Mitt liv på jobbet! Hälsoutvecklingsstrategi. för arbetsplatser i Grästorps Kommun

Transkript

1 Mitt liv på jobbet! Hälsoutvecklingsstrategi för arbetsplatser i Grästorps Kommun

2 En modern organisation med medvetna, kreativa och produktiva medarbetare förutsätter en hälsomedveten organisation och ledarskap.

3 Ungefär 90% av alla människor går till sitt jobb varje dag och trivs med sitt arbete. För de flesta människor är arbetet ett dominerande inslag och en oerhört viktig del i deras liv. Det kan för många vara en viktig källa till livsglädje, gemenskap, egenvärde och tillfredsställelse. Till sin natur har människan ett behov av att utvecklas, prestera, förbättra och utnyttja sin förmåga. Vi pratar ofta om vad det är som gör människor sjuka och fokuserar mycket på sjukfrånvaron. Oändliga är de insatser som gjorts för att minska skador och ohälsa på våra arbetsplatser. Kanske bör vi fundera mer på vilka faktorer det är som gör att vi mår bra och trivs på våra arbeten. Det kanske är här vi bör lägga mer kraft och insats? Om vi överhuvudtaget skall lyckas med varaktiga lösningar måste vi sätta människan i centrum. En stor del av våra medarbetare tillbringar upp till hälften av sitt vakna liv på arbetet. En väsentlig förbättring av arbetsvillkor och atmosfär skulle få stor betydelse inte enbart för kommunens produktion utan för människorna och samhället i dess helhet. Grästorps kommun har antagit en hälsopolicy, beskriven på nästa uppslag. För att stimulera och underlätta hälsoarbetet, som håller på lång sikt, har också ett metoddokument tagits fram. Det har utarbetats i syfte att underlätta för arbetsplatser att jobba med ett strukturerat hälsoarbete. Tanken är att respektive arbetsplats arbetar utifrån sina förutsättningar och behov med metoddokumentet som underlag och utgångspunkt. Riktlinjer för kommunens förvaltningar gällande bl a tid för friskvård kommer att bifogas genom separat blad. 3

4 Hälsopolicy Hälsopolicyn riktar sig främst till politiker och chefer och beskriver kommunens övergripande syn och riktlinjer avseende hälsoutvecklingen. Hälsoutvecklingspolicyn är en del av Grästorps kommuns arbetsmiljösatsning och ett led i Grästorps folkhälsoarbete. Grästorps kommun skall genom hälsobefrämjande åtgärder skapa förutsättningar för medarbetarens fysiska och psykiska utveckling. Grästorps strategi är att bedriva ett bra hälsoutvecklingsarbete. Arbetet innefattar en helhetssyn på medarbetaren, såväl fysiskt som psykiskt välbefinnande och detta skall avspeglas i alla verksamheter. Följden av vår hälsoutvecklingspolicy är att alla förändringar i organisationen alltid skall diskuteras utifrån en hälsobefrämjande aspekt. Detta bygger på vår grundsyn att medarbetare som mår bra också är mer motiverade och därmed medverkar till en effektiv organisation. Kommunen skall bidra och uppmuntra till att alla medarbetare får kunskap om sambandet mellan livsstil och hälsa så att förutsättningar för en god arbetsmiljö och en bra verksamhet skapas. Kommunen skall stimulera sina medarbetare till en ökad insikt om det egna ansvaret för sin hälsa. Hälsoutveckling Hälsoutveckling är ett vitt begrepp och kan innebära olika saker för olika människor men det som är gemensamt är att det bygger på en helhetssyn av människan. En viktig bit när det gäller att förebygga och befrämja hälsa är levnadsvanor. Levnadsvanor är av avgörande betydelse när det gäller den inre miljön, och viktiga frågor som kan föras in under det begreppet är mat, motion, sömn och droger. Levnadsvanor kan vidare ses som en del av livsstilen. Livsstilen är ett mer övergripande begrepp och innefattar även frågor om hur man använder sin tid och vad man har för värderingar. Detta i sin tur tar sig uttryck i olika livsstilar och beteenden. En god hälsa är viktig både för den enskilde individen och för Grästorps kommun. Våra medarbetare är en viktig resurs. Därför är det ett gemensamt ansvar att verka för att skapa så god hälsa som möjligt. Arbetsgivaren skall verka för en god arbetsmiljö som bidrar till att skapa goda förutsättningar för den enskilde individen att ta ett eget ansvar för sin hälsoutveckling. Oavsett hur ansvaret ser ut påverkas individens hälsa av arbetssituationen. Arbetets förutsättningar kan orsaka ohälsa likväl som varje individs totala livssituation påverkar hälsan. Grästorps syn på Hälsoutveckling utgår från att alla måste dra sitt strå till stacken. Därav bygger arbetet på att alla tar sitt ansvar i sina respektive verksamheter. En gemensam definition på vad Hälsoutveckling innebär i Grästorps kommun kan sammanfattas enligt följande: 4

5 Hälsoutveckling är benämningen för de aktiviteter som genom stimulans, återhämtning, anspänning och avspänning skapar balans hos individen och som därigenom ger kraft, mod och vilja att skapa ett bra liv såväl på arbetet som hemmaplan. Denna anspänning och återhämtning gäller i alla dimensioner, dvs både kropp, själ och ande. Det innebär att hälsoutveckling innefattar hela livssituationer och måste integreras i hela livssituationen. Ansvar Organisationsnivån: Här skapas de övergripande riktlinjerna, planerna och förutsättningarna för det hälsoarbete som sker ute i organisationen. I ledningens eget agerande kan också de första elementen i en hälsosam kultur skönjas. Chefsnivån: Den närmste chefen har en mycket stor betydelse för hur medarbetarna ser på sin livsstil och på sin hälsa. Chefen är dels ett föredöme och en opinionsbildare genom sitt eget beteende, dels är ledarskapet och relationen till chefen nära kopplat till det psykiska välbefinnandet. Individnivå: I slutändan är det upp till individen att ta det avgörande steget till ett hälsosammare liv. Då detta ofta innebär en livsstilsförändring som går utanpå yrkesrollen krävs dock både kunskap och konkret stöd. Mål Målet är att implementera ett strukturerat hälsoarbete som resulterar i friskare och produktiva medarbetare i alla verksamheter. Genom att Investera i denna hälsoutveckling kan vi nå vårt mål: att stärka vår främsta resurs personalen. Strategi Hälsoutvecklingsstrategin utgår ifrån att alla kommunens arbetsplatser idag och även i framtiden kommer att befinna sig på olika nivåer i ett hälsoutvecklingsarbete. För att kunna systematisera hälsoutvecklingen måste arbetet ses som en process och utgå från att alla verksamheter har olika förutsättningar. Strategin är därför indelad i fyra olika faser, där varje fas genomförs efter hand och i turordning. Metoddokumentet ger verksamheterna en stor frihet att utveckla hälsarbetet utifrån sina speciella förutsättningar, behov och önskemål. Hälsoutvecklingsstrategin Fas 1 Friskvård/hälsa på arbetsplatsen Fas 2 Handlingsplan av hälsoarbete Fas 3 Individuell överenskommelse Fas 4 Hälsobokslut 5

