Att förändra det oföränderliga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att förändra det oföränderliga"

Transkript

1 Ersta Sköndal Högskola Magisterprogram i socialt arbete, 60 p Att förändra det oföränderliga Rapporter om och av brukare Författare: Yvonne Zätterman Åberg Magisterprogrammet SMU, höstterminen 2007 Examinationsuppgift Handledare: Bengt Börjeson Examinator: Kenneth Sundh

2 2

3 FÖRORD... 5 INLEDNING... 7 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 9 METOD Delstudie I Delstudie II Delstudie III Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet DELSTUDIE I Vad är brukarrevision? Brukare Att ha en röst Tolkningsföreträde och beslutsföreträde Revision och utvärdering Brukaren som revisor Varför brukarrevision? Hur? Brukarinflytande DELSTUDIE II Att iscensätta processen Mina förkänslor Starten Upplevelser av revisorsarbetet Mina reflektioner DELSTUDIE III Tankar kring brukarrevisionen Boendemiljö Medbestämmande Bemötande Aktiviteter och meningsfull sysselsättning Mina reflektioner Hur togs rapporten emot? Av de boende Personalen Mina reflektioner Chefen Mina reflektioner SAMMANFATTANDE ANALYS

4 BRUKARREVISION NYBACKEN STORA SKÖNDAL LITTERATURFÖRTECKNING Referenslitteratur

5 FÖRORD Att förändra det oföränderliga. Vad betyder det? Den här uppsatsen försöker belysa en arbetsprocess som ledde fram till en revisionsrapport genomförd av brukare med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och anhörigerfarenhet. Tanken med brukarrevision är att den som levt problemet har lättare att ställa rätta frågor, får sanningsenligare svar och kanske sannare kan analysera svaren. Brukarrevisorerna tar sig också rätten att granska det de skall revidera i en vidare mening. Hur det känns att vara där och om de skulle vilja ta del av den verksamheten själva. Dessutom medför det faktum att brukare kommer till en verksamhet med uppdrag att revidera den att de också för med sig hopp till dem som är beroende av verksamheten. Om de kan så blir det möjligt också för andra. Detta är ett hopp som förmedlas såväl till verksamhetens klienter som till dess personal. Sist men inte minst så medför en brukarrevision en möjlig maktförskjutning. De som vi är till för tar sig rätten att granska oss. Men tillåter vi det? På riktigt? Eller är maktförhållandena oföränderliga? Blir en brukarrevision ett politisk korrekt, men tandlöst dokument Eller kan det få bli starten på en förändring av det som verkat så oföränderligt? Kan människor som är beroende av det offentligas stöd få det utan att fråntas makten över sitt liv? Den här uppsatsen ger inga svar på de frågorna. Den försöker bara belysa ett sätt på vilket man kan rubba maktbalansen en kort stund. Men för att den balansen skall rubbas helt krävs förmodligen oändligt mycket mer. Utan brukarrevisorerna hade det aldrig uppstått en process. Tack för att ni gjort ett fantastsikt arbete och att ni stått ut med mig! Klas Sundström hjälpte mig komma igång med mitt projekt och har hela tiden varit en fantastisk kollega i det arbetet. Tack Klas för att du är så bra! Tack också boende och personal inom socialpsykiatrin på Stora Sköndal som vågat delta. Jag vill också tacka min arbetsplats Stora Sköndal som har gett mig möjligheten till detta otroligt roliga arbete. Tack också David Ershammar, Inflytande-projektet, som beviljade medel till rapporten. Och till sist; min handledare Bengt Börjeson, professor em., Ersta Sköndals högskola, som övertygade mig om att jag kunde skriva en uppsats. Med en sådan handledare kan man inte misslyckas. Det har varit en ynnest. Tack Bengt! 5

