Arbetsmaterial arbetsgruppen Kompetensförsörjning Innovation för tillväxt juni 2011

Transkript

1 Arbetsmaterial arbetsgruppen Kompetensförsörjning Innovation för tillväxt juni 2011 Kompetensförsörjning och innovation Kompetensförsörjningen till privata och offentliga verksamheter spelar en avgörande roll för att innovationer ska komma till stånd. Utan medarbetare med relevant kompetens kan ny kunskap inte tas tillvara, vidareutvecklas eller kommersialiseras. I många sektorer och branscher ökar dock kompetensbristen. Det innebär att tillväxtpotentialen i svensk ekonomi inte utnyttjas fullt ut. Uppgiften för arbetsgruppen Kompetensförsörjning inom projektet Innovation för tillväxt är att komma med konkreta förslag som kan förbättra kompetensförsörjningen, särskilt för näringslivet. Våra förslag ligger inom fyra områden som vi menar är centrala för att komma till rätta med den ökade bristen på kompetens: Effektivare matchning. Matchningen på den svenska arbetsmarknaden fungerar inte tillräckligt bra. Förklaringen ligger i kombinationen av brist på arbetskraft med den kompetens som efterfrågas och hög arbetslöshet. Antalet vakanser ökar samtidigt som det finns fler arbetssökande. Bättre utnyttjande av befintlig kompetens särskilt för näringslivet. Kompetensen hos många individer utnyttjas inte. Det gäller dels de individer som byggt upp sin kompetens genom en yrkeskarriär men utan formell utbildning, dels den stora grupp invandrare som har en akademisk utbildning många gånger kombinerad med en lång yrkeserfarenhet. Ett konsekvent investeringsperspektiv på utbildning. Utbildning ses idag i för liten utsträckning som en investering. Det leder till att avkastningen på investeringen, d.v.s. möjligheterna till ett för individen intressant och utvecklande arbete samt nivån på livslönen, spelar för liten roll i valet av utbildning och utbudet av utbildningar. Stimulera universitet och högskolor till profilering. Universitet och högskolor har idag bristande incitament att profilera utbildningar efter efterfrågan på kompetens från arbetsgivarna i privat och offentlig sektor. Arbetsgruppen har inte lämnat några förslag kring grund- och gymnasieskolan, förutom att informationen till eleverna om eftergymnasiala studier och yrkeslivet bör förbättras. Anledningen är helt enkelt att det av tidsmässiga skäl var nödvändigt att begränsa arbetet. Vår uppfattning är dock att området är centralt. För en fungerande kompetensförsörjning krävs det att svenska ungdomar kommer ur skolsystemet med fullgoda kunskaper, vare sig de går ut i yrkeslivet eller fortsätter på en högre utbildning. Teknikcollage är ett bra exempel där man i nära samverkan mellan industri, näringsliv och akademi skapar sådana goda möjligheter för fortsatta studier. 1

2 Samtidigt visar flera undersökningar att kunskapsnivån sjunkit inom flera centrala ämnesområden. 1 Vi menar att den analys och de förslag som förts fram i debatten av bland andra Globaliseringsrådet och Teknikdelegationen är goda utgångspunkter för att förbättra vår grund- och gymnasieskola så att den kan bidra till att Sverige bibehåller och förstärker sin position som en kunskapsnation. 1. Förbättra matchningen på den svenska arbetsmarknaden Matchningen på svensk arbetsmarknad fungerar inte bra idag. En undersökning från 2010 där företag ingick, visar att vart femte rekryteringsförsök misslyckades 2. hög arbetslöshet. Beveridgekurvan Att Beveridgekurvan, som beskriver sambandet mellan vakanser och arbetslöshet, skiftat utåt i början av 1990 talet och stannat i denna position, understryker detta förhållande 3. Normalsambandet är ju fler vakanser desto lägre arbetslöshet. Men idag har Sverige en relativt hög andel vakanser och samtidigt Den bristande matchningen visar att vi har en kompetensmarknad i obalans. Utbud och efterfrågan stämmer inte överens. Ett exempel är den stora efterfrågan på ingenjörer och naturvetare samtidigt som långt ifrån alla utbildningsplatser fylls. På en fungerande marknad borde konsekvensen bli att 1 Skolverket (2010) Rustad att möta framtiden?; IFAU (2010) Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter - vad säger forskningen? 2 Svenskt Näringsliv (2010) Att söka men inte finna - Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2010 del 1 3 Dagens Industri ( ) Kurvan som Borg bävar för 2

3 ingenjörernas och naturvetarnas löner (priset på deras kompetens) ökar. Liknande exempel finns inom den offentliga sektorn; det råder brist på sjuksköterskor samtidigt som lönerna ligger kvar på låga nivåer. En analys på svenska data visar att en ökad rörlighet på arbetsmarknaden leder till snabbare spridning av kunskap och en högre produktivitet. 4 Fördelningen mellan företag och branscher av specifik kunskap tenderar bli mer effektiv och växande branscher får bättre tillväxtförutsättningar. Detta borde främja innovation. För att förbättra rörligheten och flexibiliteten på arbetsmarknaden och därmed åstadkomma en bättre matchning krävs fungerande incitament och tydliga signalsystem. Långtidsutredningen föreslår att anställningsskyddet ska reformeras för att minska trösklarna mellan korttids- och visstidsanställningar. Även när det gäller själva lönebildning skulle ökad flexibilitet och tydligare incitament kunna förbättra kompetensförsörjningen. Frågor kring lönebildning och anställningstrygghet är ett område som arbetsmarknadens parter har att väga in i kollektivavtalsförhandlingarna. Arbetsmarknadspolitiska insatser utformade efter behoven hos olika kategorier av arbetslösa Utformningen av insatser riktade till dem som står utanför arbetsmarknaden är väsentliga för både individen och för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Insatserna måste vara så flexibla att de möter de olika behoven hos såväl arbetslösa som nyligen friställts som de som stått utanför arbetsmarknaden under lång tid. Det är viktigt att resurserna sätts in tidigt. Då ökar möjligheterna att snabbt komma tillbaka till arbete genom matchning mot befintliga vakanser. För de långtidsarbetslösa krävs mer omfattande satsningar på kompetensutveckling. Har man stått utanför arbetslivet under lång tid är risken stor att gammal kompetens blir mindre relevant samtidigt som det är svårt möta kraven på ny.. Effektiva åtgärder förutsätter en arbetsmarknadspolitik som snabbt fångar upp problem och avsätter resurser för lösningar som svarar mot näringslivets behov av flexibilitet. Kompetensutveckling under yrkeslivet Kompetensutveckling under yrkeslivet är lika viktig för individen som för arbetsgivaren. Den ger individen möjligheter att möta nya utmaningar på den nuvarande arbetsplatsen eller på en ny. För arbetsgivaren är den självklara nyttan att en medarbetare klarar nya arbetsuppgifter och utför befintliga på ett bättre sätt. Utbildningar och kurser är viktiga instrument för kompetensutveckling som är lätta att dokumentera. Men den kanske allra viktigaste formen för kompetensutveckling är den kontinuerliga on the job training. Ett sådant informellt lärande har också fått allt mer 4 Andersson och Thulin (2009) 3

4 uppmärksamhet i forskningen. Ofta talar man om ett förhållande på 75/25 där det informella lärandet står bakom 75 procent av den kompetens som behövs i vårt arbete. 5 Den informella kompetensen är svår att dokumentera och bedöma. En konsekvens är att det är svårt för arbetsgivare att exempelvis värdera den allmänna kunskapen som industriarbetare besitter när denne ska byta från en bransch till en annan. Problematiken har nära anknytning till validering av olika utbildningar som diskuteras i avsnitt 2 nedan. För att arbetsgivaren ska satsa tillräckligt på kompetensutveckling krävs en fungerande kompetensmarknad. En satsning på kompetensutveckling för en individ som stannar kvar tillräckligt länge i organisationen ger uppenbara fördelar; den innebär tillgång till mer kvalificerad kompetens och ökad innovations- och utvecklingskraft för företagen. Slutar den nyligen kompetensutvecklade medarbetaren innebär det dålig avkastning på investeringen. Detta kan kompenseras om arbetsgivaren är säker på att andra företag och organisationer kompetensutvecklar sina medarbetare. Ökad rörlighet och flexibilitet kan dessutom vara till fördel för företagen genom att öppna marknaden och föra in ny kompetens i organisationen. Det är ju i möten med nya människor och när människor ser på saker ur ett nytt perspektiv som utveckling och innovation sker. För att säkerställa en fungerande kompetensmarknad bör individen få större ansvar och möjlighet att styra över sin egen kompetensutveckling. Ett system exempelvis ett kompetenskonto där individen har möjlighet att spara till kompetensutveckling genom en skattefördel kan ge goda förutsättningar att stimulera kompetensutveckling och därmed öka möjligheterna till nya yrkesval under livet. En möjlighet att snabbt skapa och pröva olika modeller för ett sådant system är branschvisa överenskommelser mellan kollektivavtalsparterna som underlättas av skattefördelar. Öka förutsättningarna och möjligheterna för individen att genom aktiva åtgärder ta ökat ansvar för sin kompetensutveckling och livslånga lärande. Staten bör genom skatteregler skapa förutsättningar för att underlätta införandet av ett sådant system. Utrymme bör finnas för branschspecifika lösningar efter överenskommelser mellan kollektivavtalsparterna. Bättre information En fungerande matchning kräver en effektiv information om var de lediga jobben finns vid en viss tidpunkt. Det krävs också kvalificerade prognoser om den framtida arbetsmarknaden. För att individen ska göra väl underbyggda val både för sin grundläggande utbildning och kompetensutveckling krävs bra och lättillgänglig information om vad olika yrken innebär och vilken kompetens och insatser en arbetsgivare förväntar sig idag och i framtiden. 5 Skule. S. (2004) Learning conditions at work: a framework of understand and accessing informal learning in the workplace. International Journal of Training and Development, nr 8 4

