Huvudstudie Kjulaås 2:33

Transkript

1 Kemakta AR Dnr: BF Huvudstudie Kjulaås 2:33 Lars Olof Höglund Karin Jonsson Håkan Svensson Michael Pettersson Box 12655, Stockholm Telefon: , Telefax: , Internet:

2

3 Sammanfattning Bakgrund På uppdrag av Eskilstuna kommun har Kemakta Konsult AB utfört undersökningar och utredningar inom den fd grustäkten på fastigheten Kjulaås 2:33 med omfattning motsvarande en huvudstudie i enlighet med Naturvårdsverkets kvalitetsmanual. Sedan 1950-talet har grus tagits från fastigheten och sedan 1968 innehas lagfarten på fastigheten Kjulaås 2:33 av Kjulaås Grustag AB. Länsstyrelsen lämnade i beslut tillstånd till fortsatt brytning av ytterligare ton material fram till Från 1988 har även containrar och lastbilar blästrats inom området. Flisning av rivningsvirke har skett på området. Drivmedel har hanterats utan erforderliga skyddsåtgärder. Under 1989 fick Kjulaås Grustag AB tillstånd att tillföra massor (rena jord-, schakt- och bergmassor) till området som en del av en efterbehandlingsplan för området. Olika anmärkningar från myndigheter noteras under 1990-talet vilket resulterade i förelägganden och en fällande dom för verksamhetsutövaren År 1998 meddelade Länsstyrelsen nytt täkttillstånd. Verksamheten inom fastigheten Kjulaås 2:33 upphörde Konkursförhandlingar mot verksamhetsutövaren, tillika fastighetsägaren, Kjula Grustag AB, inleddes år 2004 och avslutades år 2007 utan att fastigheten sålts. Fastigheten saknar idag ägare. Som en del av tidigare planerad återställning av grustäkten i Kjulaåsen har fyllnadsmassor tippats i grustaget. En del av dessa fyllnadsmassor innehåller, i strid med de tillstånd som utfärdats av länsstyrelsen, olika typer av föroreningar. Den aktuella fastigheten ligger inom yttre och till en del även inom inre vattenskyddsområde för Kjulaås vattentäkt. Fastigheten har en yta av cirka 7 hektar. Avståndet från de tippade jordmassorna till grundvattenytan är kort och grundvattenytan går ibland i dagen i täktbotten. Vattenverket vid Kjulaås har tidigare försörjt Kjula samhälle med dricksvatten, men har nu tagits ur drift. Pumpning av grundvattnet i vattenverket har upphört eftersom grundvattenuttag inte längre sker. Farhågor har framförts att grundvattennivån till följd av detta kan komma att höjas i området och urlakning av föroreningar från de tippade massorna till grundvatten därmed skulle riskera att öka. Grundvatten är en resurs som är skyddsvärd även om grundvattnet i dagsläget inte nyttjas till dricksvattenändamål. Syftet med Kemaktas uppdrag har varit att utifrån tidigare utredningar och kompletterande miljötekniska undersökningar få en så klar bild som möjligt av föroreningssituationen, att genomföra en riskbedömning och att studera möjliga åtgärdsalternativ. Huvudstudien utförd enligt Naturvårdsverkets kriterier ska ligga till grund för de åtgärder som behövs för att komma till rätta med föroreningssituationen i grustäkten på fastigheten Kjulasås 2:33. Undersökningarna och utredningarna ska utmynna i ett antal åtgärdsförslag och en riskvärdering med kostnadsuppskattningar. I riskvärderingen görs en sammanvägning av olika faktorer som rör de föreslagna åtgärdsalternativen, inkluderande hälso- och miljömässiga skäl, kostnader och ekonomisk rimlighet, samt teknisk genomförbarhet. Detta resulterar i ett slutligt förslag till åtgärdslösning. Kommunen beslutar sedan i samråd med länsstyrelsen om man ska gå vidare och söka medel från Naturvårdsverket för förberedelse och genomförande av åtgärder. 3

4 Föroreningssituation, geologiska förutsättningar, recipienter, skyddsobjekt och planerad markanvändning Grustäkten ligger i Kjulaåsens sand- och grusavlagringar som har hög genomsläpplighet. Avrinning från området sker via grundvatten. Kjula vattenverk är beläget cirka 400 m nedströms grustaget. Grundvatten kan sannolikt strömma ut ur åsen på olika platser till diken/mindre vattendrag. Närmaste större recipient är Mälaren, avrinning bedöms huvudsakligen ske norrut till Blacken vid Sundbyholm, men kan möjligen ske även via Barvalappen till Sörfjärden i öster. Inom dessa delar av Mälaren finns flera naturskyddade områden. Det förorenade området är beläget i anslutning till Kjula samhälle. Angränsande fastigheter utgörs i söder och väster av skogsområde/jordbruksfastighet, i öster av privata bostadsfastigheter, i nordväst av en industrifastighet och i norr av en väg (tidigare E20). Föroreningar som lakas ut från det förorenade materialet kan lätt spridas med grundvattnet och så småningom nå Mälaren. Fastigheten Kjulaås 2:33 är idag en ödefastighet utan verksamhet. Det finns ingen planerad framtida användning av fastigheten. I denna utredning förutsätts området utnyttjas som strövområde. I tidigare undersökningar har föroreningar i jord i form av förhöjda halter av polyaromatiska kolväten (PAH), petroleumkolväten och metaller konstaterats i vissa prov. I grundvatten har förhöjda halter av metaller konstaterats, främst i områdets södra del. De nu genomförda undersökningarna visar att de tippade fyllnadsmassorna är av mycket varierande ursprung och kvalitet. Förhöjda halter av föroreningar har hittats i ett antal provpunkter, främst metaller som bly, zink, koppar, kobolt, krom, nickel, molybden, men även arsenik, kadmium, petroleumkolväten och PCB. Föroreningarna förekommer mycket ojämt fördelat i de tippade massorna. I många fall är massorna tämligen rena och skulle vara acceptabla att lämna som de är, i vissa punkter är dock föroreningshalterna förhöjda. Riskbedömning Riskbedömningen utgår från de övergripande åtgärdsmålen som har tagits fram för området: Området skall kunna användas som strövområde utan risk för människors hälsa. Detta inbegriper t.ex. promenader, äventyrslek, svamp- och bärplockning inom det tidigare grustaget. Boende i omkringliggande bostäder skall ej påverkas negativt av eventuell damning från området eller vid tillfällig vistelse inom området. Personer som vistas tillfälligt inom området eller bor i omkringliggande bostäder får inte påverkas negativt av ångor från föroreningar i området. Marken inom området ska uppfylla kraven på ekologiska funktioner i marken som den planerade markanvändningen kräver. Inget grundvattenuttag sker inom fastigheten, däremot ska ett fullgott skydd ges mot spridning av föroreningar i grundvattnet. Framtida grundvattenuttag för dricksvattenförsörjning förutsätts kunna ske utan restriktioner vid det strax nedströms belägna vattenverket (ej i drift idag). Även om 4

5 vattenverket inte skulle tas i drift i framtiden ska grundvattenförekomsten i åsen nedströms fastigheten anses skyddsvärd. Läckage av föroreningar från området ska inte ge upphov till negativa effekter i nedströms vattendrag (lokala diken och bäckar, samt Blacken och Sörfjärden i Mälaren). I flertalet av de analyserade proven är föroreningshalterna låga och de jordmassor de representerar utgör ingen risk för hälsa eller miljö. I andra prov är dock halterna förhöjda och överskrider de riktvärden som kan användas för att bedöma behovet av åtgärder. Jämförelser har gjorts med såväl Naturvårdsverkets generella riktvärden, som med platsspecifika riktvärden som tagits fram för de förhållanden som råder på platsen. De platsspecifika riktvärdena har tagits fram för att ge skydd för människors hälsa, skydd av markmiljön, skydd av grundvattnet, samt skydd av ytvatten. De platsspecifika riktvärdena räknas fram som haltergränser i jorden för var och en av de olika föroreningarna som ska uppfylla samtliga dessa skyddskrav. Styrande faktorer för de platsspecifika riktvärdena har varit följande faktorer: intag av bär och svamp inom området (arsenik) skydd av grundvatten (kadmium, kobolt, molybden, nickel, bly, tetrakloreten, cyanid och PCB) effekter i markmiljön (barium, krom, koppar, vanadin, zink, PAH, oljeföroreningar (alifater, aromater, xylen)) I cirka en tredjedel av provtagningspunkterna överskrids det platsspecifika riktvärdet för någon eller flera av de föroreningar som undersökts. För arsenik och samtliga metaller utom vanadin överskrids det platsspecifika riktvärdet i en eller flera provpunkter. En tillkommande risk är att de tippade massorna innehåller bygg- och rivningsavfall, skrot mm, vilket medför risk för andra typer av skador såsom skärskador. Provtagning och analys har även skett av grundvatten i olika grundvattenrör samt i två brunnar i Kjula vattenverk. Resultaten visar att föroreningshalten i grundvattnet är mycket hög då ofiltrerade vattenprov analyseras, medan halterna är låga bland dem som filtrerats i fält före analys för alla utom två prov. Detta tyder dels på att det finns en föroreningspåverkan från de tippade jordmassorna i grundvattenzonen, dels på att det finns en risk för spridning av föroreningar via grundvattnet, men att denna spridning i första hand sker av föroreningar bundna till partiklar i vattnet. Det är alltid svårt att bedöma i hur hög grad de partikelbundna föroreningarna sprids med grundvattnet. Om partiklarna bromsas genom filtreringseffekter i marken så innebär det att även föroreningstransporten fördröjs. En ökad risk för spridning av partikelbundna föroreningar finns vid högflödessituationer. Föroreningshalterna i prover från Kjula vattenverk är genomgående låga trots att de är ofiltrerade. Eftersom grundvattenströmningen i åsmaterialet är hög kommer dock en utspädning av lakvattnet ske under transporten. Ytterligare utspädning sker i diken/mindre vattendrag före utflödet i Mälaren. Idag finns därför inga farhågor för att föroreningssituationen inom Kjulaås 2:33 skulle utgöra ett hot för Mälaren och dess olika vikar/fjärdar. 5

6 Åtgärdsutredning Olika åtgärdsmetoder som kan vidtas för att uppnå de framtagna åtgärdsmålen har studerats och beskrivs i rapportens huvudtext. Bland de studerade alternativen, med tillägg av nollalternativet, har följande bedömts kunna vara realistiska åtgärdsalternativ för Kjulaås 2:33: Urgrävning och borttransport av massor för omhändertagande (deponering) på annan plats Urgrävning av vissa jordmassor och deponering på annan plats inom området Behandling av tippade massor på plats genom övertäckning Nollalternativet (Inget görs) De utförda undersökningarna visar att de tippade massorna har skiftande karaktär (lerjord, rivningsmassor, tegel, stora betongsektioner från broar, vägbanor, armeringsjärn, kablar, plast, plåt, sopor etc) och varierande föroreningsgrad. De stora volymerna tippmassor gör det svårt att finna ekonomiska och praktiska möjligheter att gräva ur och frakta bort massorna för deponering på annan plats. Kostnaderna bedöms bli orimligt höga och det finns inte någon deponi inom rimligt avstånd som kan ta emot så stora mängder förorenade massor. Vissa mindre volymer förorenade tippmassor med högre föroreningshalter kan dock bli aktuella att gräva ur och transportera bort. Olika behandlingsmetoder såsom jordtvätt, termisk behandling och biologisk behandling inriktar sig antingen på metaller eller olika organiska föroreningar. Den skiftande karaktären på fyllnadsmassorna försvårar eller omöjliggör flertalet av de studerade behandlingsmetoderna. De aktuella tippmassorna innehåller i första hand metaller men även inslag av organiska föroreningar. Effektiviteten av olika behandlingsmetoder har därför bedömts vara låg för det aktuella materialet. Den varierande sammansättningen och till synes slumpmässiga förekomsten av förhöjda halter av föroreningar i de tippade massorna medför att det är svårt att hitta effektiva sätt att selektivt åtgärda föroreningssituationen. Trots en rimligt omfattande provtagning av massorna (26 provpunkter) står det helt klart att detta endast utgör enstaka stickprov. Det är av denna anledning inte möjligt att, annat än vad gäller några enstaka punkter, peka ut de områden som är i störst behov av åtgärder. Provtagningsresultaten ger inte heller underlag för att kunna friklassa tippmassor inom olika delområden som rena, för detta bedöms att mycket omfattande provtagning skulle krävas. Arbetet har därför inriktats på att finna sätt att åtgärda hela den volym av fyllnadsmassor som tippats inom fastigheten Kjulaås 2:33. Eftersom mängden tippmassor är mycket stor, uppskattningar visar cirka m 3, medför åtgärderna mycket stora kostnader. De mycket höga kostnaderna ska dock inte nödvändigtvis tolkas som att de identifierade hälso- och miljöriskerna är mycket höga. Orsaken till de mycket höga kostnaderna ligger i svårigheten att finna selektiva metoder att lokalisera och åtgärda endast de mest förorenade jordmassorna i den mycket stora volymen blandade tippmassor, vilket tvingar fram mer omfattande åtgärder. 6

7 Riskvärdering För att styra och utvärdera efterbehandlingsprojekt ska tydliga åtgärdsmål sättas upp vilka senare översätts i åtgärdskrav som skall gälla för entreprenaden. För Kjulaås 2:33 föreslås de föreslagna övergripande åtgärdsmålen ligga fast och utgöra basen för de mätbara åtgärdsmålen. Då flertalet av de övergripande åtgärdsmålen är kvalitativa till sin karaktär och därmed svåra att följa upp i kvantitativa termer har följande mätbara åtgärdsmål lagts till: resthalter av föroreningar i jord som lämnas kvar inom delområdena 1, 7 och 8 (se kartskiss nedan i figur A) ska inte överstiga de platsspecifika riktvärden som tagits fram tippmassor med förhöjda föroreningshalter inom låglänta delar av delområde 4 som påträffas i samband med urgrävning av de förorenade massor som identifierats under provtagningen ska avlägsnas. Kvarlämnade massor ska inte överstiga platsspecifika riktvärden åtkomst och ofrivillig direkt kontakt med förorenat material ska förhindras vid vistelse inom fastigheten, dock avses ej skydd vid tex grävning inom fastigheten inget skrot- eller byggavfall ska finnas kvar synligt eller åtkomligt på markytan utan grävning föroreningshalterna i vatten från vattenverket ska inte öka jämfört med de halter som uppmätts idag slänter planas ut till en lutning 1:3 och avledning av nederbördsvatten i slänterna erosionsskyddas åtgärder som vidtas inom området inklusive transporter till och från fastigheten får inte leda till oacceptabel exponering för föroreningar för omkringboende eller personal i samband med entreprenadarbetet I riskvärderingen har de olika åtgärdsalternativen jämförts med avseende på kostnader, reduktion av föroreningsmängd, reduktion av spridning till grundvatten, reduktion av hälsorisker vid vistelse inom området, reduktion av miljörisker i ytjorden, samt framtida restriktioner för utnyttjande av markområdet. Åtgärdsalternativ som innebär fullständig urgrävning och borttransport av de tippade jordmassorna innebär att hälso- och miljöriskerna elimineras inom fastigheten. Det finns dock inga reella möjligheter att genomföra en sådan åtgärd eftersom det saknas tillgång till deponianläggningar som kan ta emot den stora mängd jordmassor det är fråga om. Kostnaderna för denna typ av åtgärd uppgår till mer än hundra miljoner kronor. Åtgärden bedöms ej genomförbar. 7

8 Figur A Grustaget i Kjulaås 2:33 i flygfoto från Olika tolkade delområden (1-8) där deponerade fyllnadsmassor eller förorenat åsmaterial misstänks finnas har markerats med röd skraffering. Schaktgropens utbredning under 1970-talet visas med blå linjer. 8

9 Åtgärder som innebär att delområdena 1, 7, 8 och delar av 4 grävs ur och transporteras bort till deponianläggning medför en reduktion av riskerna med uppskattningsvis 25 %. Om mängden urgrävda och borttransporterade massor begränsas kan möjlighet finnas att hitta en deponianläggning som har möjlighet att ta emot massorna. Kostnaderna uppskattas för olika varianter på denna åtgärdslösning till mellan 6 och 25 miljoner kronor. Åtgärder av denna typ bedöms genomförbar men inte effektiv för att reducera riskerna. Ett kombinationsalternativ har utarbetats som innebär urgrävning av vissa delområden och övertäckning av de tippade jordmassorna för att minska lakvattenbildningen. En sammanfattning av de föreslagna åtgärderna i kombinationsalternativet ges i tabell A. Tabell A Delområde Sammanfattning av föreslagna åtgärder för kombinationsalternativet. Åtgärd 1, 7 och 8, samt delar av 4 Urgrävning av förorenade massor som placeras ovanpå befintliga tippmassor inom delområde 2 och/eller delområde 3. Ersättningsmassor av rent åsmaterial tillförs för att återställa markytan. Eventuella påträffade jordmassor som kan föranleda deponering som farligt avfall lämnas till lämplig mottagningsanläggning. 2-6 Övertäckning av samtliga massor på plats med infiltrationsbegränsande täckskikt och skyddstäckning. Eventuella påträffade jordmassor som kan föranleda deponering som farligt avfall lämnas till lämplig mottagningsanläggning. Områdena anpassas till landskapsbilden, slänter görs flackare. Markytan rensas från befintligt skrot. Ytvatten från täckskiktet avleds i erosionsskyddade kanaler och infiltreras i schaktbotten. Områdena besås. Åtgärden innebär att delområden där förorenade jordmassor som identifierats i botten av täkten, det vill säga i omedelbar närhet till grundvattnet i Kjulaåsen, kan grävas ur och antingen transporteras bort till omhändertagande på avfallsdeponi, eller grävas upp och placeras på betryggande avstånd från grundvattenytan ovanpå högre belägna tippmassor. Placeringen av urgrävda massor väljs så att omkringliggande bebyggelse inte störs eller utsätts för risker. I detta åtgärdsförslag har även inkluderats olika åtgärder för att rensa området från ytligt liggande skrot, omschaktning av jordmassor i slänter för att göra dessa mindre branta, samt etablering av växtlighet för att minska jorderosion i markytan och tillgodose estetiska önskemål. Efter urgrävning och rensning av markytan täcks hela deponiområdet med lera och jord för att förhindra oavsiktlig åtkomst och minska lakvattenbildning. Övertäckningen består av ett tätande lager av lera, cirka 0,3-0,5 tjockt och ovanpå detta ett lager av 0,7-1,5 m fyllnadsjord. En illustration till övertäckningen ges i figur B. 9

10 Figur B Illustration till utformning av övertäckning av tippade jordmassor som föreslås för fastigheten Kjulaås 2:33. I slänter kan erosionsskyddande åtgärder vara nödvändiga, inklusive anordning av stensatta avledningar för nederbördsvatten från täckskiktet ner till täktbotten. Området besås med gräs varefter en naturlig etablering av buskar och träd får ske över längre tid. För detta åtgärdsalternativ bedöms ingen reduktion av mängden förorenade massor ske (allt eller nästan allt ligger kvar på plats), spridningen till grundvatten reduceras cirka 70% genom minskad infiltration, riskerna vid vistelse inom området liksom miljöriskerna i ytjorden (ren jord används för övertäckning) reduceras med cirka 95%. Bestående restriktioner föreslås gälla för grävning inom området. Området kan endast utnyttjas som strövområde. Kostnaderna för denna åtgärdslösning uppskattas till mellan 14 och 24 miljoner kronor. Jämförelser har även gjorts med ett nollalternativ där inga åtgärder vidtas. Nollalternativet medför inga direkta kostnader men kan på sikt riskera att medföra betydande indirekta kostnader. Nollalternativet bedöms vidare innebära oacceptabla risker för hälsa och miljö och kan medföra krav på att restriktioner införs i planärende. Riskvärderingen visar sammanfattningsvis att kombinationsalternativet som innebär en övertäckning av de befintliga massorna på plats i kombination med olika delåtgärder som presenterats i ovanstående stycke är det mest effektiva åtgärdsalternativet. 10

11 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 BAKGRUND...3 FÖRORENINGSSITUATION, GEOLOGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, RECIPIENTER, SKYDDSOBJEKT OCH PLANERAD MARKANVÄNDNING...4 RISKBEDÖMNING...4 ÅTGÄRDSUTREDNING...6 RISKVÄRDERING UPPDRAG OCH SYFTE BESTÄLLARE BAKGRUND OCH SYFTE OMRÅDESBESKRIVNING LÄGE, ÄGARFÖRHÅLLANDEN RECIPIENT OCH VATTENINTRESSE MARKENS NUVARANDE OCH FRAMTIDA ANVÄNDNING FÖRHÅLLANDEN I OMGIVNINGEN, T EX SKYDDSOBJEKT GEOLOGI OCH HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN TOPOGRAFI OCH GEOLOGISK UPPBYGGNAD GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN HISTORISK REDOGÖRELSE OMRÅDETS VERKSAMHETSHISTORIA OCH MYNDIGHETSTILLSTÅND HANTERADE ÄMNEN DAG- OCH SPILLVATTENLEDNINGAR GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR TIDIGARE UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR UTFÖRDA FÄLTARBETEN Jordprovtagning Vattenprovtagning Provhantering KEMISKA ANALYSER FÖRORENINGSSITUATION OCH ÖVERSIKTLIG RISKBEDÖMNING FÖRORENINGAR I MARK Halter av metaller FÖRORENINGAR I GRUNDVATTEN Halter av metaller Halter av organiska ämnen FÖRDJUPAD RISKBEDÖMNING FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR RISKBEDÖMNING ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSMÅL SPRIDNING Spridningsvägar och recipienter Grundvattenflöden Läckageberäkningar PLATSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN Modell för platsspecifika riktvärden Markanvändning och exponeringsantaganden Antaganden om skydd av markmiljön Antaganden om krav på skydd mot spridning

12 7.4.5 Bakgrundshalt i mark Beräknade platsspecifika riktvärden BEDÖMNING AV HÄLSO- OCH MILJÖEFFEKTER BEDÖMNING AV RISKREDUKTION OCH ÅTGÄRDSBEHOV MÄNGD OCH UTBREDNING AV FÖRORENINGAR SAMT FÖRORENADE VOLYMER ÅTGÄRDSUTREDNING MÖJLIGA ÅTGÄRDS- OCH BEHANDLINGSALTERNATIV URSCHAKTNING OCH OMHÄNDERTAGANDE Deponering av förorenad jord Termisk avdrivning Förbränning Biologisk behandling Jordtvätt IN SITU METODER Övertäckning och avskärmning In-situ jordtvätt In-situ biologisk rening KLASSNING AV UPPGRÄVDA FÖRORENADE MASSOR Haltgränser för farligt avfall Haltgränser vid deponering KOSTNADSUPPSKATTNING FÖR ÅTGÄRDER Kostnader för olika åtgärdsalternativ RISKVÄRDERING ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSMÅL FÖRSLAG TILL MÄTBARA ÅTGÄRDSMÅL BEDÖMD RISKREDUKTION, GENOMFÖRBARHET OCH KOSTNADER FÖR OLIKA ALTERNATIV PROJEKTERINGSDIREKTIV ANSVARSUTREDNING REFERENSER BILAGA A BILAGA B BILAGA C BILAGA D BILAGA E BILAGA F BILAGA G FÄLTPROTOKOLL PROVTAGNINGSPLAN OCH ANALYSSCHEMA SAMMANSTÄLLNING AV ANALYSRESULTAT ANALYSRAPPORTER PROTOKOLL FRÅN FÄLTBESIKTNING FOTOBILAGA BERÄKNING AV PLATSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN 12

13 1 Uppdrag och syfte 1.1 Beställare På uppdrag av Eskilstuna kommun har Kemakta Konsult AB utfört undersökningar och utredningar inom den fd grustäkten på fastigheten Kjulaås 2:33 i syfte att genomföra en huvudstudie med omfattning i enlighet med Naturvårdsverkets kvalitetsmanual. 1.2 Bakgrund och syfte Sedan 1950-talet har grus tagits från fastigheten och sedan 1968 innehas lagfarten på fastigheten Kjulaås 2:33 av Kjulaås Grustag AB. Länsstyrelsen lämnade i beslut tillstånd till fortsatt brytning av ytterligare ton material fram till Från 1988 har även containrar och lastbilar blästrats inom området.flisning av rivningsvirke har skett på området. Drivmedel har hanterats utan erforderliga skyddsåtgärder. Under 1989 fick Kjulaås Grustag AB tillstånd att tillföra massor (rena jord-, schakt- och bergmassor) till området som en del av en efterbehandlingsplan för området. Olika anmärkningar från myndigheter noteras under 1990-talet resulterade i förelägganden och en fällande dom år 1995 för verksamhetsutövaren. År 1998 meddelade Länsstyrelsen nytt täkttillstånd. Syftet med Kemaktas uppdrag har varit att utifrån tidigare utredningar och kompletterande miljötekniska undersökningar få en så klar bild som möjligt av föroreningssituationen, genomföra en riskbedömning och utreda möjliga åtgärdsalternativ. Huvudstudien utförd enligt Naturvårdsverkets kriterier ska ligga till grund för de åtgärder som behövs för att komma till rätta med föroreningssituationen i grustäkten på fastigheten Kjulasås 2:33. Undersökningarna och utredningarna ska utmynna i ett antal åtgärdsförslag och en riskvärdering med kostnadsuppskattningar. 13

14 2 Områdesbeskrivning 2.1 Läge, ägarförhållanden Sedan 1968 innehas lagfarten på fastigheten Kjulaås 2:33 av Kjulaås Grustag AB. Verksamheten inom fastigheten Kjulaås 2:33 upphörde Objektet är en gammal grustäkt i Kjulaåsen som fyllts med förorenade massor. Det aktuella området ligger inom både yttre och inre vattenskyddsområde för Kjulaås vattentäkt. Det är ett kort avstånd från markytan till grundvattenytan och grundvatten har påträffats i dagen i täktbotten. Pumpning av grundvattnet har upphört eftersom grundvattenuttag inte längre sker i vattenverket. Grundvattennivån förväntas således att höjas i området och urlakning av föroreningar till grundvatten riskerar att öka. Grundvatten är en resurs som är skyddsvärd även om grundvattnet i dagsläget inte nyttjas till dricksvattenändamål. Grustaget är beläget inom fastighet Kjulaås 2:33 i nordöstra delen av Eskilstuna kommun, nära Kjula samhälle, se figur 2-1. Fastigheten har en yta av cirka 7 hektar. Föroreningar bedöms inte förekomma inom angränsande fastigheter, vilka utgörs dels av privatbostäder, dels av en industrifastighet. En ansenlig del av grustaget inom fastigheten bedöms vara återfylld med fyllnadsmassor av varierande ursprung och kvalitet. 14

15 Figur 2-1. Översiktskarta över fastigheten Kjulaås 2:33 med omgivningar. Grustagets schaktkanter (ca 1970) framgår tydligt i bilden. 2.2 Recipient och vattenintresse Det finns inget ytvatten som rinner av direkt från det aktuella området, utan avrinningen sker genom grundvatten. Öster om grustaget rinner ett dike/ytvattendrag av, dock synes nivån ligga över grundvattennivån i grustagets åsformation varför hydraulisk kontakt inte bedöms finnas. På motsvarande sätt rinner ett dike/ytvattendrag väster om grustaget, även detta högre beläget än grundvattenyta i grustagets åsformation. En översiktskarta visas i figur 2-2. Närmaste större recipient är Mälaren, avrinning bedöms ske dels via Barvalappen till Sörfjärden i öster, dels norrut till Blacken vid Sundbyholm. 15

16 Figur Ytvattendrag i omedelbar närhet till grustäkten vid Kjulaås 2:33, källa Länskartor. Markens nuvarande och framtida användning Fastigheten Kjulaås 2:33 är idag en ödefastighet utan verksamhet. Vid fältbesiktning i augusti 2008 uppmärksammades ett par mindre byggnader i dåligt skick som inte tagits om hand, vilka bedömdes kunna utgöra en viss risk vid vistelse inom området. Byggnaderna är nu rivna och bortforslade genom kommunens försorg. Det finns ingen planerad framtida användning av fastigheten. I det följande förutsätts dess funktion motsvara strövområde. 2.4 Förhållanden i omgivningen, t ex skyddsobjekt Det förorenade området är beläget i anslutning till Kjula samhälle. Angränsande fastigheter utgörs i söder och väster av skogsområde/jordbruksfastighet, i öster av privata bostadsfastigheter, i nordväst av en industrifastighet och i norr en väg (tidigare E20). Grustaget ligger inom yttre och inre skyddszon för grundvattentäkten vid Kjulaås, se figur 2-3. Idag sker inget uttag av grundvatten i Kjula vattenverk. Grundvattenakvifären i Kjulaåsen är dock ändå att betrakta som skyddsvärd. 16

17 Kjulaås_2_33 Yttre_skyddszon Meters Inre_skyddszon Brunnszon Figur 2-3 Inre och yttre skyddszon för Kjula vattenverk. Naturreservat finns bland annat vid Söderfjärden, Lindön, Sundbyholm, Sundbyholmsåsen, Sofiebergsåsen, Ridö-Sundbyholmsarkipelagen (samtliga enligt 7 kap 4-8 miljöbalken). Djur- och växtskyddsområden finns i Mälaren, bland annat vid Gäddskallen, Hatten, Stora och Lilla Blackhäll, Gimpelstenarna och Tallgås (samtliga områden med inskränkt tillträdesrätt till skydd för fågel enligt 7 kap. miljöbalken); Fågelskyddsområden Ridö-Sundbyholmsarkiepelagen (Gillen, Ormskär, mfl, enligt Naturvårdslagen 14). Olika skyddsvärda naturområden visas i figur

18 Figur 2-4 Naturreservat samt djur- och växtskyddsområden i angränsande områden till Kjulaås, från Länskartor. Nordnordväst om området finns fornminnesskyddade områden, se figur 2-5. I figur 2-6 visas en sammanställning i karta av markanvändningen med bestämmelser och rekommendationer (Eskilstuna kommun, 2005, utdrag ur översiktsplan). 18

19 Figur 2-5 Fornminneskyddat område (markerat med brun respektive blå färg) beläget NNV om grustäkten. Från Riksantikvarieämbetet. Figur 2-6 Kartsammanställning av markanvändning med bestämmelser och rekommendationer, utdrag ur översiktsplan för Eskilstuna kommun (2005). 19

20 3 Geologi och hydrogeologiska förhållanden 3.1 Topografi och geologisk uppbyggnad Grustäkten ligger i Kjulaåsens sand- och grusavlagringar. Grustäktens bottennivå ligger på ca +11 till +12 m ö h 1 medan täktens sidor och åsens normala höjd uppgår till ca +25 m ö h. Kjulaåsen är en del av den större formation som kallas Badelundaåsen. Åsmaterialet i åsen är avsatt subakvatiskt, d v s under vattnet. Generellt är kärnpartierna i åsen uppbyggda med en kärna av grovt material som sten och grus och sidoavlagringar som svallsand avsatt på lera längs med åsens sidoområden. (J&W, 2002). Enligt SGU:s brunnsarkiv kan jordmäktigheterna i anslutning till åsen där täkten är belägen uppgå till minst m. Strax söder om grustäkten löper en förkastning i öst-västlig riktning, där det avsänkta blocket ligger norr om linjen. Kemaktas egna undersökningar visar att de naturliga jordarna i täkten till största delen utgörs av jordfraktionerna sandigt grus till grus. Söder om täkten påträffas Jagbacksmossen. De borrningar som genomförts av Kemakta mellan Jagbacksmossen och täkten visar att åsmaterialet här överlagras av sandiga eller gyttjiga leror med mäktigheter på minst 2 meter. 3.2 Grundvattenförhållanden Grustäkten ligger ca 400 meter söder om Kjula vattentäkt. Då grundvattenströmningen i denna del av åsen är riktad åt norr ligger grustäkten således i inströmningsområdet till vattentäkten. Grundvattenbildningen till åsen sker främst i de delar av åsen där sand och grus går i dagen (J&W, 2002). Täkten används dock ej idag. Det tillåtna vattenuttaget i vattentäkten var enligt vattendomen från 1974 på 500 m 3 /dygn i medeltal per år och som högts 1200 m 3 /dygn. Under år 2000 var medelvattenuttaget i täkten på ca 180 m 3 /dygn. Vattentäkten utgjordes av två filterbrunnar, brunn 1 respektive brunn 2, som var 17 respektive 18 meter djupa. Vattenintaget, d v s filternivån, för brunn 1 låg meter under markytan och meter under markytan för brunn 2 (J&W, 2002). Grundvattennivån är enligt SGUs hydrogeologiska karta 9 m ö h strax söder om (uppströms) grustäkten och 8 m ö h strax norr om (nedströms) vattentäkten, se figur 3-1. Tidigare uppskattningar av den hydrauliska gradienten vid naturliga förhållanden uppges till 0,05 % respektive 0,15 % vid ett uttag av 1040 m 3 /dygn. Uppskattningar av den hydrauliska konduktiviteten uppges till mellan 10-3 till 10-1 m/s. Den höga konduktiviteten baseras dels på att jordarterna i täkten domineras av sand och grus samt på att den flacka hydrauliska gradienten även indikerar genomsläppliga jordarter, (J&W, 2002). En motsvarande uppskattning av den hydrauliska gradienten baserat på SGUs hydrogeologiska karta ger ett värde på cirka 0,08%. Brunnskapaciteten i en bergborrad brunn belägen söder om grustaget med ett totaldjup på 30 m djup, varav en jordmäktighet på cirka 15 m, uppges till 5000 l/timme motsvarande 120 m 3 /dygn. Beräkningar har tidigare genomförts av medelhastigheten på grundvattnet i åsen vid strömningsförhållanden som är påverkade p.g.a drift av vattentäkten. Baserat på en gradient på 0,15 %, en hydraulisk konduktivitet på 10-2 m/s och en effektiv porositet på 20 % beräknades en hastighet på 6,5 m/dag (J&W, 2002). 1 m ö h = meter över genomsnittlig havsnivå 20

21 Avrinningen i regionen har uppskattats från Eskilstunaåns avrinningsområde och är cirka 175 mm/år. En farhåga har funnits att grundvattenytan i grustaget skulle stiga väsentligt då vattenverket togs ur drift. De fältobservationer som gjorts inom ramen för denna utredning ger dock inte stöd för att grundvattenytan har stigit i väsentlig omfattning i grustaget sedan vattenverket togs ur drift. Figur 3-1 Utdrag ur SGUs hydrogeologiska karta för Kjulaåsen. Grundvattenflödets huvudriktning mot Sundby framgår tydligt. 21

22 Figur 3-2 Utdrag ur översiktsplan för vatten i Eskilstuna kommun(2006). Kartan visar de två delavrinningsområdena för Kjulaåsen dels österut mot Sörfjärden, dels åt nordnordväst till Mälaren vid Sundbyholm. 22

23 4 Historisk redogörelse Den historiska redogörelsen är hämtad från tidigare utredningar (J&W, 2002; Structor, 2006), beslut från Länsstyrelsen och yttranden från Eskilstuna kommun. 4.1 Områdets verksamhetshistoria och myndighetstillstånd Sedan 1950-talet har grus tagits från fastigheten och sedan 1968 innehas lagfarten på fastigheten Kjulaås 2:33 av Kjulaås Grustag AB. Länsstyrelsen lämnade i beslut tillstånd till fortsatt brytning fram till Under perioden tilläts brytning av ytterligare ton material, brytningsområdets yta är m 2 enligt en täktplan upprättad i juli Eskilstuna kommun tillstyrkte 1989 ansökan från Kjulaås Grustag AB om förlängt täkttillstånd. Under 1989 fick Kjulaås Grustag AB tillstånd att tillföra massor (rena jord-, schakt- och bergmassor) till området som en del av en ändrad efterbehandlingsplan för området upprättad av Arne Segerros AS, landskapsarkitekt, Efter ansökan från Kjulaås Grustag AB beslöt länsstyrelsen om förlängt täkttillstånd tom , med villkor att: brytningsområdet skall avbanas respektive efterbehandlas efter hand som arbetet i täkten fortskrider och att efterbehandlingen skall slutföras inom tillståndstiden. tippmassor får användas för utplanering av täkten. Endast rena schaktmassor, typ urgrävningar, eller bergmassor kan komma ifråga. Massor som innehåller för grundvattnet skadliga ämnen eller som i övrigt kan förorsaka kvalitetsförändring på vattnet får ej användas som släntutfyllnad. brytning ej får bedrivas närmare högsta grundvattenyta än en meter (yttre skyddszon) respektive tre meter (inre skyddszon) beroende på skyddsbestämmelser för Kjulaås vattentäkt dömdes verksamhetsutövaren för brott mot tillståndsvillkoren och skyddsbestämmelserna för vattentäkten (Eskilstuna tingsrätt, ) meddelas i beslut från Länsstyrelsen om fortsatt täkttillstånd enligt 18 Naturvårdsslagen. Tillståndet var giltigt fram t.o.m och gällde i enlighet med de villkor som angavs i Länsstyrelsens beslut från Eskilstuna kommun lämnar i yttrande inga invändningar mot ansökan från Kjulaås Grustag AB om förlängd efterbehandlingstid. Kommunen föreslår följande villkor: Utfyllnaden i täktens norra del ska ske med rena massor så att den omättade zonen ovanför grundvattnet får en tjocklek som gäller för vattentäkts inre skyddsområde. Kontroll och utvärdering av grundvattnet för att spåra eventuell påverkan från schaktmassorna i täktens södra del skall påbörjas snarast. Därefter skall även den södra delen efterbehandlas så att den landskapsestetiskt flyter in i omgivningen. 23

24 4.2 Hanterade ämnen Vid sidan av utvinning av grus har en varierande verksamhet förekommit som inneburit hantering av potentiellt miljöfarliga ämnen. Några exempel ges nedan. Enligt utdrag ur dom i Södertörns Tingsrätt Vattendomstolen den 5 september 1974 (STV DVA 95/1974) framgår bland annat att befintligt vägsaltupplag på Kjulaås 2:33 får bibehållas intill dess upplaget vid normal förbrukning är slut. Enligt skriftväxling mellan Eskilstuna kommun och Britt-Marie Blomstrand, boende i Kjulaås, framgår att dumpning av soda skett liksom tippning av elstolpar (Svarsskrivelse Kjulaås, J Stighagen, Miljöförvaltningen Eskilstuna kommun, daterad ). Från 1988 har blästring av containrar och lastbilar skett inom området. Blästringen har pågått inomhus i ett plåtskjul med cementbottenplatta. Blästringssanden var en järnsilikatprodukt med handelsnamnet Fajalit. Enligt uppgift från Sörmlast AB har blästringssanden avlägsnats från området. Enligt uppgift har trämaterial från Barnrikehusen i Eskilstuna flisats upp på fastigheten och drivmedelstankar för tankning av fordon har stått uppställda utan invallning. Under 1990 gav tillsynsmyndigheten en inspektionsanmärkning avseende hantering av bilbatterier och spillolja. Vidare framfördes klagomål från allmänheten till tillsynsmyndigheten angående förbränning av spillolja och bildäck och/eller rivningsvirke. Under 1992 framgick vid inspektion att privatperson tippade avfall inom grustäktsområdet. Under 1994 startade Bygg- och Miljökontoret i Eskilstuna en utredning angående dumpning av avfall inom täktområdet, vilket ledde till att verksamhetsutövaren fick förelägganden om att upphöra med dumpningen av avfall, att följa tillståndsvillkor och att forsla bort övertäckt och öppet liggande avfall samt att utföra viss provtagning. Med stöd av miljövårdslagen 5 stängde tillsynsmyndigheten under 1994 tillfarten till täkten. Fyllnadsmassor som tippats inom området utgörs dels av okänt innehåll, dels av osorterade rivningsmassor från Barnrikehusen i Eskilstuna, kabelrester, trävirke, lättbetong, slagg från industriverksamhet, badkar, element, avloppsrör och dylikt. De tidigare undersökningarna uppger även att tippning har skett av muddermassor, industriavfall samt stora trädrötter, trädgårdsavfall och säckar med hushållsavfall. Tidigare inventering har dokumenterats i karta, se figur

25 Figur 4-1 Information från tidigare inventering av Kjulaås 2: Dag- och spillvattenledningar Dag- och spillvattenledningar saknas inom fastigheten Kjulaås 2:33. Intilliggande fastigheter är anslutna till kommunalt vatten och avlopp. 25

26 5 Genomförda undersökningar 5.1 Tidigare utförda undersökningar Miljötekniska undersökningar, 2002 På uppdrag av Sörmlast AB genomförde J&W Energi och Miljö en översiktlig miljöteknisk undersökning av mark och grundvatten inom fastigheten Kjulaås 2:33. Syftet med undersökningen var att översiktligt kartlägga föroreningsstatus i mark och grundvatten, vilket gjordes genom markprovtagning i 15 provpunkter samt vattenprovtagning i 2 grundvattenrör och 3 brunnar. I en punkt på den norra delen av området påvisades halter av cancerogena PAH överskridande MKM-GV. I närheten av ett oljeförråd påträffades måttligt till höga halter av petroleumkolväten i jord. I en punkt på södra delen av området påträffades petroleumkolväten överskridande KM. Vidare noterades metallhalter i nivå med eller under riktvärden för MKM-GV samt halter av kvicksilver, arsenik och kadmium i nivå med KM. I de analyserade grundvattenproverna påvisades varken metaller eller organiska föreningar över förekommande riktvärden. Miljötekniska undersökningar, 2006 På uppdrag av Miljö- och byggförvaltningen vid Eskilstuna kommun utförde Structor Miljöteknik AB en kompletterande undersökning av mark och vatten på fastigheten Kjulaås 2:33. Syftet med undersökningarna var att få bättre kunskap om vilka material som deponerats i grustaget och i vilken omfattning spridning till grundvatten kan förväntas. Provtagning i mark gjordes i 19 provpunkter, varav 9 grävdes som provgropar och de övriga 10 provpunkterna genomfördes med borrbandvagn. Grundvattenrör installerades i samtliga 10 punkter där borrbandvagn använts för provtagning. Provtagningar och analyser av markprover påvisade inga halter över tillämpliga riktvärden. Däremot visade undersökningen att grundvattnet i södra delen av området var tydligt påverkat av metaller. Den kompletterande undersökningen rekommenderade att det befintliga täckskiktet förstärks med täta och rena massor. 5.2 Utförda fältarbeten Jordprovtagning Arbetet har utförts enligt de rekommendationer som finns i NV:s rapport 4311, Miljötekniska markundersökningar del 2 samt SGF fälthandbok, Miljötekniska undersökningar 1:2004. Arbetet utfördes av personal som har rätt kompetens och lång erfarenhet av miljötekniska fältundersökningar. Observationer gjorda i samband med fältundersökningarna har dokumenteras i fältprotokoll inkluderande okulär klassificering av jordart, eventuella lukt- och synintryck, övriga observationer på platsen av relevans för att tydliggöra föroreningssituationen, tillsammans med förteckning av tagna prover, provtagningsdjup, placering m.m., se bilaga A. 26

27 Provtagning med skruvborrbandvagn: Provtagning av mark till cirka 2-4 meters djup har skett genom skruvborrning med borrbandvagn Geotech 604D som är miljöanpassad i den utsträckning som är möjligt med dagens teknik, bland annat används hydraulolja på vegetabilisk bas. Innan arbetet utfördes, gjordes en genomgång av all utrustning, för att säkerställa att denna var i gott skick och väl rengjord. Speciella borrningsutrustningar såsom borrar, rör etc. förvaras på ett från kontamineringssynpunkt säkert sätt. Borrning/skruvprovtagning har skett med så kallade JB-skruvar som har stor penetreringsförmåga i fyllning och fasta jordar. Jordprovtagning med skruvborr ner till cirka 4 m djup kan ske med endast liten risk för korskontaminering. Större djup än 4 m har inte varit aktuellt inom det aktuella undersökningsområdet. Jordprov har tagits ut som samlingsprov över varje halvmeter eller i samband med övergång till ny jordart och vid misstänkt förorenade lager och överförts till diffusionstäta påsar. Proverna har sedan slagits samman på laboratoriet till generalprov före analys. Analyserade prover utgör generalprov för hela provtagningsdjupet i respektive provpunkt. Jordarten bestämdes genom okulär besiktning inom varje provnivå. Eventuella observationer som färgförändringar, lukt, etc noterades. Efter provtagning återställdes marken med uppgrävda massor. Samtliga provpunkter har mätts in i plan med GPS. Provtagning i provgropar med tung bandgrävare: Prover har uttagits i stora provgropar dels in i slänter från schaktbotten, dels ovanifrån på den utfyllda terrassnivån. Provgropsgrävning har skett med tung bandgrävare Volvo EC340. Provgropar har grävts till maximalt djup, cirka 5-6 m där så varit möjligt. I vissa gropar stoppades grävningen något tidigare på grund av påträffade hinder (grova stenblock, stora mängder armeringsjärn, stora betongsektioner, eller till följd av rasrisk). För att undvika risken för olycksfall uttogs inom varje nivå samlingsprov från provgropens olika schaktväggar med hjälp av grävmaskinens skopa. Delprover uttogs även i jordhögar från de uppgrävda massorna. Dessa prover slogs samman till ett generalprov för hela grävdjupet i respektive provpunkt. Jordarten bestämdes genom okulär besiktning i varje provgrop tillsammans med observationer som färgförändringar, lukt, etc. Provgropar lades igen och jordmassorna kompakterades med skopan och/eller genom flera överfarter med grävaren. Provpunkterna har mätts in i plan med GPS. Vid val av analysschema för respektive prov beaktades även bedömning av bland annat lukt- och synintryck. 27

28 5.2.2 Vattenprovtagning Installation av kompletterande grundvattenrör har skett med rör i PEH-material med dimensionen 63/52 mm. Filterrörets längd är en meter. Slitsarnas storlek är 0,3 mm. Vid installationen tätades skarvarna med teflontape och överst mot markytan tätades spalten mellan rör och omkringliggande jord (uppborrat hål) med bentonit (av kvalitet SG40 som inte innehåller någon VOC) för att undvika inträngning av yt-/perkolationsvatten. Installation har skett med två tredjedelar av filternivån under vid tillfället uppmätt vattennivå. Samtliga rör har försetts med lock. Samtliga installerade rör har mätts in med GPS och en enklare avvägning har gjorts av rörens höjd mot lokal referenspunkt inom undersökningsområdet. Vid tolkning av resultaten har dock framkommit osäkerheter varför de beräknade grundvattennivåerna inte har utnyttjats för bedömningar i denna rapport. Data för nivåmätningar redovisas i Bilaga 1 men bör användas med försiktighet. När respektive rör installerats utfördes en funktionskontroll beträffande rakhet, vattennivå och omsättning av vatten (rören evakueras på vatten). Inmätning av grundvattenytans nivå och provtagning av grundvatten genomfördes då vattennivån åter har ställt in sig. Före provtagning i befintliga och kompletterande grundvattenrör avvägdes grundvattenytans nivå. Befintliga grundvattenrör omsattes genom pumpning under några minuter för att rensa ur sedimenterat material i rören. Noterades att tillrinningen är mycket god i samtliga befintlig grundvattenrör. Även vid kraftig urpumpning var vattnet klart under pågående pumpning, men blev åter snabbt partikelbemängt då pumpningen upphörde. Vattenprovtagning i befintliga grundvattenrör skedde med peristaltisk pump med ny PE-slang för respektive grundvattenrör. Inmätning av grundvattenytans nivå och provtagning av grundvatten i nyinstallerade grundvattenrör genomfördes då vattennivån åter har ställt in sig. För att säkerställa provtagning av formationsvatten omsattes de nyinstallerade grundvattenrören med minst tre rörvolymer. Vattenprovtagning i nyinstallerade grundvattenrör skedde med så kallad engångshämtare (bailer), med en separat hämtare för respektive rör. Grundvattenprover togs ut i 19 grundvattenrör varav 6 nyinstallerade grundvattenrör. Grundvattenrörens lägen visas i figur 5-1. Prover för metallanalys filtrerades i fält med 0,45 µm engångsfilter. I ett urval provpunkter togs separata prover för analys av PAH, olja, klorerade kolväten, pesticider mm, dessa prover togs så långt möjligt med hänsyn till fältförhållandena på klarvattenfas, men filtrerades inte för att undvika upptag av föroreningar på filtren. Proverna sänds till laboratorium i av laboratoriet anvisade kärl. Efter överenskommelse med beställaren har kompletterande ofiltrerade vattenprov uttagits i ett urval provpunkter för att belysa risken för partikelbunden föroreningsspridning av metaller. Ofiltrerade prover har analyserats efter uppslutning med avseende på tungmetaller. Vattenprovernas ph mättes i separat vattenprov för ett urval provpunkter. Vanligen är det viktigt att ph mäts i fält eftersom ph i ett prov kan förändras under transport till laboratorium p.g.a. kontakten med atmosfären. I det aktuella fallet mättes ph vid hemkomst. Proverna visar mycket homogent och nära neutralt ph. 28

29 Figur 5-1 Provtagna grundvattenrör inom det centrala området i Kjulaås månadsskiftet september-oktober Provhantering Jord- och vattenproverna förvarades i kärl som erhölls från laboratoriet. All hantering av prover har följt dels de rutiner som finns specificerade i SGF fälthandbok 1:2004, kvalitetsnivå B (jordprover), kvalitetsnivå A (vattenprover), dels i enlighet med laboratoriets anvisningar/rutiner. All dokumentation har skett efter de rutiner som finns angivna i SGF fälthandbok 1:2004, kvalitetsnivå A. Samtliga enskilda prover har märkts på ett sådant sätt att det är enkelt att härleda dessa till plats, punkt, nivå och tidpunkt för provtagningen med mera. Ett förtydligande till 29

30 provbeteckning för jordprover tagna i anslutning till installerade grundvattenrör redovisas i tabell 5-1. Tabell 5-1 Provpunktsbeteckningar för grundvattenrör med motsvarande beteckningar för de jordprover som togs i samband med installation av grundvattenrör. Provpunktsbeteckningar Grundvatten GV0801 GV0802 GV0804 GV0805 GV0806 GV08Ref Jordprovtagning JP01 JP02 JP04 JP05 JP06 08Ref 5.3 Kemiska analyser I förfrågningsunderlaget har specificerats provtagning i cirka 20 punkter. I Kemaktas anbud budgeterades för analys av jordprover med avseende på metaller (20 stycken), PAH och olja (20 stycken), cyanid (5 stycken), fenolindex (5 stycken) samt screeninganalys Envi-pack (5 stycken). Grundvatten analyseras enligt anbud i 8 prover för metaller, PAH och olja. Fenolindex, cyanid och screeninganalys Envi-pack analyseras i 3 prover. Omfattning och inriktning på undersökningarna har under utredningens gång diskuterats och modifierats i samråd med beställaren och länsstyrelsens representant. Totalt har 26 jordprov analyserats, varav samtliga avseende metaller, PAH och olja. 4 stycken prover har genomgått screeninganalys Envi-pack. Totalt 19 stycken grundvattenprov har analyserats, samtliga med avseende på metaller, PAH och olja. Tillkommer 4 stycken dubbelprover som även har analyserats ofiltrerade med uppslutning. För 3 prover har kompletterande screeninganalys Envi-pack skett. För 2 prover från vattenverket har utförts utökad undersökning enligt SLVFS 2001:30. ALS Scandinavia AB har anlitats för laboratorieanalyser. ALS är ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium enligt den internationella standarden SS-EN ISO/IEC 17025, och därmed även ISO Den exakta omfattningen på genomförda analysscheman redovisas i bilaga B. Här finns även redogörelser för mätosäkerheter, kvalitets- och miljöpolicies. 30

31 6 Föroreningssituation och översiktlig riskbedömning 6.1 Föroreningar i mark Halter av metaller I detta avsnitt redovisas en sammanfattning av erhållna resultat från genomförd provtagning och analys av jordprover inom fastigheten Kjulaås 2:33. För att öka överskådligheten har resultaten sammanställts i tagna platsspecifika riktvärden. Tabell 6-1 i form av medelvärden, medianvärden och olika haltpercentilvärden tillsammans med Naturvårdsverkets generella riktvärden för ett urval viktiga föroreningar (uppdaterade riktvärden publicerade 24 oktober 2008, dock anges som jämförelse riktvärden publicerade 1997 för PAH cancerogen och PAH övriga). Detaljerade redovisningar av resultat från undersökningar 2008 presenteras i avsnitt 7.5 och har därför inte duplicerats här. En översiktlig riskbedömning har genomförts där halterna i de analyserade jordproven har jämförts med generella riktvärden. I figur 6-1 redovisas en översiktlig sammanställning av föroreningsgraden i samtliga provpunkter. Figuren visar i röd färgkod de provtagningspunkter där någon av de förekommande föroreningarna överskrider respektive riktvärde för mindre känslig markanvändning, gul färgkod motsvarar att någon förorening överskrider riktvärdet för känslig markanvändning, grön färg markerar att ingen förorening överskrider riktvärdet. Utfyllda och/eller förorenade områden i grustaget visas med skraffering i figuren. I kapitel 7 ges mer detaljerad information för några utvalda föroreningar och jämförelser görs med framtagna platsspecifika riktvärden. 31