N:F 25 (340) Fredagen den 22 juni de årg.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "N:F 25 (340) Fredagen den 22 juni 1894. 7 de årg."

Transkript

1 Stoclhnt, Trhins Tryckeri Aktieholnff N:F 25 (340) Fredagen den 22 juni. 7 de årg. Prenumerationspris pr är: Idun ensam kr. 5- Iduns Modetiduing jämte kolorerade plauseher...» 4: 60 Iduns Modet utan kol. pl.... 8: It.v ni Klara v Kyrkogata 7, 2 tr. Allm. telef, el 47. Prenumeration sker å alla postanstalter i riket. Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG. Träffas sh.kra.st kl. 2 3 RedaktionssekT.: J. Nordling. Utglfnlngstid: hvarje helgfri fredag. Lösnummerspris 1 5 öre (lösu :r eudast för kompletteringar).a uiioiin pri s : 35 öre pr nonpareillerad. För»Platssökande» o.»lediga platser» 25 öre för hvarje påbörjadt tiotal stafv. Utländska annons. 70 öre pr uonp.-rad. Charlotte Wahlström. I onsten i våra dagar liknar icke mycket inv konsten i ärhundra- '" dets midt. Detta märker man kanske mest på landskapsmålningen, och likväl var det förnämligast denna, som i medlet af adertonhundratalet bröt nya banor och då uppträdde som en ungdomlig och lifskraftig konst. För fyrtio år sedan hade de svenska landskapsmålarne just frigjort sig från det mörker, där Fahlcrantz förde spiran. Hans mörkbruna grundton hade utbytts mot friskare färg, och 1850-talets svenska målare, med Edvard Bergh i spetsen, ville icke låta sig nöja med det obestämda och ungefärliga, som var tillräckligt för det då äldre släktet. Man fann icke nog att»se naturen så som den af en himmelsk ande måste å- skådas», hvilket den gamla kritiken hos oss hade funnit så förtjänstfullt, utan man gick ut i naturen och såg med egna jordiska ögon, äfven om man icke ännu stannade där och fullbordade sin tafla i fria luften. Adertonhundrafemtiotalets målare tilltrodde sig icke att, såsom sina föregångare, återgifva»själfva andan» i en främmande natur, utan att någonsin ha satt sin fot i det landet, eller att måla en bestämd ort, som de aldrig sett. De trängtade efter sanning, hvarorn företrädarne aldrig hade bekymrat sig, om också sanningen visst icke fullt uppnåddes. Hvad de ansågo för full sanning, betraktas nu som något ganska konventionelt. Hvad de förklarade vara»friskt i färgen», kallas nu»brun sås», och mången käck friluftsmålare i våra dagar påstår, att det just icke var mycken skillnad mellan Fahlcrantz och Edvard Bergh. Detta är onekligen att göra sig skyldig till stor orättvisa. Så långt man i vår tid än lämnat det Berghska målningssättet bakom sig, bör man väl därför icke glömma, att det var just detta, som bröt med det gamla och förkonstlade. Ehuru det nog kan vara sant, att det är större olikhet mellan en tafla af Edvard Bergh och en rask friluftsmålning på 1890-talet än mellan den förra och ett stycke af Fahlcrantz, så står dock hela den nutida landskapsmålningen i Sverige uti tacksamhetsskuld till den Berghska perioden, ty

2 194 IDUN Hur ljuft att skåda i naturen! Säll den, som däri blicka kan! Han ser i blommorna och djuren En skrift om världens upphofsman. I källans hviskning, flodens brusning, I daggens prakt, pä blommans skrud, I åskans blixt, i västans susning Han hör och skådar samme Gud. C. F. Dahlgren. det var dock denne, som bröt med den gamla slentrianen, och ur den brytningen har det nya och lifskraftiga utvecklat sig. Men äfven med denna sanning för ögonen måste man medgifva, att landskapsmålningen i våra dagar icke har mycket gemensamt med hvad som målades af Edvard Bergh och hans samtida. Själfva uppfattningen är annorlunda, målet också olika, och förfaringssättet är himmelsvidt skildt från det, som användes för några årtionden sedan. Allvar i konsten är åtminstone skrifvet på den nya landskapsmålningens fana, äfven om man skulle fuska litet ibland med uppgiften. Naturens rättigheter äro erkända och förklarade oantastliga. Den nutida landskapsmålaren söker fatta naturföreteelserna i deras fulla sanning. Hau nöjer sig icke med att söka återgifva den lokala karaktären af en viss trakt den vårdslösar han kanske alltför ofta men sträfvar att samla det flyktiga intrycket af all naturföreteelse till en samfäld verkan, synnerligen genom ljusets trollmakt, för att därmed tränga djupare in i naturens stämningslif. Sanningen i ton har den nutida landskapsmålaren framför allt för ögonen. Målerisk skall taflan vara, och därför söker konstnären att ur naturen frigöra ljuset och därmed den stämningsfulla färgen, hvaremot han ej fäster så stor vikt vid formen. Därigenom inträffar ock, att han icke så mycket bryr sig om hvad han målar, blott han ur sin modell kan framlocka målerisk verkan. Om föremålet betyder något i och för sig, är honom likgiltigt, endast det tjänar hans måleriska afsikter. Det är om det ofvan stående jag önskat erinra såsom en inledning till de rader, som man anmodat mig att skrifva till fröken Charlotte Wahlströms bild, enär denna konstnärinna är just en af våra mest betydande landskapsmålare i närvarande tid. Hon söker icke att göra sin konst gällande genom stora dukar eller med att framställa ämnen, som i och för sig äro af betydenhet. Det personliga i hennes konst är alltid ett uttryck för något blygt och tillbakadraget, men icke därför svagt eller otillräckligt. Det ligger tvärtom mycken styrka i hennes färg, men hon älskar företrädesvis att måla lyriska stämningar, när solen sjunker eller när månen är på uppgående, och dem återger hon varmt och känsligt, till och med poetiskt stämningsfullt. Det är i allmänhet naturen i dess ensamhet som hon tolkar på ett tilltalande sätt, oeh hon för oss stundom äfven ut på ödsliga hedar, men i hvilkas torftighet hon förstår att, ntan något angrepp på sanningen, inlägga ett behag, som fängslar och tilltalar.skönhetssinnet. Ögat smekes af Charlotte Wahlströms förträffliga färg, som aldrig gör sig skyldig till öf verdrifter åt vare sig det ena eller andra hållet, aldrig är rå och brutal, men kraftig och mättad, ej heller någonsin matt, men fullt harmonisk. Denna konstnärinnas stora förmåga att se och återgifva det måleriska i naturen har sitt säkra stöd i en pålitlig teknik, men vid betraktandet af hennes taflor känner man sig icke frestad att för behandlingens förtjänster glömma det som denna behandling skall åstadkomma, glädjen öfver den afbildade naturens skönhet. Nu för tiden sätter man annars ofta»fakturen», utarbetningssättet, i främsta rummet och söker inbilla allmänheten, att man företrädesvis bör söka komma under fund med huru det är gjordt, hvarför också mindre förfarna konstbedömare försöka sig på famlande teoretiserande i det egentliga konsthandtverket, t. ex. om färgens uppläggande på paletten och om den skall blandas där eller först när den satts på duken, med mera sådant, hvilket allt borde få öfverlämnas till konstidkarne själfva, enär det endast drager allmänhetens uppmärksamhet från hufvudsaken i konstverket, hvilken obestridligen är det intryck, som taflan åstadkommer, den glädje, hon som fullbordadt arbete skänker oss eller det behag hon väcker. Med tillgodogörande af alla de förmåner, som en god teknik skänker, men på hvars närmare analys vi icke behöfva försöka oss, förstår Charlotte Wahlström att på åskådaren öfverflytta det lefvande intryck, hon själf otvifvelaktigt erfar vid betraktande af naturen, och det är därför man känner sig så behagligt, stämd, då man står framför hennes målningar, och så trygg i denna stämning. Sannolikt har Charlotte Wahlström redan tidigt lärt sig betrakta naturen med denna ömma och hängifna kärlek, som framlyser ur hennes arbeten, men det var dock icke så alldeles tidigt, som hon började göra den fruktbärande i konsten. Till akademien i Stockholm kom hon senare än flertalet af hennes jämnåriga. Hon åtnjöt först undervisning i slöjdskolan här, men år 1879 vann hon inträde på Konstakademien, och, väl ditkommen, väckte hennes begåfning uppmärksamhet, och hennes flit ingaf aktning hos lärare och kamrater. Prisämnet målade hon ett par gånger och erhöll hvarje gång penningbelöningar. Tredje gången, det var år 1883, tog hon själfva kungliga medaljen, den högsta belöning akademien utdelar och som blott få kunna eröfra. Ämnet var Skogigt berglandskap med fors, hvilket Charlotte Wahlström behandlade med långt större framgång än man vanligtvis finner hos akademiens elever. Därmed var också konstälskarnes uppmärksamhet riktad på den talangfulla målarinnan. Äret därpå tilldelades henne ett stipendium på 1,000 kronor och följande år ett på 500 kronor, men akademiens stora resestipendium har hon, ehuru genom kungliga medaljen därtill berättigad, icke kommit i tillfälle att erhålla. Detta oaktadt har hon ingalunda försummat att studera i utlandet, väl inseende, att konstnärskapet får sin betydelse först sedan man fått skåda det förnämsta som fordomsoeh nutidskonst frambragt. Charlotte Wahlström har på utländsk botten sett sig om i Tyskland och Belgien, men studerat isynnerhet i Paris, dit hon år 1885 begaf sig första gången. År 1889 vistades hon en längre tid i Harbison, den bekanta konstnärskolonien i ena kanten af Fontainebleauskogen, en plats, som i lång tid varit upptagen af franska och i Frankrike studerande utländska målare, och där, bland andra, sådana storheter som Théodore Rousseau och Franeois Millet haft sina hemvist. Ej heller få svenska målare ha sökt sina motiv i skogen vid Fontainebleau och långa tider uppehållit sig dels i Barbison, dels i Marlotte, på skogens andra sida. De motiv, Charlotte Wahlström numera vanligtvis behandlar, äro dock icke tagna på utländsk mark, utan äkta fosterländska, men hon älskar icke att måla den högnordiska naturen i allmänhet. Hon har visserligen med lika mycken kraft som känsla återgifvit skogsinteriörer och tjärnar på Kolmården, men för det mesta håller hon sig till södra Sveriges milda natur och företrädesvis Skånes, i hvilken hon plägar tillbringa sina somrar, och med hvilken hon gjort sig allt mera förtrogen. I dennas framställande visar hon sig fullt själfständig. Hvad hon lärt i främmande land har utbildat hennes medfödda begåfning och utvecklat hvad hennes svenska lärare hos henne nedlagt, men det har icke förringat värdet af det fosterländska i hennes konstnärsskap. Claes Midsommarnattsfärd. ed pot oacpien gcadt vi ipa. ffjot3ew utan. Håze» PeH Pigget; ftat v HoäPPen Gfefi. 8Holna uld otuggan nuiea: Lundin. oachett»hog»gtönt, Huast i>ld Rua»t,»pt&at» utmed fiotden j?a»t. 3 3en gtönifianse paupunen, måttad aj? BaP»atvn»H do^t,»åtta ol oas, to?t oid toj?t.»pen» 6Pommot 3tö»a juvren. i uått 6 nä, oclv o^öth ocrt Pin3 tota»meltsamt oid oåt &tn3. ätt ^tån Gtuggan»en 8&otna nted Pö^ptvj.Sj»tam vi»tota. gptda un.de»hätnt oorv gpam. ^Cettatne j;å tosdew»ftöta. SDametna oid oattnet» tand jxinga patpot i»tu fiant). JBångt Botto Wt»tifCnaDt uatten m i jot3en» oän»ta uvftj A&uggomApePaD, oäppurtatir! twlol BåD' Pjn oc?i»hum åt -natten? tfråga Getgen fltlng o»»»tå. 8Pvot suatat: nå, ftå, Hå! 3 Sen an3ta Båten, PuAAna, A^unget ^tbfien ttcatin nu. oiuata i Duetten 3u,

3 IDUN TYSTNA, Still, som rvat töst! (tota, fiut et uacpita itäxfatj om oefv såna fangtansfang. 2 R. a t 3en ststa t o n e n SintjganSe fifand Safat, SttanDenS ttan, fot3t af: e&ot, fångt, f å n g t Ivan tngen v vett sftata tabat, ingen oici! nied Btaootop mitpea s t ä m n i n g e n på å t o t n a 9EiDet ensam ifvop. o t Dtoia Dtoppe fitott ij^tån CEat), Som fipan&et oått..intet uåta tungot toj^a. 9TLen i mifda Söktet» sttom SiRtat Pioat oeri e n s m 3tom. 0m tikvat en stunt) vi fituda oss ut Denna s t a m n i n g Cos. (ojuäcet tiat a t t Settefc nös.) all n a t Sarita fvem ui fd/g-ta, nåtsra å t e t shåmt oerv gfam. 8j- e n m u n a t afeoatsanv. chioi -tåt!' fj-uft' ocfi- suum ä t n a t t e n? ^Coat^ot uaxca ocrså vi, ömsom sfttatt oepv Suatmeti? JFtåga oj?t>et. sttfmadt fietgen, uatten som i&ting os» stå. 8ftot suatat: n å, n a, n-å! Fredrik FALANGEN Af Ellen Nycander. ATT "SAMTALA". Bergström. (Forts. o. slut.) [tt samtala väl förutsätter nu visserligen antingen hufvud eller hjärta den goda är icke dum, och hennes vänlighet och sympati uppväg.; den intelligentares snabba uppfattning och klarare tankegång men då väl ett jämförelsevis mycket litet antal människor äro sä klen': utrustade, a t t de sakna båda delarne, skull) nära nog en hvar i någon mån kunna förvärfva denna talang. H u r u kommer det sig då, att den äges af så få, och att det ej sällan händer, att man sammanträffar med personer, begåfvade med både hufvud och hjärta, hvilka hafva rätt stor svårighet att kläda tankar och känslor i o r d? Hvem h a r ej hört den klagan: ack, om j a g ändock k u n n a t säga henne hvad j a g tänkte (kände)! Ja, svårigheten att uttrycka sig k a n hos en del vara så stor, a t t den rent af verkar enerverande på interlokutören. Utan a t t vilja förneka eller förbise, att äfven naturanlagen härvid utgöra en ej obetydlig faktor, måste vi likväl framhål a bristande öfning som egentliga orsaken till den klena förmågan a t t samtala, och som bevis för detta antagande påminna om, hvad som i det föregående blifvit sagdt om personer, com röra sig inom de högsta sällskapskretsarne. Man förvärfvar ifrågavarande färdighet lika litet som hvilken annan som helst utan besvär, och i första r u m m e t måste man ha vaknat till inseende af, a t t den är värd att äga och värd besväret. Sedan man kommit till denna öfvertygelse, h a r man att begagna alla tillfallen till öfning, som erbjuda sig, och hvarken skyggt draga sig u n dan, därför att blygheten vill ansätta ed, eller rygga tillbaka för a t t det förefaller mindre roligt. Mycket gagneligt är det att lyssna till andras samtal, ty därigenom bildar m a n sin smak och lär sig, hvad man bör undvika eller iakttaga. A t t för öfrigt uppställa några regler, efter hvilka m a n skulle kunna lära sig samtalets konst, låter naturligtvis ej göra sig, enär hvars och ens individualitet härvidlag spelar en alltför stor roll, men några antydningar rörande det, som hör till god samtalston, skulle måhända här kunna vara pä sin plats. Deltagande är umgängets krydda, ja, själfva dess väsen, hvarför grannlagenhet, hjärtlighet och sympati i främsta r u m m e t böra prägla vårt samtal. V i böra liksom känna i luften, hvilka ämnen, som äro af intresse och behagliga för vår nästa, välja dem eller komma henne till hjälp liksom på halfva vägen att föra dem på tal; däremot sorgfälligt undvika allt, hvarom hon helst tiger. I n g a människor äro sä afskydda som de, hvilka i sina samtal alltid indraga något oangenämt. Nej, begagna tillfället att betyga din aktning för en annans förtjänst, var förbindlig mot alla och finn din egen glädje i a t t säga andra allt gladt du kan, med ett förbehåll likvisst att du ej förnärmar sanningens kraf! Lusten att tala medmänniskor i lag får aldrig förleda oss till att begagna smickret, hvilket, inom parentes sagdt, endast är etc fult knep för att»ställa sig i n», som för resten af hvar och en ej alltför inbilsk person lätt nog genomskådas. A k t a dig att komma fram med dig själf, din egen person eller dina förhållanden, för sä vidt den andra i egenskap af god vän ej särskildt önskar höra därom, men då är det hans sak a t t inleda detta ämne. D e t hör till samtalskonstens abed, a t t man söker en anknytningspunkt från något område, där den tilltalade är hemmastadd ; genom a t t iakttaga denna regel skall man erfara, h u r lätt och ledigt samtalet med ens flyter. Ä r det en främmande, med hvilken man formerar bekantskap, gör m a n klokt i att först genom andra u n d e r r ä t t a sig något om hans ställning, familj o. d., hvarförutan man löper fara att möjligen»stöta på patrull»; och föres samtalet mellan flere personer är det lämpligast att hålla aig på neutral mark. Härvid h a r m a n då äfven a t t iakttaga, att hvar och en i kotteriet får ett ord med i laget,- så a t t icke en eller två sitta liksom utskjutna från de öfriga och endast fungera som statister.»tala, Betty, håll ej tal!» råder fru Lenngren sin k ä r a dotter, och flere än hon kunna behöfva detta råd. O r d e t samtal innebär en växelverkan mellan två eller flere, och det är ett stort misstag, när någon i ett sällskap anser sig kunna tala kontinuerligt. E n d a s t ytterst få ha ett slags berättigande till ett dylikt ordförandeskap; de allra flesta usurpera det. D e t må låta som en sällsam åsikt, men som redan i det föregående antydningsvis blifvit framhållet, ligger det nära nog lika mycken vikt på att kunna lyssna u p p m ä r k s a m t som på a t t tala väl.»liksom m a n vid fiolspelniog icke allenast måste t ä n k a på den löpande passagen, utan äfven måste hushålla med stråken, så att man har ett stycke däraf kvar för att därmed draga den nästa, så måste man äfven vid kon- 195 versation akta sig a t t u t t ö m m a hela ämnet, så a t t den andra därtill icke kan genmäla något annat än»jaså», hvilket o r a är»ett af de farligaste grund, hvarpå samtal kunna stranda,» säger Louis de Geer i sin spirituella uppsats öfver konversation. Samtalets förnämsta värde ligger visserligen ej i meddelandet af fakta, utan i utbytet af tankar, hvarförutom det j u äfven finnes en mängd andra andliga behof, som fordra ögonblickligt gensvar; men, kommer du med u p p gifter, böra dessa ej vara osäkra och sväfvande, och vill du berätta något, gör du klokt i att först noga påminna dig det. D e t kan annars lätt hända dig, att du glömmer själfva klämmen i historien, liksom den herre, hvilken skulle omtala, huru han åhört ett samtal emellan kronprinsen och baron X., hvarvid baron X. y t t r a t något så kvickt, som berättaren, ledsamt nog, glömt, hvarvå kronprinsen svarat något ännu kvickare, som han också glömt. Stundom hör man äfven personer med ovetenhetens tvärsäkerhet utbreda sig öfver saker, som de fått om bakfoten, eller ämnen, som de ej förstå, och detta h ö r nästan till det mest retsamma en bättre underrättad eller m e r kunnig åhörare kan utsättas för. E t t samtal behöfver ej eller bör k n a p p t vara något afhandlande af djupa frågor eller någon lärd diskussion. M a n förgäte aldrig, att människor hellre vilja blifva roade än undervisade, och här om någonstädes h a r Voltaires kända sats sin tillämpning:»alla sätt äro b r a utom de tråkiga» men hvad som bör uppställas bland fordringarna därpå är, att det är redigt och sammanhängande och ej u r a r t a r till blott munväder eller käbbel, så att m a n ena stunden tager tillbaka hvad man den föregående sagt. F ö r ett visst slag af dispyter m å h ä r varnas, likaså för allt docerande, synnerligast dä det är förenadt med rätthafveri. E n ouppmärksamhet, som vi fruntimmer understundom göra oss skyldiga till, är omsägningar. Lägg märke till, a t t när vi u t t ö m t hela ämnet, börja vi om det från början igen och kunna så sitta och idisla samma sak gäng på gäng. Men detta väcker löje hos en något kritiskt anlagd åhörare. I sammanhang härmed påminna vi om den lilla regeln, att man ej bör uppehålla sig vid samma ämne allt för länge, utan söka omärkligt leda sig från det ena till ett annat. Ingenting är så ägnadt att göra konversationen briljant, som de kvicka infallen; de likna fyrverkeripjäser, men hafva jämte dessas egenskap a t t blända äfven den a t t hastigt förbrännas, hvilket får trösta en hvar, åt hvilken naturen ej förlänat kvickhetens gåfva, som måste vara ursprunglig och hvarken kan framtvingas eller framkonstlas. Keplikera är däremot en färdighet, som kan uppöfvaa, och den snabba repliken verkar särdeles pikant. Mycket beror e t t träffande svar p å, huru pass vaket j a g följer den talandes ord. Tydlighet i svaren skall man k u n n a finna hos personer med icke så synnerligt öfverlägset ingenium, och, i motsats härtill, är det en känd sak, a t t stora talare stundom äro svaga i repliken. E t t lyckligt äpropos eller ett passande citat gör god v e r k a n ; likaså må det attiska saltet anbefallas som en angenäm krydda. Cayenne åter faller ej mången i smaken. Liksom andra talanger h a r äfven denna, som nu varit före, sin teknik. H i t hör röstens modullering.»det var icke så mycket, hvad hon sade, utan tonen...» är ett uttryck, som är välbekant för alla. E n behaglig talröst är ett stort företräde, men har naturen

4 IDUN 196 ej begäfvat oss därmed, kunna vi likväl göra r ä t t mycket för att skola den röst vi fått, så a t t vi t. ex. akta oss för falsetten, undvika härda tonfall m. m. d. Af allra högsta vikt är det, att man benitar sig om att tala ett vårdadt språk, hvartill hör, att man uttrycker sig i riktiga satser, skyr simpla talesätt och tager sig väl till vara för vrängda ord från främmande språk. Däremot bör man ej draga sig för att upptaga en och annan prcvincialism, som understundom kan gifva både färg och karaktär ät framställningen. Öfver hufvud taget är det godt att behärska så stort ordförråd som möjligt. Må slutligen en hvar vinnlägga sig om ett korrekt uttal af vårt vackra modersmål, öfver hvilket vi kunna hysa b e rättigad stolthet. Det är i sanning att beklaga, att det så ofta talas på ett vårdslöst sätt. Dem, som inse värdet af den färdighet, vi velat påpeka, och gärna skulle vilja äga den, men hafva»naturen emot sig», erinra vi till sist om den vise greken, hvilken hade att öfvervinna de otroligaste svårigheter, men lyckades blifva forntidens störste vältalare. Ett utmärkt tillfälle att lära känna Iduns Modetidning, Skandinaviens största och elegantaste, modernaste och billigaste modetidning, erbjuder sig just nu. Af vårkvartalets nummer april, maj och juni återstår nämligen en liten restupplaga, som realiseras till Iduns prenumeranter för det billiga priset af endast 50 Öre för hela koarialet. Dessa nummer, som mot insändande af 50 öre i frimärken till Iduns expedition, Stockholm, portofritt försåndas, meddela alla de nyaste moderna för innevarande års vår- och sommarsäsong. Hvarje nummer, tryckt på elegant papper och i ett format betydligt större än Iduns, omfattar ett 8-sidigt hufvudnummer med 60 å 70 figurer, en stor dubbelsidig mönsterbilaga med mer än 120 tillklippningsmönster samt en 4-sidig likaledes rikhaltigt illustrerad handarbetsbilaga i samma format som hufvudnumret. Sändas 75 öre (i st. f. ken, så erhålles därjämte mer en fin färgtrycksplansch på ena sidan och moderna andra. 50 öre) i frimärmed hvarje nummed modebilder hårfrisyrer å den Redaktionen. ] V I o l n. Af Sophie Linge. i f ^ å krönet af backen låg prästgården med sitt f l ^ P mörka, brutna tak och sina rödmålade väggar. Under de gamla lönnarna, som flätade en grön häck öfver gårdsplanen, var det sommaren om nästan ständig skugga, men på baksidan af byggningen fingo solstrålarne fritt spela in bland de mänga fruktträden och bärbuskarne samt gifva doft, färg och sötma åt rosorna och jordgubbarne. Där hade också bikuporna sin plats, under salsfönstren, och när dessa stodo öppna, hände det ibland, att ett och annat litet bi förirrade sig ända in till den stora blomstervasen, hvilken alltid under sommaren utgjorde medelpunkten på det runda matbordet. Nu var det narcissernas, syrenernas och äppelblommornas tid. Man behöfde ej vara sparsam på blomster härute på landsbygden och den gröna majolika vasen var också i dag fylld med ett fint urval af hvad trädgård och ängar hade skönast att bjuda på. I dag. Men hvem skulle i morgon med konsterfarna händer ersätta de vissnade blomstren med nya? Hvem skulle med ett kärleksfullt leende möta gamle prostfar i dörren, när han trött kom tillbaka från sin vandring utefter äkrarne, eller följa honom därunder och med intresse lyssna till hans funderingar öfver årsväxt och täckdikning? Hvem skulle ha länstolen, nattrocken och tofflorna i ordning, när han frusen och medtagen kom från något långväga»sockenbud» under vintern? Hvem knyta prästkragarne och den hvita halsduken om hans hals? Hvem skulle hädanefter med tusen små ömma kärleksbevis förljufva hans ålderdom? Dagen hade förut varit vacker, men hu steg ett åskmoln upp och förmörkade luften. Endast på baksidan af prästgården var det ännu strålande solsken och de små flitiga bien flögo där ut och in i sina kupor, likasom om ingenting ovanligt vore på färde. Omkring kyrktornet, som höjde sig öfver lindarna på andra sidan kyrkhagen, kretsade kajorna, utstötande små oroliga skrik. Några af dem kommo ibland ända fram till prästgårdstrappan, där de slogo sig ned i en lång mörk rad på det nedersta trappsteget, med de små glindrande ögonen spejande inåt den mörka törstugan. Men ingen gifmild hand öppnade för dem i dag och ingen uppmärksammade dem. Hvem skulle också göra det hädanefter? Ute vid grinden stod prosten. Kaftanen hängde i slankiga veck efter hans magra kropp, och de tunna grå lockarne rördes oroligt fram och tillbaka af blåsten. Med vänstra armen hade han gripit ett nervöst tag om grindstolpen, som han maktlöst hvilade sig emot och i den högra handen höll han sin näsduk. Han höjde armen och viftade med den hvita duken.»på half stång» mumlade han sakta»endast på half stång.» Bredvid och bakom honom stod en hel skara af gårdens folk, alla i högtidskläder. Rättaren, den gamle drängen, högljudt snyftande, pigorna, rättarens barn med smörgåsar i händerna, gamla Malena, som brukade rensa i trädgården. Och utanför staketet samt efter vägen många af församlingsboarne. Prostfar var ju icke ensam. Det hade ej regnat på länge och landsvägen sände skyar af dam efter åkdonet, som rullade fram efter densamma. Men genom det grå molnet kunde man ännu skönja tvänne ansikten, ett sorgset manligt, ett älskligt och förgråtet kvinnligt. De vändes rätt mot prästgården och den gamle fadern, ty det gällde nu att med en sista hungrig, intensiv blick göra sig till godo allt hvad de kunde af det kära de lämnade. De båda unga lågo på knä i åkdonets sits och hade fast omslingrat hvarandra med hvarsin arm. Fråu de lediga händerna lladdrade deras näsdukar.»hvad Gud förenat skall människor icke åtskilja» hviskade prosten med torra läppar. Åkdonet hade nu kommit till backsluttningen och sjönk där ner, tum efter tum, för de kvarvarandes blickar. Nu syntes blott de båda hufvudena, till sist en näsduk och en halmhatt hvilka gjorde några konvulsiviska vinningar en sky af dam och afskedet var slut. Då vände sig den gamle prosten om. Ej ett ord kom öfver hans läppar. De omkringstäende veko vördnadsfullt åt sidan, när han med långsamma steg styrde kurs mot trappan Endast gamla Malena kunde ej hålla sig. Hon rusade fram och grep prostens ena hand mellan sina båda samt kysste den.»åh, Herre Gud!» sade hon blott. Detta blef signalen till allmän jämmer. De, som förut hållit sig tappra, brusto nu i gråt, barnen glömde sina smörgåsar och med munnarne fulla, satte de i med hög diskant, och kajorna flögo förskräckta, högt öfver lönnarna, tillbaka till sitt kyrktorn. Men en djup sorg tar sig ej alltid uttryck i ord, och ehuru ryckningarna kring gubbens mun visade, att en stor och öfvercäldigande smärta ar betade i hans bröst, kom dock ej ett ljud öfver hans fast sammanpressade läppar. Han vände sig blott om, då han kom upp pä trappan och nickade åt alla dessa, hvilka följde honom med rnedlidsamma blickar, som om han velat säga:»jag tackar er för ert deltagande, kära vänner, men jag vill nu helst vara för mig själf.» Och han hade sannerligen behof däraf. Ingen människa skulle få veta hvad det offer han gjort hade kostat honom minst af alla hon, som nu vid sin makes, missionärens sida, rullade fram efter den dammiga landsvägen.»hans lilla Helga! Hans Ijufva, lilla majblomster! Enda dottern hans ålderdoms tröst!» Det hade varit en het strid mellan far och dotter, innan det blifvit bestämdt, att hon skulle lämna honom. Kärlekens vapen hade korsats därunder och gifvit ifrån sig gudomliga blixtar. Det hade blödt ur öppna sär, men man hade lagt själfbehärskningens slöja däröfver för att dölja dem för hvarandra, och dock hade de båda hela tiden vetat, att de funnits där. Den gamle fadern hade segrat. I kyrkan, där han själf läst välsignelsen öfver de båda unga, hängde ännu kransame, med hvilka den blifvit prydd, och han tyckte sig ännu höra, hur den sista orgeltonen af bröllopspalrnen dog bort under hvalfven. Nej, den skulle ej dö bort. Den skulle ständigt upprepa sig själf däruppe i helgedomen och aldrig sluta att sjunga om hans lilla välsignade majblomma. Den skulle ständigt gå som en fin, klingande silfverton genom kyrkklockornas allvarsamma stämma eller orgelns mäktiga brus. Han skulle alltid igenkänna den som en hälsning från henue. Då han kom in i salen, var det mörkt och kallt. Askvädret hade passerat sin väg öfver zenith och gömt undan solen. Men dess kontur var randad med en skarp, gyllene kant. Prostfar stod länge vid fönstret och såg därpå. Han såg till dess hans ansikte klarnade upp och det smärlfylda draget kring munnen jämnades ut.»sol» sade han för sig själf»sol, du finnes dock där och skall en gåog bryta fram igen. Nåd du skall återförena oss en gsng.» Den barnlösa. et finns många människor, som anse det alldeles själfklart, att ett barnlöst äktenskap är olyckligt, att man och hustru ej haf. a en glad stund, emedan de täras af lädgtan efter ett barn.» H a r ni b a r n?» eller»ni har väl också b a r n?» Dessa frågor riktas under samtalets lopp vanligtvis till en fru, dä hon gör bekantskap med en främmande människa. Och på det nekande svaret följer då ofta e t t :»ack, sådan skada» eller»det gör mig ondt,> åtföljdt af beklagande blickar, om icke af den långt ifrån finkänsliga anmärkningen:»är inte er man ledsen öfver d e t?» Dylika talesätt kunna j u förefalla tämligen betydelselösa och likväl verka de sårande, emedan en barnlös fru icke får höra dem blott en gång, utan dag efter dag. L å t o m oss antaga, att en hustru verkligen sörjer öfver sin barnlöshet, eller att hon är medveten om att hennes man bittert saknar klatigen af m u n t r a barnröster vid den husliga härden, så måste dylika anmärkningar alltid på nytt upprifva såret, och vi äro då l i k a ' kärlekslösa, som om en af hälsa strålande människa beklagade' en sjuk för de plågor, han måste utstå, och prisade hälsans värde, eller som om en frisk och färdig person vidt och bredt beklagade en krympling, eller om en rik, af öfverfiöd omgifven dam för sin i torftiga omständigheter lefvande väninna skulle skildra de behag, som lyx och välstånd skapa, ett sätt att gå tillväga, som väl ändå af alla skulle anses som en stor taktlöshet. A t t vid hvarje tillfälle ömka en hustru, som känner sig verkligt olycklig, emedan hon är barnlös, är likaledes i hög grad kärlekslöst. Men den åsikten, att ett barnlöst äktenskap skulle vara liktydigt med ett olyckligt, hvilar helt och hållet pä en villfarelse. Lyckliga och olyckliga äktenskap förekomma såväl bland dem, som ha barn, som bland dem, som inga äga. Visserligen är det naturligt, att föräldrarna älska sina barn, men det man aldrig

5 IDUN ägt känner man ej så stor längtan efter, och om hustrun slipper plågor och besvärligheter, är ofta förhållandet mellan makarne det t ä n k b a r t lyckligaste. Men för dessa p a r ligger ofta en stor fara för deras lycka j u s t i de beklaganden de få höra af sin omgifoing. F r u n s jämnåriga väninnor tröttna ej a t t berätta om de många glädjestunder de upplefva tillsamman med sina barn, mannens bekanta och kamrater berätta om sina pojkars upptåg, och som afslutning af historierna följer vanligtvis en anmärkning såsom: >En sådan pojke skulle du också ha,» eller»lyckan inom äktenskapet blir fullkomlig först då barnen komma.» Vid årsskiftet, vid en födelse- eller namnsdag försumma släktingar och b e k a n t a sällan att hälft p å skämt, hälft på allvar till sin gratulation tillägga den önskan, att föräldraglädjen, om ock sent, mätte komma på deras lott etc. Det barnlösa paret hör sig dagligen beklagas, och det bör ej förundra någon, om m a karne själfva slutligen komma till den öfvertygelsen, a t t själfva kvintessensen i deras lycka fattas. De bu missbelåtna och missmodiga öfver att det nekas dem något, som kommer andra till del, deras barnlöshet blir under t i dernas lopp den sårbara punkten, som "de i sina samtal söka undvika, och endast alltför lätt stores därigenom den äktenskapliga lyckan. J a g är fast öfvertygad om, a t t antalet lyckliga äktenskap, trots barolösheten, skulle vara ännu större, om icke släktingar och bekanta till ett dylikt par genom sitt medlidande och beklagande undergräfde lyckan. De hustrur, som i öfvermåttet af sin moderslycka icke tröttna att beklaga sina b a r n lösa bekanta, borde vara mindre förhastade och betänka, att dessa visserligen gå miste om mången glädje, men att de också besparas mången smärta. Må de först vänta och se, om deras små bli dem till verklig lycka, hvilket ej på långt när är h ä n d e l s e D, därför att lille K u r t är en kraftig, stark och vaken gosse, eller att den tioåriga Greta utvecklar sig till en vacker, munter flicka, som lofvar sina f ö r äldrar mycken glädje. Månget ömt modershjärta, som var utom sig af lycka öfver sina älsklingar, har sedan brustit af alla de bekymmer en vanartig son beredt, eller öfver det oförskylda lidande, som en olyckligt gift dotter bringar öfver föräldrahuset, för a t t icke tala om de barn, som i sina ungdomsår blomstra och gifva anledning till de skönaste förhoppningar, för a t t sedan plötsligt, trots den mest uppoffrande vård, vissna bort och dö. Säkert har mer än en moder förr eller senare afundats den af hennes väninnor, som aldrig känt lyckan att k a l l a ett barn s i t t e g e t, men s o m äfven blifvit besparad en dylik s m ä r t a. Glädjen er därför, I unga mödrar, åt eder lycka och våren stolta öfver edra älsklingar, men akten er att m e d tanklösa ord såra edra barnlösa bekanta, akten er, att genom e r t medlidande utså tvedräkt, misstroende och förstämning emellan ett p a r förut lyckliga makar! Maria Magdalena. 197 prenumeration utgår med juni månad, att i g o d t i d f ö r n y a d e n s a m m a till å r e t s slut. Som våra läsarinnor känna, inträffar den 28 juli en bemärkelsedag, som p å m å n g a h a n d a s ä t t k o m m e r a t t firas i d e nordiska rikena det danska kronprinsparets silfverbröllopsdag. Ej minst är det intresse, som h ä r h e m m a i Sverige k n y t e r s i g k r i n g d e n b e t y d e l s e f u l l a festen helt naturligt från den folkkära»sessans» fädernesland. Till e t t blygs a m t u t t r y c k af d e v a r m a känslor, m e d hvilka K a r l X V : s dotter alltid omfattats af s v e n s k a k v i n n o r, h a r I d u n d ä r f ö r o c k beslutit a t t till h ö g t i d s d a g e n u t s ä n d a ETT RIL<T ILLUSTRERAD S I L F V E R B R Ö L L O P S N U M M E R, hvilket i bunden och obunden form kommer att sysselsätta sig m e d olika faser a f k r o n p r i n s e s s a n L o v i s a s lif, s o m b a r n, s o m u n g flicka, b r u d, m a k a o c h m o d e r. E n s t o r m ä n g d fint u t f ö r d a p o r t r ä t t o c h illustrationer kommer att värdigt sluta sig till t e x t e n, s å s o m e t t c h a r m a n t hels i d e s p o r t r ä t t af silfverbruden, d e t n y a s t e som finnes, p o r t r ä t t af b r u d p a r e t för t j u g u f e m å r sedan, p o r t r ä t t af h e n n e s barn, vyer från de svenska och danska h e m m e n in, m. A f alldeles särskildt intresse b l i : dels e n s e r i e p o r t r ä t t a f samtliga tärnor och marskalkar p å bröllopet för tjugufem år sedan, hvilka vi g e n o m y n n e s t f u l l t t i l l m ö t e s g å e n d e s a t t s i t i l l f ä l l e a t t u t f ö r a efter kronprinsessans eget minnesalbum; dels e n s t ö r r e afbildning a f d e n silfverbröllopsgåfva, d e k v a r l e f v a n d e af d e s s a t ä r n o r o c h marskalkar ämna öfverlämna åt brudparet, n ä m l i g e n d e a f a r t i s t e n John Kindborg utförda målningarna från Stockholms, Ulriksdals och Haga slott, infattade i en gemensam, praktfull ram. G e n o m g o d h e t s f u l l t t i l l s t å n d a f g i f v a r n e o c h öfverenskommelse med artisten h a r Idun f ö r v ä r f v a t ensam rätt a t t r e p r o d u c e r a detta intressanta konstverk. Därjämte k o m i n e r m y c k e t a n n a t af i n t r e s s e a t t inrymmas i numret. Det andra praktnumret, som kommer att utgifvas under det senare halfåret, blir Iduns omfångsrika och präktigt I L L U S T R E R A D E J U L N U M M E R. V i h a f v a i å r f ö r f ö r s t a g å n g e n vidt a g i t d e n å t g ä r d e n a t t r e d a n u n d e r somm a r e n påbörja j u l n u m r e t s artistiska utsmyckande och tryckning, hvarigenom ökad tid vinnes att på desamma nedlägga all den omsorg, den högt utvecklade, moderna tekniken medgifver. I l l u s t r a tionernas utförande k o m m e r alltså i år a t t betydligt öfverträffa h v a d v i h i t t i l l s k u n n a t b j u d a p å, l i k s o m v i l y c k a t s förv ä r f v a synnerligen utmärkta textbidrag af våra förnämsta författare. Tvänne praktnummer af IDUN, V i våga därför hoppas, att när vårt julnummer e f t e r flere m å n a d e r s f ö r a r b e t e n till sist träder innanför våra abonnenters dörrar, d e t s k a l l k u n n a g ö r a d e t m e d h e d e r n af h v a r t f ö r sig af s t o r t i n t r e s s e, u t s ä n d a s under det senare halfåret och k o m m a utan några som helst extra kostnader s a m t l i g a v å r a p r e n u m e r a n t e r till h ä n d a. D e t ä r därför af vikt för e n h v a r, h v a r s a t t v a r a något verkligt framstående af svensk tidskriftslitteratur. Ä n n u ett par saker beträffande detta senare halfår anse vi b ö r a särskildt påpekas. Sedan Frans Hedbergs pågående följetongsroman: slutats, begynner»vacklande grund» af- med det nya halfårets första nummer en ny fängslande följetong : "I Ö s t e r s k ä r ", BYGDETYPER OCH a f Johannes BYGRDELIF, Sundblad, i hvilken den populäre och framstående f ö r f a t t a r e n i e n s e r i e högeligen friska skildringar med kännarehand tecknar svenskt skärgärdslif. V i ä r o ö f v e r t y g a d e, a t t d e k o m m a a t t läsas med mindre vanligt nöje. T i l l h ö s t e n f ö r e s t å r s e d a n den stora skönlitterära täfling med ett pris på ej mindre än 2, kronor, s o m I d u n u t l y s t, o c h h v i l k e n vi, a t t d ö m a af d e t intresse, som från författarekretsar ägnats densamma, hoppas skola medföra för vår l ä s e k r e t s vinningen af ett eller annat verkligt framstående litterärt verk. D å härtill kommer, att Idun under det senare halfåret skall bemöda sig a t t genom alla nummer o c h på alla områden b j u d a och vi sina l ä s a r i n n o r den bästa mest omväxlande läsning, kunna påräkna trofast hoppas s t ö d a f alla våra gamla vänner och många nyförvärfvade därtill. Alla skäl torde omedelbart därför föreligga att förnya prenumerationen. O m enhvar a f v å r a g a m l a v ä n n e r b l o t t vill f ö r v ä r f v a oss ny prenumerant, skall v å r t a c k s a m h e t s p o r r a oss a t t p å allt sätt ytterligare befästa I d u n s anse- en e n d e s o m vårt lands bästa familjeblad och kvinnotidning. F ö r nytillträdande prenumeranter ä r s ä r s k i l d t a t t m ä r k a, a t t d e e r h å l l a en ny följetong början. fullständig Stockholm i juni från. Redaktionen JVEagdalena Ett För Idun tecknadt af halfårets af Idun. ^udensdiöld. hundraårsminne. GEORG NORDENSVAN. (Forts.) a n s k e visste hon, h u r m y c k e t den m a n n e n s ' ord voro v ä r d a, a l l t nog, hou visade honom ifrån sig n ä r a n o g med f ö r a k t och hans k u n g lig höghet fick feber, l a d e sig till sängs för e t t p a r d a g a r, g r ä t och s u c k a d e och skref d e t e n a k r y p a n d e ö d m j u k a brefvet efter d e t a n d r a till den s t å n d a k t i g a s k ö n a,» h v a r s d y g d och trofasthet h a n» för a t t n y t t j a ett k o m i s k t u t t r y c k u r ett a f A r m f e l t s b r e f»begråter, men admirerar-». H o n b e s v a r a d e h a n s skrifvelser m e d a t t l ä m n a hofvet och r e s a till l a n d e t för a t t u n d g å b å d e den efterhängsne och d e t s k v a l l e r, h a n s u p p f ö r a n d e v ä c k t till lif. Hur hertigen h ä m n a d e s, ä r b e k a n t. Det dröjde ett år, i n n a n tillfallet erbjöd sig, m e n h a n v a r ej d e n, som g l ö m d e en f ö r o l ä m p n i n g. K o n s p i r a t i o n e n mot h a n s egen m a k t s t ä l l n i n g blef u p p d a g a d s å ock fröken R u d e n s c h ö l d s d e l a k t i g h e t i»den infame A r m f e l t s n e d r i g a anslag.» S ä r s k i l d t g e n t emot fröken R u d e n schöld v a r»den f ö r s m å d d e ä l s k a r e n» e n ligt e t t y t t r a n d e af T r o l l e - W a c b t m e i s t e r» u t o m a l l a ilskenhelens g r ä n s e r j a g a d». H a n

6 h a d e o m k r i n g sig flere personer, som f r u k t a t samma frökens inflytande och sitt eget d e t r o n i s e r a n d e, och som ville g ö r a a l l t h v a d de k u n d e för a t t få h e n n e o s k a d l i g. Upp t ä c k t e n af k o n s p i r a t i o n s p l a n e n k o m därför u t o m o r d e n t l i g t läglig. I fröken R u d e n s c h ö l d s s ä n g k a m m a r e i p r i n s e s s a n s p å l a t? själf var prinsessan u t r i k e s i n t r ä n g d e nattetid polismäs t a r e n, j u s t i t i e k a n s l e r e n, officerare och poliser. M a n ö p p n a d e hennes lådor, men fann d ä r inga a n d r a p a p p e r ä n h e l a bingen af hertigens kärleksbref, fulla af böner och s t o r s t å t l i g a löften. H o n f ö r k l a r a d e s a r r e s t e r a d, flyttades till g a m l a K u n g s h u s e t n u v a r a n d e S v e a hofrätts byggn a d p å R i d d a r h o l r a e n, insattes i ett oeld a d t a r r e s t r u m hon uppgifver själf, a t t det v a r i s a m m a r u m, d ä r A n c k a r s t r ö m v a r i t ins p ä r r a d och h o t a d e s med h a n d k l o f v a r och t u m s k r u f v a r, i fall hon ej ville förråda A r m felts öfriga k o r r e s p o n d e n t e r. H o n förblef fast och modig. Med styrka och fintlighet f ö r s v a r a d e hon sig u n d e r de o ä n d l i g a, p i n s a m m a förhören. D e t v a r ej blott t r a k a s s e r i e r af o l i k a slag, hon n u blef u t s a t t för, u t a n äfven för v e r k liga s k ä n d l i g h e t e r. V e d e r b ö r a n d e, som a n s t r ä n g d e sig för a t t k u n n a v a n ä r a henne i största möjliga g r a d, l ä t o ej e n d a s t införa hennes intima bref till A r m f e l t i r ä t t e g å n g s handlingarna, som u t k o m m o från t r y c k e t, u t a n m a n offentliggjorde dessutom d å hennes dom r e d a n v a r fälld en s a m l i n g i m o r a l i s k t afseende hcgeligen k o m p r o m e t t e r a n d e bref från henne, bref h v i l k a s ä k t h e t v a r tvifvel u n d e r k a s t a d. Armfelt förnekade på d e t b e s t ä m d a s t e dessa brefs autensitet, och s a m t i d e n trodde sig k ä n n a såväl den person, som författat n å g r a af dem och efterapat M a g d a l e n a R u d e n s c h ö l d s h a n d s t i l, som själfv a r u m m e t, d ä r de blefvo u p p d i k t a d e. De öfriga bref, som blifvit beslaglagda, togos i förvar och finnas ä n n u i b e h å l l, men dessa blefvo ej b e v a r a d e, sedan de väl u t k o m m i t från t r y c k e t f r u k t a d e m å n n e de invigde, a t t falsariet skulle bli u p p t ä c k t, i fall o r i g i n a l skriften fanns i b e h å l l? M e r än l u m p e t v a r det i a l l a fall a t t offentliggöra dem. D e t v a r i a l l a händelser en gärd af den hämnande rättvisan, alt vederbörandes uppförande mot den fängslade och redan af lagen d ö m d a straffade sig p å dem själfva p å så sätt a t t den historiska forskningen skoningslöst b l o t t a t det l a g a i d e r a s h a n d l i n g s s ä t t och rlragit fram i ljuset de motiv, som lågo till grund därför. I n f ö r eftervärldens dom ä r det m i n d r e M a g d a l e n a R u d e n s c h ö l d ä n helt a n d r a personer, som d e n n a r ä t t e g å n g stä 1 'e viil s k a m p å l e n. Hon d ö m d e s t d l döden för sin d e l a k t i g h e t i Armfelts s a m m a n s v ä r j n i n g. H e n n e s anhöriga liksom hertiginnan och p r i n s e s s a n S o n a A l b e r t i n a bestormade hertigen om n å d för den o l y c k l i g a. S å v ä l till h o n o m som till R e u t e r h o l m skrefvo de bref i de mest b e v e k a n d e o r d a l a g och fingo till s v a r känslofulla skrifvelser, som u t l o f v a d e den största möjliga mildhet. D e t straff, hon å d ö m d e s, a n s å g s af samtiden»värre ä n döden» det v a r i a l l a händelser h å r d a r e än det, som d r a b b a t de i G u staf den tredjes mord d e l a k t i g e. F r å n dödsstraffet blef hon b e n å d a d, men hon dömdes till a t t u n d e r en t i m m a s t å i halsjärn vid s k a m p å l e n och a t t sedan i n s ä t t a s p å spinnh u s e t för lifstiden. Rikskanslären Sparre som liksom R e u t e r h o l m blifvit» o b a r m b e r t i g t förlöjligad» i de u p p s n a p p a d e brefven och som ville h ä m n a s p å a l l t s ä t t ifrade för a t t straffet s k u l l e s k ä r p a s, så a t t hon s k u l l e of- fentligen risas, men d å h a n föreslog detta, låtsades ingen af domstolens m e d l e m m a r h ö r a h v a d h a n s a d e, h v a r p å frågan förföll. Men S p a r r e»den l i k a stor- som tom-hufvade r i k s k a n s l ä r e n» fick sedan af a l l m ä n h e t e n vedernamnet»riskanslärn». K l o c k a n elfva den 2 4 s e p t e m b e r fördes den f å n g n a u t till s c h a v o t t e n, som v a r upprest på Riddarholmstorget. E n ofantlig m ä n n i s k o m a s s a fyllde platsen, som v a r bevak a d af militär och h v a r fången gick fram, hördes missnöjda rop och m e r eller m i n d r e tydliga hotelser mot regeringen. D å delinkventen blifvit förd u p p till s k a m pålen, u p p l ä s t e s d o m e n. U n d e r den s t u n d, d e t t a v a r a d e, bibehöll hon sitt l u g n. Men n ä r sedan r a c k a r d r ä u g e n k o m fram och ville r y c k a h a l s d u k e n af h e n n e för a t t s ä t t a j ä r n b a n d e t om hennes h a l s, sjönk hon afsviramad ned p å s c h a v o t t e n. D e k r i n g s t å e n d e buro h e n n e g e n a s t till en v a g n, som v ä n t a d e, o m gifven af v a k t och hon v a k n a d e till besinning först på s p i n n h u s e t, d ä r hon»mottogs med systerhälsning» af de»tjufkonor och ber y k t a d e k v i n n o r», som voro d ä r i n s p ä r r a d e, och som fått s a m l a s för att se p å h e n n e. I t v å å r k v a r h ö l l s stjärnan från tjusarkon u n g e n s hof inom s p i n n h u s e t s m u r a r p å L å n g holmen.» M å t t e hon förlåta mig, a t t hon för mig g l ö m t och uppoffrat a l l t», skref A r m felt vid t a n k e n p å den olyckliga till sin hustru, h v i l k e n d e l a d e h a n s h a r m öfver resultatet af r ä t t e g å n g e n. F r ö k e n R u d e n s c h ö l d s fängelse gjordes dock så d r ä g l i g t som möjligt. H o n r ö n t e flere prof p å d e l t a g a n d e från sina v ä n n e r och från S t o c k h o l m s b o r g e r s k a p, cellen u t b y t t e s mot en från den öfriga delen af fängelset afskild l ä g e n h e t med en liten t r ä d g å r d, och hon fick m o t t a g a besök. (Slut i nästa n:r.) ms För våra damer-artister. O m t e c k n i n g - m e d k o l, t u s c h och s k r a p p a p p e r. För Idun af S. L. (Slut fr. föreg. n:r.) I öfrigt gälla naturligtvis de vanliga reglerna beträffande teckning, att medelplanet och i synnerhet förgrunden behandlas med mera omsorg och noggrannhet än bakgrunden. I förgrunden kan man sätta i med kraft och energi; detta parti är vanligen af sådan natur, att det framför de andra mera kan ägna sig för ett utförande i detalj. Dä de med blyerts lätt skizzerade konturerna ej vidare beböfvas, borttagas de till sin största del medels en lös radérgummi, som föres med lätt hand; ligger man för mycket åt med gummit, kan lätt tuschteckningen skadas. Att teckning med tuschpenna i likhet med blyerts- eller svartkritsteckning blir ett mer eller mindre troget uttryck af artistens egen naturel, förmåga och anlag, är en naturlig sak. Blir man förtrogen med dylik pennteckning och får ett visst handlag därvid, medför denna liksom alla andra grenar af konsten sina stora behag. En amatör kan med fördel begagna sig af denna metod, då det är fråga om att teckna lyckönskningskort och dylikt. Hur lätt är det ej, om man har litet anlag för och vana vid tuschritning, alt komponera ett sådant kort, och är det tecknadt af afsändarinnan, blir det ju alltid mera kärkommet än ett som köpts i pappershandeln. Så ock finner pennteckningen ett fält för sig öppet i skizzboken. Har man en sådan och tar man den med sig och i fickan en flaska (väl korkad!) innehållande flytande tusch samt textpennan, t. ex. förvarad i ett litet blecketui, sådant som brukas till akvarellpenslar, kan man, när man går på sina ströftåg ute i det fria, samla många friska intryck, små stämningsbitar af stort värde, framför allt för artisten själf. En tuschteckning håller sig så klar och fraiche alltjämt, blir ej under tidens lopp så småningom litet grumlig, såsom ju ibland är förhållandet med blyertsskizzen, i synnerhet om man har för vana att bära skizzboken i»kjolsäcken», en i själfva verket ej så lämplig förvaringsplats för densamma. Utom hvad ofvan nämts om tuschteckning kan tilläggas, att dess användning är af stor betydelse i fråga om teckning på skrappapper, hvartill jag nu vill öfvergå. Skrappapper ser ej ut som vanligt ritpapper, utan är försedt med fina, nära hvarandra liggande, jämnlöpande linier, utförda i ett slags mörk tryckfärg, så att en botten eller grund för följande teckning redan från början finnes. Utom dessa å papperet tryckta linier finnas linier som gå i vir.kelrät riktning mot de förut nämnda; dessa äro emellertid ej tryckta, utan blott pressade i papperet och vid ett flyktigt påseende nästan osynliga. Papperet har sitt namn däraf, att dagrar, ljusare än papperets botten, skrapas med vanlig pennknif eller särskild radérknif; papperet är särdeles tjockt och stadigt (ungefär som medelgrof papp) och prepareradt för dylik skrapning. Tecknandet på skrappapper sker med blyerts, svartkrita, s. k. Wolfpennor (ett slags svartkrita, träfordrad såsom blyertspennor och särskildt afsedd för teckning på dylikt papper), eller tusch, denna använd enbart eller tillsammans med något af de förut nämda. Radérgummi kan ej begagnas vid felteckning; den förstör nämligen mycket lätt papperets pressning och tryckning. De första konturerna upptecknas med lätt hand och så korrekt som möjligt med blyerts eller krita; Wolfpenna af hård beskaffenhet är bäst. När detta är färdigt, öfvergår man till att anlägga de skuggor, som äro något mörkare än papperets botten, hvarjämte samtidigt dagrar upptagas medels knif; knifven föres i en något sned riktning mot de tryckta linierna. Skuggorna anläggas nu på det sätt, att man för Wolfpennan (etc.) i samma riktning som de tryckta linierna angifva; pennan föres nämligen då" vinkelrätt mot pressningen och åstadkommer på detta sätt öfver allt liksom små kvadratiska rutor. Skuggningen blir i följd häraf mycket jämn och harmonisk och går mycket fort. Mörkare skuggor än de nyss omtalade anläggas därefter på samma sätt, men med användande af lösare Wolfpenna (etc). Många saker ta sig bättre ut, om de utföras på detta sätt, d. v. s. blott med Wolfpennor (etc.) och utan användande af tusch. Andra däremot fä den rälta valören först genom ett begagnande af tuschpennan, som föres på samma sätt som kritan elter i riktning mot pressningen. Då sätter man i tusch i de mörkaste skuggorna, sä att de få sin behöriga ton i förhällande till det öfriga. Vanligen har man i dylika fall som sagdt förut skuggat med blyerts eller krita. Det kan dock ibland inträffa, att man använder tuschpennan enbart, begagnande sig af papperets bottenfärg såsom en något mildare skugga; de ljusare partierna skrapas mer eller mindre kraftigt. Teckning på skrappapper är ej synnerligen svår till följd af den hjälp man har däri att en botten eller grund från början finnes. Metoden går både fort och lätt och lämnar, i synnerhet när någon vana förefinnes, riktigt lysande resultat. Porlrätt, landskap, stilleben allt lämpar sig för utförande å skrappapper. Framför allt kunna landskap, specielt stämningsstycken, såsom månsken, solnedgångar, vinterlandskap m. m., få ett mycket naturtroget utförande. En olägenhet, som häftar vid skrappapperet och som gör att det ej begagnas så mycket som eljes otvifvelaktigt blefve förhållandet, är dess höga pris. Det kostar nämligen l,so ä 1,75 (eller mera) per ark, och ändå är ett ark af detsamma ungefär blott häften så stort som ett vanligt ritpappersark. Skrappapperels relativt höga pris utgör nu visserligen ett hinder för ett mera allmänt begagnande af detsamma, men tar man i betraktande dess värde och betydelse man kan ju utan att hafva svart på hvitt på att man är en tecknare ex professo åstadkomma rätt bra saker får man väl vara.nöjd» i alla f a l l... Till sist kan tilläggas, att papperet i fråga finnes att tillgå i hvarje större pappershandel samt vanligen hos firmor, som handla med fotografiska apparater och tillbehör. Utom det slags skrappapper, som ofvan behandlats, det streckiga, finnas andra sorter, hvilka emellertid ej äro af den betydelse för amatören som det ifrågavarande.

7 IDUN Iduns skollofskoloni. I söndags morse var det under den sista halftimmen före 8-slaget lif och rörelse på Blasieholrnskajen. Med den här förtöjda ångaren»furusund» skulle nämligen de folkskolebarn, som i år utsetts till medlemmar af I d u n s skollofskoloni, afgå till sitt sommarnöje. Och att de små kolonisterna verkligen väntade sig ( t t nöje för sommaren, det såg man pä deras glada ansikten och belåtna miner. De flesta följdes till båten af nära anförvanter, alla säkerligen uppfyllda af tacksamhet mot de ädla gifvarinnor, som genom sina välvilliga bidrag förskaflat deras små denna så väl belöfliga vederkvickelse. Kolonien är förlagd till samma ställe som i fjor, nämligen gärden T r ä s t a ä Häfverö invid Väddö kanal och en vik af Ålands haf. Föreståndarinna för densamma är allt fortfarande fru Fredrique Falk, hvilken nu för femte gången välvilligt åtagit sig det ansvarsfulla uppdraget. Barnens antal har i år ej kunnat bli mer än 15. Före afresan undersöktes de af vår framstående barnläkare d:r Carl Flensburg, hvilken benäget åtagit sig att äfvea i år öfvervaka koloniens hälsotillstånd. Med vår erfarenhet från de föregående åren hoppas vi ock, att de små bleka barn, som nu afreste, skola återkomma strålande af hälsa och med betydligt stärkta krafter. Medvetandet att hafva bidragit härtill bör vara en god lön för de ädla gifvarinnorna. Ur» notisboken. Den kungliga familjens medlemmar befinna sig alla åter på svensk botten. Konungen och drottningen återkommo till fäderneslandet i lördags afton efter några veckors vistelse dels vid utländska badorter, Éms och Hounef, dels på besök hos höga anförvanter. Deras majestäter anlände sagda dag till Helsingborg och afreste omedelbart till Sofiero, där de komma att vistas till månadens slut. H. m:t drottningen afreste visserligen i lördagsafton med extralåg hit upp till Stockholm för att besöka hoffröken Ekelrä, hvilken ligger illa sjuk vid Ulriksdal. Återresan till So fiero ägde dock rum redan på tisdagen. Med samma extratåg afreste kronprinsparet från Sofiero till Järna för att för sommaren slå sig ned på Tullgarn, dit deras barn redan utflyttat. 199 egendomen mr 101 vid Valhallavägen öppnats af aktiebolaget»parasiticidai. Vi hafva ännu en gång haft tillfälle aflägga elt besök därstädes och funnit allt synnerligen ändamålsenligt anordnadt, såväl för desinficeringen och mattpiskningen som för förvaringen af dit lämnade effekter. Möbler befrias äfven fullständigt och utan att skadas från all ohyra. Jämte de förträffliga anordningarna i sagda hänseenden finner man ock en properhet och snygghet, som göra ett mycket godt intryck. Anstalten har ock redan, synes det, vunnit det största förtroende hos allmänheten, hvilket framgår däraf, att försäkringssumman å inlämnade effekter redan öfverstiger en million kronor. Ord och Bild, den förträffligt skötta illustrerade månadstidskriften, på hvilken vi förut haft tillfälle fästa våra läsarinnors uppmärksamhet, har följt de stora utländska illustrerade tidnin garnas föredöme och utgifvit ett särskildt midsommarsnummer, kalladt»sommarsol». Inom ett prydligt omslag i akvarelltryck bjuder häftet på en hel del intressanta uppsatser och illustrationer af flere framstående författare och tecknare.»sommarsol-, som tryckes i stort kvartformat, kostar endast en krona. Ett synnerligen lämpligt tillfälle erbjuder sig här att genom detta häfte, hvars hufvudsakliga innehåll sedan kommer att infly'a i»ord och bilds» juninummer, lära känna denna som sagdt väl redigerade tidskrift, hvilken borde finna väg till hvarje bildadt hem. Tidskriftens årgångspris är 10 kr. med ett häfte i stor oktav för hvarje månad. För resesänongen. Landsmän, som besöka Berlin, vilja vi på det varmaste anbefalla det i början af innevarande år nyöppnade Palast Hotel vid Potsdamerplatz, en af de mest trafikerade platser i den tyska hufvudstaden. Hotellet innehafves af en svensk vid namn N. O. Trulson, hvilken redan, ehuru ung till åren, skaffat sig ett aktadt namn inom sitt fack, ja, nära nog står som en ledare inom branchen. Palast-Hotel är nyuppfördt, och som sådant är det ju naturligtvis inredt med allt det nyaste och bekvämaste som nutiden kan tänka sig i samband med ett förstklassigt hotell. Att resanderummen äro bekväma och luftiga, faller af sig själft. Hotellet har därjämte en synnerligen elegant restaurant med ett kök, som väl torde få anses som det förnämsta i Berlin. Bestauranten är ock redan en af de mest eftersökta för finare tillställningar. Läsesalong finnes naturligtvis och i den flere af våra dagliga svenska tidningar. Bäst af allt är dock den uppmärksamhet och det tillmötesgående, som i alla afseenden visas gästerna. Man känner sig hemmastadd och trifs förträffligt. Värden tyckes kunna vara allestädesnärvarande; för alla räcker han till och alla vill han stå tid tjänst. Vi tala af erfarenhet och vi kunna ej annat än uppmana alla, som resa till Berlin, att taga in på Palast-Hotel. Man ångrar det ej. En moder. Bröllop. I Viborg i Finland sammanvigdes i söndags den framstående skådespelerskan vid härvarande dramatiska teater fru Helga Rundberg och d:r Johannes Hoving. EN lifsbild FRÅN DEN nya världen, FÖR Idun af Firman Myrstedt <V Stern har i sina vidlyftiga lokaler vid Drottninggatan anordnat en utställning af mattor och draperier, säkerligen ensam i sitt slag här i landet. De finaste indiska, persiska och turkiska mattor läfla här med hvarandra i varma och mjuka färger samt i originella mönster. Äfven de högst ställda fordringar torde här kunna bli tillgodosedda. Visserligen är denna tid just ej lämplig för mattinköp. Firman kan dock ej någon annan tid på året disponera sina lokaler för en sådan separatutställning. Och de bland våra läsarinnor, som inlressera sig för dylika saker eller till höslen behöfva skaffa sig något i den vägen, böra ej försumma tillfället att taga denna intressanta utställning i skärskådande. Kriget mot mött och mal har nog hvar husmoder större eller mindre erfarenhet utaf. För våra husmödrar i hufvudsladen hafva vi redan för några veckor sedan påpekat, hurusom de i denna strid nu fått en mäktig bundsförvant i den desinfektions- och förvaringsanstalt, som i Hilma A ATAl^A Strandberg. (Forts.) B a r n e t for u p p, ö p p n a d e ögonen stort som i förfäran och skrek ett gällt g e n o m t r ä n gande skrik.»tyst, tyst b a r n e t, ä l s k a d e, hvad är d e t?» Modern resle sig. gick ett p a r steg och såg sig o m k r i n g som efter hjälp. Men hon h a d e aldrig gjort förtrolig b e k a n t s k a p med någon, h o n h a d e b e h a n d l a t g r a n n a r n a kort. De b e t r a k t a d e h e n n e n u på afslånd, men rörde sig icke, de sågo förmodligen ingenting särskildt uti, alt h e n n e s barn s k r e k.»o Gud, h o n är sjuk, hon ä r sjuk!» Men äfven nu kväfde hon rösten, hon ville icke tillkalla n å g o n. J a visst, det var j u j u s t, hvad hon var, hvad h a n sagt, h v a d som v a r naturligt. E x t l L fin IWELPSELIEL W Angered d e r s ö k n i n B a f Kom ingen? Hon k a s t a d e skygga blickar omkring, förtvinade tyckte hon själf, betydelselösa funno de, som med h ä n d e r n a i kors p r a t a d e på Irapporna därborta. B a r n e t s k r e k och skrek, så k a s t a d e det sig tillbaka och försökte s o m n a. Ah hon såg, h u r energiskt h e n n e s b a r n försökte s o m n a, h u r pupillerna hvälfde sig u p p å t, och ögonlocken föllo så s a k t a ned. Nej, ett nytt skrik o c h u p p for det. De s m å iskalla h ä n d e r n a fumlade på m o d e r n s klädning. Nu v a r det k o m m e t, n u visste h o n det en förfärlig s m ä r t a, en d ö d s å n g e s t s a m m a n k r y m p t e h e n n e s hjärta. Hon ville k r a m a sitt b a r n, vildt, hejdlöst till sitt bröst, h o n ville b r ä n n a in sina k y s s a r p å det ljufva, fylliga ansiktet, hon ville ropa, slita i sitt hår, sina kläder h e n n e s kval var så stort. Men ingenting bröt löst, trycket blef istället hård a r e, förtrollningen s t a r k a r e i s a m m a m å n, som hon a n a d e, att det n u var för sent att med mildhet och själfbesegring blidka de o n d a m a k t e r n a, förskingra d e m som en pinsam d r ö m för d a g e n s sol. N u h a d e verkligheten kommit. Hade h e n n e s m ö r k a sinne framkallat d e n? Men å h! Visst k u n d e den ä n n u m u t a s hon grep efter h a l m s t r å e t d e n n a kraft, som hon k ä n d e var öfver h e n n e. Virriga, m a t t a fantasier s n a r a r e än t a n k a r fyllde h e n n e s själ. I själfva verket satt h o n stel och orörlig i hängmattan. Hon m å s t e sitta så, blott söka lugna, stilla det s a d e h e n n e modersinstinkten. Kom h a n d å ej k o m han ej? Det blef hastigt s k y m n i n g, s ö d e r n s djupa s k y m n i n g, som h a r blott ett steg till natt. Hon gick in, satte sig p å n ä r m a s t e stol och lade b a r n e t öfver sitt knä. Det fortfor att resa sig u p p med hastiga skrik och så s j u n k a tillbaka i en slags dvala. Hr K n u d s e n kom och med honom d o k t o r n, som ö p p n a d e p e r s i e n n e r n a och b e g ä r d e att få l a m p a n t ä n d. I frisk ton sade h a n :»Ah j a g t ä n k e r, er tös ä r inte så sjuk, som ni tror, fru K n u d s e n.» U n d e r det h a n k ä n d e p å b a r n e t s h j ä s s a och drog sin stol n ä r a intill, snyftade fru Knudsen osammanhängande:»jo, h o n ä r sjuk, h o n ä r sjuk. Jag ser det nu h o n h a r m å t t illa så l ä n g e... Vi t ä n k t e j ä m t skicka efter doktorn, m e n j a g visste inte j a g t r o d d e det var h e t t a n.» Visste! T r o d d e! h e t t a n! Därinne, djupt inne gåfvo d e torra, förnuftiga och p a s s a n d e orden ett h å n a n d e e k o. Det var n å g o t, som ville fram ut något vildt, r a s a n d e, själfanklagande, något som ville loss för att blifva lättadt, fritt för alltid.» J a g förstår,» sade den u n g e läkaren vänligt,»naturligtvis, ni gjorde allt i b ä s t a mening... J a, j a g är ledsen, att j a g inte kommit förr, m e n lugna er för b a r n e t s skull.» Han frågade m y c k e l litet och tillagade blott ett pulver.»ge h e n n e detta h v a r tionde m i n u t och värm flanell och försök linda om h ä n d e r och fötter. Men plåga h e n n e inte framför allt sök göra h e n n e lugn och tillfreds.» Han resle sig. Hr K n u d s e n h a d e s k y n d a t ut och gjort u p p eld med h ä n d e r, som skakade. F r u K n u d s e n såg u p p förskräckt.»ska doktorn g å? Hvad ska vi göra vidare i natt? S k a j a g lägga h e n n e eller?» g handelskemisten befunnen, e n L m t y g, ^ /. > «S «J I ; J A Garanteras utmärkt. Pris kr. l : 2 5 n r b u t. Finnes endast hos ^ståkj^^m^ht^, BI..,,, AU t.iln

8 I U U I N Doktorn hostade lite.»jag kommer tillbaka om ett par timmar.» I dörren vände han sig beslutsamt om och sade:»ert barn är sjukt, mycket sjukt. Jag säger det, för att ni kan se det själf.»»ja, ja, men hon räddas naturligtvis,»ni kan rädda henne?»»där lif finns, är ju alltid hopp,» sade läkaren allvarsamt och gick. Fru Knudsen utstötte ett spasmodiskt skri, men hon måste vara lugn, lugn. Allt var så besynnerligt. Intet sade de, blott sögo in den älskade med sina blickar, blickar stela af förtviflan. Oeh dock förstod icke modern ännu, att döden stod bredvid. Det lilla hufvudet låg så stilla, andedragen gingo tungl, det började rycka i kroppen, och på en gång öppnade sig ögonen, de vidgades, de förvandlades. Ah, huru stora, djupa en blick, som skådade intet och dock var full af skönhet. Så kommo rosslingar.»nils, hvad är detta, säg?» Modern såg upp i vild förvåning.»ar det, kan det?»»ja, ja,» sade hr Knudsen långsamt, stirrande på det lilla ansiktet,»ja,» och han sjönk på knä och borrade ned sitt ansikte vid sin dotter, oeh tunga snyftningar skakade hans kropp.»gud vet, hur dyrbar du var för mig. Gud gifve jag finge följa digl» Det fanns ingen tanke mer i moderns hjärna, hennes ögon sågo och sågo. Hon aktade ej på, att dörren öppnades, och att doktorn kom tillbaka, följd af flere grannkvinnor, som ville erbjuda sin hjälp.»tycker inte doktorn här är för kvaft? Det är nog för att döda en barnunge,» sade en skarp stämma, hvarefter luckor och dörrar öppnades, och aftonluften strömmade in.»var tapper, moder,» sade doktorn och kände på hennes puls, medan han följde det stilla dödsarbetet. Man tog den döende och lade henne i korgvagnen. Modern lät det ske och slog blott ut med armarna i ordlös jämmer. Dessa voro ögonblick af lifvet, hon icke kände till, de voro vågor, som buro henne mot något gränslöst, något hon icke kunde mäta det ringaste allt efter som den ena länken efter den andra knöt sig till en obekant kedja.»kom, Hanna,» sade en bruten röst. De lutade sig båda öfver det hvita, afsmalnade ansiktet. Skummet bubblade ut ur munnen. En liten suck. Mannen vände sig om, och doktorn nickade stum till svar.»död, död,» ropade fru Knudsen och såg sig vildt om.»ah, mitt barn, mitt barn!»»fru Knudsen, ni kan aldrig ha henne i bättre förvar,» sade en af fruarna lite strängt»det är ingenting att bli så där förtviflad för» och hon log med två runda, ljusa ögon och blottade en rad pärlhvita löständer»när vi tänker på det.» Men den stackars kvinnan tänkte ingenting alls. Och var det något, som förtjänade kallas tanke, så var det, att en sorg som hennes kunde ingen förstå, ty ingen hade känt så som hon. Det brände henne att komma bort, och hon flydde upp för trappan. Här var von ensam, här var tyst här förstod hon det förstod! Oeh den tröstlösa smärtan, den frätande längtan längtan efter ett litet oskyldigt barn, i hvilket hon ofta undrande sett skymtar af sitt eget jag som värmt hjärtat med sin mjuka lilla kropp och sin vaknande själ fick strömma ut. Men icke till mättnad. Plötsligt stockade sig gråten, själfanklagelsen dök upp, och ångesten dref henne bort från sorgens balsam, bort från ensamhetens friluft, ned igen, där hon var. Hjärtat hungrade än var icke tiden för skilsmässa. Hennes rörliga sinne omfattade redan tanken på återseende af det kära ansiktet som en källa till lycka. Grannarna hade tvättat och omsvept hennes barn, mannen hade hjälpt till på sitt själfförnekande sätt, och man hade skaffat is. Dämpadt prat kom från rummet. (Forts.) R Ä T T E L S E. 1 biografien öfver fröken Hall i förra numret, står å andra sidans mellersta spalt rad, 33;»skola bära spår», hvilket naturligtvis i stället bör vara:»skola icke bära spår». JMJJFE» INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Charlotte Wahlström (med porträtt); biografi af Claes Lundin. Midsommarnattsfärd; poem af Fredrik NycanUer. Talangen att»samtala» (slut); af Ellen Bergström. Moln; af Sophie Linge. Den barnlösa ; af Maria Magdalena. Tvänne praktnummer af Idun. Magdalena Rudenschöld; ett hundraårsuiinne, för Idun tecknadt af Q torg Nordensvan. För våra damer-artister; om teckning med kol, tusch och skrappapper; fdildun af S L. Iduns skoliofskoloni Ur notisboken. - En moder; en lifsbild från den nya världen, för Idun af Hilma Ångered Strandberg. Tidslördrif. Bidrag Redigeras af Sophie Linge. mottagas med tacksamhet. LOGOGRYF. Hård bar striden stått Om mig lilla ting, Om mitt vara eller icke vara. Bullret däraf nått Hela jorden kring, Undantaget hvarest folk gå bara. Som en lifssak må Jag ock aktas på, Ty, om något formfel är begånget, Strax jag gripes till. Och jag jämka vill, Att det skeft är rättas under tvånget. Kvinnan, säger man, Svärmar för mig mest, Men bland Adams söner finns ock mången, Under hvilkens väst Jag ock svärmarn fann, Och som nu är i min boja fången. Utaf nio bitar brukar jag bestå; Formar du dem rätt skall du utaf dem få: Hvad man nämna kan som ett heligt rum, Samt hvad där man ofta nog lår se. Fisk, om hvem det sägs att han just är dum. En, åt hvilkens upptåg man plär le. Hvad som ofta nog prydde köksans kind. Hvad som föll från trädet, ruskadt utaf vind. Hvarmed du ej bör öka börda tung. Mejerskans förtjänst, om den lyckats har. Namn på en som blef hustru åt en kung, Fast en sådan ställning pröfsam var. Säg, hvad furan dolt uti klippans famn. På en fager blomma lika fagert namn. Hvad han får, den man, som med kedja fäst, Vid galérens spant, tjänar af sin skuld. Hvad af rosshud gjord skall dig tjäna bäst. Instrument med glans som bara guld. Litet prydnadsting, som dig kläder 'sött'. Hur du ofta kom, när ett hinder mött. Röst som höras kan, ljuda vidt omkring. Så en annan röst mjuk och fin och skär. Plats där ondsint tjur, brukar bära ring. Hvad vid dikeskanten finnas plär. Hvad du ej vill se i din kalfkotlett. Och hvad du kan få utaf två plus ett. S. L. GISSA. Gammalt svenskt namn, gas, mejeriprodukt, gräsätande djur, väfnadsmaterial (provinsialism), utrop, strupljud. AUt detta får man, utan att omkasta bokstäfverna, ur namnet på en af världens mera bekanta storstäder. S. L. CHARAD. Ljus, strålande och full af glöd, mitt första är; En sinnebild af själfva ljusets källa. Och längtan efter dig jag jämt i hjärtat bär. O, kom att hälsa, glädje återställa. Vid Jesusbarnets födelse, långt bort i tiden, Man honom bädd utaf mitt andra redde. Han som var vägen, lifvet, friden, I ödmjukhet och kärlek sig här tedde. I lifvets vår, då allt går lätt som uti dans, Mitt tredje göra du ej glömma får. Kanske din fröjd blott blir en vissnad krans, Som manar fram ur ögat minnets tår. I aftonrodnans glöd på hafvets dunkla våg, En enda strimma utaf guld dröjt kvar. Uti den strimman jag mitt hela såg, Fast den en del blott af mitt hela var. PROKÖP. O. -ig. 1 5 En titel. 2 5 Något som verkar förstörande. 3 5 Ett njutningsmedel. 4 5 Reteckning för»helig». DIAMANTGÅTA. a a a a e e e e e g g g g i n n n r J 8 v 1) Bokstaf, 2) kvinnonamn, 3) kvinnonamn, 4) europeiskt rike, 5) någonting dunkelt, 6) hvad man ej bör hysa, 7) bokstaf. Draba Verna. BOKSTAFSGÅTA. Tag 5 a, 2 b, 2 d, 9 e, 3 h, 2 i, 2 k, 4 1, 1 m, 5 n, 2 o, 1 p, 4 r, 1 s, 2 t, 1 v, 1 y, 1 ö och bilda 9 ord, hvilkas begynnelsebokstäver bilda namnet på en af Europas hufvudsläder och slutbokstäfverna ett af denna stads allmänna förlustelseställen. Orden äro: 1) stad i Turkestan, 2) järnvägsstation i Svealand, 3) mansnamn, 4) flod i Tyskland, 5) stad i Palästina, 6) fruntimmersnamn, 7) urkundsamling, 8) stad i Norge, 9) flod i Egypten. PALINDROM. Hildegard. Ett namn som bars, en gång i tiden, Af krönt despot, som fick gå fri, Ehuru han var litet»vriden», Ty blod och brand var hans mani. Om än man namnet omvändt säger, Så blir det lika fult för det; För allt hvad renhet icke äger, Det blifver då ett epitet. LÖSNINGAR. Logogryfcn: Gåspenna; ega, på, gå, aap, pegas, spä, ä, ana, sann, Bpe, spring, enas, såg, page, spann, spån, pas, nesa, såpa, sena, seg, as, påse, sång, senap, pang, så, gas. Charaden: Guldfeber. lfyllningsgåtan: Ormbunke, krokodil, Bmultron, Salzburg, kakelugn, Mathilda, blåsippa, löjtnant, Alingsås. Diamantgåtan: F RÄT ROSOR F Ä S T M A N TOMAS RAS N 6Wi -t- M A T T O N S SALONGS-OLJA! EXTRA RAFFINERAD AMERIKANSK FOTOGEN. ENSARTAD! VATTENKLAR! RÖKFRI! Carl R. Matton, Stockholm. Inkommer 1 lådor, innehållande 2:ne hermetiskt slutna cisterner, rymmande tillsammans 37 liter. TALRIKA OMBUD I LANDSORTEN.

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

EUKLIDES' FYRA FÖRSTA BÖCKER. TUi benäget omnämnande. Höyaktninysfiillt från FÖRLÄGGAREN. BEARBETADE OCH TILL UNDERVISNINGENS TJÄNST UTG1FNA STOCKHOLM

EUKLIDES' FYRA FÖRSTA BÖCKER. TUi benäget omnämnande. Höyaktninysfiillt från FÖRLÄGGAREN. BEARBETADE OCH TILL UNDERVISNINGENS TJÄNST UTG1FNA STOCKHOLM TUi benäget omnämnande Höyaktninysfiillt från FÖRLÄGGAREN. EUKLIDES' FYRA FÖRSTA BÖCKER BEARBETADE OCH TILL UNDERVISNINGENS TJÄNST UTG1FNA AF KLAS VINELL ADJUNKT VID NORRA r.atrni-ärovehkkt I STOCKHOLM

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra

1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra 1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra 5 Det finns en port som öppnas tyst och stänges utan dån Alla vägar leder dit men ingen därifrån Alla frågor vart, varthän? men ingen

Läs mer

FOLKSKOLANS GEOMETRI

FOLKSKOLANS GEOMETRI FOLKSKOLANS GEOMETRI I SAMMANDEAG, INNEFATTANDE DE ENKLASTE GRUNDERNA OM LINIERS, YTORS OCH KROPPARS UPPRITNING OCH BERÄKNING. Med talrika rit-öfningsuppgifter och räkne-exempel. Af J. BÄCKMAN, adjunkt

Läs mer

1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra

1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra 1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra 6 Det finns inga ord för den saknad vi känner Att Du lämnat oss är svårt att förstå Våra innersta tankar till Dig vi sänder Du finns i

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.

Läs mer

ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN

ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN ALLMÄNNA METHODER VID PLANGEOMETRISKA PROBLEMS LÖSNING. JEMTE OMKRING 1100 EXEMPEL. FÖRSTA KURSEN. LÄROBOK FÖR DB ALLMÄNNA LÄROVERKENS HÖGRE KLASSER AP A. E. HELLGREN CIVIL-INGENIÖH.LÄRARE I MATEMATIK.

Läs mer

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik och vigselparet börjar sitt intåg. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS

Läs mer

Jordens hjärta Tänk om Liv

Jordens hjärta Tänk om Liv Jordens hjärta Tänk om Allt du ser, allt du ger Tänk om, tänk om, tänk om Allt du rör, allt du gör Tänk om, tänk om, tänk om Tänk om just nu är underverkens tid Den natt då tårar blir till skratt När morgonen

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896 Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896 Brev från August till Albertina Känsö ca 1896. August är 49 år och 9-barnspappa, och jobbar på Känsö. Han får ett brev från sin älskade moster,

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA Kyss aldrig en groda En liten bredvidberättelse om jakten på en groda att kyssa till prins ROLLER FAMILJEN PÅ SLOTTET FAMILJEN I STUGAN GRODJÄGARNA DOM ONDA MAKTERNA TROLLKARLEN BORROR (GRODAN / HÄSTEN)

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

A. När någon har avlidit

A. När någon har avlidit A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson drsppens påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson Skärtorsdagen Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Joh.6:56 Ta emot syndernas förlåtelse!

Läs mer

P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger

P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger Vigselgudstjänst P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger Musik Under musiken går brudparet in i kyrkan. Samlingsord P: I Guds, den treeniges, namn. P: Vi har samlats till vigsel

Läs mer

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga

D. På födelsedagen. På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär eller använda det i tillämpliga D. På födelsedagen På födelsedagen kan man hålla andakt enligt detta formulär använda det i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Psalmer Följande psalmer

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32 1 Herrdals kapell 20130616 Det är jag var inte rädda Matt 14:22-32 I Herrdals kapell utanför Kungsör finns en altartavla som föreställer bibelberättelsen om när Jesus och Petrus går på vattnet. I mitten

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

Veckan efter pingst. Bibeltexterna. Gammaltestamentliga texter

Veckan efter pingst. Bibeltexterna. Gammaltestamentliga texter Veckan efter pingst Den vecka som börjar med pingstdagen talar om det liv som väcks av Anden. Den heliga Andens verk begränsades inte till Jerusalem utan började spridas ut över hela världen. Andens och

Läs mer

Stockenström, Herman. Orkanen i Vasa, Minnesota, natten mellan den 2 och 3 juli, 1879 / af Herman Stockenström. [S.l.] : [s.n.

Stockenström, Herman. Orkanen i Vasa, Minnesota, natten mellan den 2 och 3 juli, 1879 / af Herman Stockenström. [S.l.] : [s.n. Stockenström, Herman Orkanen i Vasa, Minnesota, natten mellan den 2 och 3 juli, 1879 / af Herman Stockenström [S.l.] : [s.n.] 1879 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari 15 Januari Vid årsskiftet 1 januari Vår Herre och vår Gud, vi gläder oss i Dig. Vi behöver Din hjälp för att orädda möta året som ligger framför. Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året.

Läs mer

Frälsarkransandakt. av Martin Lönnebo

Frälsarkransandakt. av Martin Lönnebo Frälsarkransandakt av Martin Lönnebo 1 L = Ledaren A = Alla *Kort paus **Längre paus L I Faderns + och Sonens och den helige Andes namn. A Kristus, gå med oss. L Helige Ande, upplys vår väg. Vår Fader,

Läs mer

En legend om. Fågelprydnadernas. uppkomst. Peter Ommerbo. Utgifvet af fågelföreningen Fågelföreningen Svalan i Köpenhamn.

En legend om. Fågelprydnadernas. uppkomst. Peter Ommerbo. Utgifvet af fågelföreningen Fågelföreningen Svalan i Köpenhamn. En legend om Fågelprydnadernas uppkomst Peter Ommerbo Utgifvet af fågelföreningen Fågelföreningen Svalan i Köpenhamn. Människorna Öfver Ila den onde engång kom in i ett af sina inre gemak, satt hans mormor

Läs mer

Hjärtliga hälsningar får du från mig och jag hoppas att vi träffas snart! Jag ber för dig och kysser ömt din hand från långt borta!

Hjärtliga hälsningar får du från mig och jag hoppas att vi träffas snart! Jag ber för dig och kysser ömt din hand från långt borta! ETT BREV OM LIDANDE Jag vet inte du kan tro hur svårt jag har det när jag tänker på dig, att ha tålamod och samla alla mina krafter för att kunna skriva brev, ett brev som rör om i min själ, som ger ett

Läs mer

A. När en närstående har dött

A. När en närstående har dött A. När en närstående har dött Andakt när en närstående har dött hålls på begäran av den avlidnas anhöriga. Den kan hållas i sjukhusets kapell, i patientrummet i hemmet. På ett bord, som täckts av en vit

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Den stora katastrofen

Den stora katastrofen Den stora katastrofen H ej, det är jag här igen, Malin, jag som bor i Rukubacka med min lillasyster Fia, vår hund Rufs och mamma och pappa. Allting är bra här hos oss utom en sak. Det har hänt 4 5 en katastrof,

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 1 2 Översättning: Göran Gademan FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 3 ERWARTUNG 4 black 5 In här? Man ser inte vägen 10 15 Så silvrigt stammarna skimrar som björkar! Åh, vår

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Några ord om undervisningen i aritmetik.

Några ord om undervisningen i aritmetik. Några ord om undervisningen i aritmetik. Under sommaren har man haft nöje att se i tidskriften anmälas en lärobok i aritmetik, utgifven i Norge: J. Nicolaisen. Regneundervisningen. Methodisk veiledning

Läs mer

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER Grådask eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER (före detta Snövit) (hennes man) (den åttonde, bortglömde, dvärgen) SÅNGER Min dröm, vart

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Bilaga 2. Vigselordning

Bilaga 2. Vigselordning . Vigselordning I denna bilaga visas hur vigselordningen i praktiken utformas i enlighet med de föreslagna anvisningarna enligt bilaga 1. Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik, där så kan

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

PATRULLTID & PYJAMASBÖN PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

APOKRYFERNA SUSANNA TILL KING JAMES BIBLE Susanna

APOKRYFERNA SUSANNA TILL KING JAMES BIBLE Susanna www.scriptural-truth.com APOKRYFERNA SUSANNA TILL KING JAMES BIBLE 1611 Historien om Susanna [i Daniel] Susanna Ange förutom början av Daniel, eftersom det inte är i Hebreiska, som varken den berättande

Läs mer

NYCKELN TILL DRÖMMARNA. Översättning: Göran Gademan. Ah, du är här! Jag har sprungit och sprungit,

NYCKELN TILL DRÖMMARNA. Översättning: Göran Gademan. Ah, du är här! Jag har sprungit och sprungit, NYCKELN TILL DRÖMMARNA Översättning: Göran Gademan Ah, du är här! Jag har sprungit och sprungit, rädd att komma för sent, och att aldrig hitta dig mer. Men nu är du här, i mina armar! Du är min fånge.

Läs mer

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? Pingstkyrkan i Södertälje presenterar: Kan man vara kristen? - en predikoserie om grunderna i kristen tro VI TÄNKTE UTFORSKA LIVETS MENING TA CHANSEN GRUNDKURS

Läs mer

Bibeln för barn presenterar. Himlen, Guds vackra hem

Bibeln för barn presenterar. Himlen, Guds vackra hem Bibeln för barn presenterar Himlen, Guds vackra hem Skriven av: Edward Hughes Illustrerad av: Lazarus Bearbetad av: Sarah S. Översatt av: Christian Lingua Framställd av: Bible for Children www.m1914.org

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36. Jesus på härlighetens berg

Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36. Jesus på härlighetens berg Andra söndagen i fastan (år C) (24 februari 2013) Jesus på härlighetens berg Tidsram: 20-25 minuter. Luk 9: 28-36 Jesus på härlighetens berg Ungefär en vecka senare tog han med sig Petrus och Johannes

Läs mer

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014 Cylindermaskinen hvars för begagnande undervisning Lärnedan följer är alla hittills kända obestridligen den bästa och ändanzdlsenlølgasteför Skomakeri Dess mångfaldiga

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Barnekow, Eva Agatha Stanislas. Fredrika Bremers spinnrock / af Stanislas. Malmö 1866

Barnekow, Eva Agatha Stanislas. Fredrika Bremers spinnrock / af Stanislas. Malmö 1866 Barnekow, Eva Agatha Stanislas Fredrika Bremers spinnrock / af Stanislas Malmö 1866 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska

Läs mer

Luk 11:1-13 BÖN - Evangelium. 3Ge oss var dag vårt bröd för dagen som kommer.

Luk 11:1-13 BÖN - Evangelium. 3Ge oss var dag vårt bröd för dagen som kommer. Luk 11:1-13 BÖN - Evangelium Lukas, mer än någon annan evangelist, visar betydelsen av bön i Jesu liv och verksamhet (3:21, 5:16, 6:12, 9:18, 9:28, 10: 21-22, 11: 1, 22: 41-4, 23:46). Lukas 11 börjar med

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 19Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över

Läs mer

Caroline. af Ugglas. vad var det jag sa

Caroline. af Ugglas. vad var det jag sa Caroline af Ugglas vad var det jag sa Caroline af Ugglas vad var det jag sa VILL KUNNA SÄGA FÖRLÅT Text: Caroline af Ugglas Vill kunna säga Att jag behöver dig, att jag behöver dig Alla gånger vi bråkat,

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium 1 Tunadalskyrkan 130915 Luk 7:11-17 Ett heligt mysterium Olika bibelöversättningar ger olika varianter av bibeltexten. I en av de nyare The Message på svenska är det också tillrättalagt för att det lättare

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48.

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48. Kraaam Viktor, Vilma och jag, Viking, har bildat en hemlig klubb. Den heter AB Klant & Kompani. Det är jag som är Klant och Viktor och Vilma som är Kompani. Vi har lånat namnet från min pappas målarfirma.

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund Bakgrund Det här materialet hör till boken Kära Ruth som är skriven av Bente Bratlund. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som läser boken.

Läs mer

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Han har gått upp i vikt en del varje gång vi haft kattungar hemma, men gick tillbaka rätt fort till

Läs mer

Gud är en eld inuti huvudet.

Gud är en eld inuti huvudet. Gud är en eld inuti huvudet. Siri Frances Stockholm 2013 Gerlesborgsskolan Du skulle gått till skolan och på ett möte och på lokal med en vän idag. Det skulle varit en dag av saker att uträtta, en dag

Läs mer

Mikael Mansén. Sofia

Mikael Mansén. Sofia Sofia Snålblåsten fick Sofia att krypa samman och dra filten tätare kring kroppen. Hon skulle ha tagit den som inte hade ludd. Laura hade berättat att den hon hade nu var den kallaste, hade varnat henne,

Läs mer

Himlen, Guds vackra hem

Himlen, Guds vackra hem Bibeln för barn presenterar Himlen, Guds vackra hem Skriven av: Edward Hughes Illustrerad av: Lazarus Bearbetad av: Sarah S. Översatt av: Christian Lingua Framställd av: Bible for Children www.m1914.org

Läs mer

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i:

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: samla.raa.se Björsäters stafkyrka och dess målningar. 101

Läs mer

Om texterna ska användas på något sätt, måste det hänvisas till att det är jag (Olivia Bergdahl) som har skrivit dem!

Om texterna ska användas på något sätt, måste det hänvisas till att det är jag (Olivia Bergdahl) som har skrivit dem! Om texterna ska användas på något sätt, måste det hänvisas till att det är jag (Olivia Bergdahl) som har skrivit dem! Ska bara överleva Först var jag rädd, som förstenad ett rådjur i strålkastarsken För

Läs mer

8 söndagen under året år A

8 söndagen under året år A 933 8 söndagen under året år A Ingängsantifon (jfr Ps 18:19-20) Herren är mitt stöd, han har fört mig ut på en rymlig plats, han har räddat mig, ty han har behag till mig. Inledning I början av denna heliga

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Jag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar

Jag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar finns, finns inte. En så mycket bättre värld. Den var vadderad, full av förmildrande omständigheter. Hon ville aldrig vakna mer och behöva återvända till det där andra till verkligheten. Nej, hellre då

Läs mer

som de här anmärkta, dels äro af den natur, att de gifva anledning till opposition. De här ofvan framställda anmärkningarna torde vara tillräckliga

som de här anmärkta, dels äro af den natur, att de gifva anledning till opposition. De här ofvan framställda anmärkningarna torde vara tillräckliga som de här anmärkta, dels äro af den natur, att de gifva anledning till opposition. De här ofvan framställda anmärkningarna torde vara tillräckliga att motivera mitt redan uttalade omdöme: att läroboken

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön

23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon Inledning Kollektbön 1247 23 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (Ps 119:137, 124) Herre, du är rättfärdig, och dina domar är rättvisa. Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar. Inledning Vi församlas

Läs mer

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

NI SKA ÄLSKA VARANDRA FEMTE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (28 APRIL 2013) NI SKA ÄLSKA VARANDRA Tidsram: 20-25 minuter. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra Joh 13:31 33a, 34 35 När Judas hade gått ut från salen där Jesus

Läs mer

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA BARNHEMMET En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA Barnen IDA Folket Spöken 9 roller. Om gruppen bara är 8 så kommer Idas namn ibland att skrivas

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer