också att för dig kanske det inte blir värre än så här. Därefter rådde läkaren henne att fortsätta leva som vanligt. Louise minns att hon gick därifrån som i trans. Inte minst tänkte hon på läkarens råd att inte berätta för omgivningen att hon hade fått MS. Det var jättekonstigt, tyckte jag, och om någon säger att jag ska vara tyst blir jag förbannad! Så det var klart att jag pratade, skrattar Louise. Men öppenheten var kostsam. Det upptäckte Louise när hon gick ut i media och berättade om sin MS-diagnos. Om man berättar att man fått en obotlig sjukdom får man dels en offerstämpel på sig och dels dyker det upp många oseriösa personer som vill utnyttja situationen och tjäna storkovan på ens desperation. Jag måste bli frisk var allt jag tänkte, så jag tog tag i vartenda halmstrå och gick på många nitar vid alternativmedicinens smörgåsbord. Louise berättar också att vardagen i artistbranschen blev tuffare, inte mjukare. Man får inga favörer för att man är sjuk, snarare tvärtom. Hon kände sig tvungen att bevisa att hon fortfarande var bra på sitt jobb. Ett tag var jag känd som MS-Louise. Det har varit ett hårt arbete att återskapa bilden av mig som sångerska. Det var inget alternativ för henne att låta bli att berätta, för hon ville inte att folk skulle missuppfatta hennes vingliga gång som att hon tog droger. Jag hade nog hoppats på större förståelse. I vissa fall har den funnits där, men oftast inte. Fortfarande får jag påminna andra om saker som är självklara för den som är frisk men svårt för mig. Att lämna musikerlivet har dock aldrig varit aktuellt. Jag älskar mitt jobb och det är en stor del av min identitet! Men det innebär också att jag ibland tar på mig för mycket. Det gäller att tillåta sig att göra jobbet i sitt eget tempo. Kanske också fråga sig vilka krav man har på sig själv. Hon säger att man måste bli sin egen läkare och lyssna till sin kropp och sin själ. Det var först nu när jag var på Rehab Station för tredje gången som jag förstod hur viktigt det är med pauser och återhämtning för att träningen ska ge resultat. 8 fysioterapi väntrum 2011

9 OM Louise Hoffsten Född: Den 6 september 1965 i Linköping. Bor: I en villa i Enskede utanför Stockholm. Familj: Skådespelaren Dan Bratt och sonen Adrian 7 år. Yrke: Rock- och bluessångerska med snart 25 år i branschen. Har gett ut 15 skivor, den senaste heter På andra sidan Vättern och kom ut Gör just nu: Skriver på ny musik samt varvar vanliga konserter med föreläsningar om sin MS. Nästa spelning: 29 september på Katalin i Uppsala. Läs mer: fysioterapi väntrum

10 LÄSTIPS. Vägen till rätt diagnos 7 röster om MS Skrift från NHR, 2011 Blues av Louise Hoffsten, Bokförlaget DN, 1998, ISBN Mer om multipel skleros: Louise framhåller också betydelsen av ett rehabiliteringsteam där alla kompetenser som hon behöver ingår sjukgymnaster, arbetsterapeuter, läkare, kuratorer och sjuksköterskor. Jag kan inte nog betona hur viktig helheten är att bli sedd som människa, inte som en diagnos, och att få en individuell bedömning och möjlighet att träna upp mina förmågor igen. Under intensivträningsperioden kommer patienten vanligtvis till Rehab Station tre hela dagar i veckan. Men för att Louise ska kunna pussla ihop vardagen som sångerska, musiker och mamma till en sjuåring tränar hon färre dagar i veckan. Det fungerar väldigt bra för mig när jag kan göra så. Livet måste funka på alla plan och nu känner jag mig både fysiskt och psykiskt starkare. Det är inte bara den individuella bedömningen och behandlingen som hjälper henne utan även att få träffa andra som också har en kronisk neurologisk sjukdom. Vi är alla i olika faser i livet och det är så värdefullt att få prata med människor som förstår och inte tittar snett på en för att man går vingligt. Att vara offentlig MS-patient, som Louise uttrycker det, har kanske inte bara varit en nackdel. Någon kanske tror att jag får bättre behandling för att jag är känd. Det är möjligt, men det vore väldigt osmart av mig att inte ta emot den vård som erbjuds, säger hon och ler. Hon har ändå inte undgått det öde som är vanligt för många kroniskt sjuka, nämligen att man får dra hela sin sjukdomshistoria igen och igen för nya personer och att man får vänta länge på att få träffa specialistläkare. Det är först nu som jag har fått en bra Det var inget alternativ för Louise att inte berätta om sin MS. Hon ville inte att hennes vingliga gång skulle misstolkas. kontinuitet och får träffa samma sjuksköterskor och läkare på återbesöken. Man känner att det finns tid också. Förr kände jag pressen att jag skulle hinna berätta om mina besvär på fem eller sju minuter. I dag har hon förstått att hon hade behövt mer psykologiskt stöd när hon fick sin diagnos. Visst fick jag mycket annan värdefull hjälp, men jag önskar att jag hade fått träffa en terapeut redan från början. Jag var mitt i livet och drömde om en framtid med familj, barn och en fortsatt artistkarriär. Att då få besked om en kronisk obotlig sjukdom var ett hårt slag, allt gick i kras. År 1998 kom hennes självutlämnande bok Blues ut, i vilken hon beskriver hur hon försöker hantera sjukdomen och den djupa depression som följde på beskedet. Depressionen har hon övervunnit och i dag håller hon föredrag om hur man kan acceptera en objuden gäst förklädd till en svår kronisk sjukdom och hitta modet att fortsätta leva. 10 fysioterapi väntrum 2011

11 INTERVJUN Men till slut orkar man inte oroa sig mer. Då vill jag bara tänka på nuet. Jag vet i dag att det inte finns någon bot för MS, men också att man kan hantera sjukdomen med hjälp av bromsmediciner, hjälpmedel och rehabilitering. En sak som hon lärt sig att leva med är att dagsformen kan växla mycket och snabbt. Vissa dagar mår jag oerhört dåligt och börjar tänka Är det slut nu, är det kört? Men så kan nästa dag kännas mycket bättre och då uppfylls jag av det. En av utmaningarna med att leva med MS är att inte ta ut bekymren i förskott. Jag har oroat mig så mycket över framtiden, för min man, mitt barn och jobbet. Men till slut orkar man inte oroa sig mer. Då vill jag bara tänka på nuet och att mina nära ska glädjas med mig: I dag mår jag jättebra! Ser ni inte att jag fått skrattet tillbaka? Vad är multipel skleros? Multipel skleros (MS) är en inflammatorisk sjukdom i hjärnan och ryggmärgen. MS uppkommer av att kroppens immunsystem angriper fettlagret (myelinet) som utgör nervtrådarnas skyddande skikt. Varje gång detta sker bildas ärr så att nervsignalerna transporteras allt sämre, vilket i sin tur leder till funktionsnedsättningar av olika slag. Ofta påverkas synen samt känseln i en arm eller ett ben först, men domningar, värk, värmeintolerans och extrem trötthet är också vanligt. Aktuell forskning visar att inflammationen i nervsystemet förmodligen pågår kontinuerligt och att även nervtrådarna kan skadas redan tidigt i förloppet. MS debuterar oftast i årsåldern och sjukdomen är dubbelt så vanlig hos kvinnor som hos män. I procent av fallen börjar MS med så kallade skov. De flesta skov läker helt eller delvis efter några veckor, men efter ett antal år övergår sjukdomen ofta i en progressiv fas. Hur svåra funktionsnedsättningarna blir varierar. Efter 20 år med sjukdomen har en tredjedel milda symtom, en tredjedel kan behöva kryckor eller rullator medan en tredjedel är rullstolsburna eller sängliggande. Det finns inget botemedel mot MS men det finns mediciner som bromsar inflammationen i nervsystemet. Tidig diagnos och tillgång till rehabilitering är avgörande för en bättre livskvalitet och kan även påverka prognosen. Källa: NHR fysioterapi väntrum

12 FRISKVÅRD Text: Fredrik Mårtensson Foto: Håkan Nordström Bonden Tage Hellström har investerat för att göra Näsgården till ett modernt jordbruk som är ett av Norrlands största. Den sista biten fram till mottagningen i Bredbyn är en ganska nedslående syn. Halvtomma hyresfastigheter och en vägstump som i bästa fall kan beskrivas som en blandning av grus och asfalt. Så slutar vägen vid en mindre tvåvåningsbyggnad hem för gym, allaktivitetslokaler och Toppform sjukgymnastik. Det är klart att jag jobbar en del här, men det är långtifrån all min verksamhet. Jag har insett att man måste vara flexibel när man arbetar på en liten marknad i glesbygd och jag måste vara beredd att åka ut till mina kunder. Och det gör jag i ganska stor utsträckning, säger Rovena. Vi befinner oss fyra mil från Örnsköldsvik, en bit inåt landet. Rovena bor själv i grannsamhället Mellansel, dit kärleken lockade henne från den nordnorska hembygden för åtta år sedan. Jag pluggade i Tromsö och har en norsk legitimation men hälften av mitt praktikår gjorde jag på Örnsköldsviks sjukhus, berättar Rovena. Där arbetade hon sedan i sju år innan hon blev uppsagd till följd av de stora neddragningarna inom slutenvården i Västernorrlands läns landsting. Hälften av sjukgymnasterna, 9 av 18, tvingades sluta. Och självklart var det jobbigt, men samtidigt gav det mig en chans att få pröva det jag länge hade funderat över. Jag slutade på sjukhuset i augusti 2010 och i februari i år var jag igång med företaget. Vi följer med på ett arbetspass, en 20-minutersresa till Skorped med Norra stambanan som sällskap. Slingrande asfaltsvägar som inte hämtat sig efter vinterns köldchock. Skog och ännu mer skog och en och annan idyllisk banvaktsstuga i det landskap som i slutet av 1800-talet valdes som järnvägsådra genom Norrland. Tekniska skäl och rysskräck gjorde att man inte valde att lägga järnvägen utefter kusten. Lantbrukaren Tage Hellström på Näsgården i lilla Skorped är en av de företagare som Rovena har avtal med. Det var egentligen ingenting att fundera över när Rovena tog kontakt. Hur man än räknar så kändes det rätt. Personalen mår bra av det och ekonomiskt sett är jag övertygad om att det blir en besparing i slutändan i form av färre sjukskrivningsdagar. Näsgården ser ut som ett jordbruk för- På bara några månader har sjukgymnasten Rovena Andersen lyckats få full fart på sitt nystartade företag. Möt ett norskt energi knippe som hjälper bönder i den norrländska glesbygden. Framåt för bland bönder 12 fysioterapi väntrum 2011

