Individ- och omsorgsförvaltningen. Fokus barn och unga. - ett arbetssätt och ett förhållningssätt. Anne-Charlotte Blomqvist

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Individ- och omsorgsförvaltningen. Fokus barn och unga. - ett arbetssätt och ett förhållningssätt. Anne-Charlotte Blomqvist"

Transkript

1 Individ- och omsorgsförvaltningen Fokus barn och unga - ett arbetssätt och ett förhållningssätt Anne-Charlotte Blomqvist

2 I Sundbybergs stad har vi under ett antal år jobbat med Fokus barn och unga. Det är både ett arbetssätt och ett förhållningssätt som bygger på samverkan i arbetet kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Vi har stött på både med- och motgångar och vi tycker oss ha hittat en väg som leder framåt. Många har under åren hört av sig till oss för att få veta mer om hur vi arbetar. Med den här skriften vill vi berätta om det och dela med oss av våra erfarenheter. Men framför allt hoppas vi kunna entusiasmera och inspirera andra att genom samverkan våga söka nya sätt i arbetet med att stödja barn och unga. Om du vill fördjupa dig i teori, få tips om var vi fått inspiration och lärt oss metoder hittar du referenser och länkar längst bak i skriften. Bakgrund Sundbyberg är Sveriges till ytan minsta kommun men också med den snabbast växande befolkningen. Drivkraften i vårt arbete handlar om att utjämna skillnader i uppväxtvillkor i en snabbt växande kommun som har en del socioekonomiska svårigheter att hantera. Vårt mål är att tidigt upptäcka och använda rätt insatser i rätt tid för barn och unga samt deras föräldrar. Vårt arbetssätt bygger på samverkan Grundbulten i Fokus barn och unga bygger på samverkan mellan socialtjänst, skola, kultur och fritid, arbetsmarknadsenheten samt närpolis och Barn och ungdomspsykiatri. Vi strävar efter att barn och föräldrar ska uppleva att insatser och åtgärder hänger ihop och skapar en helhet oavsett aktör. För att kunna göra det arbetar vi tillsammans och utvecklar vår samverkan utifrån olika perspektiv, inom ramen för det ryms både främjande, förebyggande och riktade insatser. För att utveckla en hållbar samverkan finns det några grundläggande faktorer. De samlas under begreppen styrning, struktur och samsyn. Styrning - att utveckla en tydlig styrning på alla ledningsnivåer. Att ledningen legitimerar och efterfrågar uppföljning och utvärdering och sätter upp gemensamma mål. Ett exempel på det är det gemensamma målet för Fokus barn och unga. Ett annat är att det finns en röd tråd från stadens högsta styrande dokument till nämndernas respektive verksamhetsplaner. Struktur - byggs genom att vara tydlig kring mål, målgrupp, vem som ska göra vad och på vilket sätt. Det handlar om att sätta sakerna i sitt rätta sammanhang. Verktyg för struktur är exempelvis avtal, överenskommelser och riktlinjer. - handlar om en gemensam bild av vad som tillsammans behöver hanteras och hur det ska ske. Alla tillför sin specifika kompetens vilket är styrkan i samverkan. Det kräver tillit till varandras kunskap och förståelse för var och ens uppdrag. Politisk förankring För att få stabilitet och långsiktighet i arbetet krävs att det politiska uppdraget är förankrat på alla nivåer. Vårt arbete med barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa bygger på ett politiskt uppdrag att utveckla samverkan kring utsatta barn och startade som ett projekt år Under åren har projektet permanentats och övergått till ett arbetssätt som är integrerat i verksamheten. Det första steget togs genom att samstyra två pro jekt med liknande frågor där vinster i form av kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och tidseffektivitet gjordes. Det har krävt modiga politiker som sett bortom mandatperioder och satsat långsiktigt. Vi har tagit små steg och vågat lita på processen. Det är svårt eftersom man gärna vill omfatta allt med en gång och göra stora synliga förändringar. Sundbybergs stad har befäst Fokus barn och unga i översiktsplanen (ÖP). Där hittar vi kommunens 2

