Fenix. Slututvärdering av företagsforskarskolan vid Chalmers tekniska högskola och Handelshögskolan. Tommy Jansson Henrik Segerpalm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fenix. Slututvärdering av företagsforskarskolan vid Chalmers tekniska högskola och Handelshögskolan. Tommy Jansson Henrik Segerpalm"

Transkript

1 Slututvärdering av företagsforskarskolan vid Chalmers tekniska högskola och Handelshögskolan i Stockholm Tommy Jansson Henrik Segerpalm

2 Tommy Jansson och Henrik Segerpalm, Faugert & Co Utvärdering De värderingar och slutsatser som redovisas är utvärderarnas egna bedömningar.

3 Förord Inbjudan till att Utveckla forskarutbildning med näringslivsinriktning utgick från KK-stiftelsen Ansökningar med förslag på 250 forskarskolor lämnades in, och sex av dessa beviljades då stöd. Stöd till forskarskolor har fortsatt och i slutet av 2005 hade totalt 21 forskarskolor, omfattande 277 doktorandplatser, beviljats stöd med knappt 500 miljoner kronor av KK-stiftelsen. KK-stiftelsen har tidigare låtit utvärdera stiftelsens koncept för att driva företagsforskarskolor; d.v.s. om det är en typ av satsning som på ett effektivt sätt kan bidra till att öka samarbetet och kunskapsöverföringen mellan högskolor och näringsliv, och öka andelen forskningsmeriterade i svenska företag. Utvärderingen utfördes 2003 av FBA Holding AB i Stockholm. I utvärderingen konstaterades att det är ett bra koncept. Detta stämde väl överens med stiftelsens egen uppfattning. Konceptet har bibehållits och förfinats allteftersom. Av de sex första forskarskolorna som beviljades stöd, har KK-stiftelsen uppdragit till Faugert & Co Utvärdering, Stockholm att utvärdera två, nämligen Tillämpad IT och industriell programvaruteknik i Linköping och Fenix vid Chalmers i Göteborg och Handelshögskolan i Stockholm. Den företagsforskarskola som är aktuell i denna utvärdering är Fenix vid Chalmers i Göteborg och Handelshögskolan i Stockholm. Fenix har fått stöd med 30 mkr via IMIT och 34 mkr via Chalmers. Sammanlagt har 18 företagsdoktorander medverkat. Utvärderarna har bl. a konstaterat att Det är anmärkningsvärt, och förtjänar att understrykas, att doktoranderna trots att de under utbildningen arbetat halvtid på sina respektive företag har genomgått utbildningen betydligt snabbare än sina kollegor i övrigt på de två lärosätena och att man gjort detta utan att ge avkall på den vetenskapliga kvaliteten. samt att Vårt sammantagna intryck är att Fenix utgör ett bra exempel på hur man kan bygga upp en forskarskola som garanterar industrirelevansen i forskningen med bibehållande av den vetenskapliga kvaliteten. Denna bedömning delas av den internationella expertgruppen. Gudrun Molander Utvärderingschef

4 Innehållsförteckning Executive summary Kort sammanfattning Inledning Uppdraget KK-stiftelsens satsning på forskarskolor Utvärderingens syften och utvärderingsaspekter Genomfört arbete Referensram några begreppsdefinitioner Fenix företagsforskarskola Relevans för näringslivet Drivkrafter för företagen att samverka med Fenix Kunskapsutveckling av företaget Kompetensutveckling av potentiella ledare Konkurrensfördelar Samverkansformer som utvecklats mellan företag och forskning Programstyrelsen Gemensamma workshopar och forskningsprojekt Företagens nyttiggörande av verksamheten Astra Zeneca Volvo Ericsson TeliaSonera Övriga företag Doktoranderna som gränsgångare Aktiv doktorand Aktivt företag Fenixkulturen Vetenskaplig kvalitet och relevans Bestående effekter av satsningen Forskarskolans nytta/påverkan på högskolans verksamhet Forskning och forskarutbildning Grundutbildningen Samverkan eller samproduktion som lever kvar efter KKstiftelsens stöd Framtida utvecklingspotential Sammanfattande bedömning Rekommendationer Bilagor... 46

5 Bilaga 1 Peer-review report Bilaga 2 Intervjupersoner... 52

6

7 Executive summary The company graduate school Fenix, a cooperation between the management school at Chalmers and the Stockholm School of Economics, has in a short period of time established itself nationally as well as internationally in the field of management research. Fenix started out with a small group of renowned researchers from the two universities, and through the recruitment of younger researchers with an interest in this graduate school s way of working a strong research group has been created. Some of the companies participating in the graduate school were old collaborators to the leaders of Fenix, and some were new acquaintances. Fenix have established close contacts with most of these companies, and, in some cases, developed efficient and fairly unique strategies for collaboration with these. This strategy of close industry collaboration is a guarantee for the industrial relevance of the Fenix research and development work. The PhD education received good reviews in the course of our interviews, not least from the PhD students themselves. The admission in cohorts made the PhD students feel part of a joint effort. The Fenix company graduate school is characterized by a close and informal relationship between students and their tutors, and several interviewees point to this as one explanation to the very good academic achievements. It is also quite clear that the unusually demanding admittance procedures to this company graduate school have contributed actively to the success of Fenix, with respect to the academic results as well as the PhD students capacity to act as a translator between the two environments. Fenix s ambition to use the company PhD students as a central strategic resource, and not merely as an information channel between the company and the graduate school, has been fulfilled to a large extent. In those cases where this has been less fruitful it is mainly due to internal company changes leaving the PhD student without a supervisor in the company and/or that the PhD student himself/herself has not been strong enough to function in an efficient way in the role. This underlines the importance of anchoring the PhD project well in the company, and to find the mechanisms needed to keep up this direct channel to the graduate school under a period which for the company is very long. The Fenix PhD students have worked half-time at their companies. Considering this, it is quite remarkable that they have managed to finish their studies in a considerably shorter period of time than other PhD students at the two universities and having done so without hampering the academic quality. The international panel of experts that evaluated Fenix 7

8 pointed out that the research quality is very good; the academic management was extremely well executed producing high quality academically relevant work on hot topics. Research outcomes in terms of graduations and quality publications have been significant. Projects relevance to the sponsor companies was high. In those cases where this has been less than expected, it seems to have more to do with intracompany reasons than shortcomings in the way the graduate school has functioned. There are concrete examples of projects that have developed and continued to live their own lives in the companies, as well as several collaborations where the contacts have been broadened outside of the original collaborating persons. Three out of the four company collaborations we have studied have a potential for consolidation, even though they are in a phase where some sort of external funding re-emplacing the Knowledge Foundation funding might be necessary to guarantee a future collaboration. These companies all claim to be willing to fund more company PhD students if only such a programme existed. Also, we have identified some aspects where the Fenix graduate school has been less successful: There have been no provisions for continued funding. With hindsight, it could be claimed that Fenix should have started looking for post-kk funding at an earlier stage. The experience from Fenix shows it to be very important that the research problem is well anchored in the company. When internal changes in the companies occurred, it was in the cases where the companies let the PhD students choose the subject themselves that the projects tended to be squeezed out. Despite the very demanding admittance procedures, not all PhD students proved ideal as translators. This underlines the need for a continuous follow-up of the relations between the graduate school and the company on the one hand, and between the PhD student and the company on the other. The Programme has not been woven into the fabric of the host institutions. It is not clear that the valuable knowledge and experience generated by the Program has been or will be incorporated into the universities. Fenix has proved that it is possible to run a high-quality PhD education with students working half-time, and also that action research is fully acceptable from an academic perspective. This ought to increase the universities susceptibility for Fenix way of functioning. However, it is still too early to point to any more direct effects. 8

9 In summary, it is our impression that Fenix is a good example of how to create a graduate school that guarantees both industrially relevant research and academic quality. This view is shared by the international panel of experts. 1 Kort sammanfattning Företagsforskarskolan Fenix har på kort tid lyckats etablera sig nationellt och även internationellt inom managementforskningen. Fenix startade sin verksamhet med en liten kärna etablerade och välrenommerade forskare från Chalmers och Handelshögskolan, och via rekryteringar av yngre seniorforskare med särskilt intresse för Fenix sätt att arbeta har en stark forskningsmiljö byggs upp. Verksamheten vid Fenix hade sin utgångspunkt i redan existerande kontakter eller samarbeten med företag, samtidigt som vissa helt nya samarbetskontakter knutits inom ramen för satsningen. Fenix har etablerat nära kontakter med flertalet deltagande företag, och utvecklat effektiva och i vissa fall tämligen unika samarbetsstrategier med dessa. Denna industrinära strategi garanterar relevansen i Fenix forskning och utvecklingsarbete. Den kritik som riktats mot ledningsarbetet har endast rört administrativa frågor. Doktorandutbildningen vid Fenix ges genomgående mycket positiva omdömen, inte minst av doktoranderna själva. Doktorandutbildningen präglas av handledartäthet, men även av handledarnärhet; de kollegiala samarbetsformer som har utvecklats mellan doktorand och handledare har lyfts fram av ett flertal intervjuade, och förefaller vara en av förklaringarna till de goda akademiska resultaten. De samlade antagningarna i kohorter har gjort att doktoranderna känt sig tillhöra en gemenskap, och även kunnat dra nytta av detta i sin forskningsutbildning. Det är också tydligt att den krävande antagningsprocessen av företagsdoktoranderna starkt bidragit till att Fenix lyckats så bra, såväl med avseende på akademiska resultat som på doktorandernas förmåga att verka som gränsgångare och översättare mellan de två miljöerna. Fenix ambition att utnyttja företagsdoktoranderna som en central strategisk resurs och gränsgångare, och inte bara som en informationskanal mellan företagen och forskningskolan, har i stor utsträckning infriats. I de fall där detta lyckats mindre väl beror det i huvudsak på att förändringar i företaget lett till att doktoranden förlorat den interna mentorn eller projektägaren på företaget, eller att doktoranden inte varit stark nog att verka i rollen på ett effektivt sätt eller på en kombination av de två orsakerna. Detta understryker vikten av att förankra verksamheten i de medverkande 9

10 företagen och finna mekanismer för att bibehålla denna direktkanal under en för företaget så pass lång tidsrymd som det här är frågan om. Det är anmärkningsvärt, och förtjänar att understrykas, att doktoranderna trots att de under utbildningen arbetat halvtid på sina respektive företag har genomgått utbildningen betydligt snabbare än sina kollegor i övrigt på de två lärosätena och att man gjort detta utan att ge avkall på den vetenskapliga kvaliteten. Den internationella expertgruppen påpekar också att forskningen inom Fenix är av mycket bra kvalitet; man har publicerat sig i relevanta tidskrifter och bidragit till forskningen på ett värdefullt sätt. Experterna betraktar det som ett tecken på att forskningen är bra att frågeställningarna fortfarande är relevanta och heta. Fenix har arbetat på ett imponerande sätt med sina industrikontakter, och i den mån dessa inte har burit frukt i förväntad utsträckning förefaller det mer bero på företagsinterna skäl än på tillkortakommanden i Fenix sätt att arbeta. Det finns konkreta exempel på projekt som utvecklats och levt vidare på företagsnivå, samt ett antal exempel på samarbeten där kontaktytorna på bägge håll breddats utöver de ursprungligen inblandade personerna. Tre av de fyra företagssamarbeten vi studerat förefaller kunna konsolideras, även om de nu befinner sig i en fas där någon form av externt stöd som ersättning för stödet från KK-stiftelsen kan behövas för att säkerställa samarbetet. Dessa företag säger sig vara beredda att finansiera fler företagsdoktorander om det fanns ett program för detta. Vi har även identifierat några aspekter där Fenix varit mindre framgångsrika: Fenix har haft svårt att finna gehör hos olika forskningsfinansiärer. Det man möjligen, med facit i hand, kan kritisera Fenix för är att man inte i tid började arbeta med att säkerställa finansieringen efter KK-stiftelsens stödperiod. Erfarenheterna av Fenix visar att det är av mycket stor vikt att forskningsproblemet är väl förankrat i företaget. I de fall man valde att låta doktoranderna själva formulera forskningsproblemen kom projekten i större utsträckning i kläm i samband med förändringar internt på företaget. Trots att rekryteringen av företagsdoktorander till Fenix var mycket noggrann visade sig alla inte vara idealiska i rollen som gränsgångare. Detta understryker behovet av att löpande följa upp hur relationerna mellan å ena sidan forskarskolan och företaget och å den andra doktoranden och företaget utvecklas. 10