6 Metoddokument Följande sidor är ett redskap för arbetsledare, friskvårdsombud och chefer, och beskriver hur vi inom Grästorps kommun praktiskt skall gå till väga med hälsoarbetet inom kommunen. Då detta även är ett led i Grästorps folkhälsoarbete ser vi gärna att flera arbetsplatser utöver kommunens förvaltningar deltar. Genom detta kan en synergieffekt uppnås vilket vi tror gynnar samtliga parter. Kontakta någon av personerna i slutet av broschyren. Summering: Hälsoutvecklingsstrategin byggs upp i fyra faser där riktlinjer för insatser, ansvar, och resurser för varje fas finns förklarade. När går vi vidare?: Först när den aktuella fasen har befästs och fungerar som en naturlig del i vardagen går man vidare till nästa fas. Detta sker i en diskussion med alla anställda. Det är viktigt att inte glömma den tidigare fasen när en ny börjar, utan att hela tiden utveckla hälsoarbetet och behålla kunskaper och erfarenheter från tidigare arbete. Hjälp i arbetet I kommunen finns/genomförs bland annat; En organisation: (se bild nästa sida) - Friskvårdsombud från varje arbetsplats (närmsta kontakten med arbetsplatsen fångar upp signaler och rapporterar till arbetsgruppen via stormöten, mail, eller direktkontakt). - Arbetsgrupp bestående av några friskvårdombud, personalchef i kommunen, folkhälsoplanerare och representant från ABF (följer upp arbetet genom friskvårdsombuden. Planerar och ansvarar för olika insatser) - Centrala arbetsmiljökommittén övergripande ansvar för arbetet. Följer upp, sammanställer och planerar åtgärder. - Folkhälsorådet stöttar arbetet med insatser. Bevakar intresset och behovet även hos arbetsplatser utanför kommunens förvaltning. - Kommunstyrelsen ytterst ansvarig för kommunens förvaltning. Utbildningar och föreläsningar som genomförs varje år av kommunen och folkhälsorådet för att underlätta och stimulera arbetet. En litteraturlista i slutet av den här broschyren med tips på material som knyter an till arbetet. En aktivitetsbroschyr som ger en översikt av aktiviteter i Grästorps och Essunga kommun. Kontaktpersoner i slutet av den här broschyren. 6

7 Organisation för uppföljning av arbetsplatsernas hälsoarbete Kommunstyrelsen Folkhälsorådet Stötta arbetet med insatser. Bevakar intresset och behovet även hos arbetsplatser utanför kommunens förvaltning Centrala arbetsmiljökommittén Övergripande ansvar för arbetet. Följer upp, sammanställer och planerar åtgärder. Utsedd arbetsgrupp Fångar upp signaler. Planerar och ansvarar för olika insatser. Arbetsplats: Kommunens förvaltning Arbetsplats: Myndigheter Friskvårdsombud Från kommunens förvaltningar och övriga arbetsplatser i kommunen. Fångar upp signaler. Rapporterar till arbetsgruppen via stormöten, personalchef, mail, e dyl. Arbetsplats: Övriga företag 7

8 Fas 1 Friskvård/hälsa på arbetsplatsen Friskvård/hälsa på arbetsplatsen är det första steget i hälsoarbetet. Arbetet består av att utse Friskvårdsombud, skapa en gemensam plattform samt att ge alla en grundkompetens om friskvård. Syftet är att skapa en ökad insikt och förståelse om sambanden mellan hälsa och livsstil. Målet är att friskvård och hälsoarbete blir en naturlig del av vardagen i arbetet. 8 Bidrag till tävlingen Bondedesign i Grästorp 2005 av Torbjörn Djupmarker. Upphovsman BondeDesign: Kristina Mustajärvi. Fotograf: Ulf Fabbe Fabiansson.

9 Friskvård/hälsa på arbetsplatsen Fas 1 Hur gör vi? Utse friskvårdsombud Utse 1 2 Friskvårdsombud på er arbetsplats eller avdelning/enhet. Friskvårdsombudets största roll är att vara inspiratör/coach och skall ses som en hjälp och drivkraft i arbetet. Det är dock hela arbetsplatsen som tillsammans skall bedriva arbetet. Se vidare ansvar. Resurser Friskvårdsombuden skall ha tid till planering av hälsoarbete på arbetsplatsen samt till utbildning. Detta kommer bland annat att ske vid våra gemensamma utbildningsdagar, föreläsningar, gemensamma möten mm. Skaffa en gemensam plattform Det är inte självklart att alla har lika syn på vad friskvård och hälsa är. Det kan därför vara bra att stämma av hur det ser ut på er arbetsplats. För att undvika missförstånd och för att få en gemensam plattform att utgå från, är det viktigt att starta ett resonemang om; Vad är friskvård för oss? Vad är hälsa för oss? Vad är skillnaden? Hur ser vi på friskvård på arbetstid,? Är det viktigt för oss? Skulle vi må bättre av detta? Detta skall diskuteras vid gemensamma träffar som till exempel arbetsplatsträffar. Syftet är att öka medvetenheten om friskvård och hälsa samt diskutera vad dessa begrepp betyder på just er arbetsplats. Resurser: Diskussionen kan ledas av chef/arbetsledare eller friskvårdsombud. Alla får grundkompetens inom friskvård För att kunna jobba med friskvård är det viktigt att alla har en grundkompetens om kost, fysisk aktivitet, stress, mental avslappning och motivation. Om det saknas kompetens är det viktigt att ni lägger tid på att komplettera detta. Alla bör kunna förstå kommande resonemang och känna sig delaktiga i arbetet med friskvård/hälsa på arbetsplatsen. Ett tips kan vara att arbeta med t ex ABF`s material (se litteraturtips) för att förstärka er kompetens. Resurser: Gemensamma satsningar i kommunen samt arbetsplatsens egna resurser alternativt övrig kunskap i form av litteratur, föreläsningar, utbildningar mm. Vem ansvarar för vad? Chef/arbetsledare Ska skapa förutsättningar för att arbetsplatsen skall kunna driva arbetet Avsätta tid på arbetsplatsmöten, samt vid behov även andra tillfällen som utvecklingsdagar eller andra gemensamma träffar Ska delta i kommunens gemensamma satsningar inom området, obligatoriskt vid de utbildningar som riktas direkt till chefer/ arbetsledare Ska ansvara för att friskvårdombuden får förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag Att hela arbetsplatsen genomför steg ett Friskvårdsombud Lyfta frågorna på arbetsplatsen samt vara en drivkraft och initiativtagare Stötta arbetsplatsen med information, tips och idéer Planera för aktiviteter och lägga fram förslag Ihop med arbetsledare/chef och personal planera tider för träffar t ex vid arbetsplatsmöten, utvecklingsdagar eller andra gemensamma träffar Delta i kommunens gemensamma satsningar Vidareutbildas om behov finns på arbetsplatsen för mer specifik kompetens Personal Delta och stötta arbetet med friskvård/hälsa på arbetsplatsen och medverka till att utveckla arbetet Delta i kommunens gemensamma satsningar som aktiviteter, utbildningar och föreläsningar, minst en per år Ta ett egenansvar kring sin hälsa 9

10 Fas 2 Handlingsplan av hälsoarbete Steg nummer två i hälsoarbetet är att upprätta en handlingsplan som bygger på att varje arbetsplats gör en tydlig struktur för hur hälsoarbetet skall bedrivas. Utgångspunkten i handlingsplanen är Vad är en god arbetsplats för oss! Hur gör vi? Diskutera och dokumentera (gärna i mindre grupper) frågan; Vad är en god arbetsplats för oss? Vilka är våra friskfaktorer (dvs vad är det som gör att vi mår bra på vår arbetsplats)? En bra utgångspunkt och underlag kan vara verksamhetens arbetsmiljöenkät. För att göra det enklare kan ni följa nedanstående frågor vilka då vid gemensamt framtagande bildar en bra handlingsplan. 1. Vad är en god arbetsplats för oss? 2. Mål vad vill vi uppnå? 3. Varför vill vi uppnå detta? 4. Vad har vi för bra Friskfaktorer idag på vår arbetsplats? 5. Vad/vilka faktorer ska vi utveckla för att nå våra uppsatta mål friskfaktorer? 6. Hur hur ska vi bearbeta frågorna? 7. Vem vilka bör delta? 8. Start när ska vi starta 9. Klart när ska det vara klart? 10. Resurser vilka resurser behövs? 11. Vinst vad blir effekten? Resurser: Diskussionen kan ledas av chef/arbetsledare eller friskvårdsombud. Det är viktigt att tänka på att här startas en process där beredskap för frågeställningar och problem kan behövas. Kontakta Personalchefen vid behov. Vem ansvarar för vad? Chef/arbetsledare Arrangera och möjliggöra tid och resurser för att genomföra en handlingsplan (ev extern metod ledare) Vidarebefordra handlingsplanen till förvaltningsrådet Förvaltningsrådet sammanfattar handlingsplanen och skickar den till CAMK vidare till KS Friskvårdsombud Tillsammans med arbetsledare/chef och personal planera för en handlingsplan och dess genomförande Bevaka att arbetet fortsätter och handlingsplanen vid behov revideras Personal Aktivt delta vid framtagandet och genomförandet av en handlingsplan 10

11 Individuell överenskommelse Fas 3 Individuell överenskommelse innebär en överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare av vad som förväntas av båda parterna samt vilka önskemål kontra rättigheter och skyldigheter båda parterna har. Dialogen är ett viktigt instrument och parterna ska diskutera sig fram till vilka krav som förväntas av den enskilde, samt vad denne behöver (personella, fysiska, psykiska mm) för att uppnå arbetstillfredsställelse och bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt. Hur gör vi? Chefen/arbetsledaren bokar en tid med varje anställd. Detta kan med fördel göras i samband med medarbetarsamtal. Överenskommelsen dokumenteras av chef/arbetsledare. Uppföljning skall göras varje år. Förslag på frågeställningar finns nedan: Förslag på frågeställningar: Frågor av chef/arbetsledare till anställd: 1. Finns det något hos dig (personella, fysiska, psykiska mm) som du anar kan utgöra en risk för att i framtiden inte kunna utföra ditt arbete? Om svaret är JA, - finns det något som vi/arbetsplatsen skulle kunna stötta dig med? 2. Finns det några (personella, fysiska, psykiska mm) resurser du skulle behöva för att kunna utvecklas mer i ditt arbete (ev träning eller dyl.)? Om svaret är JA, - finns det något som vi/arbetsplatsen skulle kunna stötta dig med? 3. Finns det något/eller någon kunskap som du känner att du skulle kunna delge dina arbetskollegor, ex inom friskvård/hälsa? Om svaret är JA, kan vi ta upp det på ex en arbetsplatsträff? Dialogen ska avslutas med en dokumentation av vad ni kommit överens om och hur det ska genomföras. Vem ansvarar för vad? Chef/arbetsledare Boka tid med personalen för samtal, leda samtalet samt dokumentera och ge anställd kopia Möjliggöra insatser för anställd och följa upp Vid behov öka sin kompetens kring samtalsmetodik Friskvårdsombud Stötta chef/arbetsledare/personalen vid behov av insatser Personal Aktivt delta, samt ta ett eget ansvar för ev insatser i överenskommelsen 11

12 Fas 4 Hälsobokslut Hälsobokslut är ett sätt att samla olika uppgifter om anställdas hälsa och arbetsmiljö i någon form av redovisning. Det är ett systematiskt och målmedvetet sätt att följa upp och beskriva de insatser som gjorts för att öka hälsan och välbefinnandet på arbetsplatsen. Hälsobokslutet kan med fördel redovisas i verksamhetsberättelsen. Hur gör vi? Då det finns många saker att mäta i ett hälsobokslut, är det viktigt att ni på er arbetsplats funderar över vad ni vill mäta och varför. Detta görs med fördel genom att hitta mätinstrument till de områden som prioriterades i Handlingsplanen, dvs steg 2. Det är viktigt att mäta och följa upp de insatser ni prioriterat, samt att se om arbetet givit något resultat. Det är visserligen berömvärt att hjälpa de sjuka att bli friska, men lika berömvärt att hjälpa de friska att bevara sin hälsa Hippokrates 400.f.kr 12

13 Hälsobokslut Fas 4 Några frågor att fundera över: Hur gör vi ett hälsobokslut över de mål vi satt upp i handlingsplanen? Hur ville vi uppnå den goda arbetsplatsen? Vad/vilka områden valde vi att jobba med för att uppnå detta? Vad vill vi följa upp? Hur kan vi mäta detta? Om personalen och chefen ser olika på detta, kan vi då mäta flera saker? Här följer några exempel på vad och hur man kan mäta; Ex 1. I hälsoplanen framkom att en god arbetsplats för er innefattar en rökfri miljö. Då flera av er är rökare bestämde ni er för att göra insatser för detta. Kan ni kanske mäta hur många som försökt sluta, hur många som har slutat, mindre tid för rökpauser, bättre sammanhållning bland alla eller kanske kan ni mäta några andra effekter som detta gett? Ex 3. I hälsoplanen framkom att en god arbetsplats för er innebär en god kamratskap och bekräftande från chefen. Kanske bestämde ni er för att i gång i veckan göra något stimulerande ihop. Kanske kan ni mäta hur ofta och vad ni gjort. Kanske kan ni göra en intern enkät där ni frågar om upplevelse av kamratskap och chefskap. Vad visar den? Ex 2. I hälsoplanen framkom att en god arbetsplats för er är att ha en bra fysisk arbetsmiljö. Kanske planerade ni insatser i form av träning för rygg, nacke och axlar då flera upplevde arbete som tungt. Kan ni då mäta hur många som ex tränat, på vilket sätt och hur ofta? Kan ni se några effekter av insatsen? Vem ansvarar för vad? Chef/arbetsledare Arrangera och möjliggöra tid, resurser för att göra ett hälsobokslut Följa upp bokslutet, presentera resultat och genomföra åtgärder Friskvårdsombud Ihop med arbetsledare/chef och personal planera för ett hälsobokslut och dess genomförande. Bevaka att arbetet fortsätter och att eventuella åtgärder genomförs Personal Aktivt delta vid framtagandet och genomförandet av ett hälsobokslut 13

14 Litteraturtips Här finns en lista på bra litteratur som på ett sätt eller annat fungerar mycket bra som arbetsmaterial i hälsoarbetet. Listan är sorterad under de fyra faserna, men en del av litteraturen tar naturligtvis ett bredare grepp och kan användas under hela hälsoarbetet. All listad litteratur finns som visningsex hos folkhälsoplaneraren. Fas 1 Livet är ditt! Arbetarnas bildningsförbund Om kost och motion, stress och motivation Instruktionsboken till Livet En inspirationsbok Hälsa+Kunskap Bunkeflomodellen Hälsofrämjande som affärsstrategi Fakta och argument Prevent 2001, Produktion Folkhälsoinstitutet Fas 2 Med livet som insats Arbetarnas bildningsförbund Hälsolyft i arbetsmiljön Friskfaktorer i arbetslivet Kenneth Abrahamsson, Gunilla Brandley, Tomas Brytting m fl. Vår stress på jobbet Kerstin Olofsson Förebygg och hantera stress på jobbet gemensamt och enskilt Fas 3 Motiverande samtal MI Tom Barth och Christina Näsholm Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor Arbetsplatsens svåra samtal Kjell Ekstam Fas 4 Hälsobokslut Paula Likkonen Hälsoarbete och hälsobokslut en handbok för arbetsgivare Niklas Cronsell, Jörgen Engwall, Per Karlsson Bra länkar: Frågor Har du funderingar kring hälsoarbetet eller är det något i dokumentet du undrar över? Vill du komma med tips, eller bli friskvårdsombud? Oavsett vad, kan du alltid kontakta någon av oss; Personalchefen i Grästorps kommun Folkhälsoplaneraren i Grästorps kommun Någon i arbetsgruppen (se separat lista) Något friskvårdsombud (se separat lista) Telefon: (vxl) 14

15 Grästorp skall vara en attraktiv arbetsplats och en attraktiv kommun att bo i. Vår utgångspunkt är att vi alla vill må bra och att vi alla vill göra ett bra jobb! 15

16 Grästorps kommun Folkhälsorådet Grästorps kommun Folkhälsoenheten Skaraborg 16