Landsbygdsplan FÖP Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro. Samrådshandling Reviderad
|
|
- Håkan Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Landsbygdsplan FÖP 2014 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro Samrådshandling Reviderad
2 Upplands-Bro i hjärtat av Mälardalen är en av Storstockholms naturskönaste kommuner med 13 mil stränder och en skärgård med 50 öar. Här möts en mångtusenårig historia med en spännande framtidsutveckling. Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling Konsult: Huvudkonsult Nyréns arkitektkontor (planförslag), Tyréns (konsekvensbeskrivning), WSP (landskapsanalys). Författare: Jesper Fornander och Nico van Gelderen samt Upplands-Bro kommun. Kartor och GIS: Sofie Lagerlöf och Ulrika Gyllenberg, Upplands-Bro kommun och Nyréns arkitektkontor Layout: Upplands-Bro kommun Omslagsbild: Lövsta gård, foto av Upplands-Bro kommun Fotografer: Jesper Fornander, Nico van Gelderen och Upplands-Bro kommun där inget annat anges. Medverkande från kommunen: David Lanthén, Elisabeth Mårell, Karin Svalfors, Ulrika Gyllenberg, Maria Elfström och Patrik Galera Lindblom från Plan- och exploateringsavdelningen. Åsa Bergström, Sven-Olof Näslund och Ingela Sydstrand Sandgren från Bygg- och miljöavdelningen. Charlotte Ahlstrand, Susanna Huttunen och Thomas Högberg från Tekniska avdelningen. Anna Sjunnesson från Kultur- och fritidsavdelningen och Sofie Lagerlöf från Utvecklingsstaben liksom representanter från utbildningskontoret, socialkontoret och kommunledningskontoret har också deltagit. kommun@upplands-bro.se Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad
3 Förord och läsanvisning Denna samrådshandling är ett förslag till fördjupning av Upplands-Bros gällande översiktsplan, ÖP I ett tidigare skede har ett program tagits fram. Programsamrådet skedde juni till och med september Planförslaget är fortfarande öppet och övergripande i sin karaktär. Vissa delar har fördjupats sedan programsamrådet medans andra återstår att precisera till nästa skede. Fokus för detta samråd ligger på en scenariobeskrivning för år 2030 med en utblick mot år 2050, som redovisas i del 3 I förslaget presenteras ett huvudalternativ för utvecklingen på landsbygden vilket jämförs med ett så kallat nollalternativ. Generella bebyggelseriktlinjer för huvudalternativet föreslås i del 4. Under samrådstiden ska mer specifika bebyggelseriktlinjer för föreslagna utvecklingsområden utarbetas. Ett förslag på rubrikinnehåll för dessa geografiska inzoomningar presenteras också. Ett tematiskt tillägg för vindkraft föreslås i del 5. De båda alternativen och dess konsekvenser redovisas parallellt och integrerat i dokumentet. Konsekvenserna av de båda förslagen finns särskilt sammanställda i en Konsekvensbeskrivning. Den utgör också en miljökonsekvensbeskrivning för planer och program enligt bestämmelserna i Miljöbalken. Dokumentet med förslag till avgränsning av miljöaspekter som ingick i programsamrådet kommer även fortsättningsvis utgöra underlag för miljöbedömningen. Efter detta plansamråd är nästa skede att arbeta fram ett granskningsförslag av fördjupad översiktsplan för landsbygden. Då kommer nollalternativet att lyftas ut ur planförslaget och endast ingå i Konsekvensbeskrivningen. Granskningshandlingen kommer att innehålla ett bearbetat huvudalternativ med förslag på riktlinjer för bebyggelseutveckling för flera geografiska inzoomningar. Till granskningsskedet kommer förslaget också kompletteras med ytterligare riktlinjer och ställningstaganden för andra aspekter gällande den fortsatta utvecklingen på landsbygden. Till samrådshandlingen hör en sammanfattning av planeringsförutsättningar på landsbygden. Detta dokument består av utvalda kartor från den kommunövergripande översiktsplanen ÖP 2010, vilkas aktualitet vi vill samråda om. Dessa kartor har bara delvis bearbetats efter antagandet av ÖP Synpunkter gällande planeringsförutsättningarna och andra aspekter som framkommit under programsamrådet kommer mer konsekvent att arbetas in i förslaget till granskningsskedet. Synpunkterna som inkommit under programsamrådet har sammanfattats i två dokument och kommer också att ingå i samrådet. Dels de synpunkter och medskick som framgick av den medborgardialog som genomfördes under tre kvällsmöten i september 2013 och dels de skriftliga yttranden som skickats in till kommunen under programsamrådet. Dessa synpunkter är dock inte kommenterade i sammanfattningen men har varit viktiga utgångspunkter i arbetsprocessen med att ta fram detta planförslag. Synpunkter framförda under programsamrådet och plansamrådet kommer att sammanställas och kommenteras i en samrådsredogörelse inför beslut om granskning. Samrådstid för detta förslag är från till och med Förslaget är utställt på biblioteken i Bro och Kungsängen samt i kommunhuset i Kungsängens centrum. Materialet finns även utlagt på kommunens webbplats. Planförslaget innehåller förslag och öppna frågor som vi gärna vill veta era tankar kring. Skriv eller maila oss! Du kan lämna synpunkter under hela samrådstiden och till hösten fortsätter vi med den aktiva medborgardialogen. Närmare information om datum för möten kommer efter sommaren. Håll utkik på webben! Vi önskar dig varmt välkommen att delta och lämna synpunkter! Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad
4 Blåsippor och vägar vid Dalkarlsbacken på Stäketön. 4 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad
5 Innehåll Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden Inledning 8 Vad är en fördjupad översiktsplan? 8 Relation till gällande översiktsplan ÖP Redogörelse för programsamråd 9 Scenarier för landsbygdens utveckling 10 Fortsatt process och delaktighet 10 Geografisk avgränsning 11 Hållbarhet på landsbygden 14 Klimatvision på landsbygden 14 Konsekvensbeskrivning och Miljöbedömning 14 Landskapsanalys som underlag 15 Förslag till generella bebyggelseriktlinjer 15 Specifika bebyggelseriktlinjer 15 Del 2 - Presentation av kommunen Inledning 18 Specifika förutsättningar för landsbygden 18 Dagens utveckling och tendenser 19 Allmänna intressen 20 Miljömål och miljökvalitetsnormer 20 Mellankommunala intressen 20 Del 3 - Scenariobeskrivningar Utblick mot åren 2030 och Scenarier för framtiden 24 År Spridd eller Kluster 24 Analys av alternativet Kluster 24 Analys av alternativet Spridd 24 Kluster som huvudförslag 24 Tätorternas utveckling 25 År Länka ihop eller Tätortsnära 25 Jämförelse mellan Kluster och Spridd 30 Bebyggelseutveckling och service 30 Natur, kultur och upplevelser 35 Kommunikation och teknisk försörjning 39 Näringsliv, produktion och arbete 42 Del 4 - Riktlinjer för bebyggelseutveckling Övergripande riktlinjer för landsbygden 47 Varför riktlinjer? 47 Miljö-, hälso- och riskfaktorer 47 När behövs bygglov? 47 När ska en detaljplan göras? 47 Fördjupning av gällande översiktsplan 47 Sammanhållen bebyggelse 48 Områden inom och i anslutning till Kungsängens övnings- och skjutfält 48 Utformning och placering av ny bebyggelse 50 Förslag till generella riktlinjer - utformning och placering 55 Förslag till generella riktlinjer - infrastruktur, teknisk försörjning och annan offentlig service 60 Områden med miljöer som bör värnas? 62 Geografiska fördjupningar för klusterområden 64 Diskussionsunderlag för områdesspecifika riktlinjer 65 Del 5 - Tematiskt tillägg för vindkraft Planering för vindkraft 68 Reglering och allmänna riktlinjer 68 Lämplig lokalisering av vindkraft 68 Klassificering 68 Kommunens riktlinjer för vindkraftverk 69 Lämpliga områden för vindkraft 69 Planeringsunderlag och källor 70 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad
6 Bilder från tre olika medborgardialogmöten under programsamrådet och samtal om landsbygdsprogrammet på Fest-i-byn i Bro. 6 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad
7 Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden 7
8 Inledning Upplands-Bro har historiskt varit en plats av betydelse i Mälardalens olika kommunikationsstråk och fungerat som en länk mellan viktiga maktcentra. Stadsnära landsbygdsområden har en stark tillväxt och stor efterfrågan på bebyggelseutveckling. Här finns både närheten till staden och på samma gång landsbygdens lugn och gröna kvaliteter. En stark befolkningstillväxt får konsekvenser för utvecklingen på landsbygden. Med landsbygd menas här de delar av kommunen som ligger utanför de definierade tätortsavgränsningarna i den kommunövergripande översiktsplanen, ÖP Detta samrådsförslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden med tillhörande underlag har tagits fram för att beskriva och förtydliga förutsättningarna för och inriktningen på den översiktliga planeringen inom landsbygdens olika delar i Upplands-Bro. Arbetet sker enligt processen i nya plan- och bygglagen (PBL 2010:900). De olika skedena illustreras i diagram nedan. Vad är en fördjupad översiktsplan? Översiktsplanering står för kommunens strategiska planering av den fysiska miljön på lång sikt. Det är en av kommunens verksamheter för att kunna ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av kommunen. En ändring av översiktsplanen behandlar en fråga som inte tagits upp tidigare eller inte redovisats tillräckligt i kommunens översiktsplan. I det här förslaget, som vi hädanefter kallar Landsbygdsplanen, sker ändringarna av ÖP 2010 genom geografiska fördjupningar. Ett förslag till tematiskt tillägg för vindkraft till ÖP 2010 presenteras också. Det gäller för hela kommunen och innebär att man gör avvägningar mellan olika allmänna intressen. Översiktsplanen kan bara vara vägledande för de utvecklingsfrågor på landsbygden som har stöd i plan- och bygglagen. För andra typer av utvecklingsfrågor behövs kompletterande program, stöd och styrmedel. Ett exempel är EU:s och Sveriges nationella landsbygdsprogram. Det är ett övergripande program som bryts ner på regional nivå och innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden. Länsstyrelsen i Stockholms län har i uppdrag att utveckla länets landsbygd så att det blir lättare att driva företag, hitta arbeten och utveckla en hållbar miljö. Relation till gällande översiktsplan ÖP 2010 I den kommunövergripande översiktsplanen ligger fokus främst på tätorternas utveckling och beskriver riktlinjer för landsbygdsutveckling på en generell nivå. Kommu- Programsamråd Plansamråd Granskning Antagande i Kf Grafik över planeringsprocessen enligt PBL. 8 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad
9 nens landsbygd är dock varierad och olika delar har olika förutsättningar för utveckling. Av ÖP 2010 framgår att en mer genomgripande strategi för landsbygdsutveckling behövs. Landsbygdsplanen är tänkt att helt ersätta kapitel 12 (Landsbygden) och avsnittet om vindkraft i kapitel 6 (Teknisk försörjning) i ÖP 2010 när den blir antagen. Kommunen är i grunden positiv till byggande på landsbygden. ÖP 2010 slår också fast att på landsbygden har de areella näringarna och miljövänlig energiproduktion företräde framför andra exploateringsintressen. Upplands-Bro ska fortsätta vara en grön kommun och tätortsnära grönområden ska värnas och allmänhetens tillgång till stränderna tryggas. I PBL regleras bland annat bygglovsprövning utanför detaljplan. Förutsättningarna eller prövningsgrunderna, för bygglov utanför detaljplan finns angivna i 9 kap, 31 PBL. All prövning rörande frågor om markanvändning och byggande enligt PBL ska företas mot framförallt kravbestämmelserna i 2 kap (inklusive 3 och 4 kap Miljöbalken) och 8 kap PBL. Utöver Plan- och bygglagens generella regler vill kommunen särskilt lyfta fram hänsyn till landskapsbild och terräng, områdets karaktär och lokala byggnadstradition, vatten- och avloppsförsörjning samt en prioritering av lokaliseringar i närheten av kollektivtrafikförsedda stråk. Inom områden med särskilda naturvärden och kulturhistoriskt värdefulla miljöer är kraven på anpassning till den befintliga miljön större. Kommunen vill medverka till att skapa goda förutsättningar för näringsverksamhet knuten till landsbygden. Redogörelse för programsamråd Programförslaget, som grundar sig i ÖP 2010, togs fram i form av Program för översiktsplanering av landsbygden i Upplands-Bro. Programmet var ute på samråd under juni till och med september Programförslaget skickades till myndigheter, intresseorganisationer med flera. En sammanfattning har gjorts av inkomna yttranden. Generellt ser man positivt på att arbetet med översiktsplanering av landsbygden görs. Utöver detta har programsamrådet genomförts med samrådsmöten och medborgardialog för att tidigt få synpunkter från boende och verksamma på hur landsbygden bör utvecklas. Under tre välbesökta samrådsmöten i workshopform under september 2013 deltog både boende, markägare och verksamma i kommunen och delade med sig av sina idéer och synpunkter. En sammanställning av materialet från medborgardialogen togs fram i en medborgardialograpport. Under programprocessen har det i flera sammanhang, remissyttranden och i medborgardialog uttryckts synpunkter och argument som stödjer en planering för en landsbygdsutveckling där ny bebyggelse adderas till redan befintlig bebyggelse. Önskemål om ökad tillgänglighet till Mälarens stränder har också framförts. Vinsterna av att i första hand utveckla områden som har eller kan få både kollektivtrafikförsörjning och kommunalt vatten och avlopp talar emot fortsatt spridd bebyggelse utan kollektivtrafikförsörjning och beroende av enskilda lösningar för bland annat vatten och avlopp. Sammanfattningarna av skriftliga yttranden och medbor- Tio frågeställningar inför det fortsatta planarbetet (Nyréns kommentarer från medborgardialogen) Hur kan tätorternas gränser och samband till landsbygdsområdena förtydligas? Stråk, zoner och noder som stärker landsbygdens utveckling behöver identifieras. Byar och bebyggelsegrupper av betydelse för utvecklingen på landsbygden behöver studeras. Vilken strategisk utveckling av infrastrukturen bör ske på landsbygden? Hur samordnas utveckling av landsbygden med gröna värden och kulturmiljövärden? Hur kan järnvägens och motorvägens barriäreffekter minskas? Hur kan ny bebyggelse utveckla upplevelsen och värdet av landsbygden? Vilka utgångspunkter ska vara styrande för placering och utformning av ny bebyggelse på landsbygden? Hur kan jordbrukets och skogsbrukets perspektiv inarbetas i översiktsplanen? Hur kan Upplands-Bros strandområden göras mer tillgängliga? Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden 9
10 gardialogen skickas med i samrådet. Dessa har varit viktiga utgångspunkter i arbetsprocessen med att ta fram detta planförslag. Synpunkterna är dock inte kommenterade i själva sammanfattningen nu. Synpunkter framförda under programsamrådet och plansamrådet kommer att sammanställas och kommenteras i en samrådsredogörelse inför beslut om granskning. Scenarier för landsbygdens utveckling För att belysa vilka vägval kommunen står inför har olika scenarier tagits fram och diskuterats mot bakgrund av programsamrådet och genomförda medborgardialoger. Tidigt formulerades några olika scenarier med fokus på hur landsbygden kan utvecklas, också i relation till tätorternas utveckling på längre sikt. Fyra olika alternativ föreslogs utgöra utgångspunkter för fortsatt diskussion. De fyra förslagen Spridd, Kluster, Tätortsnära samt Länka ihop redovisas i de principskisser nedan som tagits fram. För att göra en avvägning mellan de olika inriktningarna gjordes en tidig bedömning och jämförelse mellan de olika scenarierna. Detta genomfördes under två workshops med sakkunniga inom frågeställningar för Upplands- Bros planering och utveckling, varav den andra även konsulter specialiserade på hållbarhetsbedömningar deltog på. Alternativen granskades utifrån bland annat bebyggelseutveckling, VA-frågor, trafik, samhällsekonomi, skola, vård och omsorg, miljö och hållbarhet. Sammanvägt med de synpunkter som inkommit under programsamrådet och medborgardialogerna bedöms alternativet Kluster ha bäst förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling av landsbygden och utgör därför huvudförslag i denna handling. Alternativet Spridd har bearbetats till att utgöra ett nollalternativ. Scenariobeskrivningarna redovisas närmare i del 3. Fortsatt process och delaktighet Förutsättningarna för planeringsprocessen skiljer sig mellan landsbygden och tätorterna. Utvecklingstakten är långsammare med en längre social kontinuitet och styrs av andra faktorer än tätortens. Den lokala viljan till utveckling är mer betydelsefull och avgörande för att skapa förändring. Olika dialogprocesser kan vara ett sätt att uppmärksamma och stimulera lokala initiativ. De forum som finns på landsbygden i form av exempelvis föreningar, samfälligheter och intresseorganisationer är viktiga att göra delaktiga i utvecklingsarbetet. Kanske finns det behov av ett samlande forum för landsbygdsutveckling som utgångspunkt för en dialog med markägare och brukare. Medborgardialogen syftar till att aktivt tillvarata idéer om landsbygdsutvecklingen och att få en utgångspunkt för samtal med bland annat markägare, boende och verksamma Scenarioskisser som diskussionsunderlag för landsbygdens möjliga utveckling. 10 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad
11 i kommunen. Ambitionen är att involvera många i ett tidigt skede av planeringsprocessen. Kommunen kommer även under plansamrådet fortsätta dialogprocessen genom att arrangera ett dialogmöte i workshopform. Syftet är att få synpunkter och utveckla de ideér som presenteras i samrådsförslaget. Ett antal riktade samrådsmöten planeras också med grannkommuner, myndigheter med flera. Geografisk avgränsning Upplands-Bro är en kommun där tätorterna är relativt unga och är framvuxna ur ett småskaligt sammanhang med lång historisk kontinuitet. Utanför de båda tätorterna möter man en lantligt präglad kommun, med stora landarealer skogsoch jordbruksmark. Landsbygden består till stora delar av värdefullt kulturlandskap som en följd av de stora markägarnas slotts- och godsmiljöer med lång historisk kontinuitet. Stad och land utvecklas i en ömsesidig relation till varandra. Gränssnittet mellan tätort och landsbygd är under ständig påverkan och utveckling. Det är viktigt att förtydliga hur denna utveckling bör ske. Utgångspunkterna för indelningen mellan tätort och landsbygd i detta planarbete utgår från den avgränsning som definieras i ÖP I ett längre perspektiv kan det bli aktuellt att ompröva avgränsningen. I de utblickar framåt som görs i de olika scenarioalternativ som beskrivs för 2050 kan en ny uppdelning mellan landsbygd och tätorterna diskuteras. Samrådsförslaget innebär ett tydligt ställningstagande om relationen mellan tätortsutveckling och landsbygd. Valet av klusteralternativet som huvudalternativ avser att stärka landsbygdens roll i den fortsatta utvecklingen i relation till tätorterna. Det innebär en tydligare avgränsning mellan tätort och landsbygd med en ambition att särskilja dem i kommunens framtida planering. En viktig aspekt för bebyggelseutveckling inom tätort och landsbygd är de olika förutsättningar som styr. Tätorten styrs huvudsakligen av det urbana expansionsmönstret som följer infrastrukturstråk och behovet av en samordnad stadsstruktur. Detta med en kvartersutbyggnad som optimeras utifrån täthet och effektiva matningssystem. På landsbygden är bebyggelsen mer tydligt underordnad landskapets karaktär, jordbrukets verksamheter och de förutsättningar som styr detta. Kommunens landsbygd presenterades i programförslaget utifrån sex geografiskt olika delområden. (Se karta på sid 12) Avsikten var att definiera en zonering i landsbygden som dels har sin utgångspunkt i områdets bakgrund och förutsättningar men även hur de är belägna i relation till tätorterna. Det är en gradvis zonering mellan tätortsnära landsbygd och mer eller mindre perifer landsbygd. Indelningen är i sig ett verktyg för ett mer nyanserat sätt att se på landsbygden. Avgränsningarna är gjorda med avvägning efter sammanhang, läge, innehåll, avstånd och framtida utvecklingsmöjligheter. Gränserna för område B, C och D2 har justerats efter programsamrådet för att följa Försvarets riksintresseområde. Under processen har en diskussion pågått om den geografiska avgränsningen av Landsbygdsplanen. Det handlar specifikt om de tätortsnära landsbygdområdena (avsatta som D-områden i den geografiska indelningen). De skiljer sig väsentligt från de mer perifera landsbygdsdelarna på så sätt att de är i mycket högre grad beroende av och kopplade till utvecklingen av Bro och Kungsängen. Dessutom tas deras utveckling redan delvis om hand i pågående planering runt tätorterna. Vissa är redan utpekade i ÖP 2010 som utredningsområden för tätortsutveckling och i flera fall redan planlagda eller under planutredning. Många av de tätortsnära områdena har specifika planeringsförutsättningar. Områden som Björkhagen-Säbyholm (nr 11) Önsta (nr 12) och Björknäs-Ådö skog (nr 9) kommer även fortsättningsvis att ha lansbygdskaraktär och bör därför ingå i Landsbygdsplanen. Andra områden som Kärrängen (nr 13), Örnäs (nr 30) samt Norra Stäksön (nr 31) kommer att åtminstone i vissa delar få bostads- och verksamhetsbebyggelse med tätortskaraktär Dessa delar bör utgå ur Landsbygdsplanen när det finns färdiga detaljplaner. (Se karta på sid 13) Samtidigt finns det fortfarande tätortsnära delar som inte är planlagda och som inte omfattas av några andra utredningsuppdrag. Där finns fortfarande ett behov av inriktningsförslag och tydliga riktlinjer. Dessutom behövs särskild uppmärksamhet i utvecklingen av den tätortsnära miljön för att behålla den regionala grönkilen Görvälnkilen mellan tätorterna Bro och Kungsängen. Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden 11
12 Erikssund Håbo kommun Sigtuna A Håbo-Tibble B Delområden definierade i programskedet Gränserna för område B, C och D2 har justerats efter programsamrådet för att följa Försvarets riksintresseområde. Bålsta C A. Skog och öppen jordbruksbygd: Håtuna D1 B. Varierad jordbruksbygd med bebyggelsegrupper: Håbo-Tibble C. Kungsängens övnings- och skjutfält D. Tätortsnära landsbygd: D1 Önsta D2 Sjöarna- Broängarna D3 Stäksön F2 E. Varierad jordbruksbygd: E1 Låssa E2 Lennartsnäshalvön F. Skärgård: F1 Smidö-Ådö F2 Öarna Bro E1 D2 Kungsängen F1 D3 F1 F2 F2 E2 F2 Tätortsavgränsning betecknas med rött färgfält i kartan. Presentation av indelningen av landsbygden i Upplands-Bro i geografiska delområden. 12 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad Järfälla kommun F2 Jakobsberg
13 Up ko Håbo kommun Håbo kommun Bro Områden utanför tätortsavgränsningarna med pågående program- eller planuppdrag Teckenförklaring Teckenförklaring Kommungräns Kommungräns Livgardets områdesgräns Kungsängen 31 Tatortsavgransning Tätortsavgränsning Naturreservat, förslag förslag Utredningsområde Utredningsområde Prioriterat omvandlings-/förtätningsområde Prioriterat omvandlings-/förtätningsområde och Befintliga bebyggelseområden som prioriteras för att förses med kommunalt VA Befintliga bebyggelseområden som som på prioriteras längre sikt för kan att få förses kommunalt med kommunalt VA VA Befintliga bebyggelsområden som på längre sikt kan förses med kommunalt VA bebyggelsområden som på längre sikt kan förses med kommunalt VA Samråd-/influensområde Befintliga bebyggelseområden för totalförsvaret prioriterade att förses med kommunalt VA Samråd-/influensområde Samråds- och influensområde för totalförsvaret totalförsvaret Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden 13
14 Hållbarhet på landsbygden Landsbygden är en viktig resurs och tillgång. Planeringen har ofta utgått från tätorternas utveckling och expansion, men landsbygdens utveckling är lika viktig. Utvecklingstakten är i många fall långsammare än i tätortsområdena. Hur landsbygden förändras över tid är avgörande för att nå en hållbar utveckling. Övergripande definieras hållbarhet i de tre delarna social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Social hållbarhet innebär att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Ekologisk hållbarhet innebär att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Samhället bör i stället utvecklas efter principer som förbättrar miljön och människors hälsa och där vi långsiktigt investerar och planerar för mer hållbara system för samhällets organisation. I planeringen kan strategier och principer verka för att styra utvecklingen mot en hållbar utveckling. Exempelvis medför spridd bebyggelse högre kostnader och miljöpåverkan genom organisationen av olika funktioner i samhället och genererar fler resor och transporter med bil. Att samla bebyggelse, samordna funktioner och underlätta för kollektivtrafik samt att freda vissa områden från bebyggelseutveckling är olika sätt att förstärka utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Klimatvision på landsbygden Det globala klimathotet medför ökad uppmärksamhet kring utformningen av tekniska försörjningssystem. Kommunen ska medverka till tekniska försörjningssystem som bidrar till ett mer hållbart samhälle med mindre miljöpåverkan. Konsumtionen av energi och värme måste på sikt förändras. Det handlar då dels om att energi- och värmeproduktionens klimat- och miljöbelastning ska minskas och dels om att den energi som produceras, utnyttjas mer effektivt. Kommunen väljer därför att om möjligt prioritera energikällor med låg klimatbelastning och att verka för effektivare energianvändning. Kommunen är positiv till fjärrvärme och alternativa uppvärmningsformer. Kraftvärmeproduktion baserad på biobränsle och/eller avfall i kombination med fjärrvärme kan vara en intressant långsiktig lösning. Vindkraft är en annan intressant och för kommunen relativt ny energikälla, som ställer krav på stora markytor, främst på landsbygden. Kommunen tar därför fram ett särskilt tematiskt tillägg för vindkraft. Andra exempel är berg- och jordvärme eller möjligheten till värmeuttag ur Mälaren. Pågående klimatförändring medför att de areella näringarna kommer att bli allt viktigare att värna. Det är troligt att efterfrågan på jordbruksmark kommer att öka i takt med att odlingszonerna förskjuts norrut i Europa. Nya tekniska försörjningssystem ska lokaliseras så att de inte blir sårbara för översvämning, ras, skred och erosion. Konsekvensbeskrivning och Miljöbedömning När kommunen tar fram översiktsplaner ska en konsekvensbeskrivning och en miljöbedömning alltid göras. Genom att upprätta en konsekvensbeskrivning så utreder och presenterar kommunen vilka konsekvenser avseende bland annat sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter som en översiktsplan kan leda till. Denna konsekvensbeskrivning ska precis som översiktplaneförslaget ut på samråd enligt plan- och bygglagen. Syftet är att integrera dessa aspekter i planen och främja en hållbar utveckling. Konsekvensbeskrivningen framtagen till detta planförslag utgör också en miljökonsekvensbeskrivning för planer och program enligt bestämmelserna i Miljöbalken. Det är helheten i planförslaget som ger betydande mijlöpåverkan. Kraven på anpassning till befintliga förhållanden vid en utveckling inom landsbygden är större inom vissa områden än andra. Utgångspunkt för konsekvensbedömningen har varit den checklista för avgränsning av miljöaspekter som togs fram till programförslaget. Dokumentet består av sammanfattningar inom varje geografiskt delområde om vilka miljöfrågor som är viktiga att uppmärksamma i kommande planering. En mer detaljerad checklista per delområde redovisades även som en hjälp att identifiera viktiga miljöfrågor att belysa i fortsatt bygglovgivning och viktiga frågeställningar om miljöpåverkan som behöver utredas vidare. Dokumentet kommer även fortsättningsvis utgöra underlag för miljöbedömningen. Därutöver har underlag från ÖP 14 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad
15 2010 använts för att identifiera viktiga konfliktpunkter. Sammantaget bedöms intrånget kunna bli litet för varje exploatering men mer utspridd i nollalternativet. I planförslaget blir markutnyttjandet mer effektivt med mer tätbeyggda områden. Möjligheten att spara större områden oexploaterade blir större. Viktigast är att bevara tysta områden, betydelsefull kulturmiljö och naturområden med höga värden samt att anordna bra avloppslösningar för ny bebyggelse. I de delar bebyggelse planeras i områden med höga natur eller kulturmiljövärden behöver anpassning ske till förutsättningarna. Landskapsanalys som underlag Under programarbetet togs en landskapsanalys fram. Där beskrivs vilka landskapselement och generella funktioner som utmärker landsbygden. I arbetet med att ta fram riktlinjer för bebyggelseutvecklingen på landsbygden är karakteriseringarna ur landskapsanalysen ett viktigt underlag för att beskriva vilka kärnvärden som behöver uppmärksammas i fortsatt utveckling. Förslag till generella bebyggelseriktlinjer Tydligare riktlinjer för bebyggelseutvecklingen på landsbygden behövs för att bevara landskapets värden och låta jord- och skogsbruk få goda förutsättningar för sina verksamheter. På så sätt kan människor fortsätta att bo och verka på landsbygden och även landsbygdens identitet med natur- kultur- och upplevelsevärden utvecklas. Förslagen till bebyggelseriktlinjer presenteras närmare i del 4. Specifika bebyggelseriktlinjer Under samrådstiden ska mer specifika bebyggelseriktlinjer för de föreslagna utvecklingsområdena utarbetas. Ett förslag på rubrikinnehåll för dessa geografiska inzoomningar presenteras också i del 4. Bete vid Mälaren. Del 1 - Om översiktsplanering av landsbygden 15
16 Bete vid Lövsta gård. 16 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad
17 Del 2 - Presentation av kommunen Del 2 - Presentation av kommunen 17
18 Inledning Upplands-Bro kommun har ett strategiskt läge med närhet till Stockholm. En levande och omväxlande landsbygd med 13 mils strandlinje mot Mälaren gör den till en attraktiv kommun att bo och verka i. Pendelavståndet till centrala Stockholm är ca 30 minuter. Kommunen har ca invånare (2013), i huvudsak koncentrerade till tätorterna Bro och Kungsängen. Boende på landsbygden uppgår till ca invånare. Landsbygden utgörs av ett historiskt präglat landskap med bland annat herrgårdar och stora gods med lång kontinuitet av olika markägare. Västerås Enköping Uppsala Sigtuna Norrtälje Även områden med enskilda mindre bondgårdar finns kvar som ger ett småskaligt landskap präglat av småbönders bruk, vilket idag är ovanligt i en allt mer rationaliserad skogs- och jordbruksproduktion. Köping Kommunen hyser även områden med stora naturvärden. Upplands-Bro har varit befolkad sedan långt tillbaka i tiden och den stora mängden historiska lämningar som finns bidrar till landskapets kulturmiljökvaliteter. Specifika förutsättningar för landsbygden Upplands-Bro utgörs i princip av en ö med mycket lång strandlinje mot Mälaren. Vattenvägarna har historiskt utgjort viktiga kommunikationsstråk. Kuststräckan är starkt relaterad till landsbygdsområdet. Sprickdalslandskapets mönster skapar stråk diagonalt genom kommunen och har varit styrande för bebyggelsen och det äldre vägnätet på landsbygden. Tätorterna har i modern tid utvecklas mellan de kommunikationsstråk som järnvägen och E18 utgör och med utgångspunkt i stationslägena. Eskilstuna Strängnäs Nykvarn Upplands-Bro kommun Ekerö Södertälje Salem Järfälla Danderyd Sundbyberg Lidingö Solna Upplands- Väsby Sollentuna Botkyrka Täby Stockholms kommun Huddinge Vallentuna Haninge Nacka Vaxholm Tyresö Österå Upplands-Bro kommun med omgivande kommuner i Stockholms län och större städer i närheten. Nynäshamn 18 Förslag till fördjupad 0 översiktsplan för 20 landsbygden i Upplands-Bro, 40 Kilometer samrådshandling , reviderad
19 De tre stora sjöarna ligger i ett nord-sydligt stråk som särskiljer tätorterna och de norra delarna av kommunen. Livgardet med Kungsängens övnings- och skjutfält har genom sin avskildhet skapat en zon utan bebyggelseutveckling som omgivande områden fått anpassa sig till. Järnvägen och motorvägens utveckling har varit viktiga förutsättningar för tätorterna samtidigt som de utgör starka barriärer och begränsningar för expansion. Anslutningar och genombrott vid kommunikationsstråken blir styrande för utvecklingen. Landsbygdens strukturella uppbyggnad utgörs i stort av linjära stråk längs sprickdalarna ut mot jordbrukslandskapen och Mälarstranden med Bro och Kungsängen som noder. Pendlingsmönstret är starkt kopplat till Stockholm både vad gäller landsbygden och tätorterna. Det större skogsområdet i nordväst i form av Håbo häradsallmänning utgör också ett strukturerande element och en avgränsning. Detta har inneburit att de norra delarna har tydligare koppling norrut mot Sigtuna och Uppsalaområdet. Västerut är kopplingen mot Bålsta och Enköping tydligare Dagens utveckling och tendenser Tillväxten i kommunen sker främst i tätorterna. Det sker en mer långsam och diffus tillväxt på landsbygden genom avstyckningar främst kopplade till befintligt bebyggelse och även i form av utbyggnad och permanentning av fritidshusområden. Att bo på landet fast ändå stadsnära är attraktivt. Utbyggnaden är kopplad till de mindre byarna och fritidshusområdena (exempelvis Smidö) men även i attraktiva tätortsnära stråk som Lennartsnäshalvön och längs vägavsnitt med goda kommunikationslägen (exempelvis längs landsväg 912 norrut från Bålsta). Gränser och zoner nära tätorterna har stort tryck på ny bebyggelse. Betydande områden berörs av den regionala grönkilen Görvälnkilen och dess kärnområden för Stockholms grönstruktur med höga värden kopplat till bevarande. I delar av natur- och kulturlandskapet ökar det rekreativa nyttjandet och främst i de tätortsnära delarna. I mer perifera lägen finns mer orörda områden som ofta är mindre tillgängliga. Det finns fyra golfbanor belägna i randzonerna mellan landsbygd och tätort och de står för en stor del av kommunens besöksnäring. En hästsportanläggning ska etablera sig vid Önsta och kommer tillsammans med befintliga verksamheter som är knutna till hästar och ridning vara en viktig del av landsbygdens fortsatta utveckling. Många av de större herrgårdarna har utvecklats till konferensanläggningar. Kommunen har en lång strandlinje som relaterar starkt till landsbygden. E18 och järnvägen bildar barriärer. Barriärerna bryter med övergripande landskapsstruktur och historiskt bebyggelsemönster. Tätorterna är framvuxna vid och länkade till infrastruktur. Försvarets område är storskaligt. Sjöäarna fungerar som sorterande element i kommunen. Del 2 - Presentation av kommunen 19
20 Allmänna intressen Landsbygden i Upplands-Bro berörs av flera olika riksintressen. Av översiktsplaneringen ska framgå hur kommunen tillgodoser riksintressen inom kommunen och avser följa gällande miljökvalitetsnormer. Det finns riksintressen och andra allmänna intressen i kommunen som omfattar en mängd olika sektorer, exempelvis sjöfart, järnväg, vägar, kulturmiljö, naturvård och friluftsliv. Håbo kommun Erikssund Håbo-Tibble Sigtuna Till samrådshandlingen hör en sammanfattning av planeringsförutsättningar på landsbygden. Planeringsförutsättningarna redovisar bland annat riksintressen, förordnanden och hänsynsområden. Dokumentet består av utvalda kartor från den kommunövergripande översiktsplanen ÖP 2010, vilkas aktualitet vi vill samråda om. Dessa kartor har bara delvis bearbetats efter antagandet av ÖP Synpunkter gällande planeringsförutsättningarna och andra aspekter som framkommit under programsamrådet kommer mer konsekvent att arbetas in i förslaget till granskningsskedet. Miljömål och miljökvalitetsnormer Uppfyllelse av miljömål samt miljökvalitetsnormer behandlas i Konsekvensbeskrivningen och kommer att arbetas in i planförslaget till granskningsskedet. Bålsta Kommungräns Bro Kungsängen Järfälla kommun Mellankommunala intressen Områdena på landsbygden har olika koppling och samband med intilliggande kommuner. Det är viktigt att uppmärksamma vilka konsekvenser och möjligheter Tätortsavgränsning E18 motorväg Mälarbanan Gräns mot Försvaret Försvarets påverkansområde för buller Görvälnverket Jakobsberg Översiktlig karta över Upplands-Bro kommun. 20 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad
21 dessa intressen har för just landsbygden. I flera fall berörs landsbygden i högre grad än tätorterna. Mellankommunala intressen som är relevanta för landsbygden är till exempel kollektivtrafikförsörjning, Håbo kommuns utvecklingsplaner för Bålsta tätort österut, den regionala grönkilen Görvälnkilen och Mälarens vattenmiljö- och status. Infrastrukturfrågor innebär också samarbete mellan kommuner, såsom utvecklingen av regionala gång- och cykelstråk, en möjlig Arlandaförbindelse via Erikssund och Sigtuna, bredbandsutbyggnad, en eventuell påkoppling av Håbo kommun till dricksvattenledningarna och avloppsledningar från Görvälnverket eller en ihopkoppling av Upplands-Bros dricksvattenledningar med Sigtuna kommun. Ett eller flera särskilda samrådsmöten med omkringliggande kommuner planeras under samrådstiden. Upplands-Väsby framför i sitt yttrande över programmet att riskintresset för Försvaret (Kungsängens övnings- och skjutfält) är starkt begränsande och även påverkar grannkommunernas utbyggnadsplaner. Verksamheten genererar skadligt buller även för grannkommunerna. Upplands-Väsby framför också att jordbruket och enskilda avlopp är ett mellankommunalt intresse som påverkar vattenkvaliteten i Mälaren negativt. Avloppen påverkar hela Stäket/Görväln, där norra Storstockholm tar sitt dricksvatten ur denna avsmalnade vik av Mälaren. Störst belastning finns i de vatten som ligger mellan Upplands-Bro och Sigtuna. Kungsängsliljorna vid Erikssund har spridits dit från Uppsala. Del 2 - Presentation av kommunen 21
22 Bilder från landsbygden. Fotografer: Upplands-Bro kommun, Anna Sjunnesson och Ingemar Jonsson. 22 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad
23 Del 3 - Scenariobeskrivningar Del 3 - Scenariobeskrivningar 23
24 Utblick mot åren 2030 och 2050 Scenarier för framtiden För att belysa vilka vägval landsbygden står inför har två olika scenarier tagits fram: Spridd och Kluster. Med medveten styrning och gemensamma målbilder kan utvecklingen påverkas i olika riktningar. Fokus är på hur landsbygden kan utvecklas med utblick mot år Scenarierna diskuteras i samrådsförslaget mot bakgrund av programsamrådet och genomförda medborgardialoger. De olika alternativen utgör också utgångspunkter för fortsatt diskussion i planprocessen. Utöver det har en utblick gjorts mot år 2050 där framtidsbilderna från de två grundscenarierna kopplas till tätorternas förmodade utveckling. och bildar Länka ihop eller Tätortsnära. Vägvalen för landsbygden hänger nära samman med utvecklingen av tätorterna och de påverkar varandra i båda riktningarna. År Spridd eller Kluster Horisonten för planeringen i den kommunövergripande översiktsplanen, ÖP 2010 är år Därför används samma årtal i denna fördjupade översiktsplan. Alternativen Spridd och Kluster innebär ögonblicksbilder av hur kommunen kan komma att se ut år De redovisas i övergripande kartbilder. Spridd belyser en mer diffus utveckling där små tillägg över hela landsbygden görs utan en tydlig inriktning. Spridd innebär färre bosatta och verksamma på landsbygden än Kluster. Kluster beskriver en utveckling där sammanhängande bebyggelsegrupper förstärks i utvalda stråk med målsättningen att stödja en ökad koncentration av boende och verksamheter till strategiska punkter på landsbygden. Detta innebär också att områden utanför dessa stråk fredas från bebyggelseutveckling, vilket redovisas närmare i del 4. Analys av alternativet Kluster Kluster utgår från det historiska bebyggelsemönstret och visar på hur det kan förstärkas och utvecklas vidare. Landsbygdens särskilda utvecklingsbehov definieras också i relation till tätorterna. Några av de viktigare skälen till att välja Kluster är möjligheterna att bevara kulturoch miljövärden genom att stärka den lokala bygden och möjligheterna att låta bebyggelsen närma sig Mälaren samtidigt som man bevarar viktiga grönområden. Genom att koncentrera boende och olika funktioner och service längs stråk och noder kan lokala verksamheter stimuleras. Detta medför även flera positiva konsekvenser i form av exempelvis minskat bilberoende och samordningsfördelar för VA, infrastruktur, kommunal service m.m. Kluster möjliggör och förutsätter mer bebyggelse och fler bosatta och verksamma på landsbygden än Spridd. Kluster bygger också på medveten styrning av bebyggelseutvecklingen. Alternativet förutsätter därför detaljplaneläggning av tillkommande sammanhållen bebyggelse på landsbygden. Om det ska kunna ske krävs även tillräckliga resurser och prioritering av att detaljplanelägga mark på landsbygden. En större befolkning på landsbygden ställer fler krav på kommunala investeringar och drift och underhåll. Till exempel i form av kommunalt VA och gångoch cykelvägar. Analys av alternativet Spridd Alternativet Spridd definieras utifrån en fortsatt utveckling enligt gällande översiktsplan och utgör därmed också nollalternativ i Konsekvensbedömningen. Den spridda bebyggelsen gör det svårare att hushålla med gemensamma resurser, framförallt naturresurser. En förutsättning för ett nollalternativ som inte förgör sitt eget värde är att endast ett fåtal hushåll tillförs. Det är därför inte långsiktigt vidareutvecklingsbart på samma sätt som klusteralternativet. Konsekvenserna blir ett bristfälligt underlag för gemensamma lösningar för service, kommunikation och teknisk försörjning. Exempelvis kan det handla om skola och förskola, kollektivtrafik, gång- och cykelvägar, bredband, avfallshantering och vatten- och avloppslösningar. Den spridda utvecklingen i nollalternativet är sannolikt inte långsiktigt hållbar, ur vare sig ekonomiskt eller miljömässigt perspektiv. Kluster som huvudförslag För att göra en avvägning mellan de olika inriktningarna gjordes en tidig bedömning och jämförelse mellan scenarierna. Detta genomfördes under två arbetsmöten med sakkunniga inom frågeställningar för Upplands- Bros planering och utveckling. Workshop nummer två kompletterades även med konsulter specialiserade på hållbarhetsbedömningar. Alternativen granskades utifrån bland annat bebyggelseutveckling, VA-frågor, trafik, samhällsekonomi, skola, vård och omsorg, miljö och hållbarhet. Sammanvägt med de synpunkter som inkommit under programsamrådet och medborgardialogerna bedömdes 24 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad
25 Klusteralternativet ha bäst förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling av landsbygden. Det utgör därför huvudförslag i denna handling. Klusteralternativet ses som möjligt att bygga vidare på i den takt det finns en efterfrågan. Det vill säga en långsiktig strategi. Kluster bör ha potential att utvecklas ända till Samrådsförslaget innebär ett tydligt ställningstagande om relationen mellan tätortsutveckling och landsbygd. Valet av Kluster som huvudalternativ avser att stärka landsbygdens roll i den fortsatta utvecklingen i relation till tätorterna. Det innebär en tydligare avgränsning mellan tätort och landsbygd med en ambition att särskilja dem i kommunens framtida planering. Tätorternas utveckling Det har tidigare diskuterats och funnits planer på att låta Bro och Kungsängen växa ihop på sikt. Likaså kom detta upp som förslag vid ett flertal tillfällen under medborgardialogen för programsamrådet. ÖP 2010 tar dock tydlig ställning till att inte låta Bro och Kungsängen växa ihop. Tätorterna ska fortsätta växa var för sig. Dels för att fortsätta utveckla sina egna särarter och identiteter och dels för att bibehålla den regionala grönkilen Görvälnkilen som ett tätortsnära grönstråk mellan tätorterna. Därför har huvudalternativet Kluster kombinerats med det mest önskvärda alternativet för utvecklingen av tätorterna i en utblick mot År Länka ihop eller Tätortsnära I bilden för år 2050 har landbygdsutvecklingen satts i relation till tätorternas utveckling. Ytterligare effekter och konsekvenser av dagens vägval för landsbygdsutvecklingen visas. Dessa kartbilder är enbart redovisade som schematiska resonemang om hur tätorterna skulle kunna växa fram till år 2050 beroende på om den fortsatta utvecklingen följer inriktningen Spridd eller Kluster. Länka ihop bygger på en fortsatt spridd bebyggelseutveckling på landsbygden och på att trycket på den mest tätortsnära landsbygden blir styrande för tätorternas expansion. Konsekvensen blir att Bro och Kungsängen växer samman tydligare och att tätortsexpansionen fortsätter i öst-västlig riktning mellan de styrande infrastrukturstråken. Även i riktning mot de växande tätorterna Bålsta i Håbo och Stäket-Kallhäll i Järfälla. Tätortsnära belyser hur landsbygden kan komma att kopplas starkare till tätorterna med en prioritering av en nord-sydlig riktning där man också mer medvetet närmar sig Mälaren. Tätortsnära illustrerar en möjlig utveckling när huvudalternativet Kluster kombineras med tätorternas utveckling på längre sikt. I och med de utblickar som beskrivs för 2050 kan en ny tätortsavgränsning behöva diskuteras framöver. I den definieras uppdelningen mellan vad som räknas som landsbygd och vad som är tätorter. Landskapsrum i Toresta, precis på gränsen mellan tätortsavgränsning och landsbygd. Del 3 - Scenariobeskrivningar 25
26 Utblick 2030 Försvarets fastighetsgräns Försvarets påverkansområde för buller inom kommungräns 26 Spridd Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad Försvarets påverkansområde för buller Kluster Kommungräns Tätortsavgränsning
27 Utblick 2050 Bebyggelsegrupper Förslag till LIS - område Tätortsnära Länka ihop Del 3 - Scenariobeskrivningar 27
28 2030 Kluster Förslaget beskriver en utveckling där sammanhängande bebyggelsegrupper förstärks med målsättningen att stödja en ökad koncentration av boende och verksamheter till strategiska punkter på landsbygden. Utvecklingen koncentreras till kluster på landsbygden. Kluster utgörs av sammanhängande områden med befintliga bebyggelsepunkter och stråk som tillsammans bedöms kunna kompletteras med bebyggelse och stärka varandra i en framtida utveckling. Viktiga samband och stråk inom Kluster förstärks och utvecklas. Kluster avser att samla bebyggelsegrupper inom näravstånd (gångoch cykelavstånd, mopedavstånd) eller längs sammanhängande stråk. Kluster ger på sikt förutsättningar att uppnå tillräckligt underlag för mindre handel, skola, serviceboende och andra avgörande funktioner som efterfrågas Kluster skapar bättre förutsättningar för kollektivtrafik och VAutbyggnad och kan minska bilberoendet genom att stärka att service, verksamheter och handel utvecklas mer lokalt. I Kluster identifieras betydelsefulla och strategiska bebyggelsegrupper som kan utgöra noder inom klustren. En nod är en bebyggelsegrupp i strategiskt läge som har närhet till flera andra bebyggelsegrupper eller utgör knutpunkt i ett stråk som länkar samman flera bebyggelsegrupper. Noder föreslås med syfte att där kunna placera och samla service, handel, verksamheter, mötesplatser och andra funktioner som är viktiga för klustret. Kommungräns Tätortsavgränsning Försvarets fastighetsgräns Försvarets påverkansområde för buller LIS-områden (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen) avser förbättra allmänhetens tillgängligheten till Mälaren och möjliggöra en bebyggelseutveckling i vissa strandnära lägen där det redan idag finns befintlig bebyggelse. För att skapa en utveckling mot Kluster ställs krav på en tydlig reglering av zoner som kan utvecklas och zoner som har en tydlig inriktning mot bevarande. Försvarets påverkansområde för buller inom kommungräns Förslag till klusterområden Förslag till noder inom Kluster Övriga bebyggelsegrupper Förslag till LIS - område Utvecklingsmöjligheterna inom områdena som är bullerpåverkade av Försvarets verksamhet är osäkra och behöver utredas mer ingående. Huvudalternativet Kluster 28 Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling , reviderad
29 2030 Spridd Förslaget belyser en mer diffus utveckling där små tillägg görs utan en tydlig inriktning. Alternativet definieras utifrån en fortsatt utveckling enligt gällande översiktsplan. En trolig utveckling om den fördjupade översiktsplanen för landsbygden inte antas, d.v.s. en fortsatt utveckling utifrån gällande riktlinjer och rekommendationer i ÖP Inriktningen är att prioritera utbyggnad och förtätning i och kring tätorterna Kungsängen och Bro. Det föreslås ingen ny sammanhållen bebyggelse på landsbygden. Man ska dock kunna välja att bo på landet, antingen i de redan tätare bebyggda områdena eller mer enskilt. Policyn om landsbygden är generell och delvis otydlig. Ny bebyggelse ska i första hand placeras i anslutning till redan befintliga bebyggelsegrupper. Nya grupper av bebyggelse med fler hus än 2-3 ska föregås av detaljplan. Större sammanhängande obebyggda områden samt tysta områden bör undantas från ny bebyggelse. Strandskyddet är fortsatt generellt utvidgat till 300 m. Det förväntas inte ske någon bebyggelseutveckling inom områden med strandskydd. Inom Totalförsvarets riksintresse (= fastighetsgräns) kan ingen utveckling/utvidgning ske. (Om det inte finns stöd för detta i redan befintlig detaljplan.) Inom Totalförsvarets influensområde kan ingen eller väldigt lite utveckling/utvidgning ske. Permanentning och förtätning av fritidshusområden liksom utvidgningen av befintliga bebyggelsegrupper och enskilda avstyckningar fortsätter. Utvidgning, förtätning och avstyckning sker utan riktning. Tydliga mål och strukturer saknas vilket gör att bebyggelsen blir spridd. Lokaliseringsprövningar och förhandsbesked blir i högre grad påverkade av enskilda handläggares bedömningar. Spridd bebyggelse ökar bilberoende och ger sämre förutsättningar och underlag för gemensamma lösningar. Exempelvis för service, kommunikation och teknisk försörjning. Det kan handla om skola och förskola, kollektivtrafik, gång- och cykelvägar, bredband, avfallshantering och vatten- och avloppslösningar. Kommungräns Tätortsavgränsning Försvarets fastighetsgräns Försvarets påverkansområde för buller Försvarets påverkansområde för buller inom kommungräns Övriga bebyggelsegrupper Nollalternativet Spridd Del 3 - Scenariobeskrivningar 29
SAMRÅD. Frågor i ärendet besvaras av Elisabeth Mårell, Ulrika Gyllenberg och Karin Svalfors på Plan- och exploateringsavdelningen, tel
SAMRÅD Datum Vår beteckning 2014-06-25 2013-000228 Förslag till Fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, Landsbygdsplan FÖP 2014 Till berörda remissinstanser, sakägare och andra intresserade.
Läs mer81 Beslut om antagande av förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, Landsbygdsplan FÖP 2016.
PROTOKOLLSUTDRAG 29 (45) 81 Beslut om antagande av förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, Landsbygdsplan FÖP 2016. Beslut Dnr KS 15/0199 1. Att anta förslag till fördjupad
Läs merHandlingar till Kultur- och fritidsnämndens sammanträde den 9 december 2014
Handlingar till Kultur- och fritidsnämndens sammanträde den 9 december 2014 Sidan 3 av 204 Ärende 1 Sidan 4 av 204 Sidan 5 av 204 TJÄNSTESKRIVELSE 1 Tillväxtkontorets kultur- och fritidsavdelning Lars
Läs merÄlvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Läs merYttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)
KOMMUNSTYRELSEN Handläggare Andersson Johan Lundholm Maria Datum 2018-10-04 Diarienummer KSN-2018-2386 Näringsdepartementet N2018/03415/SPN n.remissvar@regeringskansliet.se helene.lassi@regeringskansliet.se
Läs merPM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan Kungsbacka
PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan 2006 Kungsbacka 2018-10-03 1 Inledning Aktualiseringen avser översiktsplanen för Kungsbacka kommun, här kallad ÖP06. Översiktsplanen
Läs merPROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11
Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?
Läs merYttrande över remiss om LIS-utredning, landsbygdsutveckling i strandnära läge, för Ekerö kommun
1 (4) Handläggare: Elisabeth Mårell Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över remiss om LIS-utredning, landsbygdsutveckling i strandnära läge, för Ekerö kommun Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting
Läs merTillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1(4)
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1(4) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Matilda Rehn Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över förslag till fördjupning av översiktsplanen
Läs merAntagandehandling
Antagandehandling 2010-01-22 Särskild sammanställning enligt Miljöbalken 6 kap. 16 gällande det tematiska tillägget till Översiktsplan 2002 för vindkraft, Tema vindkraft, tillägg till översiktsplanen.
Läs merKommunens planering och möjligheten att påverka
Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och
Läs merTematiskt tillägg till ÖP 2002, Landsbygdsutveckling i strandnära läge SAMRÅDSREDOGÖRELSE
Tematiskt tillägg till ÖP 2002, Landsbygdsutveckling i strandnära läge SAMRÅDSREDOGÖRELSE HANDLINGAR Planbeskrivning Samrådsredogörelse Utlåtande (efter granskning) Planförslaget har varit föremål för
Läs merav Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av
Ansvarsfördelning och finansiering av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av Mälaren, Försvarsdepartementet Mälaren är en viktig gemensam tillgång för regionen Vattentäkt för
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merSvedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-09 www.landskapsarkitekt.se 0411-55 64 04 Inledning Svedala Översiktsplan 2010 InLEDNING Kommunstyrelsen är ansvarig för översiktsplaneringen
Läs merVindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen
Bilaga Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen 2016-08-31 Särskild sammanställning av miljökonsekvensbeskrivningen 2016-09-01 Innehåll 1 Särskild sammanställning... 3 2 Integrering
Läs merKonsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå
KONSEKVENSER BILAGA Översiktsplan för Piteå Där denna symbol förekommer finns mer information att hämta. Alla handlingar som hör till översiktsplanen hittar du på: www.pitea.se/oversiktsplan Läsanvisningar
Läs merPlanprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.
Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta
Läs merBEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping
SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING
Läs merSÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING - över miljöbedömningen av fördjupning av översiktsplanen för Strömstads kommun, FÖP Södra kustområdet
Miljö- och byggförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (6) Plan- och kartavdelningen Anna Wallblom Tel 0526-193 79 2013-10-03 Dnr KS/2007-0038 anna.wallblom@stromstad.se SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING - över miljöbedömningen
Läs merPlaneringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering
ÖREBRO KOMMUN 2017-10-26 Sam 493/2014 Bilaga till MKB Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering Stadsbyggnad orebro.se Box 33400, 701 35 Örebro Stadsbyggnadshus 1 Åbylundsgatan
Läs merÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.
ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen
Läs merInriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet
KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merVårt framtida Gnosjö
Vårt framtida Gnosjö Översiktsplan 2001 Tidsplan Samråd 19 mars-31 maj 2014 Granskning Preliminärt september-oktober 2014 Antagande i kommunfullmäktige januari-februari 2015 Dialogen hösten 2012 339 förslag
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken
Stockholm Arlanda Airport Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Bilaga MKB2.1 Utvecklingsområden för bebyggelse - 1 - Bilaga MKB2.1 Planerade bebyggelseområden.doc
Läs merSärskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun
2018-05-09 KSF 2009/149 1 (6) Kommunstyrelsen Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun Bakgrund I samband med att en översiktsplan antas ska en särskild sammanställning
Läs merÖsteråker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006
Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006 Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige den 29 maj 2006. Dokumentet har producerats av SWECO FFNS arkitekter. Framsida - Ennäsudden vid Östanå och kv.
Läs merVästerås översiktsplan 2026
1 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2017 01 26 Ingrid Legrell Crona Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050, REVIDERAD januari 2017 Beskrivning av förändringar jämfört med gällande plan Denna beskrivning
Läs merEn utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering - SOU 2018:46
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-10-12 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Eva Hägglund Näringsdepartementet 10333 STOCKHOLM En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering
Läs merÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen
ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen VAD ÄR EN FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN? Översiktsplanen (ÖP) regleras i plan- och bygglagen och ska visa: -Grunddragen i den avsedda
Läs merAnsvarsfördelning och finansiering av Slussen i Stockholm. Mälarkonferensen 23 augusti 2012 Ingemar Skogö
Ansvarsfördelning och finansiering av Slussen i Stockholm Mälarkonferensen 23 augusti 2012 Ingemar Skogö Mälaren är en viktig gemensam tillgång för regionen Vattentäkt för 2 miljoner människor Viktig resurs
Läs merNy översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och
Läs merSÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING
UPPSALA KOMMUN Särskild sammanställning tillhörande Fördjupad översiktsplan för Södra Staden i Uppsala UPPDRAGSNUMMER 1554212000 ÖREBRO VATTEN OCH MILJÖ TEXT SAMMANSTÄLLD AV: MARTYNA MIKUSINSKA, SWECO
Läs merPROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen
Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen 2013-10-30 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar
Läs merSAMRÅDSREDOGÖRELSE. Översiktsplan Årjängs kommun. Synpunkter som inkommit under samrådstiden april-maj 2006: Länsstyrelsen Sammanfattning
SAMRÅDSREDOGÖRELSE Översiktsplan Årjängs kommun Översiktsplanen har, under april-maj 2006, varit ute på samrådsremiss till kommunala nämnder och förvaltningar, politiska partier, byalag, föreningar, angränsande
Läs merStora Höga med Spekeröd
Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,
Läs merTillägg till tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende strandskydd, LIS
1 (7) Landsbygdsutveckling i strandnära läge Tillägg till tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende strandskydd, LIS Robertsfors kommun, Västerbottens län GRANSKNINGSUTLÅTANDE Rubricerat förslag
Läs merUnderlag för bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-06-28 SID 1/9 Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan Program för detaljplanering av Stensta-Ormsta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Syftet med planläggningen är att
Läs merDiarienummer MBR Beskrivning. Upphävande av del av Byggnadsplan Ambjörby
Diarienummer 2016-12-07 MBR-2015-658 Beskrivning Upphävande av del av Byggnadsplan Ambjörby Torsby kommun Värmlands län Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR... 3 2 SYFTE MED UPPHÄVANDE AV DEL AV BYGGNADSPLANEN...
Läs merRamlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra
Läs merSärskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...
Läs merÖVERSIKTSPLAN LAXÅ KOMMUN
ÖVERSIKTSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2035 Granskningsutlåtande December 2014 1 Översiktsplanen för Laxå kommun 2015-2035 har varit utställd under perioden 10 juni - 28 augusti 2014. Under utställningstiden har
Läs merStad möter land. Strategier för staden Ystad 2030
Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp
Läs merUnderlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Pysslingen 1 m fl Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostadsändamål samt att
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
Läs merLandsbygdsutveckling i strandnära läge
Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till
Läs merKAP 2 ÖP EN NY ÖVERSIKTSPLAN
KAP 2 ÖP 2010 - EN NY ÖVERSIKTSPLAN Kommunstyrelsens direktiv för den nya översiktsplanen (KS beslut 54 2008-04-23) Upplands-Bro ska vara en tillväxt. Översiktsplanen ska föreslå nya områden för bostäder
Läs merSvaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013
Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 innehåll Varför svaga samband? Konkreta åtgärder/exempel för att stärka upp de svaga sambanden?
Läs merInnehållsförteckning
ÖP 2002 Tanums kommun 1 Inledning 1 Bakgrund.. 1 Översiktsplanens syfte och tillämpning... 2 - Redovisning av de allmänna intressena 2 - Vägledning vid prövning av bygglov och andra tillstånd 2 - Särskilda
Läs merLandsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)
Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan Förslag till utställningshandling, augusti 2013 (ver 2013-08-05 12:26) Landsbygdsutveckling i strandnära läge
Läs merFramtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28
Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan
Läs merBEHOVSBEDÖMNING GODKÄNNANDEHANDLING. del av fastigheten LINDÖ 2:1 med närområde (Lindö småbåtshamn) 1(7) tillhörande program till detaljplan för
1(7) SPN-583/2008 214 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande program till detaljplan för del av fastigheten LINDÖ 2:1 med närområde (Lindö småbåtshamn) inom Lindö i Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk
Läs merDETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN
1(6) BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN DP XX Upprättad: 2018-02-09 Standardförfarande Samrådstid: 2017-05-31 2017-06-15 Antagen av SBN: 201x-xx-xx
Läs merKap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Läs merÖversiktsplan för Vingåkers kommun
INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Läs merSamråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40
Läs merMiljöbedömningar av planer
www.m.lst.se Länsstyrelsen Skåne län 2:1 2007-10-12 Miljöbedömningar av planer Plan PM 2:1 2007-10-12 Miljöbedömningar Omslagsbild: Anne-Lie Mårtensson Förord Vad gäller vid planering? Vilka lagar ska
Läs merKonsekvenser. Miljökonsekvenser. 37 planstudie Rörvik. Konsekvenser
Miljökonsekvenser Landskapsbild Alla större förändringar av den fysiska miljön medför i större eller mindre utsträckning påverkan på landskapsbilden. Förslaget utgår från att den övergripande landskapsbilden
Läs merVa-översikt Upplands-Bro kommun. Förslag till VA-policy Upplands-Bro kommun.
Va-översikt Upplands-Bro kommun Förslag till VA-policy Upplands-Bro kommun www.upplands-bro.se/va-plan FÖRSLAG TILL VA-POLICY UPPLANDS-BRO KOMMUN VA-POLICY I policyn står förkortningen VA för vatten och
Läs merRemiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS).
YTTRANDE 1 (5) Avdelningen för tillsyn och prövning Hanna Lind 010-2240184 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna
Läs merVästerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Läs merHandlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016
Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2016-05-17 Tillväxtkontoret Plan- och exploateringsavdelningen Karin Svalfors Jan-14 Feb-14
Läs merVa-översikt Upplands-Bro kommun. VA-policy Upplands-Bro kommun. Antagen av Kommunfullmäktige
Va-översikt Upplands-Bro kommun VA-policy Upplands-Bro kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2018-06-13 www.upplands-bro.se/va-plan VA-POLICY UPPLANDS-BRO KOMMUN VA-POLICY I policyn står förkortningen VA
Läs merRegional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
Läs merBedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-04-06 SID 1/ 10 Bedömning av betydande miljöpåverkan Detaljplan för Kumla-Stensta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Checklistan utgör underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen
Läs merUnderlag för redovisning av uppföljning av kommunala strandskyddsbeslut 2012
1(17) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Underlag för redovisning av uppföljning av kommunala strandskyddsbeslut 2012 NV-00318-13, 2013-01-18 I redovisningen ska anges ärenden
Läs merVårt framtida Gnosjö
Vårt framtida Gnosjö Översiktsplan 2001 Tidsplan Samråd 19 mars-31 maj 2014 Granskning Preliminärt september-oktober 2014 Antagande i kommunfullmäktige januari-februari 2015 Dialogen hösten 2012 339 förslag
Läs merMunktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun
Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen
Läs merAllt utom stadskärnan är landsbygd. stadskärnan en förutsättning för utveckling av landsbygden
Allt utom stadskärnan är landsbygd Arvika: natur och kultur stora orörda naturområden och många sjöar(365) industri och upplevelseturism på spåret: Oslo - Stockholm översvämningsrisk runt Glafsfjorden
Läs merRemiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge
YTTRANDE 1 (6) Enheten för samhällsutveckling Monica Lindström 010-225 12 33 monica.lindstrom@lansstyrelsen.se Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag
Läs merEskilsby. 12 december 2018
Eskilsby 12 december 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort?
Läs merLandsbygdsutveckling i ÖP
Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva
Läs merHärryda. 15 november 2018
Härryda 15 november 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort? Övning
Läs merLandsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011
Strandskyddsdispens Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011 Lagändring MB & PBL Syftet med Vårgårdas LIS-plan Sedan 1 juli 2009 får kommunerna i sin översiktsplan peka ut lämpliga LIS-områden.
Läs mer8. Grönområden och fritid
8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant
Läs merRekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall
Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall Rörnät och klimat 27 mars 2019 Patrik Jansson, Lars Westholm Länsstyrelsen i Västra Götalands län 49 kommuner 1,7 miljoner invånare
Läs merTyck till om din framtid!
Tyck till om din framtid! 16 000 Krokomsbor 2030 var ska alla bo? Var ska vi bygga? Under 2018 och 2019 ska Krokoms kommun bestämma hur tätorten Krokom med omnejd ska växa på lång sikt. I det arbetet vill
Läs merProgram SKÄRPIPLÄRKAN 1 (Sandsbro centrum)
Program SKÄRPIPLÄRKAN 1 (Sandsbro centrum) Nya ägare till Sandsbro centrum vill utveckla området genom att bl.a. riva en del av befintlig byggnad och bygga ett nytt bostadshus. Mellan 20-25 nya lägenheter
Läs merSTOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
Läs merBehovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET
1(7) Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Upprättad: 2015-10-21 Standardförfarande Antagen av SBN: 2017-12-19 I enlighet
Läs merRemiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge
Remiss 1(5) Regeringskansliet m.remissvar@regeringskansliet.se Märta Alsén Planhandläggare 010 2233424 marta.alsen@lansstyrelsen.se m.naturmiljoenheten@regeringskansliet.se Remiss av Naturvårdsverkets
Läs merBEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153
Läs merFAMMARP 8:2, Kronolund
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV
Läs merBehovsbedömning ANTAGANDEHANDLING SPN-000/000 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för Manhem 2:1 MM
Behovsbedömning 1(8) SPN-000/000 tillhörande tillägg till detaljplan för Manhem 2:1 MM i Dagsbergs socken i Norrköping kommun, upphävande av del av detaljplan den 18 oktober 2016 ANTAGANDEHANDLING Antagen
Läs merFrån A till ÖP. - planeringsprocesser i mindre kommuner
Från A till ÖP - planeringsprocesser i mindre kommuner ÖP läget i Sverige 8% 23% 30% FÖP:ar 31% 38% 70 % i pågående arbete Kommunomfattande ÖP. Antagandeår: 2017/2018 1990-1999 2000-2009 2010-2013 2014-2017
Läs merTÄRBY 1:10 Förhandsbesked för nybyggnad av 3 enbostadshus
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer 1 (5) YTTRANDE Thomas Eriksson 016-710 48 18 Till Stadsbyggnadsnämnden TÄRBY 1:10 Förhandsbesked för nybyggnad av 3 enbostadshus Förslag till beslut 1. Tillstånd
Läs merKAP 12 LANDSBYGDEN PLANERINGSINRIKTNING: VAD SÄGER LAGEN? FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD:
KAP 12 LANDSBYGDEN PLANERINGSINRIKTNING: På landsbygden har de areella näringarna och miljövänlig energiproduktion företräde framför andra exploateringsintressen. Kommunen är i grunden positiv till byggande
Läs merAvgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län
Avgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län 2018-2029 Region Norrbottens uppdrag Region Norrbotten har fått regeringens uppdrag att ta fram en länstransportplan för perioden
Läs merBEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING tillhörande detaljplan för. inom Kvillinge i Norrköpings kommun (VA-område 5 och 10 norra).
1(6) Kungssten ett starkt kuperat område ursprungligen bebyggt med fritidshus BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING tillhörande detaljplan för Graversfors, delen NORRA KUNGSSTEN inom Kvillinge
Läs merYttrande om översiktsplan Flens kommun
Kommunstyrelsen 2017-05-10 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2017:298 Kristina Birath 016-710 51 56 1 (3) Kommunstyrelsen Yttrande om översiktsplan Flens kommun Förslag till beslut
Läs merFritidshusområde i förändring
Del 1 Planering Fritidshusområde i förändring Från fritidshus till åretruntbostad I Värmdö kommun finns möjligheter till ett attraktivt boende med närhet till storstad, natur och hav. Kommunen har många
Läs merÖversiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27
Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,
Läs merAktualitetsprövning av Sundsvalls kommuns gällande översiktsplan
Tjänsteskrivelse 1(6) Koncernstaben KS-2017-00415-1 Ulrika Edlund Strategisk samhällsutveckling Kommunfullmäktige Aktualitetsprövning av Sundsvalls kommuns gällande översiktsplan Förslag till beslut Koncernstaben
Läs merBEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken
Läs merSyfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.
Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort
Läs merSamhällsbyggnadsförvaltningen Simrishamns kommuns ÖVERSIKTSPLAN
Simrishamns kommuns ÖVERSIKTSPLAN KF 2015-11-02, Anna Eliasson, Enhetschef Plan & bygglovsenheten 1 Visionen antagen av KF den 25 juni 2012 2 Antagen av KF 2014-09-29 Ny utställningstid 28 februari -
Läs merSKAPA ETT LJUNGBY FÖR ALLA
SKAPA ETT LJUNGBY FÖR ALLA BO SCHYSST LEV GOTT HA KUL NÄRA NATUREN Översiktsplan 2035, samrådsförslag Del 4 - Fortsatt arbete 2 Innehåll 5 Löpande översiktlig planering 6 Förslag på arbetssätt 7 Förslag
Läs merPolitikerworkshop
Politikerworkshop 2016-10-27 inför Översiktsplan 2018 SAMMANSTÄLLNING RESULTAT 2016-11-09 INTRODUKTION INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida Introduktion 2 Vision Stenungsund 2035 3 Erfarenheter & behov 4 Vision och
Läs merRekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning
MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Dagens användning av mark i Gnesta tätort visar spår av en zonindelning av staden som är mindre önskvärd, bland annat för att det kan orsaka en ökning av trafik, energiförbrukning
Läs mer