REMISSAMMANSTÄLLNING Ärendenr: NV

Transkript

1 1(106) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Björn Thews Tel: REMISSAMMANSTÄLLNING Ärendenr: NV Remissammanställning förslag till nya föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel samt föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter, som ersätter Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel 1. Syfte Denna remissammanställning syftar till att på ett översiktligt sätt redovisa de synpunkter som har inkommit på rubricerade föreskriftsförslag. Sammanställningen utgör vidare ett analysredskap för Naturvårdsverket i det fortsatta arbetet med att ta fram slutliga föreskrifter. 2. Remissförfarandet Remissen har översänts till sammanlagt 45 remissinstanser. Remissen skickades ut den 25 februari 2015 med sista svarsdatum den 10 april Remissinstanserna består av berörda myndigheter samt ett urval av kommuner och miljöförbund, bransch och intresseorganisationer, samt företag. 1 I urvalet av kommuner och miljöförbund har eftersträvats en spridning över landet, samt en blandning av såväl större som mindre kommuner som särskilt berörs av de nya föreskrifterna. 2 I urvalet av bransch och intresseorganisationer har en bedömning gjorts av de organisationer som särskilt kan tänkas beröras av de nya föreskrifterna. Vissa enskilda företag som bedriver skadedjurssaneringsverksamhet har omfattats av remissutskicket, vilket har att göra med att det saknas en branschförening för skadedjurssanerare. Vidare har remissen publicerats på Naturvårdsverkets hemsida, med upplysning om att det finns möjlighet att lämna synpunkter på föreskriftsförslagen. 1 Se missiv till remissutskicket med sändlista i bilaga 1 till remissammanställningen. 2 Sveriges kommuner och landsting har bistått Naturvårdsverket i detta urval. BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: EPOST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(106) 3. Sammanfattning av remissinstansernas inställning till föreslagna förskrifter 37 av 45 remissinstanser har svarat på remissen. Därutöver har ytterligare fyra yttranden inkommit med anledning av remissen. Utfallet av remissvaren kan sammanfattas enligt följande. 3.1 Förslag till föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel Avstår från att yttra sig: Anticimex, Innovations och kemiindustrierna i Sverige (IKEM), samt Sveriges Färgfabrikanters Förening (Sveff). Tillstyrker/inga synpunkter/ingen erinran/motsätter sig inte: Folkhälsomyndigheten, Göteborgs stad, Livsmedelsverket, Stockholms stad, samt Södertörns miljö och hälsoskyddsförbund. Tillstyrker/motsätter sig inte, men har synpunkter i någon del: Dricksvattenutredningen, Föreningen Sveriges Spannmålsodlare, Generalläkaren, Halmstads kommun, Havs och vattenmyndigheten, Hudiksvalls kommun, Hushållningssällskapens förbund, Hållbar idé AB, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Kristianstads kommun, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Lidköpings kommun, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Malmö stad, Miljösamverkan Östra Skaraborg, Oskarshamns kommun, Regelrådet, Skogsstyrelsen, Svenska Golfförbundet, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenskt Vatten, Svenskt Växtskydd, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Söderåsens miljöförbund, Trafikverket, Vattenmyndigheten Södra Östersjön, samt Örnsköldsviks kommun. 3.2 Förslag till föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter Avstår från att yttra sig: Dricksvattenutredningen, Föreningen Sveriges Spannmålsodlare, Generalläkaren, Hushållningssällskapens förbund, Jordbruksverket, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Lidköpings kommun, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Skogsstyrelsen, Svenska golfförbundet, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenskt Växtskydd och Sveriges geologiska undersökning (SGU). Tillstyrker/inga synpunkter/ingen erinran/motsätter sig inte: Havs och vattenmyndigheten, Hudiksvalls kommun, Innovations och kemiindustrierna i Sverige (IKEM), Livsmedelsverket, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Miljösamverkan Östra Skaraborg, Oskarshamns kommun, Stockholms stad, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Södertörns miljö och hälsoskyddsförbund, Trafikverket, samt Örnsköldsviks kommun. Tillstyrker/motsätter sig inte, men har synpunkter i någon del: Anticimex, Folkhälsomyndigheten, Göteborgs stad, Halmstads kommun, Hållbar idé AB, Kemikalieinspektionen, Kristianstads kommun, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län, Malmö stad, Regelrådet, Svenskt Vatten, Sveriges Färgfabrikanters Förening (Sveff), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Söderåsens Miljöförbund, och Vattenmyndigheten Södra Östersjön.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(106) 4. Sammanfattning av remissvar 4.1 Förslag till föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel i remitterat förslag Generellt Generellt Generellt Remissinstans Synpunkt Generalläkaren: När det gäller de alternativa lösningar som presenteras i konsekvensutredningen, förordar Generalläkaren det föreslagna alternativet att nya föreskrifter tas fram och befintliga föreskrifter upphävs. Göteborgs stad: Förslaget till nya föreskrifter i stort är bra. De är bättre anpassade efter förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel (bekämpningsmedelsförordningen) och vilken användning som finns vilket gör dem lättare att förstå och tillämpa både för myndigheter och för verksamhetsutövare. Halmstads kommun: Kommunen bedömer att de föreslagna föreskrifterna inte innehåller krav som kommer att öka arbetsbördan för kommunen såsom tillsynsmyndighet. Bedömning Beaktad Ingen åtgärd krävs. Ingen åtgärd krävs. Ingen åtgärd krävs. Generellt Havs och vattenmyndigheten: Föreskrifterna överlag är tydliga och väl avvägda. Ingen åtgärd krävs. Generellt Hudiksvalls kommun: Bedömer att de föreslagna föreskrifterna inte innehåller krav som kommer att öka arbetsinsatsen för kommunen som tillsynsmyndighet. Ingen åtgärd krävs. Generellt Hållbar idé AB: En koppling till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden är önskvärd. Naturvårdsverket är i egenskap av remissinstans aktivt deltagande vid framtagandet av vattenmyndigheternas respektive åtgärdsprogram för perioden Föreskrifterna är i överens

4 NATURVÅRDSVERKET 4(106) stämmelse med de åtgärder som föreslås för att begränsa spridning av rester av bekämpningsmedel i miljön. Generellt Jordbruksverket: 1. Vägledningen för tillämpning och tolkning av föreskrifterna får inte bli till ett allmänt råd som i framtiden kan användas för att ange nivåer i tolkningen av föreskrifterna. 2. För att göra läsningen av föreskrifterna enklare föreslår Jordbruksverket att definitioner som endast rör en paragraf läggs i den paragrafen och definitioner som rör flera paragrafer läggs i 2 kap. i föreskrifterna. 3. Konsekvensutredningen är bristfällig. Det gäller framför allt de delar som berör hur enskilda företag kan påverkas av de nya föreskrifterna. Växthusföretag har tidigare inte omfattas av spridningsföreskrifterna, då endast spridning utomhus reglerades. I konsekvensutredningen har alltför mycket vikt lagts på det sprojekt som genomfördes av Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket Endast ett fåtal växthusföretag fick ett tillsynsbesök under projekttiden. När projektet genomfördes hade inte växthusföretag något krav på sig att dokumentera sina behandlingar i en sprutjournal. Det är oklart hur många växthusföretag som idag kan uppfylla de föreslagna kraven på utspädnings, blandnings, och påfyllningsplatser samt lagringsutrymmen. Växthusföretagens situation behöver genomlysas bättre. 4. Det behövs en analys över hur företag som behöver göra åtgärder för att leva upp till de nya föreskrifterna ska klara av detta. Det kan behövas övergångsbestämmelser för att ge företagen tid att uppnå rätt nivå. Även om hanteringen på gårdsnivå ser väldigt bra ut i de flesta fall har Jordbruksverket erfarenhet av att variationen mellan olika företag är stor. 1. Författningskommentarerna kommer att utgöra grunden vid framtagande av smaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Vägledningen kommer inte att utgöra ett allmänt råd. 2. Naturvårdsverket anser att föreskrifterna ska följa den systematik som finns i bekämpningsmedelsförordningen. I förordningen återfinns definitioner endast i de gemensamma bestämmelserna i förordningens 1 kap. 3. Föreskrifterna om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel kompletterar bekämpningsmedelsförordningen när det gäller vilka försiktighetsåtgärder som behöver vidtas till skydd för människors hälsa och miljön. De bestämmelser som är tillämpliga på hantering i växthus är bestämmelserna om utspädning, blandning och påfyllning m.m. i 4 kap. 1 och förvaring i 5 kap. 1 i föreskrifterna. Bestämmelsen om utspädning, blandning, påfyllning och rengöring av utrustning i 4 kap. 1 i föreskrifterna innebär att sådan hantering ska ske på en plats som är lämplig för ändamålet. Sådan hantering får inte ske på vägområden, samt på grusytor och andra mycket genomsläppliga ytor eller på ytor av asfalt eller betong eller andra hårdgjorda material på vilka det inte finns möjlighet till uppsamling av växtskyddsmedlet. Möjlig Kompl. av konsekvens utredning

5 NATURVÅRDSVERKET 5(106) het till uppsamling innebär att förekommande spill ska kunna samlas upp och inte får ledas ut på avloppsnätet eller släppas ut i omgivande miljö. Bestämmelsen om förvaring av växtskyddsmedel i 5 kap. 1 i föreskrifterna innebär att växtskyddsmedel ska lagras i ett invallat utrymme eller invallad behållare med möjlighet till uppsamling av läckage eller spill. Naturvårdsverket gör bedömningen att de företag som idag inte uppfyller dessa krav bör kunna vidta relativt enkla åtgärder för att säkerställa regelefterlevnad. Med anledning av Jordbruksverkets synpunkt har konsekvensutredningen kompletterats med en närmare bedömning av konsekvenserna av föreskrifterna för växthusföretag. Vidare har konsekvensutredningen kompletterats när det gäller påverkan på lantbruksföretag. 4. Naturvårdsverket gör bedömningen att de föreslagna bestämmelserna inte innebär så ingripande konsekvenser för berörda företag att övergångsbestämmelser är nödvändiga. Emellertid har konsekvensutredningen kompletterats med uppgifter om, och bedömning av, hur företagen ska kunna efterleva de krav som ställs i föreskrifterna. Kompl. av konsekvens utredning Generellt Kemikalieinspektionen: Kemikalieinspektionen välkomnar förslagen från Naturvårdsverket och uppskattar den beredning med informations och referensgruppsmöten som föregått remissutskicket. Kemikalieinspektionen har följande generella synpunkter. 1. Kemikalieinspektionen anser att Naturvårdsverket har möjlighet att föreskriva om kombinationseffekter vid användning av flera växtskydds 1. Naturvårdsverket delar uppfattningen att det är angeläget att hantera problemet om spridning av olika växtskyddsmedel med samma verksamma ämne samt spridning av olika växtskyddsmedel med samma verkningsmekanism. Emellertid saknas i bekämpningsmedelsförordningen bemyndigande för Naturvårdsverket att hantera

6 NATURVÅRDSVERKET 6(106) medel med samma verkningsmekanism på en och samma yta. Kemikalieinspektionens föreslår att det i föreskrifterna införs en bestämmelse som reglerar spridning av olika växtskyddsmedel med samma verksamma ämne, enligt följande. Den som sprider flera växtskyddsmedel som innehåller samma verksamma ämne på samma yta ska se till att dosen och antal behandlingar inte överskrider de villkor för dos och antal behandlingar som gäller för ett av dessa växtskyddsmedel. 2. Av samma skäl som Naturvårdsverket föreslår bestämmelser om fasta och anpassade skyddsavstånd anser Kemikalieinspektionen att en bestämmelse om obehandlade bevuxna skyddszoner bör införas i föreskrifterna, enligt följande förslag. Vid spridning av växtskyddsmedel som förenats med särskilda villkor i produktgodkännandet som kräver åtgärder till skydd mot förorening av vatten genom markavrinning ska en obehandlad skyddszon om minst 10 meters bredd hållas. Skyddszonen ska anpassas efter omständigheterna på platsen för användningen, varvid särskild hänsyn ska tas till jordart och markstruktur samt markens lutning mot omgivningen på den plats där spridningen avses ske. Skyddszonen ska vara permanent bevuxen och vara anlagd minst 1 år före behandlingen. Skyddszonen ska bestå av gräs eller gräs i blandning med örtväxter. Den markanpassade skyddszonen ska räknas från strandlinjen för högvattenytan eller strandbrinkens överkant och ska hållas gentemot de vatten eller vattendrag som är utmärkta på topografiska kartan eller som är vattenförande hela året. Genom ett undantag från första stycket kan en mindre skyddszon om minst 2 meter gälla om det, på grund av jordvallar eller andra fysiska hinder på platsen är uppenbart att en mindre zon räcker. Alternativt. Om produktgodkännandet för ett växtskyddsmedel innehåller krav på åtgärder för att skydda vatten från förorening till följd av markavrinning ska skyddszonen vid spridning vara minst 10 meter bred. Skyddszonen ska detta problem i nu aktuella föreskrifter. Naturvårdsverket avser ändå att aktivt arbeta för att åstadkomma en lämplig lösning på detta problem och kommer inom ramen för detta arbete att samverka med bl.a. Kemikalieinspektionen. 2. Inte heller beträffande denna fråga finns bemyndigande för Naturvårdsverket att reglera frågan i nu aktuella föreskrifter. Naturvårdsverket är dock berett att samverka med bl.a. Kemikalieinspektionen för att åstadkomma en lämplig lösning för hanteringen av denna fråga. 3. Föreskrifterna överensstämmer i form med övriga föreskrifter som Naturvårdsverket utfärdar.

7 NATURVÅRDSVERKET 7(106) vara permanent bevuxen med gräs eller gräs i blandning med örtväxter och vara anlagd minst ett år före spridningen. Den markanpassade skyddszonen ska räknas från strandlinjen för högvattenytan eller strandbrinkens överkant. Genom ett undantag från första stycket kan skyddszonen minskas om det finns fysiska hinder på platsen som förhindrar markavrinningen till vatten. Skyddszonen får dock inte understiga 2 meter. 3. Är det mot bakgrund av att det rör sig om relativt få bestämmelser nödvändigt att indela bestämmelserna i föreskrifterna i olika kapitel? Generellt Kristianstads kommun: 1. Förslaget till nya föreskrifter är bra, välformulerat och täcker alla relevanta områden. De nya föreskrifterna bör förenkla vid tillsynen och innebär en tydligare reglering som är anpassad till hur det huvudsakligen fungerar praktiskt. 2. De ökade krav som föreslagna föreskrifter medför bedöms i huvudsak som rimliga, dock krävs stora informationsinsatser samt ny tillsyns under året för att effektiv tillsyn ska kunna bedrivas under kommande år. Tillsynsen bör omfatta all reglering avseende användning av växtskyddsmedel då användningen regleras genom flertalet förordningar och föreskrifter varav flertalet saknar tillsyns. En del som är viktig i kommande tillsyns är bedömningsgrunder för tillståndsprövning vid användning av växtskyddsmedel. 1. Ingen åtgärd krävs. 2. Naturvårdsverket kommer att ta fram smaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna samt kommer att informera om innehållet i de nya föreskrifterna. Författningskommentarerna kommer att utgöra grunden för detta arbete. I samband med detta kommer Naturvårdsverket att beakta synpunkten om behovet av bedömningsgrunder för tillståndsprövning vid användning av växtskyddsmedel. Naturvårdsverket har inte möjlighet att ta fram tillsyns inom andra områden än de som Naturvårdsverket har ansvar för enligt miljötillsynsförordningen (2011:13). Att notera är t.ex. att Jordbruksverket har tillsynssansvaret för bl.a. verksamheter inom jordbruksoch trädgårdsområdet. Emellertid delar Naturvårdsverket synpunkten om behovet av en heltäckande tillsyns när det gäller användning av växtskyddsmedel och kommer söka samverka med andra myndigheter i att uppnå detta mål.

8 NATURVÅRDSVERKET 8(106) Generellt Lantbrukarnas riksförbund (LRF): 1. Undrar varför författningskommentarerna inkluderas i respektive föreskrift. LRF förordar att dessa kommentarer helt läggs i /allmänt råd utanför föreskrifterna. 2. LRF anser att konsekvensutredningen saknar centrala delar vilket är allvarligt eftersom förslagen påverkar företagen. Att införa fasta skyddsavstånd i föreskrifter innebär att företagen omfattas av tvärvillkor och riskerar sanktioner och regelkrångel på ett helt annat sätt än enligt nu gällande regelverk. Enligt en beräkning LRF låtit genomföra gällande dräneringsbrunnar finns uppskattningsvis dräneringsbrunnar i det svenska åkerlandskapet. Av dessa bedöms ca 25 % (ca st) vara nedgrävda. 1. För att underlätta läsningen remitterades förslaget till föreskrifter med författningskommentarer som innehåller motiv för bestämmelserna samt i relevanta delar information om hur bestämmelserna är tänkta att tolkas och tillämpas. Detta framgick i missiv till remissutskicket. De beslutade föreskrifterna innehåller inte författningskommentarer. Författningskommentarerna kommer dock att utgöra grunden vid framtagande av smaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. En annan viktig del i förslaget till föreskrifter är påverkan på växthusföretagen där kraven skärps. LRF menar att de investeringar växthusföretagen behöver göra kan bli omfattande, tvärtemot det Naturvårdsverket skriver. 3. LRF uppskattar Naturvårdsverkets hantering av arbetet med nya föreskrifter då detta har präglats av öppenhet och möjligheter för deltagande i ett tidigt skede. LRF hoppas på fortsatt samarbete kring utformning av de slutliga reglerna samt utvecklande av en. 2. Som följer av bedömningen under Jordbruksverket i detta avsnitt (punkten 3 och 4) har Naturvårdsverket kompletterat konsekvensutredningen såvitt avser frågan om påverkan av föreskrifterna på lantbruks och växthusföretag. När det gäller frågan om tvärvillkor, vill Naturvårdsverket framhålla att föreskrifterna inte per automatik innebär att företag kommer att omfattas av tvärvillkor. Detta är ett beslut som fattas inom ramarna för systemet med tvärvillkor. vilket Jordbruksverket ansvarar för. De nya föreskrifterna syftar till att åstadkomma ett regelverk som är bättre anpassat for den användning växtskyddsmedel som finns, och de miljöoch hälsoskyddsproblem som användningen kan orsaka. Dessutom syftar de nya föreskrifterna till att reglerna ska bli lättare att förstå och tillämpa för myndigheter och verksamhetsutövare än vad som är fallet idag. Det finns inte skäl att avstå Kompl. av konsekvens utredning

9 NATURVÅRDSVERKET 9(106) från införande av nya föreskrifter enbart p.g.a. den problematik som eventuellt kan uppstå med nya tvärvillkor. 3. Ingen åtgärd krävs. Generellt Livsmedelsverket: Naturvårdsverkets förslag till rubricerade föreskrifter har remitterats i en form där varje paragraf i föreskrifterna följs av en författningskommentar. I kommentarerna finns dock inslag av allmänna råd eller överväganden till Naturvårdsverkets förslag till föreskrifter, vilket skapar oklarhet kring kommentarernas betydelse för tolkning av dessa föreskrifter. En del av de kommentarer som Livsmedelsverket betecknar som allmänna råd skulle eventuellt kunna ersättas av mer precist formulerade föreskrifter. Livsmedelsverket förordar därför att författningskommentarerna ses över, om Naturvårdsverket har för avsikt att offentliggöra dem i anslutning till föreskrifterna. Livsmedelsverket föreslår att dessa kommentarer inte kommer att utgöra en integrerad del av föreskrifterna när dessa ska träda i kraft. I övrigt har Livsmedelsverket inte några synpunkter på förslagen. Se bedömningen under Lantbrukarnas riksförbund (LRF) i detta avsnitt (punkten 1). Generellt Länsstyrelsen i Skåne län: Länsstyrelsen ser överlag positivt på Naturvårdsverkets förslag till nya föreskrifter, men har synpunkter på vissa av bestämmelserna. Ingen åtgärd krävs. Generellt Länsstyrelsen i Västmanlands län: Föreskrifterna innehåller nitton paragrafer varav nio stycken har fått siffran 1, eftersom föreskrifterna är indelade i nio kapitel. Naturvårdsverket bör överväga att i stället för kapitelindelning enbart använda rubriker. Länsstyrelsen tror att detta skulle göra föreskrifterna mer lättlästa. Se bedömningen under Kemikalieinspektionen i detta avsnitt (punkten 3). Generellt Länsstyrelsen i Västra Götalands län: Länsstyrelsen förordar att författningskommentarerna ersätts av allmänna råd eller liknande i slutversionen så att det skapas en förståelse och förutsättningar att på bästa sätt tillämpa syftet med föreskriften. Se bedömningen under Lantbrukarnas riksförbund (LRF) i detta avsnitt (punkten 1).

10 NATURVÅRDSVERKET 10(106) Generellt Malmö stad: Föreskrifterna är generellt bra. Det är positivt med separata föreskrifter för växtskyddsmedel respektive biocidprodukter. Författningskommentarerna är till stor hjälp för tolkningen. En önskan finns om att någon form av smaterial framöver tas fram som innehåller fler praktiska och konkreta exempel från verkligheten, bilder, FAQ och liknande. Se bedömningen under Jordbruksverket i detta avsnitt (punkten 1). Generellt Oskarshamns kommun: Förslaget till nya föreskrifter bedöms i sin helhet vara positivt, ge ett gott skydd för människors hälsa och miljön samt uppnå syftet att begränsa spridning utanför användningsområdet. Bedömningen är även att skyddet för ytoch grundvatten förstärks. Exempel på detta är att fasta skyddsavstånd införs och gäller alla användare för att minska oavsiktlig spridning till omgivningen. Föreskrifterna ökar möjligheten att nå miljömålet Giftfri miljö genom att begränsa riskerna i omgivningen och ökar säkerheten för allmänheten vid användande av bekämpningsmedel. Ingen åtgärd krävs. Generellt Regelrådet: Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. 1. Naturvårdsverkets beskrivning av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch saknar en uppskattning av storleken på de berörda företagen. Inte heller finns någon angivelse om varför en sådan uppgift inte har inkluderats. Utan att ifrågasätta det antal företag som i konsekvensutredningen anges berörs efterfrågas vidare viss källkritik då uppgifter från SCB och Jordbruksverket från år 2007 respektive 2008 används. Naturvårdsverkets beskrivning bedöms därmed vara bristfällig. 2. I konsekvensutredningen anges att det föreslås en begränsning i tillståndsplikten så att endast vissa zoner av ett vattenskyddsområde omfattas. Vad detta innebär för de företag som berörs av just denna förändring framgår inte av konsekvensutredningen. Regelrådet finner beskrivningen av hur de administrativa kostnaderna för företagen påverkas som bristfällig. 3. Regelrådet finner att det skördebortfall som det innebär att skyddsavstånd 1. Med anledning av Regelrådets synpunkt har konsekvensutredningen kompletterats med en närmare bedömning av storleken på berörda företag. 2. Den föreslagna begränsningen i tillståndsplikten för användning av växtskyddsmedel i vattenskyddsområden, kan endast föranleda minskade administrativa kostnader för företagen. Det finns dock inte tillräckligt underlag för att kvantifiera de ekonomiska konsekvensera t.ex. av att generell tillståndsplikt inte längre kommer att gälla i tertiär zon av ett vattenskyddsområde. Med anledning av Regelrådets synpunkt har konsekvensutredningen ändå kompletterats med en redogörelse avs. det ovanstående. Kompl. av konsekvens utredning Kompl. av konsekvens utredning

11 NATURVÅRDSVERKET 11(106) görs obligatoriskt inte på ett tillräckligt sätt beskrivits i konsekvensutredningen. Angivelsen om 2025 miljoner kronor i potentiellt skördebortfall p.g.a. skyddsavståndet till sjöar och vattendrag innebär att viss information ges men Regelrådet saknar liknande information om vad förändringen i skyddsavstånd till öppna diken, dagvattenbrunnar och dräneringsbrunnar innebär för företags skördebortfall. Då det dessutom är en ökning av skyddsavstånd, omfattas såvitt Regelrådet förstår det samtliga lantbruksföretag och inte bara de som hittills inte tillämpat allmänna råd och branschrekommendationer. Vidare saknar Regelrådet beskrivningar av hur de skogsföretag, växthusföretag och golfbanor som Naturvårdsverket pekar ut som berörda, påverkas ekonomiskt. Regelrådet finner redovisningen av andra kostnader och förändringar i företagens verksamhet som bristfällig. 4. I konsekvensutredningen finns en bedömning om att regleringen inte bedöms innebära någon ändring i gällande konkurrensförhållanden. Regelrådet finner det anmärkningsvärt att det inte framkommer mer information om hur förslaget påverkar konkurrensen än det korta konstaterande som konsekvensutredningen innehåller. Ett exempel på en aspekt som Regelrådet saknar är hur de föreslagna reglerna påverkar konkurrensen mellan konventionellt jordbruk kontra ekologiskt. Regelrådet finner beskrivningen i konsekvensutredningen som bristfällig. 5. Det framgår av konsekvensutredningen att det inte har behövts tas hänsyn till små företag vid reglernas utformning. Då konsekvensutredningen saknar uppgift om storleken på de berörda företagen anser regelrådet att Naturvårdsverkets bedömning inte är tillräckligt underbyggd. Regelrådet finner därför beskrivningen i konsekvensutredningen av om särskilda hänsyn har behövts tas till små företag, som bristfällig. 3. Konsekvensutredningen har kompletterats med uppgift om vad förändringen i skyddsavstånd i förhållande till dräneringsbrunnar innebär för företagens skördebortfall. När det gäller öppna diken och dagvattenbrunnar finns det, såvitt Naturvårdsverket har kännedom om, inte någon kartläggning av hur många diken eller dagvattenbrunnar det finns i anslutning till eller inom områden där det idag sprids växtskyddsmedel på jordbruksmark, skogsmark eller i anslutning till vägområden och banvallar. Det är därför svårt att kvantifiera konsekvenserna av det obligatoriska skyddsavståndet på två meter till öppna diken och dagvattenbrunnar. Såvitt avser öppna diken bör enligt i Naturvårdsverkets allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna SNFS 1997:2 (AR 97:3) ett skyddsavstånd på en meter hållas och bestämning av vindanpassade skyddsavstånd med verktyget Hjälpredan ger ett skyddsavstånd om minst två meter till diken. Naturvårdsverket gör bedömningen att ett skyddsavstånd på en till två meter till diken i de flesta fall redan hålls och att konsekvenserna av regleringen därför bör bli begränsade. Beträffande påverkan på växthusföretag se bedömningen under Jordbruksverket i detta avsnitt (punkten 3). När det gäller skogsföretag berörs endast en halv procent av de svenska företagen, vilket framgår av konsekvensutredningen. Beträffande golfbanor är det ungefär hälften som i någon utsträckning använder växtskyddsmedel, vilket även det Kompl. av konsekvens utredning

12 NATURVÅRDSVERKET 12(106) framgår av konsekvensutredningen. Mot bakgrund av att den användning av växtskyddsmedel som sker inom skogsbruket och på golfbanor främst är behovsanpassad finns det inte något tillförlitligt underlag att tillgå för att göra en bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av aktuella föreskrifter. Med anledning av Regelrådets synpunkt har konsekvensutredningen kompletterats med en redogörelse avs. det ovanstående. 4. Föreskrifterna utgör en del av det svenska genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om hållbar användning av bekämpningsmedel (bekämpningsmedelsdirektivet). Direktivet innebär att samtliga EU:s medlemsstater ska genomföra åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. I Sverige har försiktighetsåtgärder funnits på plats sedan SNFS 1997:2 trädde ikraft, d.v.s. redan innan direktivet började gälla. Eftersom övriga medlemsstater är skyldiga att införliva motsvarande åtgärder gör Naturvårdsverket bedömningen att de nya föreskrifterna inte innebär någon ändring i konkurrensförhållanden för svenska företag som agerar på den gemensamma marknaden. Kompl. av konsekvens utredning Med anledning av Regelrådets synpunkt har konsekvensutredningen kompletterats med ovanstående uppgifter. När det gäller konkurrensförhållandena till ekologiskt jordbruk, vill Naturvårdsverket framhålla att det av föreskrifterna inte följer

13 NATURVÅRDSVERKET 13(106) någon skyldighet att använda växtskyddsmedel. Eftersom föreskrifterna inte heller uppställer något hinder mot ekologiskt jordbruk, kan Naturvårdsverket inte se att de nya föreskrifterna påverkar konkurrensförhållandet mellan de lantbruksföretag som bedriver ekologiskt jordbruk och de som inte gör detta, d.v.s. de som använder växtskyddsmedel. 5. Som framgår av punkten 1 ovan har Naturvårdsverket kompletterat konsekvensutredningen med uppgifter om storleken på berörda företag. Mot bakgrund av det underlag som har tagits fram i denna del gör Naturvårdsverket bedömningen att de kostnadsmässiga konsekvenser som kan uppstå till följd av regleringen, t.ex. till följd av skördebortfall, är proportionerliga till företagens storlek och att särskild hänsyn till små företag därför inte behöver tas vid framtagande av föreskrifterna. Kompl. av konsekvens utredning Med anledning av Regelrådets synpunkt har konsekvensutredningen kompletterats med ovanstående uppgifter. Generellt Stockholms stad: 1. Förslaget till föreskrifter är bra då kraven på hållbar användning av växtskyddsmedel förtydligas. Vidare är förslaget till föreskrifter väl avvägt och motiverat. 1. Ingen åtgärd krävs. 2. Ingen åtgärd krävs. 2. Staden bedömer att de föreslagna föreskrifterna inte nämnvärt kommer att påverka arbetsbelastningen. Generellt Svenska Golfförbundet: Förslaget till nya föreskrifter är i grunden bra. Dock finns få konkreta åtgärder i förslaget som anknyter till hur IPM i nya direktivet ska efterlevas. Naturvårdsverket har inte givits bemyndigande att utfärda föreskrifter rörande de allmänna principerna om integrerat växtskydd. Emellertid har Jordbruks

14 NATURVÅRDSVERKET 14(106) verket i bekämpningsmedelsförordningen givits just ett sådant bemyndigande. I de delar föreskrifterna anknyter till frågor om integrerat växtskydd kommer Naturvårdsverket att söka samverka med Jordbruksverket inom ramen för för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Generellt Svenska Naturskyddsföreningen: 1. I bekämpningsmedelsdirektivet framkommer tydligt att implementeringen ska minska riskerna med användningen och öka skyddet för hälsa och miljö. Trots det framgår att Naturvårdsverkets intention varit att ta fram bestämmelser som motsvarar nuvarande skyddsnivå som gäller idag. Vidare anger verket att föreskrifterna i de flesta fall inte medför några konsekvenser som inte redan följer av nu gällande reglering, men att de nya föreskrifterna kommer underlätta tillsynen. Naturskyddsföreningen anser att de senaste årens ökade risker för miljön gör att det finns behov av att ytterligare reglera användningen av växtskyddsmedel. Stöd för utökat skydd finns i direktivet samt i den nationella handlingsplanen för hållbart växtskydd, de svenska miljömålen samt regeringens utpekade fokus på miljögifter. Naturskyddsföreningen ställer sig frågande till varför Naturvårdsverket inte använder det utrymme som nu ges till att öka skyddet för hälsa och miljö. 2. I prover på dricksvatten hittas ofta flera olika växtskyddsmedel där alla kan vara under respektive gränsvärde. Det leder till ökade risker med både additiva och kombinationseffekter av dessa växtskyddsmedel. Dessa effekter är idag inte reglerade i lagstiftningen men blir allt mer uppmärksammade. Därför finns ett uppenbart behov av att reglera användningen av flera växtskyddsmedel med samma verksamma ämne som används på samma fält. I referensgruppen till framtagandet av nya föreskrifter har det lyfts fram två färdiga förslag på ökad reglering. Det ena gäller obehandlade bevuxna skyddszoner till skydd mot förorening av vatten och det andra begränsar användningen av flera medel med samma verksamma ämne på samma fält som överskrider gränsvärdet som är 1. Föreskrifterna innebär i flera avseenden en väsentligt förhöjd skyddsnivå jämfört med vad som har gällt enligt SNFS 1997:2. I de nya föreskrifterna införs t.ex. krav på fasta skyddsavstånd till angivna skyddsobjekt (bestämmelsen i 3 kap. 1 respektive 4 kap. 2 ), vilket tidigare endast har varit rekommenderade skyddsavstånd. Dessutom införs i föreskrifterna ett krav på säker förvaring av växtskyddsmedel (bestämmelsen i 5 kap. 1 ), vilket över huvud taget inte har reglerats i SNFS 1997:2. Till detta kommer att de nya föreskrifterna syftar till att åstadkomma ett regelverk som är bättre anpassat för den användning av olika typer av bekämpningsmedel som finns, och de miljö och hälsoskyddsproblem som användningen kan orsaka. Dessutom syftar de nya föreskrifterna till att reglerna ska bli lättare att förstå och tillämpa för myndigheter och verksamhetsutövare än vad som tidigare har varit fallet. Mot bakgrund av att de nya föreskrifterna innebär en förhöjd skyddsnivå samtidigt som de ska kunna vara enkla att tillämpa både vid användning och vid tillsyn, bedömer Naturvårdsverket

15 NATURVÅRDSVERKET 15(106) godkänt för ett enskilt av dessa medel. Naturskyddsföreningen anser att skyddet av vårt dricksvatten måste öka och att obehandlade bevuxna skyddszoner likt det förslag som presenterats av Kemikalieinspektionen bör införas i föreskrifterna. Naturskyddsföreningen anser vidare att föreskrifterna bör innehålla regler som begränsar användningen av flera medel med samma verksamma ämne på samma fält som överskrider vad som är godkänt för ett enskilt av dessa medel, likt det förslag som presenterats av Kemikalieinspektionen. 3. Naturskyddsföreningen anser att det är bra att kraven på hantering och spridning blir tydliga och att tillsynen underlättas. att föreskrifterna kommer att vara ett effektivt styrmedel i att åstadkomma ett ökat skydd för människors hälsa och för miljön. 2. Se bedömningen under Kemikalieinspektionen i detta avsnitt (punkten 1 och 2). 3. Naturvårdsverket vill framhålla att detta är en avgörande faktor när det gäller att åstadkomma ett ökat skydd för människors hälsa och miljön. Ingen åtgärd krävs. Generellt Svenskt Vatten: Det är bra att SNFS 1997:2 uppdateras, men förändringen får inte innebära att skyddet för vattentäkter försämras. Vattenskyddet måste ses i ett flergenerationsperspektiv. Då behöver skyddet både förhindra föroreningar från verksamheter och förhindra en fysisk planering vars konsekvenser hotar att förstöra eller förorena täkten. Föreskrifterna innebär i flera avseenden en väsentligt förhöjd skyddsnivå för vattentäkter jämfört med vad som har tidigare har gällt. Se bedömningen under Svenska Naturskyddsföreningen i detta avsnitt (punkten 1). Generellt Svenskt Växtskydd: 1. Flera växtskyddsmedel registreras idag med bevuxna skyddszoner, till skydd mot ytavrinning, som användningsvillkor. För att förenkla både för användare och registreringsmyndighet, kunde det kanske vara lämpligt att anläggning och skötsel av sådana skyddszoner som krävs enligt användningsvillkoren beskrivs i dessa föreskrifter eller i kommande. Själva kravet på skyddszon och metertalet för zonens storlek bör dock fortfarande framgå av användningsvillkoret för ett visst växtskyddsmedel. På sikt bör kanske en särskild Hjälpreda för bevuxna skyddszoner kunna utvecklas. 2. Anser att det är bra att Naturvårdsverket förbereder en utförlig i hur dessa föreskrifter ska tillämpas. Eventuellt vill Svenskt växtskydd återkomma med kommentarer till en. 3. För att förskrifterna ska få den eftersträvade effekten är det viktigt att användare av växtskyddsmedel förstår motiven för regelverket, och känner 1. Se bedömningen under Kemikalieinspektionen i detta avsnitt (punkten 2). 2. Författningskommentarerna kommer att utgöra grunden vid framtagande av smaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. Naturvårdsverket tillvaratar synpunkter på innehållet i smaterial genom de yttranden som har inkommit som svar på denna remiss och genom att inhämta synpunkter på utkast till smaterial från utvalda aktörer. 3. Naturvårdsverket delar denna synpunkt. Naturvårdsverket har bl.a. mot bakgrund av detta strävat efter att åstadkomma föreskrifter som är

16 NATURVÅRDSVERKET 16(106) ansvar för sin verksamhet och ägarskap för eventuella problem i samband med denna. Därför bör föreskrifterna vara precis så omfattande som behövs för skyddet, och anpassade till den praktiska verksamhet som bedrivs. Det innebär bland annat att när det inte finns vetenskaplig grund för ett visst metertal bör praktiska hänsyn som moduler i arbetsbredder på redskap m.m. tas. 4. Det är viktigt att det tydligt framgår i texten vad som gäller all användning respektive vad som är begränsat till yrkesmässig användning. 5. Det är önskvärt med hög kompetens hos de miljö och hälsoskyddsinspektörer som sätts att utöva tillsyn av efterlevnaden av växtskyddsregelverket. Med kompetens menar vi då inte enbart regelkunskap utan också kunskap om odling och växtskydd. bättre anpassade för den användning av olika typer av bekämpningsmedel som finns och de miljö och hälsoskyddsproblem som användningen kan orsaka, samt som är lättare att förstå och tillämpa för myndigheter och verksamhetsutövare än vad som tidigare har varit fallet. 4. Samtliga bestämmelser i föreskrifterna gäller vid yrkesmässig hantering av växtskyddsmedel. I vissa bestämmelser anges att de endast gäller vid yrkesmässig hantering. Dessa bestämmelser är följaktligen inte tillämpliga vid icke yrkesmässig hantering. Därutöver finns bestämmelser som hänvisar till andra bestämmelser i bekämpningsmedelsförordningen eller i dessa föreskrifter, vilka i sin tur endast gäller vid yrkesmässig hantering. Detta innebär att även hänvisningsbestämmelserna endast är tillämpliga vid yrkesmässig hantering. De bestämmelser i föreskrifterna som endast gäller yrkesmässig hantering är: 3 kap. 23, 5 kap. 1, 6 kap. 1 och 7 kap. 1. Övriga bestämmelser ska tillämpas såväl vid yrkesmässig som vid icke yrkesmässig hantering av växtskyddsmedel. Naturvårdsverket anser inte att detta behöver göras tydligare i föreskriftstexten, utan kommer i stället att beakta synpunkten i för tillämpning och tolkning av föreskrifterna.

17 NATURVÅRDSVERKET 17(106) 5. Inom ramen för det ansvarsområde som Naturvårdsverket har, kommer verket sträva efter att bidra med lättillgängliga och effektiva informationsinsatser samt tillsyns. I detta arbete kommer Naturvårdsverket även att söka samverka med de andra myndigheter som har ett utpekat ansvar för växtskydd. Generellt Sveriges geologiska undersökning (SGU): Det är svårt att förstå varför grundvattnet har undantagits från att skyddas i föreskrifterna. En stor del av den totala volymen vatten i våra ytvattendrag har varit grundvatten en, eller till och med flera gånger. SGU anser att förslaget alltför ensidigt pekar ut ytavrinning, vinddrift till eller direkt genom olyckor i vattendrag eller dricksvattenbrunnar som föroreningsvägar. Grundvattnet som tas upp vid en uttagsbrunn för dricksvatten kan transporteras flera kilometer innan den når brunnen, och SGU anser därför att det som händer med vattnet på vägen till brunnen också bör uppmärksammas. I stort sett handlar de nya föreskrifterna endast om att skydda ytvattnet och dricksvattenbrunnar från att bli förorenat med bekämpningsmedel. Det är i sammanhanget helt avgörande att ha en bättre förståelse för hur grundvatten och ytvatten interagerar. SGU anser att de föreslagna föreskrifterna inte i tillräckligt stor utsträckning tar hänsyn till följande miljömålspreciseringar som berör kvaliteten på grundvatten: Grundvattnets kvalitet: Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning. God kemisk grundvattenstatus: Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status. Kvaliteten på utströmmande grundvatten: Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav. I förhållande till vad som har gällt enligt SNFS 1997:2, innehåller föreskrifterna flera bestämmelser som syftar till att skydda grundvattnet från förorening av växtskyddsmedel. Dessa bestämmelser utgör adekvata styrmedel som direkt svarar mot de miljömålspreciseringar som SGU nämner. I föreskrifterna införs exempelvis krav på att utspädning, blandning och påfyllning av växtskyddsmedel samt utvändig rengöring av utrustning ska ske på en plats som är lämplig för ändamålet (bestämmelsen i 4 kap. 2 ). Vidare förbjuds sådan hantering bl.a. på vägområden, samt på grusytor och andra mycket genomsläppliga ytor. Dessutom införs i föreskrifterna ett krav på säker förvaring av växtskyddsmedel (bestämmelsen i 5 kap. 1 ), vilket över huvud taget inte har reglerats i SNFS 1997:2. Naturvårdsverket har mot bakgrund av detta svårt att förstå synpunkten att grundvattnet har undantagits från att skyddas i föreskrifterna. Det ska vidare nämnas att det i bekämpningsmedelsförordningen finns bestämmelser om

18 NATURVÅRDSVERKET 18(106) tillstånds samt anmälningsplikt för användning av växtskyddsmedel på särskilt angivna områden, vilket tidigare har reglerats i SNFS 1997:2. Enligt 2 kap. 40 första stycket 6 och 7 bekämpningsmedelsförordningen krävs exempelvis tillstånd för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel vid planerings och anläggningsarbeten samt på vägområden, grusytor och andra mycket genomsläppliga ytor. Vidare är enligt 2 kap. 41 första stycket 2 yrkesmässig användning av växtskyddsmedel på banvallar, underkastad anmälningsplikt. Även dessa bestämmelser innebär ett direkt skydd för grundvattnet. När det gäller just spridning av växtskyddsmedel ska vidare framhållas att Naturvårdsverket i bekämpningsmedelsförordningen inte har givits bemyndigande att föreskriva om generellt förbud mot användning av växtskyddsmedel i alla lägen då det finns risk för oavsiktlig spridning till grundvattnet. I detta sammanhang kan vidare anmärkas att gränsen för grundvattenförekomster som används, eller som planeras att användas, för uttag av dricksvatten, och anknytande zoner, endast kan vara föremål för lokal bedömning. Det är mycket svårt att införa effektiva bestämmelser som skyddar dessa grundvattenförekomster i generella föreskrifter. Till detta kommer att sådana generella föreskrifter skulle innebära ett avsteg från målsättningen att användning av växtskyddsmedel på sikt endast bör regleras i skyddsföreskrifter för vattenskyddsområden eftersom denna ordning leder till ett mer ändamålsenligt och behovsanpassat skydd för de vattentäkter som utnyttjas eller kommer att utnyttjas

19 NATURVÅRDSVERKET 19(106) för dricksvattenförsörjning. Generellt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL): 1. Förutom synpunkter i vissa delar har SKL inget att erinra mot förslaget till nya föreskrifter. 2. SKL vill framhålla betydelsen av adekvat tillsyns i frågorna, d.v.s. att en har ett ändamålsenligt innehåll, en bra utformning och att den kommer i anslutning till regelförändringarna. Generellt anser SKL att författningskommentarerna innehåller bra information och bör utvecklas till tillsyns. 1. Ingen åtgärd krävs. 2. Se bedömningen under Kristianstads kommun i detta avsnitt (punkten 2). Generellt Sveriges lantbruksuniversitet (SLU): 1. Instämmer i konsekvensutredningens slutsats att det är motiverat att ta fram nya separata föreskrifter för växtskyddsmedel respektive biocider och upphäva de befintliga föreskrifterna. 1. Ingen åtgärd krävs. 2. Ingen åtgärd krävs. 2. Instämmer i bedömningen att det är lämpligt att de nya föreskrifterna träder i kraft 1 november 2015, d.v.s. efter att årets odlingssäsong avslutats, för att på bästa sätt hinna informera alla berörda om de nya föreskrifterna innan nästa års odlingssäsong. Generellt Södertörns miljö och hälsoskyddsförbund: Önskar att det kommer tillsyns om hur kontroll av spridning av växtskyddsmedel ska utföras. Att informera om lagstiftningen på inspektion är inget problem men att följa upp hur verksamhetsutövarna agerar i verkligheten medför en annan problematik som de vägledande myndigheterna gärna får kommentera. Se bedömningen under Kristianstads kommun i detta avsnitt (punkten 2). Generellt Söderåsens miljöförbund: Är i huvudsak positivt inställda till de nya föreskrifterna, men ser behov av att föreskrifterna kompletteras med en tydlig. Se bedömningen under Kristianstads kommun i detta avsnitt (punkten 2). Generellt Trafikverket: 1. Stödjer det i konsekvensutredningen föreslagna alternativet att nya före 1. Ingen åtgärd krävs.

20 NATURVÅRDSVERKET 20(106) skrifter tas fram och befintliga föreskrifter upphävs. Tillämpning och tolkning av regelverk underlättas avsevärt vid val av detta alternativ. Fördelarna med att dela upp växtskyddsmedel och biocidprodukter i separata kapitel i bekämpningsmedelsförordningen är flera, och Trafikverket har gjort samma uppdelning i exempelvis förbudslistan för kemiska produkter. 2. Syftet att förenkla tillämpningen av regelverket och anpassa regelverket till dagens bekämpningsmedelanvändning och de miljö och hälsoskyddsproblem som användningen medför är positivt. 3. Tillsynsmyndighet för kemisk bekämpning på banvallar bör ändras från kommun till länsstyrelse. Idag finns ca 220 kommuner som är tillsynsmyndighet och för att förenkla administrationen och få en mer likartad bedömning över landet är det mer logiskt att länsstyrelsen är tillsynsmyndighet, vilket är fallet i övriga Europa. 2. Ingen åtgärd krävs. 3. Naturvårdsverket har förståelse för Trafikverkets synpunkt. Frågan om behörig operativ tillsynsmyndighet för bekämpning på banvallar, är emellertid inte något som Naturvårdsverket äger hantera inom ramen för arbetet med att ta fram nya föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel. Generellt Vattenmyndigheten Södra Östersjön: Föreskrifterna är överlag mycket tydliga och lättlästa, men för många paragrafer är den bifogade tolkningen av bestämmelserna nödvändiga för att förstå den totala innebörden. Det är därför viktigt med en till föreskrifterna. Se bedömningen under Kristianstads kommun i detta avsnitt (punkten 2). 1 kap. 1 Havs och vattenmyndigheten: Med nuvarande formulering så omfattar föreskrifterna kemiska och biologiska växtskyddsmedel med undantag för växtskyddsmedel som innehåller nematoder, insekter eller spindeldjur. Utformningen av föreskrifterna är i övrigt väldigt inriktade på kemiska bekämpningsmedel. För att undvika oklarheter bör Naturvårdsverket överväga om inte författningskommentarerna behöver utvecklas i vissa delar för att även täcka in frågor som kan tänkas uppstå vid användning av sådana biologiska växtskyddsmedel som inte är undantagna? Naturvårdsverket kommer att överväga detta i samband med framtagande av smaterial för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. 1 kap. 1 Jordbruksverket: Formuleringen viss övrig hantering är otydlig. Det är inte bra om det definieras i en eftersom den inte är en del av föreskriften. Den hantering som regleras i föreskrifterna framgår av bestämmelserna i föreskrifterna och kommer inte

21 NATURVÅRDSVERKET 21(106) Jordbruksverkets förslag är att följande står med i föreskriften i stället för viss övrig hantering : [ ] utspädning, blandning och påfyllning av växtskyddsmedel samt rengöring av spridningsutrustning och förvaring av växtskyddsmedel. att definieras i smaterial. Mot bakgrund av detta anser Naturvårdsverket att det saknas skäl att ändra föreskriftstexten i denna del. 1 kap. 1 Lantbrukarnas riksförbund (LRF): LRF uppfattar att spridning, utspädning, blandning, påfyllning, rengöring samt förvaring av växtskyddsmedel omfattas av föreskrifterna. Vad gäller för betning av utsäde? LRF uppfattar inte att betning omfattas av begreppet spridning. Bestämmelserna om spridning av växtskyddsmedel i 3 kap. föreskrifterna är endast tillämpliga på spridning som sker utomhus. Detsamma gäller för bestämmelserna om skyddsavstånd vid utspädning, blandning och påfyllning av växtskyddsmedel samt rengöring av utrustning som används för spridning av växtskyddsmedel, i 4 kap. 2 och 3 i föreskrifterna. Dessa bestämmelser bör följaktligen inte aktualiseras vid betning av utsäde. Emellertid är bestämmelsen i 4 kap. 1 i föreskrifterna om att utspädning, blandning och påfyllning av växtskyddsmedel samt rengöring som används för spridning av växtskyddsmedel, tillämplig vid sådan hantering av växtskyddsmedel som sker inomhus. Bestämmelsen gäller även vid betning av utsäde. Även bestämmelsen i 5 kap. 1 i föreskrifterna om förvaring av växtskyddsmedel omfattar växtskyddsmedel som används för betning av utsäde. Naturvårdsverket kommer att överväga behovet av att förtydliga detta i för tillämpning och tolkning av föreskrifterna. 1 kap. 1 Malmö stad: I föreskrifterna skiljer man inte på kemiska, fysikaliska och biologiska växtskyddsmedel utan bestämmelserna omfattar alla växtskyddsmedel. Detta betyder att t.ex. kraven på skyddsavstånd, information till allmänheten och information vid en olyckshändelse även omfattar icke kemiska preparat. Är Ja, i bekämpningsmedelsförordningen görs ingen åtskillnad mellan exempelvis kemiska växtskyddsmedel och andra typer av växtskyddsmedel. I enlighet med vad som gäller enligt bekämpnings

22 NATURVÅRDSVERKET 22(106) detta avsikten? medelsförordningen bedömer Naturvårdsverket att det inte finns skäl att i dessa föreskrifter göra åtskillnad mellan olika typer av växtskyddsmedel. Föreskrifterna är följaktligen tillämpliga på alla typer av växtskyddsmedel förutom sådana som innehåller nematoder, insekter eller spindeldjur, vilket följer av den aktuella bestämmelsen. Bestämmelser som reglerar användning av växtskyddsmedel som innehåller nematoder, insekter eller spindeldjur finns i förordningen (2006:1010) om växtskyddsmedel som innehåller nematoder, insekter eller spindeldjur. 1 kap. 1 Sveriges lantbruksuniversitet (SLU): Anser att det bör framgå i de nya föreskrifterna om de gjorts tillämpliga för alla växtskyddsmedel (både kemiska och mikrobiologiska) eller om de är framtagna baserat specifikt på egenskaper hos de kemiska medlen. Om de mikrobiologiska medlen avses inkluderas behövs en komplettering av föreskrifterna där man i denna text utformar föreskrifter som tar hänsyn till mikroorganismernas specifika egenskaper. Se bedömningen under Havsoch vattenmyndigheten och Malmö stad i detta avsnitt. 2 kap. 1 Jordbruksverket: Vill att definitionen av yrkesmässig användare förs in i föreskrifterna. Definitionen finns i bekämpningsmedelsdirektivet men bör även föras in i svenskt regelverk. Det är svårt att hitta definitionen annars och den har en avgörande betydelse för förståelsen av föreskrifternas tillämpning. Naturvårdsverket anser att föreskrifterna ska följa den systematik som finns i bekämpningsmedelsförordningen. I förordningen har uttrycket yrkesmässig användare en central plats, men har uttrycket ändå inte definieras annat än genom hänvisning till förordning (EG) nr 1107/2009 (EU:s växtskyddsmedelsförordning) som i sin tur hänvisar till definitionen av yrkesmässig användare i art. 3 i bekämpningsmedelsdirektivet. 2 kap. 2 Jordbruksverket: 1. Definitionen av biobädd är viktig. Om användningen av en biobädd innefattar utvändig rengöring är det viktigt att poängtera att den måste 1. Naturvårdsverket delar Jordbruksverkets synpunkt och kommer att beakta den i samband