Identifiering av faktorer som påverkar en organisations projektverksamhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Identifiering av faktorer som påverkar en organisations projektverksamhet"

Transkript

1 Identifiering av faktorer som påverkar en organisations projektverksamhet - Ett underlag för framtagning av en projektmognadsmodell Linnea Stenström Johanna Tornvall Examensarbete LIU- IEI- TEK- A- - 14/ SE Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Projekt, Innovationer och Entreprenörskap

2 Identifiering av faktorer som påverkar en organisations projektverksamhet - Ett underlag för framtagning av en projektmognadsmodell Identification of Factors that Influence an Organization s Project Operations - A Basis for a Development of a Project Management Maturity Model Linnea Stenström Johanna Tornvall Handledare vid LiU: Ingrid Mignon Examinator vid LiU: Thomas Magnusson Examensarbete LIU- IEI- TEK- A- - 14/ SE Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Projekt, Innovationer och Entreprenörskap

3 Abstract The turbulent business environment of today requires flexible organizations. Therefore, almost all companies work in projects somehow, but that does not mean all organizations perform their project operations in an optimal way. To develop and improve projects an evaluation of the effectiveness of an organiza- tion s project operations is needed. Measuring project maturity in an organiza- tion includes doing an evaluation of how effective the organization pursues its projects by assessing factors that affect the project operations to identify the ar- eas that need to be improved. This master thesis is written as a base to develop a project maturity model to Solkustens Pilgrimer Consulting AB in Oskarshamn. The purpose of the study is to identify factors that need to be regarded in order to examine how well the project operations in an organization is pursued, and with that how the project maturity in the organization is. A theoretical study has been done in order to identify components in project op- erations and how these affect. The empirical study is based on interviews with five different companies to get the organizations point of view of what they think affect their project operations. Finally, the theoretical and empirical parts were analyzed together in an analysis where a number of factors were conduct- ed. The study resulted in a number of factors that affect project operations. These turned out to be both factors within the project operations and the individual project as well as organizational factors. Organizational factors such as how the organizational structure is composed and how the organizational culture is, are affecting project activities as they shape the environment that these will be car- ried out in. The factors that affect the individual project implies that the individ- ual projects can learn about how important activities should be conducted and therefore distribute them throughout the project operations. In an evaluation of an organization's project management maturity, it is the organization's ability to seize lessons learned from previous projects that usually examines.

4 Sammanfattning I och med dagens turbulenta omvärld med krav på flexibilitet hos organisationer arbetar idag i princip alla företag med projekt men det betyder inte att alla orga- nisationer bedriver en optimal projektverksamhet. För att utveckla och förbättra sina projekt uppstår behovet att bedöma hur effektivt en organisations projekt- verksamhet bedrivs. Att mäta projektmognad i en organisation innebär att göra en bedömning av hur effektivt organisationen bedriver sina projekt genom att bedöma olika faktorer som påverkar projektverksamheten för att kunna identifi- era de områden som borde förbättras. Det här examensarbetet är skrivet för att fungera som ett underlag till att ta fram en projektmognadsmodell åt Solkustens Pilgrimer Consulting AB i Oskarshamn. Syftet med arbetet är att identifiera faktorer som bör beaktas i avseende att granska hur väl projektverksamheten i en organisation bedrivs, och därmed hur projektmogen organisationen är. En teoretisk studie har gjorts för att identifiera olika komponenter som en pro- jektverksamhet består av och hur de kan komma att påverka denna. Den empi- riska insamlingen bestod av intervjuer med fem olika företag för att få en inblick i hur organisationer ser på vad som påverkar deras projektverksamhet. Slutligen jämfördes de teoretiska och empiriska studierna i en analys där ett antal faktorer analyserades fram. Studien resulterade i ett antal framtagna faktorer som påverkar en organisations projektverksamhet. Dessa visade sig vara både faktorer inom projektverksam- heten, det enskilda projektet samt organisatoriska faktorer. Organisatoriska fak- torer såsom hur organisationsstrukturen är uppbyggd och hur organisations- kulturen är påverkar projektverksamheten då de formar miljön som denna kommer att bedrivas i. Faktorer som tillhör det enskilda projektet inverkar ge- nom att de enskilda projekten kan dra lärdomar om hur viktiga aktiviteter bör bedrivas och därmed sprida dessa i hela projektverksamheten. Vid en bedöm- ning av en organisations projektmognad är det just organisationens förmåga att ta tillvara på erfarenheter från tidigare projektgenomföranden som brukar granskas.

5 Förord Det har varit en intressant och lärorik tid att skriva detta arbete då vi har fått be- tydande kunskaper inom det undersökta området. Utan det stöd vi fått under hela processen hade detta examensarbete dock inte gått att genomföra och vi vill därmed tacka följande personer: Först och främst vill vi tacka vår uppdragsgivare Pilgrimer Consulting och fram- förallt vår handledare Ingela Palmqvist. Ditt engagemang och driv har verkligen smittat av sig och gett oss motivation. Vi vill även tacka vår handledare på Universitetet, Ingrid Mignon, för det stöd och den vägledning som du gett oss för att leda oss rätt, samt vår examinator Thomas Magnusson. Vi vill tacka våra opponenter Linda Eidenvall och Sara Gustavsson för alla era åsikter och kommentarer som hjälpt oss att förbättra vårt arbete. Slutligen vill vi även tacka alla de som ställde upp på intervjuer och villigt delade med sig av sina erfarenheter och åsikter. Linköping, 12:e juni 2014 Linnea Stenström Johanna Tornvall

6 Inledning Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte och frågeställningar Uppdraget Avgränsningar Disposition på rapporten Metod Metodbeskrivning Litteraturstudie Empirisk datainsamling Kvalitativ ansats Val av caseföretag Intervju Analysprocess Studiens tillförlitlighet Validitet Reliabilitet Objektivitet Teoretisk referensram Del 1: Projektverksamhet och projektmognad Projektverksamhet Projektmognad Del 2: Faktorer som påverkar en projektverksamhet Organisationsform Funktionsorganisation Projektorienterad organisation Matrisorganisation Styrning Styrning av projektverksamheten Styrning av projekt Kompetens Lärande organisation Projektgruppens kompetens Projektledarens kompetens Kommunikation Kommunikation med intressenter Rapportering och informationsspridning Roll- och ansvarsfördelning Konflikthantering Organisationskultur Kultur som främjar nytänkande Öppenhet för förändringsarbete Analysmodell Empiri Pilgrimer Consulting - Extern vy Organisationsform... 35