6 6

7 Inledning Brukarrevision! Själva ordet gjorde mig glad första gången jag hörde det. Så självklart! Brukare reviderar verksamheter avsedda för dem själva. I en intervju i DN söndagen den 15 april 2007 med en av grundarna av den franska rörelsen Don Quijotes barn 1, Augustin Legrand, säger han Förr levde de här människorna i sin individuella misär. Förut fick de aldrig ordet. Nu är vi ett kollektiv och tack vare den här aktionen har vi fått ordet. Det här citatet handlar om hemlösa. En av alla grupper i samhället som definieras som marginaliserade, maktlösa. Människor med funktionshinder till följd av psykisk ohälsa är en annan marginaliserad grupp. Att det som inte definieras som normalt beteende lätt skapar utanförskap och marginalisering vet vi. Och att den positionen oftast medför att människor betraktas som helt resurslösa och utan möjligheter. Men vad händer när vi som valt att arbeta med dem som kallas marginaliserade inte ser dem som människor med resurser och möjligheter? När vi agerar för dem men inte tillsammans med dem? Hur är det möjligt att vi tror att vi inte behöver fråga för att veta? Att de inte för det mesta själva bäst vet vad de behöver, vill och önskar? Den här uppsatsen består egentligen av två rapporter. Den primära rapporten beskriver den process som en grupp brukare och anhöriga genomgick tillsammans med projektledare under arbetet med att ta fram underlag och skriva en brukarrevisionsrapport. Den primära rapporten beskriver också en modig verksamhet som vågade låta sig granskas. Alla verksamheter med självaktning har idag olika slag kvalitetssystem. Oftast består de av formulär som verksamheten tagit fram med fasta frågor och svarsalternativ. Även om avsikten är god uppfattas ofta dessa enkäter mer som formalia än med faktiskt intresse. Att verksamheten utsatte sig för en brukarrevision innebar att de helt saknade inflytande över någon del i arbetet. Verksamheten vågade sig in i vad som skulle kunna bli en demokratisk process istället för enkäternas demokratiska ritual. Den primära rapportens syfte är att belysa denna process från flera håll. I den rapporten ligger den revisionsrapport som blev det första resultatet av arbetsprocessen. Syftet med den rapporten var att brukare hjälpte klienter att lyfta fram sina åsikter. Att människor med egen erfarenhet av psykisk ohälsa hjälpte andra att göra sin röst hörd och i och med det hjälpte dem att ta tillvara sina demokratiska rättigheter. 1 Les Enfants de Don Quichotte, en organisation som bildades 2006 av några unga fransmän mot hemlöshet och för de hemlösa. 7

8 8

9 Syfte och frågeställningar Syfte Denna uppsats har två övergripande syften, nära kopplade till varandra men vilka i realiteten inneburit två klart olika forskningsstrategier så åtskilda att uppsatsen egentligen innehåller två olika rapporter. Det första syftet var att genomföra en brukarrevision av två så kallade särskilda boenden 2 för människor med psykiska funktionshinder på stiftelsen Stora Sköndal. Detta projekt innebar ett möte med många osäkerheter om hur man skulle möjliggöra en konstruktiv process av medverkan, hur man skulle skapa regler för ansvarsfördelning och så vidare. Denna process av medskapande som var min roll i brukar-revisionen redovisas i form av den färdiga rapporten. Det andra syftet var att utföra en analys av vilka konsekvenser som följde på den genomförda revisionen när den presenterades för den berörda personalen. Och till slut: ett tredje syfte var att reflektera över om brukarrevisionen innebar nya möjligheter att förstå vilken innebörd vårdmiljön har för dem som är vårdens föremål alltså brukarna. Frågeställningar Mina frågeställningar var: Hur beskrivs begreppet och praktiken brukarrevision i litteratur, rapporter och offentliga utredningar? Vilka hinder och möjligheter finns det för att iscensätta och genomföra en brukarrevision av socialpsykiatrin inom Stora Sköndal? Kan Stora Sköndals socialpsykiatriska verksamhet utvecklas med stöd av brukarrevisionen? Är resultatet av brukarrevisioner genomförda av brukare och anhöriga till brukare kvalitativt skilda från revisioner genomförda av personer som saknar egen erfarenhet? De fyra mer övergripande frågeställningarna väcker mer självklart en rad mer konkreta följdfrågeställningar som kommer att behandlas i studiens empiriska avsnitt. Exempelvis. I vilken utsträckning finns det konsensus i litteraturen och debatten om hur en brukarrevision går till i praktiken? Vad krävs av de medverkande revisorerna och projektledningen för att de skall lyckas att genomföra en brukarrevision? Vilka inslag i brukarrevisionen som sådan och processen fram till en genomförd brukarrevision kan bidra till att utveckla verksamheten? Kan brukarrevisionen påverka den givna maktbalansen? 2 Individuellt behovsprövat boende som ges med stöd av socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om särskilt stöd och service (LSS) till vissa funktionshinder. Definition enligt socialstyrelsens termbank 9