11 En fråga som återstår att besvara är hur Chalmers och Handelshögskolan kommer att ta till sig erfarenheterna från Fenix. I takt med att Fenix har visat att det är möjligt att med bibehållande av höga akademiska kvalitetskrav bedriva utbildning av doktorander som samtidigt arbetar halvtid på sina företag och att aktionsforskningen är fullt godtagbar ur ett vetenskapligt perspektiv bör mottagligheten av Fenix sätt att arbeta öka från värdhögskolorna. Det är dock ännu för tidigt peka på mer direkta avtryck på Chalmers och Handelshögskolan. Vårt sammantagna intryck är att Fenix utgör ett bra exempel på hur man kan bygga upp en forskarskola som garanterar industrirelevansen i forskningen med bibehållande av den vetenskapliga kvaliteten. Denna bedömning delas av den internationella expertgruppen. 2 Inledning 2.1 Uppdraget Faugert & Co Utvärdering har efter förfrågan från KK-stiftelsen tagit på sig uppdraget att göra en slututvärdering av stiftelsens stöd till företagsforskarskolan Fenix vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg och Handelshögskolan i Stockholm. I uppdraget har även ingått att göra en vetenskaplig expertbedömning eller s. k. peer review. Den sammanfattas i kapitel 4 i denna rapport, och redovisas i sin helhet i bilaga 1. Inbjudan till att Utveckla forskning och utbildning med näringslivsinriktning utgick från KK-stiftelsen Ansökningar med förslag på 250 forskarskolor inkom från i stort sett samtliga landets lärosäten, och sex av dessa beviljades då stöd. Senare beviljades ytterligare 12 forskarskolor medel. KK-stiftelsen hade våren 2005 beviljat 433 miljoner kronor för 18 företagsforskarskolor med totalt 238 doktorandplatser. Hösten 2005 beviljades ytterligare tre forskarskolor bestående av totalt 39 doktorander sammanlagt 62,4 miljoner kronor. Den företagsforskarskola som är aktuell i denna utvärdering, Fenix, har erhållit stöd med 30 mkr via IMIT och 34 mkr via Chalmers. Sammanlagt har 18 företagsdoktorander medverkat. Tommy Jansson, Faugert & Co Utvärdering har varit sammanhållande projektledare för utvärderingen. Rapela Zaman, Technopolis Ltd., är expert på utvärdering av forskningsmiljöer och har varit sammanhållande för självvärdering och peer review, och Henrik Segerpalm har tillsammans med Tommy Jansson svarat för intervjuer, analyser och rapportarbete. 11

12 Då uppdraget från KK-stiftelsen bestod av att samtidigt med Fenix utvärdera även företagsforskarskolan IDA vid Linköpings Tekniska högskola, har vi inom Faugert & Co Utvärdering tillsatt en gemensam arbetsgrupp för de två utvärderingarna. Denna har, utöver Jansson och Segerpalm, bestått av Inga Hallgren, Petra Salino och Sven Faugert. 2.2 KK-stiftelsens satsning på forskarskolor Genom att stödja forskarutbildning i samverkan med företag och institut t ex i företagsforskarskolor eller genom småföretagsdoktorander stärks kunskaps- och kompetensutbytet mellan näringsliv och högskola. Ett viktigt mål är ökad konkurrenskraft i näringslivet. Enligt KK-stiftelsens modell byggs företagsforskarskolor upp i samarbete mellan företag eller forskningsinstitut samt universitet eller högskolor. Utbildningen ska vara tvärvetenskaplig och kurserna i programmet ska spegla detta syfte. Normalt krävs att doktoranden vistas minst % av tiden i medfinansierande företag och där antingen sysslar med sin doktorsutbildning eller verksamhet med anknytning till denna. I en företagsforskarskola måste näringslivet medfinansiera med minst lika stort belopp som KK-stiftelsen satsar. KK-stiftelsens insatser syftar till att ge förutsättningar för att samla kompetens och resurser från såväl högskola, forskningsinstitut som företag i företagsforskarskolor. De övergripande målen för detta område är två: o Fler forskarutbildade ska finnas i näringslivet, dvs. fler forskarutbildade ska gå från högskola till företag och fler anställda i företag ska genomgå forskarutbildning. o Kompetens och resurser vid högskola, forskningsinstitut och företag ska samverka i företagsforskarskolorna. KK-stiftelsen har tidigare låtit genomföra utvärdering av företagsforskarskolorna som koncept men inte av enskilda forskarskolor. Detta främst på grund av att inte någon forskarskola nått projekttidens slut tidigare. Konceptet utvärderades av FBA 1 och slutsatsen var, enligt samtliga aktörer (företag, akademi och doktorander) att detta är ett lyckat koncept. Man pekade i utvärderingen på ett antal utvecklingsområden, nämligen rekryteringskriterier, profilering av forskarskolorna samt frågor om hållbarhet i satsningen på företagsforskarskolorna. Ytterligare en utvärdering genomfördes av UCER år Utvärderingen syftade till att bedöma hur väl konceptet etablerats sedan starten. Slutsatsen av utvärderingen blev att KK-stiftelsen lyckats med att etablera företagsforskarskolorna så som det var tänkt. 1 Utvärdering av ett koncept för ökat samarbete mellan akademi och näringsliv FBA Holding AB,

13 Nu är det alltså möjligt att beskriva, analysera och värdera ett par av forskarskolorna. KK-stiftelsen ger fortfarande stöd till nya företagsforskarskolor och det är därför av stort intresse att få kunskap om hur forskarskolorna fungerar. 2.3 Utvärderingens syften och utvärderingsaspekter Enligt KK-stiftelsens utvärderingspolicy har dess utvärderingar genomgående tre huvudsakliga syften Kontroll av att verksamheten bedrivs enligt stiftelsens stadgar och ingångna avtal samt betygssättning av verksamhet och resultat Lärande genom återföring och analys av erfarenheter så att den utvärderade verksamheten kan utvecklas och förbättras Kunskaps- och kompetensutveckling innebärande bidrag till djupare förståelse av möjligheter och begränsningar hos stiftelsens stöd. Utvärderingen sker från KK-stiftelsens perspektiv såsom ägare till de bidragsmedel som satsats i forskarskolan. Stiftelsens ändamål med satsningen kräver att de samtidigt utvärderas från fler intressenters utgångspunkter. Av särskilt intresse är som nämnts att söka konstatera vad de tillfört dels när det gäller samverkan med näringslivet, dels vilka doktorandernas erfarenheter är och hur de har kunnat verka i rollen som gränsgångare. Utvärderingsaspekterna rör sammanfattningsvis tre områden: o Relevans för näringslivet o Vetenskaplig kvalitet och relevans o Bestående effekter av satsningen Följande huvudfrågor har i enlighet med Faugert & Co Utvärderingars offert till KK-stiftelsen fokuserats i utvärderingen: Hur och i vilken grad har verksamheten varit till nytta för deltagande företag på kort och lång sikt? Hur har doktoranderna fungerat som gränsgångare då det gäller samproduktion av kunskap mellan näringsliv och akademi? Är utbildningens och avhandlingarnas kvalitet jämförbar med internationell kvalitet inom respektive ämnesområde? Vilken nytta/påverkan har forskarskolan haft på högskolans verksamhet i såväl grundutbildning som övrig forskarutbildning? Vilken samverkan/samproduktion kan leva kvar efter det att KKstiftelsens stöd till forskarskolan upphör? T ex. ytterligare stöd från 13

14 företagen till industridoktorander, ta emot exjobb, företagets personal deltar i universitetskurser, företaget beställer uppdragsutbildning eller uppdragsforskning, uppbyggda nätverk mellan företag och akademi fortlever, breddade kontaktytor mellan aktörerna m m. Framtida utvecklingspotential? Vilken nytta och vilka effekter har forskarskolan gett i övriga näringslivet? Relevans för näringslivet? 2.4 Genomfört arbete Vi kombinerar ett antal datakällor för att kunna belysa dessa frågor: 1. Befintlig dokumentation från forskarskolan och KK-stiftelsen, dokumentation från andra utvärderingar m.m. 2. Expertbedömning (peer review) genom ett team av experter med kompetens och erfarenheter från både forskningsfronten och kommersiella tillämpningar. Expertbedömningen fokuseras på främst de aspekter som har med den vetenskapliga produktionen och forskarutbildningen att göra. 3. Djupintervjuer med ett urval berörda doktorander och seniorforskare inom forskarskolan, med representanter för värdhögskolan Chalmers samt med samverkande företag. Vissa av intervjuerna har skett genom besök direkt eller ansikte-mot-ansikte, men flertalet intervjuer har av tidsskäl gjorts per telefon. I flera fall har vi sedan återkommit till intervjupersonerna för kompletteringar och förtydliganden, muntligt och per e-post. Utvärderingsarbetet inleddes under våren 2005, men det huvudsakliga arbetet har utförts under mars-juni Vi har besökt Chalmers vid tre tillfällen (11 och 18 april samt 5 maj) och Handelshögskolan vid två tillfällen (15 februari samt i samband med den internationella expertgruppens besök den 16 maj). Utvärderingen bygger på det dataunderlag som angetts ovan, samt kompletterande intervjuer med relevanta personer på KK-stiftelsen i syfte att förstå bakgrunden till denna (och andra) forskarskolesatsningar. Dessa sistnämnda intervjuer bedömde vi som värdefulla eftersom Fenix tillhör den första kullen forskarskolor som KK-stiftelsen beslutade stödja, och sålunda tillhör skaran pionjärer. Som allmän grund för våra bedömningar har vi haft de av KK-stiftelsen och forskarskolan formulerade mål och kriterier som nämnts ovan. Rapporten är disponerad enligt följande: I Kapitel 2 ges en referensram för begreppet forskarskolor, samt en beskrivning av Fenix forskarskola. 14

15 Kapitel 3 behandlar forskarskolans relevans för näringslivet, och beskriver de samverkansformer som utvecklats mellan akademi och företag och företagens nyttiggörande av detta. Kapitlet diskuterar även doktorandernas funktion som gränsgångare mellan de två miljöerna. I Kapitel 4 sammanfattas den vetenskapliga expertgruppens granskning (peer review). Kapitel 5 beskriver de bestående effekterna av satsningen. Våra slutsatser och rekommendationer återfinns i kapitel 6. Avslutningsvis finns två bilagor: o Den vetenskapliga expertgruppens rapport, på engelska (bilaga 1) o En förteckning över intervjupersonerna (bilaga 2) 2.5 Referensram några begreppsdefinitioner Då vi under arbetet med utvärderingen konstaterat att flera av de begrepp som är centrala för diskussionen kring forskningssatsningar och forskarskolor inte är entydiga, har vi valt att nedan ge vår referensram för några av dessa. Begreppen är; o Forskarskolor en bred beskrivning av huvudinnehållet i forskarskolekonceptet o Företagsforskarskolor - vi gör en distinktion mellan KK-stiftelsens företagsforskarskolor och det mer allmänna forskarskolebegreppet o Näringslivsrelevans vi likställer detta med industrirelevans i denna rapport o Strukturella effekter o Samproduktion Forskarskola Begreppet forskarskola används med olika innebörd, och det saknas en enhetlig definition av det. Varken högskolelagen eller högskoleförordningen, som forskarskoleverksamhet har att följa, anger några specifika kriterier för vad som utmärker forskarskolor i jämförelse med annan forskarutbildning. Genom ett regeringsbeslut 1999 fick Högskoleverket i uppdrag att genomföra en analys av forskarskolornas utveckling samt föroch nackdelar. Även här förklarades begreppet forskarskola vara centralt för att kunna dra slutsatser. Eftersom lagtexten ger begränsade möjligheter för mer preciserad förståelse kring begreppet utgick utredarna istället från tidigare definitioner i propositioner och utredningar. Dessa definitioner pekar snarare på en rad målsättningar än en bestämd form som man genom införandet av forskarskolor har haft för avsikt att nå. 15

16 Förstärkt handledning, mång- och tvärvetenskap samt samarbeten mellan discipliner, lärosäten i Sverige och utomlands är komponenter som senare kommit att betonas i beskrivningar av svenska forskarskolor. Högskoleverket slöt sig till fem punkter vilka förklarades kunna känneteckna också mer traditionell forskarutbildning: en tydlig organisation för att bedriva forskarutbildningen förstärkt handledning samverkan mellan ämnen/lärosäten om kurser och seminarier tvär- och mångvetenskap nätverk, såväl nationella som internationella. Liksom högskoleverket pekar författarna till en utvärdering av SSF:s forskarskolor 2000, 2 på att variationen är stor beroende på vilka målsättningar som man inom forskarskolan betonar. Utan att göra anspråk på en bestämd definition av begreppet menar författarna att de har kunnat särskilja ett antal särdrag som tillsammans utgör innebörden av idealtypen forskarskola. Vi menar att dessa punkter också här kan bilda utgångspunkt för att förstå forskarskolors målsättningar och konstruktion. 1. Forskarskolan är en egen administrativ enhet. Administrationen sköts alltså inte av någon värdinstitution på högskolan. 2. Forskarskolan har ett definierat och organiserat kursutbud med ett obligatoriskt kursblock. Utbildningskraven inom forskarskolan är tydliga, så att potentiella arbetsgivare kan se vilken grundläggande kunskap som förmedlats efter genomgången utbildning. 3. Forskarskolan erbjuder en förstärkt handledning och uppföljning av studieresultaten. Doktoranderna har ofta tillgång till fler än en handledare, varav någon representerar en annan fakultet eller näringslivet. 4. Forskarskolan har ett samarbete med andra högskolor nationellt eller internationellt. Detta innebär att de forskarstuderande får möjlighet att bygga upp värdefulla kontaktnät. 5. Forskarskolan har ett samarbete med näringslivet. Detta innebär dels att de forskarstuderande får möjlighet att knyta kontakter med kommande arbetsgivare, dels att näringslivet får möjlighet att påverka t ex probleminriktningen och projektval inom forskarutbildningen. 6. Forskarskolan är i sig själv en samarbetsinstitution mellan olika fakulteter eller institutioner vilket innebär att utbildningen får en tvärvetenskaplig inriktning. 2 Jfr: Högskoleverket (2000), Forskarskolor ett regeringsuppdrag, Högskoleverkets rapportserie 2000:2 R; Degerblad, Jan-Eric Hägglund, Sam (2000), SSF:s forskarskolor en utvärdering av Stiftelsen för Strategisk Forsknings satsning på forskarskolor, SSF/HSV 16

17 7. Forskarskolan erbjuder en finansiering av studenterna under forskarutbildningen. I vissa fall sker finansieringen helt eller delvis av industrin, och doktoranden kallas då industridoktorand. Företagsforskarskolor KK-stiftelsen har sin egen modell av forskarskolan, nämligen företagsforskarskolan. Den stora skillnaden mot forskarskolor i den mer allmänna meningen enligt ovan är den konsekvent utförda nära anknytningen till näringslivet. En del av detta består i att näringslivet är medfinansiär till 50%. Syftet med KK-stiftelsens modell är; Fler forskarstuderande ska finnas i näringslivet, dvs. fler forskarstuderande ska gå från högskola till företag och fler anställda i företag ska genomgå forskarutbildning bl a i syfte att företagen lättare ska få tillgång till nya internationella forskningsrön. Kompetens och resurser vid högskola, forskningsinstitut och företag ska samverka i företagsforskarskolorna. Den forskarutbildning som företagsforskarskolorna erbjuder ska vara tvärvetenskaplig. Doktoranderna rekryteras från såväl företag som akademi. Ytterligare en skillnad från traditionell forskarutbildning handlar om finansieringen KK-stiftelsen finansierar upp till 50 procent av doktorandkostnaden under förutsättning att de enskilda företagen dels tar en aktiv roll i doktorandens utbildning och dels bidrar med motsvarande ekonomiska resurser. De forskarstuderande förväntas dela sin tid mellan akademi och näringsliv. Forskarstudierna bedrivs på minst 80 procent deltid. Minst 20 procent av utbildningstiden ska vara förlagd till ett företag. Näringslivsrelevans Ett mycket centralt inslag i satsningarna från KK-stiftelsens sida är att forskningen som bedrivs är industrirelevant. Industrirelevans som begrepp misstolkas lätt. Industriförbundet beskriver industrirelevans på följande sätt. I den svenska debatten förekommer ofta likhetstecken mellan industrirelevant och tillämpad forskning eller t o m utveckling. Detta är emellertid olika dimensioner som kan åskådliggöras på följande sätt: 17

18 Tillämpad forskning Inomvetenskapligt motiverad Industriellt motiverad Grundforskning Industrirelevanta kunskapsområden innehåller normalt element av såväl grundforsknings- som tillämpningskaraktär. Kvalitativt högtstående forskningsmiljöer omfattar nästan undantagslöst såväl tillämpad forskning som grundforskning som är såväl inomvetenskapligt som industriellt (samhälleligt) motiverad, dvs man är verksam i alla fyra kvadranterna. En ytterligare dimension i begreppet industrirelevans har sin grund i att problemen i företagen ofta är breda och disciplinövergripande, vilket medför att lösningar fordrar kompetens från olika vetenskapliga områden. Detta innebär att i begreppet industrirelevant forskning ingår ofta behov av mång- och/eller tvärvetenskaplig forskning. För att etablera samarbetsprojekt mellan högskolor och industriföretag krävs därför många gånger en särskild insats av högskoleforskarna för att formulera ett företags problem till hanterbara kunskapsområden och därmed forskningsprojekt inom de akademiska ramarna. Ovanstående beskrivning kan tjäna som referensram för diskussionen om näringslivsrelevans och förutsättningarna för att åstadkomma den. Beskrivningen pekar t ex på behovet av tvärvetenskaplig ansats som den del av förutsättningarna för industrirelevans. Den tvärvetenskapliga ansatsen är också något som formuleras i KK-stiftelsens avtal med företagsforskarskolorna. Inom ramen för näringslivsrelevansen menar vi också att val av forskningsproblem spelar en viktig roll. För att kombinera industrirelevans och vetenskaplig relevans i ett och samma problem ställs krav på hög grad av samverkan och kommunikation mellan de olika aktörerna i akademin och i näringslivet. Strukturella effekter Eftersom ett syfte med företagsforskarskolorna är att förbättra forskarutbildningen menar vi att utvärderingarna också måste fokusera på eventuella strukturella effekter som har uppstått som ett resultat av satsningen. Strukturella effekter är inte heller ett entydigt begrepp. Med strukturella effekter menar vi sådant som påverkat organisation, samverkansformer, relationsbyggande m m. I detta sammanhang ser vi inslag med strukturellt värde som exempelvis: 18

19 o Vision o Strategi o Ledarskap o Fysisk miljö o Kursprogram o Pedagogik o Samverkansformer o Riskreduktion o IT-verktyg o Nätverk Uppbyggnaden av sådana strukturella värden är en del av avkastning och bestående värde (hållbarhet) av en viss satsning. Samproduktion Ett viktigt mål med KK-stiftelsens verksamhet är samproduktion mellan näringsliv och akademi. KK-stiftelsen har som utgångspunkt att samproduktion är en framgångsfaktor för utveckling av den svenska konkurrenskraften. En viktig faktor för att samproduktionen ska fungera är att aktörerna bidrar till utveckling av nya kanaler och mötesplatser för denna, vilket ställer krav på aktörernas engagemang och kunskap om varandras förutsättningar. Gränsgångaren en person som rör sig mellan näringsliv och akademi och på det sättet stödjer samproduktionen har här en viktig roll. En doktorand i en företagsforskarskola bör vara en viktig gränsgångare. 2.6 Fenix företagsforskarskola Av de omkring 260 ansökningar om företagsforskarskolor som inkom till KK-stiftelsen sållades ett femtontal ut för sakkunnig granskning. Fenix blev sedan en av de två företagsforskarskolor att först få sin ansökan beviljad, och att just Fenix och IDA (Linköpings universitet) var först ut bland de sakkunniggranskade ansökningarna förklaras med att dessa bägge var de som först uppfyllde de grundkriterier stiftelsen ställde upp. Utöver detta vägde i fallet Fenix också in att den var uppbyggt kring två lärosäten, samt att en stiftelse och inte en universitetsinstitution stod bakom satsningen. Fenix startades 1997 och har varit i full aktivitet mellan åren 1998 och I juni 2005 avslutades stödet från KK-stiftelsen och värdhögskolorna tillsammans med forskningsinstitutet IMIT tog över det fulla ansvaret för de doktorander som därefter avlagt examen. KK-stiftelsen har genom två avtal finansierat företagsforskarskolan Fenix. De två avtalen beror på företagsforskarskolans konstruktion som dels vilar på Chalmers och dels på stiftelsen IMIT. IMIT är ett forskningsinstitut skapat av landets tekniska 19

20 högskolor och Handelshögskolan i Stockholm. Genom IMIT-avtalet knöts Handelshögskolan till Fenix liksom de mindre samarbetena med några av Sveriges nya högskolor. För perioden 1 juli juni 2003 beviljades IMIT kronor och Chalmers beviljades för samma period kronor. På detta sätt har formellt sett två forskarskolor skapats under namnet Fenix, men utan att det i praktiken kommit att ha någon betydelse för verksamheten. I ett tilläggsavtal 2003 beviljades Fenix genom Chalmers, ytterligare kronor för perioden september 2003 juni Tilläggsavtalet avsåg att se till att den andra gruppen doktorander som antagits skulle kunna slutföra doktorsutbildningen. Enligt KK-stiftelsens modell ska skolan byggas upp och bedrivas i samarbete mellan högskola och enskilda företag. Utbildningen har därför baserats på problemställningar som identifierats i näringslivet. I enlighet med avtalen med KK-stiftelsen har doktoranderna därför varit s k företagsdoktorander, personer med anställning i företag som utbildas i akademin. Enligt avtalet mellan KK-stiftelsen och IMIT förklarades en målsättning vara att successivt prioritera samarbete med mindre företag och nya högskolor. Vad det gäller samarbete med nya högskolor har man haft samarbeten med Högskolan i Halmstad, Internationella handelshögskolan i Jönköping, Karlstads universitet och Högskolan i Borås. Samarbetet med Högskolan i Halmstad och Karlstads universitet bestod främst av att två respektive tre doktorander var knutna till Fenix. Därutöver har samarbetena främst bestått av gemensamma seminarier och gemensamma anslagsansökningar. Företagsforskarskolorna har dimensionerats för att finansiera 11 företagsdoktorander vid Handelshögskolan i Stockholm och 7 företagsdoktorander vid Chalmers. Forskarutbildningen har varit inriktad på ledning och organisering av FoU, projektledarskap, förändringsarbete och gränsöverskridande affärsutveckling. I avtalet med Chalmers beskrivs också karaktären på den utbildning som man ämnar bedriva: Till skillnad från traditionella doktorer som ofta har specialkompetens kring specifika analysmetodiker och verktyg, tränas en doktorand inom föreliggande forskarskola istället med utgångspunkt i holistiska och handlingsinriktade metodologiska angreppssätt. Forskarutbildningen utgår därmed från actionable knowledge -perspektivet, dvs att relevanskriteriet är förenligt med teoriutveckling, och att det inte föreligger någon motsättning mellan kunskapsutveckling och kunskapstillämpning. Forskningen förklaras på detta sätt vara inriktad på att formulera problemställningar snarare än att lösa definierade problem. Detta förhållningssätt har också tillåtit bredd vad det gäller forskarnas bakgrund då doktorander och lärare kommer från olika discipliner, såsom psykologi, arkitektur, journalistik, biologi, statsvetenskap, företags- och nationalekonomi. 20

Tillämpad IT och industriell programvaruteknik

Tillämpad IT och industriell programvaruteknik Slututvärdering av företagsforskarskolan vid Linköpings Tekniska högskola Inga-Thoresson Hallgren Petra Salino Inga Thoresson-Hallgren och Petra Salino De värderingar och slutsatser som redovisas är utvärderarnas

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Svensk forskning näst bäst i klassen?

Svensk forskning näst bäst i klassen? Svensk forskning näst bäst i klassen? - ett seminarium om vad som måste göras i ett tioårsperspektiv för att Sverige inte ska tappa mark STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING World Trade CenterStockholm

Läs mer

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet Linnéstöd Pär Omling GD Vetenskapsrådet Prop 2004/05:80 Forskningspropositionen 2006-2008 Statens särskilda ansvar: Forskningens frihet Grundforskning Forskarutbildning Statens övergripande målsättningar:

Läs mer

Forskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i.

Forskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i. Daniel Holmberg, 08-56648128 daniel.holmberg@kks.se Datum Diarienr 2006-05-04 2006/0099 Till rektor Inbjudan KK-stiftelsen inbjuder forskare vid Sveriges nya universitet och högskolor att tillsammans med

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Det bästa av två världar. Effekter för näringslivet av samverkan i forskarutbildning

Det bästa av två världar. Effekter för näringslivet av samverkan i forskarutbildning Det bästa av två världar Effekter för näringslivet av samverkan i forskarutbildning Företagsforskarskolor är ett program hos KK-stiftelsen som syftar till att tillgodose näringslivets behov av forskningskompetens

Läs mer

Så här skapar samarbete mellan företag och forskare tillväxt och sysselsättning

Så här skapar samarbete mellan företag och forskare tillväxt och sysselsättning BILD 1 2011-01-28 Så här skapar samarbete mellan företag och forskare tillväxt och sysselsättning Småföretagsdagarna 2011 BILD 2 2011-01-28 Agenda och medverkande 14.15 KK-stiftelsen, tillväxt, samproduktion,

Läs mer

Strategiska rekryteringar 15

Strategiska rekryteringar 15 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar.

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade Sida 1 (9) UTLYSNING ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade KK-stiftelsen inbjuder nydisputerade forskare att ansöka om finansiering av forskningsprojekt vid Sveriges nya universitet och högskolor.

Läs mer

ProSpekt 16 Forskningsprojekt för nydisputerade

ProSpekt 16 Forskningsprojekt för nydisputerade Sida 1 (9) UTLYSNING ProSpekt 16 Forskningsprojekt för nydisputerade KK-stiftelsen inbjuder nydisputerade forskare att ansöka om finansiering av forskningsprojekt vid Sveriges nya universitet och högskolor.

Läs mer

Forskarskolan i bearbetningsteknik Högskolan Dalarna

Forskarskolan i bearbetningsteknik Högskolan Dalarna Forskarskolan i bearbetningsteknik Uppföljnings- och utvärderingsbesök april 2008 Gudrun Molander KK-stiftelsen De värderingar och slutsatser som redovisas är utvärderarnas egna. Förord Inbjudan att Utveckla

Läs mer

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Kompetenscentrum - Några kommentarer och reflektioner kring start och drift. Lars Ekedahl. www.htu.se

Kompetenscentrum - Några kommentarer och reflektioner kring start och drift. Lars Ekedahl. www.htu.se Kompetenscentrum - Några kommentarer och reflektioner kring start och drift Lars Ekedahl www.htu.se Innehåll UoH:s uppgifter Kompetenscentrum S-SENCE Personliga reflektioner och kommentarer www.htu.se

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers

Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers insatser Presentation på VINNOVA 2015-04-08 Tomas Åström Faugert &

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå UTLYSNING 1 Adjungering av FoUchef/specialist för utbildning på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för adjungering av FoU-chef/specialist

Läs mer

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (12) UTLYSNING Synergi 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera

Läs mer

Synergi 15 UTLYSNING. Dnr 20150266 Sida 1 (11) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 15 UTLYSNING. Dnr 20150266 Sida 1 (11) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (11) UTLYSNING Synergi 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition

Läs mer

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Pedagogisk akademi vid Beslutsförslag Medicinska fakultetsstyrelsen föreslås inrätta en pedagogisk akademi enligt riktlinjer i det följande. Syfte Att skapa ett nätverk

Läs mer

HÖG 17 - Forskningsprojekt

HÖG 17 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 17 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Strategiska rekryteringar 16

Strategiska rekryteringar 16 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 16 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi Dnr: HS 2014/499 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi (Doctoral studies in Business Administration) Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i medicinsk vetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i medicinsk vetenskap Sid 14/31 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i medicinsk vetenskap U 2015/138 Studieplanen är fastställd av styrelsen för Sahlgrenska akademin den 16 mars 2007 därefter reviderad av styrelsen

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 19 januari 2011 (ändr. den 12 december 2011). Studieplanen

Läs mer

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005)

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Lunds universitet Rektor Box 117 221 00 Lund Juridiska avdelningen Teresa Edelman Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Anmälan Lunds Doktorandkår

Läs mer

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) RIKTAD UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Programmet ger stöd till utveckling av nätbaserade kurser med internationell bärkraft som ska bidra till internationell

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV EXTERNT FINANSIERAT DOKTORANDPROJEKT ANNAN ARBETSGIVARE ÄN GÖTEBORGS UNIVERSITET

ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV EXTERNT FINANSIERAT DOKTORANDPROJEKT ANNAN ARBETSGIVARE ÄN GÖTEBORGS UNIVERSITET ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV EXTERNT FINANSIERAT DOKTORANDPROJEKT ANNAN ARBETSGIVARE ÄN GÖTEBORGS UNIVERSITET APPLICATION FOR STARTING AN EXTERNALLY FINANCED DOCTORAL PROJECT EXTERNAL EMPLOYER Titel på doktorandprojektet

Läs mer

CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet. Per Skålén (per.skalen@kau.se)

CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet. Per Skålén (per.skalen@kau.se) CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet Per Skålén (per.skalen@kau.se) Vision och verksamhetsidé CTF är ett av världens främsta forskningscentra med fokus på tjänster och värdeskapande

Läs mer

Företagsforskarskolor 14

Företagsforskarskolor 14 Sida 1 (12) UTLYSNING Företagsforskarskolor 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av företagsforskarskolor. Syftet med programmet är att stärka de nya lärosätenas

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet MITTUNIVERSITETET 2011-02-15 Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet 1. Vad är en doktorand 1 kap 4 HF: Med student avses i denna förordning den som är antagen till och bedriver

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Företagsforskarskolor 15

Företagsforskarskolor 15 Sida 1 (12) UTLYSNING Företagsforskarskolor 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av företagsforskarskolor. Syftet med programmet är att stärka forskningsmiljöerna

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola Projektledare: Mats Oldenburg (LTU) Projektkoordinator: Eva-Lis Odenberger (LTU/IUC i Olofström) Koordinator kursutveckling: Dan

Läs mer

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift. Strategi 2014 (1) Sammanfattning Ett paradigmskifte sker inom internationalisering av högre utbildning och forskning. Lärosäten över hela världen - också i vad som brukar kallas utvecklingsländer - konkurrerar

Läs mer

HÖG 14 - Forskningsprojekt vid nya lärosäten

HÖG 14 - Forskningsprojekt vid nya lärosäten Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 14 - Forskningsprojekt vid nya lärosäten KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i odontologisk vetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i odontologisk vetenskap Sid 20/31 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i odontologisk vetenskap U 2015/139 Studieplanen är fastställd av styrelsen för Sahlgrenska akademin den 16 mars 2007 därefter reviderad av styrelsen

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Bedömning av arbetsprestationer

Bedömning av arbetsprestationer 2014-10-30 Bedömning av arbetsprestationer Lönekriterier som grund för lönesamtalet Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur hon eller han kan påverka sin lön. Inför en lönerevision

Läs mer

Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova

Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova Ersta Sköndal högskola Rektor Barbro Molander Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova Bakgrund Huma Nova har marknadsfört universitetskurser i teoretisk psykosyntes på A-nivå (20 poäng) och B-nivå

Läs mer

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform.

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform. Syfte med dagen är att: 1) De som sitter i styrelserna för resp Strategisk Innovations Program (SIP) plattform ska ges en förståelse för att genom att ha strategier för sitt deltagande i ramprogrammet

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp Fastställd av institutionsstyrelsen

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

HÖG 16 - Forskningsprojekt

HÖG 16 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 16 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Martin Peterson m.peterson@tue.nl www.martinpeterson.org Oenighet om vad? 1.Hårda vetenskapliga fakta? ( X observerades vid tid t ) 1.Den vetenskapliga

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007. 1. Utbildningens

Läs mer

Sweden Water Research FoU-bolaget för framtida VAutmaningar

Sweden Water Research FoU-bolaget för framtida VAutmaningar Sweden Water Research FoU-bolaget för framtida VAutmaningar Kenneth M Persson SVU 25 år 1 juli 2013 och 1 januari 2014 Monday, November Bara kommunalt (ingen fond, ingen universitetsinstitution) Vattenforskning

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

Expertkompetens för innovation 15 steg 1

Expertkompetens för innovation 15 steg 1 Sida 1 (9) UTLYSNING Expertkompetens för innovation 15 steg 1 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av utveckling av näringslivsinriktade utbildningar

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige Kontakter för din tillväxt CONNECT för samman entreprenörer och tillväxtföretag med kompetens och kapital. Och vice versa. värderingar

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21 2014-03-17 Forskningsanslag 2014 Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön kommer under 2014 att utlysa fyra former av forskningsanslag i syfte att främja forskning inom området vid Högskolan Väst,

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27

Läs mer

Årsredovisningsenkäten 2008

Årsredovisningsenkäten 2008 Page 1 of 6 Årsredovisningsenkäten 2008 Skolnamn: Skolan för elektro- och systemteknik Skolchef: Björn Ottersten Inskickad den: 2008-12-17 Godkännande Uppgifterna i Årsredovisningsenkäten 2008 godkännes:.............................

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Allmän studieplan Dnr FS 4.1.4-1545-14 Sid 1 (6) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Statistik Syllabus for the PhD program

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Bilaga för utbildning på forskarnivå i matematik

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Campus Värnamo 2015. Bakgrund

Campus Värnamo 2015. Bakgrund Datum 2011-01-27 Dnr 2010.192 Kommunledningskontoret Campus Värnamo Kommunstyrelsen Campus Värnamo 2015 Bakgrund Campus Värnamo startade sin verksamhet höstterminen 2007. Hösten 2006 och våren 2007 var

Läs mer

med dig utvecklar vi tillsammans talang ny kunskap samproduktion innovation forskningssamarbete global kunskap

med dig utvecklar vi tillsammans talang ny kunskap samproduktion innovation forskningssamarbete global kunskap med dig utvecklar vi tillsammans talang ny kunskap samproduktion innovation forskningssamarbete global kunskap 1 partnerskap Samverkan är viktigt för Malmö högskola. Vi samverkar aktivt med såväl näringsliv,

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. Dnr: U 2015/776 Allmän studieplan för licentiatexamen i arkeologi Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen kompletteras med

Läs mer

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan 1 (5) 150525] Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan VINNOVA startar under hösten ett nytt program för Kompetenscentrum. Syftet med programmet är att skapa nya, internationellt

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi (Doctoral studies in Sociology) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS YTTRANDE Vårt dnr: 2015-12-18 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Eva Marie Rigné Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Sammanfattning av SKL:s

Läs mer

För doktorsexamen ska doktoranden

För doktorsexamen ska doktoranden Samhällsvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Allmän studieplan Dnr FS 4.1.4-911-14 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i rättsvetenskap Syllabus for the PhD program

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR

SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SETT UR AKADEMINS PERSPEKTIV Fredrik Nilsson, Professor Dr., Arkitekt SAR/MSA, Prefekt, Institutionen för Arkitektur / Forskningsstrateg, White Arkitekter EN STARK

Läs mer

Underlag för ansökan om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor 2015

Underlag för ansökan om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor 2015 Fakulteten för lärande och samhälle 2015-01-22 Dnr LS 59-2015/132 Underlag för ansökan om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor 2015 Malmö högskola har efter Universitets-

Läs mer

I. Validering av nya program med examen på grundnivå och/eller avancerad nivå

I. Validering av nya program med examen på grundnivå och/eller avancerad nivå 1 I. Validering av nya program med examen på grundnivå och/eller avancerad nivå Validering av nya program är ett grundläggande element i kvalitetssäkringsarbetet vid Lunds universitet. Förutsättningarna

Läs mer

Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad.

Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad. Välkommen in på min hemsida. Som företagsnamnet antyder så sysslar jag med teknisk design och konstruktion i 3D cad. har varit aktivt sedan 2004, men min bransch erfarenhet började redan 1983. Jag sysslar

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer