Luftvägsinfektioner hos barn. Malin Rinder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Luftvägsinfektioner hos barn. Malin Rinder"

Transkript

1 Luftvägsinfektioner hos barn Malin Rinder

2 Luftvägsinfektioner hos barn Hur ser flöden och epidemiologi ut. Vad är specifikt för barn Anatomi, fysiologi Bronkiter, bronkioliter, pneumonier, otit, tonsilliter, sinuit. Hur kan vi diagnosticera luftvägsinfektioner Etiologi Diagnostik Prover, rtg, Styrkor svagheter. Nya faktorer att beakta Vaccination

3 Lisa var ju sjuk nyss?! Parainfluensa Rhinovirus Influensa A Det finns MÅNGA virus!! Adenovirus RS virus Bocavirus Han hostar och har feber. Jag tror att han lunginflammation. Det går på dagis. Rota Metapneumovirus Corona virus Influensa B

4 Sökorsak på vår akutmottagning Nästan hälften av alla 4500 barn söker för feber, andningsbesvär och 3000 luftvägsinfektioner

5 Epidemiologi Sachsska Barnsjukhuset Vanliga infektionsdiagnoser J IN F LU EN SA J2 0 - OB ST R B R ON KIT U N S J R S J15B A KT PN EU M ON I A 0 8 GE Vi vårdar ffa barn med virusinfektioner på sjukhuset! jan-09 maj-09 apr-09 mar-09 feb-09 jul-09 jun-09 sep-09 aug-09 okt-09 feb-10 jan-10 dec-09 nov-09 apr-10 mar-10 maj-10 Admitted patients

6 Trots minskad antibiotikaanvändning hos barn under de senaste 15 åren förefaller allvarliga infektioner inte ha ökat.

7 Andning: Vad är annorlunda hos barn > Kort hals, stort huvud, litet ansikte, relativt stor tunga, tänder som kan vara lösa. Bäbisar näsandas. Rel stora tonsiller hos småbarn. Epiglottis är hästskoformad kan försvåra intubation. Kort och mjuk trachea. Trånga luftrör Liten diameterförändring gör stor skillnad i flöde och motstånd. Baby < 1år Takypné 6-12 mån >50/min >12 mån >40/min Omogna luftvägar. Diafragma andning. Utröttbara. Rel mjuk bröstkorg, trauma kan ge inre skador utan att ge revbensfrakturer.

8 Barn - immunsystem Den högsta incidensen av allvarlig infektion hos för övrigt friska barn finns i åldern 0-2 år Små barn har dåligt immunologiskt minne och immunförsvar. Nyfödd: Maternella ak. Sämre kapacitet i benmärg att svara vid infektion. Låg akproduktion. Småbarnsåren; successiv mognad och tillväxt av lymfoida organ. Förbättrat humoralt svar. Successivt utvecklat immunologiskt minne.

9 Vinter=högssäsong!! RS VIRUS INFLUENSA A OCH B KRÄKSJUKA

10 Vad påverkar flöden och epidemiologin Vaccination mot pneumokocker. Klar minskning av invasiv pneumokocksjukdom Viss minskning av sjukhusvård för pneumonier Juli 2007start f vaccination mot pneumokocker i Sthlm Diagnostik, virus-pcr och snabbtester ökat markant senaste åren. Diagnosglidning? Serotypsreplacement? Bärarskap av andra bakterier? Naturlig serotypsvariation? Ökat antal empyem i Spanien innan och efter vaccination Ökat antal empyem i US e vaccination (x2) Ej vaccinserotyper. Ref:Fitzwater et al Ped Inf Dis 2012, Nelson et al Vaccine 2008, Lee Pediatrics 2011 Obando et al Emerg Inf Dis 2008, Grivalja et al Thorax 2011, Clin Inf Dis 2010, Burgos Curr Opin Pulm Med 2013, Li et al Pediatrics 2010

11 Influensa Det finns tre typer av influensavirus som smittar mellan människor, Influensa A, B och C. Influensa A orsakar de största epidemierna. Influensa B ger också typiska influensasymtom Influensa C-virus orsakar endast lindrig förkylning.

12 Smittsamhet/Inkubation Inkubationstid (från smitta tills det bryter ut) 1-3 dagar. Sjukdomstiden är oftast 7-10 dagar, varav feber 3-5 dagar. Smittsamheten är störst de första dagarna. Så länge en patient har feber som bedöms bero på influensa och inte sekundära komplikationer kan smittrisk finnas.

