Mål- och resursplan

Transkript

1 Mål- och resursplan

2 Innehåll Inledning 4 Sammanfattning 5 Styrning och fokusområden Styrning och budget 6 Fokusområden Förutsättningar Omvärld och förutsättningar 10 Nyckeltal 11 Planeringsförutsättningar 14 God ekonomisk hushållning 18 Ekonomistyrregler 21 Ekonomiska resurser Resultatbudget 25 Balansbudget 26 Kassaflödesbudget 27 Nämndernas driftbudgetramar netto 28 Nämndernas investeringsbudget 29 Kommunala bolag 30 Uppdrag till nämnder och bolag 32 Bilaga: budgetförslag 34 2 Mål- och resursplan

3 Tänk stort! Tillsammans arbetar vi för att göra Söderhamn till en öppen och attraktiv skärgårdsstad som människor lever i, längtar efter och flyttar till. Mål- och resursplan

4 Inledning I ett jämlikt Söderhamn kan både människor och företag växa. Här ska det inte spela någon roll hur tjock din eller dina föräldrars plånbok är, varifrån du kommer, vilken gud du tror eller inte tror på, eller vilken funktionsvariation just du har. Du ska känna dig välkommen att leva och verka här, eller flytta hit, oavsett vem du är eller vem du blir förälskad i. Klimat och miljö är grunden för vår existens och ligger högt på kommunens prioriteringslista. Vi vill göra energieffektiviseringar utöver investeringsbudget. Effektiviseringarna kan räknas hem med besparingar, som ger mer pengar till våra kärnverksamheter. Vi kan minska våra koldioxidutsläpp och gynna lokala företag. Klimatsäkring behöver vara kommunens utgångspunkt i all planering. Vi vill arbeta för att biogasprojektet levererar, så att kommunens bilpool kan ställa om till mer miljövänliga fordon. Tillsammans med regionen arbetar vi för att fler kan och vill använda kollektivtrafiken. Tillgänglighet till kommunens service är viktigt. Vi inför en gemensam kundtjänst en väg in. Kundtjänst ska kunna bemöta frågorna från medborgare, företag och andra. Vi vill fortsätta stärka och utveckla näringslivet, hjälpa befintliga företag växa och nya företag att etablera sig här. Vi behöver även stödja etablering av fler sociala företag. Att utveckla kommunens upphandlingar kan ge fler lokala jobb och göra oss som lever här mer självförsörjande, framförallt när det gäller mat. Vi vill arbeta för mer närproducerad mat i boenden, förskolor och skolor. Med social hänsyn i upphandlingar kan vi ge långtidsarbetslösa möjligheter till arbete och egen försörjning. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare. Vi vill skapa fler arbetstillfällen i olika kommundelar och att fler medarbetare kan erbjudas tillsvidareanställning istället för vikariat. Särskilt viktigt är det att unga kommer i arbete. Vi vill införa ett Komhall, och fortsätta projektet 100 jobb, för att ge fler meningsfull sysselsättning och möjlighet till försörjning. För att kunna leva, bo, pendla, arbeta och driva företag i hela kommunen behövs mer bredband, en ny ostkustbana med dubbelspår och fyrfältsväg till Gävle. Söderhamn NÄRA samverkar med andra för att bygga ut bredbandet. Attraktiva boenden stärker kommunen som en bra plats att leva och verka på. Vi vill att Faxeholmen och andra aktörer ska kunna bygga nya bostäder. Vi vill skapa fler trygghetsboenden, gärna i olika kommundelar. Kommunen behöver även försöka nyttja våra egna lokaler mer effektivt. Under budgetperioden fasar vi in en ny styr- och ledningsmodell. Vi behöver ta vara på våra medarbetares kompetens och ge utrymme till medinflytande, lärande och att våga testa nya vägar. Tidigare har ledarskapet fokuserat mer på effektivitet, smala och mätbara mål och kontroll. Den nya modellen är mer inriktad på vision och helhet, den betonar uppgift och mening. Att börja leda kommunen mer värdebaserat och mindre genom detaljreglering, ger större nytta och värde för alla. Våra fokusområden och nyttan för medborgare, företag och medarbetare ska driva förändringar. Då kan organisationen lyfta och ge motiverade medarbetare. Med mål- och resursplan kan vi arbeta för ett långsiktigt positivt resultat och stärkt soliditet. Nämnder och styrelser gör sina egna prioriteringar inom budgetramarna, utifrån sina reglementen och våra fem fokusområden: Jämlikhet Infrastruktur Attraktiva boenden Näringsliv Attraktiv arbetsgivare Mål- och resursplanen är grunden för att göra Söderhamns kommun till en öppen och attraktiv skärgårdsstad som människor lever i, längtar efter och flyttar till! Sven-Erik Lindestam, kommunstyrelsens ordförande 4 Mål- och resursplan

5 Sammanfattning Mål- och resursplanen är kommunfullmäktiges viktigaste verktyg för att styra och leda verksamheterna i nämnderna och kommunens bolag. Planen gäller fyra år , med ett års överlappning mot den politiska mandatperioden. Det här dokumentet vänder sig i första hand till politiker i nämnder och bolag och medarbetare i verksamheterna. Den nya styr- och ledningsmodellen innebär att fler medarbetare kommer att behöva ta del av detta dokument. Därför har ambitionen varit förenkla texter och uppställningar, så att de ska vara lättare att ta till sig. Här finns nämndernas drifts- och investeringsbudgetar samt kommunfullmäktiges uppdrag till nämnder och bolag. Mål- och resursplan är starten för koncernens nya styr- och ledningssystem som är baserat på vision, helhet och medborgarnytta. Kommunstyrelsen har inte tagit ställning till enskilda framställningar från nämnder. Nämndernas önskemål har vägts samman med partiernas prioriteringar till nettobudgetramar för drift som investeringar. Bygginvesteringar måste nämnderna återkoppla till kommunstyrelsen innan investeringsstart. Nämnderna har fullt ansvar för sin ekonomi och verksamhet över hela planperioden. För att hantera detta åtagande har nämnderna stor frihet att flytta resurser inom budgetram, mellan åren under planperioden eller mellan nämndens verksamheter, förutsatt att ramen hålls. Det finns ingen central budget för oförutsedda händelser. Varje nämnd måste själv planera för oförutsedda händelser i sin budget. Det finns ingen minimigräns för buffert, varje nämnd avgör själv behovet. Nämnder och bolag får bara ekonomiska ramar. Nämnder och bolag prioriterar själva sina resurser utifrån ramen, gällande reglementen och kommunens fem fokusområden; jämlikhet, attraktiva boenden, näringsliv, infrastruktur och attraktiv arbetsgivare. Vissa saker är svåra att förutse, men nämnder och bolag måste planera för oförutsedda händelser. Mål- och resursplan