3 tyrgrupp gemensamma grundval om en god hälsa på lika villkor genom samverkan, vilket är utgångspunkten för Fokus barn och unga. Genom att konventionen om barns rättigheter och tillämpningen av denna är framträdande i stadens styrande dokument, stärker det arbetet ytterligare i Fokus barn och unga. Ett annat exempel på förankring är den gemen samma handlingsplanen för stadens drogförebyggande arbete som har beslutats om i alla berörda nämnder. Handlingsplanerna ligger sedan till grund för genom förandeplaner kopplade till varje nämnds ansvarsområde. Fokus barn och unga Barnråd Fokusområden Samverkan Styrgrupp Styrgruppen - leder, utvecklar och beslutar om gemensamma frågor för målgruppen.... Fokusområden - väljs utifrån lokala behov, undersökningar och omvärldsspaning samordnar och leder arbetet i fokusområdena för att skapa ett hållbart arbete.... Barnrådet - följer upp arbetet som sker inom Fokus barn och unga och skapar förutsättningar för ett långsiktigt arbete. Organisation är delaktig istället för att i första hand endast vara beslutande. Cheferna i styrgruppen ges då möjlighet att pröva vad olika beslut specifikt betyder i deras egen verksamhet, om det är möjligt eller inte, rätt i tiden och går att koppla till den egna nämndens styrande dokument. Arbetssättet är en viktig del i att skapa delaktighet och koppla på arbetet i den redan befintliga strukturen. Det minskar också risken för att utveckla sidoprojekt och parallella verksamheter. Viktigt att komma ihåg är att Fokus barn och unga inte handlar om att bygga upp en ny parallell struktur utan att utveckla och sammanföra den kompetens som redan finns inom organisationen. Så här har vi i Sundbybergs stad organiserat arbetet: Styrgruppen består av berörda förvaltningschefer och chefer för närpolis och Barn och ungdomspsykiatri i Sundbyberg. Styrgruppen är en arbetande grupp där cheferna själva processar frågorna, diskuterar uppdrag, ansvar, avgränsningar och mål. Styrgruppen - leder, utvecklar och beslutar om gemensamma frågor för målgruppen.... Fokusområden - väljs utifrån lokala behov, undersökningar och omvärldsspaning.... Avgörande för vårt arbete är organiseringen. Den bygger på att arbetet genomsyrar alla styrnivåer. Det här är inget som sker med automatik bara för att det är beslutat. För att pröva nya arbetsmetoder krävs både tid, mod och prestigelöshet. Utmärkande för vår organisation är att styrgruppen arbetar och Styrgruppens syfte är att leda, utveckla och besluta om gemensamma frågor för målgruppen, det vill säga barn och unga mellan 0 20 år som far illa eller riskerar att fara illa. Styrgruppens mål är att genom samverkan skapa ett hållbart och långsiktigt gemensamt arbete för att främja barn och ungas uppväxtvillkor. - samordnar och leder arbetet i fokusområdena för att skapa ett hållbart arbete.... Barnrådet - följer upp arbetet som sker inom Fokus barn och unga och skapar förutsättningar för ett långsiktigt arbete. Fokusområden väljs utifrån behov. I Sundbyberg har vi valt att ha fyra fokusområden åt gången som pekats ut genom egna erfarenheter, lokala och nationella undersökningar och omvärldsspaning. Att begränsa antalet fokusområden är klokt, det är annars lätt att arbetet blir ohanterligt. Varje område tidsätts och processen leds framåt genom arbetande möten, ofta i form av workshops som samordnaren planerar och leder. När ett fokusområde är avslutat kan ett nytt läggas till. Några exempel på områden som vi valt är barnfattigdom, föräldrastöd och handlingsplan för det drogförebyggande arbetet. Ett mindre antal fokusområden åt gången gör det lättare att integrera det nya arbetssättet i den ordinarie verksamheten och därmed 3

4 undvika fällan med att skapa en sido- eller projektorganisation. För varje fokusområde bildas en arbetsgrupp som ansvarar för det gemensamma arbetet. Personer i arbetsgrupperna utses av styrgruppen baserat på kompetens och funktion kopplat till området. Det finns en samordnare för respektive fokusområde. kring barn och ungas behov ska utgå från konventionen om barns rättigheter, det generella barnperspektivet och synliggöra barnets eget perspektiv. Det finns två fasta funktioner i organisationen, i vårt fall samverkansledare och folkhälsoplanerare. De arbetar tillsammans med berörda inom verksamheterna med att skapa ett hållbart och långsiktigt gemensamt arbete för att främja barn och ungas uppväxtvillkor. De ska leda och följa upp arbetet i fokus områden, omvärldsspana, fungera som motor och ordna gemensamma seminarier/fortbildningar med olika aktuella teman. Detta för att skapa en gemensam plattform och kunskapsgrund och samtidigt en möjlig het till möten och nätverkande. Barnrådet består av förtroendevalda, tjänstepersoner och representanter från intresseorganisationer med specialkompetens i frågor kring barn och unga. Barnrådet är politiskt beslutat. Barnrådets uppgift är att uppmärksamma och lyfta barn och ungas behov utifrån barns olika perspektiv när det gäller rättigheter och på både individ - och gruppnivå. Barnrådets funktion är också att vara remissinstans för ärenden som berör utsedda fokusområden samt följa upp utvecklingsarbetet som sker inom ramen för Fokus barn och unga. Samverkansledarens uppdrag är att ha ett helikopterperspektiv och leda processen framåt utifrån den systemteoretiska grunden. Det omfattar att utveckla det övergripande arbetet i Fokus barn och unga och pröva olika arbetssätt för att stimulera processerna och skapa delaktighet. Sam verkansledarens roll är att ha en bild av helheten och en specifik samverkanskompetens. Folkhälsoplanerarens uppdrag är att ha ett hälso främjande perspektiv utifrån en folkhälsovetenskaplig grund. Det innebär att följa utvecklingen av hälsoindikatorer som är av vikt för Fokus barn och unga och ha en överblick av metoder och möjligheter att stärka barn och ungas hälsa. Folkhälsoplaneraren har en övergripande funktion i stadens drogförebyggande arbete som har utvecklats till en integrerad del i Fokus barn och unga. Barnrättsnätverket är förvaltningsövergripande och arbetar med att utveckla kunskap och metoder för att tillämpa konventionen om barnets rättigheter i praktiken. Systemteori Fokus barn och unga är en långsiktig process. Liksom i många andra organisationer brottas vi i Sundbybergs stad med invanda arbetssätt och traditionella styrsystem, ofta formade i stuprör. En framgångsfaktor i vårt arbete har varit att utgå från en gemensam teoretisk grund. Vi har valt att ta vår utgångspunkt i systemteori. En bestämd gemensam grund för att skapar ramar, trygghet, igenkänning och begriplighet. Systemteorin lägger fokus på: Sammanhang - den situation där vi befinner oss nu. Hur definierar vi den, gör vi det på samma sätt? Kontext - utifrån organisationsperspektivet, det som är runt sammanhanget/situationen. Hur definierar vi den? Gör vi det på samma sätt? Mönster och former - Finns det återkommande mönster i skeenden? Vad kan vi lära av det som fungerar bra? Systemteorin förutsätter en helhetssyn. Det handlar om att se hela sammanhanget för att möta de behov som finns i stället för att söka fel eller fokusera på enstaka händelser. Med andra ord - det vi gör och det som händer sker i samspel mellan människor och kan inte förklaras av enskilda personer. Systemteorin förutsätter en grundsyn om att det är människor som befolkar organisationen och skapar den. Vi använder oss av samman hangs markeringar genom att tydliggöra syftet med arbetet som helhet men också vid varje enskilt tillfälle. Att använda sammanhangsmarkeringar hjälper oss att tydliggöra 4

5 syfte, ansvar och roller. Exempelvis genom att rama in möten och sätta in dem i rätt sammanhang - vilka är på mötet, varför, vad vill vi uppnå och vad blir nästa steg. Det systemiska förhållningssättet visar att vi alla är en del av organisationen. Vi skapar tillsammans och vårt förhållningssätt påverkar vad som sker framåt. Det betyder att hur vi pratar, formulerar oss och väljer att fokusera på är avgörande för vad vi vill uppnå. Allt som sker hänger ihop, händer det något i en del i systemet så påverkas andra delar också. Verktyg i Fokus barn och unga Nedan följer en kort beskrivning av verktygen och hur de kan användas. Ett systemiskt synsätt helheten är större än summan av delarna (se ovan). Tillit till processen - förändring tar tid och kan ta olika vägar för att komma fram till målet. Att hitta vad som fungerar bäst i organisationen och räkna ut hur vi kan få mer av det. Användbara praktiska metoder, mötesformer, sam talsformer och liknande. Det finns många användbara mötesmetoder för att skapa kreativitet och delaktig het, pröva! Förhållningssätt - nyfiket, undersökande. Gör mer av det som fungerar istället för att försöka laga det som är trasigt. Välja att se glaset som halvfullt istället för halvtomt. Språk - vi skapar situationer och bilder av framtiden genom hur vi väljer att formulera oss. Arbetande möten - våra möten med arbetsgrupperna ska alltid ha en tydlig agenda och innehåller alltid arbetspass där vi gemensamt processar arbetet fram åt. Det skapar delaktighet från alla och förank ring i respektive verksamhet. 1. Initiera frågeställningen och processen 2. Grunda förståelsen och aktivera frågeställningen 3. Bygg och skapa nytt Pröva, prioritera, välja Det bygger på att närvaron är hög och att det mesta arbetet sker under mötestid för att spara på resurser och allas tid. Sju pedagogiska steg - använder vi för att skapa hållbarhet i vårt arbete. Community Readiness Model (CRM) - beskriver en organisations förändringsbenägenhet. Stegen beskriver hur medveten och redo en organisation och dess ledande aktörer är till att börja arbeta med ett specifikt ämnesområde. Vi använder CRM som ett sätt att följa upp processen i vårt arbete. Genom att mätningen görs skapas också intresse runt frågorna. Lyfta och kommunicera goda exempel - Ett framgångsrikt exempel som vi lägger mycket tid och resurser på är en årligt återkommande vecka Fokus föräldrar. På dagtid erbjuds seminarier om aktuella frågor kring barn och unga för berörda anställda och förtroendevalda. Under kvällstid arrangeras föreläsningar kring olika föräldrar - och barnteman. I samband med detta presenteras allt föräldrastöd som finns att tillgå i staden. Föräldrar informeras via veckobrev i förskola/skola, annonser i lokaltidningen, hemsida och affischer på strategiska platser. Resultat Den största utmaningen i samverkan är att få alla att känna samma ansvar och se sin del som bidrar till helheten, att det gör skillnad både för våra medborgare och för oss som arbetar. När det gäller resultat så är de svåra att mäta direkt på våra barn och unga men kan uppnås utan att det går att mäta effekter. Det kan till och med tyckas att problem och svårigheter blir värre då vi sätter ljus på en särskild fråga, arbetsbelastningen kan öka istället för att förenkla i våra uppdrag. Det vi konkret har kunnat mäta med hjälp av CRM är att styrning och ledning går framåt, vilket är en viktig faktor i samverkan. 7. Utvärdera avsluta, fira 6. Sammanfatta resultat, integrera med vardagen 5. Hålla fast, fördjupa, vara Vi ser att metoder och arbetssätt som har bäring på de skyddande faktorer som forskningen pekar ut exempelvis föräldrastöd, nätverksmobilisering och språkutveckling, utvecklas och prövas. Vi följer också ungas drogvanor genom enkäter vartannat år, utvecklingen går åt rätt håll då

6 konsumtionen av alkohol, narkotika och tobak minskat. Om samverkan fungerar kan våra barn, unga och föräldrar få det lättare och därmed må bättre. Vi förutsätter att människor får ett lättare liv då vi utgår ifrån deras behov och inte utifrån vad som passar oss i vår organisation. Framgångsfaktorer Samverkan är svårt och det finns förstås inga genvägar. Viktigt att påminna sig om är också att samverkan inte är ett mål utan ett medel. Målet är att främja barn och ungas uppväxtvillkor. Utifrån den strävan har vi i Sundbybergs stad identifierat ett antal faktorer som vi anser är grunden för ett framgångsrikt arbete. Arbetssättet vilar på en systemteoretisk grund Aktiv ledning Tydligt syfte och gemensamma mål, uppföljning Kommunicera konkreta resultat och aktiviteter Se målgruppen barn och unga som tvärsektoriell Gemensam värdegrund - konventionen om barns rättigheter Kunskap God kommunikation Förtroende och prestigelöshet Fokus (se organisationsbeskrivning) Samordnare för fokusområdena Samverkansledare för Fokus barn och unga Förhållningssätt Fallgropar Verklighetsförankring - arbetet är känt av några initierade och inte övriga organisationen Avsaknad av överlämning till nya chefer och nyckelpersoner Samverkan blir ett mål istället för ett medel i arbetet Fördjupa dig mer genom att läsa Socialstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen, (2007) Strategi för samverkan - kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Intressant litteratur Bateson, Gregory, (1987) Ande och natur: En nödvändig enhet, Stockholm/Lund: Symposium. Bateson, Gregory, (1998) Mönstret som förbinder - Ekocybernetiska texter med bidrag av Stewart Brand, Daniel Goleman, Rollo May, Robert Rieber, Anthony Wilden, Stockholm: Mareld. Danemark Bert, Samverkan - en fråga om makt (2004), Finland: WS Bookwell. Danemark Bert, Samverkan - himmel eller helvete? (2005), Malmö: Elanders Berlings AB. Schein, H, Edgar, (2009) Helping, how to offer, give and receive help, San Francisco: Berrett-Koehler Publishers. Schein, H, Edgar, (2010) Organizational culture and leadership, San Francisco: John Willy & Sons Publishers. Wheelan, A, Susan, (2013) Att skapa effektiva team, Lund: Studentlitteratur AB. Öquist, Oscar,(2010) Framgångsrikt ledarskap med systemteori mönster, sammanhang och nya möjligheter, Stockholm: Gothia förlag. Utbildningstips Verktyg Mattsson, Erik och Jöborn Anna Möteskokboken Ι, Ordrum AB Mattsson, Erik och Jöborn Anna Möteskokboken ΙΙ, Ordrum AB Länk 6

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Fokus barn och unga Anne-Charlotte Blomqvist Stadsledningskontoret Fokus barn och unga Barnperspektiv och barnets perspektiv i budget 2015 I Sundbyberg ska alla barn oavsett förutsättningar få en bra start

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

En organisation som arbetar professionellt och tar sin utgångspunkt i brukarens egen verklighet. Sundbyberg där staden är som bäst

En organisation som arbetar professionellt och tar sin utgångspunkt i brukarens egen verklighet. Sundbyberg där staden är som bäst En organisation som arbetar professionellt och tar sin utgångspunkt i brukarens egen verklighet Syfte, mål och agenda för denna 1,5 timme! Syfte Att berätta om vårt utvecklingsarbete utifrån en organisationsform

Läs mer

Välkomna till workshop om socialt bokslut!

Välkomna till workshop om socialt bokslut! Välkomna till workshop om socialt bokslut! 2013-11-15 1 Upplägg Inledning Vad är ett socialt bokslut? Hur jobbar vi med jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet? Hur kan vårt sociala bokslut se

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Sociala insatsgrupper

Sociala insatsgrupper Sociala insatsgrupper Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil Christina Kiernan projektledare, Rikspolisstyrelsen Anna Sjöstrand Arnell Socialförvaltningen

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Från Gemensamma barn till Fokus barn och unga ett samverkansarbete under utveckling

Från Gemensamma barn till Fokus barn och unga ett samverkansarbete under utveckling Individ- och omsorgsförvaltningen Från Gemensamma barn till Fokus barn och unga ett samverkansarbete under utveckling Anne-Charlotte Blomqvist 1 Gemensamma barn - en tillbakablick Projekt Gemensamma barn

Läs mer

8 steg till ett lokalt ANDT-arbete

8 steg till ett lokalt ANDT-arbete 8 steg till ett lokalt ANDT-arbete Förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak Foldern är framtagen av länsstyrelserna i Värmland och Örebro län samt kommuner. Länsstyrelsen en samlande

Läs mer

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE VI HOPPAS KUNNA INSPIRERA OCH VISA PÅ VÄGEN FRAMÅT Lyfta fram lärdomar kring hur samverkansbaserat regionalt utvecklingsarbete

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

ETIK för FRITIDS- LEDARE

ETIK för FRITIDS- LEDARE ETIK för FRITIDS- LEDARE KC KUNSKAPSCENTRUM FÖR FRITIDSLEDARSKAP Kunskapscentrum för fritidsledarskap har under flera år arbetat för att skapa samsyn kring fritidsledarens yrkesidentitet, såsom människosyn,

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Projektplan för värdeskapande visionsarbete

Projektplan för värdeskapande visionsarbete STAB Sida 1 (5) Enhet Datum Kansli 2012-02-21 Handläggare Edvin Ekholm/Annica Carter Allmänna utskottet Projektplan för värdeskapande visionsarbete Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Blåhammarens förskola

Blåhammarens förskola Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Blåhammarens förskola Tommy Lundberg 2014-06-17 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Ekonomiskt resultat 2013 och prognos 2014 Budget 2013 Bokslut, resultat

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

Rapport Team Samagera

Rapport Team Samagera Torshälla stads nämnd 2016-08-19 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2016:86 Annette Johansson 016-710 70 28 Torshälla stads nämnd Rapport Team Samagera Förslag till beslut 1.

Läs mer

Trygg i Norrtälje kommun

Trygg i Norrtälje kommun Trygg i Norrtälje kommun Verksamheten Trygg i Norrtälje kommun - TiNk Norrtälje ska vara Sveriges tryggaste kommun att bo, leva och verka i. För att nå dit bildades Trygg i Norrtälje kommun (TiNk), som

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Processledarutbildning. Modul 5 Utveckling och analys hösten 2015

Processledarutbildning. Modul 5 Utveckling och analys hösten 2015 SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSAVDELNINGEN Processledarutbildning Modul 5 Utveckling och analys hösten 2015 SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN HR TEAM LEDAR- OCH ORG. UTVECKLING 2015-08-27 Lisbeth

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi

Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi Version 1.0 2013-08-27 Dnr 1308-0342-33 Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi Inledning... 2 Styrdokument för vår kommunikation... 2 Huvudbudskapen genomsyrar all kommunikation... 2 Primära målgrupper...

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Handlingsplan Kunskapsspridning till barn och unga

Handlingsplan Kunskapsspridning till barn och unga Antagen av styrgruppen för Ung i Säter 2015-02-20 6 Handlingsplan Kunskapsspridning till barn och unga Konventionen om barnets rättigheter I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Stallet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Folkhälsoplan 2015-2018 Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Folkhälsoplanen 2015-2018 Folkhälsoplanens mål och därmed handlingsplan bygger

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tistelstången 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

ANDT-strategi för Varbergs kommun

ANDT-strategi för Varbergs kommun ANDT-strategi för Varbergs kommun Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: ANDT-strategi Beslutsdatum: 2015-09-29, 188 Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet

Läs mer

Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad

Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård Antagen 2007-09-21, uppdaterad 2016-01-22 Värdegrund Alla barn har rätt till goda och trygga uppväxtvillkor. Verksamhetsmål

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2014. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2014. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2014 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

VaraLean Förbättringsarbete i vardagen

VaraLean Förbättringsarbete i vardagen VaraLean Förbättringsarbete i vardagen Maria Viidas, Kvalitetschef Kort om mig Pedagogen Göteborg Högskolan Väst Högskolan i Borås Karlstads Universitet Upplägg på dagen Vad är lean? Varför nu? (Hur) hänger

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd I Region Gotland finns sedan sommaren 2012 en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Att utveckla det lokala ANDT-förebyggande arbetet. Vad har vi lärt oss av de utvecklingsarbeten som genomförts?

Att utveckla det lokala ANDT-förebyggande arbetet. Vad har vi lärt oss av de utvecklingsarbeten som genomförts? Att utveckla det lokala ANDT-förebyggande arbetet. Vad har vi lärt oss av de utvecklingsarbeten som genomförts? 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Sex försökskommuner Kalmar, Kramfors, Laholm, Lund,

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns

Läs mer

Halsoframjande. skola. i Halland

Halsoframjande. skola. i Halland Halsoframjande skola i Halland I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats för en miljon elever

Läs mer

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3

Läs mer

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete Mats Anderberg Bakgrund Svårigheter att implementera kunskapsbaserade ANDTstrategier och -insatser på lokal nivå Kontextuella

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet. Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen

Läs mer

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Samverkan i sydöstra Skåne SÖSK Hur det hela började. När vi tog våra första steg Miltonprojekt SÖSK 2006-2008 Kartläggning av vuxna med psykiska funktionshinder

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Förebyggande strategier exempel från Göteborgs stad. Maria Martini, Utvecklingsledare ANDT Kunskapskällar'n, Social Utveckling

Förebyggande strategier exempel från Göteborgs stad. Maria Martini, Utvecklingsledare ANDT Kunskapskällar'n, Social Utveckling Förebyggande strategier exempel från Göteborgs stad Maria Martini, Utvecklingsledare ANDT Kunskapskällar'n, Social Utveckling Trestad2 Det övergripande syftet var att minska cannabisanvändande bland ungdomar

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

Handlingsplan Trygg och säker

Handlingsplan Trygg och säker 1/7 Beslutad när: 2016-05-30 121 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2016:215-003 Ersätter: Gäller fr o m: 2016-05-30 Gäller t o m: 2018-12-30 Dokumentansvarig: Uppföljning: 2018 Säkerhetschef

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism. Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti Styrdokumentstyp: Riktlinjer

Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism. Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti Styrdokumentstyp: Riktlinjer Handlingsplan mot Våldsbejakande extremism Antagen av Kommunstyrelsen 22 augusti 2016 Styrdokumentstyp: Riktlinjer Dnr 2/6 Innehållsförteckning Bakgrund och inriktning på arbetet... 3 Generella förebyggande

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

I Ales skolor vill vi lära oss mer - Bakgrund

I Ales skolor vill vi lära oss mer - Bakgrund I Ales skolor vill vi lära oss mer - Bakgrund Dagens situation Låg personaltäthet Dåliga resultat i medarbetaundersökningen Svaga pedagogiska resultat Stora ekonomiska underskott Utgå från påbörjat arbete

Läs mer

Hammarbyenhetens Samverkansprojekt

Hammarbyenhetens Samverkansprojekt Hammarbyenhetens Samverkansprojekt 15 september 2007 15 juni 2009 1 Humor, javisst! Barnen stod i kö i matsalen i en katolsk lågstadieskola för att få sin lunch. Längst fram på bordet fanns en stor hög

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling Hej En fråga, vi undrar om ni har samma spaningar som vi? Efter att ha jobbat med förändringar sedan slutet av 90-talet, ser vi likartade utmaningar

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Reviderad 2012-03-26 1/8 Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se Bankgiro

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se 1 2 3 4 5 6 7 Sju nycklar för framgång www.atvidaberg.se barn- och utbildningsförvaltningen Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv

Läs mer

Revisionsrapport Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan

Revisionsrapport Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Robert Bergman Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer