Att förändra det oföränderliga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att förändra det oföränderliga"

Transkript

1 Ersta Sköndal Högskola Magisterprogram i socialt arbete, 60 p Att förändra det oföränderliga Rapporter om och av brukare Författare: Yvonne Zätterman Åberg Magisterprogrammet SMU, höstterminen 2007 Examinationsuppgift Handledare: Bengt Börjeson Examinator: Kenneth Sundh

2 2

3 FÖRORD... 5 INLEDNING... 7 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 9 METOD Delstudie I Delstudie II Delstudie III Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet DELSTUDIE I Vad är brukarrevision? Brukare Att ha en röst Tolkningsföreträde och beslutsföreträde Revision och utvärdering Brukaren som revisor Varför brukarrevision? Hur? Brukarinflytande DELSTUDIE II Att iscensätta processen Mina förkänslor Starten Upplevelser av revisorsarbetet Mina reflektioner DELSTUDIE III Tankar kring brukarrevisionen Boendemiljö Medbestämmande Bemötande Aktiviteter och meningsfull sysselsättning Mina reflektioner Hur togs rapporten emot? Av de boende Personalen Mina reflektioner Chefen Mina reflektioner SAMMANFATTANDE ANALYS

4 BRUKARREVISION NYBACKEN STORA SKÖNDAL LITTERATURFÖRTECKNING Referenslitteratur

5 FÖRORD Att förändra det oföränderliga. Vad betyder det? Den här uppsatsen försöker belysa en arbetsprocess som ledde fram till en revisionsrapport genomförd av brukare med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och anhörigerfarenhet. Tanken med brukarrevision är att den som levt problemet har lättare att ställa rätta frågor, får sanningsenligare svar och kanske sannare kan analysera svaren. Brukarrevisorerna tar sig också rätten att granska det de skall revidera i en vidare mening. Hur det känns att vara där och om de skulle vilja ta del av den verksamheten själva. Dessutom medför det faktum att brukare kommer till en verksamhet med uppdrag att revidera den att de också för med sig hopp till dem som är beroende av verksamheten. Om de kan så blir det möjligt också för andra. Detta är ett hopp som förmedlas såväl till verksamhetens klienter som till dess personal. Sist men inte minst så medför en brukarrevision en möjlig maktförskjutning. De som vi är till för tar sig rätten att granska oss. Men tillåter vi det? På riktigt? Eller är maktförhållandena oföränderliga? Blir en brukarrevision ett politisk korrekt, men tandlöst dokument Eller kan det få bli starten på en förändring av det som verkat så oföränderligt? Kan människor som är beroende av det offentligas stöd få det utan att fråntas makten över sitt liv? Den här uppsatsen ger inga svar på de frågorna. Den försöker bara belysa ett sätt på vilket man kan rubba maktbalansen en kort stund. Men för att den balansen skall rubbas helt krävs förmodligen oändligt mycket mer. Utan brukarrevisorerna hade det aldrig uppstått en process. Tack för att ni gjort ett fantastsikt arbete och att ni stått ut med mig! Klas Sundström hjälpte mig komma igång med mitt projekt och har hela tiden varit en fantastisk kollega i det arbetet. Tack Klas för att du är så bra! Tack också boende och personal inom socialpsykiatrin på Stora Sköndal som vågat delta. Jag vill också tacka min arbetsplats Stora Sköndal som har gett mig möjligheten till detta otroligt roliga arbete. Tack också David Ershammar, Inflytande-projektet, som beviljade medel till rapporten. Och till sist; min handledare Bengt Börjeson, professor em., Ersta Sköndals högskola, som övertygade mig om att jag kunde skriva en uppsats. Med en sådan handledare kan man inte misslyckas. Det har varit en ynnest. Tack Bengt! 5

6 6

7 Inledning Brukarrevision! Själva ordet gjorde mig glad första gången jag hörde det. Så självklart! Brukare reviderar verksamheter avsedda för dem själva. I en intervju i DN söndagen den 15 april 2007 med en av grundarna av den franska rörelsen Don Quijotes barn 1, Augustin Legrand, säger han Förr levde de här människorna i sin individuella misär. Förut fick de aldrig ordet. Nu är vi ett kollektiv och tack vare den här aktionen har vi fått ordet. Det här citatet handlar om hemlösa. En av alla grupper i samhället som definieras som marginaliserade, maktlösa. Människor med funktionshinder till följd av psykisk ohälsa är en annan marginaliserad grupp. Att det som inte definieras som normalt beteende lätt skapar utanförskap och marginalisering vet vi. Och att den positionen oftast medför att människor betraktas som helt resurslösa och utan möjligheter. Men vad händer när vi som valt att arbeta med dem som kallas marginaliserade inte ser dem som människor med resurser och möjligheter? När vi agerar för dem men inte tillsammans med dem? Hur är det möjligt att vi tror att vi inte behöver fråga för att veta? Att de inte för det mesta själva bäst vet vad de behöver, vill och önskar? Den här uppsatsen består egentligen av två rapporter. Den primära rapporten beskriver den process som en grupp brukare och anhöriga genomgick tillsammans med projektledare under arbetet med att ta fram underlag och skriva en brukarrevisionsrapport. Den primära rapporten beskriver också en modig verksamhet som vågade låta sig granskas. Alla verksamheter med självaktning har idag olika slag kvalitetssystem. Oftast består de av formulär som verksamheten tagit fram med fasta frågor och svarsalternativ. Även om avsikten är god uppfattas ofta dessa enkäter mer som formalia än med faktiskt intresse. Att verksamheten utsatte sig för en brukarrevision innebar att de helt saknade inflytande över någon del i arbetet. Verksamheten vågade sig in i vad som skulle kunna bli en demokratisk process istället för enkäternas demokratiska ritual. Den primära rapportens syfte är att belysa denna process från flera håll. I den rapporten ligger den revisionsrapport som blev det första resultatet av arbetsprocessen. Syftet med den rapporten var att brukare hjälpte klienter att lyfta fram sina åsikter. Att människor med egen erfarenhet av psykisk ohälsa hjälpte andra att göra sin röst hörd och i och med det hjälpte dem att ta tillvara sina demokratiska rättigheter. 1 Les Enfants de Don Quichotte, en organisation som bildades 2006 av några unga fransmän mot hemlöshet och för de hemlösa. 7

8 8

9 Syfte och frågeställningar Syfte Denna uppsats har två övergripande syften, nära kopplade till varandra men vilka i realiteten inneburit två klart olika forskningsstrategier så åtskilda att uppsatsen egentligen innehåller två olika rapporter. Det första syftet var att genomföra en brukarrevision av två så kallade särskilda boenden 2 för människor med psykiska funktionshinder på stiftelsen Stora Sköndal. Detta projekt innebar ett möte med många osäkerheter om hur man skulle möjliggöra en konstruktiv process av medverkan, hur man skulle skapa regler för ansvarsfördelning och så vidare. Denna process av medskapande som var min roll i brukar-revisionen redovisas i form av den färdiga rapporten. Det andra syftet var att utföra en analys av vilka konsekvenser som följde på den genomförda revisionen när den presenterades för den berörda personalen. Och till slut: ett tredje syfte var att reflektera över om brukarrevisionen innebar nya möjligheter att förstå vilken innebörd vårdmiljön har för dem som är vårdens föremål alltså brukarna. Frågeställningar Mina frågeställningar var: Hur beskrivs begreppet och praktiken brukarrevision i litteratur, rapporter och offentliga utredningar? Vilka hinder och möjligheter finns det för att iscensätta och genomföra en brukarrevision av socialpsykiatrin inom Stora Sköndal? Kan Stora Sköndals socialpsykiatriska verksamhet utvecklas med stöd av brukarrevisionen? Är resultatet av brukarrevisioner genomförda av brukare och anhöriga till brukare kvalitativt skilda från revisioner genomförda av personer som saknar egen erfarenhet? De fyra mer övergripande frågeställningarna väcker mer självklart en rad mer konkreta följdfrågeställningar som kommer att behandlas i studiens empiriska avsnitt. Exempelvis. I vilken utsträckning finns det konsensus i litteraturen och debatten om hur en brukarrevision går till i praktiken? Vad krävs av de medverkande revisorerna och projektledningen för att de skall lyckas att genomföra en brukarrevision? Vilka inslag i brukarrevisionen som sådan och processen fram till en genomförd brukarrevision kan bidra till att utveckla verksamheten? Kan brukarrevisionen påverka den givna maktbalansen? 2 Individuellt behovsprövat boende som ges med stöd av socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) till vissa funktionshinder. Definition enligt socialstyrelsens termbank 9

10 10

11 Metod Min studie har i någon mån karaktären av en aktionsforskning. Harald Swedner (1989) beskriver i nationalencyklopedin aktionsforskning som en forskning som innebär att man genomför noggrant planerade åtgärder som syftar till att eliminera eller reducera missförhållanden inom ett socialt system och att man analyserar effekterna av den. Det specifika för aktionsforskningen är ett nära samband mellan den som igångsätter och verkställer en aktion och den som analyserar förändringsprocessen och dess effekter. Till aktionsforskningens principer hör att forskaren deltar utan att försöka distansera eller separera sig från den verksamhet eller det område som är subjekt för forskningen. Syftet med aktionsforskningen är att ha en direkt och omedelbar påverkan på den process man studerar. Målet är att bidra till lösningen på människors praktiska problem i en verklig situation. För att ett sådant arbete skall vara möjligt bör det finnas ett väl fungerande samarbete mellan forskarna och dem som forskningen sker på. Avsikten är att de som utför studien och de som blir studerade skall komma till någon form av gemensam insikt och uppnå en gemensam insikt om vad som är bästa sättet att uppnå önskad förändring. Eftersom det finns ett nära samarbete mellan forskaren och forskningssubjektet så är det sannolikt att båda parter lär sig något av själva processen under forskningen. Studien består av tre delstudier samt den rapport som blev resultatet av brukarnas revision. Delstudie I Den första delstudien är en empirisk studie där ambitionen var att reda ut ett antal för uppsatsen viktiga begrepp. Jag ville veta om brukarrevision i någon form kunde ha en plats som forskningsstrategi och var den platsen i så fall fanns. Att förstå vad som var en brukarrevision uppfattade jag som viktigt. Men också vad som inte var det. Det fanns också en ambition att reda ut om det fanns något stöd för idén att den egna erfarenheten av i det här fallet psykisk ohälsa möjliggör ett sannare resultat. Och i så fall varför. Jag inledde studien med att söka vedertagna definitioner för såväl brukare som revision i litteratur och på Internet. Litteraturen finns presenterad i studien. Att brukare har en aktiv roll i utvärdering och forskning är inte så vanligt i Sverige. För att finna litteratur om brukares aktiva medverkan inom utvärdering och forskning i den mer självständiga roll som jag ville belysa så fick jag söka mig till engelska studier. I det sökandet hade jag stor glädje av den kunskapsbas som byggts upp inom nationell psykiatrisamordnings Inflytandeprojekt 3. Med denna litteratur som stöd har jag i studien genom att tematisera olika begrepp försökt belysa såväl vad en brukarrevision är som dess möjligheter som forskningsstrategi

12 Delstudie II Den andra delstudien beskriver den process som ledde fram till en färdig brukarrevisionsrapport. Här har jag också försökt granska och problematiserat mitt eget processtöd. För att detta skulle vara möjligt så antog jag tidigt en observerande roll under de träffar som revisorsgruppen hade. Under samtliga träffar förde jag anteckningar om vad som skedde i rummet. Inte bara vad som gjordes utan också hur det gjordes. Dessa anteckningar kompletterades med återkommande explorativa intervjuer (Kvale 1997 s. 94) med revisorerna och avslutades med en enkät där de ombads beskriva sin syn på processen. De frågor som fanns i enkäten presenteras i studien. I de explorativa intervjuerna valde jag frågor av upplevelsekaraktär men också frågor som syftade till att hjälpa revisorerna att definiera sina mål med arbetet. Jag har inte gjort något urval i materialet utan presenterar det i sin helhet. Delstudie III I den sista delstudien har jag lyft fram ett antal av de teman som revisorerna belyste i sin rapport. När jag läste revisionen ställde jag mig frågan om någon utan den egna erfarenheten av problemet skulle ha kunnat skriva den. De teman jag lyfter fram är några av de teman som jag uppfattar som exempel på områden där den egna erfarenheten ger analysen en större trovärdighet. Jag har också med hjälp av forskningsrapporter velat problematisera såväl den stigmatisering målgruppen lever med och den möjligheten att brukare som granskar verksamheter också bidrar till att bryta detta stigma eller i alla fall minska det. Jag har därför även försökt belysa brukarrevisionens plats inom det förhållningssätt till socialt arbete som empowermentforskningen omfattas av. Jag hade också en förhoppning om att kunna belysa om en brukarrevision är en möjlig väg att, om än lite, rubba den traditionella maktordningen mellan hjälpare och den som behöver hjälp. Jag observerade och förde anteckningar vid revisorerna återkoppling av rapportens resultat till de boende och personalen. Jag intervjuade därefter verksamhetschefen om så väl hans syn på rapporten som idén med att brukare reviderar verksamheter. Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet Merriam (1994) menar att de klassiska frågorna om hur studiens uppläggning och genomförande motsvarar de vetenskapliga kraven på validitet, reliabilitet och generaliserbarhet med nödvändighet måste omformuleras och ges nya svar i kvalitativa studier. Frågan om validitet om man studerar det man avser att studera - är inte lika problematiskt i induktiva, kvalitativa studier som i deduktiva kvantitativa studier. Forskaren kan på ett helt annat sätt bevaka att det material som arbetas fram genom intervjuer, observationer och studier av dokument är relevant i förhållande till studiens frågeställningar än i exempelvis enkäter riktade till en större målgrupp med bundna svarsalternativ (a.a. sid ). 12

13 Även reliabiliteten - mätmetodernas tillförlitlighet - är möjlig att ha kontroll över i kvalitativa studier. I kvalitativa studier är det fråga om att göra hela processen av urval av intervjupersoner, intervjudesigner och tolkningar av materialet öppet för kritiska reflektioner om urvalets betydelse och möjligheten till alternativa tolkningar. Jag har i studien försökt att redovisa hur jag gått tillväga så noga det varit möjligt. Frågan om generaliserbarhet (a.a. sid. 183) är i kvalitativa fallstudier kopplat till i vilken utsträckning som studiens slutsatser är användbara i andra liknande sammanhang. Merriam använder begreppet extern eller yttre validitet. Jag anser att studiens slutsatser och resonemang har betydelse i andra studier av brukarrevision och i förlängning av studier inom det större området brukarinflytande. 13

14 14

15 Delstudie I Vad är brukarrevision? Ett begrepp som på senare år har dykt upp för att beskriva människor som, frivilligt eller ofrivilligt, nyttjar offentlig samhällsservice är brukare. Begreppet är inte okontroversiellt ens bland brukargrupper och sista ordet är nog inte sagt. Att då beskriva en brukarrevisionsprocess innebär att man tar risken att snubbla på första ordet. Det är nu ändå ett begrepp som används på ett sätt som ger det en status av etablerat begrepp åtminstone i vissa kretsar. Revision är inget obekant begrepp. I kombination med brukare skapar trots det även detta ord en viss förvirring. Det blir därför nödvändigt att först försöka ge varje del av begreppet brukarrevision en definition. Brukare Enligt Magnus Dahlberg och Evert Vedung (2001) är brukare en statsvetenskaplig formulering. Brukare används då i betydelsen slutmottagare av en tjänst eller vara. Dahlberg och Vedung väljer i boken att beskriva fyra olika betydelser: 1. Alla medborgare som berörs av lagstiftning och viss lagstiftnings konsekvenser i form av t.ex. frihetsberövande. 2. Alla medborgare som nyttjar någon av samhällets tjänster, t.ex. kollektivtrafik, infrastruktur, sjukvård etc. 3. Alla medborgare som är i behov av hjälp, service eller behandling från offentlig sektor inom de områden där man inte kan välja eller byta utförare (strategi sorti 4 ), men kan klaga (strategi röst 5 ). 4. Alla medborgare som använder tjänster eller varor inom offentlig sektor där möjligheten att klaga (strategi röst) och att byta utförare finns (strategi sorti). I Socialstyrelsens publikation Perspektiv på kunskapsutveckling inom socialtjänsten (Printz 2003) skiljer man mellan klient i socialtjänstens betydelse, kund och brukare. Om jag skall försöka sammanföra de två olika definitionerna med varandra så blir det: Klient = man har ingen röst och man har ingen sorti Brukare = man har en röst men ingen sorti Kund = man har en röst och man har en sorti Jag kommer i den här rapporten att använda brukare i betydelsen ha en röst men ingen möjlighet att byta. I de fall då både röst och bytesmöjlighet saknas så kommer jag att skriva klient. 4 Strategi sorti innebär att brukaren kan välja och/eller byta tjänst 5 Strategi röst innebär att brukaren kan klaga på tjänsten inom systemet som erbjuder den 15

16 Att ha en röst Att ha en röst kan innebära både inflytande och medverkan. I socialstyrelsens rapport menar man att medverkar gör den som deltar i vardagsnära frågor som rör verksamhetens olika områden, men inflytande förutsätter att dessa aktiviteter också på olika sätt påverkar processen. Man kan skilja mellan två typer av inflytande och medverkan. Uppifrån och ner - verksamhetens behov är en utgångspunkt. Det handlar om att ta reda på brukarens upplevelse av fastställda mål och kvalitetskriterier, med utgångspunkt från det som intresserar servicegivarna. Nerifrån och upp - utgår ifrån brukarnas behov. Det handlar då om att betrakta insatserna från brukarnas perspektiv, och att brukarna själva i så hög utsträckning som möjligt ska definiera vad som är god kvalitet. Den faktiska kvalitén på en vara eller tjänst sammanfattas ibland inom organisationsutvecklingsvärlden som differensen mellan utlovad kvalitet och upplevd kvalitet. Ju större differensen är mellan dessa punkter, desto sämre är kvaliteten. Tolkningsföreträde och beslutsföreträde Revisionen ger brukarna hela tolkningen, men det har kanske inget med beslut om eventuell förändring att göra. Brukarinflytande kan vara en av de två eller båda. Att genomföra brukarrevision i en verksamhet som inte har ambitionen att också verka för ett optimalt brukarinflytande (beslutsföreträde) i den dagliga verksamheten skulle lätt kunna uppfattas som ett spel för galleriet. Då går verksamhetens egen målgrupp från klient till brukare och sedan tillbaka till klient igen. Revision och utvärdering Revision är en oberoende granskning och uttalande om information eller vissa förhållanden 6. En brukarstyrd granskning eller revision görs genom att på något sätt fråga en verksamhets målgrupp om förhållandena i verksamheten och om verksamhetens innehåll motsvarar det som utlovats och om det innehållet är bra för dem den är till för. Utvärdering används som en granskande metod i många sammanhang. I svenska kommunförbundets kunskapsöversikter presenteras rapporten Utvärdering - mer än metod (Karlsson 1999). Ove Karlsson 7 delar upp utvärdering mellan kvantitativt och kvalitativt fokus. Det kvantitativa är inriktat på mätbarhet. Utvärderarens roll blir att vara expert på mätmetoder men utvärderarens roll är inte att uttala sig om brister och förtjänster hos det som utvärderas. Den kvalitativa fokusen däremot utmanar bilden av den objektiva måttstocken. Här menar man att även svårfångade kriterier som intuition kan ligga till grund för tolkningar och analyser Professor i pedagogik vid Mälardalens högskola 16

17 Ett område inom kvalitativt fokus på utvärdering definierar Karlsson som empowerment 8. Utvärderingen syftar till att granska en verksamhet och medverka till att förändring sker, men också att utveckla kompetensen hos deltagarna i utvärderingen att själva kunna medverka i densamma. Denna modell verkar vara en modell som kommer brukarrevisionen närmast. Med den skillnaden att i empowementmodellen så blir brukarna initialt objekt som skall utbildas. I brukarrevisionen bör inte brukarna vara objekt i något led. De bör finnas med, inte som resurs, utan som förutsättning och själva kunna vara initiativtagare. Brukaren som revisor Brukaren i en revision är inte brukare av eller klient i den verksamhet som revideras och i den meningen är han eller hon oberoende. Han eller hon är eller har däremot varit brukare/klient i likartade verksamheter. Detta innebär att han/hon har en inifrånför-ståelse av de bekymmer/problem som de människorna som utgör verksamhetens målgrupper kan ha. Det innebär också en insikt om vad det innebär att vara klient/brukare i offentlig sektor och den oftast ojämlika maktbalans det medför. I en brukarrevisionsgrupp kan även brukarnärstående medverka. De har erfarenhet av området som anhörig/närstående. Denna erfarenhet är dock inte samma erfarenhet som brukarens. Även här har den med egen erfarenhet en inifrånkunskap som den anhörige inte har. Som exempel kan trygghet för en anhörig innebära en kvävningskänsla för den med egen erfarenhet. Att brukare reviderar verksamheter kan också föra med sig att de genom sin närvaro bidrar till hopp för verksamhetens målgrupp och personal. De blir levande bevis på att återhämtning från och rehabilitering av, i det här fallet, svår psykisk ohälsa är möjlig. Brukarrevision är alltså: en systematisk och oberoende undersökning utförd i alla delar av människor med egen erfarenhet av att vara brukare/klient inom det område som skall revideras. en granskning såväl uppifrån och ner (gör man det man säger att man gör på rätt sätt?) som nedifrån och upp (gör man överhuvudtaget rätt saker?). Ovanstående kriterier tycks krävas för att en rapport skall kunna ses som en brukarrevision. Om så är fallet kan inte begreppet brukarrevision användas hur som helst. Det krävs att de kriterier som räknas upp här är uppfyllda. Att forskare eller vårdpersonal sammanställer frågor som brukare ställer och vars svar andra sedan analyserar blir då något annat enligt den här definitionen. 8 Bemyndigande av makt till någon 17

18 När brukare granskar en verksamhet ger de verksamhetens målgrupp en möjlighet att uttrycka åsikter som de kanske annars inte skulle våga framföra. På det sättet blir brukarrevisionen ett sätt att ge klienten en röst och att i och med det bli en brukare. Varför brukarrevision? Överallt görs det olika kvalitetssäkrande undersökningar inom offentlig sektor idag. Alla skall kunna visa att brukarnas röst efterfrågas på något sätt. Frågorna och analysen av svaren sker då av tjänstemän inom organisationen. Det finns ett talesätt som säger att som man frågar får man svar. Jag misstror inte ambitionen i dessa kundenkäter, men har ofta själv upplevt i enkäter ifrån t.ex. barnens skola att de svar jag skulle vilja ge finns inte angivna som alternativ. Och utrymmet för egna, andra svar, saknas. Renodlade utvärderingar görs också ibland för att få svar på om verksamheter gör rätt saker. De ger antagligen en mer nyanserad bild. Problemet är att man i arbetet oftast inte har brukarnas unika kunskaper att utgå ifrån vilket ger andra perspektiv. En brukarrevision är mer som en utvärdering än en enkät, men den gör inte anspråk på att vara en forskningsrapport i traditionell mening. Det är ändå av värde att se om brukares insatser i utvärdering och forskning i alla led kanske har en större betydelse än att bara vara en möjlig sysselsättning för människor med egen erfarenhet av olika problem. Och mer än bara ett politiskt korrekt hugskott. I Guidance for Good Practice (2005) beskrivs inom vilka områden brukarmedverkan kan förbättra forskningen: förbättra forskningens kvalitet (frågorna kan förändras till det bättre) förändring av resultat (resultaten har en bättre anknytning till dem som är viktiga för brukarna) förbättrade forskningsmetoder Brukarmedverkan har haft ett genomslag just i England. mycket tack vare en politisk filosofi i New Labours strategi att förnya och vitalisera den offentliga sektorn. En viktig röst är Peter Beresford som i boken It s our Lives (2003) ger en översikt över utvecklingen mot brukarmedverkan i forskningen. Från nolläge! I det första stadiet av forskningen blev människorna/brukarna ignorerade; i nästa skede blev de undersökta och först i det sista skedet av utvecklingen involverade. Beresford problematiserar också vad det innebär att vara involverad i en forskningsprocess. Man är involverad om forskaren i den empiriska fasen samlar in mjuka fakta i form av intervjuer med brukare. Men analysen av tolkningen av data sker fortfarande vid forskarnas bord. 18

19 Med kravet på brukarmedverkan har i ökad omfattning också utsträckts till medverkan vid den analytiska och tolkande fasen av forskningsprocessen, inte minst därför att detta i många fall är ett krav för att beviljas forskningsmedel. Detta kommer att vara en viktig omständighet att begrunda inför den fortsatta läsningen av denna rapport. När vi talar om brukarmedverkan måste man vara medveten om vilken fas av forskningsprocessen man talar om. Gäller det formulering av frågeställningar och konkreta frågor, gäller det uppgiftslämning och anspråk på kvalitativa och fria svarsmöjligheter eller gäller brukarmedverkan också forskningens slutskede tolkning och presentation av resultaten? Beresford menar att det verkar vara så att människor med egen erfarenhet formulerar andra och i större utsträckning mer relevanta frågor än den som saknar egen erfarenhet. Att brukare ställer frågor till andra brukare ökar chansen att fler svarar och att svaren blir sannare. Att människor med egen erfarenhet deltar i analysen fördjupar den. Detta är goda argument för bland annat brukarrevision. Hur? En brukarrevision har en unik kvalitet som en strategi bland andra i verksamheters strävan att bli bättre på det man gör. Men det innebär inte nödvändigtvis att alla brukare är lämpliga revisorer. Det finns ett antal frågor som är viktiga att ställa för att inte brukarrevisioner skall tappa sitt tänkta värde. En fråga är om det räcker med att bara ha en egen erfarenhet/vara brukare. Jag anser att den egna erfarenheten av att vara brukare eller närstående skall vara så pass bearbetad att det finns en viss distans till den egna upplevelsen. Man bör kunna se att den egna erfarenheten inte självklart är allmängiltig i alla delar. En farhåga kan vara att brukaren tolkar in de egna erfarenheterna i de svar man får. En risk som i så fall skulle minska med den som saknar egen erfarenhet. Denna farhåga bör då mätas mot frågan om det överhuvudtaget finns neutrala analyser. Ett sätt att minska risken för allt för snäva och navelskådande tolkningar är att en revision sker av en grupp brukare. Gruppen innebär också att revisionen kan genomföras även om någon av revisorerna får en tillfällig svacka. Brukarinflytande För att möjliggöra en utveckling från klient till brukare och kanske på sikt till kund utifrån tidigare angivna definitioner så krävs en möjlighet att mäta den egna verksamhetens utveckling. En modell för det är en slags skala från noll till brukarstyrning. Ett försök till en sådan skala har tagits fram av Klas Sundström. 9 NOLL (klient) kan tilldelas ett värde mellan och är i olika grader av institution. Det kan sammanfattas med att vad du ser är det du får. 9 Brukarinflytandesamordnare (BISAM) Psykiatrin Södra i Stockolm 19

20 PÅVERKAN (klient-brukare) Värde Här börjar idélådor och någon form för att framföra klagomål upp. MEDVERKAN (klient-brukare) Värde Diskussion, dvs. att bryta olika åsikter fram och tillbaka. Klagomål, idéer och upplevelser diskuteras. Ömsesidighet börjar dyka upp. DELAKTIGHET (brukare-klient) Värde Dialog. Jämlika samtal där samtalet leder till nytt lärande för båda. Ömsesidighet blir ett stort inslag. BRUKARSTYRNING (brukare-kund) Värde Ömsesidigheten minskar på så sätt att de professionella börjar avvecklas. KUND Värde 5.0 Ju högre värde desto högre inflytande. Vilket också innebär att ju högre värde desto större ansvar. Det är viktigt att se att ökat inflytande, ökade faktiska rättigheter, också innebär ökat ansvar. Klienten saknar i praktiken rättigheter och möjligheter till eget ansvarstagande. Brukaren har rättigheter och framför ofta önskemål om mer inflytande. Begreppen återhämtning, som kan översättas med att ta makten över sig själv och empowerment som kan översättas med att ta makten över sitt liv har båda snarare ett fokus på medborgarskap än på brukarinflytande. Om det endast handlar om en kamp för rättigheter så blir det en rörelse i ett mindre sammanhang av samhället. Att i stället sikta på medborgarskap och kund innebär i hög grad en kamp för ansvar och skyldigheter. Om jag har rätt att ställa krav på någon har denna samma rätt att ställa krav på mig och vice versa. Det är dock en process som initialt kräver mycket av den stöttande verksamheten. Att inte överge för tidigt eller hålla fast för länge. Det i sin tur kräver stöd för den stöttande personalen så att den står ut med att sakta men säkert bli övergiven. 20

21 Delstudie II Att iscensätta processen Mina förkänslor Att arbeta och delta i grupper som har till uppgift att arbeta med en specifik fråga eller uppdrag är inte lätt. Att leda en grupp är om möjligt ännu svårare. Jag har erfarenhet av båda rollerna. Min erfarenhet är att problem lätt uppstår i grupper där människor samlas från olika håll men med ett gemensamt, väl definierat uppdrag. Folk som kommer för sent eller inte alls. Folk som inte har läst på inför mötet och som trots det förväntar sig att bli uppdaterade av en majoritet som lagt ner tid på just det. Folk som inte har förstått uppdraget men vägrar inse det och som på grund av det driver sin missuppfattade linje. Folk som är där på order men inte av egen vilja eller lust. Nu skulle jag leda en grupp brukare in i en process med målet att revidera och utvärdera ett särskilt boende. Ja herre gud! Så tänkte jag vid mitt första möte med en grupp människor med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. När jag första gången hörde begreppet brukarrevision på hösten 2005 så fick det mitt hjärta att slå lite snabbare. Vilken genialisk idé! Och så självklar! Eller? När jag fått mandat att förverkliga idén så hamnade jag omedelbart i ett stort bryderi. Hur gör man då och vem ska göra? Fenomenet att människor med egen erfarenhet av psykisk ohälsa granskar verksamheter som är avsedda för andra människor med likartade bekymmer. Visst är väl det bra. Men kan dom det? Orkar de det? Och hur hittar jag dem? Jag hade redan fastnat i ett dom som det tog mig tid att komma ur. Ett halvår senare satt jag med en grupp på cirka tio personer som alla utom en saknade tidigare erfarenhet av brukarrevisioner men delade erfarenhet av att leva med psykisk ohälsa som egen erfarenhet eller som närstående. Jag hade många rädslor som handlade om min bild av skörhet, osäkerhet, dåligt självförtroende mm. Allt jag funderade kring handlade om vad som skulle kunna gå fel. Starten Nedan följer en kort sammanfattning av vad som verkade vara viktiga moment i det inledande revisionsarbetet. I april tog jag kontakt med Klas Sundström, brukarinflytandesamordnare vid psykiatrin Södra, som hade erfarenhet av brukarrevision på St Görans sjukhus. Vi påbörjade ett samarbete kring frågan hur man startar och genomför en brukarrevision. 21

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 1 Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 2 Delaktighetstrappan

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Projekt Brukarrevision. Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad

Projekt Brukarrevision. Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad Projekt Brukarrevision Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad Brukarrevision Göteborgsmodellen En granskning av en enhet eller verksamhet som ger stöd eller service till

Läs mer

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården nationell satning på brukarmedverkan Brukares krav på förändring och förbättring är den viktigaste kraften för att utveckla

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen är ett av flera arbetssätt för att främja brukares

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen Stockholm 31 januari 2014 FoU Välfärd KF Skåne 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

Kvalitet i LSS Version 1.0

Kvalitet i LSS Version 1.0 Föreningen Autism i Stockholms län Kvalitet i LSS Version 1.0 Kvalitetsarbete i verksamheter enligt LSS Innehållsförteckning 3. Inledning 4. Kvalitet i verksamheter enligt LSS. 5. Hur mäter man kvalitet?

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Utvärdering av utredningsplatser inom hem för vård och boende. En brukarundersökning.

Utvärdering av utredningsplatser inom hem för vård och boende. En brukarundersökning. Utvärdering av utredningsplatser inom hem för vård och boende En brukarundersökning. Författare: Torun Jansson och Kerstin Karlsson Examinator: Kari Jess, Uppsala Universitet Inledning Älby akut- och utredningshem

Läs mer

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7)

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP 63 personer deltog i undersökningen De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) 98,3 % rekommenderar MT-gruppen 93,3 % presterar bättre 95

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Jönköping 8 november 2013 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal 1 PlanB teamet Kasper Arentoft Tue Juelsbo Team kompetenser: bl. a danske, processledning,

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare

Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Chef / ledarsansvar STEG 1: ORGANISERA STEG 2: FÖRBEREDA STEG 3: GENOMFÖRA STEG 4: UTVÄRDERA STEG 5: FÖLJA UPP Medarbetaransvar Medarbetarsamtal på LiU Medarbetarsamtalet

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Ett verktyg för brukarinflytande, kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling

Ett verktyg för brukarinflytande, kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling Ett verktyg för brukarinflytande, kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling Det här är brukarrevision En brukarrevision granskar inflytande, delaktighet och bemötande. Det är en arbetsmodell där brukare

Läs mer

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

DAGENS ROS GES ALLTID TILL NÅGON I ER SEKTOR PROFESSIONELLT PRESTIGELÖS BORTOM STUPRÖREN

DAGENS ROS GES ALLTID TILL NÅGON I ER SEKTOR PROFESSIONELLT PRESTIGELÖS BORTOM STUPRÖREN DIALOGGRUPPSMÖTE 1 2 MARS 2011 DAGENS ROS GES ALLTID TILL NÅGON I ER SEKTOR PROFESSIONELLT PRESTIGELÖS BORTOM STUPRÖREN Dokumentation Bakgrund Den sociala välfärden i regionen ska präglas av goda levnadsvillkor

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Utfärdad av: Dokumentnamn: LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Den individuella lönesättningen sker i samtal mellan chef och medarbetare. Den individuella lönen medarbetarens förmåga att uppfylla

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Innehållet under denna timme Från ord till handling vad är brukarinflytande och hur kan man göra? Vad är inflytande och delaktighet Argument för Lite modeller Vad bidrar och hindrar Brukarinflytande Medborgarnas

Läs mer

Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL.

Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL. Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete

Läs mer

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod Kontakt LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B 581 81 Linköping lss@linkoping.se leanlink.se/lss-funktionsstod Linköpings kommun Leanlink LSS Funktionsstöd leanlink.se LSS Funktionsstöd Vår värdegrund Linköpings

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER

VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER för äldre- och omsorgsverksamheten i Sigtuna kommun DETTA ÄR VÅR VÄRDEGRUND SJÄLVBESTÄMMANDE Att själv få bestämma över sitt liv är en rättighet. För oss innebär det

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Cambros elektroniska utvärderingssystem

Cambros elektroniska utvärderingssystem Cambros elektroniska utvärderingssystem Kursutvärdering Kost vid graviditet och amning 7,5 hp HT12 Tack för att du tar dig tid att fylla i utvärderingen av kursen Kost vid graviditet och amning! projektarbetet

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

Föreningstränare - Ledarskap

Föreningstränare - Ledarskap 1. Ledarskap Du tillhör säkert en del olika grupper: Jobbet, familjen, skytteföreningen, konstklubben mm. Det är säkert så att de grupper du tillhör har kommit olika långt i sin utveckling. De fungerar

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport

Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA Avsedd för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA TUNA-PROJEKTET Datum Reviderad 2010/04/27

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod Föreläsning kvalitativ metod, Jonas Axelsson Jag skall ha detta upplägg: - Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod - Exempel på olika kvalitativa metoder - Något

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden

Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017 Furuliden Omsorgsnämndens verksamhetspolicy Livskvalitet Hela livet Vision Livskvalitet Hela livet Värdegrund Människan bär med sig en önskan

Läs mer