LEDNINGSSYSTEM FÖR JÄMSTÄLLD VÅRDKVALITET - VÅRDRELATERADE INFEKTIONER SEDDA GENOM GENUSGLASÖGON

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LEDNINGSSYSTEM FÖR JÄMSTÄLLD VÅRDKVALITET - VÅRDRELATERADE INFEKTIONER SEDDA GENOM GENUSGLASÖGON"

Transkript

1 Slutrapport för utvecklingsarbete LEDNINGSSYSTEM FÖR JÄMSTÄLLD VÅRDKVALITET - VÅRDRELATERADE INFEKTIONER SEDDA GENOM GENUSGLASÖGON Projektperiod: Huvudman: Västerbottens läns landsting Projektansvarig: Anders Johansson, Chef Vårdhygien Västerbotten, Hygienöverläkare i Västerbottens läns landsting Projektgruppen: Birgitta Evengård Professor/Överläkare Infektionskliniken, Britt-Inger Eklund Forskningssjuksköterska Medicincentrum, Monica Eneslätt Hygiensjuksköterska Vårdhygien, Susanne Waldau Prioriteringsstrateg Staben för verksamhetsutveckling 1

2 SAMMANFATTNING Det saknas kunskap om risken att drabbas av vårdrelaterad infektion skiljer sig mellan kvinnor och män. Regeringens och SKLs satsning på patientsäkerhet innehåller ett initiativ för strukturerad insamling av data på vårdrelaterad infektion. I det här projektet har data från upprepade tvärsnittsmätningar på 9428 patienter på sjukhusen i Västerbotten analyserats för att utreda risken för vårdrelaterad infektion hos kvinnor och män. Vårdpersonalen använder medicinska åtgärder som är kända för att öka risken för infektion oftare på män. Män har oftare än kvinnor vårdrelaterade infektioner, 11,7 % av männen jämfört med 9,0 % av kvinnorna. Könsskillnaden skiljer sig kraftigt mellan olika infektioner och var allra störst för lunginflammation och njurbäckeninflammation där oddsen för infektion var ungefär dubbelt så stor hos män. Den här undersökningen talar inte om varför det finns skillnader mellan könen, det behöver inte bero på att män och kvinnor behandlas olika. Men undersökningen lyfter fram skillnader som vi tidigare inte varit medvetna om. Vi har inom projektet i Västerbotten förändrat resultatuppföljningen av vårdrelaterade infektioner. Nu återkopplas resultat könsuppdelat till varje verksamhet och alla medarbetare kan lätt ta del av resultaten. Nästa steg måste bli att vi som vårdgivare med ett integrerat jämställdhetsperspektiv ytterligare intensifierar arbetet för att förebygga vårdrelaterade infektioner för både kvinnor och män. BAKGRUND Det fanns inte mycket känt sedan tidigare om könsskillnader vid vårdrelaterade infektioner. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skrev i maj 2009 en rapport som analyserade nationella data från en tvärsnittsmätning av vårdrelaterade infektioner år 2008 och där indikerades lite oväntat att fler män än kvinnor drabbas av vårdrelaterade infektioner (Andersson S et al. En 3R- undersökning av vårdrelaterade infektioner, Sveriges Kommuner och Landsting, 2009). När vi sökte litteratur i PubMed hittade vi få undersökningar av vårdrelaterade infektioner ur ett könsperspektiv och resultaten var spretiga och handlade mest om patienter inom intensivvård. En undersökning visar att urinvägsinfektion är vanligare hos kvinnor och att sepsis möjligen är vanligare hos män (Adrie, et al.; Influense of Gender on Outcome of Severe Sepsis: A Reappraisal. Chest 2007; 132; ). I en annan studie från intensivvårdsenheter sågs en ökning av dödlighet för kvinnor i undergruppen sepsis. Inga könsrelaterade skillnader sågs däremot i hela patientgruppen (Nachtigall I et al.; Gender-related outcome difference is related to course of sepsis on mixed ICUs: a prospective, observational clinical study. Critical Care :R151). Inverkan av kön på dödlighet och sjuklighet vid sepsis är osäker och omdebatterad inom medicinsk vetenskap (Combes A Gender impact on the outcomes of critically ill patients with nosocomial infections. Critical Care Med 2009, 37; ). Socialstyrelsen definierar vårdrelaterad infektion hos en patient på följande sätt: Varje infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling i öppen vård, oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från patienten själv, samt oavsett om infektionstillståndet yppas under eller efter vården 2

3 (Socialstyrelsen Att förebygga vårdrelaterade infektioner Ett kunskapsunderlag. Socialstyrelsen, 2006) Regeringens och SKLs patientsäkerhetssatsning innehåller en satsning på att alla landsting på ett strukturerat sätt ska kartlägga förekomst av vårdrelaterad infektion hos patienter på sjukhus. Det finns därför nationellt och hos varje sjukvårdshuvudman mätdata från upprepade punktmätningar av vårdrelaterade infektioner som tillåter detaljerad analys med avseende på kön och en rad andra faktorer. Hittills har denna källa till kunskap dåligt utnyttjats för djupare analys och för återkoppling till vårdverksamheten i syfte att höja vårdkvalité. Mätningarna har skett två gånger per år i alla Sveriges landsting och är en form av tvärsnittsstudier som ger en ögonblicksbild av förekomst av vårdrelaterade infektioner. Vissa landsting har valt att göra mätningar oftare. Vårdrelaterade infektioner, främst lunginflammation, urinvägsinfektion, och postoperativ infektion, drabbar var tionde sjukhuspatient och är den klart vanligaste vårdskadan i Sverige (Berglund C et al. Skador i vården Resultat från nationell mätning med strukturerad journalgranskning under perioden janmars 2012, Sveriges Kommuner och Landsting, 2012). I det här projektet har vi undersökt vårdrelaterade infektioner inom Västerbottens läns landsting ur ett genusperspektiv. SYFTE Syftet var att genomföra en beskrivande studie av vårdrelaterade infektioner med analyser som inkluderade könsuppdelade data. Vi ville ta reda på om man behöver ta hänsyn till kön i arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner. Under projektets gång utvidgade vi syftet till att inkludera även implementering av ny kunskap i system för återkoppling till verksamheterna. MATERIAL OCH METODER Data på vårdrelaterade infektioner Vi har analyserat data från 12 mätningar (tvärsnittstudier) av vårdrelaterade infektioner utförda på de tre sjukhusen i Västerbotten Mätningarna har följt ett nationellt protokoll (Bilaga 1). Kvalitetskontroll har skett direkt i samband med varje mätning då hygiensjuksköterskor i samarbete med hygienläkare har granskat data ifyllda på blankett av sjukvårdspersonal. Komplettering har begärts in och felaktigheter har eliminerats. Alla data har matats in i den nationella databasen av en sekreterare på enheten Vårdhygien Västerbotten. Det har även gjorts en extern kvalitetskontroll av SKL (Mats Erntell) varefter Vårdhygien Västerbotten har kontrollerat uppgifterna en ytterligare en gång och via journalgransking och telefonkontakter med enskilda enheter fastställt indata. Urval Undersökningen har begränsats till kroppssjukvården i Västerbotten. Psykiatrisk vård har inte inkluderats i analysen. 3

