Vi tar ställning mot doping Antidoping information

Transkript

1 Vi tar ställning mot doping Antidoping information Sportchef, Svenska Cykelförbundet Inledning Tanken med detta häfte är att ge dig som ledare/tränare ett hjälpmedel i ditt och din förenings Antidopingarbete för en ren cykelsport. Häftet ska ses som ett led i att öka förståelsen av vikten av en väl genomtänkt planering för att nå framgång på ett ärligt sätt. Där vår uppgift som idrottsledare måste se till helheten och utveckla våra aktiva som människor på alla plan. Redan från ungdomarnas första kontakt med cykelsporten ska verksamheten genomsyras av Fair play tankar. Vi som ledare/tränare måste på ett tydligt och konkret sätt planera och verka för att moral och etikfrågorna lyfts fram som minst lika viktiga delar som tränings- och tävlingsverksamheten. Mycket av antidopingarbetet handlar om att informera och förmedla ett förhållningssätt med en i grunden sund inställning till idrotten och förståelse för dess regler där Segrar som vinns genom fusk eller åsidosättande av regler är aldrig värda att vinna! Det är viktigt att vi formulerar och förmedlar våra värderingar och etiska riktlinjer om vi vill gå i täten för en utveckling som vi vill ha. Med vårat engagemang kan vi påverka framtiden och förändra den till något gott. Den förändringen börjar med att vi tänker till och formulerar oss i vårt antidopingarbete. Därmed har framtiden börjat. Svenska Cykelförbundet 1 (53)

2 Dopinghistoria Ordet doping en en anglifiering av det nederländska ordet doop, som betyder sås och vars verbform är doopen som betyder doppa. Det anses att boerna i södra Afrika vederkvickte sig genom att doppa sitt bröd och annan föda i såser innehållande stärkande medel. Det användes framförallt av dom som måste orka arbeta hårt, eller för att vara starka då de gav sig ut i strid. Via boerna kom ordet till engelskan, där dess innebörd vidgades till att omfatta också andra stimulerande drycker. Ordet nästlade sig in i sportsammanhang via häst- och hundkapplöpningar. Då det 1889 för första gången var med i en "officiell" engelsk ordbok betecknade det en opiatlösning som hästar fick före en tävling för att prestera sämre. Tidig doping Redan för år sedan rekommenderade kinesiska läkare extrakt av vissa växter för att styrka hjärtat i samband med idrottsutövning. Exempelvis är "Ma Huang" känd från den nästan år gamla förteckningen av kinesiska läkemedel. Ma Huang var känd för att stimulera cirkulationen och att lindra hosta. År 1855 lyckades en japansk forskare isolera den aktiva substansen, och eftersom den kom från växten Efedra kallades den efedrin. Detta medel, som klassats som dopingmedel, är idag vanligt i exempelvis hostmediciner. Soldaterna hos Djingis Khan använde alkohol tillsammans med andra droger, när de marscherade mot Peking år 1215 för att övervinna sin trötthet (och kineserna!) - och vem har sedan dess inte hört talas om alkoholbruk som medel mot trötthet och rädsla! Andra tidiga dopingexempel är inkafolkets bruk av kokablad mot trötthet. Det beskrivs också att azteker i norra Mexico genomförde 72-timmarslopp med hjälp av kraften ur en kaktusväxt. I det gamla Grekland använd man droger baserade på svampgifter i försök att öka sin prestationsförmåga i de antika idrottstävlingarna. För den typ av doping, som var regelstridig i hästkapplöpningar (viss doping var tillåten), dömde romarna hästens tränare, eller annan skyldig, till korsfästelse Gladiatorerna däremot provade enligt skriftlig dokumentation alla tänkbara stimulantia inför tävlingarna, vilket är väl förståeligt eftersom de tävlade på liv och död. Även i den moderna idrottsvärlden har dopingproblemet varit aktuellt länge, och redan 1865 diskuterades i tidningarna om det var rätt att kanalsimmarna i Amsterdam skulle få använda dopingmedel. Samma år simmade en man över Engelska kanalen, varvid det angavs att han gjort kraftprestationen tack vare stimulerande medel. I de berömda sexdagars-loppen på cykel under 1800-talet använde sig alla nationer av Svenska Cykelförbundet 2 (53)

3 "mirakeldrycker". Man vet också att de franska cyklisterna drack en blandning baserad på koffein, belgarna drack socker upplöst i eter och så vidare. Den första dokumenterade dopingkontrollen utfördes i Österrike 1918 efter en serie oväntade resultat i hästkapplöpningar. Enligt protokollen blev 218 hästar spottprovade, och flera befanns vara dopade. Det kan också nämnas att under senare hälften av 1800-talet var i vissa länder antidoping inom hästsporten vanligt. Det innebar att om man inte klarade av att stimulera den egna hästens prestationer med dopingmedel gav man istället de värsta konkurrenterna i lönndom sövande medel, som satte dem lagom mycket ur spel. Lagstiftning Antidopingverksamhetens historia är betydligt kortare än dopingens. Belgien vidtog som första land civil lagstiftning mot doping I Sverige finns en lag mot doping som trädde i kraft 1 juli 1992 och som förstärkts under Till grund låg då en kompletterande utredning där förvärv, innehav och överlåtelse av syntetiska anabola steroider, testosteron och tillväxthormon för annat än medicinskt och vetenskapligt ändamål kriminaliserats. Straffet kan bli böter eller fängelse i högst fyra år. Dopingbekämpning Det första verkligt medvetna steget mot doping togs 1967 när Internationella Olympiska Kommittén (IOK) beslöt att en medicinsk kommitté skulle bildas. Denna kommitté tog snart också på sig det övergripande ansvaret för bekämpandet av doping inom idrotten. Vid olympiaden i Tokyo 1964 undersöktes för första gången förekomst av doping mer De första testerna med avseende på anabola steroider gjordes vid OS i Montreal Testverksamheten vid stortävlingar som OS och VM har därefter snabbt ökat. Svårigheterna för dopingtestarna har dock varit många. Där bland annat de ansvariga för dopingkontroller och regelstiftande i allmänhet inte dopingbelagt substanser förrän man haft metoder som kunnat spåra dom. Således var det först 1982 som man hade tillgång till en metod som kunde mäta testosteron vid större tävlingar, IOK tog upp substansen på dopinglistan året därpå. Man insåg dock tidigt att detta kunde leda till betydande idrottsjuridiska problem, eftersom man då för första gången bannlyste en substans som bildas naturligt i människokroppen. Svenska Cykelförbundet 3 (53)

4 Definition Den nu gällande definitionen lyder: Med doping menas bruk av de substanser eller metoder som är förbjudna enligt den lista som Word Anti- Doping Agency (WADA) upprättat, eller annat internationellt specialidrottsförbunds (för cykels del, UCI) bestämmelser. WADA:s dopinglista utgör en internationell standard i "The World Anti-Doping Code". För att en substans eller metod ska föras upp på dopinglistan krävs att den antingen kan maskera bruk av annan substans eller att de uppfyller två av följande tre kriterier: - Att den är prestationshöjande - Att den är potentiellt hälsovådlig - Att den bryter mot spirits of sports Det har varit svårigheten med att finna en helt entydig definition för doping. Att bevisa att en metod eller subatans är prestationshöjande är inte alla gånger så lätt. Likaså krävs det mycket forskning för att bevisa en substans potentiellt är hälsovådlig. Det som är tillåtet den ena gången kanske bör betraktas som doping då det används av en annan idrottsutövare under andra förhållanden. Det finns vissa substanser som klassas som doping om dom överstiger en viss mängd,(egentligen över en viss halt i urinen). Doping blir då en kvantitativ fråga, snarare an en fråga om vad som får användas inom idrotten. Ytterligare problem tillkommer om man vill avgränsa doping mot psykologiska metoder som hypnos eller vissa former av mental träning. Ett annat exempel på avgränsningsproblem gäller avseende träning i höghöjdshus". Enligt dopingreglerna är denna prestationsökningsmetod inte förbjuden till skillnad från doping med erytropoetin (EPO) och bloddoping - men RF har trots det bestämt sig för att inte stödja verksamheten (till skillnad från exempelvis motsvarande idrottsförbund i Finland). Skälet till avståndstagandet är att höghöjdshusen anses ge en (liten) prestationsförbättring även om idrottsutövaren inte tränar, vilket således strider mot idrottens idé. RF har alltså tagit ställning mot denna metod av etikskäl, vilket är mycket intressant. I framtiden kommer med säkerhet än svårare gränsdragningsproblem att uppkomma, och ställningstagandena kommer då antagligen att bli än mer motsägande. Svenska Cykelförbundet 4 (53)

5 Diskutera: Varför tror du att doping förekommit så länge? Skiljer sig motiven till doping idag från förr i tiden? Tycker du att den nuvarande definitionen av doping är bra? Om inte hur vill du då definiera ordet doping? Anser du att man bör göra några ändringar i lagstiftningen mot doping? I så fall vilken/vilka? Påverkar dopingfusket intresset för idrott? Vilken målsättning har du med träningsverksamheten i din förening? Försök verkligen tänka efter vad du vill med verksamheten. Kände du till idrottens mål? Brukar du i så fall tänka på dom när du planerar din träning? Kan du i framtiden utveckla din planering för att uppfylla idrottens mål? Kan du tänka dig andra områden än idrotten där man använt/använder doping? Svenska Cykelförbundet 5 (53)

6 Idrottsrörelsens mål Idrott ska inriktas på att utveckla individen positivt i såväl fysisk och psykiskt som socialt och kulturellt avseende Så lyder de inledande raderna i idrottsrörelsens mål. Detta är ett mål som i hög grad ska påverka ledare och den idrottsverksamhet som bedrivs i föreningen. Fysisk utveckling: Vanligtvis, när vi tänker på idrott och träning, menar vi träning av fysiska egenskaper, t ex styrka, rörlighet, uthållighet. Idrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad föri de flesta fall innebär fysik träning hälsa och välbefinnande. Men strävan efter att höja prestationsnivån leder ibland till prestationshets och tidig specialisering som kan vara skadlig på lång sikt. Psykisk utveckling: Mycket kort kan psykisk utveckling beskrivas i termer av självtillit, självuppskattning och självförtroende. I psykisk utveckling ingår också intellektuell utveckling dvs saker som har med kunskap och förståelse att göra. Social utveckling*: I begreppet social utveckling finns gemenskap, trivsel, relationerna till andra människor, också över generationsgränser och etniska gränser samt respekt för regler och normer. Här ingår också moralisk utveckling. Med detta menas hur barns och ungdomars värderingar av olika handlingar utvecklas dvs hur de bedömer om en handling är riktig eller felaktig. Kulturell utveckling: Idrott är i sig en kulturyttring. Det vi gör inom idrotten är kultur. Traditioner behålls, skapas och förs vidare. Genom aktiviteter och gemenskap på lokal såväl som global nivå i idrottsutbyte skapas en kulturgemenskap, som berikar den enskilde idrottsutövaren. Förutom att utnyttja de kulturutbud som finns inom idrotten kan man i föreningarna ordna andra aktiviteter som vidgar vyerna och engagera oss i det som händer utanför idrotten. Svenska Cykelförbundet 6 (53)

7 Ledarna och tränarnas roller Som idrottsledare tar du hand om ungdomar i en viktig utvecklingsfas av deras liv. De är formbara och lätta att påverka. Detta medför att du har ett mycket stort ansvar för hur den aktive utvecklas idrottsligt och som människa. För många barn och ungdomar är tränaren en vuxen som bryr sig om dom. Tränaren blir en person som dom ser upp till och tar intryck av. Kanske den ende vuxne som de känner förtroende för. Som tränare/ledare kan man påverka ungdomarnas nuvarande och framtida inställning till mycket, bland annat doping, deras syn på regler, kamratskap, samarbetsvilja, invandrare, kommissarier, hänsyn till andra människor både på och vid sidan om idrotten. Tränare har således ett jättestort ansvar där det han/hon säger och gör för många uppfattas som det rätta. Man bör göra klart för sig själv varför man arbetar med ungdomar och vad man själv vill med sitt ledarskap. Det underlättar i de situationer där man är tvungen att ta ställning mellan olika krav och behov. Vad innebär då tränarskapet? Fundera på vad det innebär att vara tränare. Att bara säga att en tränare är en person som tränar och instruerar idrottsutövare är för enkelt. Många tycker att en bra tränare är en person som klarar att få fram bra resultat. Men det är långt ifrån alltid som tävlingsresultaten visar om tränaren är bra eller inte. En bra tränare bör bland annat utifrån den aktivas egna önskemål och förutsättningar utveckla den aktives: Kunskaper (tex om regler, taktik, träningslära) Färdigheter ( tex teknik, styrka, uthållighet) Förhållningssätt (tex regelefterlevnad, Fair play, vänskap, socialt ansvarstagande) Självkänsla (alla lika värda ) Ditt sätt att leda, instruera och träna de aktiva speglar hur du ser på dem. Det finns olika typer av ledarskap. Hur man som tränare agerar i olika situationer är framförallt beroende av: Situationens mål och krav är det ett träningspass eller tävling Behov, attityder och värderingar hos de aktiva Din personlighet som tränare Organisatoriska faktorer, tex tid, antal aktiva, utrustning Svenska Cykelförbundet 7 (53)

8 Det finns mängder av situationer i idrotten där tränarens hållning måste vara uppgiftsinriktad. Ofta krävs snabba beslut. Under en tävling finns inte så stort utrymme för diskussioner. Där måste diskussionerna tas i efterhand och ligga till grund för nästkommande tävling. Erfarenheten visar att det i praktiken fungerar bäst om du som ledare och dina aktiva gemensamt beslutar om arbetsinriktning, hur regler och föreskrifter bör utformas. Vilka normer ska tex gälla för laget. Normerna gäller ju för de aktiva, därför är det också viktigt att de får vara med och besluta. Förväntningar på ledare/tränare Idrotten är Sveriges största folkrörelse. Många människor ägnar nästan hela sin fritid åt idrottsverksamhet. Det är också många som har krav och förväntningar på idrotten och på dig som tränare. Det är viktigt att du är medveten om din betydelse som tränare och att du dessutom är medveten om de förväntningar som finns från olika håll och som ibland kanske inte stämmer överens. Här följer några som på olika sätt har krav eller förväntningar på dig och din träningsverksamhet. Idrottsutövarna De aktiva kan förvänta sig fysiska förbättringar av prestationsförmågan, trivsel och gemenskap under träningen/tävlingen. Föräldrar Föräldrar förväntar sig att du tar hand om och till vissa delar uppfostrar deras barn. Några föräldrar kanske väntar sig att du gör en stjärna av deras barn. Föreningsstyrelse Föreningsstyrelsen kan ha förväntningar på tävlingsresultat eller antal aktiva som deltar i träningen. Samhället Även samhället har förväntningar på idrotten och på dig som tränare. Samhället ger idrottsrörelsen ekonomiskt stöd men vill i gengäld att idrotten ska vara till nytta för samhället. Samhället förväntar sig att de aktiva genom att de utövar idrott lär sig t ex ansvar och samarbete. Massmedia, Sponsorer Det finns ekonomiska intressen av att idrottare är framgångsrika. Internationella stjärnor är intressanta för massmedia och framgångarn gör att sponsorerna exponeras i medier. Kraven på framgångar är stora från många sponsorer. Svenska Cykelförbundet 8 (53)

9 Diskutera: Fundera på de olika förväntningar som ställs på dig som tränare. Är dom rimliga och hur kan du leva upp till dom förväntningar som du anser vara befogade? Finns det tillfällen när krav och förväntningar från olika håll kommer i konflikt med varandra och hur tycker du man ska agera i så fall? Hur har dopingfusket inom idrotten påverkat dig som tränare/ledare? Hur tror du att dopingfusket påverkar intresset för idrotten bland åskådare, massmedia och sponsorer? Hur kan massmedia och sponsorer bidra till att motverka dopingfusk inom idrotten? Hur kan du som tränare/ledare bidra till att motverka dopingfusket inom idrotten? Vad kan ni inom er förening göra för att stärka känslan av gemenskap? Finns det i din förening aktiviteter utanför tränings- och tävlingsverksamheten? Hur undviker vi att våra aktiva råkar dopa sig av misstag? Vad kan vi göra för aktiva antidopinginsatser hemma i vår förening? Behöver vår förening en antidopingpolicy? Svenska Cykelförbundet 9 (53)

10 Etik och moral Orden etik härstammar från två grekiska ord. `éthos` som betyder sedvänja, vana, oskriven lag, något man skulle kunna beteckna socialetiskt. Etik härstammar också från `êthos` som betyder ståndpunkt, inställning, sinnelag. Man skulle kunna säga att ordet handlar om individens etik. Moral härstammar från latinet. I det antika Rom, där man talade latin, betydde moral sed, sedvänj, bruk. I dag är dessa ord helt igenom svenska och har fått olika betydelser. Moral handlar om människans praktiska handlingar. Etiken däremot är teoretisk reflektion över mänskliga värderingar och handlingar. Alla vuxna människor har moral (eftersom alla handlar) även om den ser olika ut hos olika människor och grupper, oavsett om moralen är medveten eller inte. Alla har däremot inte etik, det vill säga alla har inte medvetet reflekterat över sin moral. Det finns alldeles säkert en moral i din förening men det är inte lika vanligt att man tillsammans har reflekterat över moralen i föreningen och utformat en medveten etik. Idrottsrörelsen har utformat mängder av etiska riktlinjer för sin verksamhet. Bland annat sägs att: Idrottsrörelsen ska genom sin verksamhet medverka till en positiv utveckling i samhället och aktivt ta ställning mot det som är dåligt och nedbrytande. Etik-och moral är ett ofta förekommande tema i den offentliga samhällsdebatten. Framlyftandet av det ena exemplet efter det andra på olika grader av moralupplösning är numer ett stående inslag i massmedia. Det gäller praktiskt taget alla samhällsområden, så också idrotten. Det ökade våldet samt den bristande tävlingsmoralen i form av olika former av fusk, regelöverträdelser, doping och ekonomiska transaktioner i gråzonen har bidragit till att minska det mycket goda anseende, som idrotten traditionellt haft som ungdomsfostrare. Dopingens utbredning är naturligtvis det mest tydliga exemplet på hur högt uppdriven önskan att vinna anses ske på bekostnad av rådande regler och idrottens idé. Idrotten har ju av hävd betecknats som både samhällsnyttig och fostrande. Man frågar sig då vad som hänt med de idrottsliga idealen, Fair play och lojalitet. Regelefterlevnaden är viktig på alla nivåer. Idrotten måste försöka återiföra det ideal som tidigare i högre grad kännetecknade idrottsmannen/kvinnan där ärlighet och lojalitet var två av honnörsorden. Idrottsliga avarter såsom bristande moral och doping kan primärt ses som ett resultat av dåliga förebilder, felaktig ideologi eller individuell olydnad. Slutsatsen ligger nära till hands att bristande regelefterlevnad inom idrotten uppfattas som ett resultat av felaktig inlärda attityder eller otillräcklig moralisk stimulans och att det lätt kan motverkas genom ideologisk påverkan, uppfostran och utbildning. Den slutsatsen är säkerligen inte hela sanningen En stor del av förklaringen finns säkert i den strukturella förändringen av tävlingsidrottens utveckling, till exempel idrottens kommersialisering och ökade internationalisering. Svenska Cykelförbundet 10 (53)

11 Vikten av ledarnas attityder känns därför viktigare än någonsin. Idrottsledarens arbete får inte endast begränsas till teknisk träning och ökad människor. Etisk Doping Det finns en så kallad GRÅ-ZON. Detta gäller preparat som inte uttryckligen är förbjudna men har eller kan tänkas ha prestationsökande effekt. Som tur är har de flesta preparat idrottar sätter i sig ingen dopingeffekt. Men själva intentionen tangerar som tidigare nämnts åtminstone etiskt till doping. Normer och regler Idrotten har idag blivit en samhällets viktigaste uppfostringsmiljöer. Påverkan sker från flera håll: ledare/tränare, klubbkamrater, kommissarier, funktionärer men även massmedia bidrar till de ungas moraluppfattning och ställningstagande. Ett tydligt regelsystem kommer därvid att hjälpa. Otydliga regler och regler som ofta utsätts för tolkningar och förändringar kommer att utsätta idrottaren för stora frestelser som kan få nedbrytande effekt på moralen. Därför är diskussioner med de aktiva om förhållningssätt ett led i den förebyggande verksamheten. Samhället har sina lagar. Olika idrotter, förbund och föreningar har sina stadgar och regler. Idrotten har en mängd regler. Vistelsen på idrottsplatser, hallar och omklädningsrum följer vissa föreskrifter. Idrotten har en mängd olika regler. Utan regler skulle idrotten inte gå att genomföras. Således tappar idrotten sin idé om inte reglerna efterlevs. Det är alltså väsentligt att tränare/ledare tränar de aktiva att genomföra idrottsprestationer inom reglernas ramar. Eftersom normer för rätt sätt att handla ofta lärs in omedvetet är det mycket viktigt att man som ledare är medveten om hur man agerar i olika sammanhang. Ledarnas sätt att reagera och agera under träning och tävling bidrar alltså till att forma ungdomars uppfattning om vad som är rätt och fel och det i sin tur påverkar deras beteende. Ett bra föredöme är bättre än tusen argument *Social utveckling Icke sociala stadiet (3-4 år) Egocentriska stadiet (förskoleåldern) Sociala stadiet (skolåldern). Småbarn imiterar vuxna. Barn i förskoleåldern deltar ofta i lekar, spel och idrotter genom att imitera äldre barn. De förstår egentligen inte innebörden av reglerna. Under de första skolåren utvecklas förmågan att förstå innebörden av regler, följa regler och delta i organiserade lekar och Svenska Cykelförbundet 11 (53)

12 spel. Föräldrar och ledare/tränare har här en mycket stor betydelse för barns uppfattning om vad som är rätt och fel. Tränaren/ledaren är för ungdomarna en mycket betydelsefull person som dom oftast ser upp till och beundrar. Tränaren/ledaren som oftast är en person som ungdomarna beundrar och ser upp till kan genom sitt inflytande skapa positiva normer och värderingar. Sådana normer kan tex vara att inte fuska och att hålla ordning på sin idrottsutrustning. Då de normer och beteende som ungdomarna kommer i kontakt med övertas och således blir måttstock för bedömning av vad som är rätt och fel. På så sätt bildas hos barnen en moralisk medvetenhet som rymmer föreställningar om vad man får och inte får göra. I tonåren förstår ungdomar principer för regler och vad dom innebär. Då får också kamraterna och gruppen (laget) ett alltmer dominerande inflytande på normer och värderingar varför gruppklimatet är av stor betydelse för hur den enskilde individen uppträder. Som ledare är det otroligt viktigt att vara uppmärksam på vad som händer i gruppen. Viktigt är att ha en positiv anda i gruppen där alla känna sig delaktiga och lika värda oavsett resultat nivå. *Etisk Moralisk utveckling Med etisk- moralisk utveckling menas hur barns och ungdomars värderingar av olika handlingar utvecklas, det vill säga hur de bedömer om en handling är rätt eller fel. Man kan urskilja tre nivåer i den etisk-moraliska utvecklingen. I Förskoleåldern och i yngre skolåldern bedömer barnet rätt och fel utifrån handlingens konsekvenser och inte efter avsikt. På låg och mellanstadiet bedömer barnet handlingar efter avsikt, vilket innebär att barnet sätter sig in i andra människors känslor och motiv. Medvetenheten om generella regler ökar. Stark medvetenhet om kamratnormer framträder och barnen styrs i stor utsträckning av kamratnormer och rollfördelningar. I tonåren ökar medvetenheten om att lagar och regler grundas i gemensamma överenskommelser och kan ändras. Ungdomar inser också att regler innebär både rättigheter och skyldigheter. Regler som gynnar gruppen som helhet är överlägsna regler som gynnar enskilda individer. Svenska Cykelförbundet 12 (53)

13 Bedömning I många idrotter ingår subjektiva bedömningsmoment, dvs det går inte att på ett objektivt sätt döma rätt eller fel. En tidtagare i tex cykel, löpning eller kanot har en relativt lätt uppgift att sköta. Klocka ljuger inte, visserligen kan klockan knäppas av för tidigt men graden av subjektivitet är liten. Däremot kan en kommissarie som ska avgöra en situation ska föranleda en viss bestraffning, bli hårt kritiserad för sin subjektiva bedömning. Men kommissarien är en del av sporten. Hans/hennes kunskaper, erfarenheter, uppfattningsförmåga, beslutsförmåga och bedömningsskicklighet eller oskicklighet ingår som ett led i idrotten. Dolt regelsystem Är det då idrott att försöka överlista och lura kommissarien? Här finns ofta ett regelsystem som utvecklats i de olika idrotterna Man tänjer ibland på regeltolkningen eller utnyttjar den till sin fördel. Vad är egentligen tillåtet i kamraters och ledares ögon? Är det berömvärt i den egna föreningen om man vinner efter att ha gjort något regelbrott, exempelvis pace efter en punktering? Reglerna förändras Tränare och äldre kamrater blir ofta förebilder. Det som händer under träning och tävling anammar de aktiva och blir en del i deras beteende. Gränserna för det som accepteras förskjuts och förändras. Ända till och med 1924 ansåg IOC att det var oetiskt att träna och förbereda sig. Vad som för 25 år sedan var otänkbart kan idag vara helt acceptabelt. Det kan i vissa fall sägas ingå i det taktiska upplägget. Inte minst i massmedia matas ungdomar med dåliga förebilder. Man uppehåller sig där gärna vid regelbrott, brutalitet, domartabbar och annat som har sensationsvärde, men som ger en överdriven och många gånger förvanskad bild av idrottens verklighet. Icke desto mindre kan förebilder få stor genomslagskraft och bidra till mytbildningen om att elitidrottarnas uppträdande försämrats. Svenska Cykelförbundet 13 (53)

14 Diskutera: Hur kan du som ledare påverka ungdomars attityder till regler och funktionärer? Hur kan du som ledare utnyttja det goda föredöme som många idrottsstjärnor är? Fundera ett tag vilka normer har ni inom er förening? Hur ska man gå tillväga för att förändra om det finns dåliga normer? Diskutera om det förekommer något dolt regelsystem inom cykelsporten? Vilken information brukar ni ge era aktiva? Gör en lista över de områden som aktiva ska hållas informerade om. Jämför och diskutera med varandra? Var går gränsen mellan optimal förberedelse och oetisk? Anser du att det är acceptabelt att använda sig av Höghöjdsträning och eller Höghöjdshus? Är bara de som testar positivt dopade? Kan man vara smart och se till att man är negativ vid testen tillfället, genom: Att inte vara anträffbar, Slutat i tid Inte tävlat där dopingtester förekommer? Svenska Cykelförbundet 14 (53)

15 Är det etiskt acceptabelt att äta: Vitaminer? Mineraler? Kostpreparat? Kreatin? Ginseng? Anti-oxidanter? Aminosyror? Tycker du det är acceptabelt att använda en icke listad substans med klar resultat förbättrande effekt? Du får reda på att en cyklist använder dopingmedel. Vad gör du? Säger till honom Anmäler honom Ser till att han blir testad Gör ingenting Annat Du är på en dopingkontroll. Du, men inte kontrollanterna ser att en person manipulerar sitt prov. Vad gör du? Meddelar kontrollanterna detta? Säger till honom? Gör ingenting? Säger till honom efteråt att du såg att han fuskade. Ber honom att erkänna sitt fusk Meddelar din tränare/ledare om detta Annat Svenska Cykelförbundet 15 (53)

16 Varje förening bör formulera mål för sin antidopingverksamhet Den största möjligheten att förebygga så att dopingen inte förekommer inom idrotten har ledarna. Det är ledare i föreningar och förbund som anger tonen i verksamheten och skapar det klimat i vilken idrottsutövandet bedrivs. Ledarnas förhållningssätt till dopingfrågan är av mycket stor betydelse. Det är idag alltför få idrottsledare som vidtar någon form av förebyggande åtgärder. Många tar inte ens upp dopingfrågan. Man tycker sig inte ha något problem och vill inte väcka den björn som sover. Detta resulterar således i att dopingfrågan lämnas öppen för varje idrottsutövare att själv fundera och ta ställning till och att idrotten drabbas av fler onädiga dopingfall, framförallt av så kallad misstagsdoping. Att vara passiv dopingmotståndare räcker inte. Den enda hållningen som garanterat motverkar doping är dopingmotståndare som följer sin övertygelse i praktisk handling. Han förekommer istället för att förekommas, informerar om dopingreglerna och för kontinuerligt en diskussion inom såväl etik och moralfrågor som dopingfrågor med de aktiva. Tyvärr är det nog så att många föreningar saknar en genomtänkt och fastställd målsättning för föreningens antidopingverksamhet. Det är ju viktigt för alla som tillhör föreningen att veta vilka mål man har och ska sträva efter. Inte minst tränare, ledare och styrelsemedlemmar måste känna till och ställa upp på att jobba efter de uppställda målen. När målen väl fastslagits är det också viktigt att man vid vissa tidpunkter stämmer av så att föreningens verksamhet bedrivs enligt den givna målsättningen. Avvikelser kan på det sättet rättas till. Antigen genom att antidopingverksamheten anpassas till de antagna målen eller att målsättningen anpassas till en förändrad antidopingverksamhet. De föreningar som ännu inte har någon målsättning fastslagen bör lyfta fram denna fråga som en av de viktigaste och mest akuta att lösa. Det bör dock varnas för att göra det enkelt för sig genom att låta någon sätta sig i sin kammare och skriva ner några tjusiga formuleringar som utan större diskussion klubbas igenom. Då blir lätt dokumentet bara en skrivbordsprodukt utan någon förankring. Genom en öppen och bred diskussion inom föreningen har man också uppnått den effekten att många både medvetet och omedvetet blivit engagerade i frågan. Svenska Cykelförbundet 16 (53)

17 Dopingkontroller i förebyggande syfte Tillsammans med information och utbildning utgör dopingkontroller basen i idrottsrörelsens förebyggande arbete i kampen mot dopingen. Avsikten med dopingkontrollerna och den bestraffning som följer på ett positivt prov, är att det ska vara avskräckande och därigenom ha en förebyggande effekt. Ett effektivt kontrollprogram måste sålunda vara anpassat till olika idrotters skiftande förhållanden och ska naturligtvis vara oförutsägbart för dom som dopar sig. Cykelförbundet har sedan flera år ett mycket intimt samarbete med RF:s Antidopinggrupp. Kontrollprogrammet utvärderas och revideras kontinuerligt. Av programmet framgår vilka målgrupper som prioriteras och i vilken utsträckning kontrollerna ska ske i samband med tävling och träning. Doping även ett samhällsproblem Vi inom idrottsrörelsen måste också vara medvetna om dopingen inte är ett isolerat problem inom idrotten. Ett förhållandevis litet antal idrottsutövare dopar sig för att höja sin prestationasförmåga vid tävling dopar sig numer allt fler ungdomar av kosmetiska skäl, för att få en vackrare kropp. Att träna på gym är en del av ungdomskulturen. Tvättbräda och stora armmuskler är för många viktiga statussymboler och anabola steroider en genväg för att snabbt nå resultat. Från att ha varit ett isolerat idrottsproblem har dopingen sedan mitten av 1980-talet även blivit ett samhällsproblem. Diskutera: Hur arbetar din förening för att motverka doping inom idrotten? Har din förening en uttalade mål med sitt antidopingarbete? Om ja, hur ser de målen ut? Var finner du antidoping information? Finns det tillräckligt med information att tillgå i Antidopingarbetet? Tycker du att information och kontrollverksamhet är tillräckliga åtgärder för att motverka doping? Eller finns det ytterligare åtgärder som bör tillkomma? Tror du att dopingproblematiken är ett stort samhällsproblem utanför idrotten? Svenska Cykelförbundet 17 (53)

18 Dopingens "3 punkter" Doping är förbjudet inom all idrott. Argumenten bakom det kan sammanfattas i tre punkter: FUSK En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Idrotten bygger på starka traditioner om ärliga tag och rent spel. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Man ska kunna vara stolt över sina resultat som uppnåtts genom talang, färdighet och träning. Doping är ett oacceptabelt fusk. FARLIGT Doping strider mot medicinsk etik och är förenat med stora hälsorisker för individen, såväl fysiskt, psykiskt som socialt. De fysiska biverkningar man riskerar att drabbas av är naturligtvis olika beroende av vilka substanser som används. Dessutom finns det naturligtvis inte några studier av hur nya substanser påverkar kroppen på sikt. Vilket i sig är att fuska med livet som insats. FÖRSTÖR Doping skadar idrottsrörelsens trovärdighet och utgör därigenom ett allvarligt hot mot idrotten som ungdomsorganisation och folkrörelse. Misstänksamheten mot alla idrottare som gör bra prestationer är oacceptabelt och förstör för alla idrottare som följer reglerna. För att nå en varaktig förändring måste attityder och opinion mot doping byggas från grunden. Svenska Cykelförbundet 18 (53)

19 World Anti-Doping Code i svensk idrott I juli 2004 genomfördes den största förändringen av RF:s antidopingregler sedan sådana infördes i slutet av 70-talet. Förändringen har sin grund i World Anti-Doping Code (WADC), som RF-stämman redan i maj 2003 beslutade ställa sig bakom. Kodens krav finns nu inarbetade i RF:s dopingföreskrifter. De viktigaste nyheterna i WADC Reglerna omfattar inte bara idrottare och ledare utan alla personer som på något sätt bistår idrottare i deras utövning. Strikt ansvar gäller för konstaterande av en dopingförseelse. Doping resulterar normalt i automatisk förlust av tävlingsresultat (vissa undantag kan finnas i lagidrotter). Även tidigare resultat kan i vissa fall förloras. Ifråga om den avstängning av idrottaren som därefter ska utmätas finns ett litet, men ur rättssäkerhetssynpunkt viktigt, utrymme för förmildrande omständigheter. Doping kan utöver skärpta straff upp till livstids avstängning vid upprepad förseelse även medföra indragning av eventuellt ekonomiskt stöd från idrottsliga organisationer. Dopade idrottare som hjälper till i utredningen, så att även andra inblandade kan ställas till ansvar, kan få reducerat straff. I den nya dopinglistan finns en grupp substanser angivna, som är vanligt förekommande för behandling av tillfälliga sjukdomstillstånd och som normalt inte används i dopingsyfte bl a efedrin och kortison vilka har ett lägre straffvärde om idrottaren kan styrka att bruket var oavsiktligt. Viss möjlighet till dispens för medicinskt bruk av en dopingklassad behandling finns, men sådan ska sökas i förväg hos RF:s Dopingkommission, eller hos ISF för den som tävlar på internationell nivå. (För motionärer och idrottare på lägre nivå kommer särskilda regler att utarbetas). Utöver bruk av doping, försvårande av kontroll och medhjälp till doping har nya bestraffningsbara förseelser införts, bl a innehav och illegal hantering av dopingmedel. Vidare kan idrottare som inte sköter sin rapportering om var de tränar, tävlar och bor bestraffas, liksom idrottare som inte finns på angiven plats i händelse av dopingkontroll. Idrottare som avstängts för doping är förhindrade att delta i varje form av organiserad idrottslig aktivitet, i alla idrotter och både som ledare och aktiv. De är dessutom skyldiga att lämna kontinuerliga vistelserapporter Svenska Cykelförbundet 19 (53)

20 under avstängningstiden. Idrottare som inte sköter rapporteringen, t ex för att de valt att dra sig tillbaka, kan inte ångra sig och göra comeback utan att först ha skött sin raportering under föreskriven tid. Liksom tidigare kan beslut i dopingärenden överklagas till Riksidrottsnämnden (RIN). Elitidrottare på internationell nivå kan därutöver även överklaga RIN:s beslut till Court of Arbitration in Sport (CAS) i Laussanne. Förseelser mot dopingreglerna preskriberas numera först efter 8 år. Svenska Cykelförbundet 20 (53)

21 Detta måste du känna till: Vem är ansvarig? Enligt dopinglagen är alltid idrottsutövaren själv ansvarig för vad han/hon stoppar i sig. Det åligger således honom/henne att förvissa sig om huruvida ett preparat han/hon intar är dopingklassat eller inte. Även den som hjälper en idrottsutövare att dopa sig, kan bestraffas. Att hantera förbjudna preparat är dessutom enligt svensk lag förbjudet och kan leda till fängelsestraff. Varför kontrolleras du? WADA, UCI och RF gör antidopingkontroller för att skapa en sund och ärlig idrott. Genom kontroller ser man till att dopingreglementet efterlevs. Vem kan bli kontrollerad? Alla aktiva medlemmar i en till RF ansluten förening är skyldiga att vid anmodan genomgå dopingkontroll. Vem kontrollerar? Dopingkontroll kan genomföras av RF eller, på uppdrag av RF eller enligt av Riksidrottsstyrelsen ingångna avtal, av annan nationell eller internationell kontrollorganisation (exempelvis UCI och WADA). Kontrollant skall kunna uppvisa ett giltigt legitimationskort eller förordnande. För nationella tävlingar i Sverige skall RF:s stadgar tillämpas. Vid internationella tävlingar i Sverige gäller däremot UCI:s bestämmelser. När kan du bli kontrollerad? Du kan bli kontrollerad vid tävling, träning samt vid annat tillfälle, (vanligtvis i hemmet). Såväl inom som utomlands sker en stor del av kontrollerna oanmält, så kallade out of competition test. Svenska Cykelförbundet 21 (53)

22 Var kontrolleras du? På tävling finns dopingkontrollen i en speciellt anvisad lämplig lokal i närheten av målområdet/träningslokalen. Endast en idrottsutövare i taget, dennes eventuella förtroendeman, doping-kontrollanterna och de som testansvarig därutöver godkänner får uppehålla sig i den del av provtagningslokalen där dopingkontrollen genomförs. Det är förbjudet att i provtagningslokal fotografera/filma om det inte av dopingkontrollant anses nödvändigt för fastställande av idrottsutövares identitet. Görs det kontroll av blod? SCF kontrollerar hemoglobinvärdet och UCI kontrollerar hematokritvärdet. Detta är hälsotester och inga dopingtester. Mätvärdena är olika för kvinnor och män (finns angivna i SCF:s resp. UCI:s reglementen). Vid för höga värden får den aktive tävlingsförbud. Det finns dock olika metod som räknas som dopingkontroller. Dessa genomförs som kombinerade tester av urin/blod för att kontrollera förekomst av otillåtna substanser. Svenska Cykelförbundet 22 (53)

23 Dispensregler Dispensreglerna har tillkommit för att idrottsutövare, som av medicinska skäl måste använda dopingklassade läkemedel, ska kunna utöva sin idrott. Från och med 1 juli 2004 gäller nya dispensregler som gäller nationellt inom svensk idrott, OBS! Detta är RF:s regler och gäller enbart för nationella tävlingar i Sverige. Nationellt finns det två olika typer av ansökan om dispens Förenklad ansökan ska göras av utövare på hög nivå* som använder vissa astmamediciner för inhalation eller kortison för lokalt bruk. Ordinär ansökan ska göras av utövare på hög nivå för allt annat bruk av dopingklassade läkemedel. Ansökan ska skickas till RF:s Dopingkommission *Hög tävlingsnivå inom Svenska Cykelförbundets verksamhet tolkas enligt nedanstående: Cyklist som innehar tävlingslicens eller deltar i någon av klasserna: Herrar: J (Junior), U23 (Under 23), Elit (Elit) Damer: DamJ (Damer Junior), DamE (Damer Elit) **Låg tävlingsnivå eller utövarkategori: Övriga cyklister som ej tillhör ovanstående kategorier. Idrottsutövare på låg nivå** För utövare på låg tävlingsnivå eller motionsidrottare finns möjlighet att få generell dispens för vissa läkemedel vilket vid anmodan (dopingkontroll) ska kunna styrkas med läkarintyg, ej äldre än tre år. Generell dispens omfattar samtliga läkemedel utom sådana som innehåller amfetamin, anabola steroider, EPO, kokain, probenecid och testosteron, dels hcg, LH, hgh och IGF1 samt alla frisättande faktorer och deras analoger för dessa substanser. I dessa fall ska man ansöka om ordinär dispens på avsedd blankett. Internationella tävlingsidrottare Om du tävlar internationellt så ska dispensansökan ställas till UCI. Vänd till SCF om du vill ha ytterligare informera om UCIshantering av dispenser. Svenska Cykelförbundet 23 (53)

24 Det alla ledare och tränare bör veta Det åligger varje ledare, funktionär och annan som på något sätt biträder idrottare att känna till och följa dopingreglerna, att medverka till att dopingkontroller kan genomföras och att främja en dopingfri idrott. Att inneha eller på annat sätt befatta sig med dopingklassade medel eller metoder kan betraktas som en bestraffningsbar förseelse, om inte godtagbara skäl finns. Uppmuntran eller medhjälp till doping betrakas som särskilt allvarliga brott, som kan rendera från 4 års till livstids avstängning. Dopade idrottsutövare som bistår i utredningen av ett ärende kan t o m få sänkt straff. Se punkterna ovan, om vad idrottare bör veta. Inte minst ifråga om dipenser och vistelserapportering. Ifråga om vistelserapportering kan DopK på SF:s inrådan välja att lägga rapportskyldigheten på berörda föreningar (avser främst lagidrotter) istället för på idrottarna själva. Berörda föreningar kommer att få mer information om detaljerna runt detta. Svenska Cykelförbundet 24 (53)

25 EN DOPINGKONTROLL STEG FÖR STEG Här nedan ska vi visa hur en dopingkontroll går till enligt RF:s reglemente. Vid dopingkontroll får blodprov och urinprov tas. OBS! I de fall annan nationell eller internationell kontrollorganisation genomför dopingkontroll kan dock denna organisations regler/föreskrifter för dopingkontroll komma att tillämpas. 1. Kallad till dopingkontroll Kallelse till dopingkontroll kan ske muntligen eller skriftligen. Idrottsutövaren riskerar bestraffning vid vägran att ta emot eller att underteckna kallelse samt i det fall denne inte inställer sig till kontrollen. Idrottsutövaren har rätt att ta med sig en förtroendeman till kontrollen. OBS!! Vid internationell tävling är gången lite annorlunda, där är du är själv ansvarig för att informera dig om en eventuell antidopingkontroll. 2. Registrering och identitetskontroll Vid kontroll i samband med idrottsutövning (träning och/eller tävling) skall idrottsutövaren snarast möjligt och senast inom en timma efter kallelsen inställa sig till kontroll, om inte annat överenskommits med ansvarig dopingkontrollant. Dopingkontrollanten kan, på uppmaning av dig, ge dig information om hur kontrollen går till. Du måste kunna identifiera dig vid en dopingkontroll. 3. Val av urinprovsbehållare Du blir ombedd att välja ut en behållare för urinprovet Svenska Cykelförbundet 25 (53)

26 4. Urinera under uppsikt Under uppsikt av dopingkontrollanten blir du ombedd att leverera ett urinprov. Du måste kunna producera en mängd av 75 ml urin. Har du problem med att få till stånd tillräckligt med urin kan du göra om detta i ett nytt prov. Du får då själv fylla på de båda proven till ett prov. 5. Val av flaskor När du lämnat tillräckligt med urin blir du av dopingkontrollanten ombedd att välja ut två förpackningar med däri, två flaskor. 6. Fördelning av urin Du häller under uppsikt av kontrollanten urinen i de två flaskorna. I A-flaskan skall minst 50 ml urin finnas och i B-flaskan minst 25 ml. Det ska finnas kvar en liten kvantitet urin. Detta för att kontrollanten ska kunna mäta om provet är brukbart. 7. Kvalitetskontroll Det krävs en liten mängd urin för att man ska vara säker på att provet ska kunna användas av dopinglaboratoriet. Surhetsgraden (ph-värdet) ska ligga mellan fem och sju och den specifika vikten ska vara högre än Uppfylls inte dessa krav får du göra om provet. 8. Förslutning av proverna Du försluter själv flaskorna. För att se att detta är okay ska du vända flaskan upp och ned för att se att provet håller tätt. Den unik kod som finns på flaskorna noteras på dopingformuläret. Flaskorna beläggs med sigill. Kontrollera alltid att koderna stämmer överens och anges korrekt. Proverna skickas sedan till ett godkänt dopinglaboratorium. Svenska Cykelförbundet 26 (53)

27 9. Upplysningar Dopingkontrollanten frågar dig om eventuellt bruk av läkemedel och andra preparat (kosttillskott etc.) de senaste sju dagarna. Ha alltid eventuella läkarintyg på läkemedel från läkare med dig. Signering av kontrollformuläret På formulär skriver du ett kryss i ja-rutan, signerar med ditt namn och godkänner därmed att proceduren genomförts enligt reglerna. Anser du att något varit fel kan du skriva nej och notera anledningen på formuläret. Du måste alltid skriva under detta formulär och får även en kopia av detta som du ska spara. Analys av prover Alla dopingprover behandlas konfidentiellt. Analys av prover skall utföras enligt de regler som gäller för av IOK godkänt laboratorium. Resultat Är provet negativt skall idrottsutövaren snarast underrättas om detta. Är provet positivt skall Dopingkommissionen omedelbart underrättas om detta. Analys av B-prov Om analysen av A-provet utfaller positivt skall den kontrollerade erbjudas att personligen och/eller genom ombud närvara vid analys av B-provet. I de fall du lämnat ett positivt dopingprov kan du bli avstängd tills vidare under utredning. Idrottsutövare som gör sig skyldig till doping, eller den som hjälper en idrottsutövare att dopa sig, kan bestraffas enligt RF:s stadgar. Dömande instans är SCF där all beslutanderätt i disciplinfrågor ligger inom Disciplinnämnden. Som åklagare fungerar RF:s DK. Domslut kan överklagas till idrottens högsta domstol, Riksidrottsnämnden (RIN). Adresser Förbjudna ämnesklasser och förbjudna metoder samt dopinglistor, regler och dispensansökningar kan du finna på: (RF) (SCF) (UCI) (WADA) (IOK) Svenska Cykelförbundet 27 (53)

28 Dopinglistor Listan över förbjudna substanser och metoder (dopinglistan) antas årligen av WADA och gäller alla idrotter. Dopinglistan är antagen av RF:s Dopingkommission med svenska tillämpningar. Internationellt gäller härutöver respektive internationellt specialidrottsförbunds regler (UCI) och vid Olympiska spel gäller Internationella Olympiska Kommitténs regler.aktuell lista finns införd på WADA:s hemsida och RF:s hemsida Ändring av dopinglistan, träder i kraft tre månader efter WADA:s offentliggörande härav, om inte annat anges av WADA. Den s.k. röda listan över dopingklassade läkemedel ges ut i samarbete med Apoteket. Detta är ingen dopinglista i juridisk mening utan ska ses som ett hjälpmedel som ger vägledning när det gäller läkemedel. Här sammanfattas reglerna på ett lättillgängligt sätt. "Röda listan" finns även som broschyr, i behändigt plånboksformat. Hämta den gratis på närmaste Apotek. Sammandrag av gjorda förändringar i dopinglistan 2005 WADA har på nytt sett över strukturen på listan. Därmed har vissa dopingklasser fått nytt namn eller ny plats i listan jämfört med föregående år. Andra nyheter är: Gränsen för tillåten kvot testosteron/epitestosteron minskas från 6 till 4. Förbudet mot kortison i form av salva tas bort och kräver inte längre någon dispens. Kravet kvarstår dock ifråga om injektioner och tabletter. Astmamedel i form av beta-2-stimulerare, blir förbjudet även utanför tävling och användande kräver således beviljad dispens på samma sätt som vid tävling. Gonadotropiner och medel med antiöstrogen effekt, som tidigare bara var förbjudna för män, förbjuds även för kvinnor. Gruppen av förbjudna smärtstillande medel har utökats med fentanyl och besläktade preparat. Svenska Cykelförbundet 28 (53)

29 WADA:s Dopinglista Här finner du ett sammandrag av WADA:s lista, för en komplett lista hänvisas du till RF:s eller WADA:s hemsidan. SUBSTANSER OCH METODER FÖRBJUDNA SÅVÄL VID TÄVLING SOM UTANFÖR TÄVLING FÖRBJUDNA SUBSTANSER S 1. SUBSTANSER MED ANABOL EFFEKT Substanser med anabol effekt är förbjudna. 1. Androgena anabola steroider (AAS) 2. Andra anabola substanser inkluderar, men är inte begränsade till: Klenbuterol, zeranol, zilpaterol. S 2. HORMONER OCH BESLÄKTADE SUBSTANSER Följande substanser, inkluderande andra substanser med liknande kemisk struktur eller biologisk(a) effekt(er), och deras frisättande faktorer, är förbjudna: 1. Erytropoietin (EPO) 2. Tillväxthormon (hgh), Insulinliknande tillväxtfaktor (IGF-1), Mekaniska tillväxtfaktorer (MGF:s), 3. Gonadotropiner (LH, hcg), 4. Insulin 5. Kortikotropiner S 3. BETA-2-AGONISTER Medicinskt behov att inhalera formoterol, salbutamol, salmeterol och/eller terbutalin skall styrkas med läkarintyg i enlighet med RF: s föreskrifter om dispens. Annat bruk av beta-2 stimulerare förutsätter särskild dispens beviljad i enlighet med RF: s föreskrifter om dispens. S 4. SUBSTANSER MED ANTIÖSTROGEN AKTIVITET S 5. DIURETIKA OCH ANDRA MASKERANDE SUBSTANSER FÖRBJUDNA METODER M 1. ÖKNING AV SYRETRANSPORTEN M 2. KEMISK OCH FYSISK MANIPULATION M 3. GENDOPING Svenska Cykelförbundet 29 (53)

30 SUBSTANSER OCH METODER FÖRBJUDNA VID TÄVLING S 6. STIMULANTIA S 7. NARKOTISKA ANALGETIKA S 8. CANNABINOIDER S 9. GLUKOKORTIKOIDER (KORTISON) Glukokortikoider är förbjudna när de administreras oralt, rektalt eller som intravenös eller intramuskulär injektion. Sådan användning kräver en ordinär dispens. Allt annat bruk kräver en förenklad dispens. Kortisonberedningar för användning på hud är ej förbjudna. SUBSTANSER FÖRBJUDNA INOM VISSA IDROTTER P 1. ALKOHOL (gäller ej cykel) P 2. BETABLOCKERARE (gäller ej cykel) Svenska Cykelförbundet 30 (53)

31 Kortfattad beskrivning av vissa ämnen och deras respektive biverkningar FÖRBJUDNA SUBSTANSER S 1. SUBSTANSER MED ANABOL EFFEKT Exogena* AAS Endogena** AAS * Exogen avser en substans som inte kan produceras på ett naturligt sätt i kroppen, ** Endogen avser en substans som kan produceras på ett naturligt sätt i kroppen. Androgena anabola steroider (AAS) Vanligast: Testosteron, nandrolon, stanozolol, Dianabol s k "ryssfemma" (methandienon) Med anabola steroider menas manliga könshormoner, både de som förekommer naturligt i kroppen, t.ex. testosteron och de man framställt på konstgjord väg. Med anabol menas vävnadsuppbyggande medan steroider är en grupp organiska föreningar, hit hör bland annat könshormoner. Testoseron är det viktigaste manliga könshormonet men det har både en anabol och en androgen effekt. Den androgena effekten ger upphov till manliga drag som skäggväxt, djup röst och aggressivitet. Som läkemedel har anabola steroider nästa spelat ut sin roll och tillverkas enbart i små mängder i Sverige. Idag används det enbart som behandling av svårt sjuka bröstcancerpatienter och som ersättning till personer som inte bildar egna hormoner. Anabola steroider Anabola steroider är syntetiskt, kemiskt, framställda manliga könshormon. De anabola steroiderna är vävnadsuppbyggande. Man kan i laboratorium ändra kolesterolmolekylen så att man får olika former av steroider. Steroiden är alltså en ren laboratorieprodukt som härmar testiklarnas produktion av testosteron. Man blandar helt enkelt olika kemikalier. En vanligt förekommande anabol androgen steroid, med rysk text på förpackningen, är Metandrostenolon innehållandes 5 mg även kallad Ryssfemmor. Testosteron Testosteron är det viktigaste manliga könshormonet. Det förekommer naturligt hos både män och kvinnor. Män har 20 gånger så mycket testosteron som kvinnor och står bakom utveckling av manliga egenskaper som basröst och kroppsbehåring (androgen effekt). Den effekt som önskas av kroppsbyggare och idrottsmän är de uppbyggande (anabola) egenskaper hos testosteron som verkar på kroppens vävnader, Svenska Cykelförbundet 31 (53)