Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet

Transkript

1 Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet Synthesis study of the Higher Education Quality Update by Confederation of Swedish Enterprise Maria Grudin, Miriam Terrell, Göran Melin Faugert & Co Utvärdering AB

2 Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet Synthesis study of the Higher Education Quality Update by Confederation of Swedish Enterprise Faugert & Co Utvärdering AB, juni 2013 Maria Grudin, Miriam Terrell, Göran Melin

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Summary 4 1. Inledning Rapportens syfte och upplägg Definitioner 5 2. Om etableringsstudien och projektet Högskolekvalitet Bakgrund Samverkan Genomförandet av etableringsstudien 8 3. Syntetiserade resultat Underlaget Sysselsättningen bland undersökningsdeltagarna Utbildningens betydelse och relevans för ett kvalificerat arbete Samverkan under utbildningen och etablering på arbetsmarknaden Samverkans betydelse enligt de årliga rapporterna Slutsatser och reflektioner 23 Bilaga A Exempel på etableringsenkät (2012) 25 Bilaga B Rapporter inom ramen för projektet Högskolekvalitet 29 Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet i

4

5 Sammanfattning Föreliggande rapport redovisar en syntes av Svenskt Näringslivs undersökningar inom ramen för projektet Högskolekvalitet, under åren 2007 till Fokus ligger på den sedan 2007 årligen återkommande studien av svenska studenters etablering på arbetsmarknaden (etableringsstudien). Målet med etableringsstudien är att få en bild av nyutexaminerade akademikers etablering på arbetsmarknaden efter sina studier, och hur detta beror av och hänger samman med studenternas upplevda grad av samverkan mellan deras utbildning och arbetslivet. Mellan åren 2007 och 2012 har sammantaget omkring nyligen examinerade studenter svarat på etableringsstudiens frågor. Följande frågor har stått i fokus: Vilken sysselsättning har den intervjuade vid intervjutillfället? Hur många har ett arbete (tillsvidareanställning, visstidsanställning, egen företagare eller forskarutbildning/doktorandtjänst) vid intervjutillfället? Hur många har ett kvalificerat arbete (i nivå med sin utbildning) vid intervjutillfället? Hur skattar de intervjuade samverkan under sin utbildning? Vilken betydelse har skattad samverkan i utbildningen för hur nöjd man är med utbildningen (om man skulle välja samma utbildning igen) möjligheten att få ett kvalificerat jobb hur lång tid det tar att få ett arbete vilken ingångslön man får Resultaten av syntesen visar att totalt 81 procent av de nyligen examinerade som intervjuades hade en avlönad sysselsättning vid intervjutillfället (omkring ett år efter att examen togs ut). En viktig aspekt dock, när man diskuterar etablering, är vilken typ av jobb de examinerade studenterna har fått. Den investering som tre till fem års studier innebär, bör resultera i mer än ett jobb, nämligen ett kvalificerat jobb med arbetsuppgifter som kräver den utbildningsnivå som den examinerade har. Totalt har omkring 60 procent av de examinerade arbetsuppgifter på en kvalifikationsnivå som stämmer överens med deras utbildningsnivå, medan omkring 20 procent anger att de är överkvalificerade för den typ av arbetsuppgifter som de har. Runt fem procent anser sig underkvalificerade. Majoriteten av de tillfrågade (56 procent) anser att samverkan mellan utbildningen och arbetslivet varit dålig eller inte särskilt god. Totalt 44 procent av de tillfrågade anser att samverkan i utbildningen varit god eller mycket god. Det finns ett tydligt positivt samband mellan de som ansett sin utbildning ha en god samverkan med arbetslivet och de som är nöjda med sin utbildning. De som menar att samverkan i utbildningen varit god eller mycket god skulle i högre utsträckning också välja om sin utbildning på nytt jämfört med de som skattat samverkan som dålig eller inte särskilt god. Dessa samband gäller inom samtliga fyra vetenskapliga områden som rapporten huvudsakligen fokuserar på. Sambandet mellan god samverkan och förbättrade chanser på arbetsmarknaden har funnits alla sex år som Svenskt Näringsliv har genomfört Högskolekvalitet. En god samverkan mellan arbetslivet och utbildningarna ökar sannolikheten för studenterna att få kvalificerade jobb, få jobb snabbare efter examen, få högre ingångslön, och vara nöjda med sin utbildning. Den övergripande slutsatsen av föreliggande genomgång är att det finns mycket att vinna för alla parter på en utökad samverkan i den svenska högskolan. Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet

6 Summary This report presents a synthesis of the annual studies undertaken by Confederation of Swedish Enterprise within the project Higher Education Quality Update (free translation; in Swedish: Högskolekvalitet), The primary purpose of the Higher Education Quality Update is an assessment of Swedish students establishment on the labour market, and how this is linked to and even partly dependent on the level of cooperation that the education has had with labour market. Between 2007 and 2012, about recently examined students have been interviewed. The students are grouped in four main scientific areas: law and social sciences, technology, natural sciences, and humanities and theology. The following questions have primarily been targeted: What occupation did the interviewees have? How many have an employment? How many have an employment on a qualification level that corresponds to the educational level they have? How do the interviewees assess the cooperation during the education? What importance does the assessed level of cooperation have for how satisfied one is with the education? (would they chose the same education again?) the possibility to get a qualified job? how long time it took to get a job? what salary level one starts at? The findings from the synthesis show that about one year after their examination, 81 per cent of the students have a job. Insofar they are established on the labour market. Important however, when discussing establishment, is on what level the job is. The investment that some three to five years of higher education means ought to result in more than a job; it should be a job on a qualification level that corresponds to the educational level. About 60 per cent do have a qualified job in this respect. About 20 per cent think that they are over-qualified for the job that they have, while around five per cent think that they are under-qualified. A majority think that the level of cooperation during the education was less good or poor (56 percent). 44 per cent regarded the level of cooperation as good or very good. There is a clear positive correlation between those who think that the level of cooperation was good and those who express satisfaction with their education. There is a similar positive relation between the level of cooperation and answering yes to the question if they would chose the same education once again, if they could re-live their student years. These results are valid for all four main scientific areas. The positive relation between a good level of cooperation with the labour market during the education and generally enhanced opportunities for the examined students on the labour market, is clear for all six years that Confederation of Swedish Enterprise has carried out the project Higher Education Quality Update. A good level of cooperation increases the likeliness for the students to get a qualified job, to get a job quicker, to get better salary, and to be more satisfied with the education. The overall conclusion from the synthesis study is that intensified cooperation with the labour market during the education seems most beneficial for all involved parts. 4 Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet

7 1. Inledning Svenskt Näringslivs etableringsstudie är en sedan 2007 årligen återkommande enkätundersökning av svenska studenters etablering på arbetsmarknaden. Målet med etableringsstudien är att få en bild av nyutexaminerade akademikers etablering på arbetsmarknaden efter avslutade studier, och hur detta beror av och hänger samman med studenternas upplevda grad av samverkan mellan deras utbildning och arbetslivet. Etableringsstudien ingår i Svenskt Näringslivs projekt Högskolekvalitet där en årlig samverkansstudie även ingår. Samverkansstudien bygger på enkätsvar från utbildningsansvariga på universitet och högskolor och mäter i vilken omfattning olika utbildningar och lärosäten samverkar med arbetslivet samt visar på vilka typer av samverkan som finns. Svenskt Näringsliv presenterar årligen resultaten från de båda undersökningarna i rapporter som Högskolekvalitet och Akademi eller verklighet?. Resultaten är också tillgängliga på hemsidorna hogskolekvalitet.se 1 och samverkamera.se 2 Den primära målgruppen för undersökningarna är blivande studenter, för vilka information om vilka jobbmöjligheter olika utbildningar kan leda till är viktig. Undersökningarna vänder sig också till andra verksamma i högskolevärlden, som kan ha nytta av att veta vilka utbildningar som leder till jobb, god lön samt hur samverkan med arbetslivet bedrivs inom olika utbildningar och lärosäten. Faugert & Co Utvärdering har haft i uppdrag att sammanställa en syntesrapport med data och slutsatser baserat på framför allt etableringsstudien i projektet Högskolekvalitet. Sammanställningen har genomförts av Göran Melin (projektledare), Maria Grudin och Miriam Terrell under perioden april-juni Rapportens syfte och upplägg I föreliggande rapport görs en syntes av de undersökningar som ingått i Svenskt Näringslivs projekt Högskolekvalitet mellan åren 2007 och Fokus ligger på etableringsstudien. I något fall har resultat från samverkansstudien också legat till grund för våra slutsatser. Underlaget består av de rapporter som Svenskt Näringsliv sammanställt inom ramen för Högskolekvalitet, vilka förtecknas i bilaga B. Utöver informationen i rapporterna har vi också med hjälp av Svenskt Näringsliv fått del av data från etableringsstudiens undersökningar för de olika åren. Dessa data omfattar åren Data från år 2007 inte är jämförbara med övriga år (annorlunda frågor och svarsalternativ). Rapporten börjar med en bakgrund till Högskolekvalitet samt en kort beskrivning av hur etableringsstudien genomförts under respektive år (Kapitel 2). I Kapitel 3 redogör vi för de syntetiserade resultaten. I Kapitel 4 presenterar vi våra slutsatser samt reflekterar kring dessa. Till rapporten är också ett exempel på den enkät som använts för etableringsstudien bifogad. (Bilaga A) 1.2 Definitioner I Svenskt Näringslivs etableringsstudie mäts etablering på arbetsmarknaden på ett något annorlunda sätt an vad t. ex Högskoleverket gjort. Högskoleverkets redovisning av studenters etablering på arbetsmarknaden utgår från offentlig statistik. För att anses vara etablerad enligt Högskoleverket ska den examinerade bl.a. vara sysselsatt i Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet

8 november månad det aktuella året enligt den definition som SCB använder i sysselsättningsregistret. 3 Denna definition utgår från att man fått en anställning inom ett för utbildningen relevant yrkesområde, men säger inget om på vilken kvalifikationsnivå arbetsuppgifterna ligger. För att räknas som etablerad på arbetsmarknaden menar Svenskt Näringsliv istället att ska man ha ett kvalificerat arbete. Med kvalificerat arbete menas ett där arbetsuppgifternas kvalifikationsnivå minst motsvarar utbildningsnivån. Däremot är det mindre intressant inom vilket yrke som man har fått sin anställning. Med arbete menas tillsvidareanställning, visstidsanställning, egen företagare eller forskarutbildning/doktorandtjänst. Kommentar [G1 Mikaela, blev det rätt nu? 3 HSV, Etablering på arbetsmarknaden 2009, s.13, Rapport 2011:16 R 6 Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet

9 2. Om etableringsstudien och projektet Högskolekvalitet 2.1 Bakgrund En viktig utgångspunkt för projektet Högskolekvalitet är den matchningsproblematik som existerar mellan utbud och efterfrågan på utbildad arbetskraft. Trots att Sverige satsar stora resurser på högre utbildning och trots att antalet högutbildade är större än någonsin är det svårt för företag att hitta rätt kompetens. Detta visar bland annat Svenskt Näringslivs egen rekryteringsundersökning från Undersökningen visar att vart femte rekryteringsförsök misslyckas på grund av att företagen inte hittar rätt kompetens. Vartannat företag som försökt anställa upplever det som svårt eller mycket svårt och en av de vanligaste orsakerna är att företagen inte hittar personer med rätt utbildning; 61 procent av företagen uppger detta. Samtidigt är det svårt för många unga att finna ett arbete som matchar deras utbildning. Även bland de med högre utbildning finns grupper där betydande andelar har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden och finna en relevant sysselsättning. Denna matchningsproblematik innebär att svenska företag riskerar att stå utan tillgång till personal med relevant utbildning samtidigt som unga högutbildade riskerar att stå utan jobb efter flera års studier. En av Svenskt Näringslivs ambitioner med Högskolekvalitet är att synliggöra den problematik som omgärdar många unga högutbildades etablering på arbetsmarknaden. Mot bakgrund av denna matchningsproblematik menar Svenskt Näringsliv att kvalitetsbegreppet inom högskolan och den högre utbildningen också måste omfatta studenternas möjligheter att få kvalificerade jobb efter avslutade studier. En åtgärd för att få bukt med matchningsproblematiken är att studenter får tillgång till relevant information vad gäller olika utbildningars möjligheter att leda till arbete, och också information om andra typer av arbetsmarknadsutsikter för olika utbildningar såsom exempelvis förväntad lönenivå. Ges studenterna ordentliga förutsättningar att fatta välinformerade utbildningsbeslut bör detta bidra till att reducera matchningsproblemen på arbetsmarknaden och generellt underlätta övergången mellan studier och arbetsliv. Denna typ av information för blivande studenter har Svenskt Näringsliv saknat. Därför initierade man 2007 projektet Högskolekvalitet där en av huvuddelarna består av en etableringsstudie som genomförts årligen fram till 2012, och där tidigare studenters etablering på arbetsmarknaden undersökts ca ett år efter examen. Resultaten från denna studie presenterar Svenskt Näringsliv årligen i en rapport samt genom hemsidan högskolekvalitet.se där studenter själva kan söka information om olika utbildningars möjligheter att leda till kvalificerade jobb. Genomförandet av etableringsstudien beskrivs utförligare under avsnitt Samverkan En annan utgångspunkt är att utbildningar som har bra och tät samverkan med arbetslivet också har högre utbildningskvalitet då det ökar möjligheten för studenter att få ett kvalificerat arbete efter examen. När samverkan med arbetslivet fungerar väl ges studenter möjlighet att knyta kontakter med framtida arbetsgivare och skaffa sig arbetslivserfarenhet. Arbetsgivare får i sin tur möjlighet att träffa och utvärdera potentiella nya medarbetare. Skulle samverkan inte fungera mellan akademi och arbetsliv skulle det t. ex också kunna medföra att arbetsgivare inte ges möjlighet att påverka utformningen av utbildningen. Detta kan i sin tur leda till att utbildningar inte anpassas till 4 Missade möjligheter, Svenskt Näringsliv, 2012 Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet

10 arbetsmarknadens behov i tillräcklig utsträckning, med efterföljande matchningsproblematik och arbetslöshet som resultat. Även på detta område har Svenskt Näringsliv sett en brist på information om och uppföljning av hur samverkansarbete bedrivs inom utbildningar på högskolenivå i Sverige. Därför har Svenskt Näringsliv inom projektet Högskolekvalitet förutom nämnda etableringsstudie även genomfört en samverkansstudie med syfte att kunna rangordna olika utbildningar utifrån hur mycket och hur väl de samverkar med det omgivande samhället. För att genomföra samverkansstudien har Svenskt Näringsliv skickat ut enkäter per e-post till programansvariga eller annan ansvarig personal vid samtliga lärosäten som erbjuder program på grundnivå eller avancerad nivå inom de aktuella utbildningarna/huvudområdena. Svaren har sedan utgjort underlag för en rangordning av utbildningarna ur ett samverkansperspektiv, där olika samverkansformer poängsatts. Det som främst har värderats är huruvida de undersökta samverkansformerna ingår i de olika utbildningarna och i vilken omfattning. 2.3 Genomförandet av etableringsstudien Mellan åren 2007 och 2012 har sammantaget omkring nyligen examinerade studenter svarat på etableringsstudiens frågor. 5 De personer som intervjuats har tagit examen inom något av de vetenskapliga områdena juridik och samhällsvetenskap, teknik, humaniora och teologi, naturvetenskap, vård och omsorg, konstnärligt område, medicin och odontologi, samt övrigt område. Antalet studenter som varit med varierar något från år till år beroende på antalet examinerade studenter inom de undersökta områdena under respektive år, samt givetvis på hur många av de tillfrågade som varit villiga att ställa upp på en intervju. 6 De examensnivåer som undersökts har också varierat något från år till år och innefattar sammantaget magister-, master- och kandidatexamen. Intervjuerna har skett cirka ett år efter att examen tagits ut. I 2007 års studie intervjuades personer som tagit ut sina examina under läsåret 2005/2006 I 2008 års studie intervjuades personer som tagit ut sina examina under läsåret 2006/2007 I 2009 års studie intervjuades personer som tagit ut sina examina under läsåret 2007/2008 I 2010 års studie intervjuades personer som tagit ut sina examina under läsåret 2008/ gjordes intervjuer med personer som tagit ut sina examina under läsåret 2009/ gjordes intervjuer med personer som tagit ut sina examina under läsåret 2010/2011 Intervjuerna genomfördes per telefon med ett enkätformulär med fasta svarsalternativ som underlag. 7 Viss variation på frågorna har funnits från år till år men ett antal frågor har varit återkommande: Om de svarande har arbete efter examen och hur lång tid det tog Om de svarande har ett kvalificerat arbete Kommentar [MG Mikaela vill du lägga in en fotnot till vad detta kan vara? Kommentar [MG tämmer detta Mikaela? 5 Intervjuerna har skett mellan sju till tolv månader efter att intervjupersonen tagit examen. 6 Kontaktuppgifter för de examinerade studenterna har beställts från respektive lärosäte, varefter ett slumpmässigt urval gjorts inom respektive utbildning/huvudområde. 7 Intervjuerna har gjorts av undersökningsföretagen Studentkraft AB/Joblink Norden AB, Novus Opinion och Demoskop AB på uppdrag av Svenskt Näringsliv 8 Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet

11 Vilken ingångslön de svarande har Hur de svarande upplevt kontakten/samverkan med arbetslivet under sin utbildning I bilaga A återfinns ett exempel på den senaste etableringsenkäten (2012). Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet

12 3. Syntetiserade resultat Svenskt Näringslivs studier och rapportserie om Högskolekvalitet har som nämnts genomförts årligen Syftet med denna syntes är att sammanställa resultat från studierna för de olika åren med ett visst jämförande perspektiv. Följande frågor står i förgrunden: Vilken sysselsättning har de intervjuade vid intervjutillfället? Hur många har ett arbete (tillsvidareanställning, visstidsanställning, egen företagare eller forskarutbildning/doktorandtjänst) vid intervjutillfället? Hur många har ett kvalificerat arbete (i nivå eller över nivå med sin utbildning) vid intervjutillfället? Hur skattar de intervjuade samverkan under sin utbildning? Vilken betydelse skattad samverkan i utbildningen har för hur nöjd man är med utbildningen (om man skulle välja samma utbildning igen) möjligheten att få ett kvalificerat jobb hur lång tid det tar att få ett arbete vilken ingångslön man får Data från 2007 är inte jämförbara med data från övriga år (delvis annorlunda enkätfrågor och svarsalternativ) och inkluderas därför inte i sammanställningen. Resultat från de skriftliga rapporterna för år 2007 ingår dock. Vad gäller sysselsättning vid intervjutillfället fanns år 2008 alternativet studerande/forskarutbildning vilket gör att man för det året inte kan särskilja de som studerade på grund- eller avancerad nivå från de som befann sig i forskarutbildning med doktorandtjänst eller motsvarande. Resultat för de 189 personer som det rör sig om redovisas fortsättningsvis inte men kommenteras emellanåt i texten. 3.1 Underlaget De ursprungliga datafilerna för respektive år har slagits ihop. Ofullständiga svar och information som inte går att jämföra mellan åren har rensats bort. Det totala antalet intervjuade för samtliga år ( ) är drygt men följande resultatredovisningar bygger på svar från personer vilket utgör cirka 93 procent. Detta dels på grund av att data för år 2007 har exkluderats och dels för att materialet har rensats för att vara kompatibelt. Antalet svar för respektive fråga varierar av naturliga skäl men dock endast i marginell utsträckning. Av jämförelseskäl fokuserar vi i vår syntes huvudsakligen på de fyra stora vetenskapliga områdena juridik och samhällsvetenskap, teknik, humaniora och teologi, samt naturvetenskap, vilka finns representerade i datamaterialet för samtliga år. Dessa områden omfattar 94 procent av de intervjuade. 10 Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet

13 Tabell 1 visar det totala antalet och andelen intervjuade per vetenskapligt område för åren För en person saknas information om vetenskapligt område. Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet

14 Tabell 1 Antal intervjuade per vetenskapligt område (andel av totalt antal intervjuade) Vetenskapligt område Antal intervjuade (andel av totalt) Juridik och samhällsvetenskap (48 %) Teknik (27 %) Humaniora och teologi (11 %) Naturvetenskap (8 %) Vård och omsorg 893 (3 %) Konstnärligt område 331 (1 %) Övrigt område 252 (1 %) Medicin och odontologi 211 (1 %) TOTALT (100 %) I Figur 1 framgår vilka vetenskapliga områden som täcks in för respektive år. Övriga vetenskapliga områden (vård och omsorg, konstnärligt område, medicin och odontologi, övrigt område) omfattar som högst tio procent av svaren för år 2011 respektive år % 80% 60% 40% 20% 0% Juridik och samhällsvetenskap Humaniora och teologi Vård och omsorg Medicin och odontologi Teknik Naturvetenskap Konstnärligt område Övrigt område Figur 1 Fördelning av intervjupersoner per vetenskapligt område uppdelat på år 3.2 Sysselsättningen bland undersökningsdeltagarna Figur 2 visar fördelningen på typ av sysselsättning vid intervjutillfället. Totalt uppgav 81 procent att de hade ett arbete. Elva procent studerade fortfarande och sex procent var arbetssökande. En procent svarade annat. 12 Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet

15 6% 4% 2%1% Tillsvidareanställning Visstidsanställning 11% Studerande 18% 57% Arbetssökande Forskarutbildning/ doktorandtjänst Egen företagare Annat Figur 2 Typ av sysselsättning vid intervjutillfället (totalt ) Med siffror för det första och sista året visar Figur 3 hur andelen som angett respektive typ av sysselsättning har förändrats mellan åren Andelen tillsvidareanställda har sedan 2008 sjunkit med tolv procentenheter (dock en ökning på fyra procentenheter mellan 2011 och 2012). Andelen visstidsanställda har varit relativt konstant mellan åren med en förändring på som högst två procentenheter från ett år till ett annat ( ). 70% 60% 50% 40% 69% 57% 30% 20% 10% 0% 17% 18% 13% 5% 8% 6% 1% 3% 4% 3% Tillsvidareanställd Visstidsanställd Egen företagare Doktorandtjänst Studerande Arbetssökande Figur 3 Förändring över tid vad gäller andel som angett respektive typ av sysselsättning Andelen studerande är sedan 2010 konstant på 13 procent, med en föregående ökning på fem procentenheter mellan 2009 och 2010 (majoriteten av de studerande har en examen på grundnivå vilket troligtvis betyder att de studerar vidare på avancerad nivå). Andelen forskarstuderande (i figuren doktorandtjänst) har varierat mellan tre och sex procent under perioden År 2008 var kategorin studerande/forskarutbildning sammanslagen, och uppgick till åtta procent. Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet

16 Andelen av de intervjuade som sysselsätter sig med att vara egen företagare har varierat i mindre utsträckning (en till tre procent). Andelen arbetssökande har varierat mellan tre (2009) till sju procent (2011). Alternativet annat redovisas inte i figuren men låg på sju procent år 2009 och fyra procent 2010 (noll procent övriga år). Totalt (för alla områden) ökade andelen studerande med fem procentenheter mellan år för att sedan vara konstant. Samma trend återfinns inom området humaniora och teologi där andelen studerande mer än fördubblats mellan 2009 och 2012, från nio till 22 procent. Även områdena juridik och samhällsvetenskap samt teknik uppvisar en liknande utvecklingstrend. Inom naturvetenskap har andelen däremot minskat något från 17 procent 2009 till 16 procent Utvecklingen för respektive typ av arbete inom de olika vetenskapliga områdena redovisas i Figur 4. Den tämligen konstanta bild vad gäller andel som vid intervjutillfället har en tillsvidareanställning och som redovisas i Figur 3 gäller för tre av de vetenskapliga områdena; humaniora och teologi, juridik och samhällsvetenskap samt teknik. Inom naturvetenskap har istället andelen som har en tillsvidareanställning ökat från 35 procent år 2008 till 52 procent år För samtliga år gäller att den högsta andelen tillsvidareanställda återfinns inom teknikområdet medan den lägsta andelen tillsvidareanställda finns inom det naturvetenskapliga området. Enligt Figur 3 är andelen som anger att de har en visstidsanställning ganska konstant när alla områden slagits samman, men när man i Figur 4 ser till olika vetenskapliga områden framträder skillnader. Naturvetenskap avviker tydligast; där har andelen sjunkit för varje år från 61 procent 2008 till 24 procent Inom humaniora och teologi sjönk andelen med en visstidsanställning från 39 procent 2008 till 31 procent 2009, för att sedan stiga igen till 39 procent Inom juridik och samhällsvetenskap har andelen varierat mellan 21 procent ( ) och 26 procent För teknikområdet är andelen dock förhållandevis konstant (en variation på mellan åtta och tolv procent). 100% 80% 60% 40% 20% 0% Humaniora och teologi Juridik och samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Anställd, tills vidare Egen företagare Anställd, visstid Forskarutbildning eller doktorandtjänst Figur 4 Förändring över tid vad gäller typ av arbete per år och vetenskapligt område Bland de intervjuade förekommer examina på både grund- och avancerad nivå. Med undantag för år 2008 (31 procent på grundnivå och 69 procent på avancerad nivå) är fördelningen mellan de två utbildningsnivåerna för de olika åren relativt jämn. Mellan procent av de intervjuade har tagit examen på grundnivå medan procent tagit examen på avancerad nivå. 14 Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet

17 Av Figur 5 framgår fördelningen av examina på grundnivå respektive avancerad nivå inom olika typer av sysselsättning. Fördelningen vad gäller detta är jämn inom kategorierna arbetar (tillsvidareanställning, visstidsanställning, egen företagare eller forskarutbildning/doktorandtjänst) och annat. Den mindre skillnad som syns för kategorin arbetssökande kan tyda på att det är lättare för personer med examen på avancerad nivå att få ett arbete jämfört med de som har en examen på grundnivå. Att kategorin studerande utgörs av större andel med examen på grundnivå än avancerad nivå är fullt naturligt då många av dem senare väljer att studera vidare på avancerad nivå. De som väljer att studera vidare på högre nivå efter en examen på avancerad nivå finns i kategorin forskarsutbildning/doktorandtjänst. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Arbetar Studerande Arbetssökande Annat Grundnivå Avancerad nivå Figur 5 Fördelning av andel intervjuade med examen på grundnivå eller avancerad nivå per typ av sysselsättning 3.3 Utbildningens betydelse och relevans för ett kvalificerat arbete Inom projektet Högskolekvalitet tas hänsyn till arbetets kvalifikationsgrad i relation till utbildningen. Det vill säga ett jobb med arbetsuppgifter som har en kvalifikationsnivå som kräver den utbildningsnivå den examinerade har (Högskolekvalitet 2012). Kvalifikationsnivån mäts genom självskattning där de intervjuade som har ett arbete får ange ett av följande tre alternativ: jag är överkvalificerad; mina arbetsuppgifter ligger i nivå med min utbildning; mina arbetsuppgifter är mer avancerade än min utbildning syftar till (Högskolekvalitet 2012). Bland de som anger att de har någon typ av arbete som sysselsättning anser 72 procent ( ) att kvalifikationsnivån på deras arbetsuppgifter stämmer överens med deras utbildningsnivå, sju procent anser att deras arbetsuppgifter är mer kvalificerade än deras utbildningsnivå och 21 procent anser att de är överkvalificerade för den typ av arbetsuppgifter som arbetet innebär. Ovanstående andelar gäller dock endast för de som har ett arbete, men ser man till den totala andelen av samtliga intervjuade är siffrorna lägre för de som har ett arbete vars kvalifikationsgrad är i nivå eller över nivå med utbildningen. Totalt sett är det 58 procent som har ett arbete i nivå med vad utbildningen syftar till. Totalt sex procent har mer avancerade uppgifter och 17 procent av samtliga intervjuade är överkvalificerade. Figur 6 visar hur de totala andelarna (för samtliga intervjuade oavsett sysselsättning) har förändrats över tid. Andelen som anser sig vara överkvalificerade för sitt arbete var som högst år 2008, 22 procent, och var relativt hög även Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet

18 Andelen (57 procent) som anser att deras arbete är av en kvalifikationsgrad i nivå med utbildningen har totalt sett inte förändrats mellan 2008 och 2012; som högst var andelen 2009 (63 procent). Lägst och mest konstant är den andel som anser att de har mer avancerade arbetsuppgifter än vad utbildningen syftar till, mellan fem och sju procent. 100% 80% 60% 57% 63% 54% 59% 57% 40% 20% 0% 22% 14% 17% 19% 17% 7% 5% 5% 5% 6% Mer avancerade arbetsuppgifter än utbildningen syftar till I nivå med vad utbildningen syftar till Överkvalificerad Figur 6 Förändring över tid vad gäller grad av kvalifikation på arbetet (andel av samtliga intervjuade oavsett sysselsättning) Av Figur 7 framgår fördelningen av vad de intervjuade anser att deras arbete har för kvalifikationsgrad inom de respektive fyra vetenskapliga områdena. Siffrorna varierar något mellan åren och mellan de olika vetenskapliga områdena. Mellan 2008 och 2012 har andelen som har ett arbete i nivå med sin utbildning ökat inom områdena juridik och samhällsvetenskap, naturvetenskap, och teknik, medan andelen har minskat inom humaniora och teologi. Mellan har andelen som anser att de har ett arbete i nivå med sin utbildning även ökat inom medicin och odontologi samt inom vård och omsorg. Inom konstnärliga ämnen har andelen minskat och vad gäller inom övriga områden har ingen förändring skett. Andelen som har mer avancerade uppgifter har ökat inom humaniora och teologi, minskat inom juridik och samhällsvetenskap och varit relativt jämn inom naturvetenskap och inom teknik. En mindre ökning har även skett för övriga vetenskapliga områden mellan Upplevd överkvalificering har minskat inom juridik och samhällsvetenskap, teknik, vård och omsorg, medicin och odontologi samt inom övrigt område. Som mest har minskningen varit 23 procentenheter ( inom naturvetenskap). En mindre ökning har skett inom humaniora och teologi samt inom konstnärligt område. 16 Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet

19 100% 80% 60% 40% 20% 0% Humaniora och teologi Juridik och samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Mer avancerade uppgifter än vad utbildningen syftar till I nivå med vad utbildningen syftar till Överkvalificerad Figur 7 Grad av kvalificerat arbete och vetenskapligt område Figur 8 visar hur den upplevda kvalifikationsgraden förhåller sig till respektive typ av sysselsättning. Störst andel överkvalificerade finns bland de som har en visstidsanställning vilket kan betyda att de fått ett tillfälligt arbete som inte motsvarar deras utbildningsnivå. Den relativt stora andelen överkvalificerade bland tillsvidareanställda, ca 20 procent, kan även den tyda på att man tar en anställning för att ha ett arbete trots att arbetet inte motsvarar den kvalifikationsnivå som utbildningen syftar till, åtminstone inte omkring ett år efter examenstillfället, när undersökningen gjordes. Att andelen överkvalificerade är lägst inom den kategori som genomgår forskarutbildning är inte särskilt överraskande. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Tillsvidareanställd Visstidsanställd Egen företagare Forskarutbildning eller doktorandtjänst Mer avancerade arbetsuppgifter än vad utbildningen syftar till I nivå med vad utbildningen syftar till Överkvalificerad Figur 8 Grad av kvalificerat arbete och typ av arbete 3.4 Samverkan under utbildningen och etablering på arbetsmarknaden Enligt Svenskt Näringslivs samtliga undersökningar inom ramen för Högskolekvalitet finns ett samband mellan god samverkan och förbättrade chanser på arbetsmarknaden. Trots mindre skillnader mellan åren är det tydligt att god Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet

20 samverkan (oavsett utbildningsinriktning) är positivt för möjligheten att få ett jobb. I följande avsnitt redovisas data för , huvudsakligen för de fyra vetenskapliga områdena. Figur 9 visar hur de intervjuade för varje år har skattat samverkan i sin utbildning. Totalt 44 procent (för alla år) av de intervjuade skattar samverkan som god eller mycket god i sin utbildning, medan 56 procent anser att samverkan inte varit särskilt god eller varit dålig. År 2008 var det hela 29 procent som skattade samverkan som dålig; för år 2012 var andelen 24 procent. Andelen som angett inte särskilt god varierar mellan 28 och 33 procent. Andelarna som skattat samverkan som god eller mycket god har ökat med totalt tre respektive fyra procentenheter. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Mycket god God Inte särskilt god Dålig Figur 9 Upplevd samverkan bland de intervjuade per år Om man räknar samman de som angett god eller mycket god inom respektive av de fyra vetenskapliga områdena (Figur 10) upplevs samverkan vara bäst inom teknik (53 procent) och sämst inom naturvetenskap (32 procent). Samverkan skattas som god eller mycket god av 65 procent inom vård och omsorg, 62 procent inom medicin och odontologi, 50 procent inom konstnärligt område samt 44 procent inom övrigt område. 18 Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet

21 100% 80% 60% 40% 20% 0% Teknik Juridik och samhällsvetenskap Humaniora och teologi Naturvetenskap Mycket god God Inte särskilt god Dålig Figur 10 Grad av upplevd samverkan per vetenskapligt område Upplevd samverkan och nöjdhet med utbildningen Svenskt Näringsliv undersöker även sambandet mellan skattad (upplevd) samverkan och nöjdhet vad gäller utbildningen, alltså om man skulle välja samma utbildning igen om man fick chansen på nytt. Totalt 74 procent skulle välja om samma utbildning igen, se Figur 11 Andel av de intervjuade som skulle välja om sin utbildning om de fick chans på nytt. 26% Ja Nej 74% Figur 11 Andel av de intervjuade som skulle välja om sin utbildning om de fick chans på nytt Data för år (Figur 12, till vänster nedan) visar att en större andel av de som arbetar skulle välja om sin utbildning om de fick chans på nytt jämfört med de som har en annan sysselsättning än ett arbete. Figur 13 (till höger nedan) visar tydligt att de som menar att samverkan i utbildningen varit god eller mycket god i högre utsträckning skulle välja om sin utbildning på nytt jämfört med de som skattat samverkan som inte särskilt god eller dålig. Detta tyder dels på ett samband mellan nöjdhet med utbildningen och att få ett arbete och dels mellan samverkan i utbildningen och nöjdhet med utbildningen, bland de intervjuade. Det första sambandet gäller för samtliga av de fyra vetenskapliga områdena; med en variation på mellan procent skulle en majoritet av de Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet

22 intervjuade som har arbete välja om sin utbildning. För de med en annan sysselsättning än arbete varierar andelen mellan procent. Även det senare sambandet (Figur 13) syns inom samtliga fyra vetenskapliga områden som vi huvudsakligen fokuserar på; mellan procent av de som skattar samverkan som god eller mycket god skulle välja om sin utbildning på nytt medan motsvarande andel för de som skattar samverkan som inte särskilt god eller dålig ligger på mellan procent inom de olika områdena. 100% 100% 75% 50% 25% 0% Arbete Annan sysselsättning 75% 50% 25% 0% Mycket god God Inte särskilt god Dålig Ja Nej Ja Nej Figur 12 (till vänster) Andel som skulle välja som sin utbildning på nytt uppdelat på arbete och annan sysselsättning Figur 13 (till höger) Skattad samverkan och andel som skulle välja om samma utbildning på nytt Utbildningens betydelse för det nuvarande arbetet Tabell 2 visar att oavsett typ av arbete så anser alltid fler av de som skattar samverkan högt att deras utbildning har haft stor betydelse för deras nuvarande arbete jämfört med de som skattar samverkan lågt. Det är även fler av de som skattar samverkan lågt som anser att utbildningen har en liten betydelse för deras nuvarande arbete jämfört med de som skattar samverkan högt, åter oavsett vilken typ av arbete man har. Tabell 2 Förhållande mellan typ av arbete, skattad samverkan och om utbildningen har stor betydelse för det jobb man har Typ av arbete Storbetydelse Liten betydelse Lågt skattad samverkan Högt skattad samverkan Lågt skattad samverkan Högt skattad samverkan Tillsvidareanställning 75 % 84 % 19 % 12 % Visstidsanställning 69 % 84 % 26 % 14 % Egen företagare 66 % 73 % 30 % 25 % Forskarutbildning/ doktorandtjänst 95 % 97 % 5 % 3 % Betydelsen av samverkan för möjlighet till ett arbete Data för (Figur 14) visar att de som arbetar (tillsvidareanställning, visstidsanställning, egen företagare eller doktorandtjänst) i högre utsträckning har skattat samverkan som god eller mycket god jämfört med de som inte arbetar (studerande, arbetssökande eller annat). Detta tyder på att de som har gått en utbildning som haft innehåll av god samverkan lättare har kunnat få arbete än de som inte upplevt en god samverkan under sin utbildning. Det kan naturligtvis också finnas andra faktorer som påverkar varför man lättare får arbete men som inte framgår här. 20 Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet

23 100% 80% 60% 40% 20% 0% Mycket god God Inte särskilt god Dålig Figur 14 Upplevd samverkan i utbildningen och typ av sysselsättning Data visar också att en majoritet av de som är överkvalificerade bland tillsvidare- och visstidsanställda har skattat samverkan som inte särskilt god eller dålig (62 respektive 73 procent). Vad gäller de som har ett arbete i nivå med vad utbildningen syftar till är fördelningen jämn mellan de som skattar samverkan som god respektive dålig, både bland tillsvidareanställda och visstidsanställda Betydelsen av samverkan i utbildningen för tid till arbete Totalt för åren har 78 procent av de som arbetar fått sitt jobb inom tre månader från att de tog examen. Av dem har strax över 7o procent en tillsvidareanställning och 20 procent en visstidsanställning (egen företagare 4 procent och doktorandtjänst 5 procent). Figur 15 visar att det har tagit längre tid att få jobb för de som skattar samverkan som dålig jämfört med de som skattar samverkan som god. Fördelningen bland de som anger att de har samma jobb som innan studierna är jämn (50 procent) oavsett om de upplevt god eller dålig samverkan under utbildningen. Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet

24 100% 80% 60% 40% 20% 0% 0-3 månader 4-6 månader 7-12 månader 12 månader eller mer God/mycket god samverkan Inte särskilt god/dålig samverkan Figur 15 Tid till anställning och skattad samverkan 3.5 Samverkans betydelse enligt de årliga rapporterna Sambandet mellan god samverkan, det vill säga studenternas upplevelse av god samverkan, och förbättrade chanser på arbetsmarknaden, har funnits alla sex år som Svenskt Näringsliv genomfört etableringsstudien och projektet Högskolekvalitet. För att räkna ut sambandet mellan samverkan och möjligheter till jobb, till kvalificerat jobb och till bra lön, har Svenskt Näringsliv använt sig av en logistisk regressionsanalys. 9 Nedan presenteras de resultat som sambandsanalysen har gett för respektive år skrevs ingen rapport och vi har därför inte haft tillgång till siffror för det året Möjligheterna att få jobb efter examen År 2012 visar resultaten att en god samverkan i utbildningen ökar sannolikheten att få ett jobb inom tre månader med 78 procent. År 2011 visar resultaten att en god samverkan i utbildningen ökar oddset att få ett jobb inom tre månader med 71 procent. År 2009 visar resultaten att en utbildning med god samverkan under utbildningen ökar oddset att få jobb med 84 procent. År 2008 visade resultaten att god samverkan under utbildningen ökade oddset att få jobb med 42 procent. 9 När den beroende variabeln utgörs av två kategorier används så kallad logistisk regression för att utvärdera sambanden. Det medför att resultaten presenteras som oddskvoter. En oddskvot innebär att vi för en kategori (till exempel män) jämför oddset för att tillhöra en av två grupper (till exempel tillsvidareanställd respektive inte tillsvidareanställd) med motsvarande odds för en referensgrupp (till exempel kvinnor). Oddset är sannolikheten för att något ska inträffa dividerat med sannolikheten att det inte ska inträffa. Om sannolikheten för en händelse är 0,8 är således oddset för händelsen 0,8/(1-0,8) = 4. Oddskvoterna mäter effektstorlek och en oddskvot som är större än 1 visar på ett positivt samband (+) med den beroende variabeln, medan en oddskvot som är mindre än 1 indikerar ett negativt samband ( ). (Svenskt Näringsliv, Akademi eller verklighet?, mars 2008) Kommentar [MG Mikaela, visst skulle du sätta in uppdaterad information här? 22 Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet

25 År 2007 undersöktes sannolikheten för huruvida samverkan förbättrade möjligheterna att få jobb och fann att samverkan påverkar möjligheterna starkt. Siffror saknas dock för detta år. Allt sammantaget utgör de ovanstående resultaten ett starkt tecken på att samverkan under utbildningen ökar möjligheten att få jobb efter examen Möjligheterna att få ett kvalificerat jobb efter examen År 2012 visar resultaten att en god samverkan i utbildningen ökar sannolikheten att få ett kvalificerat jobb med 69 procent. År 2011 visar resultaten att en god samverkan i utbildningen ökar sannolikheten att få ett kvalificerat jobb med 87 procent. År 2009 visar resultaten att god samverkan under utbildningen ökar oddset att få ett kvalificerat jobb med 45 procent. År 2008 visade resultaten att god samverkan under utbildningen ökade oddset att få ett kvalificerat jobb med 55 procent. År 2007 undersöktes sannolikheten för huruvida samverkan förbättrade möjligheterna att få kvalificerade jobb och man fann då att samverkan påverkar möjligheterna starkt. Siffror saknas dock för detta år. Det står klart att möjligheten att få ett kvalificerat jobb efter examen ökar markant om den genomgångna utbildningen innehållit en hög grad av samverkan Möjligheterna att få en bra lön År 2012 visar resultaten att en god samverkan under utbildningen ger i snitt 1007 kronor mer i lön per månad med examen på grundnivå och 1808 kronor med examen på avancerad nivå, vilket motsvarar 4,4 procent på grundnivå och 7,9 procent på avancerad nivå. År 2011 visar resultaten att en god samverkan under utbildningen ger i genomsnitt 2,1 procent högre ingångslön för examinerade på grundnivå, vilket motsvarar 479 kronor per månad. En examen på avancerad nivå leder till i genomsnitt 3,8 procent högre lön, vilket motsvarar 867 kronor. År 2009 visar resultaten att marknaden är beredd att betala 1056 mer i månadslön för nyexaminerade som haft god samverkan med näringslivet under utbildningen. År 2008 visade resultaten att marknaden var beredd att betala 900 kronor mer i ingångslön om utbildningen haft god samverkan med näringslivet. År 2007 visade resultaten att marknaden var beredd att betala 800 kronor mer i ingångslön om utbildningen haft god samverkan med näringslivet. Ovanstående resultat indikerar tydligt ett samband mellan god samverkan och en relativt högre ingångslön jämfört med utbildningar som uppfattas ha mindre hög grad av samverkan. Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet

26 4. Slutsatser och reflektioner Som ett huvudresultat av syntesen av framför allt etableringsstudiens resultat inom projektet Högskolekvalitet från de olika åren måste vi konstatera att en relativt stor andel av de svarande före detta studenterna har fått en tillsvidareanställning kort efter slutförd utbildning. Det ska dock noteras att andelen fallit markant under den undersökta perioden, från 69 procent 2008 till 57 procent Det är naturligtvis sannolikt att detta är ett utslag av en avvaktande arbetsmarknad under åren av ekonomisk kris. Andelarna övrig slags anställning eller annan sysselsättning ligger tämligen konstant. Omkring 60 procent har ett jobb med en kvalifikationsgrad som motsvarar den utbildning man genomgått. Omkring 20 procent anser sig överkvalificerade; runt fem procent anser sig underkvalificerade. Det kan diskuteras hur pass allvarligt det är att fyra av tio inte fått ett arbete efter examen på en kvalifikationsnivå som motsvarar utbildningen. I bästa fall får man ett kvalificerat arbete efter ytterligare någon tid. Utan tvekan finns det ändå en klar förbättringspotential avseende detta. Däremot är det är knappast alarmerande att var femte anser sig överkvalificerad på sitt första jobb en kort tid efter examen. Många anställningar kan inledas med enklare arbetsuppgifter och sedan med tiden utvecklas till att innebära mer ansvar och mer avancerade uppgifter. Det kan också vara så att man som nyexaminerad hoppar på ett jobb som är något underkvalificerat för att få in en fot på arbetsmarknaden, vilket man använder som språngbräda mot mer avancerade jobb något eller några år senare. Det vore däremot mer allvarligt om en femtedel anser sig ha förhållandevis okvalificerade uppgifter även en tid senare i arbetslivet. Sammanställningen visar ganska entydigt att graden av samverkan under utbildningen spelar stor roll för studenternas möjligheter att få ett relevant kvalificerat jobb efter examen, och för hur nöjda de är med sin utbildning. Det finns ett samband mellan samverkan och hur pass nöjd man är med utbildningen. De som uppger att utbildningen innehållit god eller mycket god samverkan är också mer nöjda med sitt utbildningsval. Resultaten visar vidare att de som anser att samverkan i utbildningen varit god eller mycket god i högre utsträckning skulle välja om sin utbildning på nytt jämfört med de som anser att samverkan inte varit särskilt god eller rentav dålig. Sambandet återfinns inom samtliga av de fyra vetenskapliga områdena som vi huvudsakligen undersökt; mellan procent av de som anser att samverkan varit god skulle välja om sin utbildning på nytt medan motsvarande andel för de som upplevt samverkan som dålig ligger på mellan procent. Notera att också andra mellanliggande variabler kan förekomma vilka vi inte har haft möjlighet att kontrollera för här. Sambandet mellan god samverkan och förbättrade chanser på arbetsmarknaden har funnits alla sex år som Svenskt Näringsliv har genomfört Högskolekvalitet. En god samverkan mellan arbetslivet och utbildningarna ökar sannolikheten för studenterna att få kvalificerade jobb, få jobb snabbare efter examen, få högre ingångslön, och vara nöjda med sin utbildning. Mot denna bakgrund är det viktigt för utbildningsanordnare och individer med ansvar för kurser och utbildningsprogram att noga fundera på om det skulle gå att utveckla samverkan på den enskilda utbildningen. Detta bör ske utefter varje utbildnings egna förutsättningar; givetvis finns det skillnader i vilken typ av samverkan som kan ske, liksom hur pass omfattande eller intensiv den kan vara. Samverkan enligt en form som fungerar väl inom en disciplin eller ett vetenskapligt område kanske fungerar mindre väl inom ett annat område. Ökad samverkan förefaller vara en säker väg till mer nöjda studenter och förbättrade möjligheter för de examinerade studenterna på arbetsmarknaden. I en situation av ökande konkurrens om studenterna bör en utvecklad samverkan under utbildningen kunna vara en konkurrensfördel för den aktuella högskolan eller programmet. Den som kan visa att utbildningarna innehåller en etablerad och relevant form av samverkan bör kunna locka fler studenter. Även inom de mest teoretiska 24 Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet

27 utbildningarna bör det gå att finna former för samverkan som är anpassande till utbildningens karaktär och befinns relevanta för de som genomgår utbildningen. Projektet Högskolekvalitet har härvidlag en viktig funktion som informationskälla och som inspiration för utbildningsansvariga. Förhoppningsvis vill också näringslivet och arbetsgivare inom offentlig sektor spela en aktiv roll i en utökad samverkan med högskolan. Arbetsgivarna måste då avsätta egna resurser och tid till samverkan och gå i dialog med högskolan om hur samverkan skulle kunna se ut. En respekt för vars och ens eventuellt olika agenda, intressen och behov är en utgångspunkt för en sådan dialog. Det finns flera exempel på regioner eller miljöer runt om i Sverige där samverkan mellan näringslivet och högskolan har utvecklats brett under många år och där detta fungerar mycket väl. Den övergripande slutsatsen av föreliggande syntes är att det finns mycket att vinna för alla parter på en utökad samverkan i den svenska högskolan. Syntes av Svenskt Näringslivs Högskolekvalitet