6 Styrning och budget Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och den yttersta företrädaren för söderhamnarna. Ledamöterna i kommunfullmäktige väljs i direkta val av kommunens invånare. Kommunfullmäktige fattar alla större och principiella beslut, som budget, och ger nämnder och bolag i uppdrag att ansvara för kommunens verksamhet. Kommunstyrelsen är beredningsorgan till fullmäktige. Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens verksamhet och har övergripande ansvar för kommunens finanser och hur ekonomin sköts. Söderhamns kommun lägger en fyraårsbudget, med ett års överlappning över den politiska mandatperioden. Budget styr ekonomin på totalnivå och anger ekonomiska ramar och fokusområden för nämndernas verksamheter. Budget uppdateras varje år, enligt aktuella händelser. Analys och förbättringsåtgärder Analys och utvärdering av verksamheten sker bland annat genom analysdialoger två gånger per år. Då träffas ledande tjänstemän från kommunens förvaltningar och bolag. På politisk nivå sker dialog mellan kommunstyrelsen och nämnder och bolagsstyrelser. Analysdialoger sker även inom förvaltningarnas egna organisationer och i koncernlednings- och ordförandegrupperna. Förbättringsåtgärder från dialogerna ska prioriteras i nästa års mål- och resursplaner för nämnder och bolag. Söderhamnarnas behov i centrum Kommunens verksamhet utgår från söderhamnarnas behov och önskemål. Under den aktuella budgetperioden ska det bli tydligare, genom att kommunen inför en ny styr- och ledningsmodell (se nästa sida). Ett särskilt inflytande över kommunens verksamhet har pensionärerna via Pensionärsrådet och barn och unga via demokratiprocessen Viktiga modellen. Nämnder och bolag I mål- och resursplan för varje nämnd och bolag beskrivs verksamheten det kommande året. Här ingår åtaganden gentemot fokusområdena och verksamhetens egna mål. Varje nämnd får en budgetram från kommunfullmäktige för hela sin verksamhet. Nämnden fördelar budget på olika delar av verksamheten. De helägda kommunala bolagen styrs ekonomiskt bland annat via krav på avkastning, i stället för budgetramar. Ekonomisk uppföljning Ekonomi och fokusområden följs upp på kommunnivå den sista augusti (delårsrapport) och sista december (årsredovisning) varje år. Nämnderna följer upp sin ekonomi i månadsrapporter sju gånger per år. Månadsrapporterna sammanställs till en gemensam, som går till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. 6 Mål- och resursplan

7 Ny styr- och ledningsmodell Under budgetperioden inför kommunkoncernen en ny, förenklad styr- och ledningsmodell, som arbetats fram i dialog mellan politiker, chefer och medarbetare. Modellen utgår ifrån en systemsyn. Vi fokuserar mer på samband och relationer, när olika verksamheter samverkar för att nå syftet. Hur delarna styrs var för sig är mindre intressant för resultatet helheten är större än summan av delarna. Styr- och ledningsmodell Varför finns vår kommunorganisation till? Vilket är vårt syfte? Kommunens vision, gemensamma fokusområden och olika verksamhetsidéer är svaret på denna fråga. Hur ska vi arbeta för att uppnå visionen och vårt syfte? Kommunens värdegrund visar det beteende och förhållningssätt vi behöver ha gentemot varandra och medborgarna. Styrmodellen har fokus på värdebaserat ledarskap. Vad arbetar vi tillsammans med utifrån vårt syfte? Våra fyra huvuduppgifter beskriver det gemensamma uppdraget mot medborgarna. Vinster med ny styr- och ledningsmodell Med en tydligare modell kan organisationen arbeta mer långsiktigt och få fler nöjda kunder och effektivare resursanvändning. Vi behöver ha medborgarens fokus ställa oss i medborgarens skor och följa olika processer i kontakt med organisationen. Tanken är att hantera händelser och system som helheter, oavsett de interna verksamheter eller processer som berörs. Med utifrån och in-tänk kan vi forma våra verksamheter och skapa bra flöden för kunden. Jämför medborgaren i fokus, där vi fokuserar på medborgaren, men med ett inifrån och ut-tänk. Chefer och förtroendevalda behöver ställa om till mer värdebaserad styrning, för att ta vara på medarbetarnas kompetens och skapa möjligheter för medarbetare att ta större ansvar, våga prova nya idéer och utveckla verksamheten. Förändrad syn på målstyrning Den nya modellen innebär ett annat förhållningssätt i att formulera och arbeta med mål. Alla mål ska kunna kopplas till syftet med våra verksamheter och värden vi vill skapa för den aktuella målgruppen. Målen kan också visa den politiska viljan och kommunens ambitioner. Organisationen ska arbeta mer med effektmål, snarare än produktionsmål. Effektmål fokuserar på de förändringar/effekter vi vill skapa, som resultat av våra handlingar, inte vilka aktiviteter vi utför för att nå dit. Jämför produktionsmål som fokuserar mer på aktiviteter och krav, men sällan kopplas till verksamhetens syfte. Påhittat exempel: Produktionsmål: 2016 ska bygg- och miljöförvaltningen göra 100 tillsyner inom livsmedelsområdet. (Fokus på aktiviteter) Effektmål: Livsmedelsaktörerna följer reglerna bättre, och förhindrar livsmedelsrelaterade sjukfall. (Fokus på effekt) SMARTa mål (specifika, mätbara, accepterade, realistiska, tidssatta) kan användas ibland, men inte så utbrett som tidigare. Men alla processer och resultat kan inte mätas så, därför går kommunen ifrån principen att alltid använda dessa mål. SMART-kriterierna kan dock fortfarande användas i vissa sammanhang: I projekt med konkret väldefinierat resultat, där målet stämmer överens med syftet. När medarbetarna själva äger och sätter mål, utifrån förståelse av uppdrag och övergripande mål. När mål kommer ifrån verksamheten och kan kopplas till mätsystem som verksamheten byggt genom att analysera sina egna processer. Kommunens målgrupper Kommunens mål kan vara inriktade på effekter för en individ, en eller flera målgrupper eller samhället. Vår största målgrupp är söderhamnarna. Mål kan vara inriktade på effekter för en eller flera delar av befolkningen: medborgare, företagare, brukare, kunder, arbetslösa, boende i ett visst område, elever, förskolebarn, och så vidare. Mål kan också vara riktade till människor som besöker eller har kontakt med Söderhamn, till exempel besökare, media, opinionsbildare, näringsliv, organisationer eller andra kommuner och myndigheter. Mål- och resursplan

8 Fokusområden Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige sätta upp mål för den kommunala verksamheten, för att uppfylla kraven på god ekonomisk hushållning. Under den aktuella budgetperioden arbetar Söderhamns kommunkoncern därför med fem fokusområden. Under perioden införs en ny styr- och ledningsmodell och en ny syn på målformulering, läs mer i avsnittet Ny styr- och ledningsmodell ovan. Strukturen för att formulera mål och arbeta med de fem fokusområdena i hela organisationen arbetas fram Jämlikhet för att kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell identitet, ålder och klass inte ska vara hinder utan möjligheter Syfte Genom att verka för integration, inkludering och god tillgång till utbildning ska alla människor i Söderhamn stärkas för att kunna vara med och utveckla samhället. Attraktiva boenden för att få ny- och ombyggnation av hyresrätter, trygghetsbostäder, borätter och småhus Syfte Attraktiva boendemiljöer och en hög kommunal servicenivå ska göra det möjligt för människor att leva gott och utvecklas hela livet i Söderhamn. 8 Mål- och resursplan

9 Näringsliv för att befintliga företag ska växa, nya starta, ge bättre service och förbättra företagsklimatet Syfte Kommunen ska göra det möjligt för företag att växa och utvecklas, för att ge fler arbetstillfällen och öka Söderhamns attraktionskraft. Infrastruktur för att kunna leva, bo, pendla samt arbeta i hela kommunen behövs mer bredband, en ny ostkustbana med dubbelspår och fyrfältsväg till Gävle Syfte God infrastruktur ska öka platsens attraktionskraft och göra det möjligt för människor och företag att samverka i och utanför Söderhamn. Attraktiv arbetsgivare för att ge mer egenmakt som anställd, satsa på friskfaktorer och rekrytera nya medarbetare Syfte Söderhamns kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare, där utveckling sker genom medarbetarnas kompetens och engagemang. Mål- och resursplan

10 Omvärld och förutsättningar Omvärldsanalys Kommunen gör löpande omvärldsanalyser. Omvärldsanalysen 2014 ligger till grund för arbetet med att ta fram denna mål- och resursplan och fokusområden Nämnder och bolag gör egna omvärldsanalyser utifrån den kommungemensamma analysen. Sveriges ekonomi (maj 2015) Svensk ekonomi har startat bra 2015 och utsikterna inför framtiden är ljusa, enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL). Ett skäl är att tillväxten i världen får allt bättre fart. Svensk bruttonationalprodukt (BNP) beräknas växa med drygt 3 procent 2016, och den svenska ekonomin väntas nå konjunkturell balans förutsätts den svenska ekonomin vara i konjunkturell balans och bara öka enligt trend. Det innebär att antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökar betydligt långsammare. Kommunens ekonomi (maj 2015) 2014 hade omvårdnadsnämnden och dåvarande socialnämnden (arbetsmarknads- och socialnämnden) stora ekonomiska obalanser. Kommunfullmäktige utökade budgetramarna, men ställde krav på effektiviseringar. Ekonomin 2015 är fortsatt ansträngd. I maj 2015 förutspås inte några större budgetavvikelser i nämnderna för helåret bortsett från vinterväghållningen (-4,5 miljoner). Prognosen visar ett helårsresultat på -13,8 miljoner. Eventuellt tillskott från staten i höstbudgeten 2015 och eventuella förändringar i skatteutjämningssystemet från cirka 2017 kan stärka ekonomin. Det är svårt att förutse ekonomin många år framåt. Vid ingången i den nya budgetperioden kan vi inte dra några långtgående slutsatser kring år Löpande korrigeringar görs i årliga budgetuppdateringar. Tabell - Nyckeltal för den svenska ekonomin (SKL ) SKL:s nyckeltal för 2015 och framåt ligger till grund för skatteprognosen som kommuner använder för sina skatteberäkningar. Procentuell förändring om inte annat anges *Kalenderkorrigerad utveckling BNP* 3,2 3,3 2,4 1,8 Sysselsättning, timmar* 1,2 1,0 0,4 0,3 Relativ arbetslöshet, nivå 7,5 6,9 6,6 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 3,0 3,2 3,4 3,5 Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,0 3,2 3,4 3,5 Konsumentpris, KPIX 0,4 1,4 1,7 1,8 Konsumentpris, KPI 0,1 1,5 3,3 3,0 Realt skatteunderlag 2,1 2,3 1,4 1,1 Under de första åren i den nya budgetperioden förstärks ekonomin av ökade skatteintäkter, men troligen blir resultatet 2019 ändå mycket svagt. En bit in i budgetperioden kommer konjunkturen troligen att börja försvagas. Det sätter ytterligare press på kommunens ekonomi, med minskande skatteintäkter. 10 Mål- och resursplan

11 Nyckeltal Prognos/budget Resultatutveckling Årets resultat Relationen skatteintäkter och nettokostnader (miljoner kronor) Skatteintäkter Nettokostnad Låneskuld (miljoner kronor) Låneskuld Investeringar (miljoner kronor) Nettoinvesteringar Pensionsförpliktelser (miljoner kronor) Pensionsförpliktelser varav avsättning intjänad tom Befolkningsutveckling Barn och ungdomar (t o m 19 år) Äldre (över 65 år) Totalt Vakansgrad av lägenheter i allmännyttan Vakansgraden i % 9, Arbetslöshet inklusive arbetsmarknadsåtgärder Kommunens ungdomar år 12,8 13,3 14,8 Länets ungdomar år 13,5 14,4 13,6 Kommunen totalt 10,3 10,4 10,4 Länet totalt 9,4 9,9 9,2 Mål- och resursplan

12 12 Mål- och resursplan

13 Mål- och resursplan

14 Planeringsförutsättningar Budgetramar för drift Den aktuell budgetperioden presenteras i denna mål- och resursplan. Kommunens fyraårsbudget överlappar den politiska mandatperioden med ett år. På det sättet får nämnderna bättre möjlighet att långsiktigt planera sin verksamhet och hantera svängningar i ekonomin. Viktiga förutsättningar för driftbudget: Budgetramarna ligger fast över perioden. Vid viktiga ekonomiska förändringar (t. ex. kraftigt minskade skatteintäkter) kan ramar justeras. Det finns ingen central budget för oförutsedda händelser. Varje nämnd måste själv planera för oförutsedda händelser i sin budget. Det finns ingen minimigräns för buffert, varje nämnd avgör själv behovet. Nämndramarna har kompenserats enligt generella prisantaganden och: - Eventuella korrigeringar i befintlig verksamhet - Korrigeringar för demografi och förändrade insatser inom LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) - Politiska beslut om särskilda satsningar, effektiviseringar eller besparingar. Budgetramar för investeringar Kommunen har som målsättning att självfinansiera sina investeringar. Denna nivå kan utökas: om det finns utrymme inom ramen för beslutat finansiellt resultatmål för perioden med investeringar som genererar intäkter eller sänker kostnader, till exempel rationaliseringsinvesteringar. Investeringsbudgeten för är cirka 300 miljoner. Den totala självfinansierade investeringssumman beräknas till 200 miljoner. Investeringar utöver det som kan självfinansieras har möjliggjorts inom ramen för resultatbudget. Viktigt om nämnders driftbudget Budgetramarna ligger fast över perioden. Vid viktiga ekonomiska förändringar (t. ex. kraftigt minskade skatteintäkter) kan ramar justeras. Det finns ingen central budget för oförutsedda händelser. Varje nämnd måste själv planera för oförutsedda händelser i sin budget. Det finns ingen minimigräns för buffert, varje nämnd avgör själv behovet. 14 Mål- och resursplan

15 Prisantaganden under budgetperioden Rutan nedan visar vilka prisantaganden som ligger till grund för budget. Prisantagande för fyraårsbudgeten i % Löner 2,5 2,5 2,5 2,5 Arbetsgivaravgifter 38,5 38,5 38,5 38,5 (po-pålägg) Övriga kostnader 1,6 1,8 2,0 2,0 Interna lokaler 0 0 0,4 0,4 Intern ränta 3,0 3,0 3,0 3,0 Taxor, avgifter, bidrag, interna priser 1,6 1,6 2,0 2,0 Observera att dessa prisantaganden är generella och bara används för att beräkna budgetramar. Varje nämnd måste i verksamhetsplaneringen själv bedöma vilka kostnadsökningar som är troliga för nämndens verksamheter, för att kunna göra en realistisk budget. Vissa typer av kostnader, exempelvis el och försäkringar, kan avvika kraftigt både uppåt och nedåt, i förhållande till de antaganden som gjorts i budgetramarna. Interna och externa priser Interna priser får inte höjas mer än vad som motiveras av den beräknade förändringen av Konsumentprisindex (KPI). Övriga prisökningar ska prövas av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har fastställt principer för prissättning av internhyror. Kost- och städpriser fastställs av kultur- och samhällsservicenämnden på delegation. Externa intäkter, taxor och avgifter, ska anpassas efter prisutvecklingen. Internränta Internräntan speglar ränteutvecklingen på längre sikt och tar inte hänsyn till hur räntan förändras kortsiktigt. Kommunstyrelsen har valt att fortsätta med 3 %. Det påverkar i princip inte kommande större investeringar, då nämnderna kompenseras för i stort sett hela kapitalkostnaden. Ändras internräntan brukar även nämndernas ramar justeras motsvarande resultateffekten. Inflation, prisutveckling, löner och lönebildning Prisantaganden och löner har beräknats efter prognoser från Sveriges kommuner och landsting (SKL). Det ger en koppling mot SKL:s skatteprognoser, som till stor del bygger på löneutvecklingen i riket. Prisutvecklingen för åren är mycket osäker. Nämndernas budgetramar är uppräknade med 2,5 % per år. Mellanskillnaden mot SKL:s prisantaganden (se Omvärld och förutsättningar ovan) är centralt budgeterad. Kommunens princip för lönebildning innebär bland annat att kommunens totalekonomi ska styra löneutvecklingen i högre grad än tidigare. Mål- och resursplan

16 Demografijusteringar Budgetarna för omvårdnadsnämnden och barnoch utbildningsnämnden anpassas efter befolkningsutvecklingen. Anpassningen handlar inte om någon ambitionshöjning eller besparing. Poängen med systemet är att kunna hålla samma kvalitet och säkerställa att kostnaden till exempel per elev eller äldre blir densamma, oavsett om antalet elever/brukare ökar eller minskar. Prognos för skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Utvecklingen av kommunens skatteintäkter är beroende av utvecklingen i landet som helhet. Skatteintäkternas utveckling i Söderhamn bestäms huvudsakligen av två faktorer: Antalet invånare i kommunen Tillväxten i landets ekonomi Tidigare skatteprognoser beräknades med en årlig minskning med cirka 200 personer, så som det såg ut fram till Av skatteförbättringen reserveras 50 % till ökade kostnader. För fyraårsperioden beräknas den potten användas för demografianpassningar i för- och grundskola enligt befolkningsprognos. Enligt gällande redovisningsrutiner ska kommunerna tillämpa prognoser från Sveriges kommuner och landsting (SKL). Tabellen visar SKL:s skatteunderlagsprognos den 29 april 2015, med procentuell förändring mellan år. År SKL 3,2 5,0 5,4 4,3 4,2 23,9 Antalet invånare för åren framåt beräknas i enlighet med beslutad befolkningsprognos. Den innebär en befolkningsminskning med endast 160 personer, för hela fyraårsperioden. 16 Mål- och resursplan

17 Mål- och resursplan

18 God ekonomisk hushållning Kommunallagen innehåller regler för att kommunen ska ha en ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning. En ekonomi i balans är en grundförutsättning för att framgångsrikt och långsiktigt kunna utveckla kommunen. För att styra utvecklingen av kommunens ekonomi på ett övergripande plan formulerar kommunen finansiella mål. För att styra utvecklingen av kommunens verksamhet beslutar kommunfullmäktige om fokusområden som nämnder och bolag ska göra åtaganden eller sätta mål inom. Mål ska i största möjliga utsträckning formuleras som effektmål (se avsnittet Styrning och budget). God ekonomisk hushållning i Söderhamns kommun innebär: medborgarens fokus kommunal service bedrivs kostnadseffektivt den kommunala servicen infriar medborgarnas behov och förväntningar ekonomi i balans Kommunen måste upprätta en budget där intäkterna överstiger kostnaderna och även inkludera reserver för oförutsedda händelser, som till exempel minskade skatteintäkter eller ökade kostnader. Underskott i bokslutet måste återställas inom tre år. För att bedöma om god ekonomisk hushållning uppnåtts ska det finnas en hög grad av måluppfyllelse för verksamhetsmål och finansiella mål. Målen ska vara genomförda inom budgetram, kommunen ska kunna betala för verksamheten och inte skjuta betalningsansvaret på framtiden. God ekonomisk hushållning i Söderhamns kommun medborgarens fokus den kommunala servicen bedrivs kostnadseffektivt den kommunala servicen infriar medborgarnas behov & förväntningar ekonomi i balans 18 Mål- och resursplan

19 Finansiella mål Långsiktig ekonomisk utveckling Söderhamns kommun ska på lång sikt säkra en ekonomi i balans. Soliditet inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner ska långsiktigt stärkas. Det innebär att soliditeten inklusive pensionsskuld ska vara högre när vi går ut ur fyraårsperioden än vid början. Resultatmål I högkonjunktur ska kommunens resultat uppgå till 20 miljoner eller 1,4 % av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Med nuvarande bedömning av konjunkturen innebär det 15 miljoner per år. Bakom detta ligger ett resonemang om att konjunkturen ännu inte nått sin topp, vilket förväntas leda till ytterligare ökning av kommunens skatteintäkter. För innebär det ett resultatmål om totalt 60 miljoner. Om det finns möjlighet i samband med bokslut ska vi avsätta överskottsmedel för att långsiktigt minska kommunens pensionsutbetalningar. Fokusområden På samma sätt som för de finansiella målen, kräver kommunallagen att kommunfullmäktige sätter mål för den kommunala verksamheten för att uppfylla kraven på god ekonomisk hushållning. Inför denna budgetperiod har kommunfullmäktige beslutat om fem övergripande fokusområden: Jämlikhet Infrastruktur Attraktiva boenden Näringsliv Attraktiv arbetsgivare Utifrån fokusområdena ska nämnder och bolag formulera mål eller åtaganden för sina verksamheter. Samverkan mellan nämnder och bolag är en förutsättning för att få ett helhetsperspektiv på arbetet. Utöver det fastställer nämnder och bolag mål för styrning och ledning av sin löpande verksamhet. Läs mer under rubriken Fokusområden. Strategiska nyckeltal Kommunfullmäktige följer ett antal strategiska nyckeltal, som komplement till ledningen av den kommunala verksamheten. De valda måloch nyckeltalen är av väsentlig betydelse för kommunen under en längre tid. Genom nyckeltalen kan vi jämföra utveckling över tid och gentemot andra kommuner och omvärlden. Du kan läsa mer om uppföljning och nyckeltal i årsredovisningen. Nyckeltal inom kommunens huvuduppgifter: Tillhandahålla omsorgstjänster Brukarnas nöjdhet med barn-, äldre- och handikappomsorgen Andel invånare 80 år< med plats på äldreboende Andel invånare 80 år< med hemtjänstinsats Antal barn och unga 0 20 år som erhållit individuellt behovsprövade öppna insatser Antal vårddygn barn och unga 0 20 år (institutionsplacering) Andelen (%) hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd under minst tio månader av året Möjliggöra lärande & utveckling av individer Andelen elever i grundskolan med godkända betyg i samtliga ämnen Andelen gymnasieelever som når grundläggande behörighet till högskolan Söderhamns placering för målgruppen arbetslösa ungdomar i Arbetsförmedlingens rankinglista Andel elever som i åk 2 fortfarande läser på IM-program (tidigare individuella programmet) Grundskolans effektivitet i förhållande till övriga kommuner Andelen personer som tre år efter avslutad gymnasieutbildning har övergått till högre studier Utveckla förutsättningar för en bra livsmiljö Kommunmedborgarnas nöjdhet med Söderhamn som plats att bo och leva på Kommunmedborgarnas upplevda trygghet i Söderhamn som plats att leva och bo på Nettoutsläppet av koldioxid från kommunens egen verksamhet Antalet tillskapade mindre centrumnära lägenheter och byggda vattennära bostäder Vakansgrad Faxeholmen Mål- och resursplan

20 Skapa förutsättningar för arbete & tillväxt Placering på Svenskt Näringslivs företagsklimatsmätning Andelen elever som startar UF-företag på Staffangymnasiet Andelen av invandrade personer i åldersgruppen år i Söderhamn som efter fyra år befinner sig i arbete eller utbildning. Antal gästnätter i skärgården per år Antalet studerande vid eftergymnasiala yrkesutbildningar i Söderhamn Antal nystartade företag per tusen invånare Antal företag per tusen invånare Besparingskrav i budgeten Den här mål- och resursplanen innehåller ett uppdrag till nämnderna framför allt barn- och utbildningsnämnden, kultur- och samhällsservicenämnden och arbetsmarknads- och socialnämnden att enskilt och i samverkan med andra nämnder göra lokaleffektiviseringar. Lokalanpassningskravet har lagts in centralt och omfördelas till nämndernas budgetramar under kommande budgetuppdatering. Därutöver kvarstår besparingar och effektiviseringsmål från tidigare budgetbeslut, som omfördelas efter särskilda beslut till nämndernas ramar. Centralt budgeterade anpassningar/ besparingar Effektiviseringar/besparingar i budget Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 Effektiviseringsmål e-handel Besparingar lokalkostnader Lokalanpassning i aktuell budget Lokalanpassning BUN Lokalanpassning KUS Lokalanpassning ASN Effektiviseringsprojektet Effektiviseringsprojektet beslutades redan till budgetperioden På grund av omfattande besparingar flyttades projektstart till budgetperioden Under den perioden har en avstämning skett med kommunstyrelsen, men inga politiska beslut om genomförande är fattade. Söderhamn ska vara en trygg plats att leva och bo på. 20 Mål- och resursplan

21 Ekonomistyrregler Söderhamns kommun har en helhetssyn på ekonomi och verksamhet, med starkt fokus på resurstilldelning, resultatkrav och ett decentraliserat arbetssätt. Resultatkravet består i att uppfylla resultatmål som omfattar ekonomi, prestationer och kvalitet. Kommunfullmäktiges styrning sker i huvudsak genom att formulera fokusområden och tilldela nämnderna nettobudgetramar. Genom att ange ett antal finansiella mål sätts ramarna för hur stor verksamhet som kan bedrivas. Nämnder och bolagsstyrelser har fullt ansvar för sin ekonomi och verksamhet över tid alltså inte bara begränsat till ett enskilt budgetår. Den ekonomiska styrningen av bolagen sker genom att fastställa avkastningskrav och finansiella nyckeltal. Bolagen ska verka för genomförande av Vision Söderhamn, kommunens varumärkesplattform och fokusområden, på samma sätt som nämnderna. Verksamheternas hantering av budgetavvikelse Det ekonomiska målet är överordnat andra mål. Om det blir en konflikt mellan verksamhetens mål och de resurser verksamheten har, så sätter resurserna gränsen för måluppfyllelsen. Om effekterna blir oacceptabla för verksamheten, ska berörd nämnd lyfta frågan till kommunstyrelsen, som kan ta ställning till en eventuell omprioritering. I budgeten finns inget centralt anslag för oförutsedda utgifter. Nämnderna ska ha en egen budgetreserv, för att enklare kunna hantera dessa. Respektive nämnd avgör själv på vilket sätt reserven budgeteras och hur stor den ska vara. Kommunstyrelsen behandlar bara framställning om utökade budgetramar om det är helt orimligt att frågan kan hanteras av en nämnd, eller där det finns ett kommunövergripande intresse. Framställningar om större förändringar i drift eller investeringar ska i första hand lyftas till arbetet med ny fyraårsbudget. Förändringar som behöver hanteras innan dess ska i första hand lyftas till den årliga budgetuppdateringen. Över- och underskott som uppstår i nämnder enskilda år inom budgetperioden överförs i sin helhet till nästkommande år, enligt särskilda regler. Om det blir en konflikt mellan verksamhetens mål och de ekonomiska resurserna, så sätter resurserna gränsen för måluppfyllelsen. Mål- och resursplan

22 Budgetramar för drift Kommunfullmäktiges nettobudgetram ligger fast per nämnd för hela budgetperioden. Fördelningen av budgetram och ambitionsnivå för olika verksamheter beslutar nämnden själv om, med åtaganden inom fokusområdena och nämndens egen verksamhet. Det ligger i linje med kommunens nya styr- och ledningsmodell, där kommunen arbetar med en helhetssyn på övergripande nivå och beslut om detaljer i verksamheter flyttas längre ut i organisationen. Nämnden har stor frihet att göra omdisponeringar mellan verksamheter och mellan år inom sin budgetram, under förutsättning att inga principiella avsteg görs från kommunfullmäktiges beslutade mål och resultatkrav. När en nämnd lägger förslag till kostnadsminskningar i sin verksamhet ska alltid koncernnyttan beaktas. Därför måste förslag som innebär väsentliga kostnadsökningar/försämringar för andra nämnder/bolag alltid gå till kommunstyrelsen innan de genomförs. Varje nämnd måste själv planera för oförutsedda händelser i sin budget. Läs mer om det och andra förutsättningar i avsnittet Planeringsförutsättningar ovan. Nytt ! I investerings- och driftbudget har kommunstyrelsen inte tagit ställning till enskilda framställningar från nämnder. Nämndernas önskemål vägs samman med partiernas prioriteringar till nettobudgetramar. Nämnderna detaljstyr användningen. Budgetramar för investeringar Från och med 2016 får nämnderna en totalram som inkluderar såväl bygg- och anläggningsinvesteringar som inventarier, fordon med mera. Inom totalramen ska nämnden prioritera vilka bygg- och anläggningsinvesteringar den vill göra under fyraårsperioden och överlämna förslagen på detta till kommunstyrelsen innan de påbörjas. Ekonomienhetens mallar för beräkning av driftskostnadskonsekvenser ska användas för alla investeringsbeslut. Det ska tydligt framgå hur eventuellt ökade drift- och kapitalkostnader ska finansieras av nämnden. Normalt får inte nämnder kompensation för ökade kapitalkostnader för genomförda investeringar. Beslut om eventuell kapitalkostnadskompensation ska beslutas av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige innan investeringen påbörjas. För genomförande av lokalinvesteringar ska nämnderna även fortsättningsvis tillämpa Riktlinjer för hantering av investeringar i Söderhamns kommun, som beslutats av kommunstyrelsen. Riktlinjerna kan även användas för andra typer av investeringar. Checklistan innehåller bland annat regler kring vilka tjänstemanna- och politikergrupper som ska bildas, information till kommunstyrelsen, igångsättningstillstånd, anslagsgivning och slutredovisningar. Som tidigare har nämnden dessutom rätt att årligen besluta om investeringar upp till 1 miljon kronor, utöver den investeringsram som kommunfullmäktige beslutat. För dessa investeringar kan nämnden inte få kapitalkostnadskompensation. De måste finansieras inom befintlig budgetram. 22 Mål- och resursplan

23 Genomförande och uppföljning Nämnder och bolag styr sin verksamhet genom mål och budgetanslag, som tydliggörs i deras mål- och resursplan. I mål- och resursplanen ska även genomförandet av kommunfullmäktiges fokusområden framgå. Verksamhetsansvariga med budgetansvar och förvaltningsledningen har ett ansvar att löpande följa ekonomi och verksamhet. Vid budgetavvikelse som inte kan hanteras inom förvaltningen ska förslag på åtgärder för att komma till rätta med avvikelserna lämnas till nämnden. Nämnderna följer upp sin verksamhet sju gånger per år och rapporterar gemensamt till kommunstyrelsen två gånger per år, inklusive årsbokslut. Särskilda regler för uppföljningen har beslutats av kommunstyrelsen. Genomförandet av fokusområdena kommer att följas upp regelbundet två gånger per år och rapporteras till kommunstyrelsen. I samband med delårsrapporten och årsbokslutet följs även internkontrollplaner och investeringar upp. Anslagsbindning Nämnderna beslutar fritt hur deras nettodriftbudgetram fördelas mellan verksamheter, med hänsyn till kommunfullmäktiges mål och riktlinjer. För att underlätta planering och genomförande av större händelser inom en nämnd, kan budget fördelas om mellan år inom fyraårsbudgeten. Men sett över hela perioden får inte den totala budgeten överskridas. Anslag till underhåll Budgetanslag för underhåll av byggnader och lokaler, fritidsanläggningar, gator, vägar, broar, konstbyggnader, gatubelysning, med mera, är öronmärkta och får inte användas till andra ändamål. Blir det överskott mot budget ska det användas till underhåll påföljande år. I en besparingssituation får inte anslagen sänkas, för att lösa besparingen. När nämnden upprättar sin mål- och resursplan ska budgetanslaget räknas upp med kommunens antagna prisuppräkningstal. Över- och underskott mot budget ska resultatbalanseras till nästa år. Underskott kan återställas genom att göra mindre underhåll nästa år. Anslag till vinterväghållning, bostadsanpassning och försörjningsstöd Budgetanslag för vinterväghållning, bostadsanpassning och försörjningsstöd är öronmärkta och får inte användas till andra ändamål. Kostnaderna för dessa verksamheter varierar ofta kraftigt mellan år, beroende på till exempel klimat och konjunkturer. Budgetramen är framräknad för att över- och underskott ska ta ut varandra över tid underskott enstaka år ska kunna täckas av överskott kommande år. Underskott ska inte behöva täckas av andra verksamheter, om inte nämnden bedömer det möjligt. Så snart ansvarig nämnd ser att budgetnivån inte räcker för att nå långsiktig budgetbalans, ska nämnden besluta om förändringar inom verksamheten för att nå budgetbalans. Om nämnden bedömer att det inte går eller är rimligt, ska frågan tas upp med kommunstyrelsen. I en besparingssituation får inte anslagen sänkas, för att lösa besparingen. När internbudget/ verksamhetsplan upprättas ska budgetanslaget räknas upp med kommunens antagna prisuppräkningstal. Över- och underskott mot budget resultatbalanseras till nästa år. För vinterväghållningen hänvisas till kommunstyrelsens beslut 4/120112, om Principer för budgetering av vinterväghållning. Vissa anslag har begränsningar för hur de får användas... Mål- och resursplan

24 Ekonomiska resurser Mål- och resursplan

25 Resultatbudget (miljoner kronor) Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Summa nettokostnader Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Mål- och resursplan

26 Balansbudget (miljoner kronor) TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kassa, bank och kortfristiga placeringar Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Avsättningar Avsättning pensioner och liknande förpliktelser Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER Mål- och resursplan

27 Kassaflödesbudget (miljoner kronor) LÖPANDE VERKSAMHET Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för avsättningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet INVESTERINGSVERKSAMHET Investering i materiella anläggnings tillgångar Försäljning av materiella anläggnings tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet FINANSIERINGSVERKSAMHET Nyupptagna lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Mål- och resursplan

28 Nämndernas driftbudgetramar netto (miljoner kronor) Nämndernas driftbudgetramar Kommunfullmäktige -3,3-3,3-3,4-3,5 Revision -1,5-1,5-1,6-1,6 Kommunstyrelse -87,1-82,7-84,2-85,9 Överförmyndarnämnden -3,1-3,2-3,3-3,3 Valnämnden 0,0 0,0-0,4 0,0 Kultur- & samhällservicenämnden -117,6-119,0-121,0-123,1 Bygg & miljönämnden -10,8-11,0-11,3-11,6 Barn- & utbildningsnämnden -490,2-499,9-505,6-511,7 Arbetsmarknads- & socialnämnden -142,2-142,8-145,9-149,2 Omvårdnadsnämnden -492,1-504,0-516,3-529,4 Centrala budgetposter Pensionskostnader (varav finansierade genom interna personalkostnader) Effektiviseringsåtgärder/ besparingar 7,5 11,5 14,5 17,0 Kommunstyrelsen projekt & utveckling -2,5-2,5-2,5-2,5 Öronmärkta medel (ianspråktas efter särskilda beslut) Prisökningar ej fördelade på nämnd Interna poster Avskrivningar Interna räntor Ramkomp kapitalkostnader Nettokostnader i resultatbudget Mål- och resursplan

29 Nämndernas investeringsbudget (miljoner kronor) Totalt Totalt nettoinvestering (exklusive EPC) Kommunstyrelsen Investeringsram Summa Kultur- och samhällsservicenämnden Investeringsram Summa Barn- och utbildningsnämnden Investeringsram Summa Omvårdnadsnämnden Investeringsram Summa Du kan läsa mer om nämndernas ansvarsområden på eller i kommunens årsredovisning. Mål- och resursplan

30 Kommunala bolag Kommunens helägda bolag deltar på samma vis som nämnderna i att nå kommunens fokusområden. Kommunens verksamhet bedrivs till största delen i nämndsform. Men i kommunens verksamhet finns även två helägda aktiebolag: Faxeholmen AB och Söderhamn NÄRA AB. När vi planerar och följer upp kommunens verksamhet omfattas både nämnder och bolag på samma sätt. Men på grund av aktiebolagslagen ser styrningen av verksamhet och ekonomi lite annorlunda ut i bolagen. Förutom beslut i kommunens mål- och resursplan styrs bolagen även av bolagsordning och ägardirektiv. I arbetet med att nå kommunens fokusområden finns däremot inga skillnader. Inför aktuell mål- och resursplan valde kommunstyrelsen att fokusera på nämndernas verksamhet och ekonomi. Under våren 2016 kommer kommunstyrelsen att fokusera på bolagens verksamhet och ekonomi. Du kan läsa mer om bolagens verksamhet i deras egna årsredovisningar. Här följer ekonomiska direktiv beslutade av kommunfullmäktige. Faxeholmen AB Avkastningskraven faställs i nomalfallet för fyra år i taget, i samband med upprättande av kommunens fyraårsbudget. I samband med kommunens och bolagets årsbokslut ska bolagen lämna en avstämning av de ekonomiska direktiven, avkastningskravet och de särskilda direktiven för fastighetsförvaltning. Ekonomiska direktiv Genom god ekonomisk hushållning ska bolaget långsiktigt hålla vedertagen underhållsstandard på sina tillgångar och kunna finansiera erforderliga investeringar inom sitt verksamhetsområde. Vakansgraden ska successivt närma sig medelvärdet för jämförbara bostadsbolag. Avkastningskrav Bolaget ska inom varje fyraårig budgetperiod uppnå en genomsnittlig avkastning på eget kapital på 2,5 %. Avkastning på eget kapital definieras som resultat efter finansiella poster inklusive inkomstskatt delat med summan av eget kapital. Särskilda direktiv för fastighetsförvaltningen Nyckeltal för vakanser, reparationer, underhåll samt totala driftskostnader ska långsiktigt närma sig jämförbara bostadsbolag. Hyresrätter hos Faxeholmen. 30 Mål- och resursplan

31 Söderhamn NÄRA Avkastningskraven fastställs i nomalfallet för fyra år i taget i samband med upprättande av kommunens fyraårsbudget. I samband med kommunens och bolagets årsbokslut ska bolaget lämna en avstämning av de ekonomiska direktiven och avkastningskraven. Ekonomiska direktiv Genom god ekonomisk hushållning ska bolaget hålla vedertagen underhållsstandard på sina tillgångar samt kunna finansiera erforderliga investeringar inom sitt verksamhetsområde. Söderhamn Elnät Avkastningskrav Dotterbolag inom Söderhamn NÄRAkoncernen ska uppnå sådana rörelseresultat som medger koncernbidrag till moderbolaget för moderbolagets kostnader. Avkastningskrav Bolagen ska uppnå sådana rörelseresultat som medger koncernbidrag till moderbolaget för moderbolagets kostnader. Efter hänsynstagande till föregående punkt ska bolaget uppnå ett positivt resultat efter finansiella poster. Resultatet ska i första hand användas för konsolidering av bolagets ekonomi. Soliditeten ska långsiktigt uppgå till minst 17 %. Fiberutbyggnad Mål- och resursplan

32 Uppdrag till nämnder och bolag Kommunfullmäktige har beslutat att som fokusområden fastställa - Jämlikhet - Infrastruktur - Attraktiva boenden - Näringsliv - Attraktiv arbetsgivare att uppdra till nämnderna och framför allt till barn- och utbildningsnämnden, kultur- och samhällservicenämnden och arbetsmarknads- och socialnämnden att enskilt och i samverkan med andra nämnder göra lokaleffektiviseringar som också läggs in i resultatbudgeten att uppdra till nämnderna att i samverkan intensifiera arbetet med att anställa fler i ordinarie verksamhet och minska vikariebehovet att uppdra till alla nämnder starta ett arbete som stödjer att fler arbetstillfällen kan placeras ut i kommundelarna där det är möjligt och effektivt att uppdra till arbetsmarknads- och socialnämnden att i samverkan med andra nämnder, arbetsförmedling och andra införa ett Komhall och fortsätta 100-jobbprojektet att uppdra till Faxeholmen att under budgetperioden bygga bostäder i centrala Söderhamn att uppdra till omvårdnadsnämnden att i samverkan med bostadsföretag verka för att tillskapa trygghetsboenden i centrala Söderhamn och undersöka möjligheten till det också i fler kommundelar att uppdra till kultur- och samhällsservicenämnden och Faxeholmen att gå vidare med energieffektiviseringsprojektet att uppdra till kommunstyrelsen och kulturoch samhällsservicenämnden att i all planering beakta klimatsäkring att uppdra till kommunstyrelen och nämnderna att i upphandlingar ta social hänsyn för att långtidsarbetslösa ska ges möjlighet till arbete som leder till egen försörjning att uppdra till Söderhamn Nära att uppta lån och/eller i samverkan med andra finansiärer finansiera utbyggnad av fiber i den omfattningen att målen i bredbandsstrategin uppnås att uppdra till kommunstyrelsen och kulturoch samhällsservicenämnden att arbeta för mer lokal- och närproducerad mat till våra förskolor, skolor och äldreboenden att utreda hur kommunen skall nå % bredbandstäckning i kommunen samt vilka investeringsmedel som krävs från kommunen för att klara det innan budgetperiodens slut att utreda konsekvenserna av att kommunen eller Faxeholmen AB tar över samtliga skolor och omsorgsbyggnader. Detta för att få beslutsunderlag om kommunen ska gå vidare med detta att kommunen utreder att lägga ut en del av sin skärgårdsverksamhet samt Stenö på annan utförare 32 Mål- och resursplan

33 Foton Porträttbild på kommunstyrelsens ordförande: Marias of Sweden Plånboksbild: Leif Johansson, Scandinav Bildbyrå Äldre par på bänk: Anders Järkendal, Scandinav Bildbyrå Fokusområden: foton är från Scandinav Bildbyrå; jämlikhet fotograf Justem Johnsson; boende fotograf Marcus Lundstedt; Attraktiv arbetsgivare logotyp från Sveriges kommuner och landsting (SKL) Sparpengar i glasburk: Scandinav Bildbyrå Övriga fotografier: fotografer är medarbetare i Söderhamns kommun och bolag Mål- och resursplan

34 Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden

35 Inledning Den förändrade styr- och ledningsmodell som kommunen nu inför anser vi tre partier är väldigt bra och det är något som vi helt ställer oss bakom. Att leda och styra kommunen mer värdebaserat och mindre genom detaljregleringar leder till mer nytta och värde för våra medborgare och företag. Vi anser att våra medarbetares kunnande, kompetens och delaktighet ger utrymme både till mer medinflytande och till att vi som kommun blir mer kreativ och utvecklande. Vårt tidigare sätt att leda var mer inriktat på effektivitet och hade fokus på smala och mätbara mål. Fokus låg på förväntan av uppnådda prestationer och kontroll på att de uppnåddes. Detta gjorde också att kommunen haft en strävan efter standardisering och effektivitet. Den nya modellen är mer inriktad på värde och kommunens vision och betonar mer uppgift och mening, där fokusområden och nytta för medborgare, företag och medarbetare driver förändring. Det leder också till ett mer tillåtande klimat som uppmuntrar lärande och experimenterande genom möjligheten att testa nya vägar. Med värde för människan i fokus så lyfter också organisationen med mer motiverade medarbetare. Vi vill också med denna budget och de fokusområden vi föreslår ge större utrymme för våra nämnder och styrelser att själva, med sina reglementen och fokusområdena som uppdrag, göra sina prioriteringar i sina egna budgetramar. Därför lägger vi inte en budget på detalj- eller programnivå utan väljer att lägga ramar tillsammans med de fokusområden som vi ser leder kommunen mot visionen. Vi väljer att göra så med både driftsramarna och med investeringsramarna. När det gäller de senare så behålls de centralt och effektueras efter avrop och igångsättningstillstånd enligt kommunens tidigare beslutade modell. Övergripande Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill se ett jämlikt Söderhamn där såväl människor som företag växer. Ett Söderhamn där det inte ska spela någon roll vem du är, hur tjock din eller dina föräldrars plånbok är, varifrån du kommer, vilken gud du tror eller inte tror på eller för den delen vilken funktionsvariation just du har. Du ska också känna dig välkomnad till att bo, verka eller flytta till vår kommun oavsett din könsidentitet eller vem du blir förälskad eller attraherad av.