7 Inledning Styrning Kompetens Kommunikation Organisationskultur Siemens Intern vy Organisationsform Styrning Kompetens Kommunikation Organisationskultur Tekniska verken Intern vy Organisationsform Styrning Kompetens Kommunikation Organisationskultur Ericsson AB Intern vy Organisationsform Styrning Kompetens Kommunikation Organisationskultur Combitech Intern vy Organisationsform Styrning Kompetens Kommunikation Organisationskultur Analys Organisationsform Styrning Projektmodell Projektkontor Resursallokering Ledning och direktiv Planering Kvalitetshantering Riskhantering Kompetens Lärande organisation Projektledningskunskaper Utbildning och utveckling Teknisk kompetens Kommunikation Intressenthantering Rapportering Informationsspridning Roll- och ansvarsfördelning Konflikthantering Organisationskultur Idéer Öppenhet för förändringar Kritik... 72

8 Inledning 6 Diskussion och slutsats Generaliserbarhet Praktiskt och teoretiskt bidrag Förslag på framtida forskning Källförteckning Bilagor Bilaga 1. Intervjuguide Bilaga 2. Pilgrimers projektmognadsmodell Tabellförteckning Tabell 1: Respondenttabell... 8 Tabell 2. Identifierade faktorer Figurförteckning Figur 1. Studiens arbetsgång... 4 Figur 2: Projekt, projektverksamhet och organisation Figur 3. Funktionsorganisation (Turner, 1999:129) Figur 4. Organisationsschema med projekthierarki (Turner, 1999:129) Figur 5. Exempel på en matrisstruktur (Turner, 1999:129) Figur 6. Analysmodell... 34

9 Inledning 1 Inledning I detta inledande kapitel ges en förklaring till varför rapporten har skrivits. Denna ges för att ge läsaren en grundläggande förståelse av ämnet och problemet som skall lösas. Kapitlet innehåller en bakgrund till uppgiften, en problemdiskussion, rapportens syfte samt de frågeställningar som skall besvaras för att ge svar på syf- tet. Kapitlet avslutas med en beskrivning av uppdraget och av de avgränsningar som gjorts samt med en förklaring av rapportens disposition. 1.1 Bakgrund I takt med ökande krav på flexibilitet hos organisationer och växande konkur- rens och osäkerhet på marknaden ökar företagens behov att kunna agera snabbt (Tonnquist, 2006). Behovet av att arbeta i projektform uppkommer därmed för att kunna agera fortare i och med att projekt ofta går snabbare och lättare att starta upp jämfört med att introducera en helt ny avdelning i ett företag (Bruze- lius & Skärvad, 2011). Vid komplexa och unika uppgifter menar också Lööw (2004) att projektmetodi- ken är självklar. Författaren menar vidare att det är en metod som skapar hög delaktighet och tillfredsställelse hos medarbetarna och som påverkar och bidrar till kreativitet, engagemang och flexibilitet. Författaren menar också att det är den bästa metodiken för målstyrning, vilket innebär att uppgiften når det förvän- tade resultatet och att metodiken bidrar till att deltagarna direkt ser när de har lyckats. Enligt Matta och Ashkenas (2003) kan det läggas stora resurser till pro- jekt, i form av både tid och pengar, men trots det menar författarna att det är många projekt som levererar otillräckliga resultat. Författarna menar vidare att detta till och med är fallet i över hälften av gångerna. Det finns alltså många för- delar med att arbeta i projektform men det gäller att kunna behärska arbetssät- tet. För att ett projekt ska lyckas är det viktigt att rätt förutsättningar finns och att företagets projektverksamhet därmed är fungerande. Projektverksamheten i en organisation omfattar en rad olika komponenter såsom system för ledning och styrning, metoder för planering, befattningsbeskrivningar och kompetensut- veckling samt organisationsstruktur. (Molinder & Tonnquist, 2012) 1.2 Problemdiskussion Då företag önskar förstärka sin konkurrenskraft är det viktigt att företaget stän- digt förbättrar sin projektverksamhet så att förmågan att leverera lönsamma projekt ökar (Molinder & Tonnquist, 2012). För att företag skall ha möjlighet till förbättring och fortsatt lärande behövs det enligt Mullaly (2006) göras en be- dömning av företagets projektverksamhet och förmåga att bedriva projekt. För- fattaren menar vidare att det är viktigt att förstå sig på sina förmågor för att kunna jämföra sig med sina konkurrenter och hur de arbetar. Hur bra företag 1

10 Inledning bedriver sin projektverksamhet kallas för hur projektmogen organisationen är och används som ett begrepp för att mäta hur effektivt företag arbetar med pro- jekt (Tonnquist, 2006). För att mäta nuläget av en projektverksamhets förmåga att utföra projekt har speciella ramverk för bedömning av projektmognad utvecklats (Mullaly, 2006). Skulmoski (2001) förklarar att företag som följer en viss metod för att mäta pro- jektmognad för att förbättra sig uppnår bättre projektprestationer. För att en förbättring ska kunna ske är det viktigt att företaget först börjar med att skapa sig en bild av nuläget av projektverksamheten för att sedan kunna identifiera de åtgärder som skulle generera mest effekt (PMI, 2008). För att skapa denna bild är det viktigt att först förstå sig på vilka komponenter som projektverksamheten består av. Den beror av metoder och processer för styrning och planering, om projektledarna och projektgruppen är kompetenta och om kommunikation och rollfördelning fungerar (Molinder & Tonnquist, 2012; Cheng et al., 2005; Antvik & Sjöholm, 2007). Även omgivningen och miljön kring projektverksamheten påverkar hur den bedrivs (Engwall, 2003). Att förstå sig på de komponenter som påverkar projektverksamheten är därmed väsentligt för att kunna utvecklas och förbättras (PMI, 2008). 1.3 Syfte och frågeställningar Examensarbetet syftar till att identifiera faktorer som bör beaktas i avseende att granska hur väl projektverksamheten i en organisation bedrivs, och därmed hur projektmogen organisationen är. Utifrån syftet har följande frågeställningar skapats: Vilka komponenter består en projektverksamhet av? På vilket sätt påverkar dessa komponenter projektverksamheten? 1.4 Uppdraget Uppdragsgivarna till detta exjobb är Solkustens Pilgrimer Consulting AB i Oskarshamn. De är konsulter inom projektledning och har upptäckt ett behov av att kunna mäta projektmognad hos sina kunder för att få insikt om var de skall fokusera sin konsultinsats. Med en projektmognadsmodell kan en bedömning av kundens projektverksamhet göras vilket skulle effektivisera Pilgrimers konsult- arbete samtidigt som kunden skulle få bättre hjälp anpassad efter deras organi- sations behov. Målet med detta uppdrag är därmed att ta fram en projektmognadsmodell åt Pil- grimer och uppsatsen fungerar som ett underlag för att undersöka vilka faktorer som bör vara med i en projektmognadsmodell. 2

11 Inledning 1.5 Avgränsningar Examensarbetet behandlar inte de komponenter som påverkar hela organisat- ionen utan just de som påverkar projektverksamheten. Specifika faktorer som endast påverkar projektverksamheten i en viss typ av bransch eller företag tas ej med då faktorerna ska vara generella och kunna till- lämpas på alla olika typer av företag. Antalet fallföretag som valts att studeras i studien är begränsade till fem i anta- let. Därmed baseras synen på vad som påverkar en projektverksamhet av dessa fem företag. 1.6 Disposition på rapporten Kapitel 2 Metod Kapitel 3 Teoretisk referensram Kapitel 4 Empiri Nästföljande kapitel beskriver den metodik som har använts vid framställningen av uppsatsen. Avsnittet tar upp rapportens arbetsgång, hur teori och empi- risk data har samlats in, samt fördelar och nackde- lar med valet av metod. I det tredje kapitlet beskrivs de teorier som behövs för att kunna svara på rapportens frågeställningar. En introduktion till projekt som arbetsform ges och olika faktorer som påverkar projektverksamheten beskrivs. Avsnittet avslutas med en beskrivning av projektmognad och dess modeller. I empiriavsnittet beskrivs den data som samlats in under intervjuer med de fem valda fallföretagen. Fallföretagens syn på hur de i teoridelen presente- rade faktorerna påverkar projektverksamheten be- skrivs. Kapitel 5 Analys I analysen kopplas fakta från den teoretiska refe- rensramen ihop med insamlad data från empirin för att analyseras och jämföras. Vilka olika faktorer som bör utvärderas sammanställs här i en tabell. Kapitel 6 Diskussion och slutsats I den sista och avslutande delen så beskrivs de slut- satser som kan dras utifrån analysen för att besvara syftet och frågeställningarna. Förslag på eventuell vidare forskning kring området ges även här. 3

12 Metod 2 Metod I detta kapitel beskrivs tillvägagångssättet för arbetet. Vad, hur och varför saker har gjorts förklaras här samt konsekvenserna av gjorda val. Kapitlet innefattar: metodbeskrivning, metod för litteraturstudie, metod för empirisk datainsamling och avslutas med metod för analysprocessen samt en redogörelse för studiens till- förlitlighet. 2.1 Metodbeskrivning Arbetsgången startade med att författarna bildade sig en uppfattning om ämnet och det diskuterades vad som skulle undersökas i uppsatsen. En övergripande förstudie i form av litteraturstudier gjordes initialt inom ämnet projektmognad och projektmognadsmodeller och en generell förståelse gavs därmed. Problem- beskrivningen och syftet med studien reviderades under förstudiens gång och slutligen fastställdes ett syfte och det togs fram en målsättning med studien. När problemdefinitionen och syftet med studien var definierat gjordes en dju- pare litteraturstudie. Då studerades relevanta teorier om projektverksamhet och vad som påverkar denna för att få djupare kunskap. Den insamlade litteraturen gav förståelse till vilken information som behövdes samlas in i de empiriska stu- dierna för att svara på studiens syfte. De olika delarna i referensramen revidera- des kontinuerligt under arbetets gång då nya frågeställningar och resultat upp- kom. Den empiriska insamlingen utfördes sedan genom intervjuer med fem caseföre- tag. En analys gjordes med hjälp av de teoretiska och empiriska studierna och utifrån den kunde slutsatser med studien dras. Slutsatserna ledde även fram till förslag på vidare frågor inom ämnet för eventuell framtida forskning. Den övergripande processen beskrivs nedan i Figur 1. Processen illustreras av ett sekventiellt schema med separata steg. Dock skall tilläggas att i den verkliga processen togs de olika stegen fram mer iterativt. Förstudie Li,eratur- studie Empirisk datainsamling Analys Slutsatser Figur 1. Studiens arbetsgång 4

13 Metod 2.2 Litteraturstudie En litteraturstudie genomfördes för att hitta lämplig litteratur för att kunna bygga upp en referensram. En litteraturstudie är ofta till bra hjälp för att kart- lägga existerande kunskap inom området och för att bygga upp en teoretisk refe- rensram (Björklund & Paulsson, 2003). Mestadels så användes böcker inom pro- jektledning samt vetenskapliga artiklar till den teoretiska referensramen. De ve- tenskapliga artiklarna och böckerna hittades främst via databaser från Linkö- pings Universitetsbibliotek. Då mestadels av litteraturen kom från vetenskapliga artiklar och böcker ansågs dessa vara relevanta källor. Det hölls dock ett visst kritiskt förhållningssätt till litteraturen. Detta gjordes då litteratur är så kallad sekundärdata och det då inte alltid framgår med vilken metod som information- en har samlats in och för vilket syfte, därmed är det viktigt att alltid ifrågasätta informationen och den egna användningen av materialet (Björklund & Paulsson, 2003). Framförallt användes databasen Libris för böcker och Scopus för artiklar. Artik- lar hittades också genom att söka i olika specifika tidskrifter såsom Project Ma- nagement Journal och International Journal of Project Management. De sökord som användes var initialt framförallt Project Management Maturity och Pro- ject Management Maturity Model. Men allteftersom syftet förändrades användes framförallt sökorden Project Management, Organizations i kombination med bland annat Competence, Communication och Culture. Kontakt togs även med det bibliotek där litteraturen söktes för att få hjälp och råd, vilket Patel och Davidsson (2011) rekommenderar att göra. I referensramen valdes det att främst behandla teori om vad projektverksamhet består av och hur projektverksamheten påverkas av olika faktorer. Därmed var det författarnas bild utgående från denna litteraturstudie som formade vad som valdes att tas med i ramverket och det kan alltså finnas fler aspekter som skulle kunna påverka en projektverksamhet som inte togs med i denna studie. 2.3 Empirisk datainsamling Den empiriska datainsamlingen bestod av en explorativ, kvalitativ undersökning för att identifiera vilka faktorer som främst påverkar projektverksamheten i en organisation, och för att undersöka hur dessa påverkar. Undersökningen gjordes genom att hålla intervjuer med projektledare av olika typer som har erfarenhet av att bedriva projekt. Rapportens empiridel grundar sig därmed på dessa inter- vjuer Kvalitativ ansats En kvalitativ ansats valdes till den här studien och ansatsen bidrog till att viktiga aspekter som inte var tänkta på i förhand uppkom. En kvalitativ ansats, där den insamlade datan ej kan kvantifieras, passar bra vid explorativa undersökningar genom exempelvis intervjuer och observationer (Lekvall & Wahlbin, 2001). Detta var just vad som önskades av den empiriska datainsamlingen i denna stu- die. Plats ville lämnas till om något nytt skulle uppkomma i de empiriska studi- erna som författarna inte tänkt på vid litteraturstudien. Den kvalitativa ansatsen 5

14 Metod valdes även med anledning av att det var mjuka faktorer som ville studeras i både den teoretiska och empiriska delen för att sedan kunna analyseras. Vad som kan vara negativt med en kvalitativ ansats är att resultaten bara blir godtyckliga och kanske inte exakta (Lekvall & Wahlbin, 2001). Kvantitativa me- toder kan istället ha större precision och stadga än kvalitativa som kan sakna ve- tenskaplig skärpa (Lekvall & Wahlbin, 2001). Då den empiriska datainsamlingen främst bestod av mjuka värden behövdes ingen mätbar, numerisk bedömning och därmed ansågs en kvantitativ ansats inte vara nödvändig Val av caseföretag Fem företag som arbetar med projekt valdes ut för undersökningen. Då faktorer- na skall fungera som ett underlag för att göra en bedömning av en organisations projektverksamhet oberoende vad för typ av företag det är, så valdes företag i olika branscher och av olika storlek. En ansats med ett fåtal företag passar bra då det önskas göra en djupare och mer detaljerad undersökning (Lekvall & Wahlbin, 2001). Antalet företag begränsades även till fem på grund av tidsaspekten och då en lite djupare studie av varje företag ville göras. Hänsyn togs även till den geografiska aspekten vid valet av fallföretag, de flesta företag som valdes låg i närheten av där författarna bodde. En nackdel med att fallföretagen valdes med anledning av att de fanns nära tillhands kan vara att de kanske inte representerar en generell bild av faktorer som påverkar alla organi- sationer. Ett av de fem caseföretagen är rapportens uppdragsgivare, Solkustens Pilgrimer Consulting AB. De är konsulter inom projektledning och valdes med anledning av att deras åsikter ansågs viktiga, då det är åt dem som uppdraget utförs. De har även lång erfarenhet inom konsultverksamhet inom olika företag och har där- med relevanta kunskaper. Pilgrimer berättade utifrån ett externt perspektiv om olika organisationer som de bedrivit konsultuppdrag åt. Utifrån en extern kon- sults vy gav de sina åsikter och tankar om hur de upplevt att olika organisationer bedriver sin projektverksamhet och om vad som kan påverka denna. Resterande fyra caseföretag som valdes var Siemens Industrial Turbomachinery AB, Tekniska verken i Linköping AB, Ericsson AB i Linköping och Combitech AB. De valdes på grund av att de är stora tekniska företag med lång erfarenhet av att bedriva projekt. Caseföretagen valdes även utefter att de skulle verka inom olika branscher och att det därmed kunde ges ett brett perspektiv med olika aspekter på vad som påverkar en projektverksamhet i olika typer av organisationer. De fyra caseföretagen berättade utifrån ett internt perspektiv om sin egen orga- nisation och hur de bedriver projekt. De kom med praktiska exempel på erfaren- heter samt åsikter på vad som påverkar projektverksamheten i deras egen orga- nisation. I och med att olika varianter av caseföretag valdes kunde likheter och skillnader identifieras mellan vad som är av vikt att beakta i avseende att granska en projektverksamhet i olika organisationer. 6

15 Metod Kombinationen av ett konsultföretag som berättade om andra organisationer utifrån en extern vy samt fyra företag som berättar om sin egen organisation uti- från en intern vy gav två olika perspektiv. Vilka faktorer som ansågs viktiga miss- tänktes nämligen kunna variera beroende på om respondenterna talade om sin egen organisation eller en annan. Då bara ett fåtal företag valdes att tas med i studien kunde dessa studeras när- mare och djupare. Dock så är det inte säkert att det blir på ett generellt plan som stämmer för alla olika organisationer. Om fler företag hade valts att studeras så hade en mer övergripande bild fåtts och en mer objektiv bild hade eventuellt kunnat skapas. De fyra industriföretagen som valdes för att ge internt perspektiv på sin organi- sation var i viss mån lika varandra, då de samtliga var stora och tekniska. En större variation i svaren hade möjligen kunnat fås om fler varianter på företag hade valts, både storleks- och branschmässigt. Därmed valdes även konsultbola- get Pilgrimer då dessa kunde komma med ett bredare perspektiv i och med att de utfört projekt i många olika typer av organisationer. Då Pilgrimer både är uppdragsgivaren till denna rapport och ett av de valda caseföretagen så kan det ha påverkat studiens objektivitet, vilket tas upp senare i studiens tillförlitlighet. Dock så ansågs det viktigt att ha med Pilgrimer som ett av caseföretagen då det är de som slutligen skall använda sig av resultatet av studien Intervju I syfte att samla in data utfördes intervjuer med anställda på de utvalda caseföre- tagen. Det anses vara ett bra sätt att göra en explorativ undersökning genom in- tervjuer och deltagande observationer (Patel, 1987). På grund av tidsaspekten begränsades antalet intervjuer till totalt sju på de fem olika företagen, se Tabell 1. Då de intervjuade berättade om projektverksamhet- en i sin organisation ansåg författarna att det räckte med en eller två intervjuer per företag då ytterligare intervjuer på samma företag hade gett en liknande bild. Personerna som intervjuades valdes utifrån att de skulle ha lång erfarenhet av projektledning då det var önskvärt från författarnas sida att de skulle ha mycket kunnighet om projektledning samt stor praktisk erfarenhet. De som intervjuades var främst seniora projektledare som arbetat med projekt i flertal år. En projekt- ledare på Tekniska verken och en på Siemens intervjuades, samt en projektkoor- dinator på Combitech. På Ericsson intervjuades två huvudprojektledare med de respektive titlarna Senior Project Manager och Master Project Manager, som båda hade lång och bred erfarenhet av projektledning. På Pilgrimer intervjuades VD:n för företaget samt en Project Control Manager. De flesta intervjuer hölls som personliga intervjuer hos de olika företagen, men ett par utfördes över Skype. Något som är negativt med personliga intervjuer är att de är tidskrävande (Lekvall & Wahlbin, 2011). Intervjuerna varade i cirka två timmar. 7

16 Metod Tabell 1: Respondenttabell Företag Datum Arbetstitel Typ av intervju Pilgrimer Consulting Pilgrimer Consulting VD Skype 2 h Project Control Manager Skype 2 h Siemens Projektledare Personlig intervju 1,5 h Intervjuns varaktighet Tekniska verken Projektledare Personlig intervju 2 h Ericsson Senior Project Manager Personlig intervju 2 h Ericsson Master Project Manager Personlig intervju 2 h Combitech Projektkoordinator Personlig intervju 1,5 h Intervjuerna hölls i en något ostrukturerad intervjuform med öppna och explora- tiva frågor. En ostrukturerad form av intervju passar bra att väljas då det mellan intervjuare och respondent önskas en öppen diskussion om ett valt ämne (Lekvall & Wahlbin, 2011). Denna något ostrukturerade intervjuform valdes därmed då målet med intervjuerna var att få nya infallsvinklar och idéer på fak- torer i en organisation som påverkar hur projektverksamhet bedrivs. Det var också önskvärt med djup och subjektivt tyckande i svaren. En nulägesbeskriv- ning av hur de bedriver sin projektverksamhet i dagsläget med exempel från praktiken var också önskad. Det är vanligt att förbereda en intervjuguide med breda frågeområden vid ostrukturerade intervjuer (Lekvall och Wahlbin, 2001). Därmed togs en inter- vjuguide fram som stöd för samtliga intervjuer, se Bilaga 1. Följdfrågor och upp- följning skedde spontant under intervjuerna för att se till att få svar på frågorna. Följdfrågor bör endast ställas då respondenten inte redan svarat spontant på dessa då när de bredare frågorna gavs (Lekvall och Wahlbin, 2001). Under intervjuerna höll en av författarna i intervjun medan den andra förde an- teckningar för att fånga upp svaren. Ljudupptagning genomfördes som stöd ifall oklarheter skulle uppstå i efterhand. Respektive intervju sammanfattades direkt efter intervjutillfället i och med att det då fortfarande fanns färskt i minnet hos författarna. Sammanfattningarna kompletterades sedan med hjälp av den inspe- lade ljudupptagningen. En fördel med ljudupptagning är att intervjupersonernas svar registreras exakt (Patel & Davidsson, 2011). Det kan vara bra att direkt efter intervjun sammanfatta det som har sagts så att intervjuaren kan se till så att ing- en viktig frågeställning har lämnats obesvarad (Lantz, 2007). Vid de tillfällen som något saknades från intervjun kompletterades detta därför genom mail. De färdiga sammanfattningarna av intervjuerna mailades även till respektive re- spondent för att få återkoppling och se till att rätt tolkning hade gjorts. 8

17 Metod Då det enbart var projektledare eller projektkoordinatorer med lång erfarenhet av projekt som intervjuades och inte medarbetare med andra roller kan ett lik- nande synsätt av projektledning ha förmedlats. Om intervjuer även hade utförts med andra arbetsroller i projektverksamheten kunde andra synvinklar och upp- fattningar eventuellt ha påträffats. 2.4 Analysprocess Analysen togs fram efter att de teoretiska och empiriska delarna till största delen var klara. Ramverkets fem delar analyserades var för sig genom att jämföra de empiriska studierna med den teoretiska referensramen för att ge en bredare bild och ge större insikt av det studerade området. När analysen var färdigbearbetad blev de faktorer som ansågs viktiga att ta med i en granskning av en organisations projektverksamhet tydliga. Analysen funge- rade sedan som utgångspunkt för att besvara syftet och frågeställningarna i slut- satsen och de faktorer som bör beaktas sammanställdes i en tabell. Analysen är en del med mer egna tankar och reflektioner från författarna än tidi- gare delar av rapporten. Därmed kan hända att den hade sett betydligt an- norlunda ut beroende på vem som skrivit rapporten. Det finns även säkert fler faktorer som hade kunnat analyseras kring. Då författarna satte ett ramverk från början finns en risk att mottagligheten för andra faktorer att analysera har varit lägre än de som fanns med i ramverket. 2.5 Studiens tillförlitlighet En studies tillförlitlighet kan alltid diskuteras. Validitet, reliabilitet och objektivi- tet är alla mått på en studies trovärdighet. (Björklund och Paulsson, 2012) Validitet Björklund och Paulsson (2012) förklarar begreppet validitet som i vilken ut- sträckning man verkligen mäter det som avses mätas och därmed kvaliteten på de mätningar som görs i studien. Ett annat ord för validitet är överensstämmelse och innebär hur väl mätningsmetoden som används överensstämmer med den information som önskas mätas (Patel och Tabelius, 1987). Då en gedigen förstudie genomfördes sattes tydliga mål över vad för typ av resul- tat som examensrapporten skulle uppnå. Därmed utfördes en planering för att uppnå detta mål vilken sedan följdes under arbetets gång. Dock så ändrades pla- neringen kontinuerligt då nya idéer och infallsvinklar stöttes på under arbetets gång och bidrog därmed till en högre validitet i studien, då det ständigt kontrol- lerades om den insamlade informationen var relevant Reliabilitet Reliabilitet förklarar Björklund och Paulsson (2012) som graden av tillförlitlig- het i mätinstrumentet, det vill säga i vilken utsträckning samma värde skulle uppnås ifall undersökningen upprepades. Författarna förklarar vidare hur relia- 9

18 Metod bilitet kan ökas genom att exempelvis använda kontrollfrågor i enkäter och in- tervjuer. En synonym till reliabilitet är pålitlighet (Patel och Tabelius, 1987). Frågorna som ställdes under intervjuerna var framtagna utefter studiens syfte och mål. Intervjuerna bestod mestadels av subjektivt tyckande och reliabiliteten kan därmed diskuteras. För att försäkra reliabiliteten ställdes dock även frågor formulerade så att den intervjuade skulle beskriva särskilda arbetsprocesser i den egna verksamheten för att också ge en objektiv bild. Kontrollfrågor använ- des under intervjuerna för att säkra svaren vilket också ökade reliabiliteten Objektivitet Med objektivitet menas till vilken utsträckning värderingar påverkar studien (Björklund och Paulsson, 2012). Då de övriga fyra caseföretagen i intervjuerna berättade om sin egen verksamhet kan även objektiviteten i deras svar diskute- ras. Då företag berättar om sig själva kan de ofta ge en mer positiv bild och ej är så självkritiska. Då en känslomässig bindning ofta kan uppstå till sin egen organi- sation (Björklund och Paulsson, 2012). Därmed togs även ett caseföretag med som berättade om andra organisationer utifrån en extern vy. Då uppdragsgivarna Pilgrimer även valdes som ett av caseföretagen kan det ha påverkat studien. Dock var de det caseföretaget som beskrev andra organisat- ioner och deras tankar utgick därmed inte från deras egen organisation. Då en uppdragsgivare kan ha synpunkter på hur arbetet ska se ut och vilka data som ska samlas in blir objektivitetsfrågan framträdande (Björklund och Paulsson, 2012). Pilgrimer var insatta i vad studien skulle handla om sedan tidigare och det fanns därmed en risk att de redan innan hade en bild av vad författarna var ute efter vid intervjutillfällena och att deras svar formades utefter detta. Då flera olika företag har intervjuats så har hänsyn tagits till objektivitet på så sätt att flera åsikter och infallsvinklar tagits med i rapporten. Även frågorna för- sökte ställas på ett så öppet sätt som möjligt för att undvika att låta ledande. Tanken var att intervjuerna skulle göras med ett så brett och öppet synsätt som möjligt. 10

19 Teoretisk referensram 3 Teoretisk referensram I detta kapitel presenteras den teoretiska referensramen som utgör den teoretiska plattform som rapporten bygger på. Kapitlet är indelat i två delar: Del 1: Projekt- verksamhet och projektmognad och Del 2: Faktorer som påverkar en projektverk- samhet. 3.1 Del 1: Projektverksamhet och projektmognad I detta avsnitt klargörs vad ett projekt är och vad som menas med projektverksam- het. Sedan ges även en förklaring på begreppet projektmognad och varför det är ett aktuellt ämne Projektverksamhet För att särskilja projekt från annan verksamhet förklarar Antvik och Sjöholm (2007) att ett projekt är målstyrt, temporärt, begränsat och unikt. Tonnquist (2006) klargör även begreppet projekt genom att förtydliga att det varken är storleken eller längden på uppgiften som avgör om det är ett projekt utan just det faktum att det är specifikt och begränsat i tid. Definitionen på ett projekt från ett organisatoriskt synsätt är att ett projekt är en temporär organisation, som har upprättats av basorganisationen då det har uppkommit en arbetsuppgift som inte riktigt hör hemma hos någon specifik avdelning (Andersen, 2008; Bruzelius & Skärvad, 2011). En organisations projektverksamhet innefattar hela organisationens projekt- portfölj, det vill säga alla projekt i organisationen, men även allt det som behövs för att driva organisationens projekt framåt, det vill säga all administration kring projekten samt allt det som krävs för att få fram bra projektresultat (Björk & Mo- linder, 2011). I och med det innefattar projektverksamheten en rad olika mo- ment såsom system för ledning och styrning, metoder för planering, befattnings- beskrivningar och kompetensutveckling samt organisationsstruktur (Molinder & Tonnquist, 2012). Wenell (2001) förklarar att projektarbetsformen blir alltmer vanlig. Engwall (2003) beskriver det som att västvärlden är på väg mot ett projektifierat sam- hälle där projekt inte längre används för att hantera extraordinära uppgifter utan att projekt nu mer skildrar företagens ordinarie verksamhet. Anledningen till att projekt blir mer och mer vanligt är att dagens rörlighet ställer krav på fö- retag att de skall vara tidseffektiva och kunna leverera med kort varsel (Wenell, 2001). En god projektverksamhet med god organisatorisk förankring har enligt Björk och Molinder (2011) definierats som strategiskt viktigt för hela verksam- heten och författarna menar att en effektiv projektverksamhet är avgörande för organisationens överlevnad. 11

20 Teoretisk referensram Nedan, i Figur 2, illustreras hur organisationens projekt och projektverksamhet förhåller sig till hela organisationen. Det vill säga att alla de projekt som finns i organisationen är en del av projektverksamheten och att projektverksamheten är en del av organisationen. Denna rapport kommer främst att behandla projekt- verksamheten. Organisationen Projektverksamhet Projekt Figur 2: Projekt, projektverksamhet och organisation Projektmognad Mullaly (2006) menar att det inom projektområdet har blivit alltmer vanligt med bedömningsmetoder, och framförallt projektmognadsmodeller, för att utvärdera hur en projektverksamhet bedrivs. Skulmoski (2001) anser att organisationer som följer en viss mognadsmodell för att förbättra sin projektmognad uppnår bättre projektprestationer och får en strukturerad väg att arbeta efter i syfte att förbättra sin projektverksamhet. Rodenstedt (2013) förklarar att det finns en rad definitioner av begreppet pro- jektmognad. Enligt Andersen (2008) definieras ordet mognad som tillståndet att vara mogen och att ha uppnått en nivå av optimal utveckling. Författaren de- finierar därmed begreppet projektmognad som organisationens sätt att utföra projekt på ett optimalt vis, och även hur bra rustad organisationen är för att kunna hantera sina projekt. Rodenstedt (2013) förtydligar genom att påpeka att projektmognad inte avser hur en enskild projektledare lyckas med sina projekt utan hur hela organisationens resurser ser till att projekten lyckas. Tonnquist (2006) påpekar att det är viktigt att ha en ständigt utvecklande pro- jektverksamhet med konstant återförande av erfarenheter från genomförda pro- jekt, lyckade såväl som misslyckade. Därmed menar Ljung (2003) att bedöm- ningen av en organisations projektmognad ofta fokuserar på i vilken grad erfa- renheter av projektarbetsformen reflekteras över i användningen av processer och procedurer och förklarar att begreppet projektmognad ofta refererar till en organisations förmåga att ta tillvara på erfarenheter från tidigare projektgenom- föranden och på så sätt genomföra projekt på ett medvetet och reflekterande sätt. 12

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Projektuppdragets organisatoriska sammanhang (Mats Engwall)

Projektuppdragets organisatoriska sammanhang (Mats Engwall) Sida 1 (5) Föreläsningsanteckningar Må971006 Projektfinansiering (Sten Wikander) Projektfinansiering är en variant på företagsfinansiering och samma grunder gäller alltså för båda formerna. En av skillnaderna

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide - Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 15 hp I utbildningen ingår att genomföra ett förbättringsprojekt.

Läs mer

Kvadrat Management AB Way of Working

Kvadrat Management AB Way of Working Way of Working Organisationsnummer 556865-0302 KVADRAT MANAGEMENT WAY OF WORKING Står ditt företag inför ett förändringsarbete med långsiktiga konsekvenser för er verksamhet? Då kan vi erbjuda några av

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi.

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Att skriva uppsats fordrar planering och struktur! I samband med uppsatsskrivning kan extra energi på tankar och motiv bakom

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Testning som beslutsstöd

Testning som beslutsstöd Testning som beslutsstöd Vilken typ av information kan testning ge? Vilken typ av testning kan ge rätt information i rätt tid? Hur kan testning hjälpa din organisation med beslutsstöd? Hur kan produktiviteten

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Effectiveness Consultants kursprogram

Effectiveness Consultants kursprogram Effectiveness Consultants kursprogram vår utbildningsfilosofi Varje människa har utrustats med en unik förmåga att använda sina egna upplevelser och erfarenheter som en källa till inlärning och fördjupade

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Projekt som arbetsform

Projekt som arbetsform Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

agenda Standardiserad styrning Vad är en multiprojektorganisation Standardiseringstrend inom projektområdet

agenda Standardiserad styrning Vad är en multiprojektorganisation Standardiseringstrend inom projektområdet Standardiserad styrning Forsknings- vs praktikerperspektiv Anneli Linde Handelshögskolan Umeå Universitet anneli.linde@usbe.umu.se agenda Vad är standardiserad styrning i en multiprojektorganisation Projektmodellen

Läs mer

Styrning av projektportföljer -Vad innebär det och hur försäkrar man att det blir framgångsrikt inom verksamheten?

Styrning av projektportföljer -Vad innebär det och hur försäkrar man att det blir framgångsrikt inom verksamheten? LIU-IEI-FIL-G--12/00790--SE Styrning av projektportföljer -Vad innebär det och hur försäkrar man att det blir framgångsrikt inom verksamheten? Project portfolio management - what is it and how to use it

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Umeå Universitet. Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013

Umeå Universitet. Utvärdering av Bli företagare - generationsskiften i småföretag Januari 2013 Umeå Universitet Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013 PA Regional Office: PA Consulting Group Norrmalmstorg 14 SE-111 46 Stockholm Tel: +46 8 454 19 00 Fax: +46

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Välkomna till kurs i projektledning

Välkomna till kurs i projektledning Syfte Välkomna till kurs i projektledning TEIO04 Starta upp kursen Få er att inse att projektledning är viktigt och kul Introducera projektledningsmetodik Koppla till industriell erfarenhet Vilka undervisar

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete UTBILDNING: Effektivt Projektarbete Introduktion För de flesta är de första kontakterna med projekt inte i rollen som fullfjädrad projektledare, utan oftast som projektmedarbetare med ansvar för delar

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Strategisk utveckling och förändring av IT

Strategisk utveckling och förändring av IT REFERENS Strategisk utveckling och förändring av IT Förstärkning av koncernens affärsvärde från IT Om Loomis globalt ledande på effektivt cash management Loomis är en global koncern, noterad på Nasdaq

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande

Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande Kontaktperson: Markus Robèrt mrobert@kth.se 070-767 12 41 www.cero.nu Processmodellen CERO CERO (Climate and Economic Research in Organisations)

Läs mer

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 PROJEKTARBETE Projekt handlar om hur tillfälliga organisationer hanteras så att RÄTT PROBLEM löses på RÄTT SÄTT vid RÄTT TIDPUNKT 1 Olika sorters

Läs mer

135 poäng inom programmet 2 st askultationer Håll ögon och öron öppna. Fråga, fundera

135 poäng inom programmet 2 st askultationer Håll ögon och öron öppna. Fråga, fundera Kandidatexamen i Grafisk design & kommunikation Inför ditt examensarbete...! Information om examensarbete, 16 hp! Inför ditt examensarbete...! Gamla exjobb på liu.div-portal.org!! Redan nu: 135 poäng inom

Läs mer

NYFIKEN PÅ PROJEKTLEDNING MÄSSA 2008

NYFIKEN PÅ PROJEKTLEDNING MÄSSA 2008 Sid: 1 (5) NYFIKEN PÅ PROJEKTLEDNING MÄSSA 2008 En spännande mässa där utställarna är särskilt utvalda av våra studenter. Ni som besökare är också speciella, ni är uppdragsgivare, kunder, föreläsare,ledningsgrupp

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Landstinget i Jönköpings län Kerem Kocaer Johan Elmerhag Jean Odgaard September 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Om organisationen. Vad är en multiprojektorganisation. Projektportföljen. Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation

Om organisationen. Vad är en multiprojektorganisation. Projektportföljen. Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation Projektet i organisationen multprojektorganisering - kommunikation anneli linde Om organisationen Vad är en multiprojektorganisation Hur fungerar en sådan organisation Vilka är de typiska utmaningarna

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING

EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING Skapa initiativ för din projektgrupp för att lyckas Webinar 2012-03-08 VAD ÄR PROJECTPLACE? SAMARBETSTJÄNST ONLINE PROJECTPLACE I SIFFROR Grundades 1998

Läs mer

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Syftet med att arbeta med Engagerade Medarbetare är att förtydliga mål hela vägen från organisationens ledning, via grupperna och slutligen individens

Läs mer

Pro jacere Projektil Projektor Projicera 2. Projektattribut Ett projekt

Pro jacere Projektil Projektor Projicera 2. Projektattribut Ett projekt Projektledning 1 1.2 Projicere Projekt Pro jacere Projektil Projektor Projicera 2 Definition av projekt PMBOK Ett projekt är en temporär satsning i syfte att skapa en unik produkt, tjänst eller resultat.