4 Analys av tvärsnittsdata på vårdrelaterade infektioner Beskrivande statistiska standardmetoder har använts. Multifaktoriell analys och interaktioner har undersökts med logistisk regression. Överlevnadsanalys gjordes med Cox proportional hazards model. Journalgranskning Journalgranskning gjordes för alla patienter som registrerades med vårdrelaterad lunginflammation av forskningssjuksköterska. En strukturerad enkät användes som undersökte 11 riskfaktorer även 0-7 daga före mätningen och total vårdtid. Uppföljning av överlevnad Uppföljning av överlevnad i 180 dagar efter mättillfället gjordes av forskningssjuksköterska med Master befolkningsregister för alla patienter som registrerats i tvärsnittsmätningarna med vårdrelaterad hud- och mjukdelsinfektion (hmi), blåskatarr (cys), njurbäckeninflammation (pye), led- och skelettinfektion (lsi), lunginflammation (pneum) eller blodförgiftning (sep). Även 400 kontroller utan vårdrelaterad infektion slumpvis utvalda men stratifierade för liknande antal från varje mätning följdes upp. RESULTAT OCH GENOMFÖRANDE Analys av punktmätningar av VRI i Västerbottens läns landsting Beskrivning av patientpopulationen och andelen inlagda patienter med vårdrelaterad infektion Bland totalt 9428 patienter som var inlagda vid punktmätningarna var det fler kvinnor (n=4984) än män (n=4498) på de tre sjukhusen och på sjukstugorna i Västerbotten. I medeltal registrerades 790 patienter (spridning ) per mätning under 12 mätningar från mars 2008 till och med december Fördelningen mellan sjukhusen var 928 på Lycksele lasarett, 2025 på Skellefteå lasarett, 6529 på Norrlands universitetssjukhus och 24 på sjukstugorna. Patienterna vårdades inom landstingets fyra verksamhetsonråden Kirurgi (3101), Medicin (3729), Regionvård (2628) och Primärvård (24). Procentandelen patienter med vårdrelaterad infektion var i varje enskild mätning högre bland män än bland kvinnor med medelvärde bland 9428 patienter under tolv mätningar på 11,7 % för män och 9,0 % för kvinnor (Figur 1). 4

5 Kvinna Man Figur1. Översikt som visar proportion mellan patienter som inte hade vårdrelaterad infektion (ljus stapel) och de som hade en vårdrelaterad infektion (svart stapel) bland 9428 registrerade patienter. Vårdrelaterade infektioner sågs i alla åldersgrupper bland både män och kvinnor. Åldersfördelningen vid vårdrelaterad infektion liknande fördelningen för patienter utan vårdrelaterad infektion. (Figur 2). Figur 2. Åldersfördelning för de 9428 patienter som ingår i analysen. Antal patienter (Y-axel) i olika åldrar (X-axel) uppdelat på män och kvinnor. 5

6 Andelen män var högre för flera olika typer av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna och i absoluta tal mest påtaglig för hud och mjukdelsinfektioner, lunginflammation, led- och skelettinfektioner och njurbäckeninflammation (Figur 3). Cys HMi Pneu Sep LSi Pye Övr Figur 3. Proportion av patienterna som hade olika vårdrelaterade infektioner. Blåskatarr (cys), Hud- och mjukdelsinfektion (HMi), lunginflammation (Pneu), blodförgiftning (Sep), led- och skelettinfektion (LSi) och njurbäckeninflammation (Pye). Kvinnor markerade med svart stapel, män med ljus stapel. Övriga infektioner består av 12 olika diagnoser som slagits samman. Kartläggning av medicinska åtgärder som tidigare visats ha samband med vårdrelaterad infektion Fyra av fem undersökta medicinska åtgärder som tidigare visats vara riskfaktorer för vårdrelaterad infektion var vanligare bland män än bland kvinnor. Mekanisk ventilation, central venaccess (kateter i ett stort blodkärl), urinkateter och vård på intensivvårdsavdelning var alla signifikant vanligare hos män medan ingen säkerställd könsskillnad noterades för åtgärden kirurgiskt ingrepp (Tabell 1). Tabell 1. Proportion av kvinnor och män med olika medicinska åtgärder bland 9428 patienter. Fet text indikerar signifikant skillnad. Medicinsk åtgärd Kvinna Man Mekanisk ventilation 0,018 0,027 Central venaccess 0,168 0,191 Urinkateter 0,198 0,276 IVA 0,025 0,039 Kirurgiskt ingrepp 0,303 0,313 6

7 Analys av faktorer som är associerade med vårdrelaterad infektion En logistisk regressionsmodell där kön, ålder, medicinska åtgärder, typen av vård och olika sjukhus ingår visar signifikant ökad risk för VRI (Oddskvot>1) för sju enskilda faktorer respektive minskad risk (Oddskvot<1) för fyra faktorer (Tabell 2). Manligt kön jämfört kvinnligt kön innebär riskökning med oddskvot 1,2 om alla andra faktorer är lika för patienten. De starkaste riskökningarna sågs för central venaccess, urinkatater och kirurgiskt ingrepp. Minskad risk för VRI associerades till Kirurgisk vård vid Norrlands universitetssjukhus samt vård vid de mindre lasaretten i Skellefteå och Lycksele. Kontroll för interaktion mellan de enskilda faktorerna visade att urinkateter i samband med kirurgiskt ingrepp resulterar i oddskvot 0,339 vilket betyder att urinkatetern i sig själv inte förklarar riskökning för VRI vid samtidigt kirurgiskt ingrepp. Vidare märktes att även central venaccess interagerar med åldern, central venaccess i kombination med hög ålder minskar riskökningseffekten. Tabell 2. Riskökning och riskminskning för olika faktorer som påverkar förekomsten av vårdrelaterad infektion. Fet stil betyder statistiskt signifikant oddskvot. Faktor i slutlig modell Oddskvot Intercept (fiktiv referens är 0,017 0 år, kvinna, inlagd på Medicin, Norrlands universitetssjukhus) Intensivvårdsavdelning 0,684 Central venaccess (kateter i 7,622 stort blodkärl) Urinkateter 3,238 Kön Man 1,204 Kirurgiskt ingrepp 2,927 Ålder (risk per år) 1,018 Mekanisk ventilation 1,925 Immunsuppression 2,038 Lycksele Primärvård 1,035 Lycksele Medicinsk vård 0,830 Lycksele Kirurgisk vård 0,241 Norrlands 0,633 universitetssjukhus Kirurgisk vård Norrlands 0,891 universitetssjukhus Regionvård Skellefteå Medicinsk vård 0,467 Skellefteå Kirurgisk vård 0,543 Skellefteå Regionvård 0,471 CVK : Ålder 0,982 KAD : Kirurgiskt Ingrepp 0,339 7

8 Jämförelse av olika vårdrelaterade infektioner Könskillnad var signifikant vid två vårdrelaterade infektioner, manligt kön var associerat med lunginflammation (Oddskvot 1,73) och njurbäckeninflammation (Oddskvot 2,04) (Tabell 3). Central venaccess hade mycket starkt samband med lunginflammation (Oddskvot 94,5) och med blodförgiftning (Oddskvot 21,0). Även urinkateter visade starkt samband med flera olika infektioner, allra starkast md njurbäckeninflammation (Oddskvot 9,18). Kirurgiskt ingrepp samma vårdtillfälle visade starkt samband med hud- och mjukdelsinfektion (Oddskvot 4,57) samt led- och skelettinfektion (Oddskvot 5,62). Tabell 3. Statistiskt signifikanta samband mellan riskfaktorer och olika typer av vårdrelaterade infektioner. Faktor Intercept (fiktiv referens 0 år, kvinna) Intensivvård Lunginflam Blodförgiftning Blåskat Njurbäcken- Hud- och Led- och Övriga ation arr inflammation mjukdel skelett 0,000 0,001 0,002 0,000 0,003 0,001 0,007 Central 94,5 21,0 7,33 venaccess Immunsuppression 1,85 9,31 3,38 1,87 Urinkateter 3,13 2,82 6,40 9,18 1,87 Kön : Man 1,73 2,04 Mekanisk 2,84 3,78 ventilation Kirurgiskt 2,06 1,82 2,58 4,57 5,62 2,75 ingrepp Ålder 1,05 1,03 1,03 1,02 1,01 CVK : Ålder 0,95 KAD : Kirurgiskt Ingrepp 0,44 0,39 0,39 0,15 0,47 Djupare analys av vårdrelaterad lunginflammation via journalgranskning och genomgång av landstingets produktionsdata Totalt 101 patienter registrerades med vårdrelaterad lunginflammation och 98 av dem (35 kvinnor och 63 män) kunde granskas avseende vårdtid. Medelvårdtiden var 41 dagar, median 30,5 dagar (spridning dagar). Medelvårdtid för kvinnor var 30 dagar, median 27. Medelvårdtid för män var 47 dagar, median: 33. Detta står i skarp kontrast till vårdtider för lunginflammations-diagnoser som helhet som främst består av samhällsförvärvad lunginflammation. Totalt antal vårddagar för lunginflammation på de tre sjukhusen var under perioden Medelvårdtiden för lunginflammation som helhet var 10,6 dagar för kvinnor och 11,0 dagar för män. Försiktigt räknat är alltså medelvårdtiden för vårdrelaterad lunginflammation 36 dagar längre för män och 19 dagar längre för kvinnor jämfört med samhällsförvärvad lunginflammation. 8

9 Granskning av huvuddiagnos vid utskrivningsdiagnos gjordes för 97 av patienterna med vårdrelaterad lunginflammation och visade att allvarliga underliggande grundsjukdomar var mycket vanliga (Tabell 4). Män hade i större utsträckning än kvinnor allvarliga bakomliggande sjukdomar, särskilt hjärta och kärlsjukdom samt cancersjukdom (Tabell 3). Bara i 13 av de 97 fallen angavs lunginflammation som huvuddiagnos vid utskrivningen. Tabell 4. Antal kvinnor och män med olika huvuddiagnoser vid det vårdtillfälle de registrerades med vårdrelaterad lunginflammation. Huvuddiagnos vid Kvinnor Män Total utskrivning (procent) (procent) Hjärt-och 6 (18) 12 (19) 18 kärlsjukdom Stor kirurgi eller 12 (35) 14 (22) 26 trauma Cancersjukdomar 3 (9) 13 (21) 16 Pneumoni 3 (9) 10 (16) 13 Övrigt 10 (29) 14 (22) 24 En djupare analys av riskfaktorn urinkateter visade att det var vanligt att patienterna hade haft en urinkateter inom sju dagar innan mättillfället. Bland 101 patienter med vårdrelaterad lunginflammation fanns 55 som hade urinkateter vid mättillfället. Ytterligare 14, sammanlagt 69 hade haft en urinkateter inom perioden 0-7 dagar före mätningen. Det var också vanligt att patienter med vårdrelaterad lunginflammation vårdades på intensivvårdsavdelning på mättagen eller under en annan period under samma vårdtillfälle. Av 101 patienter med vårdrelaterad lunginflammation registrerades 20 på intensivvårdsavdelning på mätdagen och hela 21 ytterligare vårdades på intensivvårdsavdelning under samma vårdtillfälle. Av dessa 41 var det 14 kvinnor och 27 män. Överlevnadsanalys för patienter som ingått i de upprepade tvärsnittsundersökningarna En överlevnadsanalys med könsuppdelad analys visade att en större andel patienter som haft vårdrelaterad infektion hade avlidit fram till och med 180 dagar efter mättillfället jämfört med kontrollpatienter utan infektion. Fler män med vårdrelaterad lunginflammation och blodförgiftning jämfört med kvinnor med samma sjukdomar avlider (Figur 4). Det är påtagligt att en stor andel patienter både med och utan VRI avlider inom 180 dagar efter vård på sjukhus. Analys med logistisk regression för multipla riskfaktorer för att jämföra dödlighet efter 60 dagar vid olika typer av infektion visade signifikant ökad dödlighet för pneumoni (Oddskvot 1,75) men inte för övriga enskilda infektioner. 9

10 Samtliga individer kontroll hmi cys pye lsi pneum sep Kvinna Man Figur 4. Överlevnadsanalys som visar proportionen överlevande på Y-axel och tid i dagar efter mättillfället på X-axel. Kontroller är de patienter som vid mättillfället inte hade någon vårdrelaterad infektion. Hud- och mjukdelsinfektion (hmi), blåskatarr (cys), njurbäckeninflammation (pye), led- och skelettinfektion (lsi), lunginflammation (pneum) och blodförgiftning (sep). Implementering av styrning och återkoppling i organisationen Projektets plats i organisationen Det här projektet har drivits integrerat med landstingets patientsäkerhetssatsning organisatoriskt placerat på Vårdhygien Västerbotten som har landstingsdirektörens uppdrag att ansvara för uppföljning och återkoppling av vårdrelaterade infektioner. Projektledaren är chef för Vårdhygien Västerbotten och har därmed en plats i landstingets Patientsäkerhetsråd som av av landstingets exekutiva ledningsgrupp har tillsatts för att förankra patientsäkerhetsarbetet i linjeorganisationen och i stödfunktioner. Rådet ska bland annat besluta om hur patientsäkerhetsarbete ska prioriteras och organiseras. Rådet har sammanträtt ungefär en gång per månad under projekttiden. Patientsäkerhetsrådet består av 11 ledamöter och där sitter bland annat linjens högsta chefer. Rådet består av verksamhetsområdescheferna för hälso- och sjukvårdens tre verksamhetsområden (kirurgi, medicin, regionvård), primärvårdschefen, tandvårdschefen, utvecklingschefen, chefen för vård och kvalitet, ordförande i chefsläkargruppen, landstingets patientsäkerhetssamordnare, patientnämndens kanslichef, minst en verksamhetschef, chefen för Vårdhygien, ordförande i Stramagruppen. Därför har valda 10

11 delar av projektet och perspektiv som bedömts ha relevans kunnat presenteras och implementeras i linjeorganisationen på ett naturligt sätt. Exempelvis frågan om könsuppdelar analys och återkoppling till vårdverksamheter har kunnat diskuteras även i andra sammanhang än vid vårdrelaterade infektioner. Arbetssätt för att implementera ny kunskap hos personal i organisationen Implementering högst upp i landstingets verksamhetsorganisation har som ovan beskrivits implementerats via Patientsäkerhetsrådet. Där sitter flera viktiga ledare i linjeorganisationen. Kunskap och perspektiv som kommit ur projektet har också använts kontinuerligt i Vårdhygien Västerbottens verksamhet under hela projekttiden. Eftersom projektledaren varit chef för Vårdhygien Västerbotten har även andra anställda där, i huvudsak sex hygiensjuksköterskor och en läkare, deltagit direkt i projektverksamhet men även fått ny kunskap tack vare att projektmedel medgivit inköp av extern personal som statistiker, programmerare och forskningssjuksköterska. Eftersom Vårdhygien Västerbotten har ett brett uppdrag att styra och följa upp förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner i hela landstinget så har projektet enkelt kunnat smälta in i ordinarie verksamhet, t ex via den mycket ofta förekommande utbildningen av sjukvårdspersonal där vi har använt resultaten av det här projektets analysdel. Utbildning i olika former hålls kontinuerligt mot vårdverksamhetens chefer och mot olika personalgrupper såsom läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster med flera. Vi räknar med att vi når >2500 anställda per år med utbildning i form av möten och betydligt fler via andra medier som telefon och e-learning. Utbildningar vi hållit har inte varit fokuserad på projektets kärna men vi har sedan projektstart kompletterat tidigare kunskap och modifierat tidigare budskap utifrån vad vi har lärt under projektet. Implementering av elektroniska uppföljningssystem för patientsäkerhet Vi har inom projektet gjort ett stort arbete för förbättrad återkoppling av resultat från punktmätningarna av VRI som i vårt landsting utförs fyra gånger årligen. Återkopplingen sker nu via automatrapporter, en PDF-fil på 10 sidor som med hjälp av indata från mätningen automatiskt genereras med hjälp av ett dataprogram. Syftet är att mätresultaten även i praktiken ska kunna utgöra grunden för det förbättringsarbete som måste göras på varje avdelning och enhet för att minska andelen patienter som drabbas av vårdrelaterade infektioner. Indata är det data som varje landsting kan hämtas ut ur SKLs databas för PPM-VRI så snart data har validerats. Det är ett brett anslag med uttalat syfte att inte som tidigare återkoppla i första hand till chefer i organisationen utan till varje medarbetare. Skräddarsydda rapporter med färdig enklare analys inklusive könsuppdelning ska ge bättre energi i hela organisationen, den som har gjort jobbet med mätningarna ska få lätt åtkomlig återkoppling som visar de egna resultaten i relation till de egna tidigare resultaten. Man kan ca två veckor efter mätningen utförts ta del av utfallet på Vårdhygiens hemsida på vll.se. Där finns rapporter med lättillgängliga figurer och tabeller som jämför den aktuella mätningen med fyra tidigare mätningar. Man kan ta del av rapporter på alla nivåer; från landstinget som helhet, ned till den egna enheten. Totalt automatgenereras ca 35 rapporter som är tillgängliga för alla och visar alla verksamheter (se exempel i Bilaga 2). Man ser i rapporterna vilka infektioner som är de vanligaste i varje verksamhet och det framgår om det finns skillnad mellan män och kvinnor. Där finns analyser som lägger ihop alla 12 mätningar som gjorts sedan 2008 för att ge ett säkrare 11

12 statistiskt underlag för varje verksamhet. Projektet implementerades i hela landstinget slutenvård i och med mätningen 16 oktober Projektet syftade även till att göra systemet med ekonomiska indikatorer för VRI mer transparent. Verksamheternas budgetsyste innehåller att man kvartalsvis ak uppnå förbättring av VRI-resultat kvartalsvis och systemet med korresponderande automatrapporter ska göra detta mer transparent. I ett annat informatikprojekt har vi under projekttiden kompletterat mätningen av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler för att möjliggöra könsuppdelad analys. Vi har lagt till registrering av kön till de faktorer som mäts i SKLs protokoll för nationella mätningar. I Västerbottens läns landsting utvecklades under projektperioden ett dataprogram som nås av alla medarbetare för att underlätta registreringen av mätdata och vi införde då könsuppdelad analys. Mätningen är helt integrerat i landstingets uppföljningssystem. Resultaten från mätningar vilka sker fyra gånger per år nås av alla chefer via landstingets ordinarie system för resultatuppföljning, Diver. Där kan man nu se resultat inte bara per personalkategori och verksamhet utan även följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler per kön. DISKUSSION Projektets två ben, ett ben för djup analys av ett patientsäkerhetsproblem och ett annat ben för implementering av bättre uppföljning av patientsäkerhetsproblemet har resulterat i god stadga åt projektet. Ny kunskap om könsskillnader vid vårdrelaterade infektioner har uppstått via projektet som är unik både i Sverige och faktiskt också globalt. Det har inte tidigare visats att könsskillnader vid vårdrelaterade infektioner är påtagliga och mycket olika mellan olika infektionstyper. Vi har identifierad flera intressanta könsskillnader genom att analysera vårdrelaterade infektioner könsuppdelat och avser att fördjupa och komplettera för att sedan kunna publicera analyserna i en vetenskaplig tidskrift under Någon liknande ansats finns inte sedan tidigare vad vi känner till. Vi fått bred kunskap om vilka faktorer inom vår organisation som kopplade till vårdrelaterade infektioner. Det är inte bara tidigare väl kända medicinska åtgärder, tex urinkateter och central venaccess som har tydlig koppling till vårdrelaterade infektioner. Förutom det nya fyndet att könet man är starkt kopplat till flera infektioner så visar analysen starka samband med organisatoriska faktorer. De mindre sjukhusen är kopplade till minskad risk medan det större universitetssjukhuset är kopplat till högre risk. Det inte helt oväntat och beror troligen på att universitetssjukhuset vårdar en patientpopulation med svårare grundsjukdomar som är mer infektionskänsliga och behöver mer avancerade och riskfyllda behandlingar. Mer förvånande är kanske att vårdplats inom kirurgisk verksamhet oavsett vilket sjukhus man tittar på är kopplat till minskad risk för vårdrelaterad infektion. Samtidigt är det helt tydligt att kirurgiskt ingrepp i sig är kopplat till ökad risk för vårdrelaterad infektion. Möjligen ser vi här en effekt av att patienter först opereras med kirurgiskt ingrepp och om det går fel och resulterar i en vårdrelaterad infektion så flyttas patienten över till annat verksamhetsområde än kirurgi. Möjligen finns även här en bakomliggande skillnad i vilken population som behandlas, det kan tänkas att populationen som ges vård på kirurgen faktiskt som helhet är i grunde något friskare än den som vårdas på medicin och att det patienterna därför är mer motståndskraftiga mot infektioner. 12

13 Vårt projekt ger inte svar på varför det finns påtagliga skillnader mellan män och kvinnor, t ex att de medicinska åtgärderna att sätta urinkateter, central venaccess, eller utföra kirurgiskt ingrepp eller ge vård på intensivvårdsavdelning användes mellan 1,1 och 1,6 gånger oftare hos män än hos kvinnor. Vi vet inte heller varför oddsen att drabbas av lunginflammation eller njurbäckeninflammation är ca fördubblade för män jämfört med kvinnor. Det kan finnas flera orsaker. En möjlighet är att infektionerna är en konsekvens av att vi använder vissa medicinska riskåtgärder oftare hos män än hos kvinnor. Alltså att ojämlik användning av medicinska åtgärder orsakar skillnader i risk för senare infektion. Men det behöver inte vara så. Det är tänkbart att männen som vårdas på sjukhus i medeltal är något sjukare än kvinnorna som vårdas på sjukhus och därför behöver vårdpersonalen använda dessa åtgärder oftare på män. I den här undersökningen saknar vi tyvärr data för att kunna avgöra om män i medeltal skulle vara sjukare. En tredje förklaringsmodell kan vara att det finns biologiska skillnader, att män helt enkelt lättare drabbas av vårdrelaterade infektioner eftersom de biologiskt har sämre motståndkraft mot infektion. Oavsett orsak till skillnaderna anser vi att det är angeläget att uppmärksamma könsskillnaderna som tidigare inte uppmärksammats. Det tycks rimligt undersöka fyndet vidare i framtiden och ta ställning till om det är befogade skillnader vi har identifierat eller om vi ska försöka utjämna skillnaderna. Att huvudansvariga i projektet redan sedan tidigare hade god förankring i landstingets organisation har underlättat betydligt. Projektpengarna har avsevärt förenklat att köpa in både externa och interna resurser som normalt inte finns inom enheten Vårdhygien Västerbotten där projektet i huvudsak har drivits. Vi har under olika tidsperioder haft forskningssjuksköterskor, en matematisk statistiker och två dataprogrammerare engagerade som inte finns i Vårdhygiens normala bemanning. Troligen har det varit viktigt att vi samtidigt har drivit projektet inifrån Vårdhygiens normala bemanning. Kontinuiteten i projektet har vilat i en organisation som har en klar roll i landstingets kärnverksamhet, dvs att vårda patienter med så få komplikationer som möjligt. Projektledarens position i patientsäkerhetsrådet som i praktiken bestämmer vilka satsningar som ska göras på patientsäkerhet i landstinget har också varit mycket viktig för att påverka linjeorganisationens styrning. De bör återigen understrykas att projektpengarna varit helt nödvändiga för att genomdriva projektet, utan dem hade det inte accepterats ökade kostnader för att göra analyser på större djup än normalt och det hade varit mycket svårare att kunna få loss tid hos olika nyckelpersoner inom landstinget för implementering av bättre återkopplingssystem. Vi uppfattar också att det varit en tydlig styrka att projektet kunnat drivas med det överordnade motivet att förbättra patientsäkerhet. Projektpengarna riktade mot jämställdhetsarbete har åstadkommit en extra dimension vid både analysen av patientsäkerhetsproblemet och vid implementering av nya återkopplingssystem. På så sätt har vi troligen desarmerat en del motstånd som annars kan finnas i en organisation där det bedrivs jämställdhetsarbete. Några av de begränsningar som funnits i vårt projekt är att det bara indirekt berör jämställdhetsfrågan. Projektet har syftat till djup kartläggning av patientsäkerhetsfrågan vårdrelaterad infektion och implementering av bättre återkopplingssystem som innehåller könsuppdelad analys. Vi har inte arbetat direkt med kulturförändring inom organisationen vad avser jämställdhet. Projektet har varit starkt ur aspekten att få något att hända och förändras medan det sannolikt varit relativt svagt på att åstadkomma djup förändring av jämställdhetskultur. Vi hoppas på att det som åstadkommits genom att tala ur 13

14 patientnyttoperspektivet faktiskt på lång sikt påverkar sättet att tänka på kön både högt och lågt i organisationen. Det kan vara så att man i en vårdgivarorganisation som är en utpräglad kunskaps- och produktionsorganisation med ett humanistiskt perspektiv har mycket att vinna på att jobba på organisationens egna villkor. Först genom analys objektivt visa könskillnader och sedan använda detta resultat för att påverka organisationen mot jämställd vård av patienter. Projektet Vårdrelaterade infektioner sedda genom genusglasögon i Västerbottens läns landsting fick redan tidigt spridningseffekter på nationell nivå. De nationella analyserna av vårdrelaterade infektioner inom Patientsäkerhetssatsningen införlivade glädjande nog könsuppdelad analys i jämförelsen mellan landsting efter projektets start och det har sedan fortsatt. Möjligen kan vi också ha varit med och påverkat även andra nationella jämförelser som koordineras via SKL, det verkar ha blivit vanligare med könsuppdelad analys inom fler ämnesområden. Spridningseffekter på hemmaplan är lättare att bedöma för oss inom projektet. Det står helt klart att projektet har påverkat styrningen av patientsäkerhet inom landstinget genom att ämnet visa mervärdet av könsuppdelad analys. Landstingets Patientsäkerhetsråd ser könsuppdelad analys som en naturlig del av uppföljning av patientsäkerheten. 14

Anders Johansson Överläkare, Vårdhygien Västerbotten Adj lektor, Inst klinisk mikrobiologi, Umeå universitet

Anders Johansson Överläkare, Vårdhygien Västerbotten Adj lektor, Inst klinisk mikrobiologi, Umeå universitet Män drabbas oftare än kvinnor av vårdrelaterade infektioner -analys av riskfaktorer och överlevnad hos 9428 patienter och hur man kan återkoppla mätresultat Anders Johansson Överläkare, Vårdhygien Västerbotten

Läs mer

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Lycksele lasarett

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Lycksele lasarett Översikt av VRI-mätning 14 oktober 21, Lycksele lasarett Andel patienter med vårdrelaterad infektion Aktuell mätning: /64(7.8%). De fyra föregående mätningarna: 23/291(7.9%). Andel kvinnor med vårdrelaterad

Läs mer

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Psykiatrisk klinik NUS

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Psykiatrisk klinik NUS Översikt av VRI-mätning 14 oktober 21, Psykiatrisk klinik NUS Andel patienter med vårdrelaterad infektion Aktuell mätning: /71(%). De fyra föregående mätningarna: 2/264(.8%). Andel kvinnor med vårdrelaterad

Läs mer

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Psykiatrisk klinik Skellefteå

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Psykiatrisk klinik Skellefteå Översikt av VRI-mätning 14 oktober 21, Psykiatrisk klinik Skellefteå Andel patienter med vårdrelaterad infektion Aktuell mätning: 1/27(3.7%). De fyra föregående mätningarna: 3/11(2.6%). Andel kvinnor med

Läs mer

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Medicin-Geriatriska kliniken Skellefteå

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Medicin-Geriatriska kliniken Skellefteå Översikt av VRI-mätning 14 oktober 215, Medicin-Geriatriska kliniken Skellefteå Andel patienter med vårdrelaterad infektion Aktuell mätning: 2/57(3.5%). De fyra föregående mätningarna: 11/255(4.3%). Andel

Läs mer

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Kvinnokliniken NUS

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Kvinnokliniken NUS Översikt av VRI-mätning 14 oktober 1, Kvinnokliniken NUS Andel patienter med vårdrelaterad infektion Aktuell mätning: 1/26(3.8%). De fyra föregående mätningarna: /9(8.%). Andel kvinnor med vårdrelaterad

Läs mer

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Norrlands universitetssjukhus

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Norrlands universitetssjukhus Översikt av VRI-mätning 14 oktober 21, Norrlands universitetssjukhus Andel patienter med vårdrelaterad infektion Aktuell mätning: 49/(9.8%). De fyra föregående mätningarna: 236/24(11.%). Andel kvinnor

Läs mer

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Barn- och ungdomsklinik

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Barn- och ungdomsklinik Översikt av VRI-mätning 14 oktober 215, Barn- och ungdomsklinik Andel patienter med vårdrelaterad infektion Aktuell mätning: 3/17(17.6%). De fyra föregående mätningarna: 17/157(1.8%). Andel kvinnor med

Läs mer

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Västerbottens läns landsting

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Västerbottens läns landsting Översikt av VRI-mätning 14 oktober 21, Västerbottens läns landsting Andel patienter med vårdrelaterad infektion Aktuell mätning: 64/73(8.8%). De fyra föregående mätningarna: 294/363(9.6%). Andel kvinnor

Läs mer

Punktprevalensmätning SOSFS 2007:9 NLL

Punktprevalensmätning SOSFS 2007:9 NLL 10 Punktprevalensmätning SOSFS 2007:9 NLL 9 8 7 6 5 4 Klädregler Hygienregler Korrekt alla steg 3 2 3860 personer 640/mätning 1 PPM-BHK HT10. PPM-BHK VT11. PPM-BHK HT11. PPM-BHK VT12. PPM-BHK HT12. PPM-BHK

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT10

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT10 Upprättad av Kvalitetsutvecklare Birgitta Olsson Utvecklingsavd, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2010-06-01 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget

Läs mer

Smittskydd Värmland. Ingemar Hallén, bitr smittskyddsläkare

Smittskydd Värmland. Ingemar Hallén, bitr smittskyddsläkare Välkommen som patient till sjukhuset i Arvika och Torsby Här får ungefär var tjugonde patient en komplikation med en vårdrelaterad infektion under vårdtiden. Personalen följer de flesta hygienrutinerna.

Läs mer

SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017

SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017 SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017 Anders Johansson, Birgitta Lytsy I gruppen som tagit fram rapporten ingick också: Hans Rutberg, Susanne Lundqvist, Leif Lundstedt, Einar Sjölund, Per Wigert,

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT09

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT09 Upprättad av Kvalitetsutvecklare Birgitta Olsson, kvalitetsenheten, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, enheten för vårdhygien Datum 2009-12-15 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget

Läs mer

Vårdhygien -Resultat i Västerbotten och läkarens roll

Vårdhygien -Resultat i Västerbotten och läkarens roll Vårdhygien -Resultat i Västerbotten och läkarens roll Anders Johansson Hygienläkare, Vårdhygien Västerbotten Adj lektor, Inst klinisk mikrobiologi, Umeå universitet Vad är vårdhygien? Socialstyrelsen säger

Läs mer

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade

Läs mer

PUNKTPREVALENSMÄTNING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER (VRI)

PUNKTPREVALENSMÄTNING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER (VRI) PUNKTPREVALENSMÄTNING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER (VRI) 2008 2018 Mats Erntell och Einar Sjölund SKL 2018-11-05 Resultaten avser endast somatisk vård om inget annat anges. Totalt antal observerade patienter

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT08

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT08 Upprättad av Kvalitetscontroller Birgitta Olsson, kvalitetsenheten, lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, enheten för vårdhygien Datum 2008-06-26 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget

Läs mer

Förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner (VRI)

Förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner (VRI) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 2 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ingemar Hallén Smittskyddsläkare Tobias Kjellberg Hälso- och

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Markörbaserad journalgranskning

Markörbaserad journalgranskning Markörbaserad journalgranskning Resultatrapport från Division Närsjukvård granskning Jan-Dec 05 PATIENTSÄKERHETRÅDET 0 UPPRÄTTAD 06-04-9 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN ROSE-MARIE NÄSLUND Bakgrund Markörbaserad

Läs mer

Handhygienens betydelse

Handhygienens betydelse Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT 11

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT 11 Upprättad av Utvecklingssekr Ann-Kristin Åstrand Utvecklingsavd, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2010-06-13 Dnr LS 1016/10 Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Våra medlemmar Alla 290 kommuner. 21 landsting/regioner

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016 Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016 Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal

Läs mer

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Socialstyrelsens rapporter inom patientsäkerhetsområdet I Socialstyrelsen rapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten

Läs mer

Punktprevalensmätning Vårdrelaterade

Punktprevalensmätning Vårdrelaterade Punktprevalensmätning Vårdrelaterade infektioner och Basala hygienrutiner och klädregler Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016 PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2016-05-20 ANSVARIG FÖR

Läs mer

Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner?

Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner? Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner? Anders Johansson hygienläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien, Västerbottens läns landsting Inst. klinisk mikrobiologi, Umeå universitet Disposition

Läs mer

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner våren 2012

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner våren 2012 Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(12) Fastställandedatum: 2012-11-15 Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Ann-Kristin A Åstrand Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner våren 2012

Läs mer

PPM mätningar 2019 Närsjukvården

PPM mätningar 2019 Närsjukvården PPM mätningar 2019 Närsjukvården Sammanfattande rapport över vårens PPMmätningar, samt 2018 års journalgranskning i Närsjukvården Region Norrbotten. PPM 2019 Närsjukvården Piteå Lu/Bo Kalix Gällivare Kiruna

Läs mer

Infektionsverktyget. Emma Halme Projektledare Verksamhetsutveckling/IT Utvecklings- och patientsäkerhetsenheten

Infektionsverktyget. Emma Halme Projektledare Verksamhetsutveckling/IT Utvecklings- och patientsäkerhetsenheten Infektionsverktyget Emma Halme Projektledare Verksamhetsutveckling/IT Utvecklings- och patientsäkerhetsenheten Infektionsverktyget Ett nationellt IT-stöd som bidrar till arbetet med ständiga förbättringar

Läs mer

Skador i vården 2013 första halvåret 2017

Skador i vården 2013 första halvåret 2017 MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING NATIONELL NIVÅ 1 Förord Denna redovisning av skador och vårdskador (undvikbara skador) på nationell nivå bygger på granskning av 70 5 vårdtillfällen på akutsjukhus under

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Från mätning till åtgärd

Från mätning till åtgärd Från mätning till åtgärd Workshop Inga Zetterqvist, Hygiensjuksköterska Folkhälsomyndigheten Mats Erntell, smittskyddsläkare Region Halland, ordförande Stramarådet 1 Från mätning till åtgärd Agera Mäta

Läs mer

Handhygienens betydelse

Handhygienens betydelse Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien

Läs mer

Verksamhetsuppföljning med Infektionsverktyget

Verksamhetsuppföljning med Infektionsverktyget Verksamhetsuppföljning med Infektionsverktyget Introduktion Att välja mål och mått Infektionsverktyget ger möjligheter att i realtid följa på vilka indikationer antibiotika används och vilka vårdrelaterade

Läs mer

Nationellt patientsäkerhetsarbete

Nationellt patientsäkerhetsarbete Nationellt patientsäkerhetsarbete Nationell satsning 2007/2008 Tre åtgärdspaket inom området VRI Nationell PPM-VRI 2008 Infektionsverktyget 2011 Nationell PPM-BHK 2011 Överenskommelse mellan staten och

Läs mer

PPM-VRI Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner. Redovisning av resultat HT11

PPM-VRI Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner. Redovisning av resultat HT11 PPM-VRI Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner Redovisning av resultat HT11 PPM-VRI inom psykiatrisk och somatisk slutenvård VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 HT 11 Landsting / regioner

Läs mer

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner HT2012

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner HT2012 Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(12) Fastställandedatum: 2013-03-05 Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Staffan E Gullsby Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner HT2012 Landstinget

Läs mer

Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport. Region Västmanland

Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport. Region Västmanland www.pwc.se Revisionsrapport Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport Jean Odgaard, Certifierad kommunal revisor Lina Zhou. Revisionskonsult Januari 2019 Innehåll 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund...

Läs mer

PUNKTPREVALENSMÄTNING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER, PPM VRI Data avser somatisk vård om inget annat omskrivs i diagrammen.

PUNKTPREVALENSMÄTNING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER, PPM VRI Data avser somatisk vård om inget annat omskrivs i diagrammen. PUNKTPREVALENSMÄTNING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER, PPM VRI 2008-2019 Data avser somatisk vård om inget annat omskrivs i diagrammen. Förekomst av vårdrelaterade infektioner över tid hos patienter inom

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Vrinnevisjukhuset Norrköping

Vrinnevisjukhuset Norrköping MINSKA DE SJUKHUSFÖRVÄRVADE PNEUMONIERNA PÅ KIRURGISKA KLINKEN Vrinnevisjukhuset Norrköping VRI-grupp: Amra Drocic, Vidar Hjertberg, Tanja Knezevic, Suzette Rosdahl och Alexandra Vidlund 1 Inledning Vårdrelaterade

Läs mer

Infektionsambassadör. Vad är det?

Infektionsambassadör. Vad är det? Välkomna! Infektionsambassadör Vad är det? Infektionsambassadör Ni kan bidra till utveckling och god medicinsk kvalité 4 Värdegrund: Ständigt bättre patienten alltid först! Andra sjukdomar Undernäring/brister

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Våra medlemmar Alla 290 kommuner. 21 regioner Patientsäkerhet

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11 Upprättad av Samordnare Ann-Kristin Åstrand Utvecklingsavd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2011-12-13 Dnr LS 2011/638 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT

Läs mer

Tillsammans för världens säkraste vård

Tillsammans för världens säkraste vård NATIONELL SATSNING FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET Tillsammans för världens säkraste vård Vad gör SKL i patientsäkerhetsarbetet? VRISS I och VRISS II (2007) Tre åtgärdspaket VRI (2008) PPM-VRI (2008) PPM-BHK

Läs mer

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Världen förändras och vi med den Svensk sjukvård i världsklass i avseendet medicinska resultat Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Världen förändras

Läs mer

MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING Skador i vården SKADEOMRÅDEN, UNDVIKBARHET SAMT FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID.

MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING Skador i vården SKADEOMRÅDEN, UNDVIKBARHET SAMT FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID. MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING 2013-2014 Skador i vården SKADEOMRÅDEN, UNDVIKBARHET SAMT FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID Skador i vården 1 Skador i vården 2 Förord Denna rapport är den fjärde i en serie med resultat

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner

Vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner Att leda för att förebygga vårdrelaterade infektioner Agneta Andersson, SKL Hans Rutberg, SKL Mikroorganismer smittar oavsett om de är resistenta eller ej! HUR FÅR VI GODA IDÉER

Läs mer

Infektionsverktyget. handledning

Infektionsverktyget. handledning Infektionsverktyget handledning Vad är Infektionsverktyget? Infektionsverktyget är ett IT-stöd för kontinuerlig registrering av: vårdrelaterade infektioner orsaker till antibiotikaordinationer. Syftet

Läs mer

Rapport Markörbaserad journalgranskning

Rapport Markörbaserad journalgranskning Rapport Markörbaserad journalgranskning 201301-201306 Bakgrund Markörbaserad journalgranskning har använts i Sverige sedan 2007. Det innebär att dokumentationen från ett slumpmässigt urval av avslutade

Läs mer

PunktPrevalensMätning 21mars förekomst av vårdrelaterade infektioner, VRI

PunktPrevalensMätning 21mars förekomst av vårdrelaterade infektioner, VRI PunktPrevalensMätning 21mars 2017 - förekomst av vårdrelaterade infektioner, VRI Punktprevalensmätningarna av vårdrelaterade infektioner, PPM-VRI initierades som en del av den nationella satsningen för

Läs mer

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Arbetsgrupp Ingrid Ekfeldt Hans Ahrne Kia Karlman Gunnar Hagström Lasse Hellström Inga-Britt Svartholm Monica Ling-Roos

Läs mer

Definition av vårdrelaterad infektion

Definition av vårdrelaterad infektion 2016-01-09 1 (9) Instruktion till PPM-VRI Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Mätning av vårdrelaterade infektioner inom sluten somatisk och psykiatrisk vård v. 13-14, 2016. Instruktion till protokoll

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner KUNSKAP, KONSEKVENSER OCH KOSTNADER

Vårdrelaterade infektioner KUNSKAP, KONSEKVENSER OCH KOSTNADER Vårdrelaterade infektioner KUNSKAP, KONSEKVENSER OCH KOSTNADER Vårdrelaterade infektioner KUNSKAP, KONSEKVENSER OCH KOSTNADER Upplysningar om innehållet: Eva Estling, eva.estling@skl.se Sveriges Kommuner

Läs mer

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet Socialstyrelsen är en kunskapsmyndighet som arbetar för att alla ska få tillgång till en

Läs mer

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL

Slutenvårdsgrupp. Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget. Stephan Stenmark, Strama VLL Slutenvårdsgrupp Arbetssätt, återkoppling och indikatorer för slutenvården med hjälp av Infektionsverktyget Stephan Stenmark, Strama VLL Återkoppling i Infektionsverktyget Vad ska vi följa? Hur ofta? Vem

Läs mer

Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Mätning av vårdrelaterade infektioner inom sluten somatisk och psykiatrisk vård v , 2015.

Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Mätning av vårdrelaterade infektioner inom sluten somatisk och psykiatrisk vård v , 2015. 2015-01-27 1 (7) Instruktion till PPM-VRI Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Mätning av vårdrelaterade infektioner inom sluten somatisk och psykiatrisk vård v. 12-13, 2015. Instruktion till protokoll

Läs mer

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting

VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting 2016-09-22 Mycket forskning om VRI Vårdrelaterade infektioner är en vårdskada Drabbar många,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne

Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne År 2015 2016-02-28, Jens Enoksson, regional chefläkare 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsfrågor

Patientsäkerhetsfrågor Patientsäkerhetsfrågor I världen Inom EU I Sverige - Ny föreskrift SOSFS 2005:12 - Handbok i risk- och händelseanalys - Förbättringsprojekten VRISS I och II - Uppdraget från 2003 års kongress - Förbättringsprojekt

Läs mer

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner v.42-43, 2012

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner v.42-43, 2012 Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner v.42-43, 2012 14,0% Förekomst av vårdrelaterade infektioner (somatisk vård) 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% VT08 * HT08 VT09 HT09 VT10 HT10 VT11

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Svenska HALT. Fanny Bergman, utredare, hygiensjuksköterska. Tomas Söderblom, utredare, epidemiolog. Avdelning för epidemiologi och utvärdering

Svenska HALT. Fanny Bergman, utredare, hygiensjuksköterska. Tomas Söderblom, utredare, epidemiolog. Avdelning för epidemiologi och utvärdering Svenska HALT Fanny Bergman, utredare, hygiensjuksköterska Tomas Söderblom, utredare, epidemiolog Avdelning för epidemiologi och utvärdering Folkhälsomyndigheten Statlig myndighet Lyder under Socialdepartementet

Läs mer

Handlingsplan för ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK)

Handlingsplan för ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK) Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018-02-07 2017-02-07 Fastställare Inger Bergström (ibm013) Granskare Ylva Ågren (yan001) Gäller för Ytterligare

Läs mer

PPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011

PPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011 PPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011 Inledning I den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet ingår att bekämpa förekomsten av trycksår. Landstinget

Läs mer

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka 40 2013 1 Trycksår är ett problem inom vården och orsakar ett stort lidande för patienten, ökat arbete för medarbetare och

Läs mer

VRI Vårdrelaterade infektioner

VRI Vårdrelaterade infektioner VRI Vårdrelaterade infektioner Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterskor 1 2 3 Vad är vårdrelaterad infektion? Infektion som uppkommer hos en person i samband med slutenvård, eller till följd av åtgärd

Läs mer

PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget Gävleborg

PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget Gävleborg Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Fastställandedatum: 2013-09-12 Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Staffan E Gullsby PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget

Läs mer

Strama Stockholm. Infektionsverktyget Annika Hahlin, apotekare

Strama Stockholm. Infektionsverktyget Annika Hahlin, apotekare 2017-11-17 1 Strama Stockholm Infektionsverktyget 2017-11-15 Annika Hahlin, apotekare Infektionsverktyget IT-stöd för kontinuerlig registrering av - vårdrelaterade infektioner - orsaker till antibiotikaordinationer

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Nationellt ramverk för patientsäkerhet Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket

Läs mer

Markörbaserad Journalgranskning (MJG)

Markörbaserad Journalgranskning (MJG) Markörbaserad Journalgranskning (MJG) Vi som arbetar nationellt med MJG Hasse Rutberg, Per Wiger, Carina Ålenius, Madeleine Borgstedt Risberg, Charlotta Brunner, Pia Ram, Urban Nylén Presentation Workshop

Läs mer

Nationellt patientsäkerhetsarbete

Nationellt patientsäkerhetsarbete Nationellt patientsäkerhetsarbete Nationell satsning 2007/2008 Tre åtgärdspaket inom området VRI Nationell PPM-VRI 2008 Infektionsverktyget 2011 Nationell PPM-BHK 2011 Överenskommelse mellan staten och

Läs mer

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU?

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU? Upplysningar om innehållet: Eva Estling, eva.estling@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2016 ISBN: 978-91-7585-404-5

Läs mer

Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Mätning av vårdrelaterade infektioner inom sluten somatisk och psykiatrisk vård den 21 mars, 2018.

Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Mätning av vårdrelaterade infektioner inom sluten somatisk och psykiatrisk vård den 21 mars, 2018. 2018-03-01 1 (6) Instruktion till PPM-VRI Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Mätning av vårdrelaterade infektioner inom sluten somatisk och psykiatrisk vård den 21 mars, 2018. Instruktion till

Läs mer

Infektionsverktyget. med fokus på vårdrelaterade infektioner (VRI)

Infektionsverktyget. med fokus på vårdrelaterade infektioner (VRI) Infektionsverktyget med fokus på vårdrelaterade infektioner (VRI) 2018-05-14 1 Varför fokus på infektionsverktyget nu? Våra politiker har beslutat att vi ska jobba för att VRI ska minska Varje verksamhet

Läs mer

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Lena Hellberg 3 februari 2012 En säkrare vård 100 000 undvikbara vårdskador varje år. 3 000 som leder till dödsfall. 350 dödsfall

Läs mer

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,

Läs mer

Kad bara när det behövs!

Kad bara när det behövs! Kad bara när det behövs! Och den fortsatta kampen mot vårdrelaterad urinvägsinfektion Ingrid Erlandsson Verksamhetschef Urologkliniken Region Jönköpings län Norway Sweden Jönköping district Jönköping Eksjö

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i tandvården

Vårdrelaterade infektioner i tandvården Vårdrelaterade infektioner i tandvården Pia Gabre Cheftandläkare, Folktandvården Uppsala Docent, Odontologiska institutionen, Göteborgs universitet pia.gabre@regionuppsala.se Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Medicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting

Medicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting Patientsäkerhet Samverkan mellan kommun och landsting 2011-11-21 Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Nollvision avseende undvikbara vårdskador Patientsäkerhetsmiljarden 2011-2014 Målsättning att

Läs mer

Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, HT12

Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, HT12 Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Fastställandedatum: Fast dat Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Fast Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, HT12 Lednings- och verksamhetsstöd,

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017

Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete. 5 april 2017 Välkommen! Seminarium om primärvårdens patientsäkerhetsarbete 5 april 2017 Program 13.00 14:40 Introduktion. Marie Brandvold, enhetschef. Presentation av tillsynens resultat Jan-Erik Ingwall, inspektör,

Läs mer

Intensivvårdsavdelningen ViN. Genombrottsprojekt VRI

Intensivvårdsavdelningen ViN. Genombrottsprojekt VRI Intensivvårdsavdelningen ViN Genombrottsprojekt VRI Teammedlemmar Anneli Karlsson Eva Purvins Eva Raiend Gustavsson Katarina Lindström Karin Åhlén, handledare 2016/2017 2 IVA VIN vår verksamhet Vid Intensivvårdsavdelningen

Läs mer

Kvartalsrapport IV 2017 Infektionsverktyget. Enhet patientsäkerhet Koncernkontoret Västra Götalandsregionen

Kvartalsrapport IV 2017 Infektionsverktyget. Enhet patientsäkerhet Koncernkontoret Västra Götalandsregionen Kvartalsrapport IV 2017 Infektionsverktyget Enhet patientsäkerhet Koncernkontoret Västra Götalandsregionen Sammanfattning Incidensen vårdrelaterade infektioner (VRI) i regionen var något högre kvartal

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT08

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT08 Upprättad av Kvalitetscontroller Birgitta Olsson, kvalitetsenheten, Lednings- och verksamhetsstöd Hygiensjuksköterska Karin Medin, enheten för vårdhygien Datum 2009-02-25 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget

Läs mer

Medicinteknikdagarna 2009 Västerås Dag Ström

Medicinteknikdagarna 2009 Västerås Dag Ström Medicinteknikdagarna 2009 Västerås 090928 Dag Ström Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige Riskverksamheter Gottröra SK 751 1991 Hur vanliga är motsvarande nödlandningar inom svensk sjukvård..och

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Eva Estling

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. Eva Estling Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger Eva Estling 0 Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Vårdrelaterade

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Visualisering av mått

Visualisering av mått Visualisering av mått Utvecklingskraft 11 5 18 Vilka resultat visualiserar vi? Nationella och landstingsövergripande mätningar BSC kliniknivå Värdekompasser i processerna Mätningar utifrån pågående förbättringsarbeten

Läs mer

Patientsäkerhetsöverenskommelsen

Patientsäkerhetsöverenskommelsen Patientsäkerhetsöverenskommelsen 2014 PPM VRI 2008-2014 PunktPrevalensMätning Vårdrelaterade infektioner PPM-VRI 2008-2014 Somatisk slutenvård, OBSplatser och vuxenspsykiatri 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 NLL

Läs mer

Vårdhygien inom patientsäkerhet. Enheten för patientsäkerhet Axana Haggar

Vårdhygien inom patientsäkerhet. Enheten för patientsäkerhet Axana Haggar Vårdhygien inom patientsäkerhet Enheten för patientsäkerhet Axana Haggar Patientsäkerhetsenheten Samordnar patientsäkerhetsarbetet på Socialstyrelsen Syfte: en hög patientsäkerhet genom att skydda patienter

Läs mer