5 Informationen om möjligheterna och konsekvenserna av olika val av eftergymnasial utbildning bör ges tidigt. Genom en bättre kontakt mellan skola och yrkesliv, exempelvis genom att skapa mötesplatser där lärare inom olika områden får kontakt med arbetslivet, förbättras lärarnas möjligheter att tidigt förmedla kunskap om vad olika yrkesval innebär. Med stor sannolikhet 6 finns det också möjligheter att förbättra studie- och yrkesvägledningen vilken har ett speciellt ansvar för att ge eleverna förutsättningar för väl underbyggda val. Informationen till arbetsgivarna om innehållet i olika utbildningar brister. Detta gäller om såväl utbildningarnas utformning och innehåll som vilka kunskaper som kan förväntas av en nyutexaminerad. Det finns idag en stor bredd på och många varianter av högskoleutbildningar. Detta gör det svårt för en arbetsgivare att ha kunskap om utbildningars relevans relativt den egna verksamheten, en kunskap som är mycket viktig ur matchningssynpunkt. Förbättra informationen till framtida studenter om arbetslivets krav, vad olika yrken innebär och konsekvenserna av olika vägval. Förbättra informationen till arbetsgivare om utbildningarnas kunskapsinnehåll och vad de kan förvänta sig av utexaminerade studenter. 2. Förbättrade möjligheter för validering av utbildning och yrkeskompetens Det finns idag inget samlat svenskt valideringssystem för yrkeskompetens och utbildning. Idag har Myndigheten för yrkeshögskolan ansvaret för att samordna och stödja en nationell struktur för validering av utbildning och yrkeskunskaper. Tillsammans med centrala branschorganisationer och berörda myndigheter som Verket för högskoleservice, Arbetsförmedlingen, Högskoleverket och Skolverket tar myndigheten fram modeller och regler för valideringen. Men systemet är långt ifrån komplett. Som vi påpekat i avsnitt 1 är bristande validering ett problem för exempelvis industriarbetare som vill eller tvingas byta bransch, exempelvis på grund av omställning. För de flesta invandrare med lång yrkeserfarenhet får bristen på effektiv validering ännu större konsekvenser. Akademiker med utländsk utbildning som vill få en hel examen bedömd 7 (om examen gäller ett reglerat yrke är Socialstyrelsen ansvarig) hänvisas till Högskoleverket som bedömer vad den motsvarar i det svenska utbildningssystemet. Om delar av en utbildning ska tillgodoräknas görs bedömningen av lärosätena. Systemet för med sig flera problem för nyanlända akademiker. Ett är att det saknas riktlinjer för enhetliga bedömningar på lärosätena. Ett annat är att den som vill få sina tidigare studier bedömda måste vara inskriven vid ett svenskt universitet eller högskola. Konsekvensen är att endast 52 procent av de utlandsfödda har fått sin akademiska utbildning bedömd av en svensk myndighet. 6 Såväl effekterna och omfattningen av studie- och yrkesvägledningen är dock relativt outforskat och kunskapen låg (jmfr SOU 2011:11) 7 Riksrevisionsverket (2011) Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning 5

6 SKTC-modellen validering och certifiering av yrkeskompetens För att säkra kompetensförsörjningen och konkurrenskraft har man inom skärteknisk industri tagit fram en modell för validering och certifiering av kompetens. Det ansågs vara nödvändigt för att möta, kompetensbrist, snabbare teknikskiften och en mer internationaliserad och global omvärld. Modellen har ett generellt angreppssätt som skulle kunna implementeras inom andra yrkesområden. Den är ett intressant exempel på hur man kan verifiera den reella kompetensen och göra den överförbar vid omställningar. Det är även intressant att den till stor del växt fram på branschens initiativ. Modellen har uppmärksammats av EU-kommissionen som en best practice. Inrätta ett mer förutsägbart och rättssäkert nationellt system för validering av yrkeskompetens och utbildningar. 3. Öka möjligheterna för invandrare att snabbt komma in i arbetslivet Ur både ett individuellt och samhällsekonomiskt perspektiv är det angeläget att kompetensen hos personer som invandrar till Sverige tas tillvara. Trots att många invandrare har gedigen yrkeserfarenhet inom efterfrågade områden tar det i genomsnitt så lång tid som sju till tio år att etablera sig på arbetsmarknaden. Skillnaderna mellan vilka branscher inrikes- respektive utrikesfödda är verksamma i minskar visserligen med anställningstid i Sverige. Men de försvinner inte helt. Arbetsförmedlingen har det nationella ansvaret för nyanländas etablering. Den ska samordna olika insatser så att den nyanlända så snabbt som möjligt lär sig svenska, kommer i arbete och klarar sin egen försörjning. Men det råder okunskap hos många arbetsförmedlare om vilka möjligheter systemet ger för t.ex. akademiker. Ett exempel på konsekvenserna av detta är utfallet av de stora integrationsinsatser inom högskolan som regeringen genomfört under perioden Satsningen avser främst kompletterande högskoleutbildningar för personer med utländsk hälso- och sjukvårds- respektive lärarutbildning. Men den omfattar också vägledningsåtgärder. Åtgärderna har visat sig ha en mycket positiv inverkan på invandrares etablering. 8 Motsvarande lyckade satsningar för invandrade akademiker inom icke reglerade yrken saknas nästan helt. Resurserna som regeringen avsatt för denna typ av kompletteringsutbildningar står nästan helt outnyttjade. En anledning är att myndigheter som har kontakten med invandrare inte känner till utbildningsmöjligheterna. De marknadsförs inte heller av lärosätena, eftersom utbildningarna inte är permanenta. 8 Riksrevisionsverket (2011) Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning 6

7 Fortsätt satsningen på kompletteringsutbildningar för invandrare och ge universitet och högskolor i uppgift att kraftigt förstärka informationsinsatserna kring dessa. Språkbarriärer som hinder för etablering och integration Språkkunskaperna är ofta avgörande för invandrares möjligheter att få jobb. Behovet av kunskaper i svenska varierar dock beroende på individernas bakgrund, utbildningsnivå och framtidsplaner. En sådan individanpassning kräver en flexibilitet i språkutbildningen som saknas idag. Invandrare som kommer till Sverige har rätt till undervisning i svenska och om det svenska samhället (SFI) i den kommun där de är folkbokförda. Men möjligheten att läsa SFI för den som bott några år i Sverige och/eller har ett arbete är nästan obefintlig. För att öka invandrares möjligheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden menar vi att det krävs ett system för SFI-utbildningar som präglas av flexibilitet, individanpassning, kvalitet och arbetslivsanknytning. Variationen i utbudet av kurser och utbildningar behöver öka. Möjligheten för den som bott här i några år att få en fullvärdig svenskundervisning parallellt med sin yrkesverksamhet måste samtidigt öka. En förnyelse av systemet förutsätter fler konkurrerande utbildningsanordnare samt att kommunerna sätter upp tydliga kvalitetskriterier i sina upphandlingar. Möjligheterna för den som ska gå utbildningen att själv välja form och utbildare bör öka, kanske genom en form av SFIcheckar. Detta skulle ge möjlighet till sparande för att utnyttja viss del av utbildningen vid ett senare tillfälle för att ta sig till en ny kunskapsnivå. Macken i Växjö SFI undervisning Macken i Växjö är ett exempel där undervisning i svenska blandas med praktik. Hälften av utbildningen är förlagd i deras egna verkstäder, det blir en naturlig miljö för eleverna att börja tala svenska med varandra. De har dels en SFI-kurs i svenska för praktiker och en orienteringskurs där man lär ut svenska och samhällskunskap. I orienteringskursen ingår dessutom jobb- och utbildningscoachning, och målet är att samtliga elever ska hitta jobb, praktikplats eller utbildning efter 16 veckor. Förändra befintliga system för svenskundervisning för invandare så att de präglas av flexibilitet, individanpassning, kvalitet och arbetslivsanknytning samtidigt som de ger möjlighet för individen att välja utbildningsanordnare och utbildningsform. 7

8 4. Förbättra genomströmningen i utbildningen och underlätta väl underbyggda val Etableringsåldern 9 på den svenska arbetsmarknaden har ökat från 21 till 28 år sedan En av flera förklaringar till det sena inträdet är att det tar allt längre tid för en student att slutföra sina studier. Att många studenter ändrar inriktning på studierna, i genomsnitt börjar man på 1,7 program, bidrar också. För samhället ökar längre studietid och omval de direkta kostnaderna för utbildning samtidigt som individen genom sitt sena inträde i arbetslivet börjar betala skatt senare. Dessutom uppstår problemet hur arbetsgivaren ska hantera en nyanställd som närmar sig 30 år. Den nyanställde är då i en ålder där man tidigare efter en tids inskolning kommit en bit i den interna karriären. Detta bidrar till att arbetsgivaren tvekar att satsa på individens kompetensutveckling vilket in sin tur kan innebära en sämre karriärutveckling. För individen innebär det lägre livsinkomst, sämre pensionsutfall och utvecklingsmöjligheter. Incitament och organisatoriska möjligheter för ökad genomströmning Väl utformade individuella incitament är nödvändiga för att öka genomströmningen. Ett alternativ är avskrivning av studiemedel för den som klarar utbildningen på utsatt tid eller snabbare. Avskrivningarna ska rymmas inom studiestödssystemet och utformas enligt principen att ju snabbare studierna genomförs, desto större blir avskrivningen. Studier visar att detta kan utformas så att de får en kostnadsneutral effekt på statsbudgeten genom att kostnaderna för avskrivningarna bärs upp dels av dem som tar lång tid på sig, dels av dem som kommer ut i arbete tidigare vilket innebär ökade skatteintäkter 10. För att öka genomströmningen bör också de organisatoriska möjligheterna att genomföra sina studier på kortare tid uppmuntras. Det kan vara i form av möjligheten till ett treterminssystem. Viktigt är då att studiemedelssystemet anpassas så att det möjliggör en snabbare studietakt. Man bör även se över de idag formellt sätt obegränsade möjligheterna till omtentamen. Förbättra incitamenten för studenterna att öka genomströmningen i utbildningen och därmed till ett tidigare inträde på arbetsmarknaden genom exempelvis avskrivning av del av studieskulden om man tagit sig igenom utbildningen snabbare eller på utsatt tid. Åtgärder för att tydliggöra utbildning som en investering Utbildning är en investering för både individ och samhälle. För studenten bör detta bli tydligare. Lärosätena ersätts av staten per student och för deras prestationer., Men systemet är inte 9 När tre fjärdedelar av en årskull har etablerat sig på arbetsmarknaden 10 Långtidsutredningen (2011) SOU 2011:11 8

9 transparent för studenterna. Genom att synliggöra kostnaden för studierna blir det tydligare för de studerande att utbildningen är en investering. Införandet av det statliga studiemedelssystemet innebar en för individ och samhälle viktig möjlighet till högre studier oavsett föräldrarnas inkomster. Ett tydliggörande av kostnaden för studierna måste därför utformas så att det säkrar samma möjligheter för alla att studera. En möjlighet är att föra över en del av anslagen från universitet och högskolor direkt till studenterna i form av en studiecheck att förfoga över vid köp av utbildning. Det är rimligt att individen är mer sparsam med resurserna om man måste ransonera dessa över sin utbildningstid. Samtidigt skulle det med stor sannolikhet leda till att studenterna ställer högre krav på den utbildning som de valt att lägga resurserna på. Utformningen av ett sådant system bör självklart utredas noga; det ska garantera allas rätt till finansiering av sina studier. Systemet måste också hantera en ur ett samhällsbehov tillräcklig mångfald av utbildningar på kort och lång sikt, skilda kostnadsnivåer för olika utbildningar samt resursfördelningen mellan olika utbildningar. Bättre information Utred ett system med studiecheckar som ger tydliga signaler till både studerande och eftergymnasiala utbildningsanordnare att utbildningen är en investering. För att de åtgärder vi föreslår ska få effekt krävs som tidigare nämnts förbättrad information för att de studerande ska kunna göra väl underbyggda val. Det handlar om information till blivande studenter (och deras lärare) om utbildningarnas innehåll, kvalitet, möjliga yrkesvägar, vad dessa yrken faktiskt innebär, efterfrågan inom olika yrkesområden och förväntad lön. I dag är informationen osystematiskt och därmed svår att överblicka. Detta bidrar till att många väljer fel, väljer om, hoppar av studierna i förtid eller är omedvetna om att de utbildar sig inom områden med låg efterfrågan på arbetskraft. En förbättrad studie- och yrkesvägledning är viktig för att åstadkomma förbättringar (se avsnitt 1 ovan). Det ligger också ett ansvar på privata och offentliga arbetsgivare att aktivt samarbeta med de ansvariga för informationen för att ta fram de fakta och framtidsbedömningar som ska förmedlas till studenterna. Informationen om innehåll och kvalitet i olika utbildningar måste bli bättre och mer lättillgänglig. Detta förutsätter att lärosätena utvärderas på ett helt annat sätt än idag, inte minst utifrån relevansen av deras utbildningar för arbetsmarknaden och vidare karriär inom forskning. Rankinglistor gjorda utifrån tydliga kriterier redovisade på informationsportaler är exempel på ett konkret verktyg för att förmedla resultatet av granskningar och utvärderingar. Kvaliteten i informationen ska garanteras av en oberoende myndighet som också ser till att denna information distribueras till studenter, lärare och näringslivet på ett effektivt sätt En liknande funktion hade tidigare Kanslerämbetet innan det avskaffades år

10 Skapa ett oberoende utvärderingsorgan som bedömer och skapar en samlad bild av utbildningars kvalitet och arbetsmarknadsrelevans samt löneutveckling efter examen och som också ansvarar för att informationen görs lättillgänglig för studenter och lärare. Tätare samverkan mellan utbildningsanordnare och näringslivet Aktiv samverkan mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare är avgörande för att få en verklig koppling mellan studier och arbetsliv. Det finns exempel på hur en sådan kan ge positiva effekter på såväl genomströmning som hur väl studenterna tar till sig kunskaper 11. Yrkeshögskolans arbetssätt kan tjäna som inspiration..i alla utbildningars ledningsgrupper är näringslivet är i majoritet. Detta säkerställer att utbildningens innehåll och mål leder till den kvalificerade yrkeskompetens som efterfrågas. Företagen bidrar också platser för arbetstplatsförlagt lärande. I exempelvis Danmark innebär systemet med studentmedarbetare positiva effekter på såväl genomströmning, övergång till arbete som studieresultat. Systemet innebär en särskild typ av anställning under studietiden med tydliga och relevanta arbetsuppgifter. Anställningen är inte kopplad till utbildningen. Istället söker studenterna själva de studentmedarbetarplatser som arbetsgivarna annonserar ut. Många har genom systemet säkrat sitt första jobb redan innan utbildningen avslutats vilket ökar incitament att slutföra studierna. Närheten till den miljö man senare ska arbeta i skapar incitament för att komma ut i arbetslivet snabbare. Konkreta åtgärder är att näringslivet erbjuder praktikplatser, examensarbeten, professionell handledning och relevant arbetslivserfarenhet under studietiden. Arbetsgruppen ser allvarligt på att dessa aktiviteter och möjligheter successivt har minskat. Det krävs också nya former för samarbete mellan högskola och näringsliv. Vid vissa högskolor finns särskilda Näringslivsråd för kunskaps- och idéutbyte bland annat om utbildningsbehov på kort och lång sikt. Sådana bör införas vid alla högskolor. Dessa kan med fördel kompletteras med specifika branschråd där samtal mellan bransch och akademi kan föras 12. Systemet med Karriräcentra där studenter kan få information och hjälp med exempelvis praktikplatser finns idag vid vissa högskolor men bör byggas ut. Det är dock inte realistiskt att varje gymnasieskola skulle ha motsvarande organisationer. För att möta deras behov av kunskaper om efterfrågan på yrkeskompetens på kort och lång sikt bör samarbeten byggas upp utifrån de regionala kompetensplattformar som initierades av regeringen under Förbättra kopplingen till arbetslivet genom ökad kontakt med näringsliv i form av praktikplatser, examensarbeten, professionell handledning och relevant arbetserfarenhet under studietiden. Inrätta också näringslivsråd för kunskaps- och idéutbyte. 11 Långtidsutredningen (2011) SOU 2011:11; Svenskt Näringsliv (2010) En bro till arbetsmarknaden det danska studentmedarbetarsystemet 12 Ett bra exempel på ett sådant är det engelska Life Science-rådet 10

11 5. Stimulera högskolor och universitet att profilera sig för att möta efterfrågan på kompetensmarknaden Vi konstaterade ovan att en av de viktigaste förutsättningarna för att svensk kompetensförsörjning skall förbättras är att utbildning betraktas som en investering och inte som konsumtion. Viktigt är också att universitet och högskolor erbjuder utbildningar som ger avkastning på investeringarna i utbildning. De reformer som genomfördes i början av 1990-talet har varit väsentliga för att öka möjligheterna för enskilda universitet och högskolor att profilera sig genom sitt utbildningsutbud och sin forskningsinriktning för att möta behoven hos framtida arbetsgivare och andra avnämare. Systemet har dock utvecklats till att premiera likriktning och kvantitet på bekostnad av experiment och kvalitet. Dessutom minskar möjligheterna till alternativa former och experiment genom att anslagen för högre utbildning gradvis har urholkats. Vi menar att ett tydliggörande av kostnaden för utbildning som föreslagits ovan kan vara ett exempel på inslag i ett nytt och bättre anslagssystem. Studiecheckar skulle kunna fungera som ett signalsystem som ger högskolor och universitet information om efterfrågan på och betalningsvilja för olika utbildningar. Ett nytt anslagssystem måste givetvis garantera att utbudet styrs av en kombination av studenternas efterfrågan och samhällets behov av tillräcklig utbildningsvolym inom centrala samhällsområden på kort och lång sikt. Ytterligare möjligheter att stimulera till specialisering av utbildningsutbudet till nya förutsättningar och ändrad efterfrågan bör prövas. Högre utbildning globaliseras snabbt och det är idag inte ovanligt att stora universitet har filialer på olika platser i världen. Svenska lärosäten bör ges ökade möjligheter att delta i detta, t ex genom att söka utländsk ackreditering eller etableras sig utomlands. I förlängningen kan man också överväga att öppna upp delar av den svenska utbildningsmarknaden för utländska lärosäten som efter en kvalitetsprövning ges examensrätt. Dessa åtgärder skulle rätt genomförda leda till att det samlade utbudet av högre utbildning får högre kvalitet och större relevans för arbetsmarknaden genom ökad specialisering och förtydligande av rollfördelningen, inom forskning och utbildning, mellan de befintliga lärosätena..det kan t.ex. innebära att man satsar på olika typer av inriktning och pedagogik. Stimulera högskolor och universitet att profilera sig för att möta efterfrågan på kompetensmarknaden genom ett förändrat anslagssystem och genom att ge nya aktörer även utländska möjligheter att på lika villkor verka i Sverige. Se till att fler studenter utanför EU kan läsa i Sverige En effekt av att universitet och högskolor profilerar sig är att det blir än mer attraktiva för utländska studerande. Från och med hösten 2011 kommer det att vara avgiftsbelagt för studerande utanför EU att bedriva högskolestudier i Sverige. De stipendiemedel som avsatts från staten är små i jämförelse med det antal som förväntas söka. Vi riskerar därmed att gå miste om studenter som efter avslutade studier 11

12 mycket väl skulle kunna komma att arbeta i Sverige eller för svenska företag utomlands. Utfallet av de införda avgifterna bör utvärderas och eventuellt bör man se över om det behövs utökade resurser för utländska stipendiater. Se över om stipendiemedlen för studerande utanför EU för att bedriva högskolestudier i Sverige behöver utökas för att stimulera efterfrågan inom utbildningar där det råder kompetensbrist i Sverige. 12