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Landstinget i Östergötland Kerem Kocaer Magnus Olson-Sjölander Björn Johrén IT-specialister Eva Andlert

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport

Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport 2012-11-01 KS-2012/916.912 1 (7) HANDLÄGGARE Hanna Lundborg Hanna.Lundborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Datavetenskap Opponent(er): Emil Danielsson & Patrik Lundberg Respondent(er): Niclas Hanold & Samiar Saldjoghi Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Datavetenskap Opponent(er): Markus Fors Christian Grahn Respondent(er): Christian Ekström Per Rydberg Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Oppositionsrapport, C/D-nivå

Läs mer

Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg. Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management

Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg. Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Traineeprogram för blivande chefer/ledare med flerkulturell kompetens

Traineeprogram för blivande chefer/ledare med flerkulturell kompetens Traineeprogram för Ett bidrag till Traineeprogram för blivande chefer/ledare med flerkulturell kompetens En utvärdering på uppdrag av Linköpings kommun Januari 2009 - Sammanfattning - Sammanfattning Hösten

Läs mer

Projekt som ledningsutmaning. Läran om projektledning (1) Läran om projektledning (2) Anna Jerbrant

Projekt som ledningsutmaning. Läran om projektledning (1) Läran om projektledning (2) Anna Jerbrant Projekt som ledningsutmaning Läran om projektledning (1) 1942-45: Manhattanprojektet (USA). 2 miljarder dollar i omsättning, som mest 120.000 anställda. Målstyrning, parallella aktiviteter. 1950-talet:

Läs mer

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det?

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det? Att välja verktyg för portföljhantering - Vad vet en leverantör om det? Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och välja verktyg Egenutvecklat eller standard Förankring

Läs mer

Spårbarhet En underskattad dimension av informationssäkerhet

Spårbarhet En underskattad dimension av informationssäkerhet Datavetenskap Opponenter: Karl-Johan Fisk och Martin Bood Respondent: Jon Nilsson Spårbarhet En underskattad dimension av informationssäkerhet Oppositionsrapport, C-nivå 2007:10 1 Sammanfattat omdöme av

Läs mer

UTSTÄLLARE 2013 ACANDO 4 ACCENTURE 5 ADL 6 EY 7

UTSTÄLLARE 2013 ACANDO 4 ACCENTURE 5 ADL 6 EY 7 UTSTÄLL ARE UTSTÄLLARE 2013 ACANDO 4 ACCENTURE 5 ADL 6 EY 7 MANAGEMENT OCH IT-KONSULTBRANSCHEN Acando är ett management- och it-konsultbolag som tillsammans med sina uppdragsgivare förbättrar och effektiviserar

Läs mer

NYCKELAKTÖRSPROGRAMMET VAD HAR VI LÄRT OSS?

NYCKELAKTÖRSPROGRAMMET VAD HAR VI LÄRT OSS? NYCKELAKTÖRSPROGRAMMET VAD HAR VI LÄRT OSS? Jan Axelsson Samverkansdirektör Projektledare NAP/LiU LESSON NR 1 ÖRAT MOT MARKEN Du måste förstå kärnverksamhetens villkor! Sätt alltid kärnverksamheten i centrum

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell

Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Kompetensworkshop baserat på Pi Company kompetensmodell Målsättningen med en kompetensworkshop och en kompetensbaserad kravprofil Målsättningen med en kompetensbaserad kravprofil är välja max 6 stycken

Läs mer

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Namn: Hampus Hägg Obemannade flygplan Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Handledare: David, Björn och Jimmy Abstract In this task I ve been focusing on unmanned

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

I samma stund man slutar försöka bli bättre slutar man vara bra. Om drivkrafter för ett forskningsinformerat arbetssätt på KIB

I samma stund man slutar försöka bli bättre slutar man vara bra. Om drivkrafter för ett forskningsinformerat arbetssätt på KIB I samma stund man slutar försöka bli bättre slutar man vara bra. Om drivkrafter för ett forskningsinformerat arbetssätt på KIB Lotta Åstrand Karolinska Institutets Universitetsbibliotek Innehåll 1. Varför

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

IT-säkerhet Internt intrångstest

IT-säkerhet Internt intrångstest Revisionsrapport IT-säkerhet Internt intrångstest Botkyrka kommun Janne Swenson Maj 2015 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Revisionsfråga... 3 Väsentlighets- och riskanalys... 3 Angreppssätt...

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning som fokuserar samspelet mellan

Läs mer

Erfarenhetsutveckling för projektledare År av erfarenhet på nio månader

Erfarenhetsutveckling för projektledare År av erfarenhet på nio månader Erfarenhetsutveckling för projektledare År av erfarenhet på nio månader Hur kommer det sig att utvecklingsprojekt så ofta drar ut på tiden? Och varför överstiger kostnaderna nästan alltid budget? Ett skäl

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest Region Halland Kerem Kocaer December 2012 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Revisionsfråga... 3 Angreppssätt... 4 Syfte och

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Projecticon. Grafisk Standard. Projecticon AB Box 2131 103 14 Stockholm, Sweden. www.projecticon.se

Projecticon. Grafisk Standard. Projecticon AB Box 2131 103 14 Stockholm, Sweden. www.projecticon.se Projecticon Grafisk Standard Logotype Logotype Typsnitt: Palatino Färg: RGB, R46, G98, B174 C87M65 Typsnitt Dokument Rubriker Brödtext Fotnoter Verdana Garmond Arial Webb Rubriker Brödtext Länkar Verdana

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat Projektarbete är att arbeta på ett strukturerat sätt. Genom att kombinera projektmetodik, kunskap om och hur ett projekt fungerar, och ett planeringsverktyg, IT-stöd, kan Du få ett strukturerat och effektivt

Läs mer

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence

Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Så arbetar svenska koncerner med Business Intelligence Affecto är enligt Dataföreningens 20 000 medlemmar det IT-företag som bäst förstår kundernas behov, som tillhandahåller rätt kompetens, till rätt

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Organisationsteori Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Varför relevant med organisationsteoretiska perspektiv? Alternativa perspektiv möjliggöra utveckling Kritisk analys Förståelse av egen praktik

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

PB 1. Securing progress

PB 1. Securing progress PB 1 Securing progress 2 3 Biner: abbreviation for carabiner. A metal loop with a spring catch, designed as a connector to quickly and securely link together components. Used in mountaineering for fastening

Läs mer