Ramverk för programstyrning av IT-baserad verksamhetsutveckling 2008:11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ramverk för programstyrning av IT-baserad verksamhetsutveckling 2008:11"

Transkript

1 Ramverk för programstyrning av IT-baserad verksamhetsutveckling 2008:11

2 ESV:S rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig PDF och beställas från Word-format kan tillhandahållas via Publikationsservice. För statligt anställda är ESV:s publikationer kostnadsfria, övriga debiteras. Beställningar kan även göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, Stockholm Fax: Datum: Dnr: /2007 ISBN: Copyright: ESV Författare/motsv: Mårten Janerud Layout: Pangea design Omslagsfoto: Ingram Publishing Tryckeri: Elanders Sverige AB, Vällingby 2008

3 Innehåll Förord 7 Sammanfattning 8 1 Inledning Syfte Målgrupp Läsanvisningar Anpassa strukturen efter situationen 11 2 Introduktion till programstyrning Krav på förvaltningens utveckling IT-baserad verksamhetsutveckling omfattar många beroenden Vad är ett program? Vad är programstyrning? Hur kan ramverket för programstyrning stödja myndigheter i deras verksamhetsutveckling? Programstyrning i ett sammanhang Olika typer av program Projektledning, programstyrning och portföljstyrning Program eller projekt? Programmets effektkedja Kritiska framgångsfaktorer för programstyrning Kritik mot programstyrning Viktiga begrepp inom programstyrning 25 3 Ramverk för programstyrning av IT-baserad verksamhetsutveckling Livscykelfaser Identifiera behov Initiera programmet Etablera programmet Implementera lösningen Avsluta programmet Domäner och leveransområden Styrning, strategi och målbild Verksamhetsutveckling Applikationsstöd IT-infrastruktur Stödprocesser Leveransstyrning Tidsstyrning Kvalitetssäkring Ärendehantering Ändringshantering Riskhantering 92 1

4 3.3.7 Konfigurationsledning Kompetensförsörjning Upphandling Leverantörsstyrning Kostnadsstyrning Programorganisation: roller och utformning Roller och ansvar Utforma och etablera programorganisation Styrande dokument Programuppföljning Fallstudier Försvarsmakten program PRIO Vision & målbild Lösningsdesign Genomförande Styrning och koordinering Utmaningar och framgångsfaktorer Försäkringskassans förnyelseprogram Vision & målbild Lösningsdesign Genomförande Styrning och koordinering Utmaningar och framgångsfaktorer Appendix 131 A Portföljstyrning 131 B Övergripande jämförelse mellan projektledning, programstyrning och portföljstyrning 133 C Referenser 134 D Index 136 ESV:s publikationer 139 2

5 Figurer Figur 1: Rapportsruktur 10 Figur 2: Isbergsmetaforen 11 Figur 3: Faktorer som genererar komplexitet vid verksamhetsutveckling 14 Figur 4: Programstyrningen i ett sammanhang 17 Figur 5: Program, projekt och portföljer 21 Figur 6: Programmets effektkedja 23 Figur 7: Ramverk för programstyrning av IT-baserad verksamhetsutveckling 27 Figur 8: Ramverk för programstyrning av IT-baserad verksamhetsutveckling nedbrutet 28 Figur 9: Ett programs faser och huvudsakliga leveranser 29 Figur 10: Kostnadskalkylen under programmets olika faser 31 Figur 11: Målhierarki 38 Figur 12: Exempel på struktur och prestandamål 39 Figur 13: Programstyrningsprocessen 41 Figur 14: Planering med hjälp av WBS 44 Figur 15: Lösningsdesignens relation till andra styrande dokument 47 Figur 16: Verksamhetstjänster, IT-tjänster och infrastrukturtjänster _51 Figur 17: Gartners cykel för processutveckling 52 Figur 18: Relationer mellan olika typer av verksamhetsmodeller 54 Figur 19: Exempel på process för organisationsdesign 57 Figur 20: Exempel på modell för nyttoanalys 60 Figur 21: Exempel på klassificering av nyttor 62 Figur 22: Exempel på process för nyttorealisering 63 Figur 23: Påverkansmatris 65 Figur 24: Förändringstrappan 67 Figur 25: Exempel på process för att konfigurera standardsystem 70 Figur 26: V-modellen 71 Figur 27: Exempel på generell testprocess 73 Figur 28: Exempel på process för systemintegration 74 Figur 29: Exempel på process för migrering 76 Figur 30: Exempel på process för systemförvaltning 77 Figur 31: Exempel på stödprocess för leveransstyrning 84 Figur 32: Exempel på övergripande tidsplan 86 Figur 33: Exempel på rutin för leveransgodkännande 88 Figur 34: Exempel på rutiner för extern och intern kvalitetsgranskning 88 Figur 35: Exempel på stödprocess för ärendehantering 90 Figur 36: Exempel på stödprocess för ändringshantering 92 Figur 37: Exempel på riskmatris 93 Figur 38: Exempel på stödprocess för riskhantering 94 Figur 39: Exempel på riskkategorier 94 Figur 40: Exempel på stödprocess för konfigurationsledning 95 Figur 41: Exempel på stödprocess för kompetensförsörjning 97 Figur 42: Exempel på stödprocess för att genomföra upphandling 98 3

6 Figur 43: Exempel på programorganisation 100 Figur 44: Ansvarsfördelning enligt HUKI 105 Figur 45: Exempel på ansvarsfördelning med hjälp av HUKI 105 Figur 46: Alternativa organisationsdesigner 107 Figur 47: Exempel på tvärorganisatoriskt program 107 Figur 48: Beslutspunkter kopplade till programmets faser 113 Figur 49: PRIOs tre övrgripande mål 118 Figur 50: PRIO:s lösningsdesign 120 Figur 51: Preliminär införandeplan för PRIO 121 Figur 52: Ansvarsfördelning mellan leverantören, PRIO och linjen 122 Figur 53: PRIO programorganisation 123 Figur 54: Försäkringskassans kundlöften 126 Figur 55: Programorganisation för Försäkringskassans förnyelsearbete 129 Figur 56: Exempel på process för portföljstyrning 132 Tabeller Tabell 1: Olika typer av program 19 Tabell 2: Exempel på program och komplexa projekt 20 Tabell 3: Program eller projekt? 22 Tabell 4: Viktiga begrepp inom programstyrning 26 Tabell 5: Domäner och leveransområden 36 Tabell 6: Leveransområdet Vision och målbild 37 Tabell 7: Leveransområdet Programstyrning 40 Tabell 8: Leveransområdet Lösningsarkitektur 46 Tabell 9: Viktiga begrepp inom Lösningsarkitektur 48 Tabell 10: Leveransområdet Tjänstedesign 49 Tabell 11: Viktiga begrepp inom tjänstedesign 50 Tabell 12: Leveransområdet Processer och arbetssätt 51 Tabell 13: Leveransområdet Modeller och principer 54 Tabell 14: Olika typer av verksamhetsmodeller 55 Tabell 15: Leveransområdet Organisationsdesign 56 Tabell 16: Olika sourcing-alternativ 57 Tabell 17: Leveransområdet Nyttorealisering 58 Tabell 18: Nyttokategorier 59 Tabell 19: Klassificering av nyttors tillförlitlighet 59 Tabell 20: Viktiga begrepp inom nyttorealisering 63 Tabell 21: Leveransområdet Intressehantering och kommunikation 64 Tabell 21: Leveransområdet för Förändringsledning 66 Tabell 23: Leveransområdet Utbildning 67 Tabell 24: Leveransområdet Regelverk 68 Tabell 25: Leveransområdet Konfigurera systemlösning 69 Tabell 26: Leveransområdet Test 72 Tabell 27: Olika typer av tester 73 4

7 Tabell 28: Leveransområdet Systemintegration 74 Tabell 29: Viktiga begrepp inom systemintegration 75 Tabell 30: Leveransområdet Migrering 75 Tabell 31: Leveransområdet för Systemförvaltning 76 Tabell 32: Viktiga begrepp inom systemförvaltning 77 Tabell 33: Leveransområdet Drift 78 Tabell 34: ITIL-processer för Drift och förvaltning 79 Tabell 35: Leveransområdet IT-infrastruktur 80 Tabell 36: Leveransområdet IT-miljöer 81 Tabell 37: Leveransområdet IT-säkerhet och informationssäkerhet 81 Tabell 38: Viktiga begrepp inom leveransområdet IT-säkerhet och informationssäkerhet 82 Tabell 39: Stödprocess för leveransstyrning 83 Tabell 40: Viktiga begrepp inom processen för leveransstyrning 85 Tabell 41: Stödprocess för tidsstyrning 85 Tabell 42: Stödprocess för kvalitetssäkring 87 Tabell 43: Stödprocess för ärendehantering 89 Tabell 44: Stödprocess för ändringshantering 92 Tabell 45: Stödprocess för riskhantering 93 Tabell 46: Stödprocess för konfigurationsledning 95 Tabell 47: Viktiga begrepp inom konfigurationsledning 96 Tabell 48: Stödprocess för kompetensförsörjning 96 Tabell 49: Stödprocess för att genomföra upphandling 97 Tabell 50: Stödprocess för leverantörsstyrning 98 Tabell 51: Stödprocess för kostnadsstyrning 99 Tabell 52: Viktiga begrepp inom kostnadsstyrning 99 Tabell 53: Exempel på styrande dokument 110 Tabell 54: PRIO:s processgrupper 123 Tabell 55: Leveransområdet Portföljstyrning 131 Tabell 56: Översiktlig jämförelse mellan projekt-, program- och portföljstyrning _ 133 5

8 6

9 förord Förord En av Ekonomistyrningsverkets uppgifter är att öka kompetensen om och sprida erfarenheter om styrningsfrågor inom statsförvaltningen. I denna rapport presenteras ett ramverk för programstyrning som är avsett som stöd när myndigheter planerar, genomför och följer upp IT-baserad verksamhetsutveckling som omfattar flera projekt, många intressenter och många beroenden. Programstyrning kan hjälpa myndigheter att fatta beslut och omsätta dem till konkreta handlingsplaner för att generera de eftersträvade effekterna också när det råder otydlighet, till exempel om hur de ska åstadkomma det eftersträvade resultatet. Programstyrning är en etablerad styrmodell för att genomföra komplex verksamhets utveckling. Modellen har internationellt fått stort genomslag inom offent lig sektor och näringsliv. Programstyrning har också börjat få en större spridning inom svensk förvaltning; nedan presenteras två fallstudier. Ram verket som presenteras i denna rapport baseras på erfarenheter från vår uppdragsverksamhet, där vi stöttat myndigheter i större förändringsprogram, och på etablerade internationella standarder. Rapporten ska tillhandahålla konkreta och beprövade processer baserade på våra erfarenheter och erkända best practice. Men den myndighet som använder ramverket måste alltid anpassa det till den aktuella situationen och förutsättningarna i den berörda verksamheten. Vår förhoppning är att denna rapport ska vara till nytta för myndigheter som själva eller i samverkan med andra myndigheter och organisationer ska genomföra större förändringar av verksamheten. I bästa fall kan ramverket tillhandahålla en gemensam referensram för statliga myndigheter i samverkan. Särskild vikt har lagts på att beskriva de begrepp som förekommer. Rapporten är framtagen av Mårten Janerud. I arbetet med att ta fram rapporten har följande personer deltagit: Kvalitetssäkring: Peter Norén, Tomas Kjerf, Lennart Nyh, Kjell Rodenstedt, Inger Sundström, Christer Danielsson. Leveransområden: Peter Norén, Hans-Erik Birgersson, Lena Selander, Birgitta Daniels. Stödprocesser: Lennart Nyh, Per Brink, Per-Anders Eriksson. Särskilt tack till Bengt Persson. Peter Björebo Chef för avdelningen för verksamhetsstyrning 7

10 sammanfattning Sammanfattning Rapporten presenterar ett förslag på ramverk för ska vara gemen av IT-baserad verksamhetsutveckling. I rapporten beskrivs strukturer, processer, roller och ansvar, för att koordinera, kommunicera och styra i programmet ingående projekt och aktiviteter med syfte att säkerställa att identifierade nyttor realiseras och att förväntade effekter uppnås. Rapporten omfattar: Introduktion till programstyrning Förslag på övergripande fasindelning med exempel på leveranser 21st leveransområden, vilka samtliga är aktuella att beakta vid genomförandet av IT-driven verksamhetsutveckling 11st stödprocesser för att stödja ett kontrollerat genomförande Principer, standardroller och verktyg för design av programorganisationer Exempel på styrande dokument för programstyrning (inklusive förslag på innehåll) Två fallstudier från aktuella förändringsprogram inom svensk statsförvaltning Exempel på process för portföljstyrning 8

11 inledning 1 Inledning ESV har beskrivit sju byggstenar för en väl fungerande verksamhetsstyrning (ESV 2006:26). En av dessa byggstenar är anpassade styrmodeller. Med styrmodell avser ESV en struktur för att styra och utveckla en verksamhet. I denna rapport presenteras en sådan styrmodell i form av ett ramverk för programstyrning av IT-baserad verksamhetsutveckling. Programstyrning är en styrmodell som har utvecklats för att användas i komplex verksamhetsutveckling med många intressenter, beroenden och delar (projekt och aktiviteter). Ramverket baseras på beprövade metoder samt internationella standarder och har utvecklats utifrån de erfarenheter ESV dragit i sin uppdragsverksamhet, där ESV stöttat myndigheter i deras förändringsarbete. Huvudsakliga referenser är den brittiska myndigheten Office of Government Commerces ramverk Managing Successful Programmes (2004 och 2007 års upplagor) samt Project Management Institute s standarder för programstyrning, portföljstyrning och projektledning (se appendix C, Referenser). 1.1 Syfte Syftet med detta ramverk för programstyrning av IT-baserad verksamhetsutveckling är att ge en övergripande förståelse för hur programstyrning kan stödja myndigheter och organisationer i att genomföra verksamhetsutveckling ge en begreppsapparat för programstyrning och områden kopplade till IT-baserad verksamhetsutveckling tillhandahålla ett ramverk som stödjer myndigheter som behöver använda programstyrning för att genomföra IT-baserad verksamhetsutveckling redovisa erfarenheter från pågående program i statsförvaltningen. 1.2 Målgrupp Den primära målgruppen för denna rapport är de inom statlig förvaltning som är involverade i att beställa, styra, leda, genomföra och stödja komplex verksamhetsutveckling. Denna målgrupp omfattar chefer och handläggare på departement och myndigheter i deras roller som beställare och genomförare av utveckling programchefer och projektledare chefer och medarbetare i linjeorganisationer, som har ansvar för att genomföra den beslutade utvecklingen, som en del av programmet, för att uppnå de identifierade nyttorna medarbetare som kommer att arbeta i eller bidra till ett program managementkonsulter och andra tjänsteleverantörer som deltar i att utveckla offentliga verksamheter. 9

12 inledning 1.3 Läsanvisningar Denna rapport är inte tänkt att läsas från pärm till pärm, även om möjligheten naturligtvis finns. Rapporten är avsedd att fungera som referens för de som ska genomföra komplex verksamhetsutveckling där IT utgör en byggsten. Rapporten består av tre delar: En introduktion till programstyrning och hur denna styrmodell kan hjälpa myndigheter med komplex verksamhetsutveckling. Denna del är främst avsedd för de läsare som inte kommit i kontakt med programstyrning tidigare (avsnitt 2). Ett ramverk, en struktur för programstyrning av IT-baserad verksamhetsutveckling, som består av leveransområden grupperade i fyra domäner, livscykelfaser, stödprocesser samt organisation och roller, och som kan vara en referensram för att planera, genomföra och följa upp ett program (avsnitt 3). Två fallstudier av program i statlig förvaltning (avsnitt 4). Figur Figur 1: 1: Rapportstruktur Rapportsruktur Ramverk för programstyrning (ESV 2008:11) 2. Introduktion till programstyrning 2.1 Krav på förvaltningen 2.2 Verksamhetsutveckling samband och beroenden 2.3 Vad är ett program? 2.4 Vad är programstyrning? 2.5 Hur kan ramverket för programstyrning stödja? 2.6 Programstyrningen i ett sammanhang 2.7 Kritiska framgångsfaktorer för programstyrning 2.8 Viktiga begrepp 3. Ramverk för programstyrning 3.1 Faser 3.2 Domäner och leveransområden 3.3 Stödprocesser 3.4 Programorganisation roller och utformning 3.5 Programuppföljning 4. Fallstudier 4.1 Försvarsmakten, program PRIO 4.2 Försäkringskassans förnyelsearbete 10

13 inledning 1.4 Anpassa strukturen efter situationen Ramverket ger övergripande riktlinjer och strukturer för verksamhetsutveckling såväl inom myndigheter som mellan flera myndigheter och andra organisationer. I rapporten presenteras förslag på leveransområden och processer samt organisation och roller för att genomföra IT-baserad verksamhetsutveckling. Men tillämpningen av ramverket måste alltid anpassas efter programmets syfte och omgivning. Införandet av programstyrning, liksom alla nya arbetsformer, står och faller med erfarenheten, förankringen och attityden hos de berörda individerna och organisationerna. Program kan inte styras och genomföras på ett ingenjörsmässigt och objektivt sätt. En stor utmaning ligger i att skapa samsyn hos programmets deltagare och intressenter, genom att bygga engagemang och laganda. Det är eftersträvansvärt att etablera en värdegemenskap och ett gemensamt förhållningssätt. Det underlättar genomförandet, men kan vara en utmaning att åstadkomma, särskilt när programmet måste genomföras i samspel med linjen och mottagarna (kunderna, medborgarna). Isbergsmetaforen i bilden nedan får symbolisera detta. Figur 2: Isbergsmetaforen Över ytan Modeller Metoder Processer Rutiner Roller Arbetsformer Under ytan Attityder Värderingar Engagemang Lust Laganda Värdegemenskap Normer Förhållningssätt Samspel Linje/program Källa: Det projektifierade företaget Tomas Blomquist & Torbjörn Wenell 11

14 12

15 introduktion till programstyrning 2 Introduktion till programstyrning Ramverket för programstyrning är strukturerat för att hjälpa statliga myndigheter att genomföra omfattande verksamhetsutveckling där det finns många beroenden och intressenter med olika prioriteringar. Ramverket ger en helhetssyn genom att beskriva strukturer, processer, roller och ansvar för att koordinera, kommunicera och styra de projekt och aktiviteter som ingår i programmet, så att de identifierade nyttorna realiseras och de förväntade effekterna uppnås. Vid komplex verksamhetsutveckling med lång löptid skiljer sig ofta slutresultatet från den ursprungliga målbilden. Strukturer och processer i detta ramverk kan aldrig ersätta ett gott ledarskap, förhandlingsförmåga och kompromissvilja när programmets vision och syfte ska realiseras. 2.1 Krav på förvaltningens utveckling Regeringens mål för statsförvaltningen är att skapa en effektiv förvaltning, som i sin helhet kännetecknas av hög produktivitet, god kvalitet och bra service, till nytta för beslutsfattare, medborgare och näringsliv. Statsförvaltningen ska uppfylla höga krav på rättssäkerhet, effektivitet och demokrati. För att åstadkomma detta vill regeringen se ett fortsatt utvecklingsarbete och förbättringar av statsförvaltningen med hjälp av teknisk utveckling och administrativ effektivisering. Bland annat ska utvecklingen av elektronisk förvaltning göra det enklare för myndigheter att samverka och för medborgare och företag att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter gentemot förvaltningen (Prop. 2006/07:1). Bakomliggande drivkrafter för att utveckla förvaltningen är bland annat att befolkningsstrukturen ändras, med fler äldre medborgare informations- och kommunikationsteknik skapar nya möjligheter och beteenden medborgare och företag har ökade förväntningar på bättre service och tillgänglighet kraven på effektivisering och kostnadsfokus ökar kraven på transparens och spårbarhet ökar globaliseringen ökar kraven på att Sverige anpassar sig till omvärlden. Regeringens krav och de bakomliggande drivkrafterna kommer att leda till flera större och ibland myndighetsöverskridande utvecklingsprogram. Dessa initiativ kommer att omfatta både kärnverksamhet och administrativa stödprocesser. Myndigheternas förmåga att genomföra detta utvecklingsarbete är en kritisk faktor för hur förvaltningen uppfattas av medborgare och företag. Programstyrning kan underlätta detta utvecklingsarbete, och för vissa större utvecklingsinitiativ är programstyrning antagligen till och med en förutsättning för ett lyckat genomförande. 13

16 introduktion till programstyrning 2.2 IT-baserad verksamhetsutveckling omfattar många beroenden Medborgarnas förväntningar och behov samt regeringens krav ska kunna mötas med hjälp av utvecklade tjänster och processer, där ny informationsteknik ofta är en förutsättning. Att genomföra denna utveckling förutsätter att myndigheten klarar av att, på ett kontrollerat sätt, hantera den komplexitet som genereras av interaktionen mellan de många olika delarna. Till exempel måste systemutveckling gå i takt med processutveckling; intressenter och målgrupper måste informeras och utbildas; nödvändiga organisationsanpassningar måste genomföras; tidsplaner ska hållas; rätt kompetenser ska knytas till projektet/programmet. Eventuellt måste regelverk uppdateras och ny IT-infrastruktur etableras. En förutsättning för allt detta är en effektiv beslutsprocess och ärendehantering. Programstyrningen är en styrmodell som utvecklats utifrån behovet av att hantera denna komplexitet. Figur 3: Faktorer som genererar komplexitet vid verksamhetsutveckling Figur 3: Faktorer som genererar komplexitet vid verksamhetsutveckling Lösning/teknologi (Känd, standard eller nyutveckling?) Kultur (Homogen eller flera professioner och kulturer?) Organisation (Mindre inom samma verksamhet eller många verksamheter som deltar?) Resurser (Begränsade eller många manår?) Tidsramar (Generösa eller snäva?) Placering (Samma plats eller geografiskt spridda?) Faktorer som genererar komplexitet Programmets betydelse (Lågt eller högt?) Politiska förhållanden (Förankrat eller motsättningar?) Leverans (En sammanhängande eller många olika?) Intressenter (Få och förutsägbara eller många och svårförutsägbara?) Förväntat resultat (Förutsägbart, definierbart eller sammansatt, svårförutsägbart?) Källa: IPMA 14

17 introduktion till programstyrning 2.3 Vad är ett program? Ett program består av en grupp relaterade projekt och andra aktiviteter, som styrs koordinerat för att uppnå kontroll, nyttor och strategiska mål som inte kan uppnås var för sig. Program kan inkludera arbete utöver de enskilda projekten i programmet (The Standard for Program Management). Ett program kan beskrivas som en tillfällig och flexibel organisation och har troligen en livscykel som spänner över flera år. Inom denna livscykel kommer flera projekt att genomföras. Programmet tillhandahåller ett paraply för styrningen av dessa projekt (Managing Successful Programmes 2007). Ett program kan initieras för att realisera en vision som beslutsfattare har definierat, för att möta externa krav eller för att möta ett behov av att koordinera redan existerande projekt. 2.4 Vad är programstyrning? Programstyrning är ett verktyg för att genomföra storskalig verksamhetsutveckling som omfattar många aktörer, intressenter och beroenden. De verktyg och processer som används i programstyrning är ofta samma som används i projektledning. Effektiv projektledning är oftast en förutsättning för effektiv programstyrning och för lyckade program. I projektledning är fokus på leveranser, eller prestationer, dvs. de tjänster och produkter som projektet ska leverera för att projektmålen ska uppfyllas. I programstyrningen är fokus snarare på långsiktiga effekter av strategisk betydelse. Programstyrning kan därför ses som en metod för att implementera strategier och förändring i större skala. Genom programstyrning hanterar man osäkerheten i komplex verksamhetsutveckling med hjälp av vedertagna verktyg och processer. Osäkerhet uppkommer till exempel när det är oklart vid startpunkten hur en vision ska realiseras, när planen måste revideras under programmets gång eller när visionen själv måste omarbetas under genomförandet. Programstyrning berör ofta en organisations kultur och procedurer, och därför måste medarbetarnas situation och behov vid förändring uppmärksammas och omhändertas för att programmet ska kunna nå målen (Managing Successful Programmes 2004). 2.5 Hur kan ramverket för programstyrning stödja myndigheter i deras verksamhetsutveckling? Flera myndigheter upplever att antalet projekt ökar, och binder upp en allt större andel av myndighetens totala resurser. Samtidigt saknas ofta tydliga urvalskriterier för att påbörja nya initiativ. Ofta finns ingen tydlig koppling mellan strategier och pågående projekt och utveckling. Om myndigheten driver för många parallella projekt eller initiativ leder det till en bristande överblick och ett överutnyttjande av tillgängliga resurser. 15

18 introduktion till programstyrning Programstyrning tillhandahåller processer och verktyg för att undvika ofta förekommande situationer som att dålig överblick eller information om resurstillgång leder till ett ineffektivt resursutnyttjande nyttor inte realiseras i den omfattning som är eftersträvansvärt samverkan mellan projekt och linje är bristfällig samverkan med initiativets intressenter är otillräcklig hanteringen av beroenden mellan olika projekt och aktiviteter är bristfällig mål och prioriteringar är otydliga kommunikationen är otillräcklig. Ramverket för programstyrning kan stödja myndigheter med att skapa en tydlig koppling mellan å ena sidan myndighetens uppdrag, strategier och policyer, å andra sidan pågående projekt och annan parallell utveckling specificera hur det förväntade resultatet, målbilden, ska uppnås genom att bryta ner genomförandet i hanterbara delar koordinera aktiviteter som spänner över flera funktioner, organisationsdelar, projekt och tidsperioder, vilket är nödvändigt vid komplex och storskalig verksamhetsutveckling. Ramverket tillhandahåller former för samverkan och koordinering verktyg för att etablera flexibla informationsflöden, och därigenom beslutsfattande på goda grunder, så att nödvändiga anpassningar kan genomföras verktyg för nyttorealisering stödprocesser för kvalitetssäkring, ärendehantering, ändringshantering och riskhantering. Tips: Använd programstyrning för transformerande verksamhetsutveckling Programstyrning stödjer verksamhetsutveckling och förändringsarbete och är därför inte en lämplig styrform för repetitiv linjeverksamhet. Programstyrning har utvecklats för att stödja genomförandet av genomgripande verksamhetsutveckling. Det betyder att programstyrning inte är lämplig för den typ av förändringsarbete som handlar om ständiga förbättringar. 2.6 Programstyrning i ett sammanhang Genomförandet av ett program är för de flesta organisationer ett större åtagande, som binder resurser över tid. Figur 4 beskriver programstyrningen i dess sammanhang. Myndigheternas uppdrag, strategier, initiativ, policyer och verksamhetsmål påverkas av både omgivningen och den interna miljön. Utifrån dessa 16

19 introduktion till programstyrning definierar, avgränsar och prioriterar myndigheterna dels den ordinarie linjeverksamheten, dels program eller andra utvecklingsinitiativ för att producera det eftersträvade resultatet. Programmen initierar, övervakar och koordinerar en portfölj av projekt och andra aktiviteter som är nödvändiga för att skapa nya produkter eller tjänster eller för att utveckla verksamheten. Under programmets genomförande måste det finnas en beredskap för att hantera ändrade mål eller ta hand om nya initiativ och policybeslut. Projekten levererar till, eller implementerar nödvändiga leveranser i, verksamheten så att programmets målbild kan förverkligas. Därför är det kritiskt för programmet att hitta fungerande former för en effektiv samverkan mellan projekten och med den löpande linjeverksamheten. Figur 4: Programstyrningen i ett sammanhang Figur 4: Programstyrningen i ett sammanhang Intern och extern miljö (politisk, ekonomisk, sociologisk, teknologisk) samt avnämarnas behov Påverkar och formar Myndighetens uppdrag, vision, strategier och verksamhetsmål Genomförs i Verksamhetsplanering Portföljplanering- och styrning (program och projekt) Definierar, avgränsar och prioriterar Definierar, avgränsar och prioriterar Program Initierar, övervakar och koordinerar Ordinarie linjeverksamhet Projekt och relaterade aktiviteter Levererar och implementerar Nya eller transformerade verksamheter, tjänster och förmågor Ska leda till Ska leda till Planerade prestationer och uppnådda effekter Realiserade nyttor och uppnådda effekter Källa: MSP

20 introduktion till programstyrning Tips: Tydliggör linjeorganisationens ansvar i programmet Programmet är beroende av att linjen tillhandahåller resurser, tar emot programmets leveranser, utreder och avgör sakfrågor samt anpassar sin organisation och sitt arbetssätt till programmets lösning så att målbilden kan förverkligas och de förväntade nyttorna uppnås. I denna ansvarsfördelning finns ofta en inbyggd konflikt mellan program och linje som måste hanteras tidigt. För att etablera tydliga överenskommelser är det bra att upprätta kontrakt mellan programmet och linjen om ansvarsfördelningen för vad som ska göras och när. Dessa kontrakt eller planer behöver följas upp löpande och revideras vid behov Olika typer av program Program kan etableras inom en avdelning, inom delar av en myndighet, över hela myndigheten, över flera myndigheter och organisationer eller i den omgivning som myndigheten är verksam. Tre standardtyper av program kan beskrivas: de som är inriktade mot IT och infrastruktur, mot verksamhetsutveckling och mot samhällsutveckling (Managing Successful Programmes 2004, sid. 6). Om programmets inriktning är att leverera ny infrastruktur eller nya ITlösningar styrs programmet vanligen av en kravspecifikation som definierar det förväntade resultatet. Detta innebär oftast en relativt låg nivå av osäkerhet om vad programmet ska leverera. Omfattningen är förhållandevis väldefinierad och kan anpassas efter förändrade förutsättningar. Om programmets inriktning är att förändra en organisations arbetssätt kan programmet styras av en vision och målbild som definierar eftersträvade leveranser och effekter. Ibland finns det en viss osäkerhet om hur förändringen ska genomföras, men det finns några fundament att binda upp processen runt. När ett programs inriktning är samhällsutveckling drivs programmet mot de effekter som eftersträvas, men vägen dit är osäker och komplex att definiera. Omfattningen kan komma att anpassas i och med att osäkerheter och oklarheter identifieras. Oavsett typen av förändring kan programstyrning användas för att ge strukturer och processer för att genomföra verksamhetsutvecklingen. Men det är viktigt att komma ihåg att för att använda programstyrning krävs att det finns individer med rätt kompetens och erfarenheter som kan ta det ansvar och genomföra den styrning som krävs. Dessa indvider behöver sannolikt ha en gedigern erfarenhet av verktyg och processer för projektledning. 18

Nyttorealisering på 10-minuter ger

Nyttorealisering på 10-minuter ger Nyttorealisering på 10 min Nyttorealisering på 10-minuter ger kortfattade svar på följande frågor om Nyttorealisering på 10-minuter ger kortfattade svar på följande frågor om nyttorealisering: nyttorealisering:

Läs mer

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen Effektiva inköp i svenska staten E-inköpsdagen 12 maj 2009 Regeringen g vill effektivisera inköpsprocessen i tre steg E-faktura (2005-2008) E-beställning (2009-2013) E-upphandling (2009-2011) Ansvar: ESV

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Säkra nyttan med förändringsarbetet!

Säkra nyttan med förändringsarbetet! Säkra nyttan med förändringsarbetet! E-Förvaltningsdagarna 2014 Anna Pegelow Daniel Jafari Vad är egentligen problemet? Projekt som misslyckas Det blev dyrare än vi trodde Det blev inte som vi tänkt oss

Läs mer

Xxxx Multiprojekt, organisation

Xxxx Multiprojekt, organisation Multiprojekt, organisation Sida 1 Om multiprojekt, organisation Portföljledningen är den roll som har det högsta övergripande ansvaret i multiprojektmiljön. Den rollen ansvarar för att fastställa och prioritera

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Banbrytande genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Vår grundläggande metod för affärsutveckling och transformation av verksamheter kallar vi

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

EY:s uppdrag gällande analys av stödfunktionerna vid SLUs akademi i Alnarp

EY:s uppdrag gällande analys av stödfunktionerna vid SLUs akademi i Alnarp EY:s uppdrag gällande analys av stödfunktionerna vid SLUs akademi i Alnarp 2015 Innehållsförteckning Innehåll Bakgrund 3 Omfattning och projektplan 5 EY:s syn på stödfunktioner 10 Projektbemanning 14 Sida

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

Förändringsledning Hur långt har vi kommit?

Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning har under de senaste åren blivit mer och mer etablerat både inom näringslivet och den offentliga sektorn. Det vi, som har arbetat som förändringsledare

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Elektroniska inköp steget före e-fakturan Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Bakgrund Politiska mål för e-förvaltning Strategi och nationell handlingsplan Förändringar inom upphandlingsområdet Enhet

Läs mer

Säkerställd digitalisering. Magnus Gunnarsson Mats Goffhé

Säkerställd digitalisering. Magnus Gunnarsson Mats Goffhé Säkerställd digitalisering Magnus Gunnarsson Mats Goffhé ESV:s uppdrag och roll 2 Regeringens program för digital förnyelse av det offentliga Sverige 2016-2018 3 Regeringsuppdrag till ESV Uppdrag att ge

Läs mer

Frukostseminarium - Portföljstyrning med pm3

Frukostseminarium - Portföljstyrning med pm3 Frukostseminarium - Portföljstyrning med pm3 Johanna Nilsson och Axel Bolander från På AB Agenda Inledning och presentation Vad är portföljstyrning och varför behövs den? Hur adresserar pm3 portföljstyrning

Läs mer

Guide till projektmodell - ProjectBase

Guide till projektmodell - ProjectBase Guide till projektmodell - ProjectBase Innehållsförteckning 1. Projektmodellen ProjectBase 2 2. Vad är ett projekt? 2 3. Syfte och mål 2 4. Projektets livscykel 3 5. Styrdokument och checklistor 4 6. Organisation

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Att samverka hur och varför. Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket

Att samverka hur och varför. Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket Att samverka hur och varför Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket Grundläggande krav Myndighetsförordningen: 3 Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Föreskrifter och riktlinjer för intern styrning och kontroll på Universitetskanslersämbetet

Föreskrifter och riktlinjer för intern styrning och kontroll på Universitetskanslersämbetet BESLUT 1(7) Avdelning Ledningskansliet Handläggare Agnes Ers 08-563 086 63 agnes.ers@uka.se Föreskrifter och riktlinjer för intern styrning och kontroll på Universitetskanslersämbetet Bakgrund Syftet med

Läs mer

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt Riktlinje för organisation och finansiering av projekt tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning och ledning av projekt och portföljer...

Läs mer

Projekt som ledningsutmaning. Läran om projektledning (1) Läran om projektledning (2) Anna Jerbrant

Projekt som ledningsutmaning. Läran om projektledning (1) Läran om projektledning (2) Anna Jerbrant Projekt som ledningsutmaning Läran om projektledning (1) 1942-45: Manhattanprojektet (USA). 2 miljarder dollar i omsättning, som mest 120.000 anställda. Målstyrning, parallella aktiviteter. 1950-talet:

Läs mer

PPS-modellen och PPS OnLine

PPS-modellen och PPS OnLine Kort om PPS-modellen och PPS OnLine Enhetligt stöd för portfölj-, program- och projektstyrning PPS-MODELLEN, PRAKTISK PROJEKTSTYRNING Projekt-, program och portföljnivå i PPS PPS bidrar till fler lyckade

Läs mer

Beslutad av kommunfullmäktige , 2016KS/0157

Beslutad av kommunfullmäktige , 2016KS/0157 Digital agenda 2020 1 (12) Förord Den digitala agendan för Värmdö har arbetats fram med delaktighet av företrädare från samtliga verksamheter i kommunen. Arbetet har letts av Kommuniktions- och IT-avdelningen

Läs mer

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är

Läs mer

Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20

Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20 Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20 Dnr 882/2012-010 INNEHÅLL 1. Bakgrund... 1 1.1 En sammanhållen process... 1 2. Aktiviteter

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

Chefsförsörjning i staten 2008-09-04

Chefsförsörjning i staten 2008-09-04 Chefsförsörjning i staten 2008-09-04 Program den 4 september 09.30 Välkommen, kort presentationsrunda 09.45 Norra länken, presentation av projektet, Jan Nilsen 10.50 Bensträckare 11.00 Chefsförsörjning

Läs mer

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 25 augusti 2016 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL Inledning... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens

Läs mer

Projekt som arbetsform

Projekt som arbetsform Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Digital strategi för Strängnäs kommun

Digital strategi för Strängnäs kommun 1/8 Beslutad: Kommunfullmäktige 2016-01-25 8 Gäller fr o m: 2016-01-26 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2015:646-005 Ersätter: Ansvarig: IT-strateg Digital strategi för Strängnäs kommun 2/8

Läs mer

Ledningsgruppsutveckling

Ledningsgruppsutveckling Ledningsgruppsutveckling Ni skapar samsyn och en gemensam strategi!! Två dagars ledningsgruppsutveckling med coaching och rådgivning från seniora experter! Vi får människor att samlas kring affären på

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2011-10-19, 125 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1... 2 1.2 E-vision... 2 1.3 Informationssäkerhetspolicy... 2 2 Styrande principer... 2 2.1 Fokusera

Läs mer

Från splittrad IT-miljö till driv i digitaliseringen. Offentliga rummet 2017 Catrin Ditz, CIO Uppsala kommun

Från splittrad IT-miljö till driv i digitaliseringen. Offentliga rummet 2017 Catrin Ditz, CIO Uppsala kommun Från splittrad IT-miljö till driv i digitaliseringen Offentliga rummet 2017 Catrin Ditz, CIO Uppsala kommun Innehållsdeklaration Catrin Ditz arbetar som CIO i Uppsala kommun och har fått utmärkelsen årets

Läs mer

Processledningsmodell för Kungälvs kommun

Processledningsmodell för Kungälvs kommun Processledningsmodell för Kungälvs kommun Anvisning Diarienummer: KS 2016/0898 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beslutad av: Förvaltningsledning Datum för beslut: 2016-08-29 Giltighetstid: 2019-12-31 Handläggare:

Läs mer

Vägledning i Nyttorealisering Introduktion

Vägledning i Nyttorealisering Introduktion Vägledning i Nyttorealisering Introduktion Seminarium kring nyttorealisering i praktiken SKL 14 mars 2013 Lars Dannemann Vad gör E-delegationen? E-delegationens strategiska mål Enklare vardag för privatpersoner

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi

Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi Version 1.0 2013-08-27 Dnr 1308-0342-33 Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi Inledning... 2 Styrdokument för vår kommunikation... 2 Huvudbudskapen genomsyrar all kommunikation... 2 Primära målgrupper...

Läs mer

Enklare i esamhället. Inge Hansson, Karlstads kommun

Enklare i esamhället. Inge Hansson, Karlstads kommun UN Enklare i esamhället Inge Hansson, Karlstads kommun 2011 11 09 Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet,

Läs mer

SAPSA 12 NOVEMBER 2014

SAPSA 12 NOVEMBER 2014 SAPSA 12 NOVEMBER 2014 Change Management - Förändringsledning Arla Foods implementering av SAP inom Supply Chain Sverige fokus på förändringsledning Summering och frågor Presenteras av: Lena Selander,

Läs mer

EDGE Strategisk förändringsledning

EDGE Strategisk förändringsledning EDGE Strategisk förändringsledning EDGE StrATEGISK FÖrändrinGSLEDning Att leda komplexa förändringsprocesser. Affärsklimatet förändras snabbt och kartan behöver ständigt ritas om. Verksamheten utmanas

Läs mer

Riktlinjer för redovisning av myndigheternas åtgärder inom e-förvaltningsområdet

Riktlinjer för redovisning av myndigheternas åtgärder inom e-förvaltningsområdet Dnr 2008/50 1 (15) Riktlinjer för redovisning av myndigheternas åtgärder inom e-förvaltningsområdet Generellt I samband med regeringens beslut om Handlingsplan för e-förvaltning 1 fick 70 myndigheter i

Läs mer

Översikt PPS - Projektledning

Översikt PPS - Projektledning Sida 1 Om översikt PPS PPS - Praktisk ProjektStyrning - är ett arbetssätt för att aktivt planera och leda projekt, program och projektportföljer. Allt bygger på praktiska erfarenheter och på befintlig

Läs mer

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering Identifiera Värdera/prioritera Åtgärda Fastställd 2002-06-24 1 Innehållsförteckning OM RISKHANTERING... 3 ALLMÄNT... 3

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv

Regionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala

Läs mer

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Förord Våren 2009 påbörjades arbetet med att ta fram en it-strategisk plan för Göteborgs universitet. Syftet med en sådan plan är att den ska vägleda

Läs mer

Kommittédirektiv. Utveckling i staten genom systematiska. jämförelser, Dir. 2014:120. Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014

Kommittédirektiv. Utveckling i staten genom systematiska. jämförelser, Dir. 2014:120. Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014 Kommittédirektiv Utveckling i staten genom systematiska jämförelser Dir. 2014:120 Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda hur utveckling och effektivisering

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Riktlinjer för Grästorps kommuns strategiska IT-arbete

Riktlinjer för Grästorps kommuns strategiska IT-arbete Riktlinjer Dnr 149/2016 Riktlinjer för Grästorps kommuns strategiska IT-arbete Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-08-31, 159. Uppdateras före 2017-08-31. Innehållsförteckning 1 Inledning och nuläge...

Läs mer

Ledningen i fokus - starkare styrning krävs för att utveckla statlig verksamhet med bra och säkra IT-/e-tjänster

Ledningen i fokus - starkare styrning krävs för att utveckla statlig verksamhet med bra och säkra IT-/e-tjänster Bengt E W Andersson 2008-11-19 Föredrag vid Dokumentinfos Strategiseminarium, IT i offentlig sektor offentliga e-tjänster, den 19 november 2008, World Trade Center, Stockholm. Ledningen i fokus - starkare

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för styrdokument

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för styrdokument Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument 2/12 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-01-28, 2 För revidering ansvarar:

Läs mer

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar Dnr 2014-2865 2014-09-30 SOGO-möte 8-9 oktober Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt Representanter från kommuner och landsting 1. Inledning Arbetet i samverkansområdet

Läs mer

Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur

Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Upplägg 1. Varför behöver byggherrar engagera sig i utvecklingsarbete

Läs mer

Projektplan, åtagandet

Projektplan, åtagandet Sida 1 Projektplanen utgör ett huvudresultat av förberedelserna och kan ses som kontraktet mellan projektledningen och projektägaren för projektets genomförande. Om projektplan, åtagandet Syftet med att

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

BESLUTSSTÖD i Hudiksvalls kommun

BESLUTSSTÖD i Hudiksvalls kommun BESLUTSSTÖD i Hudiksvalls kommun PROCESSER SOM FINNS I BESLUTSSTÖDET STRATEGISK PLANERING I beslutsstödet kan kommunens styrmodell med vision och långsiktiga mål formuleras och kommuniceras. Detta ger

Läs mer

Remissvar - Vägledning i Nyttorealisering

Remissvar - Vägledning i Nyttorealisering Stockholm 2011-03-05 E-delegationen S-103 33 Stockholm Remissvar - Vägledning i Nyttorealisering För varje svar på en remiss finns en bakgrund hos den svarande, som tolkar remissen utifrån sina erfarenheter

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Nytt it-program för Stockholms stad

Nytt it-program för Stockholms stad ÄLDREFÖRVALTNINGEN KOMMUNIKATION TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0401-308/2012 SID 1 (7) 2012-11-19 Handläggare: Carl Smitterberg Telefon: 08-508 36 221 Till Äldrenämnden Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr:

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Region Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret,

Region Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret, Region Gotlands projektmodell Riktlinjer fastställda av ledningskontoret, 2014-11-14 Innehåll VARFÖR SKA MAN HA EN GEMENSAM PROJEKTMODELL?...3 VAD ÄR ETT PROJEKT?...4 FÖRSTUDIE...5 HUVUDPROJEKT...6 PROJEKTORGANISATION,

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

Ny e-hälsovision, vad händer nu?

Ny e-hälsovision, vad händer nu? Ny e-hälsovision, vad händer nu? Patrik Sundström, programansvarig e-hälsa SKL Jean-Luc af Geijerstam, utredare ehälsomyndigheten Sofie Zetterström, vice vd Inera Visionen År 2025 ska Sverige vara bäst

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

IT-projekt som fo rä ndringsprojekt Resultät äv Implements underso kning

IT-projekt som fo rä ndringsprojekt Resultät äv Implements underso kning IT-projekt som fo rä ndringsprojekt Resultät äv Implements underso kning 1 Innehåll Executive summary... 3 Inledning... 4 Metod... 4 Sammanställning och analys... 5 Projektstyrning... 5 Utmaningar... 5

Läs mer

4. Inriktning och övergripande mål

4. Inriktning och övergripande mål Lednings- och verksamhetsstöd IT-policy Bilaga 2 LS 14/06 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Ante Grubbström 2005-12-19 IT-policy för samtliga verksamheter i Landstinget Sörmland 1. Definition Med IT informationsteknologi

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT

The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT ITIL is a registered trade mark of AXELOS Limited. Bakgrund till modellen... 3 Beskrivning av modellen... 4 Modellens uppbyggnad... 5 Faser...

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer

Svenskt Nationellt ramverk för interoperabilitet Sammanfattning och status. Presentation för Semicolon i Oslo 17 sept 2009

Svenskt Nationellt ramverk för interoperabilitet Sammanfattning och status. Presentation för Semicolon i Oslo 17 sept 2009 Svenskt Nationellt ramverk för interoperabilitet Sammanfattning och status Presentation för Semicolon i Oslo 17 sept 2009 Karl Wessbrandt IT Management Consultant Wessbrandt Management AB +46 708 303 464

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera 2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga

Läs mer

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering REMISSVAR 1 (9) 2007/214 ERT ER BETECKNING N2007/5876/ITP Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig

Läs mer

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Agneta Bränberg Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? INFÖRANDE Avslutande del av genomförandefasen? Inledande del av projektavslutet? Egen fas? -Viktigt

Läs mer

UTVECKLA FRAMTIDENS VÅRD OCH OMSORG MED STÖD AV IT

UTVECKLA FRAMTIDENS VÅRD OCH OMSORG MED STÖD AV IT UTVECKLA FRAMTIDENS VÅRD OCH OMSORG MED STÖD AV IT Behovsanpassad uppdragsutbildning inom ehälsa - IT Management exempel på kort uppdragsutbildning (4 dagar) Kurs-PM Introduktion Hälso- och sjukvård måste

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013.

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. 2 Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. Innehåll 1 Vision, verksamhetsidé och värdegrund 2 Syftet med en strategisk utvecklingsplan 2.1 Uppföljning och utvärdering 2.2 Översyn och eventuell

Läs mer

Managing the IT Business program

Managing the IT Business program Managing the IT Business program Karlöf-Hiltmann Management och Informator har satt samman en unik modul för utbildning och utveckling av personer med nuvarande eller kommande managementansvar inom ITtunga

Läs mer

Sammanhållen e-förvaltning inom LSS/LASS

Sammanhållen e-förvaltning inom LSS/LASS Sammanhållen e-förvaltning inom LSS/LASS Projektägare: Sambruk Intresseförening för verksamhetsutveckling och e-förvaltning 74 kommuner (ca 3,9 miljoner innevånare) 2 regionförbund Sveriges Kommuner och

Läs mer

Hur får man anställda att tänka dokument- & ärendehantering?

Hur får man anställda att tänka dokument- & ärendehantering? Hur får man 20 000 anställda att tänka dokument- & ärendehantering? Att få alla att arbeta mot samma mål och åstadkomma verklig förändring i verksamheten. Johanna Fransson, projektledare Stadskontoret

Läs mer

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden

Vision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Vision 2020 Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Länsstyrelsens vision Tillsammans för en hållbar framtid Tillsammans för en hållbar framtid är vår vision och den ger oss samlad kraft att

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

Riskhantering. Tieto PPS AH006, , Sida 1

Riskhantering. Tieto PPS AH006, , Sida 1 Riskhantering Sida 1 Om riskhantering Risker i projekt är händelser som äventyrar vår möjlighet att nå projektets mål. Riskhantering innefattar att göra analyser där risker och åtgärder identifieras, men

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby

E-faktura till offentlig sektor. Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby E-faktura till offentlig sektor Eva Lindblom Anderz Petersson Offentliga rummet 2 juni 2015 Visby ESV:s arbete kring e-handel och digitalisering E-handel i staten leda och samordna Effektivisera interna

Läs mer