13 Influensa- säsongsvariation

14 SYMPTOM Hög feber Huvudvärk Muskelsmärtor Torrhosta Smärtor bakom bröstbenet Uttalad sjukdomskänsla Buksmärtor Illamående / Kräkningar /Diarréer (vanligare hos barn!) Rinnande klar snuva Rodnad i ögonvitan (konjunktivit)

15 Komplikationer Bihåleinflammation, Öroninflammation Lunginflammation Viral eller bakteriell (lite senare i förloppet) Astma/bronkit Feberkramp Krupp Influensapneumonit Debuterar ofta tidigt i sjukdomsförloppet. Ger problem med syresättning av blodet. Mortalitet!! Hjärninflammation sk encepahlit Dödlighet störst bland äldre och kroniskt sjuka! Sällsynt bland barn.

16 ALB H1N1 vs säsongsinfluensa Distribution of complications in previously healthy children admitted with pandemic H1N1 influensa vs seasonal influenza 100% 80% 60% ICU tracheitis/croup asthma/bronchitis 40% 20% 0% pandemic influenza H1N1 (53) seasonal influenza (306) pneumonia encefalitis seizures other without complications

17 Influensa hos barn orsakar vårdtopp Effekt av vaccinering dock osäker Läkartidningen 2006, 7, Bogdanovic, Lindencrantz, Bennet, Eriksson, Barn under 2 år sjukhusvårdas i samma utsträckning som >65år. Under influensaperioder sjukhusvårdas fler barn. Antalet besök i ÖV ökar, Antibiotikaförskrivning ökar Majoriteten av barn med influensa är tidigare friska barn < 2år. Topp mellan 6-24 mån. Komplikationsfrekvens och andel IVA vård lika stora hos tid friska barn som hos barn med riskfaktorer. Registerstudier i USA u 90 talet: Översjuklighet under influensasäsong. USA rek sedan 2003 att barn 6-23 mån vaccineras.

18 Pneumoni Vanligaste bakteriella infektionen Pneumonier dödar ca 1,3 miljoner barn i världen varje år. Årlig incidens sjukhusvård hos barn i Sverige / < 2år / < 5 år / >5-18 år

19 PNEUMONIERNA

20 När ska man tänka nedre luftvägsinfektion? Sammanfattningsvis ospecifika symptom. Svårt att avgöra kliniskt! Feber Allmäntillstånd Andningspåverkan Hosta ospecifikt, dåligt med receptorer i alveoler. Kommer ofta senare i förloppet. Illamående, kräkning, buksmärta (retning basalt). ÖLI symptom. Läkemedelsverket Farmakologisk beh av nedre luftvägsinfektioenr, evidensgrad D. British Thoracic Guidelines for management of CAPin childhood, Thorax 2002, Leventhal Clin Pediatr 1992

21 WHO kriterier för andningspåverkan (resp distress) in children with pneumonia 0-2 mån > mån > år >40 >5 år >20 Dyspne Indragningar Grunting Näsvingespel Apne Påverkat AT/mental status Saturation <90% Adapted from WHO, Pediatric Community Pneumonia Guidelines CID 2011 Pedaitric Infectious Disease Society and The Infectious Disease Society America Nijman et al BMJ 2012, 2011

22 Hur kan man bedöma andning?? Titta!! KLÄ AV BARNET!!!! Räkna andetag Barn kan både ha tachypne eller normal AF vid pneumoni. Barnets färg Titta på hur mycket barnet arbetar med andningen Indragningar mellan och under revben och halsgrop Lyssna Pneumonier ofta tysta, dämpade andningsljud! Krepitationer, ronki och slembiljud också vanligt vid bronkioliter (små barn<1), obstruktiva bronkiter (< 2år)! Mät syresättning ORK? Mäta i koldioxid i blodet=blodprov eller transcutant.

23 Blodprover CRP, kan ge vägledning men ej specifikt. CRP<20 e 1 dygn med feber, bakteriell infektion ej sannolik. CRP>80 e >1 dygn feber överväg bakteriell infektion. LPK ospecifikt tidigt i förloppet. variabelt men finns dock studier som pekar på högre medianvärde vid bakteriell infektion särskilt Pneumokocker eller Ecoli infektioner. Hjälper oss sällan akut. Av värde för att följa vid avvikande förlopp exempelvis empyemutveckling. Korppi et al Eur Resp J 1997, Peltola et al J Pediatrics 2006, J Scand Inf Dis 2007

24 LPK och CRP vid allvarliga infektioner WBC>15 CRP>80 WBC>15 CRP<80 WBC<15 CRP>80 WBC<15 CRP<80 Severe bacterial type infection 110 (57%) 74 (18%) 38 (26%) 9 (5%) (UTI, Pneumoni Sepsis App Erysipelas Meningit Osteomyelit Other) 11 UTI 8 pn 7 sepsis 6 app 2 sepsis 2 pneumoni 3 app 2 UTI Peltola et al 2007Scand J Infect Dis (retrospektiv ED studie, 6000 barn.

25 Lungröntgen VAD KAN MAN SE? Flera studier visar att lungrtg ej säkert kan predicera etiologi Snarare ålderspecifika förändringar Mer interstitella infiltrat och hyperinflation hos små barn Mer alveolära infiltrat hos äldre barn Täta lobära och runda infiltrat ger indikation om bakteriell genes. Pleuravätska orsakas främst av bakteriella infektioner men kan också ha annan medicinsk genes. Ref : Wahlgren et al Acta Radiologica 2005, Swingler et al Cochrane Database Syst rev2005

26 När ska man röntga? NEJ: En öppenvårdspatient som bedöms kunna gå hem med per oral antibiotika behöver ej röntgas (strong rec, high quality evidence) JA Oklar diagnos Påverkad andning och behov av slutenvård syrgas, vätska, iv ab. (strong rec, high quality evidence) Avvikande förlopp/susp komplikation. Ett barn som försämras eller ej förbättras e tim med antibiotika. (strong rec, moderate quality evidence) Misstanke/uppgift om tidigare pneumonier. Pediatric Community Pneumonia Guidelines CID 2011

27 Lungröntgen kontroller Behöver ej upprepas under okomplicerad vårdtid. Behöver sällan uppföljande kontrollröntgen Endast atelektaser Runda infiltrat Komplicerade pneumonier (empyem, pleuravätska) Recidiverande pneumonier (samma lob) Susp anomalier.

28 Diagnostik etiologi NPH odling Ringa värde för att veta vilka bakterier som finns i nedre luftvägar. Mkt vanligt med bärarskap unders småbarnsåren. Pneumokockantigen i urin. Blir lätt överdiagnostik vid bärarskap, skall användas sparsamt på barn. NPH aspirat -Virus PCR diagnostik Ffa bra inom sluten vård. Hjälper ej för avgöra behandling akut. Snabbtest RS/Influensa kan stödja diagnos exvis Influensa/RS Spec bra, (sens måttlig 50-60%). Mycoplasma serologi och PCR Sammanfattningsvis; Väg samman klinik, CRP, status, epidemiologi. dålig specificitet. Mkt vanligt med bärarskap hos friska barn. (Spuense et al PlosMed 2013)

29 Pneumonier Högst frekvens hos barn < 3år. 50% virus, 20% blandinfektion 30% bakteriella Spädbarn; Vanligast viruspneumonier. Blandinfektioner. RSV Neonatalt; GBS, Ecoli, Klebsiella. 1-3 mån Pneumokocker. Småbarn; Virus (RSV, Parainfluensa, Influensa, Adenovirus, Metapneumo. ) Pneumokocker. Hemofilus Influensae, Chlamydia pneumonie Skolbarn; Mycoplasma Pneumokocker, Blandinfektioner Ovanliga agens: TB, Streptokocker

30 Komplikationer Empyem Ovanligt, ökat ngt men ej signifikant i Sverige senaste åren. 6-8 fall/ barn. Dränage ibland op. Agens: Streptokocker pyogenes vanligen. Pneumokocker, Staph aureus Abscess Sepsis Metastatiska infektioner osteomyelit Resp insufficinens

31 Han hostar och har jobbigt att andas! Är det lunginflammation? Vanligt med pipiga luftrör hos små barn < 2 år, Wheeze! (30%) Obstruktiv bronkit/ Infektions astma Talar för virus genes!!! Ett barn med lindrig till måttlig wheeze och ingen eller låggradig feber behöver ej röntgas! Mycoplasma kan också ge wheeze, mer ovanligt. Upprepade episoder av wheezing >2 = infektionsastma Om riskfaktorer; allergi/eksem, hereditet = infektionsastma Om infektionsastma; Luftrörsvidgande Airomir /Bricanyl /Ventoline +Flutide el Singulaire (likvärdigt). Kan också kombineras. Om lindrigt och enstaka tillfälle; endast luftrörsvidgande Växer bort hos majoriteten efter 2 års ålder

32 Genes bronkit/bronkiolit Akut bronkit+obstruktiva bronkiter; Rhino, Corona, RSV, Parainfluensa, Adenovirus. Ibland Mycoplasma. Influensa Bronkioliter; RSV vanligast hos spädbarn. Fö parainfluensa, influensa, metapneumo, boca

33 Respiratoriskt syncytievirus= RS virus!! Paramyxovirus Samma familj exvis metapneumovirus Ofta feber i början men inte alltid. Snuva, nästäppa och hosta! Segt trådigt sekret. Mkt vanlig orsak till nedre luftvägsinfektion hos små barn Hos en del av barnen astmaliknande andningsbesvär sk bronkiolit. Även lunginflammationer. 1-2 % av småbarnen måste ligga på sjukhus. Spädbarn, lung/hjärtsjuka barn, astma (lite äldre barn) Hos äldre barn och vuxna=en jobbig förkylning med hosta Om barnet följer förväntat förlopp behövs ej röntgen

34 RS Mkt vanlig orsak till nedre luftvägsinfektion hos små barn Hos en del av barnen astmaliknande andningsbesvär sk bronkiolit. Även lunginflammationer. 1-2 % av småbarnen måste ligga på sjukhus. Hos äldre barn och vuxna=en jobbig förkylning med hosta Äldre barn med astma kan också få besvärlig obstruktivitet, bronkiolitbild.

35 Hur smittar RS? Smittar via sekret och aerosol dvs nysningar och hostningar. Viruset måste komma i kontakt med slemhinna exvis mun, näsa och ögon.. Inaktiveras av tvål och vatten och desinfektionsmedel.

36 Vad kan man ge för råd? Rent i näsan sk nästoalett Näsdroppar Koksalt Avsvällande Högläge För små barn; äta ofta och mindre varje gång

37 Vilka blir sjukast? De riktigt små barnen 0-3 månader Prematurfödda barn Prematurfödda barn med lungsjukdom Barn med känsliga luftvägar som astma Barn med exempelvis dålig muskelfunktion exempelvis förlamningar, CP skador. Äldre människor med hjärt-lungsjukdom eller svagt immunsystem.

38 Vad är det som gör att man hamnar på sjukhus Andning Svårt att syresätta sig Svårt att vädra ut koldioxid Nutrition Komplikationer

39 Öroninflammation -virus och bakterier -ibland ges antibiotika Lunginflammation - lungröntgenbild - både virus och bakterier - behövs sällan antibiotika Andningssvikt -sat+pco2 Komplikationer

40 Vad gör man på sjukhuset Andning: Nästoalett Inhalationer Koksalt, Adrenalin, Ventoline/Atrovent större barn Syrgas På grimma 2L På mask CPAP/Optiflow Respirator

41 Sammanfattning Pneumoni är en svår klinisk diagnos. Det är svårt att skilja bakterier från virus Blandinfektioner förekommer Sammanvägning av klinik, lab, epidemiologi och vid behov röntgen Röntga vid oklar diagnos, påverkad patient, atypiskt förlopp.

42 Stina 14 månader Förkyld, snuva, hosta 3 dagar. Ganska pigg. Sen feber 38,5 och svårt att sova, ledsen. ont någonstans?

43 Öroninflammation Mycket vanligt efter förkylning Vanligaste agens Pneumokocker, HI, Moraxella Strep gr A. Pneumokocke och ffa streptokocker ger svårare otiter. Moraxella och HI mer lågvirulenta. I de flesta fallen självläkande! Buktande trumhinna med eller utan perforation Störst risk för komplikationer hos små barn, men ovanligt. Kontroll om 3 mån på VC om bilat! Varför? Hörsel. Boka själva!

44 Behandling av öroninflammation BEHANDLA: < 1 år och > 12 år (nytt Otitkonsensus 2010) Pga ökad risk komplikationer och omoget immunförsvar Alltid vid perforation och vid bilateral otit hos barn < 2år. Kåvepenin 25mg/kg x 3 i 5 dagar AVVAKTA hos barn 1-12 år Avvakta antibiotika i 2-3 dagar om barnet inte är svårt sjukt. Uppföljning! Recept i Reserv

45 Sinuit/Ethmoidit/Periorbital cellulit Vilka agens skall man tänka på? Streptococcus pneumonie Haemophilus Influensa Stafylococcus aureus Moraxella Cattharalis Streptococcus Pyogenes Efter vaccin annat agens? Serotypsskifte? I USA finns studier som visar på skifte från pneumokocker till S. aureus (Pena et al. Jama Otolaryngol head neck surg/ vol 139(3)2013) Förekommer hos såväl små som stora barn. Vanligast i 1-3 års ålder (median i Stockholmsmaterial 20 mån). Lina Schollin Ask, Malin Ryd Rinder Sachsska Barn- och ungdomssjukhuset Sofia Hultman Dennison ST läkare, Anna Granath,ÖL, Pär Stjärne, Professor ÖNH kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Ann Lindstrand, Barnläkare, tid Sachsska, nu Folkhälsomyndigheten (SMI) Margareta Eriksson, Överläkare, Astrid Lindgren Karolinska Universitetsjukshuset,

46 Symtom, Status och AT ; 78% duration 1-4 dgr Nästäppa 64% Hosta 27% Försämrat AT vid ankomst 42% Rodnad vid öga UNI 78% Svullnad vid öga UNI 82% Purulent snuva 20% Ref Schollin/Hultman et al, poster)

47 Resultat under vårdtiden Antibiotika Nästan alltid iv antibiotika. Bara 7 st per oral ab Totalt ab: 10 dagar (median) iv ab: 2 dagar (median) Inflammationsparametrar CRP max u vårdtid: 91 (median) (n=395) LPK max: 16 (median) (n=261) Allmäntillstånd Försämring: 10% Förbättring inom 2 dygn efter insatt behandling: 96% Komplikation Operation pga komplikation: 6 stycken =1,5%

48 RESULTAT: VACCINEFFEKT? Ref: Ann Lindstrand et al. Reduced hospitalization due to sinuisits and pneumonia after introduction of pvc7

49 Sammanfattning: Incidens sjunkande efter pneumokockvaccination, ffa 0-<2 år Barnen blir friska. Antibiotika. Frikostig med inläggning, följa förloppet. De flesta försämras första dygnet men vanligt kliniskt förlopp är förbättring inom 2 dygn efter insatt antibiotika. Om orbital påverkan: CT/MR. Sällsynt med allvarliga komplikationer som kräver op hos de små barnen. Vanligare med allvarliga komplikationer hos de äldre barnen.

50 Halsfluss, tonsillit Virus vanligaste orsaken! Bakterier; Streptococcus grupp A: orsakar ca 15-30% av alla tonsilliter hos barn Streptococcus grupp C, G: 1-5 %, Andra bakterier < 5% Okänt agens: 20-40% Streptokocker grp A kan orsaka allvarliga infektioner med sällsynt att de startar med halsont Droppsmitta, smittsam Källa: Nelson Essentials of Pediatrics 2006

51 Streptokocktonsillit, barn Ofta skolbarn, framföra allt vinter och vår Ovanligt före 5 års ålder Snabbt insjuknande i feber, sväljningsmärta, halsont Röda halsmandlar med beläggningar Ömma lymfkörtlar på halsen Smultrontunga, blekhet runt munnen Scharlakansfeber, utslag Associerade symptom buksmärta, kräkning

52 Halsont-Handläggning barn >3 år Diagnostiska kriterier för äldre barn och vuxna: 1. Feber >38 2. Svullna ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna 3. Förstoring/beläggning på tonsillerna 4. Ingen hosta 5. Ålder 3-14 Barn<3år Barn>3år 0-2 kriterier 3-4 kriterier Trolig virusinfektion Möjlig S.p-infektion Ej nytta av ab Ingen Strep A Symptomatisk beh Källa: Centor et al 1981, Mac Isac et al 1998, Läkemedelsverket Fördelar med ab överväger NEJ JA Ev odl NEG STREP A TEST POS BEH

53 Diagnostik Snabbtest är bra men fångar även symptomatiska bärare Snabbtest kan användas vid recidiv Odling är referensdiagnostik för GAS CRP och LPK saknar värde i diagnostik av tonsillit

54 LPK och CRP WBC>15 CRP>80 WBC>15 CRP<80 WBC<15 CRP>80 Bakteriell tonsillit WBC<15 CRP<80 Non-streptokock tonsillit Peltola et al 2007Scand J Infect Dis

55 Behandling Antibiotikabehandling rekommenderas endast om positiv snabbtest och >3 uppfyllda Centorkriterier. Vid negativsnabbtest, symptomatisk behandling vb Symptomlindring; Ibuprofen, Paracetamol, ASA (vuxna). Steroider rek ej.

56 Behandling Första hands behandling KÅVEPENIN Vuxna 1g x3 i 10 dgr Barn 12,5 mg/kg x3 i 10 dgr Allergi: Klindamycin (ffa typ 1 reaktion) Vuxen 300 mgx3 10 dagar Barn 5 mg/kg x3 i 10 dagar Recidiv (10%): KLINDAMYCIN/ CEFADROXIL vuxen 500 mg x2, barn 15 mg/kg x2 Makrolider rekommenderas EJ. >3 tonsilliter/år överväg remiss f tonsillektomi

57 Komplikationer Peritonsillit Vanligaste komplikationen Cochrane 2% Antibiotikabehandling minskar risken för peritonsillit (evidensgrad 1a) Många utvecklar dock halsböld omgående dvs diagnosticeras i smb med första vårdkontakt. Retrofaryngealabscess ovanligt ffa vuxna ökar i förekomst 2001 ; 94 fall, fall (>35 år) Källa: Cochrane Del Mar,Sore throat 2001 och Läkemedlesverket bakgrundsdokumentation 2012

58 Invasiva GAS infektioner ökar i Sverige Allvarliga infektioner orsakade av grupp A- streptokocker fortsätter att öka. Under mars anmäldes 114 fall och totalt under 2013 har redan 307 personer drabbats. Under 2012 rapporterades 584 fall, det högsta antalet fall per år sedan sjukdomen blev anmälningspliktig Eurosurveillance, Volume 18, Issue 14, 04 April 2013 Rapid communications Increased incidence of invasive group A streptococcal infections in Sweden, January 2012 February 2013 J Darenberg () 1, B Henriques-Normark 1,2,3, T Lepp 1, K Tegmark-Wisell 1, A Tegnell 1, K Widgren 1

59 Forts komplikation Lemierres syndrom Anaerob bakterie halsinfektion med vena jugularis trombos, septiska embolier Föregås ofta av faryngotonsillit oklart om antibiotika påverkar förekomst. Streptokockal Toxic chock Föregås sällan av tonsillit Reumatisk feber Post streptokocknefrit

60 Invasiv GAS OBS Framförallt vuxna och äldre ovanligt hos barn!

61 Resistensutveckling Alla GAS isolat 2011 (188 st ca) var känsliga för PCV. Sex isolates (3.2%) var resistenta mot erythromycin and clindamycin, Indikerar att de har en specifik typ av resistensgen; erm genes (MLSB type of resistance). Tydlig ökning jfr 2010 =1.7% 25 st (13.3%) were resistenta mot tetracycline (range %). De flesta isolaten var från vuxna (> 50 år), 3.7% av isolaten från barn 0-9 år. Ingen resistensutveckling mot PCV!!! Swedresrapporten SMI 2012

62 Take home 1 ANAMNES!!! KLÄ AV BARNET! OPTIMERA! VISA FÖRÄLDRARNA HUR DE SKA HÅLLA. TITTA, LYSSNA OCH KÄNN! KOLLA VITALPARAMETRAR SAT+PULS+AF

63 Take home 2! Alla bakteriella infektioner hos barn behöver inte antibiotika! ex öroninflammation över 1 år Hosta snuva halsont feber = oftast virus! Vi ska inte ta halsprov (strep A) på alla förkylda barn, ca 30 % bärare utan att vara sjuka Slemibiljud, krepitationer, feber och hosta är inte samma som bakteriell pneumoni. De minsta barnen kan bli väldigt sjuka oavsett om det är virus eller bakterier!

64 Källor där inte annat angivits: (behandlingsriktlinger för tonsilliter, otiter) (kloka listan) Infektioner hos barn M Eriksson R Bennet. Possible conflicts of interest: Investigator på ett av studiesjukhusen i den epidemiologiska studien lepi-rota edd av SMI men samsponsrad av GSK och Sanofi. Har föreläst om rota på GSK sponsrat symposium ESPID 2012 Deltagit i expertpanel om rota för GSK, Belgium. Föreläst om gastroenteriter för BVC personal (GSK sponsrat) Prövningsledare för rotavaccinprövning start vår-höst 2013 (MSD 2013)

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit. Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Snabbkursen! Antibiotika Vanlig bakterie Antibiotika resistent Antibiotikaresistens

Läs mer

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! 2012-10-10 Sidan 1 www.stramastockholm.se Höstmöte med smittskyddet Välkomna! Sidan 1 Vad är Strama Sidan 2 Förskrivare av uthämtade antibiotikarecept* i SLL 2011 Källa: Concise, Apotekens Service AB Tandvård 7% Övriga 8% Närakuter 10% Vårdcentraler

Läs mer

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Övre luftvägar; akut mediaotit, faryngotonsillit och rinosinuit 2013-11-20 Anna Granath Överläkare ÖNH-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Akut mediaotit (AOM) Den vanligaste bakteriella infektionen

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna

Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna Kan vi lita på behandlingsriktlinjerna Eller riskerar vi patienternas hälsa? Anja Rosdahl Infektionsspecialist Vad vill vi uppnå med antibiotikabehandling av infektioner i primärvården? Förkorta sjukdomsduration

Läs mer

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för

Läs mer

Halsont - faryngotonsillit

Halsont - faryngotonsillit Halsont - faryngotonsillit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net 2019-03-20 Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö

Nedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö Nedre luftvägsinfektioner Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö Nedre luftvägsinfektion Pneumoni Bronkit Figur 2. (illustration av M Bergman/K Strålin). Information från Läkemedelsverket

Läs mer

Delexamen 4 Infektion FACIT

Delexamen 4 Infektion FACIT MEQ-fråga 1 Sida 1 (7) (Totalt 19 poäng) Natten är på väg att övergå idag i mitten av februari och du är medicinjour på Norrtälje sjukhus när en 66-årig man dyker upp. Han berättar att han för 3 dagar

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Hur ser sjukdomarna ut?

Hur ser sjukdomarna ut? Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Difteri Smitta via närkontakt och luftburet Toxinproducerande bakterie Laryngit, tjocka beläggningar i svalget Myokardit, neurit Dödlighet 5-10

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i Powerpointpresentation som kan användasvid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis lokalt smittskydds-och antibiotikaansvarig

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2018 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, oktober 2017 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644 Kim

Läs mer

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? 1 Kikhosta - Bordetella pertussis https://www.youtube.com/watch?v=s3ozrmgdmmw (länk till film) Symptom: Andningsuppehåll Svår hosta Mycket slem

Läs mer

Har komplikationsfrekvensen ändrats?

Har komplikationsfrekvensen ändrats? Har komplikationsfrekvensen ändrats? Har ovanliga komplikationer till vanliga luftvägsinfektioner ökat? Finns det tecken på underbehandling med antibiotika? Preliminära data Christer Norman, allmänläkare,

Läs mer

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd

pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna & Primärvårdens FoU enhet Ordf. SFAMs kvalitetsråd Tumregler Våra vanliga patienter handläggs till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Katarina Hedin Specialist i allmänmedicin, Med Dr Växjö Monto AS, Ullman BM. JAMA 1974;227:164-9 procent 60 50 Dagar med rapporterade symtom 0 dagar 1-7 dagar 8-14

Läs mer

Pneumoni på vårdcentral

Pneumoni på vårdcentral Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna. Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013

Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna. Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013 Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013 Problemets omfattning Luftvägsinfektioner utgör 10-30% av alla konsultationer i öppen vård Bland patienter

Läs mer

Behandling av infektioner i öppenvård - barn

Behandling av infektioner i öppenvård - barn Behandling av infektioner i öppenvård - barn Ingrid Ziegler ST-läkare Infektionskliniken USÖ Luftvägsinfektioner hos barn Normalt i småbarnsgrupp: Rejäl feber var 3:e vecka under säsong Ofta hög feber-omogen

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Vanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län

Vanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län Vanligaste odlingsfynden i primärvården Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län Förkylning Otroligt vanligt Rhinovirus, Coronavirus,

Läs mer

Övre luftvägsinfektioner hos barn

Övre luftvägsinfektioner hos barn Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker

Läs mer

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna Jonas Hedlund Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Ämnesområden Pneumoni hos vuxna revision jämfört vårdprogram 1997 Influensa hos vuxna,

Läs mer

Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling?

Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling? Leder minskad förskrivning av antibiotika till ökade infektionskomplikationer? Tecken på underbehandling? Christer Norman, allmänläkare, FoHM/Salems VC Antibiotika 1987-2015, total försäljning på recept

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga blir då,

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total

Läs mer

Akut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10

Akut otit. Janne Friis-Liby Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott 10-10-26 10-10-10 Akut otit Avdelningen för ÖNH-sjukdomar, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet & Liby&Rönndahl läk.mott Akut öroninflammation hos barn Hur vanligt? c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2års

Läs mer

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika

OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika Vad är antibiotika? Antibiotika är läkemedel som används för att behandla och i sällsynta fall förebygga infektioner som orsakas

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2014 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08-6186386,

Läs mer

Barninfektioner. Malin Rinder

Barninfektioner. Malin Rinder Barninfektioner Malin Rinder Vad är annorlunda hos barn? Luftväg: Kort hals, stort huvud, litet ansikte, relativt stor tunga, tänder som kan vara lösa. Bäbisar näsandas. Rel stora tonsiller hos småbarn.

Läs mer

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917

regiongavleborg.se Rådgivningsutbildning 150917 Rådgivningsutbildning 150917 REK-boken Långversionen endast på nätet Kortversionen på nätet och i pocketformat Kortversionen och barnreklistan planeras komma i app till smartphone, surfplatta under 2015

Läs mer

Information till dig som är förälder

Information till dig som är förälder Information till dig som är förälder Varför får inte mitt barn antibiotika? När ditt barn är sjukt önskar du som förälder självklart att det ska tillfriskna så fort som möjligt. En vanlig fråga är då,

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?

Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk? Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning

Läs mer

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården

Samverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor

Läs mer

Det akut sjuka barnet. Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ

Det akut sjuka barnet. Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ Det akut sjuka barnet Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ Varningstecken på svår infektion? Vilka ska skickas till sjukhus? Har feber betydelse? Hur länge innan åtgärd? Febernedsättande?

Läs mer

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som

Läs mer

Infektionsbenägenhet och vaccinationer

Infektionsbenägenhet och vaccinationer Infektionsbenägenhet och vaccinationer Martin Wennerström Infektionsbenägenhet vid nefrotiskt syndrom Hur stor risk för allvarliga infektioner? Varför? Vilka infektioner är vanligast? När är risken störst?

Läs mer

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping

Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete? Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Mål och mått? Mål för antibiotikarecept och vald klass Mål per diagnos/infektion/symtom Diagnos/behandling

Läs mer

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika. ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC

Barn, infektioner och antibiotika. ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Barn, infektioner och antibiotika ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 2 Vanliga infektioner hos barn Mitt barn är jämt sjukt! Foto: Peopleimages 3 Förkylningar är normalt

Läs mer

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor

Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har

Läs mer

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral

Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral Användandet av StrepA på Sävja Vårdcentral David Envall ST-läkare Sävja VC Handledare: Malin André Sammanfattning Bakgrund Läkemedelsverket har rekommendationer om hur man ska handlägga tonsilliter i öppenvården.

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Strama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Strama Region Skåne. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni

Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Rekommendationer från

Läs mer

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24 Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika

Läs mer

Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro

Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro Emma Löfström # Henrik Eliasson Erik Bäck Infektionskliniken Universitetssjukhuset Örebro # Kliniken för mikrobiologi och Vårdhygien, Halmstad Tularemi Fransicella Tularensis Metod Retrospektiv studie

Läs mer

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt

Läs mer

Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år

Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år Projektplan Fynd av bakterier och virus vid halsont hos barn mellan 0 och 14 år Katarina Hedin, MD Specialist i allmänmedicin FoU Kronoberg Landstinget Kronoberg Institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort

Läs mer

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Virusinfektioner hos immunsupprimerade. Infektionsläkareföreningens Vårmöte Maj 2012 Maria Rotzén Östlund Malin Ackefors

Virusinfektioner hos immunsupprimerade. Infektionsläkareföreningens Vårmöte Maj 2012 Maria Rotzén Östlund Malin Ackefors Virusinfektioner hos immunsupprimerade Infektionsläkareföreningens Vårmöte Maj 2012 Maria Rotzén Östlund Malin Ackefors Disposition Luftvägsvirus: fall och diagnostik Reaktivering herpesgruppen: fall och

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Långdragen hosta Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Ska man behandla långdragen hosta med antibiotika? NEJ Med enstaka undantag HOSTA enligt Wikipedia Hosta är en reflex som utlöses när slemhinnorna

Läs mer

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn: 1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,

Läs mer

Pneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta

Pneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta Godkänt den: 2016-07-18 Ansvarig: Fredrik Sund Gäller för: Infektionssjukdomar Pneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta Innehåll Bedömning av svårighetsgrad enligt CRB-65...2 Etiologisk

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Anne Tideholm Nylén Luftvägsinfektioner. Influensa Pneumokocker Kikhosta Tuberkulos Legionella

Anne Tideholm Nylén   Luftvägsinfektioner. Influensa Pneumokocker Kikhosta Tuberkulos Legionella Luftvägsinfektioner Influensa Pneumokocker Kikhosta Tuberkulos Legionella Influensa Smittväg: Droppsmitta och kontaktsmitta Inkubationstid: 1-3 dygn Smittfri: Ett dygn efter feberfrihet eller 6-7 dygn

Läs mer

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

KLINISKA ASPEKTER PÅ VIRALA MULTIPLEX- PANELER NICKLAS SUNDELL INFEKTIONSKLINIKEN SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET / ÖSTRA

KLINISKA ASPEKTER PÅ VIRALA MULTIPLEX- PANELER NICKLAS SUNDELL INFEKTIONSKLINIKEN SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET / ÖSTRA KLINISKA ASPEKTER PÅ VIRALA MULTIPLEX- PANELER NICKLAS SUNDELL INFEKTIONSKLINIKEN SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET / ÖSTRA Parainfluensavirus typ 2 Giardia duodenalis Legionella pneumophila Cyclospora

Läs mer

Mässling och Kikhosta Finns de?

Mässling och Kikhosta Finns de? Mässling och Kikhosta Finns de? Foto: Public Health Image Library Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mässling Luftburen smitta, mycket smittsamt! Inkubationstid 8-10 dagar (7-12),

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

Dugga kull 1, 2014 HT. Max 42 p. GK 28 p LÄRAREX

Dugga kull 1, 2014 HT. Max 42 p. GK 28 p LÄRAREX Dugga kull 1, 2014 HT Max 42 p GK 28 p LÄRAREX 1. Vad skall ett barn med normal utveckling kunna finmotoriskt vid nedanstående åldrar såsom mest avancerade färdighet (mao, ange inte det man skall kunna

Läs mer

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kort om lunginflammation Du har fått den här broschyren av din läkare eller

Läs mer

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se

pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. Vi tror att vi följer riktlinjer i mycket

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library Mässling Foto: Public Health Image Library Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Barn 2 år 3 månader Insjuknar 14/6 med feber+hosta Söker 15/6 + 16/6 VC söderort, bedöms som viros, alvedon Söker

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn

Luftvägsinfektioner hos förskolebarn Luftvägsinfektioner hos förskolebarn handläggning i öppenvård Kortversion Innehåll Innehåll 2 Om denna skrift 3 Infektioner 4 Normalflora 5 Riskfaktorer för luftvägsinfektion 5 Förkylning 6 Konjunktivit

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Respiratory Viruses Associated with Community-Acquired Pneumonia in Children Matched Case-Control Study

Respiratory Viruses Associated with Community-Acquired Pneumonia in Children Matched Case-Control Study Respiratory Viruses Associated with Community-Acquired Pneumonia in Children Matched Case-Control Study Samuel Rhedin, Ann Lindstrand, Annie Hjelmgren, Malin Ryd-Rinder, Lars Öhrmalm, Thomas Tolfvenstam,

Läs mer

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,

Läs mer

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås

Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Frågor från Sigvard Mölstads presentation, med resultatet från mentometermätningarna Stramadagen den 3 april 2008 i Västerås Detta är svaren från en blandad publik av läkare, sköterskor och en del andra

Läs mer