Verksamhetsplan Dnr: 2010/2589 Martin Nilsson. Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB)

Transkript

1 Martin Nilsson Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Verksamhetsplan 2011 Bakgrund Med utgångspunkt från universitetets långsiktiga strategidokument bestämmer universitetsstyrelsen för varje år verksamhetens övergripande prioriteringar. För 2011 är det universitetsstyrelsens bedömning att dem viktigaste prioriteringarna är attraktivt utbildningsutbud/studentrekrytering, ökad konkurrenskraft inom forskningen samt kompetensförsörjning. Inför varje verksamhetsår ska såväl fakulteter och institutioner utgå från dessa i respektive verksamhetsplaner. Universitetsstyrelsen kommer att följa upp utvecklingen genom indikatorer och avrapporteringar. Verksamhetsplanens disposition Följande disposition och punkter utgör därför en grund för FHSAB:s verksamhetsplan för 2011, som i dess första utkast färdigställdes inför oktober månads trialog. Utgångspunkten är universitetsstyrelsens uppdrag till fakulteterna inom fyra verksamhetsområden (del I): Attraktiv kunskapsmiljö Framstående forskning Samhällelig drivkraft Globala värden Dessutom tillkommer en del om ekonomiska förutsättningar (del II). Varje övergripande område inleds med en kort summering av vad institutionerna (SA, Socialt arbete; HV, Hälsa- och vårdvetenskap; PPI, pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap) lyfter fram i sina verksamhetsplaner följt av fakultetsnämndens framtida ambitioner. I fokus är i första hand de områden som universitetsstyrelsen prioriterar. Verksamhetsplanen 2011 baseras dels på institutionernas verksamhetsplaner (inkluderat E-hälsoinstitutetet), dels på de diskussioner som förts på fakultetsmöten under hösten. 1 (11)

2 INTRODUKTION I verksamhetsplanen finns en hel del betydelsefulla åtgärder som planeras för Inom attraktiv kunskapsmiljö betonas särskilt satsningar på att utveckla ett interprofessionellt synsätt inom utbildningarna, rekryteringsfrågan av kompetent personal, stöd till studenter med funktionsnedsättning, en god arbetsmiljö samt kvalitetssäkring av utbildningar. Inom framstående forskning betonas i synnerhet utmaningen att etablera en rimlig balans mellan resurser för utbildning på forskarnivå och forskning, etablering av ett särskilt professionsstöd, insatser för att öka den externa forskningsfinansieringen, samt satsningen på att utveckla ett antal tematiska forskningsområden, som möjligen även på sikt kan etableras som Linnaeus University Centres. Avseende samhällelig drivkraft betonas i huvudsak samverkansprojekt kopplat till förbättringskunskap inom fakultetens ämnen samt utveckling av s.k. Landstingsavtal och med övriga kontakter i regionen. Slutligen, avseende globala värden vill fakulteten framför allt, förutom, att uppmuntra in- och utresande lärare, forskare och studenter, stödja komparativa studier inom professionsutbildningarnas kurser. 1. Verksamhetsmässiga förutsättningar En attraktiv kunskapsmiljö Inom fakulteten bedrivs det utbildning inom en rad ämneskurser och utbildningsprogram. Utbildningsprogrammen kännetecknas i första hand av att det är professionsutbildningar som exempelvis socionom-, sjuksköterske-, behandlingspedagog- och idrottsprogrammen med högt söktryck och som därmed är mycket eftertraktade av studenterna. Lärarutbildningen är också en viktig del av fakultetens utbildningsutbud. Inför framtiden finns det ett fortsatt stort behov av professionskompetens. Därför ser fakulteten inte något nämnvärt behov av att minska utbildningsuppdraget i framtiden. Ambitionen är också att redan nästa år starta ett psykologprogram och planer finns för sjukgymnast- och röntgensjuksköterskeprogram. Ca 61 % av studenterna är programstudenter. 39 % läser fristående kurser i olika former. 88 % läser på grundnivå, och 12 % på avancerad nivå. Totalt är 78 % campuskurser, medan 22 % är s.k. distanskurser i olika former. Det finns fyra ämnen/miljöer som bedriver utbildning på forskarnivå i egen regi: Vårdvetenskap, Socialt arbete och Pedagogik, och vt 2011 kommer forskarutbildningen i Psykologi att starta. SA ser positivt på framtiden, och lyfter särskilt fram socionomprogrammet som ett flaggskepp. Vidare framhävs en stark koppling mellan forskning och utbildning, ett aktivt kvalitetsarbete samt ett utvecklingsarbete för VFU. Inom begreppet attraktiv kunskapsmiljö vill HV särskilt betona ambitionen att arbeta med en integrerad utbildnings- och forskningsmiljö, en arbetsplats för kreativa människor, attraktiva och efterfrågade utbildningar samt en kunskapsmiljö av högsta pedagogiska klass. 2 (11)

3 PPI vill särskilt betona samarbete mellan ämnen, koppling till forskningen och arbetslivet samt att analysera utbildningarna utifrån omvärldsanalys. Den nya lärarutbildningen och Psykologprogrammet är särskilt viktiga. FAKULTETSNÄMNDENS KONKRETA ÅTGÄRDER Konkurrensen om studenterna kommer sannolikt att öka, vilket ökar kraven på kvalitet i utbildningen och att tillmötesgå arbetsmarknadens behov. Universitetsstyrelsen ger fakultetsnämnden i uppdrag: 1. att långsiktigt utveckla ett attraktivt utbildningsutbud 2. att intensifiera kvalitetsarbetet 3. att arbeta aktivt med rekrytering av nyckelkompetens för en strategisk utveckling av såväl forskning som utbildning, inkluderat internationella aspekter, jämställdhet och mångfald 4. att verka för att öka intäkterna i uppdragsutbildning och annan uppdragsverksamhet samt att tydligt inkludera dessa frågor i verksamhetsplanering och uppföljning. Under 2011 avser fakultetsnämnden att prioritera följande åtgärder: 1. Attraktivt utbildningsutbud Översyn av befintliga utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Även om merparten av fakultetens utbildningsprogram är professionsprogram med gott söktryck etc kan det likväl finnas skäl att göra en översyn, vilken även inkluderar kurser av olika slag. Aspekter som berör kvaliteten och som då skulle kunna beaktas är exempelvis: - Bredd och djup på program och kurser? - Söktryck: högt eller lågt? - Lokal, regional eller nationell rekrytering av studenter? - Genomströmning? - Forskningsanknytning? - Lärarkompetens? - Arbetsmarknadsanknytning? - Ekonomisk bärkraft? Översynen kan ligga till grund för vidareutveckling av program och skapa möjligheter för interprofessionell utbildning samt ge svar på frågan om det finns anledning att avveckla eller revidera kurser eller program. Det är också betydelsefullt för att i framtiden kunna behålla examensrättigheter. En ambition i framtiden är att studenterna just ska söka sig till Linnéuniversitetet för att ryktet är att det finns välrenommerade professionsutbildningar, som också synliggör olika yrkens framtida karriärvägar. Analysera omvärlden. Vilka tongångar finns i omvärlden som kan påverka förutsättningarna för framtidens utbildningar, exempelvis minskade studentkullar, nya trender etc. SA ser exempelvis ett möjligt hot i minskad efterfrågan för socionomer, men detta beror exempelvis på vad som händer med konkurrerande 3 (11)

4 utbildningar i landet. PPI betonar också vikten av detta. Vidare är det av betydelse att hålla sig à jour med ny och planerad lagstiftning och statliga satsningar. Utveckla och göra Masterprogrammen attraktiva. Idag är det ytterst få magisteroch masterprogram som rekryterar ett högt antal studenter som egentligen krävs för att både ge ekonomisk bärkraft och kvalitet (Härvidlag är FHSAB f.ö. inte unikt.). Endast 12 % av utbildningsverksamheten finns på avancerad nivå. Därför krävs det sannolikt tydligare samordning från fakulteten exempelvis i kursutbudet och marknadsföringen för att göra utbildningarna än mera attraktiva. Avvägningen mellan breda program och mera nischade bör undersökas, liksom nationella nätverk inom vissa områden. Exempelvis borde nischade program och kurser efterfrågas som kompetensutveckling inom landsting och kommuner. Utveckla off-campus kurser och digitala verktyg. Särskilt SA och socialpsykologin framhäver ambitionen att ytterligare stärka internetbaserade webkurser. HV vill satsa mera på olika former av distanskurser Idag är 78 % av alla utbildningar campusbaserade, medan 22 % är distansbaserade. Även PPI vill satsa på detta, framför allt på digitala verktyg (har 15 % nätbaserade kurser). Fakultetsnämnden bör stödja denna inriktning tydligare. Samtidigt är det en strategisk fråga huruvida fakulteten ska satsa egna resurser för utveckling eller huvudsakligen ta vara på de metoder som kommer fram på annat sätt. Utveckla pedagogik av högsta klass, inkl. satsning på studenter med funktionsnedsättning. Institutionerna lyfter denna fråga som särskilt viktig när det gäller exempelvis pedagogiska samordnare, it-pedagogik, medarbetarsamtal om pedagogisk utveckling, handledareutbildning för att stärka yrkeshandledarnas roll för yrkesutbildningen samt tanken om interprofessionella utbildningar, som bör koordineras inom olika utbildningsprogram. Även satsningar för att möta de behov som finns för personer med funktionsnedsättning bör stödjas. Fakultetsnämnden avser att i olika former stödja åtgärder för att befräma denna utveckling. God arbetsmiljö skapar en bra kunskapsmiljö och därmed bra utbildningar. Med en delvis ny delegationsordning är det viktigt att fakulteten och institutionerna utvecklar samverkansformer som understödjer denna nyckelfråga. En god kommunikation mellan fakultetsnämnd och institutioner är väsentlig därvidlag och att fakultetsnämnden har en väl avvägd balans mellan kontroll och metodutveckling, dvs har en samordnande och engagerande roll och skapar förutsättningar för att lärare och forskare kan känna stimulans i arbetet. 2. Kvalitet i utbildningarna Under 2011 kommer universitetets kvalitetsarbete att fortgå. På institutionerna pågår det givetvis en ständig diskussion om hur utbildningen kan utvecklas, men samtidigt finns det inga tydligt utpräglade system eller tankar om hur detta ska gå till. Det pågår givetvis en hel del diskussioner inom fakulteten och ute på institutionerna. Fakulteten, genom NGA och NF, avser därför under 2011 att stärka arbetet med kvalitetsutvecklingen inom utbildningarna, genom att fortsätta påbörjat arbete med bl.a. följande åtgärder: 4 (11)

5 - Undersöka i vad mån och på vad sätt det sker uppföljning av utbildningsprogrammen och hur de hanteras. - Undersöka kursvärderingssystem: finns detta på samtliga institutioner, program och ämnen, vad värderas och följs det upp? - Undersöka vilka kriterier för examensarbete som finns inom varje ämne samt göra uppföljningar av examensarbeten mot bakgrund av det projekt som genomförts inom LNU. - Sammanställa den pedagogiska lärarkompetensen inom varje program/ämne. - Synliggöra hur man konkret arbetar med forskningsanknytning och yrkesförberedande färdigheter inom utbildningarna. - Uppföljning av lärandemålen på program (examensmål) och på kurser och koppla dessa till pedagogiska interventioner. - Forskarutbildningen kommer granskas med en intern peer review-modell inom fakulteten där de olika handledarkollegierna granskar varandra. 3. Rekrytering av nyckelkompetens Den nya propositionen hämtad från den s.k. Autonomiutredningen ger nya förutsättningar för framtidens rekrytering. Det finns ett antal frågor kopplade till detta och till tidigare diskussioner på fakulteten och ute på institutionerna som gäller både ny rekrytering och meritering/kompetensutveckling av befintlig personal som fakultetsnämnden tillsammans med institutionerna avser att arbeta särskilt aktivt med under 2011: - samarbetsformerna mellan fakultetsnämnden och institutionerna måste utvecklas för att i framtiden kunna rekrytera personal som kan bidra till att universitetets utbildnings- och forskningsmål uppnås - jämställdhet och mångfald - meritering av lektorer (till docent, professor) - post-doc tjänster - adjunktsprogram (t.ex. adjungerade adjunkter) för att stärka professionsutbildningarna - mentorsprogram och karriärplaner för doktorander - förstärkning av vetenskaplig kompetens inom lärarutbildningen och i övriga professionsutbildningar. 4. Ökade intäkter för uppdragsutbildning Universitetsstyrelsen utgår från att intäkterna för grundutbildning kommer att bli lägre framöver och att därför intäkterna för uppdragsutbildning bör öka. Emellertid utgår FHSAB från att professionsutbildningarnas ställning med särskilt högt söktryck alltjämnt kommer att ha en hög efterfrågan bland olika studentgrupper. Institutionerna har likväl en ambition att stärka förutsättningarna för uppdragsutbildningar. Mer konkreta åtgärder finns under huvudpunkten Samhällelig drivkraft. 5 (11)

6 Särskilda strategiska satsningar under 2011 (1 % av medel för grundnivå och avancerad nivå) Fakultetsnämnden avser att fördela strategiska medel till institutionerna kontinuerligt, efter samråd och/eller ansökan som svarar upp mot fakultetsnämndens prioriteringar och kriterier. Medlen kan även användas för kvalitetsutvecklingsinitiativ som kommer direkt från fakultetsnämnden. Några aktuella exempel: - uppföljning av utbildningsprogrammen i termer av resultat och pedagogiska processer - projekt för att utveckla interprofessionell utbildning på olika nivåer - pedagogiskt utvecklingsprojekt där samtliga institutioner deltar - projekt om pedagogik och digitala verktyg. Framstående forskning I institutionernas preliminära verksamhetsplaner lyfter HV särskilt fram ett antal aktiva forskningsmiljöer inom områden som äldre invandrares situation, forskning utifrån ett livsvärldsperspektiv, familjefokuserad omvårdnad samt miljön inom ehälsoinstitutet. Vid ehälsoinstitutet bedrivs särskilt forskning om IT-stöd i vid bemärkelse inom hälsa, medicin, vård och omsorg. Ett särskilt fokus finns på läkemedel. På HV är ambitionen är att öka såväl internationella vetenskapliga artiklar som populärvetenskapliga artiklar. Inom SA bedrivs det forskning inom välfärdsfrågor, äldrefrågor och en rad andra frågor inom det sociala professionsfältet. På PPI känntecknas forskningen av såväl en bredd inom olika pedagogiska och psykologiska och idrottsvetenskapliga praxisområden som djup inom vissa kunskapsområden. Den utbildnings-vetenskapliga forskningen bedrivs inom en rad olika områden: psykologi, allmänpedagogik, didaktik, idrottsvetenskap, special- och behandlingspedagogik, vuxnas lärande, pedagogik i arbetslivet samt högskolepedagogik. Intersektionalitet, ledarskapsfrågor samt kommunikationsteoretiska perspektiv på lärande och kunskapsbildning utgör också viktiga inslag i de etablerade forskningsplattformerna. Inom psykologi bdrivs särskilt forskning inom kognitionspsykologi, biologisk psykologi, klinisk psykologi, hälsopsykologi, och pedagogisk psykologi. Forskning inom idrottsvetenskap kan handla om allt från motivationens betydelse för fysisk aktivitet till beteende för hälsa. Till PPI hör också den universitetspedagogiska enheten. FAKULTETSNÄMNDENS KONKRETA ÅTGÄRDER: De strategiska satsningarna ska i första hand bidra till att öka forskningens konkurrenskraft. Universitetsstyrelsen ger därför fakultetsnämnden i uppdrag: 1. att verka för ökad externfinansiering och ökat antal publiceringar 2. att verka för en balans mellan finansiering av forskning respektive utbildning på forskarnivå vid fördelning av fakultetsanslag 3. att arbeta aktivt med rekrytering av nyckelkompetens för en strategisk utveckling av såväl forskning som utbildning, inkluderat internationella aspekter, jämställdhet och mångfald 4. att tydligt inkludera dessa frågor i verksamhetsplanering och uppföljning. 6 (11)

7 För att kunna arbeta för att nå dessa mål avser fakultetsnämnden under 2011 att arbeta med följande åtgärder: 1. Ökad externfinansiering och antalet publiceringar Under 2009 var ca 26 % av verksamheten externt finansierad, vilket är långt ifrån universitetsstyrelsen ambition med 50 % extern finansiering. E-hälsoinstitutet med en omfattande extern finansiering utgör här ett undantag. Emellertid finns det en positiv trend under På såväl HV, SA som PPI söks det externa medel i stor omfattning, men utdelningen är alltjämnt begränsad. Det finns en medvetenhet och ambition ute på institutionerna att både öka antalet publiceringar i bättre tidskrifter och att öka den externa forskningsfinansieringen. Samtidigt finns det givetvis en risk att den externa forskningsfinansieringen inte kommer att öka i den takt som kanske krävs, och då måste en beredskap finnas för att på sikt hantera detta. För att stärka forskningsmiljöerna och för att öka externfinansieringen har fakultetsnämnden under utlyst dels forskningsmedel (ca 3 miljoner) som enskilda forskare och forskargrupper kan söka, dels strategiska medel ( kr) för att lektorer ska få tid att söka externa forskningsmedel. Under 2011 avser fakulteten också att stärka samarbetet med s.k. landstingsforskare i framför allt Kronberg- och Kalmar län, vilket dels möjliggör större forskningsmiljöer, dels ökade forskningsresurser. Möjligen bidrar det också till att nya forskningsområden kan tillkomma på sikt. Vidare avses det hållas seminarium etc ute på institutionerna om såväl extern finansiering som publiceringar. 2. Balans mellan forskning och utbildning på forskarnivå Idag är väldigt omfattande ekonomiska medel uppbundna i åtagande på forskarutbildningen. I framtiden kommer det att blir svårare att bibehålla ekonomiska medel om inte forskningen också levererar större andel externa medel och fler publiceringar. Ekonomiskt blir det därför inte lika stort incitament till att bedriva forskarutbildning. Samtidigt behövs det forskarutbildning av en rad olika skäl, som är speciella för just professionsutbildningsämnena. Det främsta skälet är att det idag nationellt finns få disputerade i vetenskapliga ämnen som har en tydlig professionskaraktär som exempelvis socialt arbete och vårdvetenskap samtidigt som dessa professionsutbildningar ställer krav på att ha en hög vetenskaplig, pedagogisk och yrkesinriktad kvalitet. Den enda möjligheten, när det är brist på disputerade personer, är därför att själva utbilda forskare som sedan kan utgöra en naturlig rekryteringsbas under förutsättning att tjänsterna utlyses etc. Därför behövs det forskarutbildning för att kunna säkra rekrytering av disputerad personal, som i sin tur är en förutsättning för att kunna bibehålla en hög kvalitet och kanske även examensrättigheter i framtiden. Därför investerar FHSAB så pass stora ekonomiska resurser inom utbildningen på forskarnivån. Som en följd av att de ekonomiska resurserna är knappa blir det därför mindre ekonomiska medel till forskning för övrig personal. Merparten av dessa avses att fördelas till forskargrupper efter särskilt ansökningsförfarande. Ett tjugotal ansökningar finns. För att i framtiden både kunna tillgodose behovet av att bedriva forskarutbildning och att kunna använda medel för att stimulera forskning inom fakulteten behövs sannolikt ett särskilt professionsstöd, likt det stöd som finns språk- och litteraturvetenskap. Fakulteten avser att arbeta vidare med denna fråga om ett professsionstöd. Balansen mellan resurser för 7 (11)

8 utbildning på forskarnivå och övriga resurser är en tydlig riskfråga för fakultetens verksamhet. Linnaeus University Centers Inom fakulteten finns det en tydlig ambition att under 2011 precisera och utveckla forskningsmiljöer som kan aspirera på att bilda ett Linnaeus University Centre, exempelvis inom områden som hälsa och välfärd. Arbetet kommer att intensifieras under ,4. Rutiner för rekrytering (se avsnitt under attraktiv kunskapsmiljö.) Samhällelig drivkraft HV framhäver att det sedan ett antal år pågår ett arbete för att ta ett samlat grepp kring den s.k. samverkansuppgiften. Ambitionen är att stärka samverkansuppgiften under de kommande åren, och i synnerhet uppdragsutbildningar på distans. Vidare vill man utveckla samarbetet med lokala närcenter. SA har ambitionen att utöka uppdragsutbildningarna, som idag är eftersatta. PPI, som redan har en betydande volym av uppdragsutbildningar, vill fortsätta på det inslagna spåret, men vill särskilt utveckla forskningsanknytningen samt publika arrangemang med föreläsningar och seminarier. FAKULTETSNÄMNDENS KONKRETA ÅTGÄRDER Universitetsstyrelsen ger: 1. fakultetsnämnderna/nuv i uppdrag att tydligt inkludera dessa frågor i verksamhetsplanering och uppföljning 2. stödfunktionerna i uppdrag att prioritera åtgärder som stöttar utvecklingen inom samhällig drivkraft. Under 2011 avser därför fakultetsnämnden att åtminstone aktivt prioritera två saker: - Idéprojekt: Hur kan samverkansforskning stimuleras? Hit hör hur olika typer av samverkansprojekt kan ligga till grund för forskning och hur 'innovationer' inom projekten kan stödjas och utvecklas mer långsiktigt. - En särskild strategisk satsning mot ett projekt som ska samordna alla institutioner och professionsutbildningars samverkan med kommuner och landsting inom frågor som uppdragsutbildning, behov av Masterutbildningar, verksamhetsförlagd utbildning, forskning samt finansiering av s.k. landstings-/kommundoktorander. Idag tenderar olika personer från institutionerna var och en hålla i kontakterna utan att ett samlat grepp tas. En gemensam strategi borde ge fakulteten bättre förutsättningar för en lyckad samverkan, både innehållsmässigt och ekonomiskt. Även andra projekt kan bli aktuella. Ambitionen är att därför att fakulteteten ska kunna få en stor del av de ekonomiska medel som Universitetsstyrelsen har avsatt till rektorn för att fatta beslut om för projekt inom samhällelig drivkraft. 8 (11)

9 Globala värden Institutionerna framhåller att det finns flera aktiviteter på området som berör globala värden. Ett antal prioriterade områden diskuteras i respektive verksamhetsplaner, bland annat hur andelen utresande/inresande studenter ska öka, exempelvis genom information och seminarier. Även internationalla perspektiv i utbildningarna diskuteras, bland annat hur professioner verkar i olika kulturella sfärer. FAKULTETSNÄMNDENS KONKRETA ÅTGÄRDER Universitetsstyrelsen ger fakultetsnämnden i uppdrag: 1. att tydligt inkludera dessa frågor i verksamhetsplanering och uppföljning 2. att verka för ett ökat utbyte särskilt med beaktande av antalet utresande lärare/forskare och studenter 3. att prioritera åtgärder som stöttar stödfunktionernas utveckling inom globala värden. Under 2011 avser fakultetsnämnden att särskilt i olika former arbeta vidare med: - Samordningen av kurser för inresande studenter, vilket avser underlätta för utbytesstudenterna att kunna läsa olika kurser (oftast 7.5 hp-kurser) inom fakultetens institutioner. - Kurser med jämförande teman: fakultetsövergripande för utbytesstudenter och svenska studenter där erfarenheter kan utbytas och tillämpas inom professionsutbildningarna. - Språkpolicy: särskilt behövs olika typer av övergripande information samt kursplaner översättas korrekt av översättare. Detta arbete behöver samordnas. - Digitala distributionsformer för kurser: distanskurser för hela världen - Öka antalet inresande och utresande lärare/forskare/doktorander: tydligöra möjlighetererna som finns att tillbringa viss tid vid utländskt universitet (eller vice verca). - Forskningsresultat ska presenteras i internationella sammanhang - Öka publicering i internationella tidskrifter - Arrangera internationell konferens på Linnéuniversitetet samt ökad närvaro på internationella konferenser. För detta ändamål understödjer fakultetsnämnden exempelvis projekt som: - Nätverksprojekt mellan Fuijan Medical University i Kina och Linnéuniversitetet: ett samarbete finns för ett konkret forskningsprojekt för att belysa migration och dess konsekvenser för hälsan hos exempelvis barn. Projektet kan också få konsekvenser för ett vidgat samarbete inom utbildningarna på respektive universitet. 9 (11)

10 Andra konkreta projekt kan också bli aktuella. Ambitionen är att fakulteten och dess institutioner ska skicka in ett antal slagkraftiga ansökningar för att få del av de centrala internationaliseringsmedel som anslås för Avslutningsvis kan det konstateras att fakulteten har en rad åtgärder som avses genomföras under 2011 inom såväl attraktiv kunskapsmiljö, framstående forskning, samhällelig drivkraft och globala värden. Samtidigt finns det en rad av risker som måste hanteras under 2011, exempelvis gällande balansen mellan forskning och utbildning på forskarnivå, långsiktig kompetensförsörjning och vikten av att öka externa forskningsmedel. II. Ekonomiska förutsättningar Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Under 2011 och 2012 planeras en minskning av antalet studenter på Linnéuniversitetet. Därför är målet att öka intäkter från bl.a. uppdragsutbildningar. Avgifter för tredjelandstudenter införs också. Intäkt av anslag för FHSAB för 2011: tkr för budgeten 2011 (Prognos 2010 = tkr) HST för budgeten 2011 (Prognos 2010 = 2 655) FHSAB har fattat beslut att fördela medlen enligt följande; - Inst. för Hälsa- och Vårdvetenskap: 891 HST, tkr - Inst. för Pedagogik, Psykologi och Idrottsvetenskap: HST, tkr - Inst. för Socialt arbete: 750 HST, tkr 1 % av medlen avsätts till strategiska satsningar inom grundnivå och avancerad nivå. Forskning och utbildning på forskarnivå Under 2011 och framöver kommer sannolikt forskningsmedel till fakultetsnämnden att minska, om inte antalet publiceringar och externa intäkter ökar, eftersom fördelningen mera kommer att baseras på ett antal kvalitetsindikatorer. Redan för 2011 minskar anslagen med ca 3 miljoner kronor. Intäkt av anslag för FHSAB:s fakultetsmedel för tkr (Prognos 2010 = tkr) FHSAB har fattat beslut att fördela medlen enligt följande; - 3 miljoner kronor till sökbara forskningsmedel inom fakulteten 10 (11)

11 - 30 miljoner kronor avsätts till bundna åtagande inom utbildning på forskarnivå (ca 28.2 miljoner kronor) samt till post-doc/forskarassistenter (ca 1.8 miljoner kronor) inom de tre institutionerna. Externfinansierad verksamhet inom fakultetsnämnden I jämförelse med utfallet för externa medel för 2010 (ca tkr) avser fakulteten att öka detta, om än måttligt. Dessa villkor aktualiserar bl.a. frågor rörande fördelning av forskningsmedel, ökning av externfinansiering och relationen forskarutbildning och forskning som diskuterats ovan. III. Övriga budgetförutsättningar Samhällelig drivkraft tkr: fakulteten avser att skicka in ett antal prioriterade ansökningar. Internationaliseringsarbetet tkr: fakulteten och dess institutioner avser att ansöka om ett antal projekt till den nybildade centrala internationaliseringskommittén. 1 miljon kronor till Psykologprogrammet. 2 miljoner kronor till lärarutbildningen. Rektorns medfinansiering av externa forskningsprojekt tkr ska dock fördelas till hela universitetet. 11 (11)