Följeforskning i projektet Nu kör vi: Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Följeforskning i projektet Nu kör vi: Slutrapport"

Transkript

1 Följeforskning i projektet Nu kör vi: Slutrapport Erik Åstedt, Moa Almerud, Isabelle Zupanc Kontigo AB, Kontigo AB Katarinavägen Stockholm (0)

2 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och metod Följeforskningen i projektet Nu kör vi en tillbakablick Projektets verksamhet och resultat Destinationsutveckling inklusive kompetens och kvalitet Digital tillgänglighet Internationell marknadsföring Analys av organisation och genomförande Projektets förutsättningar för ett lyckat genomförande Projektorganisationen och styrgruppen De horisontella kriterierna Exitmodellen och framtiden Bilaga 1: Intervjupersoner, slututvärdering Slututvärdering av projektet Nu kör vi sida 2 (21) Kontigo AB

3 Sammanfattning Utvärderingsföretaget Kontigo AB har sedan hösten 2011 följt projektet Nu kör vi. I egenskap av följeforskare har Kontigo löpande återfört utvärderingsresultat och iakttagelser till projektet, med syftet att därigenom hjälpa projektet till att nå en bättre måluppfyllelse. Följeforskarnas samlade bedömning är att projektet Nu kör vi har genomfört insatser och verksamheter i enlighet med den uppdaterade projektplan som togs fram vintern Vårt intryck är att arbetet har skett på ett systematiskt och målmedvetet sätt. Projektet har främjat utvecklingen av destinationsorganisationer och har bidragit till ett mer strategiskt arbete med besöksnäringsfrågor hos regionens kommuner. Projektet har också delvis stärkt besöksnäringens egen organisering och kompetensutveckling. Inom digital tillgänglighet har en utmaning varit att skapa samsyn hos regionens aktörer kring affärsmodell och avtal för en digital bokningsplattform. Många resultat har uppnåtts under hösten 2014, även om ytterligare insatser krävs för att resultaten ska vara hållbara. Projektet har genom insatser inom internationell marknadsföring skapat synlighet för regionen på den finländska och holländska marknaden. För att ta tillvara effekterna av detta krävs dock fortsatt arbete med paketering och fler exportmogna bokningsbara produkter. Projektet har bedrivit ett förankringsarbete som har varit betydligt mer omfattande än vad som var planerat. Detta har varit nödvändigt för att skapa samsyn kring behovet av en regionövergripande organisering för besöksnäringen. Trots att projektet formellt sett var grundat i regionala strategier så var det inte tillräckligt förankrat hos kommunerna och andra aktörer i regionen vid starten. Kontigos bild är att projektets hinder och utmaningar kring bristfällig förankring och svårigheter att skapa regional samsyn är av sådan karaktär att de har legat utanför projektets egentliga mandat. En avgörande fråga för det fortsatta arbetet i regionen är att främja besöksnäringens egen medverkan i finansieringen och driften av de destinationsorganisationer som ska ingå som delägare av ett gemensamt regionalt bolag. Slututvärdering av projektet Nu kör vi sida 3 (21) Kontigo AB

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund I augusti 2009 antog regionstyrelsen för Region Gävleborg en övergripande strategi för utvecklingen av besöksnäringen i regionen. Under 2010 tog man sedan fram en så kallad marknads- och utbudsstrategi för besöksnäringen. Regionen har identifierat besöksnäringen som en viktig del i det regionala utvecklingsprogrammet. Detta har lett fram till projektet Nu kör vi, där Region Gävleborg har haft för avsikt att tillsammans med besöksnäringen ta ett krafttag för att utveckla turismen i regionen, bli en professionell, attraktiv och hållbar destination, samt nå ut på den utländska marknaden. Syftet har varit att lägga grunden för en framtida attraktiv, kompetent och lönsam besöksnäring i Gävleborg. Projektet har medfinansierats av EU:s Regionala strukturfondsprogram och har pågått Kontigo AB är ett oberoende utvärderings- och analysföretag med lång erfarenhet av lärande utvärdering och följeforskning kopplat till EU:s strukturfonder. Kontigo har varit anlitade som följeforskare till projektet Nu kör vi, med syftet att löpande utvärdera projektet och genom att återföra utvärderingsresultat och iakttagelser stödja projektet i dess genomförande. Följeforskarnas uppgift är att fungera som ett bollplank till projektledningen och styrgruppen, men samtidigt vara en oberoende granskare av hur projektet fortskrider genom ett antal utvärderande insatser. Följeforskarnas roll kan sägas vara att stödja, störa och summera projektet. Kontigo påbörjade arbetet under hösten Vi har sedan dess haft en kontinuerlig kontakt och dialog med projektets ledning. Vi har medverkat vid en mängd olika sammankomster såsom interna arbetsmöten, styrgruppsmöten och träffar med kommunala turistchefer. Vi har även presenterat våra resultat för Tillväxtverket och andra intressenter, samt medverkat på projektets slutkonferens. 1.2 Syfte och metod Syftet med slututvärderingen av projektet Nu kör vi är både summerande och framåtblickande. Den summerande delen består i en genomgång av arbetssätt och uppnådda resultat. Den framåtblickande delen bygger på att utvärderingen pekar på lärdomar från projektets genomförande som kan underlätta det fortsatta arbetet med besöksnäringen i regionen. Kontigo har under hösten 2014 genomfört drygt 30 telefonintervjuer med projektledning, styrgrupp, kommunala turistchefer och näringslivschefer, politiker, destinationsorganisationer, externa samarbetspartners samt företag inom besöksnäringen. En lista över intervjupersonerna finns som bilaga sist i rapporten. Vi har också studerat skriftlig dokumentationen från projektet, såsom nyhetsbrev och lägesrapporter. Även tidigare följeforskningsrapporter har utgjort underlag. Kontigo har under hösten 2014 vid två tillfällen följt med projektet på besök hos kommuner för att diskutera framtiden för satsningen. Vi har också medverkat vid ett Slututvärdering av projektet Nu kör vi sida 4 (21) Kontigo AB

5 styrgruppsmöte i november för att presentera preliminära resultat från utvärderingen. Resultaten presenterades även av Kontigos konsulter vid projektets slutkonferens i Gävle den 15 december Följeforskningen i projektet Nu kör vi en tillbakablick Kontigo har sedan hösten 2011 genomfört flera utvärderande insatser i projektet Nu kör vi. Utöver dessa fördjupade insatser har vi löpande medverkat på olika möten och tagit del av projektets egen rapportering. Här presenteras en sammanfattning av de viktigaste insatserna inom följeforskningen Nulägesanalys hösten 2011 Den första större insatsen skedde under hösten 2011, då vi genomförde en nulägesanalys av projektet. Syftet med nulägesanalysen var att få en bild av var projektet befann sig, med avseende på förväntningar hos olika aktörer, mål och målstruktur, projektorganisation, uppnådda resultat, samverkan, samt möjligheter till långsiktig strukturpåverkan. Genom studier av skriftligt material och intervjuer med nyckelpersoner kunde vi konstatera att projektet brottades med ett antal svåra utmaningar. Projektet var på papperet väl grundat i regionala strategier. Det var dock svårt att komma igång med aktiviteter. Vi fick en tydlig bild av att projektet inte var tillräckligt förankrat och kommunicerat hos tjänstemän och politiker i regionens kommuner. Det fanns en misstro och skepsis mot projektets upplägg och grundläggande idé hos många vi talade med. Det fanns också en tveksamhet inför Region Gävleborg som projektägare för denna typ av satsning. Skulle projektet kunna fullföljas enligt planen så var det därför nödvändigt att kommunicera detta problematiska läge till politikerna i regionfullmäktige. Kontigo presenterade resultaten för regionfullmäktige i februari Vi pekade då på ett behov av en omstart av projektet och en tydligare uppbackning från hela regionen. Så blev också fallet. En reviderad projektbeskrivning togs fram, med uppdaterad projektplan och mål, samt en omfördelning av resurser så att projektet fick större fokus på destinationsutveckling, uppbyggnad av nätverk/destinationsorganisationer samt kompetensutveckling för företag. Analys av målstruktur och insatslogik, våren 2012 Våren 2012 gjorde Kontigo en undersökning av projektets målstruktur för att se om projektets mål var formulerade på ett ändamålsenligt sätt. Vi tittade också på hur kopplingen mellan aktiviteter och förväntade resultat såg ut, på kort och lång sikt. Detta var relevant inte minst i samband med att projektplanen reviderades och fick Slututvärdering av projektet Nu kör vi sida 5 (21) Kontigo AB

6 ett ökat fokus på destinationsutvecklande insatser. Resultaten presenterades i form av ett skriftligt PM och diskuterades sedan på en workshop med styrgruppen. Vår bild var att många av projektets mål var svåra att mäta då de var visionära mål eller effektmål, snarare än konkreta utfallsmål. Målen för de olika insatsområdena var också delvis beroende av varandra måluppfyllelse inom området digital tillgänglighet var beroende av viss måluppfyllelse inom destinationsutveckling, och vice versa. Vi efterfrågade också indikatorer för att mäta resultat av kompetenshöjande insatser för företag utöver subjektivt upplevd nöjdhet med utbildningar och dylikt. Projektets insatser inom t.ex. nätverksbyggande och att främja bildandet av destinationsorganisationer var också svåra att hitta indikatorer för, vilket gjorde det svårt att bedöma hur långt projektet hade kommit på detta område. Mittutvärdering våren 2013 I mittutvärderingen våren 2013 låg fokus på företagens bild av projektet. Genom enkäter och intervjuer med företag som deltagit i utbildningar kunde vi konstatera att arbetet med kompetens och kvalitet var uppskattat av de medverkande företagen. Projektets insatser ansågs vara värdefulla och hålla en hög kvalitet. Men det blev samtidigt tydligt att besöksnäringsföretagen inte var en homogen grupp. Mindre och omogna företag ansåg sig ha svårt att tillgodogöra sig kompetenshöjande insatser, medan mer etablerade företag hade mer komplexa kunskapsbehov. Vi intervjuade även kommunala tjänstemän för att få en uppdaterad bild av projektet efter omstarten Vi kunde då se en positiv förändring av bilden av projektet. Den fanns en större förståelse för projektets grundläggande idé och Exitmodell. Framgångarna berodde mycket på att projektet hade arbetat särskilt med förankringsarbete och kommunikation med kommunerna projektet hade fått en slags processledande funktion gentemot kommunerna som vi bedömer var mer omfattande än vad som var planerat. Vi kunde också konstatera att de förändringar i personalsammansättning som skett under 2012 hade påverkat styrfarten i projektet negativt. Samtidigt fanns en tydligt positiv bild av det nuvarande projektteamet hos kommunerna. Kontigo presenterade iakttagelserna från mittutvärderingen i en skriftlig rapport och på möten med styrgruppen, på ett utskottsmöte i Region Gävleborg och på ett möte med Tillväxtverket under hösten Projektets verksamhet och resultat Projektet Nu kör vi har arbetat med tre huvudsakliga insatsområden: Destinationsutveckling, inklusive insatser på temat kompetens och kvalitet riktat till företag inom besöksnäringen Digital tillgänglighet Slututvärdering av projektet Nu kör vi sida 6 (21) Kontigo AB

7 Internationell marknadsföring I följande avsnitt ger vi vår bild av arbetet och resultaten inom dessa tre områden. 3.1 Destinationsutveckling inklusive kompetens och kvalitet Arbetet inom insatsområdet Destinationsutveckling har bestått av flera olika delar som sammantaget har syftat till att skapa fler starka resmål och i förlängningen destinationsorganisationer i regionen. Besöksnäringen i Gävleborg kunde vid projektstarten beskrivas som en relativt omogen näring med låg omsättning och med många så kallade livsstilsföretagare som inte i första hand drivs av tillväxtplaner eller ekonomiska vinster. En del i utvecklingen av destinationer har därför varit insatser som syftar till att höja kompetensens kring företagande och öka kvaliteten i erbjudandet hos enskilda företag i regionen. Utöver kompetenshöjande insatser har projektet även arbetat intensivt med att utveckla destinationsorganisationer, både genom att stödja redan existerande kommunala initiativ samt genom att främja organiseringen av företag inom besöksnäringen. Speciellt under projektets sista två verksamhetsår har arbetet med destinationsorganisering fått ett allt större utrymme och betydelse. Kompetens och kvalitet För att höja företagens kompetens och öka kvalitén i företagandet har projektet finansierat utbildningar och seminarier riktat till mindre företag inom besöksnäringen. Dessa insatser har, bland annat, fokuserat på prissättning, paketering av erbjudanden, ett förbättrat värdskap och storytelling. Utbildningsformatet KURBITS, som är särskilt utformat för företag inom besöksnäringen, har också erbjudits företagen. Utbildningarna har riktats till företag i hela regionen, men urvalet av företag har skett i samråd med tjänstemän i de respektive kommunerna. Kontigos bild är att insatserna inom området kompetens och kvalitet har svarat mot ett stort behov av kompetensutveckling som finns hos besöksnäringen i regionen. Kontigos tidigare utvärderingar visar också att insatsområdet får ett gott betyg av de medverkande företagen och att aktiviteterna anses ha hållit en hög kvalitet. Företagen har dock haft svårt att själva värdera den direkta nyttan av utbildningar i form av konkreta effekter på försäljning, möjligheter att nyanställa och andra tillväxtfaktorer. De insatser som genomförts inom området kompetens och kvalitet har varit en tidsoch resursmässigt avgränsad del av projektet och utbildningarna har inte pågått under hela projekttiden. Att besöksnäringen i regionen är omogen lyfts fram som en av de största utmaningarna för utvecklingen av destinationer i regionen. Det är därför intressant att reflektera över huruvida fler eller färre insatser på detta område hade påverkat projektets resultat i termer av ökad organisationsgrad i näringen, ökad vilja till samverkan, och/eller fler exportmogna produkter. Det går dock inte att uttala sig Slututvärdering av projektet Nu kör vi sida 7 (21) Kontigo AB

8 om detta, då det inte finns möjlighet att jämföra utfallet med en kontrollgrupp eller kontrollkommun som inte erbjudits kompetenshöjande insatser. Det är helt enkelt svårt att mäta sambandet mellan högre kompetens hos besöksnäringens företag och en ökad vilja bland företagen att organisera sig i destinationsorganisationer. Vad vi kan konstatera är att det även vid projektets slut tycks finnas ett fortsatt stort behov av kompetensutveckling hos företag inom besöksnäringen. Att höja den grundläggande kunskapsnivån och affärsmässigheten är nödvändigt för att på sikt få fram fler exportmogna företag och produkter i regionen. Samtidigt är det en utmaning att lyckas med kompetenshöjande insatser då många små företag ställer sig tveksamma till att lägga tid och pengar på insatser som de inte ser ger direkt utdelning även på kort sikt. Vi ser också att behoven varierar mellan små och stora företag. Större och mer etablerade företag har också behov av stöd i form av kompetensutveckling, men deras behov är generellt av en annan karaktär och de har andra förutsättningar än de små livsstilsföretagen. Vad gäller nivån på utbildningsinsatserna menar projektledningen att det varit nödvändigt att inledningsvis lägga utbildningsinsatserna på en ganska grundläggande nivå för att öka intresset hos företagen, samt att gå ut med erbjudandet ganska brett. I ett nästa steg ser man dock att det kan finnas behov av att välja ut företag som upplevs ha potential, kanske kräva någon form av motprestation samt fokusera mer på kreativt brainstormingarbete för att skapa intressanta paket att marknadsföra gemensamt. Det ses även som viktigt att ännu tydligare fokusera på just affärsmässighet: Hur ökar man omsättningen i företagen? Många av de personer som intervjuats i slututvärderingen nämner bristen på affärsmässighet hos företag inom besöksnäringen som den största utmaningen. Kontigo föreslår därför att fortsatta insatser inom kompetensutveckling får en tydligare koppling till det ordinarie företagsfrämjande systemet, såsom Almi, nyföretagarcentrum, inkubatorer och liknande. Dessa aktörers kompetens och nätverk är viktiga för att öka affärsmässigheten i företagen och bidra till att besöksnäringen professionaliseras och får en status i paritet med andra näringar, istället för att särbehandlas. En annan anledning till samverkan med aktörer i det företagsfrämjande systemet är att öka kunskapen om besöksnäringens villkor och behov hos de företagsfrämjande aktörerna själva. Ett flertal intervjupersoner upplever det som problematiskt att de kompetenshöjande insatser som genomförts inom projektet är svåra att placera i ett tydligt sammanhang där det framgår hur varje enskild insats bidrar till att komma närmare projektets så kallade Exitmodell. En intervjuperson uttrycker det på följande sätt: Affärsutvecklingsdelen var bra, men ser företagen sammanhanget? Du får en utbildning, men i vilket sammanhang? Vi har inte haft ett flöde att koppla ihop insatserna! Kontigo pekade även på denna problematik i vår tidigare utvärdering av projektets mål- och insatslogik, där vår slutsats var att vi önskade se en tydligare koppling mellan genomförda aktiviteter och förväntade resultat på kort och lång sikt. Slututvärdering av projektet Nu kör vi sida 8 (21) Kontigo AB

9 Det är tydligt att näringens eget engagemang är avgörande för att bilda stabila destinationsorganisationer i enlighet med Exitmodellen, där näringen förväntas ta ett stort ansvar för sin egen utveckling. En viktig utmaning för det fortsatta arbetet blir därför att rigga kunskapshöjande insatser så att de får en tydlig koppling till näringens organisering och engagemang inom ramen för en geografisk eller tematisk organisering. Kunskapshöjande insatser måste med andra ord ha ett tydligt strategiskt syfte där nyvunna kunskaper hos företag skyndar på det övriga utvecklingsarbetet och inte enbart bedrivas som fristående aktiviteter. Destinationsutveckling och DMOer Projektet Nu kör vi har sedan 2012 arbetat utifrån en Exitmodell. Modellen beskriver den långsiktigt önskade strukturen för en regional organisering av besöksnäringen i Gävleborgs län. En viktig del i denna modell är utvecklingen av destinationsorganisationer, eller s.k. DMOer Destination Management Organisations. Projektet sammanfattar modellen som att företagen ska ha ögonen på affärerna medan den offentliga rollen ska stötta och ge förutsättningarna för en utveckling av näringslivet. Modellen bygger på att flera DMOer gemensamt äger ett regionalt bolag som hanterar exempelvis en gemensam digital bokningsplattform och som samordnar marknadsförings- och kommunikationsinsatser. Både offentliga aktörer och näringslivet behöver vara direkt involverade i olika omfattning, även om tanken är att näringslivet ska ta en allt större roll på sikt. Projektet har erbjudit stöd och coachning för utvecklingen av DMOer och i framtagande av kommunala strategier för utveckling av besöksnäringen. Projektet har arbetat på lite olika sätt gentemot kommunerna, mycket beroende på hur pass mogen besöksnäringen ansetts vara i de respektive kommunerna, samt beroende på om utvecklingsarbetet i en kommun varit mer eller mindre närings- eller kommundrivet. De stöttande och coachande insatserna har riktat sig både mot näringen och mot kommunerna. Följeforskarnas bild är att projektledningen har arbetat med destinationsutveckling på ett målinriktat sätt och i enlighet med den Exitmodell som beslutats om på regional nivå. Det målinriktade arbetet med att nå Exitmodellen har varit effektivt, men det har samtidigt av vissa personer i kommunerna upplevts som att projektet har forcerat fram förändringar som näringen och kommunerna ännu inte varit mogen för. Det finns hos dessa personer en känsla av att projektet har drivit på en utveckling som man inte själv har kunnat vara med och påverka. Samtidigt har projektets arbete varit i linje med den regionala strategin för besöksnäringen. Arbetet har genererat ett flertal konkreta resultat. Ett resultat som ofta lyfts fram i våra intervjuer är att näringslivsarbetet och turismarbetet i kommunerna i ökad grad har integrerats. Många kommuner upplever att besöksnäringen tidigare sågs som en informations- och marknadsföringsfråga. Genom projektets insatser är besöksnäringen nu en mer naturlig del av kommunernas näringslivsarbete. Ansvaret för besöksnäringen har även, i vissa fall, rent fysiskt flyttats till de delar av kommunorganisationen som ansvarar för näringslivsfrågor. Ett flertal representanter för kommuner uppger att samverkan mellan turistchefer och näringslivschefer har Slututvärdering av projektet Nu kör vi sida 9 (21) Kontigo AB

10 förbättrats och att projektet har bidragit till att kommunerna idag tänker mer strategiskt kring besöksnäringens utveckling på längre sikt. Projektets insatser har lett till att ett övergripande sälj- och marknadsbolag, Visit Hälsingland Gästrikland AB, har bildats. I länet pågår processer i nio av de tio kommunerna för en organisering enligt Exitmodellen. Processerna är i olika faser, där Nordanstigs kommun, Gävle och Hudiksvall har tagit beslut om att överta ägandet av det länsövergripande sälj- och marknadsföringsbolaget. Kommunerna representerar tre destinationsorganisationer som har vuxit fram under projekttiden: Destination Glada Hudik, Visit Gavle 1 samt Upplev Nordanstig. Dessa tre DMOer har genom en avsiktsförklaring bestämt att gemensamt äga det nystartade länsövergripande bolaget och har även varit med i diskussionerna kring dess utformning. Det pågår även, i skrivande stund, processer för att bilda fler destinationer, bland annat i Bollnäs. Slututvärderingen visar att det i nuläget finns en samsyn bland Gävleborgs kommuner kring att en regionövergripande organisering är den bästa lösningen för utvecklingen av regionens besöksnäring. En regionövergripande organisering anses öppna upp möjligheter för bättre resursutnyttjande, stordriftsfördelar och lärande mellan kommunerna. Många av de nyckelpersoner som intervjuats, både på kommunal och regional nivå, betonar den avgörande betydelsen av att lyckas samordna regionens arbete på ett tillfredställande sätt. Om arbetet skulle avta efter projektets slut kommer det med största sannolikhet inte att bjudas några fler chanser att ena regionen inom den närmsta framtiden. En intervjuperson beskriver detta på följande vis: Det vore till skada för hela Gävleborg om man inte fullföljde nu. Det har både med attraktivitet och näringslivsutveckling att göra. Man måste fortsätta på det spår man har nu och ha en tydlig tidsplan. Även om de flesta är positiva till fortsatt regional samverkan kvarstår fortfarande betydande utmaningar för att enas kring den praktiska lösningen för organiseringen. Utmaningarna grundar sig till stor del på att mognaden och förutsättningar för olika kommuner och DMOer varierar. I vissa kommuner saknas det fortfarande ett tydligt engagemang från näringen att vara med och driva arbetet framåt. Det finns fortfarande frågor som rör medbestämmandet samt tolkning och dialog kring hur arbetet utifrån Exitmodellen ska tas vidare på längre sikt. I vissa kommuner verkar exitmodellen ännu vid projektets avslut inte vara fullt accepterad och förankrad hos berörda tjänstemän, trots att det fattats regionala politiska beslut om att kommunerna ska arbeta efter denna. En betydande framtida utmaning ligger också i att lyckas motivera och involvera en omogen besöksnäring i Exitmodellen. Att näringens företag själva är villiga att avsätta både tid och resurser är en förutsättning för att kunna skapa stabila DMOer 1 De fyra Gästrikekommunerna har enats om att samverka under varumärket Visit Gävle med sin sajt visitgavle.se. Slututvärdering av projektet Nu kör vi sida 10 (21) Kontigo AB

11 med balanserade ägarförhållanden och serviceavgifter. Kompetenshöjande insatser kan vara en viktig del för att lyckas med att engagera och stärka näringen, givet att de på ett tydligt sätt kan kopplas till utvecklingsarbetet. I dagsläget konstaterar Kontigo att det är osäkert hur pass engagerat näringslivet själva är i utvecklingen och driften av organisationerna Visit Gavle, Upplev Nordanstig och Visit Bollnäs. Det finns även en osäkerhet bland vissa intervjupersoner kring det faktum att Hälsingland Turism nu har erhållit medel för att undersöka förutsättningarna att bilda en tematisk DMO. Om Hälsingland Turism bildar en egen DMO som ska passa in i exitmodellen öppnar detta upp för frågor kring de lokala DMOer som håller på att utvecklas i enskilda hälsingekommuner. En tydlig rollfördelning kommer bli avgörande för att kunna prioritera resurser och samla företagen även inom dessa lokala DMOer framöver. Beviljandet av medel till Hälsingland Turism har redan inneburit att Bollnäs har valt att lämna över driften av sin DMO till Region Gävleborg, i väntan på resultatet från Hälsingland Turisms förstudie. 3.2 Digital tillgänglighet Syftet med insatsområdet digital tillgänglighet har varit att bygga infrastrukturen till en modern och kundanpassad digital plattform för regionens totala turistiska utbud. Plattformen ska vara användarvänlig, utvecklingsbar och tillgänglig. En stor del av projektets arbete med detta insatsområde har handlat om att skapa förståelse hos aktörer i regionen för själva affärsmodellen bakom ett digitalt system för bokning och försäljning. Det har varit svårt att enas kring hur affärsutvecklingen ska gå till och skapa samsyn kring att en gemensam digital plattform för hela regionen är nödvändigt. Arbetet med digital tillgänglighet har haft en mycket nära koppling till arbetet med destinationsutveckling generellt. Som ett exempel kan nämnas att insatser inom kompetens och kvalitet för företag har en direkt koppling till att öka antalet kvalitetssäkrade produkter som kan marknadsföras och paketeras i en digital plattform. Även destinationsorganisering anknyter till insatsområdet, genom att visa hur de olika DMOerna har en viktig roll för att få in näringens utbud i systemet. Den bild vi får är att flera tekniska och praktiska frågor, såsom licenser och avtal för den digitala plattformen, är hanterbara problem givet att det finns samsyn kring den övergripande regionala organisationen och rollfördelningen i denna. I och med att det fortfarande finns frågor kring hur den digitala plattformen skall finansieras och hur den framtida mottagarorganisationen, den så kallade Exitmodellen, skall tillämpas, så har arbetet med att göra hela regionens produktutbud bokningsbart varit svårare än väntat. Den ursprungliga planen var att sjösätta den digitala plattformen till årsskiftet 2013/14 men detta var ej möjligt. Vi konstaterar dock att mycket är på gång inom detta insatsområde. Projektet har under 2014 kommit långt, bland annat med framtagandet av olika lokala och tematiska sajter. Vår bild är att det under hösten 2014 har skett något av en Slututvärdering av projektet Nu kör vi sida 11 (21) Kontigo AB

12 ketchupeffekt. Projektet har nu en tydlig grundläggande plan för hur den digitala plattformen ska fungera i relation till Exitmodellen. Arbetet har försvårats på grund av svårigheter att samarbeta med Hälsingland Turism, som redan innan hade en licens för systemet City Break. Det har funnits en vilja att överföra denna licens till ett gemensamt system för alla tio kommuner i regionen. Detta har dock visats sig svårt. Några intervjupersoner anser att denna typ av problem borde ha identifierats redan innan projektet Nu kör vi drog igång. Kontigo konstaterar att det fortsatta arbetet med digital tillgänglighet står och faller med utvecklingen av destinationsorganisationerna i regionen och engagemanget i det gemensamma regionala bolaget. En central utmaning för att öka den digitala tillgängligheten är också att få fler företag att bli bokningsbara på en mer fundamental nivå alltså stöd och kompetensutveckling för att de ska bli mer affärsmässiga och paketeras fler produkter på hyllan, som några intervjupersoner uttrycker det. En fråga som kommit upp i intervjuer gäller användandet av den tekniska plattformen City Break. Vi har fått signaler som pekar på att City Break som system är tekniskt krävande och svårt att använda för vanliga användare. Detta indikerar dels ett fortsatt behov av utbildning, men även att användandet av systemet kommer att kräva särskild personal med specifik kompetens. Var denna kompetens ska finnas inom det gemensamma bolaget bör bli tydligare. Vi ser att det kommer att krävas utbildning för besöksnäringens aktörer så att de kan lägga in sig i systemet men med risken att alla inte har förmåga att göra detta. Det gäller även att utbilda tjänstemän i kommunerna så att de kan använda systemet om detta är önskvärt givet roller och ansvar kring ägande och drift av det gemensamma bolaget. En ytterligare fråga gäller hur det gemensamma bolaget ska hantera önskemål från näringen att använda konkurrerande bokningssystem som anses mer attraktiva för näringen själva. Några kritiska röster vi talat med anser att man bygger in ett beroende gentemot Visit Technologies som är leverantör av City Break. 3.3 Internationell marknadsföring Nu kör vi har arbetat med flera olika typer av insatser inom internationell marknadsföring. Den gemensamma målgruppen för insatserna har dock i första hand varit aktörer inom business-to-business (B2B), alltså aktörer som kan fungera som mellanled till konsumenter i andra länder. Genom att rikta sig till reseförmedlare och andra aktörer med ett etablerat kontaktnät på internationella marknader har projektet haft målsättningen att på ett mer resurseffektivt sätt öka antalet besökare och gästnätter. Insatser riktade direkt mot konsumenter och resenärer har inte ingått i någon större skala, utan snarare aktivt prioriterats bort. Nu kör vi har efter målgruppsanalyser särskilt riktat in sig på den holländska och den finska marknaden, främst genom ett nära samarbete med Visit Sweden. Kontinuerlig kontakt med det holländska kontoret har etablerats och utvecklats under projektets gång, vilket framförallt resulterat i ett flertal bredare marknadsföringsinsatser och Slututvärdering av projektet Nu kör vi sida 12 (21) Kontigo AB

13 presskontakter. Finland har också varit en prioriterad marknad, där en viktig målgrupp identifierats kopplat till skidåkning. Fokus har här legat på smalare kampanjer kring just skidåkningen. Aktiviteterna inom internationell marknadsföring inkluderar närvaro på turistmässor och organiserade besök av bokare i regionen. Under projektets gång har ett flertal mässor besökts vid upprepade tillfällen, bl.a. Hollands största resemässa i Utrecht, samt Swedish Workshop i Malmö, Düsseldorf, London och Stockholm. Vissa företag har då själva medverkat, men projektet har också haft möjlighet att ta med informationsmaterial och representera företagen i samlad form. En särskild informationsfolder har tagits fram i detta syfte, där ett 50-tal av länets boendeanläggningar, besöksmål och aktivitetsföretag presenteras. Visningsresor för researrangörer har också arrangerats på plats i regionen vid ett flertal tillfällen under projektperioden, bl.a. för engelska arrangörer av vildmarksupplevelser och en belgisk researrangör inriktad på Norden. Genom projektet har även journalister bjudits in till regionen och gjort resereportage som publicerats i internationell press bland annat ledande dagstidningar i Holland. Projektet har tagit fram egna riktlinjer för vad som krävs för att arbeta framgångsrikt på en internationell marknad. De bygger på Visit Swedens generella definition av exportmognad, men har anpassats till företagens nivå i regionen. Två internationella webbplatser har även byggts upp och lanserats: sommarwebben mid-sweden.com och vinterwebben wintersweden.com. Dessa syftar till en samlad marknadsföring av regionen och attraktiva produkter, men är också tänkta att fungera som säljplattformar med möjlighet till online-bokning. Det internationella marknadsföringsarbetet har utvecklats löpande under projekttiden. Projektet har haft frihet att pröva olika insatser givet de ramar man haft kring målgrupper och marknader. Från projektledningens sida framhålls att det finns många likheter med grannregionernas internationella marknadsföringsarbete, där en löpande dialog med motsvarande aktörer i angränsande geografiska områden har varit viktigt. Vår bild är att projektet Nu kör vi har bidragit till en ökad närvaro och synlighet för regionen på den internationella resemarknaden. Framförallt större besöksmål har sett konkret nytta av insatserna. Statistik från SCB över antal gästnätter pekar på ett ökat resande från Finland och Holland. Däremot är det svårt att avgöra exakt hur stor del av ökningen som kan hänföras till projektet. De företagare Kontigo har intervjuat uttrycker en i huvudsak positiv bild av projektets internationella marknadsföringsarbete. Många företagare anser att marknadsföringsinsatserna gett ett konkret och nyttigt stöd till deras verksamheter. Inte minst lyfter flera personer upp möjligheten att företrädas av projektet i internationella sammanhang, t.ex. B2B-mässor, som ett sätt att nå ut till målgrupper som man annars inte skulle ha resurser att arbeta mot. I den meningen tycks projektet ha fyllt en viktig funktion även för mindre företag. För de allra minsta företagen är det dock mer tveksamt om internationell marknadsföring har varit en relevant fråga, i vissa fall har dessa företag inte ansett sig ha tid eller möjlighet att delta i insatserna. Slututvärdering av projektet Nu kör vi sida 13 (21) Kontigo AB

14 Projektet har varit framgångsrikt när det gäller att skapa synlighet och bygga upp kanaler för internationell marknadsföring. Men trots positiva resultat är det tydligt att utbudet av befintliga produkter för export och internationell marknadsföring är begränsat. Få exportmogna företag och produkter innebär ett litet underlag att arbeta med. Att uppnå resultat inom marknadsföring är därmed beroende av besöksnäringens övriga utvecklingsarbete med produktutveckling och bokningsbarhet. Det behövs ett större underlag av produkter och företag så att effekten av marknadsföringen kan tas tillvara fullt ut. Ur detta perspektiv är det positivt att projektet anpassade budgeten för marknadsföring till förmån för kompetens och kvalitet samt destinationsutveckling. Inriktningen mot B2B med förmedlare och agenter som målgrupp ställer höga krav på företagen att leverera en jämn och hög kvalitet på sina produkter samt att öka bokningsbarheten och tillgängligheten. Kontigos intryck är att detta höjer ribban för företagen, vilket å ena sidan skapar incitament som kan fungera pådrivande i utvecklingsarbetet samtidigt som det innebär att aktörer som är mindre utvecklingsorienterade får svårt att hävda sig och riskerar att sållas bort. Ett internationellt fokus ställer i sig högre krav på näringen, eftersom konkurrensen blir större och det blir viktigare att sticka ut med en stark profil. Information måste till exempel förmedlas på fler språk, vilket kräver resurser. Det är därför inte självklart för alla företag att marknadsföra sig internationellt för många är det mer logiskt och effektivt att vända sig mot en nationell marknad, i alla fall i ett första skede. Hur dessa två perspektiv ska balanseras mot varandra är därför en viktig diskussion för det fortsatta arbetet i regionen. Vi ser också att det är viktigt med kunskapsöverföring efter att projektet avslutas. De kontakter, nätverk och relationer som har utvecklats inom internationell marknadsföring behöver tas tillvara, så att denna kunskap inte står och faller med enskilda personer i projektet. 4 Analys av organisation och genomförande 4.1 Projektets förutsättningar för ett lyckat genomförande Kontigo har i tidigare följeforskningsrapporter pekat på att projektets genomförande har påverkats av förutsättningar i regionen som legat utanför projektets egentliga kontroll. Vid projektstarten så var projektet inte tillräckligt förankrat och uppbackat bland kommuntjänstemän och politiker i regionen. Det gick därför inte att följa devisen Nu kör vi! Projektteamet har varit tvunget att arbeta mycket med förankring och kommunikation av projektets grundläggande idéer. Därmed har tid och resurser behövt fördelas till insatser som inte ligger inom de tre primära insatsområdena. Bland annat har projektteamet genomfört flera så kallade kommunturnéer där man informerat om projektet och Exitmodellen för varje kommun separat. Man har också genomfört ett stort antal möten med Hälsingland Turism för att försöka hitta en roll- och arbetsfördelning som främjar målet att ha en Slututvärdering av projektet Nu kör vi sida 14 (21) Kontigo AB

15 regionövergripande organisation. Kontigo menar att ansvaret för denna typ av problemlösning borde ha kunnat fördelas på fler aktörer utöver själva projektteamet framför allt politiker. Det motstånd som projektet har mött och det stora behovet av förankringsrelaterade insatser pekar på att projektet hade gynnats av ett mer omfattande förberedelsearbete. Kontigo menar att flera av utmaningarna hade kunnat hanteras innan projektet drog igång. Regionen kunde exempelvis ha bjudit in kommunpolitiker från Hälsingland för att diskutera hur man såg på den framtida rollen för Hälsingland Turism, givet målsättningen att utveckla en regiongemensam lösning. Regionen kunde också ha givit kommunerna i uppdrag att inför projektets start inkomma med egna strategier och handlingsplaner för hur man vill utveckla det kommunala arbetet med besöksnäringen. Sådana förberedelser hade gjort att projektet redan från starten hade kunna fokusera på de tre insatsområdena. Om kommunernas strategiska arbete med besöksnäringsfrågor hade påbörjats redan innan projektet hade detta sannolikt motverkat uppfattningen att projektet var ett initiativ som kom uppifrån och ner istället för något som växt fram underifrån. Så här uttrycker en av intervjupersonerna detta: Det arbetet som alla kommuner gör nu, det skulle man gjort innan Nu kör vi! Här har man först fått utreda mandatet i varje kommun, och sen blir det ändå fel. Men hade man delegerat till kommunerna att ta fram egna strategier och involverat alla kommuner i visionen, då hade det funkat bättre. En annan intervjuperson är inne på samma spår: Man borde ha gjort ett noggrannare förarbete med att realistiskt kolla var kommunerna befinner sig. Trots detta ser vi det som positivt att Region Gävleborg och projektledningen har blivit varse dessa utmaningar och vågat genomföra förändringar i projektets upplägg som har underlättat projektets arbete. En ytterligare förutsättning som påverkat projektet är att man har arbetat utifrån en komplex målbild med många långsiktiga och övergripande mål. Vissa av målen är formulerade som visioner som inte är avsedda att uppnås under själva projektperioden. Detta gör det svårare att skapa tydliga kopplingar mellan enskilda insatser och de långsiktiga målen avståndet blir lätt för långt. Att tydligare separera målen som skulle uppnås på tre års sikt från de visionära målen hade varit önskvärt. Trots dessa krävande förutsättningar menar vi ändå att projektet har lyckats skapa många strategiskt viktiga resultat. Projektets arbete har lett till större förståelse för turistiska frågor bland kommunerna och ökad organisering och samsyn kring en gemensam regional lösning. Den utveckling som har skett under projekttiden har varit en nödvändig resa för regionen. Vi ser också att projektteamet har arbetat på ett tydligt och målmedvetet sätt med samtliga tre insatsområden. Insatsområdena och Exitmodellen är alla i linje med den regionala strategin för besöksnäringen som antogs Projektteamet har därmed verkat för att realisera strategin. Slututvärdering av projektet Nu kör vi sida 15 (21) Kontigo AB

16 4.2 Projektorganisationen och styrgruppen Projektet har genomförts av ett team av medarbetare under ledning av en projektledare. Till projektet har funnits en styrgrupp, som från och med 2012 innehöll representanter från kommuner, näringslivet och projektägaren Region Gävleborg. Som referensgrupp till projektet har Turismrådet funnits, vilket består av de kommunala turistansvariga tjänstemännen i regionen. Referensgruppens syfte var att fungera som en förlängd arm till företagen och navet i den kommunala förankringen av projektet. Fram till 2012 fanns även ett så kallat Marknadsråd med representanter för de största företagen inom besöksnäringen, vilka framför allt hade en funktion inom området internationell marknadsföring. Projektteamet har inte sett likadant ut under hela projektperioden. Bland annat slutade projektledaren och en medarbetare hösten Ny personal och ny projektledare rekryterades då. Vår bedömning är att detta gjorde att projektet tappade styrfart under några månader. Från och med vintern 2013 ser vi dock att projektteamet har arbetat på ett sammanhållet och målinriktat sätt med en hög intensitet. Bilden av projektteamet och projektledningen under den senare delen av projekttiden är också tydligt positiv en majoritet av de personer vi har intervjuat har stort förtroende för kompetensen och engagemanget hos projektets medarbetare. Många påpekar särskilt att man genom det nya teamet har sett en positiv utveckling under den senare halvan av projekttiden. Det finns också en förståelse för att projektets förutsättningar inte har varit helt enkla. En intervjuperson säger så här: Det har varit tufft för dem att både jobba med handpåläggning med näringen och samtidigt driva på den strukturella långsiktiga utvecklingen! Vår bild av styrgruppen är att de har hållit sig informerade om utvecklingen i projektet och fungerat som ett bollplank för projektledningen. Samtidigt upplever vi att styrgruppen har haft en relativt liten påverkan på det praktiska projektarbetet. Vi tror att det hade varit värdefullt om styrgruppen hade antagit en mer aktiv och drivande position i förankringsarbetet för att därigenom avlasta projektteamet. Möjligen borde också kommunpolitiker funnits med i styrgruppen. Vi tror också att det hade varit bra om referensgruppen Turistrådet hade fått en mer aktiv roll i genomförandet. En kommunal turistchef kommenterar detta på följande sätt: Vi hade behövt vara med och planera i varje kommun om vad som ska hända de här tre åren! En större delaktighet så att vi kunde förklara vart vi är på väg. Till exempel att man kunde ha samlat alla turistchefer direkt i början av projektet. Slututvärdering av projektet Nu kör vi sida 16 (21) Kontigo AB

17 4.3 De horisontella kriterierna Ett krav som ställs på alla projekt som erhåller medel från regionalfonden är att de ska integrera s.k. horisontella perspektiv i sin verksamhet. Genom att integrera de horisontella perspektiven jämställdhet, miljö och integration ska projekten bidra till en mer hållbar tillväxt. I regeringens handlingsplan för en jämställd regional tillväxt för perioden lyfts att jämställdhet på olika sätt bidrar till regional tillväxt. Genom att säkra att både mäns och kvinnors idéer tas tillvara skapas mer attraktiva och konkurrenskraftiga regioner. Regeringens mål har varit att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Nu kör vi har specifikt riktat sig till företag inom besöksnäringen. Besöksnäringen är en relativt könsbalanserad bransch och det har alltså funnits goda förutsättningar att inom ramen av projektet främja och stärka både kvinnors och mäns företagande. Projektledningen uppger att frågor som rör jämställdhet har behandlats inom ramen av de utbildningar, seminarier och workshopar som anordnats. Kontigo har dock inte medverkat i den utsträckning att vi kan kommentera i vilken omfattning jämställdhetsfrågor har lyfts vid dessa tillfällen, eller om detta har haft någon påverkan på jämställdheten hos företagen eller i regionen i stort. På ett mer övergripande plan ser vi det dock som positivt att Region Gävleborg valt att satsa medel på besöksnäringen, då en klar majoritet av de regionala utvecklingsmedlen i Sverige idag går till tydligt mansdominerade branscher. Kontigo har tidigare genomfört ett flertal utvärderingar i olika delar av landet för att undersöka förutsättningarna för kvinnors företagande och förutsättningarna för kvinnor att ta del av det företagsfrämjande systemet och kapital på likvärdiga villkor som män. Vi kan, med utgångspunkt i dessa studier konstatera att kvinnor som driver företag i betydligt mindre utsträckning än män får tillgång till finansiella företagsstöd och kapital. Inom det företagsfrämjande systemet finns det fortfarande bättre kunskap om och kompetens inom vissa (mansdominerade branscher), vilket bidrar till seglivade fördomar om kvinnors företagande och företagande inom kvinnodominerade branscher. Det finns alltså all anledning att i det fortsatta arbetet säkra att de som driver arbetet har kunskap och kompetens om jämställdhet, att jämställdhetsperspektivet är tydligt integrerat i de insatser som genomförs och att arbetet drivs utifrån tydliga mål om ökad jämställdhet inom besöksnäringen och i regionen som helhet. Det som skrivits ovan om jämställdhet gäller även för det horisontella kriteriet integration. Projektet uppger att det redan idag finns en hög andel företagare med utländsk bakgrund inom besöksnäringen och att satsningar på besöksnäringen därför gynnar integration. Projektet har även ordnat seminarier och workshopar som berör ämnet integration. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att olika grupper av blivande och existerande företagare inom besöksnäringen får tillgång till de insatser som erbjuds på lika villkor. Kontigo vill därför lyfta vikten av att i kommande insatser arbeta Slututvärdering av projektet Nu kör vi sida 17 (21) Kontigo AB

18 aktivt för att nå ut brett till människor med olika erfarenheter och kompetenser som kan bidra till att utveckla besöksnäringen. Detta kan, bland annat, ske genom att se över ordinarie kontaktvägar och nätverk. Avslutningsvis kan nämnas att projektet i sin slutrapportering uppger att hänsyn till miljön har varit ett av de kriterier som varit mycket viktiga vid affärs- och produktutveckling - även som konkurrensfördel. Detta är givetvis en viktig aspekt att arbeta vidare med inom ramen av destinationsutvecklingsarbetet framöver. Utöver detta är det viktigt att se den möjliga miljöbelastningen av nya besökare i ett bredare samhällsperspektiv. Vi kan konstatera att det finns möjlighet att ta ett tydligare helhetsgrepp kring miljöaspekten kopplat till besöksnäringen i den nya regionala organisationen som bildas efter årsskiftet, då denna ansvarar både för besöksnäringens utveckling och för trafik och infrastruktur. Besöksnäringen i Gävleborg har redan idag ett tydligt fokus på naturupplevelser och en stark koppling till hållbarhet ur miljösynpunkt faller sig därför naturlig. 5 Exitmodellen och framtiden Med utgångspunkt i vad som beskrivits i tidigare kapitel kan vi konstatera att projektet Nu kör vi har skapat nya strukturer och förutsättningar för en länsövergripande organisering av besöksnäringen. Samtidigt är det tydligt att samtliga av Exitmodellens delar fortfarande befinner sig i en uppstartsfas. För att modellen ska kunna implementeras fullt ut kommer det även framöver att finnas behov av offentligt finansierade insatser. Detta är även utgångspunkten för det etableringsprojekt som godkändes i november 2014 med syftet att säkra en hållbar struktur för det regionala besöksnäringsarbetet. I följande stycken beskrivs följeforskarnas syn på vad vi tror krävs för att skapa en hållbarhet i exitmodellen, samt vilka utmaningar som berörda aktörer behöver hantera framöver. Regionens och kommunernas fortsatta roll Nu kör vi har varit något av ett flaggskeppsprojekt för besöksnäringen i regionen. Det är därför av stor vikt att ansvariga aktörer lyckas med att ro exitmodellen i hamn under de kommande åren. Det skulle med största sannolikhet innebära en legitimitetskris, inte minst gentemot näringen, om arbetet avstannade efter projektets avslut. Det är därför tydligt att det behövs ett etableringsprojekt som tar vid där Nu kör vi slutar, med fokus på organisatoriska frågor. I det fortsatta arbetet ser vi det som viktigt att det finns tillgång till processtöd, både för näringen och för tjänstemän inom de DMOer som har inlett sitt arbete under projektperioden. Under projektperioden har ett flertal kommuner utarbetat kommunala strategier för besöksnäringens utveckling. Dessa har dock ännu inte implementerats i någon större utsträckning. Vi ser därför att det kommer att finnas ett stor behov av kunskapshöjande insatser, processtöd och erfarenhetsutbyte för att lyckas med att driva igenom de åtgärder som kommunerna har åtagit sig att genomföra. Slututvärdering av projektet Nu kör vi sida 18 (21) Kontigo AB

19 För att även i fortsättningen hålla ihop arbetet över länsgränserna är det av stor vikt att samarbetet mellan kommunernas turistchefer fortsätter även efter projektets avslut. Detta samarbete, som drivits inom ramen av turistrådet, uppges ha bidragit till ökad samsyn och förståelse över kommun- och länsgränserna. En utmaning för genomförandet av Nu kör vi har hela tiden varit att få politikernas stöd. Trots att politiker godkänt projektet på regional nivå har det tycks svårt förankra Exitmodellen på kommunal nivå. Kontigo har i tidigare rapporter beskrivit dilemmat med att politikerna ofta tycks sitta på dubbla stolar där de både drivs av en regional och en kommunal agenda som inte alltid överensstämmer. Många gånger tycks det bristande stödet ha berott på att de politiker som röstat igenom projektet och Exitmodellen faktiskt inte tycks vara tillräckligt insatta i vad de egentligen har röstat igenom och vad det kan få för konsekvenser i den egna kommunen. En lärdom från projektet är därför att vikten av förankringsarbete och information riktat mot politiker inte nog kan underskattas. I det fortsatta arbetet bör man därför ha särskilt fokus på att säkerställa att både politiker och tjänstemän är införstådda med frågor som rör besöksnäringens utveckling både i regionen som helhet och i de enskilda kommunerna, hur tidsplanen ser ut, vart man är på väg och vilka olika delmoment som ingår. Välinformerade politiker och tjänstemän är avgörande för att frågan ska prioriteras i förhållande till andra frågor och för att det ska gå att frigöra de finansiella resurser som krävs. I det kommande arbetet med att realisera Exitmodellen måste det finnas tydlighet och transparens kring de kostnader som kan komma att krävas från de kommuner som väljer att gå in som delägare i det regionala bolaget på längre sikt. Vilka kostnader är att vänta om näringen inte kan engageras i tillräcklig grad? Sådana frågor är viktiga för att politiker och tjänstemän ska kunna fatta välgrundade beslut. Den nya regionorganisationen där Region Gävleborg och Landstinget går samman och bildar en regionkommun ses både som ett osäkerhetsmoment och en styrka för det fortsätta arbetet med att utveckla besöksnäringen. Osäkerhetsmomentet ligger bland annat i att det inte är helt tydligt vilken prioritering besöksnäringen kommer att få i den nya organisationen, samt vilka personer som kommer att bli nyckelaktörer i regionens fortsatta arbete. Samtidigt är det positivt att den nya organisationen kan få ett tydligare regionalt ledarskap och täcka över fler oråden som på olika sätt rör besöksnäringen, så som transport och infrastruktur. Detta är en fördel för att skapa en helhetssyn kring besöksnäringen som en del i den regionala utvecklingen. Fortsatt utveckling av näringen och DMO De DMOer som har vuxit fram under projektperioden är fortfarande långt ifrån självgående och kommer att vara beroende av offentligt stöd även framöver. Samtidigt vilar själva grundidén för Exitmodellen på att företagen själva ska ta ett stort ansvar för besöksnäringens utveckling. En viktig fråga att hantera i det fortsatta arbetet blir därför att öka näringens engagemang och vilja att bidra med egna resurser både i form av tid och pengar. En utmaning ligger i att visa den konkreta nytta som företagen har av sitt engagemang och av regional samverkan i form av ökad försäljning och omsättning. För att stärka besöksnäringens affärsmässighet vore det även fördelaktigt att i ännu högre grad skapa kopplingar till det övriga näringslivsarbetet i kommuner och till övriga näringar generellt. Det ordinarie Slututvärdering av projektet Nu kör vi sida 19 (21) Kontigo AB

20 företagsfrämjande systemet bör därför involveras ytterligare i det kompetenshöjande arbetet riktat mot företag. Nu kör vi har lagt grunderna för en ökad digital bokningsbarhet av regionens besöksnäringsföretag. Precis som för byggandet av starka och hållbara DMOer är en engagerad och samlad besöksnäring en förutsättning för att fylla det nya bokningssystemet med innehåll. I dagsläget finns inte det samlade turistiska utbudet tillgängligt för bokning via det bokningssystem som projektet föreslår, även om man i skrivande stund (december 2014) har kommit en bra bit på väg. Den fortsatta utvecklingen av den digitala bokningsbarheten bygger på att näringen kan fylla systemet med innehåll. Det är därför viktigt att öka näringens mognad och förmåga till organisering och paketering av erbjudanden. Att det finns kvalitet och substans i det utbud som går att boka digitalt är i sin tur en förutsättning för att på ett trovärdigt och effektivt sätt marknadsföra regionen internationellt. Utvecklingen av besöksnäringen kan inte ske separat från annat utvecklingsarbete som syftar till att skapa en mer attraktiv region. Kommunerna kommer även i framtiden att behöva arbeta med varumärkesutveckling och marknadsföring, bland annat för att attrahera företag till kommunen och framstå som en attraktiv kommun för invånare och potentiella inflyttare. En utmaning för det fortsatta arbetet blir här att tydliggöra privata och offentliga aktörers ansvar för utvecklingen av regionala och lokala varumärken. Det är viktigt att rollerna tydliggörs så att inte viktiga delar av marknadsföringen av en kommun trillar mellan stolarna när näringen ges ökat ansvar för destinationsutvecklingen. Ett annat exempel på en fråga som engagerar många och som rör ansvaret för varumärken gäller varumärket Hälsingland. Vem tar ansvaret för utvecklingen och marknadsföring för detta varumärke inom ramen av Exitmodellen? Vi är tveksamma till om det räcker att arbeta med detta som en tematisk DMO. Utvecklingen av DMOer under projektperioden har skett både utifrån ett uppifrånoch ett underifrånperspektiv. Ett beslut om Exitmodellen fattades på regional nivå och Nu kör vi har med utgångspunkt i detta beslut verkat för att främja utvecklingen av DMOer. Samtidigt har det varit upp till de enskilda kommunerna och den lokala näringen att utforma sina DMOer runt nätverk och geografiska områden som de upplever som naturliga. I länet pågår, som en följd av projektet, processer i nio av de tio kommunerna för en organisering enligt Exitmodellen. Processerna befinner sig i olika faser, där Nordanstigs kommun, Gävle och Hudik har tagit beslut om att överta ägandet av det länsövergripande sälj- och marknadsföringsbolaget. Vi kan dock konstatera att det, givet hur liknande utvecklingsprocessen har sett ut i andra delar av landet, är troligt att vissa av de DMOer som skapats under projektperioden på längre sikt kommer att välja att gå samman för att bli starkare. Det skulle på längre sikt vara rationellt att ha endast två DMOer i regionen Gästrikland och Hälsingland. Ett sådant beslut bör dock, i första hand, växa fram underifrån till följd av en mognadsprocess bland kommuner och näringsliv. Projektet har varit viktigt för att starta denna mognadsprocess. Slututvärdering av projektet Nu kör vi sida 20 (21) Kontigo AB

NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG

NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG Vi vill höja kompetensen inom besöksnäringen i regionen och bredda turistutbudet för våra besökare, men också bygga en långsiktig

Läs mer

LÄGESRAPPORT/SLUTRAPPORT ÖVERBRYGGNINGSPROJEKT nov 2013- febr 2015

LÄGESRAPPORT/SLUTRAPPORT ÖVERBRYGGNINGSPROJEKT nov 2013- febr 2015 Diarienr: 1(5) Upprättare: Lednings- och verksamhetsstöd Utveckling- och projektstöd LÄGESRAPPORT/SLUTRAPPORT ÖVERBRYGGNINGSPROJEKT nov 2013- febr 2015 Projektledare Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Styrning och uppföljning av besöksnäringens utveckling

Styrning och uppföljning av besöksnäringens utveckling www.pwc.se Revisionsrapport Styrning och uppföljning av besöksnäringens utveckling Hans Forsström, certifierad kommunal revisor Linnéa Grönvold, revisionskonsult Mars/2018 Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Besöksnäringen. Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun

Besöksnäringen. Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun Besöksnäringen Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun Projekttid: 2013-09-01 2013-12-31 Jättendal Lena Strömstedt Innehåll INLEDNING... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Nu Kör Vi Kvartalsrapport Maj 2013

Nu Kör Vi Kvartalsrapport Maj 2013 Nu Kör Vi Kvartalsrapport Maj 2013 Kvartalsrapport Maj 2013 Så här ligger det till! År 2009 tog politiker i Gävleborgs samtliga tio kommuner ett gemensamt beslut. 4 Vi behöver en långsiktig plan för turismen,

Läs mer

Nya. Skandinaviens ledande destinationsbolag. Visit Dalarna

Nya. Skandinaviens ledande destinationsbolag. Visit Dalarna Nya Skandinaviens ledande destinationsbolag Visit Dalarna Vi konkurrerar med 150 000 kommuner och regioner i Europa om boende, besökare, företag, investeringar och kompetens. Beslutsunderlag Syfte och

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar

Läs mer

Utvecklingsprojekt för besöksnäringen i Gävleborg, Nu kör vi, Omskrivning av projektet

Utvecklingsprojekt för besöksnäringen i Gävleborg, Nu kör vi, Omskrivning av projektet 1 Utvecklingsprojekt för besöksnäringen i Gävleborg, Nu kör vi, 2011-2013 Omskrivning av projektet 2 Projektets ursprungliga delområden Mötesplatser och samverkan Kompetens och kvalitet Internationell

Läs mer

Hållbar Produktutveckling kan det vara något?

Hållbar Produktutveckling kan det vara något? Hållbar Produktutveckling kan det vara något? Vill ni få fler gäster? Vill ni tjäna mer pengar på besökarna? Vill ni få en större eller jämnare beläggning? Vill ni samarbeta för att öka områdets attraktion

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi

Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi 2017-03-02 2015/KS044872 Gunilla Berg Tyresö kommun / 2017-03-02 2 (6) Innehållsförteckning Inledning Vad är turism och besöksnäring? Varför en lokal strategi?

Läs mer

VÄSTSVENSKA TURISTRÅDET AB BUDGET 2015. Förslag inför styrelsen 2014-11-27

VÄSTSVENSKA TURISTRÅDET AB BUDGET 2015. Förslag inför styrelsen 2014-11-27 VÄSTSVENSKA TURISTRÅDET AB BUDGET 2015 Förslag inför styrelsen 2014-11-27 Budget för Västsvenska Turistrådet 2015 1. Sammanfattning Vision Vi är den självklara partnern för utveckling och marknadsföring

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

Verksamhetsplan Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2016 Länsturismen Effektivitet genom samverkan 2015-12-17 Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2016 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

VISION MÅL STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN I Hemavan Tärnaby. Hemavan Tärnaby skapar lust att landa i de riktiga fjällen

VISION MÅL STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN I Hemavan Tärnaby. Hemavan Tärnaby skapar lust att landa i de riktiga fjällen VISION MÅL STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN I Hemavan Tärnaby Hemavan Tärnaby skapar lust att landa i de riktiga fjällen Vi ger varje gäst ett personligt bemötande Turistföretagen i Hemavan Tärnaby har sedan

Läs mer

Exportdag för Besöksnäringen 28 april 2015

Exportdag för Besöksnäringen 28 april 2015 Exportdag för Besöksnäringen 28 april 2015 Nationell strategi för besöksnäringen/turismen år 2020 Målsättning år 2020 Från 252 till 500 miljarder i omsättning Från 160 till 260 tusen arbetstillfällen Från

Läs mer

Besöksnäringsstrategi

Besöksnäringsstrategi Besöksnäringsstrategi 2019-2030 Tillväxt, Bergs kommun Ketty Engrund 2019-05-31 Strategi för en hållbar besöksnäring i Bergs kommun till år 2030 Inledning Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk

Läs mer

Resultat Utgångspunkten för beslutsunderlaget är en GAP-analys mellan nuläge och förväntade effekter av plattformen.

Resultat Utgångspunkten för beslutsunderlaget är en GAP-analys mellan nuläge och förväntade effekter av plattformen. Resultat och slutsatser av enskilt projekt Framtagande av beslutsunderlag för etablering av en operativ nationell exportfunktion inom avfalls -och återvinningsområdet Inledning Resultatet av enskilt projekt

Läs mer

En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län.

En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län. Färdledaren En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län. Vad är färdledaren? Färdledaren är framtagen av Strategigruppen som består av representater

Läs mer

Sverige - Norden - Världen. Företagskategorisering för ökad exportmognad. Västsvenska Turistrådet

Sverige - Norden - Världen. Företagskategorisering för ökad exportmognad. Västsvenska Turistrådet Sverige - Norden - Världen Företagskategorisering för ökad exportmognad Västsvenska Turistrådet Sverige Norden Världen Västsvenska Turistrådet (VT) arbetar, sedan 1999, med affärsutveckling och marknadsföring

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

ö Österåker Utvärdering av samarbetet Stockholm Archipelago \ I *i ^ 'I Skärgårdskommunen

ö Österåker Utvärdering av samarbetet Stockholm Archipelago \ I *i ^ 'I Skärgårdskommunen ö Österåker \ I *i ^ 'I Utvärdering av samarbetet Stockholm Archipelago t * Skärgårdskommunen Bakgrund Under hösten 2012 lades, i samverkan mellan aktörer inom offentlig sektor och näringsliv i Stockholms

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND BAKGRUND I november 2013 fick Tillväxt Gotland frågan om föreningen skulle kunna vara den samlade kraften för näringslivet

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

Hållbar produktutveckling

Hållbar produktutveckling Hållbar produktutveckling Ulrika Nisser Tillväxtverket Hur utvecklar vi hållbar naturturism Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-05-20 1 Hållbar produktutveckling med fokus på

Läs mer

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7) Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Framtagen av Svensk Turism AB i samarbete med aktörer och samarbetsorganisationer i svensk besöksnäring

Framtagen av Svensk Turism AB i samarbete med aktörer och samarbetsorganisationer i svensk besöksnäring Framtagen av Svensk Turism AB i samarbete med aktörer och samarbetsorganisationer i svensk besöksnäring Vad är en nationell strategi för besöksnäringen, vad ska den vara bra för och hur berör den Kalmar

Läs mer

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

Hälsingland Turisms framtida roll Förstudie 2015. Mona Bergner och Jonny Eriksson

Hälsingland Turisms framtida roll Förstudie 2015. Mona Bergner och Jonny Eriksson Hälsingland Turisms framtida roll örstudie 2015 Mona Bergner och Jonny Eriksson Syfte för arbetet Ett utredningsuppdrag med syftet: Att utreda hur Hälsingland Turism i framtiden kan eller inte kan ingå

Läs mer

Handlingsplan. Jämställd regional tillväxt i Västerbotten

Handlingsplan. Jämställd regional tillväxt i Västerbotten Handlingsplan Jämställd regional tillväxt i Västerbotten Inledning Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att utveckla arbetet för jämställd regional tillväxt. Målet med uppdraget är att kvinnor

Läs mer

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN 2013 1 Om detta dokument Detta dokument är en aktivitetsplan för 2013 för projektet Stockholmsstrategin. Stockholmsstrategin bygger på en förstudie som presenterades

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Styrning och uppföljning av besöksnäringens utveckling

Styrning och uppföljning av besöksnäringens utveckling www.pwc.se Revisionsrapport Styrning och uppföljning av besöksnäringens utveckling Hans Forsström, certifierad kommunal revisor Linnéa Grönvold, revisionskonsult Maj/2018 Innehåll Sammanfattning... 2 1.1.

Läs mer

Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen

Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen i Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) ansvarar för samordningen och utvecklingen av turismen i Västmanlands län. Syftet med Turismfunktionen

Läs mer

Era svar på 4 frågor:

Era svar på 4 frågor: Era svar på 4 frågor: Vilka reflektioner har du gjort när du läst strategin? Vilka är de största utmaningarna för en fördubblad besöksnäring? Vilka frågor har du haft tillfälle diskutera med andra? Kommer

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3

Läs mer

BAKGRUNDEN Destinationssamverkan i Stockholms skärgård sedan 1 november 2011

BAKGRUNDEN Destinationssamverkan i Stockholms skärgård sedan 1 november 2011 Destinationsutveckling av Stockholms skärgård för internationella marknader Roslagens Destinationsdag 2012 BAKGRUNDEN Destinationssamverkan i Stockholms skärgård sedan 1 november 2011 Enskilda företag

Läs mer

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen Projektplan Deltagande i Uthållig kommun etapp 3 Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen 2012-07-04 Mora kommun deltar tillsammans med ett 30-tal andra svenska

Läs mer

Strategi för digital utveckling

Strategi för digital utveckling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22

Läs mer

Processtöd inom Regionala serviceprogrammet

Processtöd inom Regionala serviceprogrammet Processtöd inom Regionala serviceprogrammet Nationell Serviceträff 2018-11-27 Peter Kempinsky Kort presentation Peter Kempinsky, Kontigo Arbetat under lång tid med frågor rör ledning av regionala utvecklingsprocesser

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Framtidens lokala besöksservice

Framtidens lokala besöksservice Framtidens lokala besöksservice Så här arbetar vi i Skaraborg med framtidens lokala besöksservice. Lotta Samuelsson Turistchef i Mariestad och Klara Börjesson Ahlqvist Turistchef i Falköping. Strategiska

Läs mer

Handledning till projektorganisation

Handledning till projektorganisation 2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas

Läs mer

EN GUIDE FRÅN. Så påverkar digitaliseringen er marknadsoch kommunikationsavdelning

EN GUIDE FRÅN. Så påverkar digitaliseringen er marknadsoch kommunikationsavdelning EN GUIDE FRÅN Så påverkar digitaliseringen er marknadsoch kommunikationsavdelning Hej där! Den digitala utvecklingen är igång för oss alla, men den ser olika ut beroende på vilka utmaningar man har. I

Läs mer

RAMVERK FÖR STRATEGISKT LÄRANDE

RAMVERK FÖR STRATEGISKT LÄRANDE RAMVERK FÖR STRATEGISKT LÄRANDE Presentation lärprojekt Regionala resultat Med finansiering från: VAD ÄR UPPGIFTEN? Systematisering av arbetet med uppföljning, utvärdering och lärande för ett effektivt

Läs mer

Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge

Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Bilaga III Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Slututvärdering Företagarringen Som en del i Ambassadörsprojektet ingår enligt projektplanen att Skapa och utveckla 1-2 företagar/verksamhetsringar

Läs mer

Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018

Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Titel Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Lieselotte Van Der Meijs Kristin

Läs mer

Hållbar tillväxt i besöksnäringen

Hållbar tillväxt i besöksnäringen Hållbar tillväxt i besöksnäringen STRATEGI OCH VERKSAMHETSMÅL FÖR REGION VÄSTERBOTTEN TURISM 2018 2019 Kvalitet och upplevelser på hållbar grund ska locka både svenska och internationella besökare från

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Mobil närvård Västra Götaland Projektplan Mobil närvård Projektnamn

Mobil närvård Västra Götaland Projektplan Mobil närvård Projektnamn Mobil närvård Västra Götaland 2017-06-29 Projektplan Mobil närvård Projektnamn 2 Innehåll Syfte med dokumentet... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Syfte... 3 Projektmål... 3 Framgångsfaktorer... 3 Risker...

Läs mer

Nu bildar vi region i Dalarna. Vi samarbetar för regionbildning

Nu bildar vi region i Dalarna. Vi samarbetar för regionbildning P Nu bildar vi region i Dalarna Vi samarbetar för regionbildning Dalarna är redo för en ny regionorganisation Genom att samla kraft och kompetens i en gemensam organisation blir vi starkare och tillsammans

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

LFA som stöd vid granskning Intressenter:

LFA som stöd vid granskning Intressenter: LFA i praktiken LFA som stöd vid granskning Intressenter: Finns en strategi bakom val av aktörer? Relevans? Problem-/situationsbeskrivning: Relevans i förhållande till projektmål? Finns huvudproblem, orsaker

Läs mer

Slutrapport. Hållbar besöksnäring - utveckling av kvalitets- och hållbarhetssystem. Mål och resultat

Slutrapport. Hållbar besöksnäring - utveckling av kvalitets- och hållbarhetssystem. Mål och resultat Slutrapport Hållbar besöksnäring - utveckling av kvalitets- och hållbarhetssystem Projektet Hållbar besöksnäring är en satsning initierad av Västsvenska Turistrådet tillsammans med Tillväxtverket. Målsättningen

Läs mer

Turismstrategi FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2014/759. Turismstrategi Antagen KF 16. Dokumentnamn. Dokumenttyp Reglemente

Turismstrategi FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2014/759. Turismstrategi Antagen KF 16. Dokumentnamn. Dokumenttyp Reglemente FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2014/759 Dokumentnamn Diarienummer KS 2014/759 Dokumenttyp Reglemente Antagen 2015-02-23 KF 16 Senast reviderad Beslutsinstans Kommunfullmäktige Gäller från och med 2015-02-23 Sid

Läs mer

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr Leaderleder Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela

Läs mer

Utvärdering av genomförandeorganisationerna. Presentation för och workshop med ESF:s ÖK

Utvärdering av genomförandeorganisationerna. Presentation för och workshop med ESF:s ÖK Utvärdering av genomförandeorganisationerna i ESI Presentation för och workshop med ESF:s ÖK 2016-10-04 Syfte Återföra erfarenheter från utvärderingsarbetet så här långt Bidra till engagemang Få inspel

Läs mer

Följeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa

Följeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa Följeforskning av En ingång Slutrapport Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa Uppdraget för följeforskningen av En ingång 1 DECEMBER 2017 2 Övergripande syfte Att genom

Läs mer

Ett internationellt affärsutvecklingsprogram. Det som gör Kurbits unikt är att det är utvecklat, anpassat och designat för småskaliga företag.

Ett internationellt affärsutvecklingsprogram. Det som gör Kurbits unikt är att det är utvecklat, anpassat och designat för småskaliga företag. Vad är Kurbits? Ett internationellt affärsutvecklingsprogram. Det som gör Kurbits unikt är att det är utvecklat, anpassat och designat för småskaliga företag. Är utvecklat av besöksnäringen för besöksnäringen.

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Bilaga 1 Samverkan gällande unga 16-24 som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Inledning Det finns sedan tidigare, och inom ramen för DUA, en överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Vad gör en plats attraktiv?

Vad gör en plats attraktiv? Vad gör en plats attraktiv? Målbilder och genomförande i den kommunala utvecklingspolitiken Vad är det som gör att en plats uppfattas som intressant och attraktiv? Vad kan en kommun göra för att en plats

Läs mer