13 friskvård fysioterapi väntrum

14 FRISKVÅRD "Rygg, nacke och knän tar stryk när kalvar ska bäras och när man behöver baxa kor som inte går dit man vill." väntas göra. Idylliskt med åkermark som sluttar ner till en liten sjö. Ett annat jordbruk som närmaste granne. Låt dig inte luras av det, säger Tage och låter lite dyster. Det är bara vi två som finns kvar som bönder i bygden numera. Jag arrenderar mark av ett 80-tal markägare där det tidigare funnits jordbruk, och det säger väl en del en del om hur omfattande rationaliseringen inom jordbruket varit. Han hamnade själv i ett vägskäl för några år sedan. Jag blev bonde 1972 och visst hade jag kunnat driva det vidare i liten skala fram till pension, men då hade det inte varit mycket kvar att lämna över till en yngre generation. Så det var mycket barnens intresse som fick styra. De vill ta över så småningom och därför valde jag att bygga ut, förklarar Tage. Nu är Näsgården ett av Norrlands största jordbruk med över 300 mjölkkor och en daglig produktion på runt liter. Under tiden har Rovena Andersen hunnit installera sig. Två halvdagar i månaden besöker hon Näsgården. Personalen får skriva upp sig på en anslagstavla bredvid ingången till personalrummet och det verkar fullbokat för lång tid framöver. Jag gillar att det blir mer inriktning på förebyggande friskvård, jämfört med mitt tidigare jobb på sjukhuset. Då var det mycket parkinson- och strokepatienter. Visst var det stimulerande på sitt sätt, men här känner jag att jag kan göra skillnad på ett tidigare stadium. Mats Byström, en av runt tiotal anställda på gården, nickar gillande när han reser sig efter behandlingen. Nu var det länge sedan jag kände av ryggen. Jag tror att vi alla som jobbar här behöver detta regelbundet. Folk i allmänhet tror kanske att arbetsmiljön blivit mycket bättre i det moderna jordbruket, men det finns fortfarande tunga arbetsmoment som man aldrig kan rationalisera bort. Rygg, nacke och knän tar stryk när kalvar ska bäras och när man behöver baxa kor som inte går dit man vill. Rovena arbetar snabbt och metodiskt. Det är snabba ryck mellan patienterna och stämningen är hjärtlig och skämtsam, som om hon jobbat här i flera år. Att hon trivs känns överflödigt att fråga, för hon riktigt sprudlar av energi och utstrålar harmoni i jobbet. Jag är så glad att det gått bra. Det är lite svårt att förklara men utmaningen och att det ligger i ens egna händer om man ska lyckas eller inte känns väldigt inspirerande. Jag stortrivs! I en uppstartsfas av företaget har Rovena valt att vikariera två dagar i veckan på en vårdcentral utanför Örnsköldsvik. Men redan nu verkar det stå klart att hennes patientunderlag räcker för att arbeta heltid som privat sjukgymnast. Att det skulle vara trögt i starten var jag förstås beredd på. Men det var bara under de första två veckorna som det var få patienter. Sedan dess har det varit full fart med ett tiotal patienter per dag. Rovena har bland annat lyckats teckna ramavtal med flera försäkringsbolag, vilket gör hon att kan ta emot patienter med sjukförsäkringar som antingen är privata Rovenas starta eget-tips Ta hjälp utifrån. Rovena har haft hjälp från en företags coach hos LRF för att knyta nya affärskontakter och av Sjukgymnastförbundet (LSR) när det gäller att skriva ramavtal. Se media som en tillgång. Reportage i lokala tidningar har gett nya kunder. Tänk på att en sjukgymnastetablering, särskilt i glesbygd, kan ha ett nyhetsvärde. Var flexibel. På en marknad med begränsat patientunderlag kan det krävas att man arbetar mobilt och åker ut till patienterna i större utsträckning. Finn glädjen i jobbet. Att driva eget företag är stimulerande och utvecklande. Rovena instruerar Mats Lindahl, en av de anställda på Näsgården. 14 fysioterapi väntrum 2011

15 OM Rovena Rovena Andersen, född 1976, växte upp på Vannöya utanför den nordnorska kusten. Tog examen som sjukgymnast i Tromsö Driver sedan februari i år Toppform sjukgymnastik i Bredbyn. Det lilla samhället har cirka invånare och ligger fyra mil från Örnsköldsvik. Kontrasterna stora mellan den fiskeö utanför Tromsö, där Rovena Andersen växte upp, och Norrlands inland. eller kopplade till en anställning. I det fallet var lokaliseringen i glesbygd en tillgång. Ja, man sade rakt ut från försäkringsbolagens sida att man inte hade skrivit avtal med mig om jag funnits i Örnsköldsvik eller på någon annan större ort. Där hade man redan avtal så det räckte, men det gällde inte det område där jag är verksam. Behöver du jobba annorlunda för att du är verksam i glesbygd? Det finns både för- och nackdelar med det, men jag ser mest fördelar. Andra kanske är fundersamma över att det är långa avstånd och få patienter. Man jag tänker ungefär såhär: Om jag startat mottagningen i Örnsköldsvik hade jag haft konkurrens på ett helt annat sätt än här i Bredbyn med omnejd. Visst behöver man kanske tänka i nya banor och vara öppen för att marknadsföra sig mot nya kundgrupper, men det tror jag inte skadar om man finns i en stad heller. Rovena har bland annat skrivit avtal med en större kyrkoförsamling och jobbar även med flera av de större, lokala företagen. Och samarbetet med Näsgården har gett mersmak. Jag har kontaktat ett stort antal mindre lantbruk och alla verkar intresserade av någon form av samarbete. Nu gäller det bara att hitta fungerande former för samarbetet med tanke på att det handlar om små arbetsplatser som ofta ligger lite avlägset. Vi får se vad som händer, men en lösning kan vara att jag hyr in mig över dagen i någon bylokal och att bönderna får komma dit. fysioterapi väntrum

16 KOMPETENSGUIDE Text: Lois Steen Vivanco Illustrationer: Christina Andersson Sök en sjukgymnast i alla livets När kroppen sviker behövs hjälp för att komma tillbaka. Både inom sjukvården och friskvården står kompetenta sjukgymnaster redo att lotsa människor i alla åldrar till ett självständigt och aktivt liv. UNDER BARNAÅREN Sjukgymnaster inom pediatrik arbetar med barn och ungdomar i alla åldrar, många med medfödda funktionsnedsättningar, sjukdomar och skador. Man bedömer deras sensomotoriska utveckling, behandlar med sjukgymnastik, utformar individuellt anpassad målfokuserad träning, provar ut hjälpmedel samt handleder föräldrar, förskola och skola samt personliga assistenter så att de också kan främja barnets/ungdomens motoriska förmågor. PÅ ARBETSPLATSEN Sjukgymnaster inom ergonomi har kunskaper i belastningsrelaterade problem i relation till arbetsmiljön. Man undersöker och förbättrar ergonomin på arbetsplatsen, med syftet att öka hälsa och säkerhet. Finns främst inom företagshälsovård, men finns även inom skola, produktdesign, konsulter i företag eller sakkunniga hos myndigheter. VID LUNGSJUKDOMAR Vissa sjukgymnaster arbetar med patienter som har akuta eller kroniska lungsjukdomar som KOL, astma, cystisk fibros, lungcancer och lungemfysem med flera. Andningsgymnastik, fysisk träning, patientutbildning samt att ge stöd till rökstopp är viktiga delar. Man följer upp individens andnings-, respirations- och funktionsförmåga och ordinerar hjälpmedel. UNDER DIN GRAVIDITET Sjukgymnaster inom obstretik, gynekologi och urologi arbetar med prevention och behandling i samband med graviditet, gynekologiska sjukdomar och smärttillstånd i bäckenbotten samt inkontinensproblematik hos kvinnor och män. Man provar även ut hjälpmedel. REHAB PÅ VÅRDCENTRALEN Sjukgymnaster som kan primärvård möter alla typer av patienter: de som har problem från rörelse- och stödjeorganen, nervsystemet, andningsorganen och cirkulationssystemet eller lider av psykosomatiska problem och smärta. Prioriterade insatser är att motivera till/ordinera fysisk aktivitet samt att behandla hjärtkärlsjukdom, KOL, benskörhet, smärta, övervikt, ångest och depressioner samt multisjuka äldre. BESVÄR I RÖRELSEAPPARATEN Sjukgymnaster med vidareutbildning i ortopedisk manuell terapi (OMT), ortopedisk medicin (OMI) samt mekanisk diagnostik och terapi (MDT) arbetar med att undersöka, behandla och förebygga smärta i rygg, leder, muskler och nerver. Man gör analyser av patientens sjukhistoria, smärta och funktion. I den ingår en undersökning av leder, muskler och nerver i rygg och extremiteter. Behandling kan bestå av smärtlindrande, rörelsesökande och stabiliserande åtgärder som mjukdelsbehandling, muskeltöjning, mobilisering, manipulation och stabiliseringsträning. Manuell behandling kompletteras ofta med råd till egenträning eller handledd fysisk träning. VID REUMATISM OCH FIBROMYALGI Reumatologiskt inriktade sjukgymnaster behandlar patienter med inflammatoriska reumatiska sjukdomar och diagnoser som fibromyalgi och artros. Via fysisk träning, på land och i bassäng, smärtlindring, utprovning av hjälpmedel samt patientundervisning vill man förebygga funktionsnedsättning samt åstadkomma bästa möjliga funktion och livskvalitet. NÄR DET GÖR ONT Sjukgymnaster inom smärta och smärtrehabilitering utför smärtanalyser, bedömer patientens funktionsnivå och hur smärtan påverkar patientens fritid, arbete och familjeliv. Man erbjuder insatser som akupunktur, TENS och andra typer av sensorisk 16 fysioterapi väntrum 2011

17 skeden stimulering, fysisk träning i grupp eller individuellt samt avspänningsteknik. Man integrerar ofta sjukgymnastiska och beteendemedicinska åtgärder. VID PSYKISK SMÄRTA OCH ORO Vissa sjukgymnaster är inriktade på psykiatri och psykosomatik och behandlar besvär som stress, utmattning, ätstörningar, trauman, nedstämdhet och ångest samt missbruksproblematik. Behandlingen grundar sig på en helhetssyn på människan, där behandling av kropp och själ pågår jämsides. Vanliga metoder är basal kroppskännedom, anpassad fysisk träning, avspänning, mindfulness, stresshantering, massage och terapeutiska samtal. VID HJÄRT- KÄRLSJUKDOM Sjukgymnaster inom området hjärt- kärlsjukdom bedömer hur patientens rörelseförmåga och kondition påverkas av hjärtsjukdomar. Patienten erbjuds sjukgymnastisk behandling, gruppgympa och individuellt anpassad fysisk träning, utbildning och stöd i hur man kan hantera sin nya livssituation och förändrade fysiska förmåga. VID FRAKTUR, DISKBRÅCK OCH ARTROS Sjukgymnaster inom ortopedin arbetar med rehabilitering av ortopedkirurgiska patienter som drabbats av frakturer, ledbandsskador och andra trauman mot rörelseapparaten, olika smärtsamma ryggproblem, degenerativa sjukdomar samt höft- eller knäproteser. INSATSER INOM INTENSIVVÅRD Sjukgymnaster inom sjukhusens intensivvård arbetar för att förebygga komplikationer vid andnings- och cirkulationsnedsättningar till följd av ett trauma, sjukdom och akuta kirurgiska ingrepp. FÖR IDROTTAREN OCH MOTIONÄREN Sjukgymnaster inom idrottsmedicin arbetar med akut omhändertagande vid och rehabilitering efter idrottsskador. Man bedömer patientens rörelse och funktion, ger sjukgymnastisk behandling vid akuta skador och överbelastningsskador samt planerar förebyggande och rehabiliterande åtgärder, erbjuder rådgivning, utbildning och individuellt anpassad träning. NÄR CANCER DRABBAR Inom onkologi och palliativ vård finns sjukgymnaster: de arbetar inom rehabiliterande vård vid tumörer som kan behandlas samt inom vård vid livets slutskede. De bedömer och behandlar andnöd, cirkulations störningar, trötthet, smärta, frakturer, neurologiska symtom med mera som orsakats av tumörsjukdomar. De har även kunskap i att stödja patienter och när stående i sorg och kris. VID SKADOR I NERVSYSTEMET Neurologisk inriktade sjukgymnaster arbetar med patienter som drabbats av sjukdom eller skada i nervsystemet: stroke, multipel skleros (MS), Parkinson, traumatiska ryggmärgsskador, cerebral pares med mera. Träning av styrka, rörlighet, balans, koordination och kognitiva färdigheter är en mycket viktigt del av rehabiliteringen, liksom utprovning av hjälpmedel, handledning i förflyttning och att utbilda patienter och närstående om diagnosen. PÅ ÅLDERNS HÖST Många sjukgymnaster är inriktade på geriatrik och gerontologi, det vill säga äldres hälsofrågor. De arbetar med motion, fysisk träning och rehabilitering för friska äldre, äldre med olika sjukdomar, mycket sköra äldre samt äldre med kognitiv nedsättning. Äldre kan ha samtidiga behov av insatser för frakturer, lung- och hjärtkärlsjukdomar, neurologiska sjukdomar, smärta samt behov av förflyttningsträning och hjälpmedel. DJURENS REHABILITERING Veterinärmedicin är ett relativt nytt verksamhetsfält, men det finns sjukgymnaster som arbetar på privata kliniker och djursjukhus med rehabilitering av hästar, hundar och katter med flera smådjur. fysioterapi väntrum

18 DIREKT ACCESS Text: Hilda Zollitsch Grill Foto: Johan Wingborg Remissfritt besök kapar köerna Ny forskning visar att direkt tillgång till sjukgymnast, utan föregående remiss, kortar väntetiderna till sjukvården. När patienter med smärtor i ländryggen snabbt får träffa en sjukgymnast blir också behandlingseffekten mer bestående. Sjukgymnasten Lena Nordeman har i sin forskning visat att man kan korta väntetiderna och öka tillgängligheten inom primärvården om patienter med smärta från rygg, nacke och axlar får träffa en sjukgymnast direkt vid sitt första besök. Mottagningskonceptet kallas direkt access, vilket innebär att patienterna erbjuds en remissfri mottagning utan väntetider. Efterfrågan på vård hanteras samma dag och patienten slussas helt enkelt rätt från början. För att vårdcentralen ska kunna ta hand om patientflödet krävs att man använder sig av alla yrken i vårdteamet. Till exempel får patienter med smärta i ländryggen träffa en sjukgymnast vid sitt första besök i stället för att ta en omväg via läkarbesök, remiss och väntetid. Tanken är att man inte ska göra någon skillnad mellan patienter som kommer med akut smärta och patienter som har gått länge med sina ländryggsproblem, utan man tar emot patientflödet när det dyker upp, säger Lena Nordeman. Lena Nordeman, sjukgymnast har skrivit en avhandling om träning vid kronisk smärta. Hon finns i Alingsås, där hon har arbetat länge som primärvårdssjukgymnast inom Västra Götalandsregionen. Under 1990-talet brottades vårdcentralen med månadslånga väntetider till sjukgymnasterna, vilket var en frustrerande situation som både försämrade behandlingsutbudet och förlängde patienternas lidande. Vi provade olika lösningar för att bli av med väntetiderna utan att hitta något som fungerade särskilt bra, berättar Lena Nordeman. Till sist bestämde vi oss för att pröva en direkt access-modell som tagits fram av den amerikanske läkaren Mark Murray. Den visade sig vara framgångsrik. Efter ett halvår konstaterade Lena och hennes kolleger på Ängabo vårdcentral att genomströmningen av nya patienter ökade och att patienterna behövde färre återbesök. Lena ville utvärdera mottagningsmodellen och startade därför en forskningsstudie, där 60 patienter med ländryggssmärtor ingick. Dessa fick antingen undersökning och bedömning inom två dagar eller vänta i fyra veckor, som var en vanlig väntetid vid sjukgymnastikmottagningen. Experimentfaktorn i studien var alltså inte behandlingen utan tiden. Patienterna följdes under sex månader och det visade sig att behandlingseffekten varade längre hos de patienter som fick tidig bedömning och behandling jämfört med hos dem som fick behandling först efter fyra veckor. De sjukgymnastiska insatserna kan alltså bli mer effektiva när patienten får träffa sjukgymnasten i tid och direkt. En förklaring kan vara att patienten tidigt får en förklaringsmodell och kan bryta ogynnsamma mönster, men det är bara spekulationer som kräver fortsatta studier, säger Lena Nordeman. Hon berättar att det finns flera internationella studier som visar att det blir färre läkarbesök om patienten kan välja att träffa sjukgymnast direkt utan omvägen över remiss. Det blir också färre receptbelagda värktabletter och färre röntgenremisser. Lena Nordeman tycker att samarbetet mellan sjukgymnast, läkare och andra yrkeskategorier har utvecklats i modellen eftersom vårdgivarna även har direkt tillgång till varandra. Med direkt access får ju patienterna välja när och till vilken vård gi vare de vill gå, men alltför få patienter känner till att de inte behöver en remiss för att få träffa en sjukgymnast, säger Lena Nordeman. Hon har även studerat effekten av fysisk träning vid långvarig smärtproblematik och doktorerade på sin forskning vid Sahlgrenska akademin i Göteborg våren fysioterapi väntrum 2011

19 Väntelistan ett minne blott På Ängabo vårdcentral i Alingsås får patienterna komma direkt, utan remiss, till en sjukgymnast för undersökning, bedömning och behandling. Det har lett till att läkarbesöken numera är färre och att väntelistan till sjukgymnasterna är borta. Innan Ängabo vårdcentral införde direkt access till sjukgymnasterna på Närrehab var väntetiderna långa, ibland flera månader. Så är det inte längre. Nu får patienten komma direkt, ofta samma dag. Modellen kallas direkt access eller öppen mottagning och har använts sedan år Ulrik Gerdin, en av fyra sjukgymnaster som arbetar på Närrehabs sjukgymnastmottagning, berättar att det numera inte finns någon väntelista till sjukgymnasterna. Långa väntelistor är förstås jobbigt för patienten som får vänta länge med sin smärta och oro. Men det känns heller inte bra för sjukgymnasten. Det är en större tillfredställelse att kunna hjälpa till direkt och inte efter flera månader. Man kan göra ett bättre jobb, säger Ulrik Gerdin. På Ängabo vårdcentral kan patienterna komma på obokade nybesök hos sjukgymnasterna mellan klockan 10 och 12, måndag till torsdag. Bara undantagsvis bokas patienter in för nybesök på andra tider, vilket är något som vissa patienter kritiserat eftersom det kan slå sönder deras arbetsdag på ett olyckligt sätt. Det har Ulrik Gerdin viss förståelse för. Men det fungerar inte med två parallella nybesökssystem. Man måste ha gott om återbesökstider för dem som kommer tillbaka om de behöver, och det har man inte om man bokar in nybesök, säger Ulrik. A och O för att modellen med öppen mottagning ska fungera är att vårdcentralen kan sitt upptagningsområde, menar Ulrik Gerdin. Annars är det svårt att matcha efterfrågan på vård med tillgången till personal. På Ängabo vårdcentral visade till exempel statistiken att en stor andel av patienterna sökte för besvär från rörelseorganen. Ulrik Gerdin tycker om den ovisshet som systemet innebär för hans del, att han aldrig vet vilka eller hur många patienter som dyker upp på mottagningen. Systemet bygger dock på att sjukgymnasterna samarbetar och inte kräver en absolut rättvis fördelning av mottagningspassen. De dagar när extra många patienter strömmar in hjälps vi sjukgymnaster åt. Vi vill jobba på det här sättet och har ett jätte bra samarbete med andra vårdcentraler i kommunen. Jag har till exempel alltid tillgång till vårdcentralens jourläkare för patienternas räkning, säger Ulrik Gerdin. Kan man träffa patienten tidigt klarar de sig ofta med några enkla råd eller några få besök. Det spar både tid, lidande och pengar för alla. fysioterapi väntrum

20 FYSISK AKTIVITET Text: Lois Steen Vivanco Illustration: Christina Andersson Vill du minska risken för att dö av hjärt-kärlsjukdom, för att få högt blodtryck, åldersdiabetes och tjocktarmscancer? Vill du dessutom slippa drabbas av benskörhet, blodpropp, fetma eller börja känna dig piggare? Ja, då är forskarnas råd att vara mer fysiskt aktiv. Fysisk träning en effektiv medicin för ökad hälsa Många av oss har hört att fysisk aktivitet är bra för hälsan. Men varför är det så bra? Idag finns det en stor mängd forskning som beskriver de positiva effekterna av fysisk aktivitet och träning. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar fysisk funktionsförmåga, livskvalitet, stämningsläge och en del mentala funktioner. Dessutom minskar risken att drabbas av sjukdomar som hjärtinfarkt, diabetes samt bröst- och tjocktarmscancer. För patienter som genomgått en hjärtinfarkt förbättras överlevnaden och för diabetiker och astmatiker minskar läkemedelsbehovet. Slutligen, risken för en för tidig död minskar påtagligt. Förklaringen bakom dessa positiva effekter är att ett flertal organ och vävnader förändras och Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet och träning är en viktig del av sjukgymnastisk behandling. Att det nu finns starka vetenskapliga bevis för att denna behandling hjälper vid hjärtkärlsjukdomar, KOL och diabetes med mera, gör att fysisk aktivitet nu ordineras även av andra i hälso- och sjukvården. Inom primärvården är det "Se fysisk aktivitet som en färskvara och ge kroppen en daglig dos." anpassas till regelbunden träning. (Se illustrationen!) Vad är det då som avgör hur mycket du förbättras om du ökar din nivå av fysisk aktivitet? Jo, forskningen har visat att ju lägre aktivitetsnivå du befinner dig på, desto större effekt kan förväntas om aktivitetsnivån höjs. Med andra ord: den som idag är fysiskt inaktiv och har en risk att insjukna i exempelvis hjärtkärlsjukdom kan uppnå större hälsovinster genom regelbunden fysisk aktivitet, än en redan aktiv person som höjer sin träningsnivå. Andra faktorer som påverkar den hälsoeffekt du kan få ut är hur ansträngande aktivitetspasset är (intensitet), hur länge du håller på varje gång (duration), hur allt vanligare att läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster ordinerar fysisk aktivitet på recept, (FaR), för att förebygga eller behandla sjukdom. Statens folkhälsoinstitut har gett ut boken FYSS där man kan läsa om vilken typ av träning och i vilken dos som passar bäst för olika tillstånd. ofta du aktiverar dig (frekvens) samt under hur lång period du fortsätter att göra det. Ålder och kön spelar däremot en mindre roll för hälsoeffekten. Men hur mycket ska du aktivera dig? Ett enda träningspass har positiva hälsoeffekter under ett till några dygn; det gäller alltså att se fysisk aktivitet som en färskvara och ge kroppen en daglig dos. En vanlig rekommendation är att aktivera sig totalt 30 minuter varje dag, och se till att bli lite svettig. Aktiviteten kan delas upp i tre gånger tio minuter, och ändå ge samma hälsoeffekt. Exempel på sådana vardagsaktiviteter är cykling, promenader samt hushålls- och trädgårdsarbete. För att kunna förbättra och bibehålla styrka och kondition räcker det dock inte med vardagsmotion. Då måste det till en fysisk träning med en högre intensitet, det vill säga nära gränsen för ens maximala kapacitet. Man ska helst bli riktigt andfådd för att kunna öka sin kondition eller trötta ut sina muskler ordentligt för att öka sin styrka. Rekommendationerna för konditionsträning ligger på 3 5 träningspass i veckan och för styrketräning på 2 3 pass i veckan. När du tränar med en högre intensitet måste du dock tänka på att kroppen behöver återhämtning för optimal effekt. Det är alltså klokt att lägga in vilodagar, för att få balans mellan aktivitet och återhämtning. Att promenera, cykla eller ta trapporna kan du däremot fortsätta med varje dag! 20 fysioterapi väntrum 2011

Vi fysioterapeuter finns till för dig!

Vi fysioterapeuter finns till för dig! Vi fysioterapeuter finns till för dig! 1 Fysioterapeut- nytt namn på yrket sjukgymnast Vad gör en fysioterapeut? Fysioterapeut visar på bredden i vårt yrke. Namnet sjukgymnast begränsar. Därför bytte yrket

Läs mer

Vi sjukgymnaster finns till för dig!

Vi sjukgymnaster finns till för dig! Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund Box 3196 103 63 Stockholm Tel 08-567 06 100 Fax 08-567 06 199 kansli@lsr.se www.sjukgymnastforbundet.se www.facebook.com/sjukgymnastforbundet 1 Produktion: Susanna

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Att leva med MS multipel skleros

Att leva med MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Fysioterapeutiskt perspektiv

Fysioterapeutiskt perspektiv Fysioterapeutiskt perspektiv Ingalill Larsson leg. sjgym.univ.lektor, PhD VARFÖR VILKA FYSIOTERAPI VAD VAR HUR VAR finns fysioterapeuter? 1 Akutsjukvård Primärvård Hemsjukvård Kommunal hälso- och sjukvård

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista ryggskott invalidiserad sjukgymnast behandling slappna av muskler smärtstillande röntgenbild spondylit infektion tumör utsliten botemedel invalid

Läs mer

Håkan - En förebild i möjligheter.

Håkan - En förebild i möjligheter. Text: Hilda Zollitsch Grill, Fysioterapi Nr 1/2006 (avskriven av Håkan Svensson) Håkan - En förebild i möjligheter. Med envishet och beslutsamhet kommer man långt. Det vet Håkan Svensson från Gävle, sjukgymnaststudent

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10-30.000 personer av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer då man själv sitter i en bil och blir

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest Westerlundska Gymnasiet Samhällsvetenskapligaprogrammet 2012 svenska kurs 2 Amanda Vesterberg SA2B Sjukgymnast Att hjälpa människor när de behöver det som mest Inledning Jag har valt att fördjupa mig i

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Eva Eliasson Fysioterapeut/lymfterapeut Processledare cancerrehabilitering U-Ö regionen Cancerrådet

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

Kvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna?

Kvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna? Ont i nacke, rygg, bäcken. Var stel överallt och hade symptom i olika former såsom huvudvärk, isningar i nerverna mm. Jag har uppnått fantastisk förändring. Har nästan aldrig ont och tillfällig stelhet

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Många studier visar idag att långvarigt stillasittande innebär en ökad

Läs mer

KVINNOR I RÖRELSE. - Vi är byggda för att röra på oss.

KVINNOR I RÖRELSE. - Vi är byggda för att röra på oss. KVINNOR I RÖRELSE - Vi är byggda för att röra på oss. Zahra Ousi, 18-19 juni 2016 Nu så ska vi prata om fysisk aktivitet eller som det i vardagsspråket kallas: träning/motion. INNEHÅLL: Vad menas med fysisk

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Fysioterapeut/sjukgymnast

Fysioterapeut/sjukgymnast Fysioterapeut/sjukgymnast Vad gör Fysioterapeuten/Sjukgymnasten inom cancerrehabilitering? En fysioterapeut/sjukgymnast kan hjälpa till vid behov av insatser och råd kring fysisk aktivitet som Styrka Rörlighet

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2013

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2013 Datum 2014-05-20 Ert datum Beteckning 1(5) FaR rapport 2013 Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2013 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns. 15 år av smärta I 15 år gick Ella Granbom med fruktansvärd menssvärk. För ett år sedan kom diagnosen Ella har endometrios. Tillsammans med AnnaCarin Sandberg håller hon nu på att starta en lokal stödgrupp

Läs mer

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach www.physiochraft.se Alla kan må bra av vardagsmotion! Alla mår bra av vardagsmotion!!! Hitta genvägarna! Använda tiden på ett för kroppen smart

Läs mer

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition

Läs mer

Multipel Skleros Multipel skleros

Multipel Skleros Multipel skleros Multipel Skleros Multipel skleros Det här är MS MS står för Multipel skleros och är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid MS uppfattar immunförsvaret

Läs mer

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa 5 tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa 1. Använd sunt förnuft Få saker är så genuint farliga som att röka. I år dör över 12000 människor i Sverige på grund av det. Det

Läs mer

Dina levnadsvanor din hälsa

Dina levnadsvanor din hälsa Dina levnadsvanor din hälsa Må bättre i vardagen Prata levnadsvanor med din vårdgivare Fysisk aktivitet, matvanor, rökning/snusning och alkoholvanor. Vi har verktygen - du gör jobbet. Vi coachar dig mot

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Vad erbjuder Gunilla och G-kraft Akupressur? Jag gör behandlingar utifrån traditionell kinesisk medicin. Akupressur Öronakupunktur Koppning/koppningsmassage

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson För att använda pulsen som en mätare behöver du veta hur snabbt ditt hjärta kan slå maximalt, med andra ord vad du har för maxpuls. Det är viktigt att notera

Läs mer

Vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode enligt 7 och 8 i förordning 1994:1120 om ersättning för fysioterapi

Vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode enligt 7 och 8 i förordning 1994:1120 om ersättning för fysioterapi Vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode enligt 7 och 8 i förordning 1994:1120 om ersättning för fysioterapi Inledning Avsikten med detta dokument är att det ska vara en vägledning vid

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

regiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna

regiongavleborg.se Bildkälla: Fysioterapeuterna Bildkälla: Fysioterapeuterna Otillräcklig fysisk aktivitet orsakar Vart femte fall av hjärt-kärlsjukdom Vart tionde fall av stroke Vart sjunde fall av diabetes typ 2 Vart sjunde fall av tjocktarmscancer

Läs mer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket

Läs mer

För allas rätt till rörelse

För allas rätt till rörelse För allas rätt till rörelse Reumatism en folksjukdom Reumatisk sjukdom är ett samlingsnamn för närmare 200 olika sjukdomar, där många är inflammatoriska. Den vanligaste är ledgångsreumatism (RA) som uppstår

Läs mer

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION och DIABETES Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION OCH DIABETES Motion och diabetes I den här broschyren hittar du information om varför det är så viktigt att motionera för dig

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice ERGONOMI Rätt rörelser och belastning Ombordservice INLEDNING I din hand håller du en ergonomimanual som riktar sig till dig som arbetar inom Stena Lines ombordserviceverksamhet. Ergonomimanualen innehåller

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Copyright 2007 Team Lars Massage

Copyright 2007 Team Lars Massage 1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

22.03.2011 09:28 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:28 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 47 respondenter (23 unika) Nuvarande filter: Västernorrland "Vilket landsting tillhör du?" = "Västernorrlands läns landsting" 1. Kön? 1 Kvinna

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

Gummibandsträning med ett dörrhandtag.

Gummibandsträning med ett dörrhandtag. Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får

Läs mer

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

SPECIALISTVÅRD FYSIOTERAPI OPERATION TRÄNING FÖRETAGSSERVICE HARMONI

SPECIALISTVÅRD FYSIOTERAPI OPERATION TRÄNING FÖRETAGSSERVICE HARMONI VÄLKOMMEN TILL HERMELINEN SPECIALISTVÅRD FYSIOTERAPI OPERATION TRÄNING FÖRETAGSSERVICE HARMONI HERMELINEN FYSIOTERAPI MODERN REHABILITERING Rörelse är receptet Våra legitimerade fysioterapeuter bedömer

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Krånglar kroppen? Från början till fortsättning www.iksu.se

Krånglar kroppen? Från början till fortsättning www.iksu.se Krånglar kroppen? Fysioterapi är samlingsnamnet för vår rehabiliterande verksamhet Kombinerad behandling och träning Våra terapeuter inom IKSU:s Fysioterapi jobbar med att utreda och diagnostisera problem

Läs mer

Egenvård vid hjärtsvikt

Egenvård vid hjärtsvikt Egenvård vid hjärtsvikt Enkla råd till dig med hjärtsvikt Kontrollera din vikt två till tre gånger per vecka. Väg dig vid samma tidpunkt på dagen, lämpligast på morgonen. Observera! Om du ökar mer än två

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Förmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson

Förmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson 4 FOLKHALSASVERIGE.SE Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET NYHETER Mårten Rosenqvist Senior professor vid institutionen för kliniska vetenskaper på Karolinska Institutet Danderyds

Läs mer

Särskild kompetens för sjukgymnaster

Särskild kompetens för sjukgymnaster Särskild kompetens för sjukgymnaster Region Skånes har tydliga kompetenskrav, vilka gäller sedan 2001-01-01, för att uppbära särskilt arvode enligt Lag om ersättning för sjukgymnastik (1993:1652). Dessa

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Att vara närstående eller anhörig När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion Hälsa, kondition och muskelstyrka - En introduktion Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal.

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. 070208 Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. Bakgrund. Den övergripande kompetensplanen för sjukgymnaster är en beskrivning av dagens kompetens, framtida förmodade behov

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Uppföljning Tack för att Du tar Dig tid att svara på samtliga frågor! All information Du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och sparas

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Mammainformation. från BB-vårdavdelning. Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn. Södra Älvsborgs Sjukhus.

Mammainformation. från BB-vårdavdelning. Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn. Södra Älvsborgs Sjukhus. Mammainformation från BB-vårdavdelning Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn Södra Älvsborgs Sjukhus Kvinnoklinik Bäckenbotten Bäckenbotten är den muskulatur som bildar "golv" i bäckenet.

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

Osteopaten. hittar orsaken till besvären

Osteopaten. hittar orsaken till besvären Osteopaten hittar orsaken till besvären Det är inte alltid självklart att besvärens ursprung finns just där det gör ont. Osteopater, är en yrkesgrupp som jobbar med att gå på djupet med klienternas problem,

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke 1 Arbetsterapeut ett framtidsyrke, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Peter Holgersson Tryck: Exakta Print ISBN: 978-91-87837-25-8 www.arbetsterapeuterna.se

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid MS

Fysisk aktivitet och träning vid MS Fysisk aktivitet och träning vid MS www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.

Läs mer

Patientformulär. Uppföljning 3 månader. Tack för din medverkan! Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

Patientformulär. Uppföljning 3 månader. Tack för din medverkan! Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Uppföljning 3 månader Tack för att du tar dig tid att svara på samtliga frågor! All information du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt

Läs mer

KROPPSLIG HÄLSA FÖR BRUKARE

KROPPSLIG HÄLSA FÖR BRUKARE KROPPSLIG HÄLSA FÖR BRUKARE Hälsa för brukare, Umeå, 190404 Ingrid Espling, fysioterapeut VC Granen Malmö Illustration: Alf Dahlman Design Glöm inte bort kroppen! Vanliga kroppsliga hälsoproblem Hinder

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer