FRAMSIDA Lärarhandledning Vatten. Lärarhandledning. Inne. Tänk & Testa. yngre. Vatten inne 2013: 2

Transkript

1 FRAMSIDA Lärarhandledning Vatten Lärarhandledning Inne Tänk & Testa yngre Vatten inne 2013: 2

2 INNEHÅLL Inledning... 4 Genomförande... 5 Vatten... 6 Lgr 11 Kursplanen i Naturorienterande ämnen:... 6 Centralt innehåll... 6 Åk Åk Vatten... 8 Ord och Begrepp... 8 Vatten - En presentation... 8 Uppdragskort Vattentrappan Skovelhjulet Vattenplaningen Klockfontänen Luftvirveln Svävande äggen Akvariet Jordklot på flaska Vågvaggan Bubbelröret Recept på människan Periodiska systemet

3 14 Olika sorters vatten Kulpumpen Salamandrarna Frågeställningar Vatten Experiment att göra hemma Vattenvirvel Samarinraketen

4 INLEDNING Vi har samlat massor av roliga och kunskapsrika uppgifter på kort som eleverna kan arbeta med under sitt besök på Tom Tits Experiment. Korten är indelade i olika teman. Du som lärare skriver ut Tänk & Testa korten innan ert besök hos oss. Du är ansvarig för gruppen och vägleder eleverna utifrån korten och det genomförande du/ni har valt. När du bokar in besöket finns det möjlighet att välja en kortare introduktion till Tom Tits Experiment gratis. Hos oss på Tom Tits Experiment vill vi att barn och vuxna testar, vänder, vrider, känner på och undersöker våra experiment på ett ansvarsfullt sätt. I utställningen finns det få beskrivningar och förklaringar till experimenten och det kan vara så att ni får med er fler frågor hem än när ni kom hit. Det är många skolklasser och besökare som experimenterar i våra utställningar och besöker Tom Tits Experiment. Vi vill att alla som kommer hit ska få ett minnesvärt och trevligt besök. Under maj och juni har vi hårt tryck i utställningarna och det kan vara svårt att arbeta med uppdragskorten. Vi rekommenderar därför att korten används augusti-april. På Tom Tits Experiment finns ett matsäcksrum där man kan äta matsäck och hänga av sig jackor och väskor. Värdesaker ska inte lämnas i matsäcksummet. Det finns ett antal låsbara myntskåp där man kan låsa in värdesakerna. 4

5 GENOMFÖRANDE Du kan använda Tänk & Testa korten på flera olika sätt. Du kan välja att introducera ett ämnesområde med Tänk & Testa-korten eller använda dem när ni har arbetat ett tag med ämnesområdet. Prova ett förslag nedan eller hitta på ett eget. Skriv ut en uppsättning kort till dig själv så du känner till uppdragen. I. När du kommer med klassen har du med dig dina Tänk & Testa-kort som du delar ut ett i taget till eleverna. Korten ställer frågor eller ger uppmaningar om experimenten. Eleverna kan arbeta enskilt eller i grupp. Små grupper är oftast mest effektivt. Du placerar dig på en lämplig plats dit eleverna kommer för att rapportera och berätta om det experiment de undersökt. Här kan du med fördel be gruppen att formulera en egen frågeställning kring kortet och redovisa denna. Om du är nöjd ger du dem ett nytt uppdrag. II. Innan du med din grupp besöker Tom Tits Experiment går ni igenom temats kort tillsammans i klassrummet. Sedan låter du eleverna enskilt eller i grupp välja ut några kort som de tycker verkar vara intressanta och som de ska undersöka när ni kommer hit. Kanske har de egna frågeställningar som de vill undersöka? Kan det då behövas tidtagarur, måttband eller annan utrustning? Bestäm innan hur de ska redovisa sina undersökningar. Ska de kanske fota/filma experimentet och visa och berätta för sina klasskompisar/föräldrar när de kommer tillbaka till skolan? III. Du kan även låta en grupp enbart fokusera på ett experiment och så gör ni en vandring tillsammans där varje grupp får berätta om sitt experiment och sina funderingar kring det. För att underlätta fortsatt arbete i klassrummet finns denna lärarhandledning med förklarade texter till de uppdrag som ingår i temat. Sist i denna handledning finns några frågeställningar kring temat samt ett par experiment som ni kan göra tillsammans i klassrummet. 5

6 VATTEN Lgr 11 Kursplanen i Naturorienterande ämnen: Tänk och Testa är skapat med stöd i kursplanen i de naturorienterade ämnena biologi, fysik och kemi som syftar till att eleverna ska ges förutsättningar att: Utveckla kunskaper om naturvetenskapliga sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden Ställa frågor om naturvetenskapliga företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser Söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar Använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik har betydelse Utveckla förtrogenhet med naturvetenskapens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden samt att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället Utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ge inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt påverkar varandra Centralt innehåll Tänk & Testa-korten med temat Vatten omfattar följande centrala innehåll Åk 1-3 NO Material och ämnen i vår omgivning Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vattnen Vattnets olika former: fast, flytande, gas. Övergången mellan formerna: Avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. Metoder och arbetssätt Enkla naturvetenskapliga undersökningar 6

7 Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer Åk 4-6 Fysik Fysiken och världsbilden Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och dess betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen Kemi Kemin i naturen Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform Vattnets egenskaper och kretslopp Kemin och världsbilden Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människan levnadsvillkor och syn på världen Naturvetenskapens metoder och arbetssätt Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter 7

8 VATTEN Ord och Begrepp Tänk & Testa med temat Vatten kan du/ni bland annat behandla följande naturvetenskapliga ord och begrepp; Vattenrening, vattenkraft, vattenplaning, ytspänning, vattenånga, densitet, gälar, vågor, flyta, sjunka, vattenanvändning, syre, väte, H 2O, vattenpump, salamander, vattnets kretslopp, fast, flytande, gas, stelna, smälta, koka, avdunsta, kondensera, sötvatten, saltvatten, hav, sjö, lösning, blandning, filtrera, corioliskraft Vatten - En presentation En normalstor droppe innehåller 0,1 ml vatten och är ungefär 4mm i diameter. Vattnets ytspänning är det som mest avgör vattendroppens storlek. Regndroppar kan vara olika stora beroende på hur de bildats. Som fint duggregn eller hårt slagregn. Nästan allt regn börjar som snökristaller. Under fallet mot marken tinar snön till vatten. Om dropparna faller tätt kan de slås samman till större droppar som ibland kan bli centimeterstora. Sådana slagregn är vanligast i tropikerna. Fallhastigheten på en regndroppe är som mest 30km/timme. Sedan bromsas droppen av luftmotståndet och splittras upp. En fallande droppe blir avlång i formen. När den filmas med höghastighetskamera syns det att den hela tiden ändrar sin form likt en dallrande pudding. En droppe som hamnar på en spisplatta blir alldeles rund och fräser omkring en stund innan den avdunstar. Av den starka värmen bildas ett ångskikt runt droppen som expanderar 100 gånger. Ångskiktet förhindrar fortsatt avdunstning genom att värmen inte når in till själva vattendroppen. Vattendroppar kan också vara mikroskopiskt små. Dimma är ett exempel på vattendroppar så små att de håller sig svävande länge i luften. Sådana droppar är bara 1/100 mm stora. Andra exempel är det vita i röken från en skorsten som också består av små vattendroppar, liksom ångan från kokande vatten. En enda droppe vatten från ett dike kan innehålla tusentals djur och växter, visserligen encelliga men ändå. 8

9 UPPDRAGSKORT Här presenteras de uppdragskort som finns med bild och frågeställning samt en kort lärarförklaring till 1 Vattentrappan Plan 2 Knyckla ihop ett litet papper och släpp det högt upp i trappan. Hur rör sig pappersbiten i vattnet? Vattentrappans form gör att vattnet rinner i en rörelse som liknar en åtta innan det rinner vidare ner till nästa nivå. Rörelsen gör att vattnet syresätts och på så vis förbättras vattnets kvalitet. Det finns minst 40 olika modeller av vattentrappor, var och en utformad för sitt ändamål. Denna typ används bl a för att syresätta vattnet i avloppsanläggningar och på så sätt förbättra reningen. 2 Skovelhjulet Plan 2 Vad får hjulet att snurra? Vad tror ni att vattenhjul användes till förr i tiden? Används de idag? Under en stor del av historien har skovelhjulet varit människans viktigaste kraftmaskin för att bl a ge drivkraft till kvarnar. Under medeltiden introducerades vertikala hjul som drevs av vatten som föll uppifrån, ur exempelvis en ränna, ner på skovlarna. En annan variant drevs nerifrån av ett strömmande vattendrag. Nu för tiden använder vi oss av vattenkraft för att driva de stora turbiner som krävs för framställning av elektricitet. 3 Vattenplaningen Plan 2 Är det lätt eller svårt att få bowlingklotet att snurra? Vad kan det bero på? På en regnvåt vägbana finns det risk att man får känna på detta experiment på riktigt. Under bowlingklotet, i den sfäriska skålen, leds vatten in som en hinna mellan klot och skål. Denna vattenhinna minskar friktionen och gör att bowlingklotet lätt kan snurra, trots en vikt på sju kg. 9

10 4. Klockfontänen Plan 2 Kan du göra en egen klockfontän borta vid kranen? Varför bildas det liksom en hinna av vatten? Där trycket från de båda krockande vattenstrålarna är lika bildas en klocka av vatten. De starka vätebindningarna mellan vattenmolekylerna gör att vattnet och därmed vattenklockan håller ihop. Genom att justera trycket på vattenstrålen från den övre kranen kan vattenklockans läge ändras. Vattnets ytspänning gör att vattnet håller ihop i form av en tunn film som bildar en kupol. Längst ner i kupolen, där den är som vidast, är filmen som tunnast. Om man försiktigt blåser in lite mer luft i kupolen kan klockan bli lite större. 5 Luftvirveln Plan 2 Vad tror ni att dimman består av? Vart tar dimman vägen? Ur små hål i rören blåser luft som sätter igång en långsamt roterande rörelse. Den fuktiga dimman, som består av vattenånga, kommer nerifrån golvet gör det lättare att se luftvirveln. Luften sugs upp av en fläkt i taket. Luft med högre hastighet utövar ett lägre tryck vilket medför att den stillastående luften runt virveln pressar in den strömmande luften så att virveln håller ihop. Först när luftvirvlar blir så kraftiga att de drar med sig damm, grus och ibland även ännu större föremål, brukar vi se dem. I vår luftvirvel är lufthastigheten cirka 1 m/sek, i en tornado förekommer vindhastigheter på upp till 100 m/sek. 6 Svävande äggen Plan 3 i kemiköket Titta på äggen i behållarna. Vad tror ni finns i behållarna där: Äggen flyter högst upp Äggen svävar i mitten Äggen ligger på botten Vattnets densitet varierar med temperatur och renhet och detta påverkar i sin tur dess lyftkraft. I detta experiment har densiteten höjts genom att salt tillsatts i två behållare. Äggen flyter i det 10

11 salta vattnet men sjunker i det rena. Densitetsskillnaden gör att det rena och det salta vattnet kan ligga i separata skikt om de hälls på varsamt. Saltvattnet hamnar i botten av behållaren då dess densitet är högre och det rena vattnet ligger överst. Äggen, som sjunker i det rena vattnet, ligger då och flyter i gränsskiktet till det salta vattnet mitt i behållaren. Detta fenomen återfinns i Östersjön där bl a torsken är beroende av att dess rom flyter på det s k språngskiktet istället för att sjunka ner till den syrefattiga bottnen. 7 Akvariet Plan 2 Kryp in i akvariet och titta närmare på fiskarna. Människor kan inte andas under vatten. Hur gör fiskarna? Fiskar använder den luft som finns i vattnet genom att svälja vatten, i gälarna tas syret upp till blodet och vattnet passerar vidare på baksidan av gälarna. Man kan säga att gälarna är fiskarnas lungor. 8. Jordklot på flaska Plan 1 Snurra på klotet. Var rör sig vattnet snabbast? Snurra på glasklotet och se hur vätskan på mitten roterar mycket fortare än den vid botten och toppen. Man kan också se hur det bildas små virvlar som rör sig framåt. På detta sätt rör sig också luftströmmarna på jorden, vilket gör att vi får olika väder. Eftersom jorden roterar runt sin egen axel uppstår en corioliskraft. Luften längs ekvatorn roterar fortare än luften vid polerna. 9 Vågvaggan Plan 1 Testa att göra vågor. Hur ser det ut? Genom att vicka på vaggan kan man från sidan se hur vågor rör sig. Vatten och olja blandar sig inte med varandra. Oljan som har lägre densitet kommer hela tiden att ligga ovanpå vattnet. Vid lugna vågor syns att en bubbla på vattenytan egentligen inte förflyttas i sidled utan endast i höjdled. Vid stora vågor syns att det bildas kraftiga virvlar och undervattensströmmar. I havet kan dessa vara mycket farliga. 11

12 10 Bubbelröret Plan 1 Gör bubblor. Vad finns i bubblorna och vart tar de vägen? Från botten av röret kommer en ström av luftbubblor. Genom att trycka på olika knappar kan man ändra bubbelströmmen. Luftbubblorna stiger mot ytan på grund av att luft har lägre densitet än vatten. Bubblorna som bildas är olika stora och kommer därför att stiga till ytan olika fort. 11 Recept på människan Plan 4 Ungefär hur mycket vatten finns det i en vuxen människa? Här finns rätt mängd av de ämnen som en genomsnittlig man på 70 kg består av. Det är mest vatten, ungefär 50 liter, och kol samt ett 15-tal andra grundämnen som bygger upp en människa. Klumpen av kol ingår i fettet, skelettet och i alla komplicerade proteinföreningar som bl a bildar musklerna. Vattnet finns både inuti och utanför alla celler. Vid en stukning är det vattnet som påverkats och som syns som en svullnad. 13 Periodiska systemet Plan 3 Vatten består av väte och syre. Hitta dem i Periodiska systemet och ta reda på något intressant om dessa ämnen. Väte Väte är det vanligaste ämnet i universum. Man tror att alla ämnen bildats av väte och helium. På jorden finns det mesta vätet bundet i vatten, hydroxidjoner och organiska föreningar. En människa består av 10% väte. Vätgas är minst tät av alla gaser. En kubikmeter vätgas väger 90 g, att jämföra med en kubikmeter luft som väger 1,3 kg. Vätgas är mycket brandfarligt, förr använde man gasen i luftskepp och ballonger, vilket man slutat med p.g.a. brandrisken. Man framställer vätgas ur vatten. Gasen används bland annat som 12

13 bränsle i rymdraketer. Gasen fick sitt namn 1783 av Lavoisier: hydrogéne som betyder vattenbildare. Syre Syre är det tredje vanligaste grundämnet i universum (efter Väte och Helium). En vuxen består av 65% syre. En vuxen omsätter ungefär 900 g syre genom andningen varje dag. Syre väger 1,43 kg per kubikmeter och övergår till gas vid -183 grader Celsius. Syre reagerar gärna med andra ämnen, kallat oxidation. Nästan allt syre på jorden kommer från växterna. Syre används vid stålframställning och svetsning. Flytande syre används som bränsle i raketer och rymdfarkoster. Upptäckten av syre brukar tillskrivas svensken Scheele och engelsmannen Priestly som oberoende av varandra framställde och beskrev gasen. Namnet gav Lavoisier 1787: Oxygéne som betyder syrabildare. 14 Olika sorters vatten Plan 2 Makerspace Försök att hitta på en sorts vatten som inte redan finns i samlingen! Vattnets kemiska namn är diväteoxid, H2O, och saknar färg, lukt och smak. Absolut rent vatten finns inte men man kan komma mycket nära genom rening i ett laboratorium. Vatten är ett lösningsmedel som lätt tar upp molekyler från sin omgivning. Det är därför vatten från olika kranar och källor smakar olika. Här kan man se exempel på vatten såsom avloppsvatten, bordsvatten, fostervatten, havsvatten, lakvatten, rakvatten och spillvatten. 13

14 15 Kulpumpen Plan 2 Pumpa upp lite vatten. Hur funkar pumpen? Vattnet lyfts upp med hjälp av kulor som är fästa på ett rep. Kulorna sitter relativt tätt på repet som går genom ett plaströr inne i tunnan. När veven snurras dras en kula i taget in i rörets nedre öppning, varvid vattnet dras med och följer kulan upp ur röret. Det gäller att veva lagom snabbt. Vevar man alltför snabbt slirar repet och mindre vatten pumpas upp. Vevar man för långsamt hinner vattnet rinna undan. 16 Salamandrarna Plan 2 Salamandrarna kan andas under vatten. Vilket djur tror du är närmast släkt? Groda eller fisk? Salamandrar är närmast släkt med grodor. Salamandrar är en familj stjärtgroddjur som ofta, särskilt under parningstiden lever helt och hållet i vatten, men som oftast tillbringar vintern nergrävda bland löv eller mull, ovan vatten. Salamandrarna på Tom Tits Experiment är spanska revbenssalamandrar och lever hela sitt liv i vatten. 14

15 FRÅGESTÄLLNINGAR VATTEN Här nedan presenteras några öppna frågeställningar som man kan arbeta med innan, under eller efter besöket. Vilka djur bor i vattnet? Var tror du att vattnet tar vägen när man spolar i toaletten? Varifrån kommer vattnet i kranen? Hur mycket vatten använder du varje dag? Hur mycket vatten finns det i din kropp? Finns det djur som kan leva både på vatten och på land Hur kan man göra smutsigt vatten rent? Varifrån tror du regnet kommer? Varför tror du att man inte ska kasta skräp i toaletten När tror du att vatten fryser till is? Varför tror du att man saltar vägarna på vintern? Hur tror du det kommer sig att is är halt? Hur kommer det sig att skräddare kan gå på vattnet? Hur kommer det sig att väldigt stora fartyg kan flyta på vattnet? Hur tror du att man kan göra elektricitet med hjälp av vatten? Vad tror du att det finns i bubblorna längst ner i kastrullen när man kokar vatten? 15

16 EXPERIMENT ATT GÖRA HEMMA Här kommer två kopieringunderlag till experiment att göra i klassrummet eller som läxa. Vattenvirvel Gör så här: 1. Fyll flaskan till ¾ med vatten. Vänd upp och ner på den och mät hur lång tid det tar att tömma den. 2. Fyll flaskan igen till ¾ med vatten. Ta tag i flaskan med ena handen och håll för öppningen med den andra. Vänd upp och ner på flaskan och utför några snabba roterande rörelser. 3. Ta bort handen från öppningen och mät hur lång tid det tar att tömma flaskan denna gång. Varför blir det så? Om man vänder upp och ner på en flaska med vatten kan bara en liten mängd i taget rinna ut. I flaskan uppstår ett undertryck som utjämnas genom att luft sugs in. Då kan vattnet bara rinna ut stötvis. Det tar ganska lång tid att tömma flaskan på detta sätt. När man roterar flaskan snabbt sätts vattnet i rörelse inuti flaskan och när handen tas bort från öppningen uppstår en vattenvirvel. Vattnet kan då rinna ut kontinuerligt eftersom luft kommer in i flaskan genom virvelns centrum. Det går alltså lite fortare att tömma flaskan. 16

17 Samarinraketen Detta behöver du: Samarin, vatten, en filmburk Gör så här: 1. Lägg lite Samarin i locket. 2. Fyll knapt hälften av filmburken med vatten. 3. Sätt snabbt på locket och ställ burken med locket nedåt. 4. Vänta på raketen! Varför blir det så? Samarin innehåller bikarbonat och citronsyra. När man tillsätter vatten så reagerar dessa och det bildas koldioxid. Koldioxiden som är en gas tar mycket mera plats än Samarinoch vattenblandningen och därför blir trycket så stort att locket släpper och raketen far iväg. Pröva också......kinderägg och bakpulver på samma sätt. 17