Individ- och omsorgsförvaltningen. Fokus barn och unga. - ett arbetssätt och ett förhållningssätt. Anne-Charlotte Blomqvist

Transkript

1 Individ- och omsorgsförvaltningen Fokus barn och unga - ett arbetssätt och ett förhållningssätt Anne-Charlotte Blomqvist

2 I Sundbybergs stad har vi under ett antal år jobbat med Fokus barn och unga. Det är både ett arbetssätt och ett förhållningssätt som bygger på samverkan i arbetet kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Vi har stött på både med- och motgångar och vi tycker oss ha hittat en väg som leder framåt. Många har under åren hört av sig till oss för att få veta mer om hur vi arbetar. Med den här skriften vill vi berätta om det och dela med oss av våra erfarenheter. Men framför allt hoppas vi kunna entusiasmera och inspirera andra att genom samverkan våga söka nya sätt i arbetet med att stödja barn och unga. Om du vill fördjupa dig i teori, få tips om var vi fått inspiration och lärt oss metoder hittar du referenser och länkar längst bak i skriften. Bakgrund Sundbyberg är Sveriges till ytan minsta kommun men också med den snabbast växande befolkningen. Drivkraften i vårt arbete handlar om att utjämna skillnader i uppväxtvillkor i en snabbt växande kommun som har en del socioekonomiska svårigheter att hantera. Vårt mål är att tidigt upptäcka och använda rätt insatser i rätt tid för barn och unga samt deras föräldrar. Vårt arbetssätt bygger på samverkan Grundbulten i Fokus barn och unga bygger på samverkan mellan socialtjänst, skola, kultur och fritid, arbetsmarknadsenheten samt närpolis och Barn och ungdomspsykiatri. Vi strävar efter att barn och föräldrar ska uppleva att insatser och åtgärder hänger ihop och skapar en helhet oavsett aktör. För att kunna göra det arbetar vi tillsammans och utvecklar vår samverkan utifrån olika perspektiv, inom ramen för det ryms både främjande, förebyggande och riktade insatser. För att utveckla en hållbar samverkan finns det några grundläggande faktorer. De samlas under begreppen styrning, struktur och samsyn. Styrning - att utveckla en tydlig styrning på alla ledningsnivåer. Att ledningen legitimerar och efterfrågar uppföljning och utvärdering och sätter upp gemensamma mål. Ett exempel på det är det gemensamma målet för Fokus barn och unga. Ett annat är att det finns en röd tråd från stadens högsta styrande dokument till nämndernas respektive verksamhetsplaner. Struktur - byggs genom att vara tydlig kring mål, målgrupp, vem som ska göra vad och på vilket sätt. Det handlar om att sätta sakerna i sitt rätta sammanhang. Verktyg för struktur är exempelvis avtal, överenskommelser och riktlinjer. - handlar om en gemensam bild av vad som tillsammans behöver hanteras och hur det ska ske. Alla tillför sin specifika kompetens vilket är styrkan i samverkan. Det kräver tillit till varandras kunskap och förståelse för var och ens uppdrag. Politisk förankring För att få stabilitet och långsiktighet i arbetet krävs att det politiska uppdraget är förankrat på alla nivåer. Vårt arbete med barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa bygger på ett politiskt uppdrag att utveckla samverkan kring utsatta barn och startade som ett projekt år Under åren har projektet permanentats och övergått till ett arbetssätt som är integrerat i verksamheten. Det första steget togs genom att samstyra två pro jekt med liknande frågor där vinster i form av kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och tidseffektivitet gjordes. Det har krävt modiga politiker som sett bortom mandatperioder och satsat långsiktigt. Vi har tagit små steg och vågat lita på processen. Det är svårt eftersom man gärna vill omfatta allt med en gång och göra stora synliga förändringar. Sundbybergs stad har befäst Fokus barn och unga i översiktsplanen (ÖP). Där hittar vi kommunens 2

3 tyrgrupp gemensamma grundval om en god hälsa på lika villkor genom samverkan, vilket är utgångspunkten för Fokus barn och unga. Genom att konventionen om barns rättigheter och tillämpningen av denna är framträdande i stadens styrande dokument, stärker det arbetet ytterligare i Fokus barn och unga. Ett annat exempel på förankring är den gemen samma handlingsplanen för stadens drogförebyggande arbete som har beslutats om i alla berörda nämnder. Handlingsplanerna ligger sedan till grund för genom förandeplaner kopplade till varje nämnds ansvarsområde. Fokus barn och unga Barnråd Fokusområden Samverkan Styrgrupp Styrgruppen - leder, utvecklar och beslutar om gemensamma frågor för målgruppen.... Fokusområden - väljs utifrån lokala behov, undersökningar och omvärldsspaning samordnar och leder arbetet i fokusområdena för att skapa ett hållbart arbete.... Barnrådet - följer upp arbetet som sker inom Fokus barn och unga och skapar förutsättningar för ett långsiktigt arbete. Organisation är delaktig istället för att i första hand endast vara beslutande. Cheferna i styrgruppen ges då möjlighet att pröva vad olika beslut specifikt betyder i deras egen verksamhet, om det är möjligt eller inte, rätt i tiden och går att koppla till den egna nämndens styrande dokument. Arbetssättet är en viktig del i att skapa delaktighet och koppla på arbetet i den redan befintliga strukturen. Det minskar också risken för att utveckla sidoprojekt och parallella verksamheter. Viktigt att komma ihåg är att Fokus barn och unga inte handlar om att bygga upp en ny parallell struktur utan att utveckla och sammanföra den kompetens som redan finns inom organisationen. Så här har vi i Sundbybergs stad organiserat arbetet: Styrgruppen består av berörda förvaltningschefer och chefer för närpolis och Barn och ungdomspsykiatri i Sundbyberg. Styrgruppen är en arbetande grupp där cheferna själva processar frågorna, diskuterar uppdrag, ansvar, avgränsningar och mål. Styrgruppen - leder, utvecklar och beslutar om gemensamma frågor för målgruppen.... Fokusområden - väljs utifrån lokala behov, undersökningar och omvärldsspaning.... Avgörande för vårt arbete är organiseringen. Den bygger på att arbetet genomsyrar alla styrnivåer. Det här är inget som sker med automatik bara för att det är beslutat. För att pröva nya arbetsmetoder krävs både tid, mod och prestigelöshet. Utmärkande för vår organisation är att styrgruppen arbetar och Styrgruppens syfte är att leda, utveckla och besluta om gemensamma frågor för målgruppen, det vill säga barn och unga mellan 0 20 år som far illa eller riskerar att fara illa. Styrgruppens mål är att genom samverkan skapa ett hållbart och långsiktigt gemensamt arbete för att främja barn och ungas uppväxtvillkor. - samordnar och leder arbetet i fokusområdena för att skapa ett hållbart arbete.... Barnrådet - följer upp arbetet som sker inom Fokus barn och unga och skapar förutsättningar för ett långsiktigt arbete. Fokusområden väljs utifrån behov. I Sundbyberg har vi valt att ha fyra fokusområden åt gången som pekats ut genom egna erfarenheter, lokala och nationella undersökningar och omvärldsspaning. Att begränsa antalet fokusområden är klokt, det är annars lätt att arbetet blir ohanterligt. Varje område tidsätts och processen leds framåt genom arbetande möten, ofta i form av workshops som samordnaren planerar och leder. När ett fokusområde är avslutat kan ett nytt läggas till. Några exempel på områden som vi valt är barnfattigdom, föräldrastöd och handlingsplan för det drogförebyggande arbetet. Ett mindre antal fokusområden åt gången gör det lättare att integrera det nya arbetssättet i den ordinarie verksamheten och därmed 3

4 undvika fällan med att skapa en sido- eller projektorganisation. För varje fokusområde bildas en arbetsgrupp som ansvarar för det gemensamma arbetet. Personer i arbetsgrupperna utses av styrgruppen baserat på kompetens och funktion kopplat till området. Det finns en samordnare för respektive fokusområde. kring barn och ungas behov ska utgå från konventionen om barns rättigheter, det generella barnperspektivet och synliggöra barnets eget perspektiv. Det finns två fasta funktioner i organisationen, i vårt fall samverkansledare och folkhälsoplanerare. De arbetar tillsammans med berörda inom verksamheterna med att skapa ett hållbart och långsiktigt gemensamt arbete för att främja barn och ungas uppväxtvillkor. De ska leda och följa upp arbetet i fokus områden, omvärldsspana, fungera som motor och ordna gemensamma seminarier/fortbildningar med olika aktuella teman. Detta för att skapa en gemensam plattform och kunskapsgrund och samtidigt en möjlig het till möten och nätverkande. Barnrådet består av förtroendevalda, tjänstepersoner och representanter från intresseorganisationer med specialkompetens i frågor kring barn och unga. Barnrådet är politiskt beslutat. Barnrådets uppgift är att uppmärksamma och lyfta barn och ungas behov utifrån barns olika perspektiv när det gäller rättigheter och på både individ - och gruppnivå. Barnrådets funktion är också att vara remissinstans för ärenden som berör utsedda fokusområden samt följa upp utvecklingsarbetet som sker inom ramen för Fokus barn och unga. Samverkansledarens uppdrag är att ha ett helikopterperspektiv och leda processen framåt utifrån den systemteoretiska grunden. Det omfattar att utveckla det övergripande arbetet i Fokus barn och unga och pröva olika arbetssätt för att stimulera processerna och skapa delaktighet. Sam verkansledarens roll är att ha en bild av helheten och en specifik samverkanskompetens. Folkhälsoplanerarens uppdrag är att ha ett hälso främjande perspektiv utifrån en folkhälsovetenskaplig grund. Det innebär att följa utvecklingen av hälsoindikatorer som är av vikt för Fokus barn och unga och ha en överblick av metoder och möjligheter att stärka barn och ungas hälsa. Folkhälsoplaneraren har en övergripande funktion i stadens drogförebyggande arbete som har utvecklats till en integrerad del i Fokus barn och unga. Barnrättsnätverket är förvaltningsövergripande och arbetar med att utveckla kunskap och metoder för att tillämpa konventionen om barnets rättigheter i praktiken. Systemteori Fokus barn och unga är en långsiktig process. Liksom i många andra organisationer brottas vi i Sundbybergs stad med invanda arbetssätt och traditionella styrsystem, ofta formade i stuprör. En framgångsfaktor i vårt arbete har varit att utgå från en gemensam teoretisk grund. Vi har valt att ta vår utgångspunkt i systemteori. En bestämd gemensam grund för att skapar ramar, trygghet, igenkänning och begriplighet. Systemteorin lägger fokus på: Sammanhang - den situation där vi befinner oss nu. Hur definierar vi den, gör vi det på samma sätt? Kontext - utifrån organisationsperspektivet, det som är runt sammanhanget/situationen. Hur definierar vi den? Gör vi det på samma sätt? Mönster och former - Finns det återkommande mönster i skeenden? Vad kan vi lära av det som fungerar bra? Systemteorin förutsätter en helhetssyn. Det handlar om att se hela sammanhanget för att möta de behov som finns i stället för att söka fel eller fokusera på enstaka händelser. Med andra ord - det vi gör och det som händer sker i samspel mellan människor och kan inte förklaras av enskilda personer. Systemteorin förutsätter en grundsyn om att det är människor som befolkar organisationen och skapar den. Vi använder oss av samman hangs markeringar genom att tydliggöra syftet med arbetet som helhet men också vid varje enskilt tillfälle. Att använda sammanhangsmarkeringar hjälper oss att tydliggöra 4

5 syfte, ansvar och roller. Exempelvis genom att rama in möten och sätta in dem i rätt sammanhang - vilka är på mötet, varför, vad vill vi uppnå och vad blir nästa steg. Det systemiska förhållningssättet visar att vi alla är en del av organisationen. Vi skapar tillsammans och vårt förhållningssätt påverkar vad som sker framåt. Det betyder att hur vi pratar, formulerar oss och väljer att fokusera på är avgörande för vad vi vill uppnå. Allt som sker hänger ihop, händer det något i en del i systemet så påverkas andra delar också. Verktyg i Fokus barn och unga Nedan följer en kort beskrivning av verktygen och hur de kan användas. Ett systemiskt synsätt helheten är större än summan av delarna (se ovan). Tillit till processen - förändring tar tid och kan ta olika vägar för att komma fram till målet. Att hitta vad som fungerar bäst i organisationen och räkna ut hur vi kan få mer av det. Användbara praktiska metoder, mötesformer, sam talsformer och liknande. Det finns många användbara mötesmetoder för att skapa kreativitet och delaktig het, pröva! Förhållningssätt - nyfiket, undersökande. Gör mer av det som fungerar istället för att försöka laga det som är trasigt. Välja att se glaset som halvfullt istället för halvtomt. Språk - vi skapar situationer och bilder av framtiden genom hur vi väljer att formulera oss. Arbetande möten - våra möten med arbetsgrupperna ska alltid ha en tydlig agenda och innehåller alltid arbetspass där vi gemensamt processar arbetet fram åt. Det skapar delaktighet från alla och förank ring i respektive verksamhet. 1. Initiera frågeställningen och processen 2. Grunda förståelsen och aktivera frågeställningen 3. Bygg och skapa nytt Pröva, prioritera, välja Det bygger på att närvaron är hög och att det mesta arbetet sker under mötestid för att spara på resurser och allas tid. Sju pedagogiska steg - använder vi för att skapa hållbarhet i vårt arbete. Community Readiness Model (CRM) - beskriver en organisations förändringsbenägenhet. Stegen beskriver hur medveten och redo en organisation och dess ledande aktörer är till att börja arbeta med ett specifikt ämnesområde. Vi använder CRM som ett sätt att följa upp processen i vårt arbete. Genom att mätningen görs skapas också intresse runt frågorna. Lyfta och kommunicera goda exempel - Ett framgångsrikt exempel som vi lägger mycket tid och resurser på är en årligt återkommande vecka Fokus föräldrar. På dagtid erbjuds seminarier om aktuella frågor kring barn och unga för berörda anställda och förtroendevalda. Under kvällstid arrangeras föreläsningar kring olika föräldrar - och barnteman. I samband med detta presenteras allt föräldrastöd som finns att tillgå i staden. Föräldrar informeras via veckobrev i förskola/skola, annonser i lokaltidningen, hemsida och affischer på strategiska platser. Resultat Den största utmaningen i samverkan är att få alla att känna samma ansvar och se sin del som bidrar till helheten, att det gör skillnad både för våra medborgare och för oss som arbetar. När det gäller resultat så är de svåra att mäta direkt på våra barn och unga men kan uppnås utan att det går att mäta effekter. Det kan till och med tyckas att problem och svårigheter blir värre då vi sätter ljus på en särskild fråga, arbetsbelastningen kan öka istället för att förenkla i våra uppdrag. Det vi konkret har kunnat mäta med hjälp av CRM är att styrning och ledning går framåt, vilket är en viktig faktor i samverkan. 7. Utvärdera avsluta, fira 6. Sammanfatta resultat, integrera med vardagen 5. Hålla fast, fördjupa, vara Vi ser att metoder och arbetssätt som har bäring på de skyddande faktorer som forskningen pekar ut exempelvis föräldrastöd, nätverksmobilisering och språkutveckling, utvecklas och prövas. Vi följer också ungas drogvanor genom enkäter vartannat år, utvecklingen går åt rätt håll då

6 konsumtionen av alkohol, narkotika och tobak minskat. Om samverkan fungerar kan våra barn, unga och föräldrar få det lättare och därmed må bättre. Vi förutsätter att människor får ett lättare liv då vi utgår ifrån deras behov och inte utifrån vad som passar oss i vår organisation. Framgångsfaktorer Samverkan är svårt och det finns förstås inga genvägar. Viktigt att påminna sig om är också att samverkan inte är ett mål utan ett medel. Målet är att främja barn och ungas uppväxtvillkor. Utifrån den strävan har vi i Sundbybergs stad identifierat ett antal faktorer som vi anser är grunden för ett framgångsrikt arbete. Arbetssättet vilar på en systemteoretisk grund Aktiv ledning Tydligt syfte och gemensamma mål, uppföljning Kommunicera konkreta resultat och aktiviteter Se målgruppen barn och unga som tvärsektoriell Gemensam värdegrund - konventionen om barns rättigheter Kunskap God kommunikation Förtroende och prestigelöshet Fokus (se organisationsbeskrivning) Samordnare för fokusområdena Samverkansledare för Fokus barn och unga Förhållningssätt Fallgropar Verklighetsförankring - arbetet är känt av några initierade och inte övriga organisationen Avsaknad av överlämning till nya chefer och nyckelpersoner Samverkan blir ett mål istället för ett medel i arbetet Fördjupa dig mer genom att läsa Socialstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen, (2007) Strategi för samverkan - kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Intressant litteratur Bateson, Gregory, (1987) Ande och natur: En nödvändig enhet, Stockholm/Lund: Symposium. Bateson, Gregory, (1998) Mönstret som förbinder - Ekocybernetiska texter med bidrag av Stewart Brand, Daniel Goleman, Rollo May, Robert Rieber, Anthony Wilden, Stockholm: Mareld. Danemark Bert, Samverkan - en fråga om makt (2004), Finland: WS Bookwell. Danemark Bert, Samverkan - himmel eller helvete? (2005), Malmö: Elanders Berlings AB. Schein, H, Edgar, (2009) Helping, how to offer, give and receive help, San Francisco: Berrett-Koehler Publishers. Schein, H, Edgar, (2010) Organizational culture and leadership, San Francisco: John Willy & Sons Publishers. Wheelan, A, Susan, (2013) Att skapa effektiva team, Lund: Studentlitteratur AB. Öquist, Oscar,(2010) Framgångsrikt ledarskap med systemteori mönster, sammanhang och nya möjligheter, Stockholm: Gothia förlag. Utbildningstips Verktyg Mattsson, Erik och Jöborn Anna Möteskokboken Ι, Ordrum AB Mattsson, Erik och Jöborn Anna Möteskokboken ΙΙ, Ordrum AB Länk 6