10 10

11 Metod Min studie har i någon mån karaktären av en aktionsforskning. Harald Swedner (1989) beskriver i nationalencyklopedin aktionsforskning som en forskning som innebär att man genomför noggrant planerade åtgärder som syftar till att eliminera eller reducera missförhållanden inom ett socialt system och att man analyserar effekterna av den. Det specifika för aktionsforskningen är ett nära samband mellan den som igångsätter och verkställer en aktion och den som analyserar förändringsprocessen och dess effekter. Till aktionsforskningens principer hör att forskaren deltar utan att försöka distansera eller separera sig från den verksamhet eller det område som är subjekt för forskningen. Syftet med aktionsforskningen är att ha en direkt och omedelbar påverkan på den process man studerar. Målet är att bidra till lösningen på människors praktiska problem i en verklig situation. För att ett sådant arbete skall vara möjligt bör det finnas ett väl fungerande samarbete mellan forskarna och dem som forskningen sker på. Avsikten är att de som utför studien och de som blir studerade skall komma till någon form av gemensam insikt och uppnå en gemensam insikt om vad som är bästa sättet att uppnå önskad förändring. Eftersom det finns ett nära samarbete mellan forskaren och forskningssubjektet så är det sannolikt att båda parter lär sig något av själva processen under forskningen. Studien består av tre delstudier samt den rapport som blev resultatet av brukarnas revision. Delstudie I Den första delstudien är en empirisk studie där ambitionen var att reda ut ett antal för uppsatsen viktiga begrepp. Jag ville veta om brukarrevision i någon form kunde ha en plats som forskningsstrategi och var den platsen i så fall fanns. Att förstå vad som var en brukarrevision uppfattade jag som viktigt. Men också vad som inte var det. Det fanns också en ambition att reda ut om det fanns något stöd för idén att den egna erfarenheten av i det här fallet psykisk ohälsa möjliggör ett sannare resultat. Och i så fall varför. Jag inledde studien med att söka vedertagna definitioner för såväl brukare som revision i litteratur och på Internet. Litteraturen finns presenterad i studien. Att brukare har en aktiv roll i utvärdering och forskning är inte så vanligt i Sverige. För att finna litteratur om brukares aktiva medverkan inom utvärdering och forskning i den mer självständiga roll som jag ville belysa så fick jag söka mig till engelska studier. I det sökandet hade jag stor glädje av den kunskapsbas som byggts upp inom nationell psykiatrisamordnings Inflytandeprojekt 3. Med denna litteratur som stöd har jag i studien genom att tematisera olika begrepp försökt belysa såväl vad en brukarrevision är som dess möjligheter som forskningsstrategi

12 Delstudie II Den andra delstudien beskriver den process som ledde fram till en färdig brukarrevisionsrapport. Här har jag också försökt granska och problematiserat mitt eget processtöd. För att detta skulle vara möjligt så antog jag tidigt en observerande roll under de träffar som revisorsgruppen hade. Under samtliga träffar förde jag anteckningar om vad som skedde i rummet. Inte bara vad som gjordes utan också hur det gjordes. Dessa anteckningar kompletterades med återkommande explorativa intervjuer (Kvale 1997 s. 94) med revisorerna och avslutades med en enkät där de ombads beskriva sin syn på processen. De frågor som fanns i enkäten presenteras i studien. I de explorativa intervjuerna valde jag frågor av upplevelsekaraktär men också frågor som syftade till att hjälpa revisorerna att definiera sina mål med arbetet. Jag har inte gjort något urval i materialet utan presenterar det i sin helhet. Delstudie III I den sista delstudien har jag lyft fram ett antal av de teman som revisorerna belyste i sin rapport. När jag läste revisionen ställde jag mig frågan om någon utan den egna erfarenheten av problemet skulle ha kunnat skriva den. De teman jag lyfter fram är några av de teman som jag uppfattar som exempel på områden där den egna erfarenheten ger analysen en större trovärdighet. Jag har också med hjälp av forskningsrapporter velat problematisera såväl den stigmatisering målgruppen lever med och den möjligheten att brukare som granskar verksamheter också bidrar till att bryta detta stigma eller i alla fall minska det. Jag har därför även försökt belysa brukarrevisionens plats inom det förhållningssätt till socialt arbete som empowermentforskningen omfattas av. Jag hade också en förhoppning om att kunna belysa om en brukarrevision är en möjlig väg att, om än lite, rubba den traditionella maktordningen mellan hjälpare och den som behöver hjälp. Jag observerade och förde anteckningar vid revisorerna återkoppling av rapportens resultat till de boende och personalen. Jag intervjuade därefter verksamhetschefen om så väl hans syn på rapporten som idén med att brukare reviderar verksamheter. Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet Merriam (1994) menar att de klassiska frågorna om hur studiens uppläggning och genomförande motsvarar de vetenskapliga kraven på validitet, reliabilitet och generaliserbarhet med nödvändighet måste omformuleras och ges nya svar i kvalitativa studier. Frågan om validitet om man studerar det man avser att studera - är inte lika problematiskt i induktiva, kvalitativa studier som i deduktiva kvantitativa studier. Forskaren kan på ett helt annat sätt bevaka att det material som arbetas fram genom intervjuer, observationer och studier av dokument är relevant i förhållande till studiens frågeställningar än i exempelvis enkäter riktade till en större målgrupp med bundna svarsalternativ (a.a. sid ). 12

13 Även reliabiliteten - mätmetodernas tillförlitlighet - är möjlig att ha kontroll över i kvalitativa studier. I kvalitativa studier är det fråga om att göra hela processen av urval av intervjupersoner, intervjudesigner och tolkningar av materialet öppet för kritiska reflektioner om urvalets betydelse och möjligheten till alternativa tolkningar. Jag har i studien försökt att redovisa hur jag gått tillväga så noga det varit möjligt. Frågan om generaliserbarhet (a.a. sid. 183) är i kvalitativa fallstudier kopplat till i vilken utsträckning som studiens slutsatser är användbara i andra liknande sammanhang. Merriam använder begreppet extern eller yttre validitet. Jag anser att studiens slutsatser och resonemang har betydelse i andra studier av brukarrevision och i förlängning av studier inom det större området brukarinflytande. 13

14 14

15 Delstudie I Vad är brukarrevision? Ett begrepp som på senare år har dykt upp för att beskriva människor som, frivilligt eller ofrivilligt, nyttjar offentlig samhällsservice är brukare. Begreppet är inte okontroversiellt ens bland brukargrupper och sista ordet är nog inte sagt. Att då beskriva en brukarrevisionsprocess innebär att man tar risken att snubbla på första ordet. Det är nu ändå ett begrepp som används på ett sätt som ger det en status av etablerat begrepp åtminstone i vissa kretsar. Revision är inget obekant begrepp. I kombination med brukare skapar trots det även detta ord en viss förvirring. Det blir därför nödvändigt att först försöka ge varje del av begreppet brukarrevision en definition. Brukare Enligt Magnus Dahlberg och Evert Vedung (2001) är brukare en statsvetenskaplig formulering. Brukare används då i betydelsen slutmottagare av en tjänst eller vara. Dahlberg och Vedung väljer i boken att beskriva fyra olika betydelser: 1. Alla medborgare som berörs av lagstiftning och viss lagstiftnings konsekvenser i form av t.ex. frihetsberövande. 2. Alla medborgare som nyttjar någon av samhällets tjänster, t.ex. kollektivtrafik, infrastruktur, sjukvård etc. 3. Alla medborgare som är i behov av hjälp, service eller behandling från offentlig sektor inom de områden där man inte kan välja eller byta utförare (strategi sorti 4 ), men kan klaga (strategi röst 5 ). 4. Alla medborgare som använder tjänster eller varor inom offentlig sektor där möjligheten att klaga (strategi röst) och att byta utförare finns (strategi sorti). I Socialstyrelsens publikation Perspektiv på kunskapsutveckling inom socialtjänsten (Printz 2003) skiljer man mellan klient i socialtjänstens betydelse, kund och brukare. Om jag skall försöka sammanföra de två olika definitionerna med varandra så blir det: Klient = man har ingen röst och man har ingen sorti Brukare = man har en röst men ingen sorti Kund = man har en röst och man har en sorti Jag kommer i den här rapporten att använda brukare i betydelsen ha en röst men ingen möjlighet att byta. I de fall då både röst och bytesmöjlighet saknas så kommer jag att skriva klient. 4 Strategi sorti innebär att brukaren kan välja och/eller byta tjänst 5 Strategi röst innebär att brukaren kan klaga på tjänsten inom systemet som erbjuder den 15

16 Att ha en röst Att ha en röst kan innebära både inflytande och medverkan. I socialstyrelsens rapport menar man att medverkar gör den som deltar i vardagsnära frågor som rör verksamhetens olika områden, men inflytande förutsätter att dessa aktiviteter också på olika sätt påverkar processen. Man kan skilja mellan två typer av inflytande och medverkan. Uppifrån och ner - verksamhetens behov är en utgångspunkt. Det handlar om att ta reda på brukarens upplevelse av fastställda mål och kvalitetskriterier, med utgångspunkt från det som intresserar servicegivarna. Nerifrån och upp - utgår ifrån brukarnas behov. Det handlar då om att betrakta insatserna från brukarnas perspektiv, och att brukarna själva i så hög utsträckning som möjligt ska definiera vad som är god kvalitet. Den faktiska kvalitén på en vara eller tjänst sammanfattas ibland inom organisationsutvecklingsvärlden som differensen mellan utlovad kvalitet och upplevd kvalitet. Ju större differensen är mellan dessa punkter, desto sämre är kvaliteten. Tolkningsföreträde och beslutsföreträde Revisionen ger brukarna hela tolkningen, men det har kanske inget med beslut om eventuell förändring att göra. Brukarinflytande kan vara en av de två eller båda. Att genomföra brukarrevision i en verksamhet som inte har ambitionen att också verka för ett optimalt brukarinflytande (beslutsföreträde) i den dagliga verksamheten skulle lätt kunna uppfattas som ett spel för galleriet. Då går verksamhetens egen målgrupp från klient till brukare och sedan tillbaka till klient igen. Revision och utvärdering Revision är en oberoende granskning och uttalande om information eller vissa förhållanden 6. En brukarstyrd granskning eller revision görs genom att på något sätt fråga en verksamhets målgrupp om förhållandena i verksamheten och om verksamhetens innehåll motsvarar det som utlovats och om det innehållet är bra för dem den är till för. Utvärdering används som en granskande metod i många sammanhang. I svenska kommunförbundets kunskapsöversikter presenteras rapporten Utvärdering - mer än metod (Karlsson 1999). Ove Karlsson 7 delar upp utvärdering mellan kvantitativt och kvalitativt fokus. Det kvantitativa är inriktat på mätbarhet. Utvärderarens roll blir att vara expert på mätmetoder men utvärderarens roll är inte att uttala sig om brister och förtjänster hos det som utvärderas. Den kvalitativa fokusen däremot utmanar bilden av den objektiva måttstocken. Här menar man att även svårfångade kriterier som intuition kan ligga till grund för tolkningar och analyser Professor i pedagogik vid Mälardalens högskola 16

17 Ett område inom kvalitativt fokus på utvärdering definierar Karlsson som empowerment 8. Utvärderingen syftar till att granska en verksamhet och medverka till att förändring sker, men också att utveckla kompetensen hos deltagarna i utvärderingen att själva kunna medverka i densamma. Denna modell verkar vara en modell som kommer brukarrevisionen närmast. Med den skillnaden att i empowementmodellen så blir brukarna initialt objekt som skall utbildas. I brukarrevisionen bör inte brukarna vara objekt i något led. De bör finnas med, inte som resurs, utan som förutsättning och själva kunna vara initiativtagare. Brukaren som revisor Brukaren i en revision är inte brukare av eller klient i den verksamhet som revideras och i den meningen är han eller hon oberoende. Han eller hon är eller har däremot varit brukare/klient i likartade verksamheter. Detta innebär att han/hon har en inifrånför-ståelse av de bekymmer/problem som de människorna som utgör verksamhetens målgrupper kan ha. Det innebär också en insikt om vad det innebär att vara klient/brukare i offentlig sektor och den oftast ojämlika maktbalans det medför. I en brukarrevisionsgrupp kan även brukarnärstående medverka. De har erfarenhet av området som anhörig/närstående. Denna erfarenhet är dock inte samma erfarenhet som brukarens. Även här har den med egen erfarenhet en inifrånkunskap som den anhörige inte har. Som exempel kan trygghet för en anhörig innebära en kvävningskänsla för den med egen erfarenhet. Att brukare reviderar verksamheter kan också föra med sig att de genom sin närvaro bidrar till hopp för verksamhetens målgrupp och personal. De blir levande bevis på att återhämtning från och rehabilitering av, i det här fallet, svår psykisk ohälsa är möjlig. Brukarrevision är alltså: en systematisk och oberoende undersökning utförd i alla delar av människor med egen erfarenhet av att vara brukare/klient inom det område som skall revideras. en granskning såväl uppifrån och ner (gör man det man säger att man gör på rätt sätt?) som nedifrån och upp (gör man överhuvudtaget rätt saker?). Ovanstående kriterier tycks krävas för att en rapport skall kunna ses som en brukarrevision. Om så är fallet kan inte begreppet brukarrevision användas hur som helst. Det krävs att de kriterier som räknas upp här är uppfyllda. Att forskare eller vårdpersonal sammanställer frågor som brukare ställer och vars svar andra sedan analyserar blir då något annat enligt den här definitionen. 8 Bemyndigande av makt till någon 17

18 När brukare granskar en verksamhet ger de verksamhetens målgrupp en möjlighet att uttrycka åsikter som de kanske annars inte skulle våga framföra. På det sättet blir brukarrevisionen ett sätt att ge klienten en röst och att i och med det bli en brukare. Varför brukarrevision? Överallt görs det olika kvalitetssäkrande undersökningar inom offentlig sektor idag. Alla skall kunna visa att brukarnas röst efterfrågas på något sätt. Frågorna och analysen av svaren sker då av tjänstemän inom organisationen. Det finns ett talesätt som säger att som man frågar får man svar. Jag misstror inte ambitionen i dessa kundenkäter, men har ofta själv upplevt i enkäter ifrån t.ex. barnens skola att de svar jag skulle vilja ge finns inte angivna som alternativ. Och utrymmet för egna, andra svar, saknas. Renodlade utvärderingar görs också ibland för att få svar på om verksamheter gör rätt saker. De ger antagligen en mer nyanserad bild. Problemet är att man i arbetet oftast inte har brukarnas unika kunskaper att utgå ifrån vilket ger andra perspektiv. En brukarrevision är mer som en utvärdering än en enkät, men den gör inte anspråk på att vara en forskningsrapport i traditionell mening. Det är ändå av värde att se om brukares insatser i utvärdering och forskning i alla led kanske har en större betydelse än att bara vara en möjlig sysselsättning för människor med egen erfarenhet av olika problem. Och mer än bara ett politiskt korrekt hugskott. I Guidance for Good Practice (2005) beskrivs inom vilka områden brukarmedverkan kan förbättra forskningen: förbättra forskningens kvalitet (frågorna kan förändras till det bättre) förändring av resultat (resultaten har en bättre anknytning till dem som är viktiga för brukarna) förbättrade forskningsmetoder Brukarmedverkan har haft ett genomslag just i England. mycket tack vare en politisk filosofi i New Labours strategi att förnya och vitalisera den offentliga sektorn. En viktig röst är Peter Beresford som i boken It s our Lives (2003) ger en översikt över utvecklingen mot brukarmedverkan i forskningen. Från nolläge! I det första stadiet av forskningen blev människorna/brukarna ignorerade; i nästa skede blev de undersökta och först i det sista skedet av utvecklingen involverade. Beresford problematiserar också vad det innebär att vara involverad i en forskningsprocess. Man är involverad om forskaren i den empiriska fasen samlar in mjuka fakta i form av intervjuer med brukare. Men analysen av tolkningen av data sker fortfarande vid forskarnas bord. 18

19 Med kravet på brukarmedverkan har i ökad omfattning också utsträckts till medverkan vid den analytiska och tolkande fasen av forskningsprocessen, inte minst därför att detta i många fall är ett krav för att beviljas forskningsmedel. Detta kommer att vara en viktig omständighet att begrunda inför den fortsatta läsningen av denna rapport. När vi talar om brukarmedverkan måste man vara medveten om vilken fas av forskningsprocessen man talar om. Gäller det formulering av frågeställningar och konkreta frågor, gäller det uppgiftslämning och anspråk på kvalitativa och fria svarsmöjligheter eller gäller brukarmedverkan också forskningens slutskede tolkning och presentation av resultaten? Beresford menar att det verkar vara så att människor med egen erfarenhet formulerar andra och i större utsträckning mer relevanta frågor än den som saknar egen erfarenhet. Att brukare ställer frågor till andra brukare ökar chansen att fler svarar och att svaren blir sannare. Att människor med egen erfarenhet deltar i analysen fördjupar den. Detta är goda argument för bland annat brukarrevision. Hur? En brukarrevision har en unik kvalitet som en strategi bland andra i verksamheters strävan att bli bättre på det man gör. Men det innebär inte nödvändigtvis att alla brukare är lämpliga revisorer. Det finns ett antal frågor som är viktiga att ställa för att inte brukarrevisioner skall tappa sitt tänkta värde. En fråga är om det räcker med att bara ha en egen erfarenhet/vara brukare. Jag anser att den egna erfarenheten av att vara brukare eller närstående skall vara så pass bearbetad att det finns en viss distans till den egna upplevelsen. Man bör kunna se att den egna erfarenheten inte självklart är allmängiltig i alla delar. En farhåga kan vara att brukaren tolkar in de egna erfarenheterna i de svar man får. En risk som i så fall skulle minska med den som saknar egen erfarenhet. Denna farhåga bör då mätas mot frågan om det överhuvudtaget finns neutrala analyser. Ett sätt att minska risken för allt för snäva och navelskådande tolkningar är att en revision sker av en grupp brukare. Gruppen innebär också att revisionen kan genomföras även om någon av revisorerna får en tillfällig svacka. Brukarinflytande För att möjliggöra en utveckling från klient till brukare och kanske på sikt till kund utifrån tidigare angivna definitioner så krävs en möjlighet att mäta den egna verksamhetens utveckling. En modell för det är en slags skala från noll till brukarstyrning. Ett försök till en sådan skala har tagits fram av Klas Sundström. 9 NOLL (klient) kan tilldelas ett värde mellan och är i olika grader av institution. Det kan sammanfattas med att vad du ser är det du får. 9 Brukarinflytandesamordnare (BISAM) Psykiatrin Södra i Stockolm 19

20 PÅVERKAN (klient-brukare) Värde Här börjar idélådor och någon form för att framföra klagomål upp. MEDVERKAN (klient-brukare) Värde Diskussion, dvs. att bryta olika åsikter fram och tillbaka. Klagomål, idéer och upplevelser diskuteras. Ömsesidighet börjar dyka upp. DELAKTIGHET (brukare-klient) Värde Dialog. Jämlika samtal där samtalet leder till nytt lärande för båda. Ömsesidighet blir ett stort inslag. BRUKARSTYRNING (brukare-kund) Värde Ömsesidigheten minskar på så sätt att de professionella börjar avvecklas. KUND Värde 5.0 Ju högre värde desto högre inflytande. Vilket också innebär att ju högre värde desto större ansvar. Det är viktigt att se att ökat inflytande, ökade faktiska rättigheter, också innebär ökat ansvar. Klienten saknar i praktiken rättigheter och möjligheter till eget ansvarstagande. Brukaren har rättigheter och framför ofta önskemål om mer inflytande. Begreppen återhämtning, som kan översättas med att ta makten över sig själv och empowerment som kan översättas med att ta makten över sitt liv har båda snarare ett fokus på medborgarskap än på brukarinflytande. Om det endast handlar om en kamp för rättigheter så blir det en rörelse i ett mindre sammanhang av samhället. Att i stället sikta på medborgarskap och kund innebär i hög grad en kamp för ansvar och skyldigheter. Om jag har rätt att ställa krav på någon har denna samma rätt att ställa krav på mig och vice versa. Det är dock en process som initialt kräver mycket av den stöttande verksamheten. Att inte överge för tidigt eller hålla fast för länge. Det i sin tur kräver stöd för den stöttande personalen så att den står ut med att sakta men säkert bli övergiven. 20

21 Delstudie II Att iscensätta processen Mina förkänslor Att arbeta och delta i grupper som har till uppgift att arbeta med en specifik fråga eller uppdrag är inte lätt. Att leda en grupp är om möjligt ännu svårare. Jag har erfarenhet av båda rollerna. Min erfarenhet är att problem lätt uppstår i grupper där människor samlas från olika håll men med ett gemensamt, väl definierat uppdrag. Folk som kommer för sent eller inte alls. Folk som inte har läst på inför mötet och som trots det förväntar sig att bli uppdaterade av en majoritet som lagt ner tid på just det. Folk som inte har förstått uppdraget men vägrar inse det och som på grund av det driver sin missuppfattade linje. Folk som är där på order men inte av egen vilja eller lust. Nu skulle jag leda en grupp brukare in i en process med målet att revidera och utvärdera ett särskilt boende. Ja herre gud! Så tänkte jag vid mitt första möte med en grupp människor med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. När jag första gången hörde begreppet brukarrevision på hösten 2005 så fick det mitt hjärta att slå lite snabbare. Vilken genialisk idé! Och så självklar! Eller? När jag fått mandat att förverkliga idén så hamnade jag omedelbart i ett stort bryderi. Hur gör man då och vem ska göra? Fenomenet att människor med egen erfarenhet av psykisk ohälsa granskar verksamheter som är avsedda för andra människor med likartade bekymmer. Visst är väl det bra. Men kan dom det? Orkar de det? Och hur hittar jag dem? Jag hade redan fastnat i ett dom som det tog mig tid att komma ur. Ett halvår senare satt jag med en grupp på cirka tio personer som alla utom en saknade tidigare erfarenhet av brukarrevisioner men delade erfarenhet av att leva med psykisk ohälsa som egen erfarenhet eller som närstående. Jag hade många rädslor som handlade om min bild av skörhet, osäkerhet, dåligt självförtroende mm. Allt jag funderade kring handlade om vad som skulle kunna gå fel. Starten Nedan följer en kort sammanfattning av vad som verkade vara viktiga moment i det inledande revisionsarbetet. I april tog jag kontakt med Klas Sundström, brukarinflytandesamordnare vid psykiatrin Södra, som hade erfarenhet av brukarrevision på St Görans sjukhus. Vi påbörjade ett samarbete kring frågan hur man startar och genomför en brukarrevision. 21

Projekt Brukarrevision. Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad

Projekt Brukarrevision. Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad Projekt Brukarrevision Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad Brukarrevision Göteborgsmodellen En granskning av en enhet eller verksamhet som ger stöd eller service till

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Innehållet under denna timme Från ord till handling vad är brukarinflytande och hur kan man göra? Vad är inflytande och delaktighet Argument för Lite modeller Vad bidrar och hindrar Brukarinflytande Medborgarnas

Läs mer

En handbok om brukarrevision. Kvalitetsutveckling genom egen erfarenhet av psykiska funktionshinder

En handbok om brukarrevision. Kvalitetsutveckling genom egen erfarenhet av psykiska funktionshinder En handbok om brukarrevision Kvalitetsutveckling genom egen erfarenhet av psykiska funktionshinder Text: Anna Jakobsson Lund och David Rosenberg Layout och foto: Sofia Hänström Tryck: Hemströms Tryckeri

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning FALKENBERGS KOMMUN RAPPORT Socialförvaltningen Planeringsavdelningen 2007-01-08 Anneli Ask Utvärdering enligt utvärderingsplan 2006 - delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning Metod

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Om intressen och inflytande i socialtjänsten

Om intressen och inflytande i socialtjänsten Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst KUND UND, BRUK UKARE ARE, KLIENT NT, MEDBORGARE GARE? Om intressen och inflytande i socialtjänsten Konferens i Göteborg 27 28 april 2010 Kund,

Läs mer

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Under samlingsnamnet Nyttigheter från Hamrin & Partners publicerar vi återkommande små skrifter

Läs mer

Delaktighet, inflytande och medbestämmande

Delaktighet, inflytande och medbestämmande Delaktighet, inflytande och medbestämmande Vad ska jag prata om? Vad är delaktighet Varför delaktighet, inflytande och medbestämmande? Brukarinflytande Pict-O-Stat två exempel Delaktighet Delaktighet uppstår

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare

Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Chef / ledarsansvar STEG 1: ORGANISERA STEG 2: FÖRBEREDA STEG 3: GENOMFÖRA STEG 4: UTVÄRDERA STEG 5: FÖLJA UPP Medarbetaransvar Medarbetarsamtal på LiU Medarbetarsamtalet

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i

Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Socialrätt för arbetsledare - rättssäkerhet och kvalitet inom äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och omsorger om personer med funktionsnedsättning

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

INSPIRATION EGEN- & GRUPPUTVECKLING FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER WORKSHOP

INSPIRATION EGEN- & GRUPPUTVECKLING FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER WORKSHOP INSPIRATION EGEN- & GRUPPUTVECKLING FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER WORKSHOP Längtan och möjligheter självkänsla, självtillit och självförtroende I strävan mot det jag vill, mot nya mål, kan ibland tron på mig

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Ledarutveckling för ökad samsyn

Ledarutveckling för ökad samsyn Samsyn Struktur Glädje Ledarutveckling för ökad samsyn Webbaserat program för dig i politiskt styrd organisation som vill öka samsynen i verksamheten Platsoberoende ledarskapsprogram för chefer, arbets-

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning på lättläst svenska Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011 Sammanfattning till lättläst svenska har gjorts av Centrum för

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Personal inom vård och omsorg minst nöjda. maria tullberg

Personal inom vård och omsorg minst nöjda. maria tullberg Personal inom vård och omsorg minst nöjda Privatanställda mer nöjda än offentliganställda Ledarskapet största anledningen =ll missnöje/bidrar minst =ll nöjdhet Regionförbundet i Örebro okt 09 Tyvärr så

Läs mer

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer