Inspel inkomna till Naturvårdsverkets miljöbalksprojekt 8 kapitlet Miljöbalken
|
|
- Margareta Falk
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Inspel inkomna till Naturvårdsverkets miljöbalksprojekt 8 kapitlet Miljöbalken Det här dokumentet innehåller de inspel som kommit till Naturvårdsverkets miljöbalksprojekt som berör 8 kapitlet i Miljöbalken. Dels har inspelen inkommit genom den webbenkät som låg ute under mars 2015 och dels har inspelen förts in från intervjuer som gjorts. För mer om dokumentet och Naturvårdsverkets miljöbalksprojekt, besök projektets hemsida eller kontakta Jenny Jonsson, projektledare för miljöbalksprojektet. jenny.jonsson@naturvardsverket.se BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET:
2 Artskydd för hävdkrävande arter Från lösningar: Tillägg i lagstiftningen (28 kap MB) när det gäller möjlighet att besluta om tillträde för avhjälpande inom ramen för arbetet med EBH. Om området inte är konstaterat förorenat och man ännu inte nått fram till bedömningen att 10 kap. MB är tillämpligt så saknas lagstöd för att beslut om tillträde. Frågan om tillträde och återställande kan ofta lösas på frivillig väg men när så inte är fallet blir det problem. Kan man inte provta ett misstänkt förorenat område så kan det bli stående outrett och därmed obehandlat. Att denna situation är oreglerad beror nog helt enkelt på en lagstiftningsmiss som enkelt kan åtgärdas. MB ska ge skydd åt artskyddsförordningens arter, men kan bara styra undan verksamhet som skadar arten eller livsmiljön och inte tvinga fram skötsel av livsmiljön. Frånvaro av skötsel kan vara lika förödande som exploatering och MBs tänkta skydd blir meningslöst. Om det döms ut kompensationsåtgärder får de endast vara engångsåtgärder vilket också blir meningslöst eftersom livsmiljöns kvaliteer endast upprätthålls med löpande skötsel Tillägg i lagstiftningen (28 kap MB) när det gäller möjlighet att besluta om tillträde för avhjälpande inom ramen för arbetet med EBH. Om området inte är konstaterat förorenat och man ännu inte nått fram till bedömningen att 10 kap. MB är tillämpligt så saknas lagstöd för att beslut om tillträde. Frågan om tillträde och återställande kan ofta lösas på frivillig väg men när så inte är fallet blir det problem. Kan man inte provta ett misstänkt förorenat område så kan det bli stående outrett och därmed obehandlat. Att denna situation är oreglerad beror nog helt enkelt på en lagstiftningsmiss som enkelt kan åtgärdas. Att kompensationsåtgärder i dispensärenden från artskyddsförordningen med MB och kan bestå av upprepade och långvariga skötselåtgärder. Exploatörer som får dispens kunde som kompensation lämna medel som fonderas och används för att sköta livsmiljöer som behöver kontinuerlig hävd. 2
3 Undermåligt genomslag för miljöbalken i skogsbruket Bristande genomslag för artskydd i jaktlagstiftningen Artskyddsförordn ingen Eftersom skogsvårdslagen aldrig inkorporerades i miljöbalken har miljö- och naturskyddet fått dåligt genomslag i skogsbruket. Artskyddet i dotterförordningen till MB 8 kap. och hänsynsreglerna tillämpas inte och skogsvårdslagens egna regelverk förmår inte upprätthålla skyddet. Resultatet har blivit svårigheter att nå miljökvalitetsmålen om levande skogar och ett rikt växt- och djurliv. De senaste årens beslut om licensjakt efter varg och lodjur visar att EU:s och våra egna regler om artskydd inte fungerar som avsett. Kammarrätten i Stockholm fann i oktober 2014 att licensjakten 2013 var olaglig. EUkommissionen har för närvarande två överträdelseärenden riktad mot svenska regeringen om dessa brister i den svenska efterlevnaden av art- och habitatdirektivet. Det finns på europanivå en stark oro över att det "svenska exemplet" kommer att sprida sig i unionen, vilket till exempel skulle kunna göra det svårt att komma tillrätta med den traditionella jakten på flyttfåglar i unionens medelhavsländer. Detaljplan handläggs enligt PBL, med beaktande av många andra lagar. Efter att d.p. vunnit laga kraft, kommer Artskyddsförordningen och hindrar genomförande av d.p. Skogsvårdslagen bör till betydande delar införas i miljöbalken på ett anpassat sätt. Artskyddet och naturhänsyn måste få genomslag i skogsbruket och miljöorganisationerna rätt att dra olagliga avverkningar till domstol. Se Naturskyddsföreningens rapport "Dags för en ny skogspolitik", Ett moratorium för licensjakt bör införas i jaktförordningen tills dess rättsprocesserna i svenska domstolar och EU slutligen avgjorts. Licensjakt efter skyddade arter bör medföra att dispens måste sökas enligt miljöbalkens artskyddsförordning, som innehåller en reglering som bättre stämmer med EUdirektiven. Bedömningen av gynnsam bevarandestatus måste återigen göras till en angelägenhet för Naturvårdsverket och inte ske politiskt. Riksdagsbeslut på att degradera MB. Och att Naturvårdsverket blir mer ödmjuka gentemot andra intressen i omvärlden. OK att MB beaktas inför ett beslut enligt annan lag. Men inte OK 3 Naturskyddsföreningens skogspolitiska förslag 2014: ningen.se/sites/d efault/files/dokumentmedia/rapporter/skogpolitis k tforslagliten.pdf - Naturskyddsföreningens vitbok om hav och natur, ningen.se/sites/d efault/files/dokumentmedia/rapporter/vitbok_hav _o ch_natur_ pdf Kammarrätten i Stockholm, dom i november 2014 i Mål nr
4 Artskyddsförordn ingen/skogsvårds lagen tillämpning/bedö mningar vad gäller generellt biotopskydd alléer och artskyddsförordni ngen (utom MB äv TKL och delar av Jaktförordningen ) Pågående markanvändning i förhållande till ny verksamhet Betydelsen av pågående markanvändning skiljer sig åt i skogsvårdslagen och artsskyddsförordningen. En handledning rörande hur vi ska tillämpa artskyddsförordningen i skogsmark i relation till skogsvårdslagen vore bra. Artskförordn; bilagearterna ändras och uppdateras, 8-9 ses över o formuleras om. Biotopsk. alléer i stads/tätbebyggt område ställer till problem i tillämpn. till liten naturvårdsnytta. Strandskyddsbest: Kommuner saknar rätt kompetens för sina bedömningar. Ej MB: TKL bör ses över i sin helhet, t ex undantagen. Handikappades möjlighet att jaga vissa djurarter från fordon men inte andra; ses över. Motivering? Vägledningar alltid tacksamt att få förstås. 12:6-handboken behöver uppdateras t ex. Vid prövning av nya verksamheter är det möjligt att ställa betydligt högre krav än på befintliga verksamheter. Problemet beror delvis på bristfällig koppling mellan olika lagar. Ett konkret exempel: Förekomst av en fridlyst fladdermusart kan stoppa etablering av vindkraft. Samtidigt finns det inga restriktioner för att bedriva skogsbruk i samma område, vilket innebär att fladdermössens livsmiljö kan förstöras. att MB övertrumfar annan lagstiftning. När ett beslut enligt annan lag vunnit laga kraft, då ska det få gälla, utan att MB kommer i efterhand och omöjliggör verkställande av beslut enligt annan lag. En klar och tydlig vägledning över hur uttrycket "pågående markanvändning" ska tillämpas på ett sätt som fungerar inom ramen för både artskyddsförordningen och skogsvårdslagen I första hand översyn av lagstiftningen. Annars: vägledningar med domar och exempelsamlingar. Utbildningsdagar. Naturvårdsverkets handledning för hur artskyddsförordningen ska användas är ett bra exempel på hur en handledning bör se ut. 4
5 Artskyddsförordn ingen inte alltid ändamålsenlig Artskydd i detaljplan Jakt och artskyddsförordni ngen Arter som är skyddade enligt artskyddsförordningen/artoch habitatdirektivet får ibland för stor tyngd vid prövningar i förhållande till andra arter som egentligen har ett större behov av skydd. Exempel: Ekoxe är fortfarande relativt allmänt förekommande i delar av Sverige. Den är inte längre rödlistad, men fridlyst och används som ett argument mot t.ex. exploateringar. Samtidigt kan det finnas ett stort antal skalbaggsarter som är betydligt mer sällsynta och hotade i samma område, men som inte har den juridiska status som gör att de kan tillmätas samma betydelse vid prövningen. Risken är också att ett tillfälligt fynd av en skyddad art utlöser omotiverade "varningsklockor" om inte handläggaren har tillräcklig kunskap för att bedöma om uppgiften är relevant. Vi har exempel på där gamla fynd av skyddade arter på platser som sedan länge är helt olämpliga för den aktuella arten har utlyst krav på onödiga utredningar. Prövningen av artskydd i detaljplan är otydligt. Lokaliseringsprövningen (som borde omfatta artskydd) är inom PBL ofta sumariskt gjord. Därför är frågan svårbevakad och svårhanterad. Risken är att detaljplaner antas med blir ogenomförbara pga artskydd... Jakt och jaktlagstiftningen är inte tillräckligt integrerad som en del i miljömålsarbetet. Jaktbara arter och tider ändras inte i samspel med t ex rödlistan. Sen är frågan om artskyddsförordningen rätt het just nu. Är det inte just jakt som man tänkt mkt på i EU när förordningen togs fram? Om jaktlagen tas in i Miljöbalken, som ett kapitel där, omfattas den ju automatiskt även av balkens övriga delar. t ex 1 1 kap. Underlättar även något vid klagomål på vildsvinsåtlar med ruttnande betor osv. Kanske ett ökat fokus på begreppet naturvårdsarter, som börjat användas och som förhoppningsvis kan få en ändamålsenlig definition. Kunskapsnivån hos handläggare på olika myndigheter är också en nyckelfråga. att förtydliga hur artskydd och detaljplaner ska hanteras. när, hur,vad är möjligt/omöjligt! rimligt/orimligt Inkorporera jaktlagstiftningen i MB samt uppdatera den. Fundera på kopplingen mellan jakt och artskyddsförordningen. När jag läser t ex bilaga 1 till förordningen får jag frågor. div domar. div tidningsartiklar. nej 5
6 Tillgänglighet vid bidragsfinansiera de åtgärder Avvägningen enligt 2:7 MB, även 3:10 avvägning riksintressen Oklart ansvar om artskydd i skogen Otympligt artskydd Enligt 28 kap. MB saknas möjlighet att besluta om tillträde för bidragsfinansierade åtgärder om de inte kan förenas med en skyldighet enl. 10 kap MB eller innebär ett fullgörande av en myndighetsuppgift enligt MB eller EU-förordningar inom balkens tillämpningsområde. Hur ska avvägning göras mellan nyttan av skyddsåtgärder och kostnader. Hur sätter man en prislapp på miljönytta, samhällsekonomiskt. Vilka kostnader kan ett företag åläggas att bära? Relation till särsklid skyddslagstiftning (t.ex. artskyddsförordningen, Natura 2000) Länsstyrelsen har enligt miljötillsynsförordningen ansvar för tillsyn av artskyddet. Skogsstyrelsen har tillsyn över skogsbruksåtgärder som ryms inom MB 12:6. Artskydd som aktualiseras av en avverkningsanmälan hamnar på båda myndigheternas tillsynsansvar. Alla Sveriges fåglar är fridlysta, vilket innebär att deras fortplantningsområden och viloplatser inte får skadas eller förstöras. Även efter Naturvårdsverkets "prioritering" av fågelarter omfattas fortfarande arter med gynnsam bevarandestatus av strikta artskyddsbestämmelser. Strikt skydd gäller även för andra djurgrupper än fåglar där vissa arter har gynnsam bevarandestatus. Detta leder ofta till att åtgärder som inte motverkar syftet med artskyddet möter hinder av lagstiftningen. Ett strikt skydd av livsmiljöer behövs - men för vissa känsliga arter. Analys av problemet - vilken ambitionsnivå? (Uppdraget från miljöekonomerna som nyligen gjorts är långt ifrån tillräcklig.) Avvägning ska kunna appliceras på olika delar av MB? Regeringsuppdrag? Samarbete NV + universitet, ekonomer, jurister, naturvetare, tekninker. Lösningen är helt enkelt att det en gång för alla slås fast vilken myndighet det är som har ansvaret för artskyddstillsynen i skogsbruket. OBS. ökad regelefterlevnad är en het kandidat till att utgöra den största vinsten med att lösa problemet. Att Naturvårdsverket går vidare med remissen (Dnr Nv), eventuellt med ett omtag för att fånga upp färska erfarenheter, och på allvar tar tillvara på de remisssvar som kommit/kommer in från de myndigheter som arbetar med frågorna på daglig basis. Remiss (Dnr Nv) och remissvaren till denna. 6
7 Rödlistan och fridlysta fåglar Jordbruksmark ur produktion Artskyddsförordn ingens bilaga 2 Att ALLA fåglar är fridlysta. Man har inte en susning om hur man ska hantera det på ett rättssäkert sätt. Att vissa är förvirrade över om huruvida artskyddet gäller för areella näringar eller inte. Att väldigt utrotningshotade arter inte är skyddade. Rödlistade arter bör in i artskyddsförordningen och icke hotade fåglar bör ut. Bestämmelserna om jordbruksmark ur produktion tog i sitt ursprung sikte på att man skulle bevara produktiv jordbruksmark för att trygga livsmedelsproduktionen. I dagens miljöbalk används bestämmelsen på ett helt annat sätt, nämligen för bevarandet av hotade arter eller mer generellt natur- eller kulturvärden i stort. Inte sällan uppstår märkliga situationer i ärenden som rör detta ämne. Man skulle kunna fråga sig om inte den hantering som görs skulle kunna ske i annan lagstiftning istället, exempelvis genom samråd 12:6 eller med stöd av artskyddsförordningen. Bestämmelserna om jordbuksmark ur produktion är otidsenliga och har förlorat sitt syfte. Bör man inte ta bort dessa från miljöbalken? I artskyddsförordningens bilaga 2 listas arter som vi nationellt utsett som fridlysta. Denna påverkas inte av EU direktiv som de i bilaga 1. Tidigare fanns undantag där jord- och skogsbruk inte träffades av förbuden i frilysningsbestämmelserna. Detta undantag föll bort vid en tidigare lagändring och detta medför stora konsekvenser för exempelvis skogsägare. Detta får konsekvensen att traditionellt skogsbruk ej kan tillåtas i områden där det förekommer arter i bilaga 2. Då det inte heller finns någon ersättningsmöjlighet för de inskränkningar som artskyddsförordningen medför får inte heller skogsbrukaren någon skälig ekonomisk ersättning för att hen måste avstå att avverka produktiv skogsmark. Detta bör på något vis ändras. Endera får man möjliggöra ekonomisk ersättning eller också får man Att ändra i artskyddsförordningen Jag tycker att regelverket saknar syfte eftersom frågorna kan hanteras i annan ordning. Man skulle helt enkelt kunna ta bort bestämmelsen. Se tidigare beskrivning. 7 Delvis finns väl i Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens utredning "Artskydd i skogen"
8 återinföra undantaget för areella näringar. Artskyddsförordn ingens 4 Artskyddsförordn ingen Tillsyn av dagens miljöproblem, exempelvis klimat, omgivningsbuller och biologisk mångfald Problemen med tolkningarna av 4 i artskyddsförordningen är ju väl kända och det torde inte ha undgått projektgruppen. Vill dock bara flagga för detta för säkerhets skull, ibland missas uppenbara saker av bara farten. Tror inte jag behöver fördjupa mig i problemet, återkom gärna om det är oklart. Bestämmelserna i artskyddsförordningen krockar bl.a. med skogsvårdslagen. Oklart om förekomst av fridlysta arter i bilaga 2 kan hindra markanvändningen i areella näringarna och vid exploatering. Tidigare undantag för ändamålsenlig markanvändning borttaget ur förordningen, men ska ändå anses gäll+ MB är inte anpassad för tillsyn av miljöproblem som inte berör en enskild punktkälla. För att lösa klimatmålet behövs insatser mot till exempel konsumtions- och resandemönster. För att minska omgivningsbullret behövs insatser kring till exempel planering och utveckling av bulleralstrande varor. Även för skyddet av den biologiska mångfalden behövs insatser mot planering och exploatering. MB stödjer inte tillsyn av detta. Det kan vara svårt att påvisa någon enskild verksamhetsutövare som påverkar. Dessutom ska de åtgärder vi kräver vara skäliga. Det kan vara svårt att motivera. MB i dagens utformning är anpassad för olika verksamheters utsläpp till luft, mark och vatten men inte produktion som Regelverket bör arbetas om så att det blir tydligare. Omarbetning av artskyddsförordningen behövs. Det finns ett förslag från 2010 som skulle kunna användas. Skriva om balken så att den stödjer sådan tillsyn Bl.a. i Framställan till Miljödepartementet; Förslag om ändringar i artskyddsförordningen (2007:845), Dnr Nv 8
9 indirekt påverkar eller hur vi använder de tillverkade produkterna, exempelvis bilar. Gränsdragning för tillsyn i anslutning till till exempel Natura2000. Skogsstyrelsen åtalsanmäler i för liten utsträckning När kommunerna utövar tillsyn över tillsynsobjekt som ligger under kommunal tillsyn så ser man även till påverkan på t.ex. Natura 2000-områden. Enligt 2 kap. 7-8 miljötillsynsförordningen så är dock länsstyrelsen tillsynsmyndighet för de flesta naturområden och artskyddet. Det är då oklart vilket mandat kommunerna har att föreskriva försiktighetsmått till skydd för skyddsvärdet i naturområdet eller för en skyddad art. Skogsstyrelsen har en stor del i åtgärder som gäller skogssbruket för tex N2000, artskydd och 12:6 samråd. Lst upplever att myndigheten många gånger undviker att åtalsanmäla vid misstanke om brott trots att det kan vara så att vu inte följt deras råd kring ex N2000. Att man tydligt reglerar avgränsningen av den kommunala tillsynen vad gäller naturområden och artskydd när det är verksamheter som ligger under kommunal tillsyn. Lämpligast är att uttryckligen ge kommunerna behörighet att meddela försiktighetsmått för de områdena efter samråd med länsstyrelsen så att verksamhetsutövaren slipper flera beslut från olika tillsynsmyndigheter för samma verksamhet plus att man inte riskerar olika bedömningar från de olika tillsynsmyndigheterna Ser det delvis som en ledningsfråga hos sks där de är rädda för att stöta sig med vu eftersom de också har en uppdragsverksamhet där de behöver kunder. Ser ett problem ut tillsynssynpunkt då vu hanteras olika beroende på vilken myndighet som hanterar ärendet. 9
10 Artskyddsförordn ingen Den omarbetning som tidigare var på gång har inte genomförts. Har funnits ett tidigare förslag som varit ute på remiss med många synpunkter. Lagstiftningen behöver göras tydligare. Från lösning: Utformningen av Art- och habitatdirektivet som i princip fridlyser arter och låser markanvändning om en art siktats inom ett visst område. Se t.ex. MMD M , som MÖD ej tog upp. Denna dom används frekvent för att neka täkttillstånd för t.ex. torvtäkter men verkar inte beröra utbyggnader av samhällen, bergtäkter eller skogsbruk. Det saknas likhet inför lagen. Är det vettigt att vissa vanligt förekommande arter i Sverige ska blockera samhällsutbyggnad för att de är sällsynta i Spanien? Omarbeta lagstiftnigen så att den blir tydligare och har mindre tolkningsmöjligheter. Kapitelindelning är nödvändig Tidigare förslag + remissyttranden Utformningen av Art- och habitatdirektivet som i princip fridlyser arter och låser markanvändning om en art siktats inom ett visst område. Se t.ex. MMD M , som MÖD ej tog upp. Denna dom används frekvent för att neka täkttillstånd för t.ex. torvtäkter men verkar inte beröra utbyggnader av samhällen, bergtäkter eller skogsbruk. Det saknas likhet inför lagen. Är det vettigt att vissa vanligt förekommande arter i Sverige ska blockera samhällsutbyggnad för att de är sällsynta i Spanien? 10
11 Möjlighet att ompröva beslut om skyddade områden Internationella regelverk såsom Art- och habitatdirektivet och Fågeldirektivet klistrades in i MB under hastiga omständigheter Innan MB infördes var det vanligt att se över bestämmelser för gamla skyddade områden, exempelvis att uppdatera skyddsbestämmelser, skötselplaner etc. utefter nuvarande kunskap och resurser. Denna hantering stoppades dock av miljöbalkens införande, då omprövning av skyddade områden inte specifikt regleras i MB. Det framgår av 7 kap 7 MB att områdesskydd kan upphävas vid synnerliga skäl, men omprövning nämns ej. Möjligheten att ompröva bestämmelser för områdesskydd är därför väldigt liten. Inte heller i EUrätten finns någon specifik regel om omprövning av områdesskydd, däremot innebär artikel 6.2 i Art- och habitatdirektivet att medlemsstaterna är skyldiga att vidta de åtgärder som behövs för att förhindra försämringar av tillståndet för de naturtyper eller arter man pekat ut Natura 2000-områden för. I princip kan det även innebära att vidta t ex skötselåtgärder, och om det inte är förenligt med ett skyddsbeslut, så blir det en konflikt mellan EU-rättens krav och våra nationella regler. Artikel 6.1 innebär att medlemsländerna är skyldiga att reglera alla nödvändiga bevarandeåtgärder i Natura 2000-områden, med utgångspunkt i de utpekade naturtypernas och arternas behov. Även här kan det uppstå en konflikt mellan behovet av att reglera viss skötsel, och eventuella skyddsbeslut som inte tillåter sådan. Art- och habitatdirektivet (1992/43/EEG) och Fågeldirektivet (2009/147/EG) infördes i MB med en önskan om ett enkelt regelverk och en snabb och kostnadseffektiv implementeringsprocess. Detta tillvägagångssätt har påverkat utformningen av regelverket rörande dessa direktiv såtillvida att de upplevs som svårtolkade och att en röd tråd saknas. Exempelvis upplevs syftesbeskrivningen med lagstiftningen otillräcklig vilket öppnar upp för Att införa en paragraf i MB att omprövning av områdesskydd ska vara möjligt. Tydlig praxis i frågan. Naturvårdsverket kan efter en hemställan sammanställa ett PM med en redogörelse över vad som önskas förändras i regelverket. 11 Dnr NV Naturvårdsverkets vägledning: Process att bilda naturreservat (PB skydd) Remissyttranden feb 2014: Länsstyrelsen i Stockholms yttrande av Naturvårdsverkets förslag till generell vägledning om bildande av naturreservat; Naturskyddsföreningens synpunkter på remissen Naturvårdsverkets förslag till generell vägledning om bildande av naturreservat WWFs synpunkter angående Naturvårdsverkets förslag till generell vägledning om bildande av naturreservat
12 myndigheter att på egen hand tolka hur vägledning och applicering av dessa regelverk ska ske. Detta har lett till att Naturvårdsverket inte alltid varit konsekventa i hur man väglett länsstyrelser. 12
13 Ersättningar vid inskränkningar i pågående markanvändning Regleringen i miljöbalkens bestämmelser i 7 och 8 kap samt i ersättningsbestämmelserna i 31 kap lämnar omotiverade luckor i den ersättningsrätt som föreskrivs i 31 kap 4 Ett stort problem gäller förbud och begränsningar av användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden där miljöbalken föreskriver en ersättningsrätt men där denna är möjlig att kringgå genom att kommuner kan åberopa 14 NFS 1997:2 istället för 7 kap mb vid inskränkningar av markanvändningen. Miljöbalken föreskriver en ersättningsrätt för rådighetsinskränkningar i vattenskyddsområden (31 kap 4 femte punkten och 31 kap 5 miljöbalken) som omfattar såväl inskränkningar i form av förbud som avslag efter en tillståndsansökan. Bestämmelsen är tydlig och föreskriver att fastighetsägare under vissa förutsättningar har rätt till ersättning om skyddsföreskrifterna för ett vattenskyddsområde medför ekonomisk skada. Med ersättningsrätten följer också att vissa processuella bestämmelser och bestämmelser om rättegångskostnader skall tillämpas. Fastighetsägaren har möjlighet att få sina ersättningsanspråk prövade i miljödomstol varvid motparten i normalfallet skall täcka fastighetsägarnas rättegångskostnader i första instans. Detta innebär att fastighetsägare som enligt skyddsföreskrifterna i ett beslut om vattenskyddsområde direkt eller efter avslag vid en tillståndsprövning inte får använda växtskyddsmedel har en möjlighet att få ett yrkande om ersättning prövat enligt miljöbalkens ersättningsbestämmelser. Ersättningar har också dömts ut efter inskränkningar avseende användning av växtskyddsmedel. Genom den generella tillståndsplikten, idag i 14 NFS 1997:2, ersättningsrätten satts ur spel. Till följd av utformningen av ordalydelsen i 31 kap 4 femte punkten miljöbalken omfattar ersättningsbestämmelsen Bestämmelsen i 31 kap 4 5 p om ersättning vid vattenskyddsområden bör ändras så att beslutet gäller föreskrifter enligt 7 kap 22 om åtgärder och inskränkningar som rör vattenskyddsområden eller inskränkningar i övrigt som följer av beslut om vattenskyddsområden. En ny ersättningsbestämmelse bör införas som ger rätt pågående markanvändning avsevärt försvåras till följd av förbud enligt artskyddsförordningen. 13 Regeringens promemoria (M2013/1675/R) med förslag till ny bekämpningsmedelsförordni ng Ersättningsutredningen(SOU 2013:59 s 149)
14 inte de fall där inskränkningen grundas på den generella tillståndsplikten. Detta innebär att samma slag av rådighetsinskränkning behandlas olika vad gäller rätten till ersättning. Situationen och restriktionen är exakt densamma som då förbudet och tillståndskravet följer av vattenskyddsbestämmelserna men genom att låta tillståndskravet grunda sig på naturvårdsverkets föreskrifter istället för på miljöbalkens bestämmelser för vattenskyddsområden kan en kommun kringgå miljöbalkens formella ersättningsgrund och på så sätt frånta fastighetsägaren möjligheten att få frågan om ersättning prövad enligt miljöbalkens bestämmelser. Det finns inga sakliga skäl till varför vissa markägare inte ska få sina ersättningsanspråk prövade medan andra får det. Kommunerna har här genom en föreskrift från ett statligt verk fått en möjlighet att efter eget godtycke välja om fastighetsägarna ska få en rättslig prövning av sina ersättningsanspråk eller ej, detta trots att ersättningsrätten framgår av lag och har stöd i regeringsformen. Denna konsekvens förefaller ha varit oavsiktlig och det har aldrig förekommit några överväganden hos lagstiftaren eller föreskrivande myndighet. Regleringen strider mot såväl allmänna rättssäkerhetsprinciper som mot likabehandlingsprincipen i 1 kap 9 regeringsformen. Lagrådet hade sannolikt aldrig godtagit ett förslag med denna innebörd. Det förekommer ofta att kommuner väljer att inte reglera växtskyddsmedelsanvändningen i vattenskyddsföreskrifterna i syfte att begränsa de drabbade fastighetsägarnas möjligheter att föra en ersättningstalan. Enligt LRFs uppfattning är detta inte ett rimligt system. Osäkerheten kring ersättningsfrågorna skapar starka konflikter och utgör en av de största orsakerna till att vattenskyddsarbetet går så långsamt. Artskyddsförordningen Miljöbalken saknar helt en 14
15 ersättningsrätt vid inskränkningar enligt artskyddsförordningen (AF). Ursprungligen har AF endast lett till relativt begränsade inskränkningar i pågående markanvändning och då större ingrepp har behövt göras har regelverken i 7 kap mb (naturreservat och biotopskyddsområden) På senare tid har omfattande inskränkningar skett enbart pga AF 15
16 Röriga djurparksregler Artskydd och skogsbruk Artskyddsbrottsli ghet som inte syns EU:s djurparksdirektiv är införd mer eller mindre ordagrant i artskyddsförordningen. EU-direktivet reglerar förutom djurparkers naturvårdsarbete även hägn och säkerhet, djurhälsa, smittskydd och annat. Frågor som redan regleras i annan lagstiftning och där prövning och tillsyn sker av Jordbruksverket eller av länsveterinärer och djurskyddsinspektörer, eller jakthandläggare. Det betyder dubbelreglering och dubbeltillsyn om inte Lst har god intern samverkan. Länsstyrelsen är tm för artskyddsförordningen och Skogsstyrelsen är tm för skogsbruksåtgärder (12:6- samråd). När en skogsbruksåtgärd berör fridlysta arter blir båda myndigheterna berörda och kräver dialog för att lösa. Det saknas praxis om hur artskyddsförordningen ska tillämpas i pågående markanvändning som gör det oklart för vu och tm vilka krav som kan ställas på underlag från vu och hur långtgående förbuden kan vara. Till den saken hör att artskyddsintrång inte är ersättningsberättigat och att skogsbruk i stort sett aldrig kan ges dispens från förbudet att störa, förstöra och döda. Brott i vår natur som handlar om insamling av fågelägg och fåglar för samlingar och handel är artskyddsbrott men också jaktbrott. Brotten är svåra att upptäcka och utreda, leder till mycket låga straff och dessutom åtalas för jaktbrott och inte artskyddbrott - dvs MB är inte grunden. Artskyddsbrottslighet pågår troligen mest på nätet med handel med illegala levande och döda djur och växter. Här skiljer sig inte Sverige från resten av världen: artskyddsbrottlisghet är stor vinst till låg risk och är av jämförbar omfattning med illegal handel med vapen, knark och människor. Men det ges ingen som helst prioritet eller resurstilldelning på någon ansvarig myndighet. Förändrade lagstiftningar samt nya föreskrifter och vägledning. Även utvecklande av "branschstandards" Att SVL kopplas till MB. Men med nuvarande lagstiftning så är det vägledning och praxis som kan lösa problemen Förändrad lagstiftning på EUnivå som ger Tullen möjligheter att leta efter illegal djur och växter på inre gräns. Förändrad lagstiftning på nationell nivå som ger bättre förutsättningar för tillsyn. Bättre samverkan mellan myndigheterna regionalt. Mer resurser och högre prioritet i alla myndigheter (NV, SJV, Tullen, Polisen, länsstyrelserna, kustbevakningen, åklagarmyndigheten). Bättre vägledning. 16 Förstudierapport Artskydd i skogen e/sv/publikati oner/rapporter/forsudieartskydd-i-skogen-slutrapp ort.html T ex i RU artskyddsbrottslighet. NV , samt i prop om biologisk mångfald 2013/14:141
17 NV saknar möjlighet att fatta beslut om avlivning enligt artskyddsförordni ngen tillsyn och artskydd Domstolarna tar inte hänsyn till fridlysta arter som inte är hotade Prövotider används olika För lite resurser till skyddade områden Artskyddsförordningen 62, NV kan fatta beslut om placering men inte om avlivning, av exempelvis förverkade exemplar. oklarheter kring hur långtgående villkor tillsynsmyndigheten kan ställa med stöd av artskyddsförordningen Fridlysta arter som inte är hotade är det svårt att få gehör för skyddsåtgärder i domstolarna. En orsak kan vara att art- och habitatdirektivet, enligt Naturvårdsverkets mening, inte helt är genomförd i Sverige och förändringar i artskyddsförordningen behövs, för att förtydliga bestämmelserna. Verksamhetsutövarens och markägarens ansvar för egenkontroll vid åtgärder som kan påverka fridlysta arter är också oklart och behöver förtydligas. Bestämmelsen borde enligt förarbetena till miljöbalken tillämpas restriktivt och endast när det finns klara motiv för det. Domstolarna använder sig dock på olika sätt av prövotider. Det finns exempel på domar där i princip alla frågor sätts på prövotid, där prövotiderna är omotiverat långa eller förlängs gång på gång. Det finns också domar där frågor som är av betydelse för tillåtligheten, t.ex. artskydd och frågor som i förlängningen berör Natura 2000-områden, sätts på prövotid. I Ett rikt växt- och djurliv bedömer vi att det behövs tillräckliga resurser i anslaget för ersättning till markägare, tillräcklig handläggarresurser inte minst vid länsstyrelserna, samt ersättningsmark till skogsägare om vi ska kunna nå de mål som finns i konventionen för biologisk mångfald. Det formella skyddet är ofullständigt till omfattning, innehåll, representativitet och konnektivitet. Anspråken på medel för att genomföra Ändra 62 Artskyddsförordningen så att NV kan fatta beslut om avlivning eller destruktion. Vet inte... Fördjupad utvärdering myllrande våtmarker förändringar i artskyddsförordningen behövs, för att förtydliga bestämmelserna. Vägledning eller vägledande domar Resurserna för arbetet med formellt skydd, och skötselavtal behöver förstärkas. 17 Fördjupad utvärdering - ett rikt växt och djurliv Fördjupad utvärdering näringslivets miljöarbete Fördjupad utvärdering ett rikt växt- och djurliv
18 skyddsåtgärder är väsentligt högre än tillgängliga medel. Resurserna för arbetet med formellt skydd, och skötselavtal behöver förstärkas. djurs och växters livsmiljöer väger lätt i strandskyddsären den Anser att 22:26 MB ska bort Överimplemente ring och bristande genomförande av art- och habitatdirektivet och fågelskyddsdirekt ivet I Ett rikt växt- och djurliv anser vi också att prövningen där artskydd ingår generellt behöver bli bättre och de biologiska underlagen förbättras. Vid prövning av strandskyddsdispenser ingår sällan avvägning mot djurs och växters livmiljöer, trots att det är ett av syftena med strandskyddet (Rapport Översyn av tillämpningen av strandskyddet, WSP, 2013). En del i den bristen kan härledas till bristen på biologisk kompetens i kommunerna. Om man beslutar om tillåtlighet, utan att ta hänsyn till 2:6 MB, blir det fel. Den krockar t.ex. med art- och habitatdirektivet. Då har man redan avgjort platsen. Utnyttjas inte så mycket, men det är illa att möjligheten finns. Det finns en överimplementering av direktiven i artskyddsförordningen (4, viloplatser). Samtidigt finns det ett bristande genomförande av direktiven, särskilt när det gäller de areella näringarna. Det skydd som direktiven stadgar efterlevs inte. Bättre beslutsunderlag byggda på förutsättningar för växter och djur i strandområden "Viloplatser" i 4 artskyddsförordningen bör tas bort. En liknande bestämmelse som 4:8 (N2000) bör finnas för artskyddet. Bristerna i genomförandet hänger okså samman med skrivningen i 30 skogsvårdslagen och 16:8 MB som begränsar föreskriftsrätten när det gäller föreskrifter som avsevärt försvårar pågående markanvändning (vilket i sin tur hänger samman med grundlagsskyddet i 2:15 RF och Fördjupad utvärdering ett rikt djur- och växtlv Delvis beskrivet i: 1. Skrivelse från NV till regeringen NV:s artskyddshandbok 2009:2. 18
19 rätten till ersättning när "det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras"). Problem med artskyddsförordni ngen Brister i miljörättsligt perspektiv på tillämpad miljöforskning I min praktiska verksamhet på advokatbyrån har jag stött på problem med artskyddsförordningen, närmast hur den ska tolkas. Det är begreppet avsiktligen som jag närmast tänker på men problemen är nog vidare än så. Kommentar: En hel del problem med artskyddsförordningen. Tolkningen av begreppet avsiktligt. Två domar från MÖD som till synes inte verkar gå ihop. Vindkraftverk Artdatabanken. Trovärdig inventering av fåglar krävs. Massa konsulter springer ut och gör inventeringar. Däremot finns det en massa inventeringsmaterial nationellt. Behov av att forska och utveckla koppling mellan konsekvensen i miljön och åtgärder. Dvs. räcker inte med enbart med miljöteknisk kompetens. Tonvikten bör ligga på konsekvensbedömningen. Ett miljörättsligt perspektiv på tillämpad miljöforskning där brister det idag. Ska skriva en artikel om detta (?) 19
Inspel inkomna till Naturvårdsverkets miljöbalksprojekt kapitlen Miljöbalken
SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2015-06-26 Inspel inkomna till Naturvårdsverkets miljöbalksprojekt 31-32 kapitlen Miljöbalken Det här dokumentet innehåller de inspel som kommit till Naturvårdsverkets
Läs merArtskydd kontra äganderätt hur kan konflikten lösas?
Foto: Torbjörn Ebenhard Artskydd kontra äganderätt hur kan konflikten lösas? Maria Forsberg Juridiska institutionen/uu; Centrum för biologisk mångfald (CBM) Stockholm 21 mars 2018 Disposition Artskydd
Läs merVÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket
VÄLKOMMEN Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Inledning Deltagare från Naturvårdsverket Dagens
Läs merARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N
ARTSKYDD I PRAKTIKEN Eva Amnéus Mattisson Artenheten Naturvårdsverket Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-15 2 Ett rikt
Läs merTvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald
Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald Helene Lindahl Naturvårdsverket Skypekurs den 20 sep 2017 2017-09-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Upplägg De aktuella direktivens
Läs merHur ser artskyddsreglerna ut och varför?
Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Helene Lindahl Naturvårdsverket KSLA den 8 dec 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-12-11 1 Presentationens innehåll Syftet med artskyddet
Läs merVilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist
Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft
Läs merYttrande i mål nr M angående dispens enligt artskyddsförordningen avseende fastigheten Stora Skanum 3:4 i Kristinehamns kommun
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2016-04-07 Ärendenr: NV-01995-16 Mark- och miljööverdomstolen Svea hovrätt Yttrande i mål nr M 9914-15 angående dispens enligt artskyddsförordningen
Läs merArtskydd i skogen Handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket
Artskydd i skogen Handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket Webbinarium augusti 2016 Om du behöver teknisk hjälp: ring Carmela tel. 076-1151674 Program Regelverk, tillsyn Frågor Riktlinjerna Frågor
Läs merArtskydd lunchseminarium Oscar Alarik
Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Olika former av naturskydd i miljöbalken Riksintressen & hushållningsregler MB 3 & 4:e kap. Områdesskydd MB 7 kap. Artskydd MB 8 kap. Artskyddsförordningen 2 Svenska
Läs merGrunderna för skyddsjakt
Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna
Läs mer2011-03-29. Länsstyrelsen i Skåne län. Miljö/naturvårdsenheterna Kungsgatan 13 205 15 Malmö
1 2011-03-29 Länsstyrelsen i Skåne län Miljö/naturvårdsenheterna Kungsgatan 13 205 15 Malmö Begäran om tillsynsåtgärder enligt miljöbalken (MB) samt miljötillsynsförordningen Jag är ombud för Norrvikens
Läs merOmrådesskydd och artskydd
Områdesskydd och artskydd signe.lagerkvist@jus.umu.se Naturvård Bakgrund Områdesskydd - Efter enskilt beslut - Direkt enligt lag Natura 2000 Artskydd 2 Övergripande naturvård Bakgrund 1909 års lagar om:
Läs merEkologisk kompensation vid tillämpning av miljöbalken Linn Åkesson Jörgen Sundin
Ekologisk kompensation vid tillämpning av miljöbalken Linn Åkesson Jörgen Sundin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-01-03 1 Ekologisk kompensation- definition Gottgörelse genom
Läs merTillämpning av skogsvårdslagen och tillgång till. rättslig prövning - Joanna Cornelius, miljöjurist
Tillämpning av skogsvårdslagen och tillgång till rättslig prövning - Joanna Cornelius, miljöjurist Vikten av allmänhetens deltagande och rätt att föra talan Århuskonventionen som är angelägna om att allmänheten,
Läs merNATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE
NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE Utbredning, innehåll, och betydelse mikael.lindberg@naturvardsverket.se Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Nätverket i Sverige idag SCI/SPA
Läs merDOM 2014-06-05 meddelad i Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060109 DOM 2014-06-05 meddelad i Stockholm Mål nr M 11569-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-12-03 i mål nr M 4639-13, se bilaga A KLAGANDE
Läs merRemiss av förslag till gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket
2016-02-29 NV 08573-15 Linda Eriksson linda.eriksson@skogsindustrierna.org +46 70 6707209 Till Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se Remiss av förslag till gemensamma riktlinjer för handläggning
Läs merSkriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper
Ekologisk kompensation en möjlighet i naturvårdsarbetet Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper ArtDatabanken Sveriges kunskapscentrum för arter och deras livsmiljöer en länk mellan
Läs merNaturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency PROJEKT ARTSKYDD I SKOGEN
Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-05 1 PROJEKT ARTSKYDD I SKOGEN Hantering av fridlysta arter inom skogsbruket Nyckelbiotop Vattendrag Avverkningsanmält område Spillkråkehäckning
Läs merAdaptive Management. Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i skogen och ett varierat skogsbruk Workshop Naturvårdsverket 12 jan 2017
Adaptive Management Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i skogen och ett varierat skogsbruk Workshop Naturvårdsverket 12 jan 2017 Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i
Läs merArtskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik
Artskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik 2 Rättskälleläran EU EU-förordningar EU-domstolens praxis EU-direktiv 3 Svenska artskyddsförordningen Fridlysning 4 I fråga om vilda fåglar och
Läs merYttrande i mål nr 4390-12 och 4396-12 angående talerätt mot beslut enligt jaktförordningen
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2012-10-02 Ärendenr: NV-06619-12 NV-06620-12 Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 Stockholm Yttrande i mål nr 4390-12 och 4396-12 angående talerätt
Läs merInterimistiska förbud
PROCESSBESKRIVNING FÖR BILDANDE AV NATURRESERVAT Interimistiska förbud Ett områdes naturvärden kan skyddas i avvaktan på beslut om naturreservat. Länsstyrelsen eller kommunen kan meddela ett tillfälligt
Läs merFÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR INOM DEN RÄTTSLIGA HANTERINGEN AV EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN MÅLKONFLIKTER
FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR INOM EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN DEN RÄTTSLIGA HANTERINGEN AV MÅLKONFLIKTER Per Hallström, s rättssekretariat Stockholms miljörättscentrum, 24/4 2013 Gällande regelverk och lagstiftarens
Läs merHFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)
HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen
Läs merAtt inrätta ett vattenskyddsområde information till sakägare
Att inrätta ett vattenskyddsområde information till sakägare Flödesschema över processen 1 2 Sökande kontaktar Länsstyrelsen för inrättande av vattenskyddsområde. Samråd äger rum mellan Länsstyrelsen,
Läs merNATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner
Läs merYttrande över rapport om förstärkta åtgärder mot artskyddsbrott från Jordbruksverket
1(4) Arkivbeteckning Jordbruksverket Vallgatan 8 551 82 Jönköping över rapport om förstärkta åtgärder mot artskyddsbrott från Jordbruksverket Bakgrund Länsstyrelsen i Västerbotten har beretts möjlighet
Läs merInspel inkomna till Naturvårdsverkets miljöbalksprojekt 3-4 kapitlen Miljöbalken
SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2015-06-26 Inspel inkomna till Naturvårdsverkets miljöbalksprojekt 3-4 kapitlen Miljöbalken Det här dokumentet innehåller de inspel som kommit till Naturvårdsverkets
Läs merGemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruk
Vårt Dnr: 2016/109 Ert Dnr: NV-08573-15 Stockholm 29 februari 2016 Till Naturvårdsverket Stockholm Gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruk Naturskyddsföreningens remissvar
Läs merInspel inkomna till Naturvårdsverkets miljöbalksprojekt 7 kapitlet Miljöbalken
SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2015-06-26 Inspel inkomna till Naturvårdsverkets miljöbalksprojekt 7 kapitlet Miljöbalken Det här dokumentet innehåller de inspel som kommit till Naturvårdsverkets
Läs merFörslag till bestämmelser i förordning för att genomföra Nagoyaprotokollet
Promemoria 2016-05-26 M2016/01459/R Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Departementssekreterare Staffan Löwhagen Förslag till bestämmelser i förordning för att genomföra Nagoyaprotokollet
Läs merStockholm den 20 december 2013
R-2013/2087 Stockholm den 20 december 2013 Till Miljödepartementet M2013/2436/Nm Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 oktober 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över Vattenverksamhetsutredningens
Läs merUppdrag att genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper
Regeringsbeslut IV 4 1 bilaga 2018-05-17 N2018/03141/SK m. fl. Se bilaga Näringsdepartementet Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Uppdrag att genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper Regeringens
Läs merNäringsdepartementet Rättssekretariatet. Ändringar i jaktförordningen när det gäller beslut om antalet patroner vid björnjakt
Näringsdepartementet Rättssekretariatet Ändringar i jaktförordningen när det gäller beslut om antalet patroner vid björnjakt Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Författningsförslag... 4 3 Bakgrund...
Läs merÖversyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Emma Thulin Johansson Tel: 010-698 11 57 emma.thulin-johansson @naturvardsverket.se 2015-05-05 Ärendenr: NV-07199-14 Översyn av föreskrifter om registrering
Läs merPrövning och tillsyn inom skyddade områden
Prövning och tillsyn inom skyddade områden Trollhättan 16 nov 2011 Johan Larsson, Länsstyrelsen Förbud eller tillståndsplikt? Förbud mot åtgärder som inte, eller bara i rena undantagsfall, kan tänkas tillåtas
Läs mergabriel.michanek@jur.uu.se
Det svenska fridlysningsinstitutet och EU-rätten Fridlysningens räckvidd särskilt skyddet för artens livsmiljö gabriel.michanek@jur.uu.se Olika angreppssätt för att skydda fridlysta arters livsmiljö Särskilda
Läs merBIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING Webbinarium 26 mars, 2018 Torunn Hofset Jörgen Sundin Åsa Wisén Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-28 1 Upplägg
Läs merSeminarium Göteborg : Naturvårdsverkets handbok om ekologisk kompensation Jörgen Sundin och Linn Åkesson
Seminarium Göteborg 20160316: Naturvårdsverkets handbok om ekologisk kompensation Jörgen Sundin och Linn Åkesson 1 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-03-23 Naturvårdsverkets
Läs merKOMMENTARER Sida 1 av 5 TILL MN:s YTTRANDE Myndighetsnämndens yttrande på internremiss angående vattenskyddsföreskrifter för Alsjöholms vattentäkt
KOMMENTARER Sida 1 av 5 Myndighetsnämndens yttrande på internremiss angående vattenskyddsföreskrifter för Alsjöholms vattentäkt 2 Enskild brunnsanläggning De föreslagna skyddsföreskrifterna anger, Primär
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Dricksvattenutredningen (L 2013:02) Dir. 2014:73. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2014
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Dricksvattenutredningen (L 2013:02) Dir. 2014:73 Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2014 Utvidgning av uppdraget och förlängd tid för uppdraget Regeringen
Läs merSveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige
Sveriges Ornitologiska Förening BirdLife Sverige Naturvårdsverket 2016-02-29 registrator@naturvardsverket.se Dnr NV-08573-15 Gemensamma riktlinjer för handläggning av Artskyddsärenden i skogsbruket Sveriges
Läs merVÄLKOMNA till SEMINARIUM OM BEKÄMPNINGSMEDEL INOM VATTENSKYDDSOMRÅDEN. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
VÄLKOMNA till SEMINARIUM OM BEKÄMPNINGSMEDEL INOM VATTENSKYDDSOMRÅDEN Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-02-03 1 Program När? Vad? Vem? 9.30 10.00 Kaffe/te och macka 10.00 10.45
Läs merNaturskyddsföreningens och MKG:s talan i mål nr M (artskyddsmålet) Punkt 79
Naturskyddsföreningens och MKG:s talan i mål nr M 4617-13 (artskyddsmålet) Punkt 79 Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen är en precisering av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken när det gäller
Läs merOm äganderätten 22 november Carl von der Esch - Chefsjurist LRF
Om äganderätten 22 november 2016 Carl von der Esch - Chefsjurist LRF Regeringsformen 2:15 Egendomsskydd och allemansrätt 15 Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom
Läs merLångsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-18 M2013/1659/Nm Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43) Miljömålsberedningen har i uppdrag
Läs merMiljöbedömningar Ett nytt 6 kap. MB
1 Miljöbedömningar Ett nytt 6 kap. MB T O V E A N D E R S S O N & T O V E S K Ä R B L O M 2 Agenda Bakgrund Nya ord och uttryck Strategiska miljöbedömningar Specifika miljöbedömningar Olika typer av samråd
Läs merKompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49)
Promemoria Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49) Promemorians huvudsakliga innehåll I beredningen av rubricerat betänkande har det uppstått
Läs merVattenstämman 2015. Vattenskydd och vattentäkter Utveckling av riskbedömningsmetod
Vattenstämman 2015 Vattenskydd och vattentäkter Utveckling av riskbedömningsmetod Susanna Hogdin, Havs- och vattenmyndigheten Andreas Lindhe, Chalmers DRICKS För att skydda samhällets viktigaste dricksvattenresurser
Läs merProgram, förmiddag. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Program, förmiddag 9:30 Inledning 9:40 Naturvårdsverkets vägledning om ekologisk kompensation 11:00 Föreslagna regeländringar rörande ekologisk kompensation 11:15 Grupparbete 1: Vad skulle föreslagna regeländringar
Läs merJuridiska aspekter vid åtgärder i vatten
Juridiska aspekter vid åtgärder i vatten 2014-01-16 Vattenverksamhet i 11 kap miljöbalken uppförande, ändring, lagning och utrivning av dammar eller andra anläggningar i vattenområden, fyllning och pålning
Läs merLagstiftning. Många olika lagstiftningar rör träd. Vad man får/inte får göra beror på lagstiftning och situation.
Lagstiftning Många olika lagstiftningar rör träd. Vad man får/inte får göra beror på lagstiftning och situation. Ärendehandläggning Service och samordning Parallell tillämpning Utmaning i många prövningar
Läs merI detta dokument beskrivs riktlinjerna för utformning av jakttider vid Naturvårdsverkets översyn 2019/2020.
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Ärendenr: NV-08122-18 Riktlinjer för utformning av jakttider Ramar och principer I detta dokument beskrivs riktlinjerna för utformning
Läs merYttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av förråd inom Gumbodahamn, fastigheten Gumboda 31:15
Datum 2018-04-17 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2018-363 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens
Läs merUtredning om ekologisk kompensation
Utredning om ekologisk Kommittédirektiv 2016:23 Utredare: Håkan Wåhlstedt Utredningssekreterare: Karolina Ardesjö Lundén och Jim Nilsson Expertgrupp (24 st) Uppdraget Identifiera och föreslå åtgärder för
Läs merCODIFICATION - Något om Soil Security i svensk juridik
1 CODIFICATION - Något om Soil Security i svensk juridik ANDERS LINNERBORG & TOVE SKÄRBLOM 2 Codification gällande Soil Security vad innebär det? Hur skyddas jorden genom lagstiftning och myndighetsbeslut?
Läs merNätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket
Nätverket för Vindbruk 20161026: Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 1 Naturvårdsverkets syn på ekologisk
Läs merRemiss - Effektivare identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser
2012-08-27 1 (7) Stadsbyggnads- och miljönämnden Remiss - Effektivare identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser Beslutsunderlag s skrivelse, den 27 augusti 2012. Sammanfattning Sundbybergs
Läs merREMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION
2018-10-04 1 (5) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA NETTOFÖRLUSTER AV BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER,
Läs mer6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag
[Denna lydelse var gällande fram till 2018-01-01.] 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag När det krävs en miljökonsekvensbeskrivning 6 kap. 1 En miljökonsekvensbeskrivning ska ingå
Läs merYttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av garage inom fastigheten Sikeå hamn 1:10
Datum 2017-08-29 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2017-B0213 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens
Läs merVÄLKOMMEN TILL WEBBINARIUM OM GENERELLT BIOTOPSKYDD
VÄLKOMMEN TILL WEBBINARIUM OM GENERELLT BIOTOPSKYDD Naturvårdsverket 24 september Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-26 1 Webbinariet behandlar några aktuella frågor om det
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Läs merOrdningsföreskrifter i naturreservat. Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm
Ordningsföreskrifter i naturreservat Björn Carlberg Enheten för naturvård Länsstyrelsen Stockholm Kort om naturreservat Vanligaste skyddsformen för natur 4 000 i Sverige och 280 i Stockholms län Länsstyrelse
Läs merTill Miljö- och energidepartementet M2017/01115/Nm. Stockholm oktober 2018
Till Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se M2017/01115/Nm Stockholm oktober 2018 Remiss Ekologisk kompensation Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald
Läs merYttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Lägde 11:12
Datum 2017-10-06 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2017-B0075 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens
Läs merNaturskydd och dispenser
Naturskydd och dispenser Charlotta Zetterberg, UU Anna Christiernsson, SU Yaffa Epstein, UU Guillaume Chapron, SLU www.naturdispenser.se Bakgrund Den biologiska mångfalden minskar och mål om biologisk
Läs merProblem med otydlig lagstiftning om ansvarsfördelningen av operativ tillsyn över miljöfarlig verksamhet
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Anna Rolf Tel: 010-698 17 41 anna.rolf (gnaturvardsverket.se SKRIVELSE 2013-03-14 Ärendenr: NV-05369-12 Milj ödepartementet 103 33 Stockholm Problem med otydlig
Läs merDOM 2014-10-23 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT 060209 DOM 2014-10-23 Stockholm Mål nr M 2184-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom den 10 februari 2014 i mål nr M 477-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen
Läs merVindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet
2017-03-03 1/7 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 Stockholm Diarienummer 5511-31985-2016 Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet Vindbolaget i När
Läs merExempel på beslut PROCESSBESKRIVNING FÖR BILDANDE AV NATURRESERVAT INTERIMISTISKA FÖRBUD 2013-09-02
PROCESSBESKRIVNING FÖR BILDANDE AV NATURRESERVAT Exempel på beslut I detta dokument finns två exempel. Det första är ett beslut om ett interimistiskt förbud. Det andra är ett avslag på en ansökan om tillstånd.
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Läs merYttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Sikeå 5:112
Datum 2016-11-15 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2016/B0293 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens
Läs merEkologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB
Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)
Läs merYttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Klintsjön 14:5
Datum 2016-09-27 Handläggare Johanna Söderholm/Pethra Fredriksson Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: 2016/B0274 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan
Läs merInformation om reservatsprocessen
2017-01-04 Information om reservatsprocessen 1 (7) Natur- och kulturreservat för skydd av områden Val av områdesskydd Natur- och kulturreservat är två typer av områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken. Naturreservat
Läs merNATURVÅRDSVERKETS VÄGLEDNING OM MILJÖBEDÖMNINGAR 17 JAN 2018
NATURVÅRDSVERKETS VÄGLEDNING OM MILJÖBEDÖMNINGAR 17 JAN 2018 Göteborg Elin Andersen Annika Ryegård Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-01-17 1 Upplägg Naturvårdsverkets vägledning
Läs mer(7) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Ansvarsbestämmelser m.m. (3 kap )
2014-01-01 1 (7) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Ansvarsbestämmelser m.m. (3 kap 16-18 ) 2014-01-01 2 (7) Riksantikvarieämbetet Box 5405 11484 Stockholm www.raa.se 2014-01-01
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2004:606 Utkom från trycket den 22 juni 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om miljöbalken dels
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Läs merSkydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd
Skydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd Halmstad 2009-04-01 Arne Joelsson Länsstyrelsen Hallands län Grundvatten av god kvalitet De regionala miljömålen innebär
Läs merFinansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring
Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen
Läs merInformation. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning
Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna i 4-9 Information Om det finns risk för att en art utrotas eller utsätts för plundring kan arten fridlysas. För närvarande är cirka 300 växter och djur
Läs merRemissvar om departementspromemorian En anpassning av bestämmelser om kontroll i livsmedelskedjan till EU:s nya kontrollförordning
Er referens N2018/05674 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.remissvar@regeringskansliet.se erika.enlund@regeringskansliet.se Remissvar om departementspromemorian En anpassning av bestämmelser om kontroll
Läs merså fungerar det med skydd av värdefull natur
så fungerar det med skydd av värdefull natur Nya Komet, naturvårdsavtal, naturreservat, biotopskydd och frivilliga avsättningar. Broschyren är framtagen som ett projekt i Smålands skogsstrategi med finansiering
Läs merGenetisk förstärkning av vargstammen
Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen ett pussel för en livskraftig vargstam VARGEN ÄR EN NATURLIG del av den svenska faunan precis som älg, kungsörn och räv. Men vargen
Läs merBilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Läs merBeslut Naturvårdsverket avskriver ärendet från vidare handläggning.
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Henriksson, Nils Tel: 010-698 11 41 Nils.henriksson@naturvardsverket.se BESLUT 2016-04-21 Ärendenr: NV-02411-16 Föreningen Södermanlands Ornitologer Att: E-post:
Läs merLRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar
LRF SKOGSÄGARNA YTTRANDE Skogsstyrelsen Naturvårdsverket LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF Skogsägarna vill ge följande synpunkter
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2455. Krafttag mot miljöbrott. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2455 av Johan Hedin (C) Krafttag mot miljöbrott Sammanfattning Miljöbrott kan skada miljön och ekosystemtjänster som människan är beroende av. De kan också
Läs merYttrande över ansökan från Oskarshamns Hamn AB om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till hamnverksamhet inom Oskarshamns hamn (Lst dnr 551-1882-12)
1 (2) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 010-69881110 elin.forsberg@nattirvardsverket.se YTTRANDE 2012-12-04 DnrNV-08584-12 Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Läs merMiljökvalitetsnormer för vatten. - Vad är det och hur fungerar de?
Miljökvalitetsnormer för vatten - Vad är det och hur fungerar de? Stockholm den 22 mars 2010 Henrik Pernmyr, Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt 1 Miljökvalitetsnormer i svensk rätt Miljökvalitetsnormer
Läs merDokumenttitel Detaljplanering. Underrubrik. Senast reviderad av Andrea Eriksson. Dokumentnamn/Sökväg. Godkännandedatum
1 (7) Organisation Hörby kommun Förvaltning l avdelning Upprättad av Hamish Bell Dokumenttyp Rutiner Handläggning Godkänd av Byggnadsnämnden Dokumenttitel Detaljplanering Underrubrik Undersökning om betydande
Läs merIntroduktion till miljöbalken
Introduktion till miljöbalken Många lagar har betydelse för miljön Miljöbalken Miljökvalitet Skydd av natur, djur och växter Artskyddsförordningen Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förorenade områden
Läs merYttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Djäkneboda 1:68
Datum 2018-03-16 Handläggare Johanna Söderholm Telefon ep. 0934-140 00 E-postadress kommun@robertfors.se ROBERTSFORS KOMMUN Dnr: SHBK 2018-284 Samhällsbyggnadskontoret Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens
Läs merMinnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård angående länsstyrelsens förslag till nya och utvidgade Natura områden
MINNESANTECKNINGAR Datum 2016-02-19 Dnr 511-1375-15 1(6) Ingrid Thomasson Naturvårdsenheten Tfn: 010-223 92 94 Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2016-02- 16 angående länsstyrelsens
Läs mer1. Tillståndet gäller från dagen för beslutet till och med den 14 juni 2020.
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dittrich Söderman, Hanna Tel: 010-698 1517 Hanna.dittrich-soderman @naturvardsverket.se BESLUT 2015-06-25 Ärendenr: NV-03409-15 Tillstånd att fånga, sändarmärka
Läs mer