Projekt eller fasta strukturer? - om styrning av offentlig och privat verksamhet. Referat från ett seminarium. Rapport 2004:01

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt eller fasta strukturer? - om styrning av offentlig och privat verksamhet. Referat från ett seminarium. Rapport 2004:01"

Transkript

1 Rapport 2004:01 Projekt eller fasta strukturer? - om styrning av offentlig och privat verksamhet Referat från ett seminarium

2 Rapport 2004:01 Projekt eller fasta strukturer - om styrning av offentlig och privat verksamhet Referat från ett seminarium

3 Utgivningsår: 2004 ISBN: Denna rapport kan beställas från avdelningen för regional utveckling, Länsstyrelsen i Stockholms län, tel Besök också vår webbplats

4 Innehållsförteckning Förord 5 TEMA 1 Stora projekt i en komplex beslutsmiljö 9 Stora projekt i Stockholmsregionen då och nu Ingemar Josefsson TEMA 2 Utredningsväsendet som projektmodell 11 Kommittéväsendet en metod för förändringsarbete inom den offentliga förvaltningen med anor från 1600-talet Marja Lemne TEMA 3 Projekt och lärande 16 Projekt som institutionaliserad glömska Anders Söderholm Från utvecklingsexpert till upphandlingsexpert Gabor Bruszt TEMA 4 Miljardpaket och projektduttande 22 Exposé över statliga paket. Kort inledning Tomas Stavbom Två miljarder till integration i storstadsförorter Tommi Riihonen. Kunskapslyftet som modell och metod adhocrati eller byråkrati? Simon Andersson TEMA 5 Organiserad struktur och hälsoproblematiken 28 Formaliserad samverkan en fungerande bastard mellan projekt och linje Ola Wiktorson Är det dags för ett nationellt Ohälsoprojekt? Jan Grönlund Föreläsarna 33 4

5 Förord Under senare år har styrning genom projekt blivit allt vanligare i offentlig verksamhet. Projektstyrning tillämpas exempelvis vid fördelning av resurser till lokala investeringsprogram, inom regional utveckling och inom forskning på universitet och högskolor. Medlemskapet i EU har ytterligare bidragit till en projektifiering av utvecklingsinsatser. Uttryck som projekttrötthet, ansökarelände och projektduttande är inte helt ovanliga. Styrning med projekt förekommer parallellt med en allmänt accepterad målstyrning av statlig och kommunal verksamhet, utan att någon offentlig debatt förts om de dubbla styrmekanismernas konsekvenser. För att fördjupa förståelsen för denna utveckling arrangerade Länsstyrelsen i samverkan med Svenska ProjektAkademien seminariet Projekt eller fasta strukturer den 27 november Det övergripande syftet med seminariet var att problematisera och utifrån olika exempel beskriva projektstyrning som företeelse i samhället och försöka strukturera olika utvecklingslinjer. Finns det en medveten strategi bakom den ökade projektstyrningen? Hur förhåller sig projektstyrning till exempelvis målstyrning? När är projektstyrning en effektiv styrform och när är den det inte? Målet med seminariet var att bidra med underlag till bredare debatt och forskning om projekt som styrmedel inom privat och offentlig sektor. Seminariet har därför dokumenterats i denna skrift. Peter Gorpe, gorpe research ab, har svarat för planering och dokumentation av seminariet. Utbildningsdirektör Tomas Stavbom vid Länsstyrelsens avdelning för regional utveckling har varit projektledare. Stockholm i januari 2004 Kjell Haglund Utvecklingsdirektör 5

6 Torbjörn Wenell Inledning Svenska ProjektAkademien har till uppgift att främja utveckling och tillämpning av projektformen i svenskt arbetsliv. Akademien är en mötesplats för personer med hög kompetens inom ämnesområdet projektledning. Tillsammans vill vi sprida kunskaper om potentialerna i en omfattande användning av projektformen. Dagens seminarium är ett led i just denna strävan. Peter Gorpe och Torbjörn Wenell. Fotograf: Sven Antvik. Välkomna till dagens seminarium om projekt i offentlig miljö. Seminariet är ett samarrangemang mellan Länsstyrelsen och Svenska ProjektAkademien. Svenska ProjektAkademien har till uppgift att främja utveckling och tillämpning av projektformen i svenskt arbetsliv. Akademien är en mötesplats för personer med hög kompetens inom ämnesområdet projektledning. Ledamöterna är handplockade tekniker, ekonomer, beteendevetare och humanister från näringsliv, offentlig förvaltning, universitet och högskolor och vi är alla förvissade om att det går att göra företag och förvaltningar effektivare genom att starkare utveckla projekttänkandet. Vi följer kunskapsutvecklingen inom området och försöker stimulera initiativ till forskning och utveckling, framför allt i samarbete mellan högskolor, universitet och näringsliv. Tillsammans vill vi sprida kunskaper om potentialerna i en omfattande användning av projektformen. Dagens seminarium är ett led i just denna strävan. Hans-Christian Kolsum Fotograf: Sven Antvik En av akademiens mest uppmärksammade insatser är att varje år utse Årets Projektledare. I år blev det från SAS. Hans-Christian har varit projektledare för introduktionen av fyra olika modeller av Airbus inom SAS. Projektet omsatte 14 miljarder kronor och engagerade mer än 1000 personer över hela världen. Det blev, som ni förstår, ett mycket lyckat projekt. I kväll kommer landshövding Mats Hellström att dela ut utmärkelsen vid en tillställning på Tessinska Palatset. Jag vill passa på att så inledningsvis tacka Länsstyrelsen och då i första hand Tomas Stavbom för att vi har fått komma hit. Jag vill också tacka Peter Gorpe för att han har hjälpt till att skapa ett spännande program. Än en gång välkomna till vad vi hoppas ska bli en intressant och givande dag. 6

7 Peter Gorpe 1000 projekt för utveckling - systematisk förnyelse eller kaos? Den för svenska förhållanden extrema arbetslösheten i början och mitten av 1990-talet, öppningen mot det forna Sovjetimperiet samt Sveriges medlemskap i EU. Det var tre på varandra överlagrande händelser som bidrog till en explosiv ökning av projekt för tillväxt och minskad arbetslöshet När jag jobbade på Länsstyrelsen och när arbetslösheten drabbade Sverige i början på 1990-talet startade en febril jakt på projekt som skulle minska arbetslösheten på kort sikt och stimulera tillväxten i näringslivet på längre sikt. Jakten efter nya jobb och efter motorer för tillväxt fortsatte. Länsstyrelsen i Stockholm fick särskilda medel för att stimulera småföretagens tillväxt. Inom arbetsmarknadsverket fanns en ganska rejäl pott för otraditionella åtgärder. Om småföretag var det ena av 90-talets kodord, så var kompetensutveckling det andra. Det fanns alltså lösningskandidater - småföretag och kompetensutveckling - och pengar. Från alla möjliga håll sattes nya stimulanser och utvecklingsmedel in. Den borgerliga regeringen fördelade stora delar av löntagarfonderna i ett antal förnyelsefonder, KK-stiftelsen, Teknikbrostiftelsen m.fl.. Projektsystemet fick en ny vitamininsprutning när Sovjetimperiet rasade och när alla vände sina blickar österut. Ett helt nytt projektfält öppnar sig - en kombination av bistånd och egenutveckling. Regeringen sätter av pengar till en Östersjömiljard ur vilken pengar kan sökas. Så kommer Sverige med i EU och projekt för sysselsättning, regional utveckling och tillväxt får sig ytterligare en skjuts. I tider av kris och handlingsfokusering känner sig alltfler politiska aktörer manade att visa handlingskraft och anslå pengar till olika projekt inom sina respektive områden, men vanligtvis med huvud- eller bisyfte att främja sysselsättning, småföretagsutveckling, kompetensutveckling, IT-kompetens, kvinnor, nätverk o. dyl. Detta lockar naturligtvis fram olika samhällsentreprenörer och projektägare - vilket ju är meningen. Samtidigt bidrar dessa i sin tur till att skapa ett tryck på potentiella finansiärer. Vi på Länsstyrelsen försökte ha viss överblick över olika program och finansieringskällor. Vi såg hur det växte upp det ena underbemannade sekretariatet efter det andra ofta försedda med överdimensionerade styr- och referensgrupper. I en anda av lätt förtvivlan skrev jag en intern PM med titeln 1000 projekt för sysselsättning och tillväxt - systematisk förnyelse eller salig röra? När Torbjörn Wenell tog kontakt med Tomas Stavbom på Länsstyrelsen erinrade sig Tomas den promemorian och det är den problematiseringen av projektandet i samhällsutvecklingen som utgör dagens tema. Ibland undrar man om projektet med sina ovedersägliga fördelar har blivit norm och linjen undantaget. 7

8 Det var med viss förtjusning jag noterade att frågeställningen inte var unik för den offentliga förvaltningen. I Torbjörns bok Wenell om projekt återges en bild som utformades för 30 år sedan och som illustrerar att man också inom ett företag eller förvaltning ofta har så många personer i olika projekt att man måste hitta mer eller mindre starka samordnande mekanismer mellan linjen och projekten. En omskriven, men svåradministrerad modell, är matrisorganisationen. Vi kommer nu att få höra ett antal exempel på hur man försöker hitta den lyckliga kompromissen mellan linjeorganisationens stabilitet och kontinuitet och projektorganisationens möjlighet till förnyelse. För att ge lokalfärg åt seminariet ska vi börja med en beskrivning av hur ett par stora och välkända Stockholmsprojekt har hanterats. 8

9 Ingemar Josefsson Stora projekt i en politisk miljö Det pågår ett arbete innan det ens finns ett projekt. Det är viktigt. Det gäller att formulera projekttanken när tiden är mogen och ta vara på gynnsamma tillfällen. Det har jag lärt mig av Hjalmar Mehr. När man ska driva ett komplext projekt framåt gäller det att bli trodd. Och för att bli trodd måste man själv tro på projektet Den stabilitet, som den tidigare politiska modellen med samregerande gav, var en förutsättning för att Globen-projektet kunde föras i hamn. Varför lyckas vissa projekt de går på räls, säger man medan andra kör fast. Jämför Globen med Dennispaketet. Är det slump och lycklig timing eller målmedvetet arbete och god organisation som förklarar skillnaden? Det finns naturligtvis inslag av både tur och skicklighet i de flesta projekt, men det är inte bara en slump som gör att man lyckas ibland. Och det finns inga projekt som går på räls! För min personliga del har det varit av stor betydelse att jag haft erfarenhet av arbete på alla politiska nivåer kommun, landsting och stat. Min läromästare var Hjalmar Mehr. Han visste att det gällde att lansera ett förslag vid rätt tillfälle. Det är timing, men inte tur. Det pågår ett arbete innan det ens finns ett projekt. Det är viktigt. Det gäller att formulera projekttanken när tiden är mogen och ta vara på gynnsamma tillfällen. Ett exempel är stadsteatern. Tanken på en ny stadsteater i Stockholm hade funnits länge. När så riksdagen behövde nya lokaler i samband med enkammarriksdagens införande fanns det en möjlighet för staden att få draghjälp av staten med bygget av den nya stadsteatern som inledningsvis användes som riksdagshus. Globen fick draghjälp av VM i hockey, men projektet hade en lång bakgrundshistoria. Gamla Hovet behövde repareras, bl.a. efter en brandinspektion framstod klart att det skulle bli en dyr affär. Tanken att bygga något helt nytt tedde sig naturlig. Den ingick också i en regionalpolitisk tanke inom Stockholm, där vi ville förstärka de södra delarnas attraktionskraft. Huddinge sjukhus och försöket att etablera ett utvecklingscentrum för energi i Skrubba i sydöstra regiondelen ingick i strategin. Många inom näringslivet hade då väldigt diffusa uppfattningar om avstånd. Man trodde att Johanneshov låg lika långt från Stockholm Centrum som Kista! När vi kommit en bit på väg aktualiserades VM. Det engagerade hockeyförbundet starkt, medan staden var lite mer avvaktande. Det var bra. Om staden hade varit alltför entusiastisk hade projektet riskerat att tyngas ner av de krav som olika intressenter skulle ha lagt fram. Nu var de mer försiktiga. Det var viktigt att inte hänga upp alltför mycket på idrottsevenemang. Globenområdet skulle stå på flera ben kultur, affärer och underhållning. 9

10 En förutsättning för att vi lyckades var att staden genom idrottsförvaltningen ägde marken och kunde köpslå med byggherrar och fastighetsägare om byggrätter. Hade vi släppt marken till fastighetskontoret som de ville hade det inte gått lika bra. Globen var till stora delar min egen baby. Politiskt sett hade jag stöd, men mest i form av att mina partikollegor och moderaterna lät mig hållas. Hade det gått över styr är jag inte säker på att stödet varit särskilt starkt. Det var viktigt att jag satt kvar som borgarråd, även när vi inte längre var i majoritet. Jag är övertygad om att projektet inte genomförts eller i vart fall tappat styrfart om man bytt ansvarigt borgarråd. På så vis var den stabilitet som det gamla samregerandet i Stockholms stadshus gav avgörande för projektets framgång. Många var nog lite skeptiska under ytan. Det var t.ex. ingen lätt uppgift att övertyga de internationella intressenterna att vi verkligen skulle bli klara med arenan i tid. Vi hade ju bara en skiss att visa upp när vi fick VM. Här gällde det att bli trodd. Och för att bli trodd måste man själv tro på projektet. Och det gjorde jag. Det finns ofta en tveksamhet hos arkitekter och byggherrar menar han verkligen allvar? Är han kapabel att genomföra det här? Med Stadsteatern förhöll det sig annorlunda än med Globen. Här var jag inte projektledare, snarare ett slags ekonomisk garant. Många var emot att flytta Stadsteatern till Sergels torg. Det hade ju visat sig att lokalerna fungerade utmärkt som kongresslokaler och många tyckte att det var detta som lokalerna skulle användas till. Motståndet från bl.a. (m) var så starkt att det närmast blev ett plusvärde för projektet! Ser man på Dennisöverenskommelsen i förhållande till dessa två exempel är det uppenbart att den stora bristen var att staten i Dennisfallet aldrig var en part. Så snart Dennis gjort sitt försvann staten som part. Mina slutsatser när det gäller att bedriva stora projekt i en komplex och politisk miljö är i sammanfattning Man måste tro på projektet Projektet måste stå på flera ben Utomstående måste lita på att man menar allvar Man bör vara ombud för andra intressenter i projektet och inte sätta sina egna intressen först 10

11 Marja Lemne Kommittéer, utredningar, delegationer, expertgrupper, råd av olika slag kärt barn har många namn Först en kuggfråga. En mycket känd svensk politiker har skrivit detta om kommittéerna. Vem?.Kritiken kan, såsom här förut redan en gång är nämnt, i stället riktas mot kommittéernas sätt att arbeta, inte minst mot förväxlingen av långvarighet med grundlighet. Svaret får vi först i slutet av detta pass. Kommittéväsendet kan ses som ett slags antik projektorganisation som i Sverige har mer än 400 år på nacken. En väl beprövad metod alltså. Men det finns invändningar. En är att det fria tänkandet har institutionaliserats, ja kanske till och med monopoliserats av staten genom de offentliga kommittéerna. Kanske är det därför vi i Sverige har mycket färre tankesmedjor eller think-tanks än i många andra länder. För regeringen är det praktiskt att kommittéerna är så nära att de är påverkbara, men ändå på armlängds avstånd. Projekt tillsätts/används för att hantera en viss fråga eller vissa frågor snabbare och smidigare än att gå via den reguljära linjeorganisationen. Eller när en fråga kräver snabb lösning och/eller skär över många enheter i linjen. Var i skalan linje projekt ligger kommittéerna? Kommittéerna är i vissa avseenden strängt reglerade. De är tillfälliga myndigheter. De har t.ex. skyldighet att upprätta ett eget diarium någon som många journalister inte tycks veta om. Linjeorganisation Renodlade projekt Kommitté tillfällig myndighet Är det så att man i kommittén förenar det bästa av två organisationstyper, eller kanske det värsta hos dem båda? 11

12 Kommittéväsendet kan ses som ett slags antik projektorganisation som i Sverige har mer än 400 år på nacken. Kommittéerna går under många olika namn råd, kommission, utredning, delegation. Formellt finns egentligen bara två former. Den ena är parlamentariska utredningar med en ordförande och en grupp där bl.a. riksdagsledamöter och andra politiker ingår. Gruppen fattar kollegiala beslut. Den andra formen är särskild utredningsman, som fattar beslut i enrådighet, men oftast har en referensgrupp eller expertgrupp kopplade till sig. Kommittéväsendet kritiseras då och då. Särskilt känt är den s.k. kommittéslakten på 1920-talet. Mindre känd, men ungefär lika omfattande var den upprensning som gjordes i början på 1980-talet. Men kostnaderna för själva kommittéerna är inte höga. Antalet nya utredningar per år har under senare år varierat mellan 80 och 100 stycken. Mängden utredningar eller deras kostnader är inte så mycket att bråka om. Vad man kan vara mer kritisk till är att det stora arbete som läggs ner ofta inte kommer till användning och att samma sak utreds om och om igen. En annan invändning är att det kan hävdas att det fria tänkandet har institutionaliserats, ja kanske till och med monopoliserats av staten genom de offentliga kommittéerna. Detta kan vara anledningen till att vi i Sverige har mycket färre tankesmedjor eller think-tanks än i många andra länder. Samtidigt är de en bärare av vår svenska kooperativa tradition och Saltsjöbadsanda. Kommittéerna utgör en arena för parlamentariska diskussioner. Jag tror inte att det svenska pensionssystemet hade kunnat förändras så dramatiskt om inte frågan under många år hade hanterats i en rad parlamentariska utredningar. En tendens under senare år är dock att de parlamentariska utredningarna har minskat i antal, medan enmansutredningarna har ökat. Det kan tolkas som att utredningsväsendet förts närmare Regeringskansliet. Det är lättare att ha styrning på en utredningsman än på en hel kommitté. Minskningen av parlamentariska utredningar innebär därmed också att man går miste om en viktig arena där riksdagsmän och andra ledande politiker fått möjlighet att gå ned i och få praktiskt inblick och kunskaper inom olika samhällsområden. Sverige har väldigt små departement. Däremot många och stora myndigheter. Helt felaktigt brukar dessa ibland kallas fristående myndigheter. Alla myndigheter är fristående och självständiga när det gäller handläggningen av enskilda ärenden. Men det innebär stor offentlighet och mindre möjligheter påverka arbetet om ett uppdrag läggs på myndigheter. Detta kan vara en förklaring till att regeringen lägger många uppdrag på kommittéerna och inte utnyttjar de utredningsresurser som finns i myndigheterna. Kommittéerna är på armlängds avstånd från departementen, men närmare och mer åtkomliga för påverkan än myndigheterna Syftar kommittéerna också till att föra undan frågor från den politiska agendan, särskilt inför ett val? Hans Bergström, DN:s tidigare chefredaktör, menade i sin doktorsavhandling att detta mönster framgick vid maktskiftena mellan borgerliga och socialdemokratiska regeringar 1976 resp Detta mönster förefaller dock inte vara konstant. Under de allra senaste åren och särskilt inför valet 2002 tycks det dock som om många kommittéer fick förlängda uppdrag. Det kan vara ett tecken på att man inte ville få upp vissa frågor i valrörelsen. 12

13 De svenska kommittéerna är inte unika, vi har under historiens gång kunnat hitta motsvarande i bl.a. Danmark, England och Finland. Där har man dock till stor del gått ifrån kommittémodellen och fört utredningsarbetet närmare ministerierna. Danskarna ansåg att kommittéerna arbetade för långsamt, för självständigt och att resultaten därför ofta var överspelade när de äntligen presenterades. Man arbetar inom utskott, s k utvalg i regeringen. I ett utvalg ingår kanske 3-4 ministrar och ministerier. Projekten är ofta kopplade till ett sådant utvalg. Sekretariatsfunktionen ligger vanligen på finansministeriet. En princip är att den som jobbar som sekreterare i ett projekt inte lösgörs helt från sin ordinarie tjänst. Vederbörande ska jobba halvtid kvar i linjen just för att säkerställa att det sker en kunskapsöverföring mellan projektarbetet och det löpande linjearbetet. Även i Finland har man huvudsakligen övergivit kommittémodellen och i stället arbetar man med stora paraplyprojekt i departementen där t.ex. akademisk expertis är anställd. T ex i statsministerns kansli finns flera professorer anställda. Jag ser också en tendens i Sverige att allt mer utvecklingsarbete bedrivs i projektform inom departementen. Jag jobbar t.ex. själv just nu med något som utgör ett slags mellanform mellan projekt och politiskt samordningsarbete för att försöka få fram en reform inom vuxenutbildningens område, en fortsättning av tanken på kompetenskonton. Annars kan man generellt säga att Regeringskansliet är dåligt på att arbeta över sektorgränserna. Varje departement skriver sina direktiv, som i och för sig delas för gemensam beredning innan de kan beslutas av regeringen. Det finns exempel på att utredningar som spänner över flera departement inte kunnat tillsättas. I stället har varje departement tillsatt sin utredning, som sedan får i uppgift att samverka. På så vis konserverar linjestrukturen i departementen också utvecklingsarbetet. Varför las ESO ner? ESO var formellt en kommitté. Först kan konstateras att formen gjorde det lättare för regeringen att lägga ner ESO. Hade det varit en myndighet eller ett institut hade det varit svårare. Man kan kanske tycka att ESO hade gjort sitt. Det skadar aldrig att röra om lite i grytan. Möjligen kan också sägas att ESO:s rapporter kom att användas allt mindre. Mer konspiratoriska tolkningar är att ESO-rapporterna ibland var för regeringskritiska. Jag tror dock inte att detta var ett huvudmotiv. När Ted Heath var premiärminister i England inrättades t.ex. flera interna utredningsgrupper med stor frihet att bedriva kritiskt tänkande. Dessa avvecklades så småningom av senare av Thatcher. Om skälet var det som man kan ana bakom titeln på en känd bok av Aron Wildavsky menar Speaking truth to power eller om hon bara tyckte att de hade gjort sitt är svårt att veta. Låt mig avsluta med några slutsatser som vi drog i den ESO-rapport som handlade om kommittéväsendet - Kommittéerna och bofinken. Slutsatserna formulerades som ett avvisande av ett antal myter om kommittéverksamheter. 13

14 Myt 1: Kompromisser och konsensus den viktigaste uppgiften Kommittéernas traditionella roll som kompromiss- och konsensusskapare lever kvar men har minskat i betydelse av två skäl; dels ett ökat antal enskilda utredare med andra typer av uppgifter, dels att organisationerna har börjat söka sig till nya arenor där man kan påverka det politiska beslutsfattandet. Myt 2: Kommittéväsendets uppgift är att lösa stora politiska frågor Kommittéerna används i ökad utsträckning för många olika typer av frågor, inte bara stora politiska frågor. Myt 3: Det finns bara två typer av kommittéer Formellt finns bara två typer av utredningar kommittéer och uppdrag till särskilda utredare. I praktiken förekommer dock många olika namn och beteckningar. Inflationen i benämningarna inom kommittéväsendet synes ha ökat under senare år. Myt 4: Kommittéväsendet är mycket omfattande Kommittéväsendet är inte stort om man ser till de årliga kostnaderna. Däremot kan det enligt vår bedömning kanske finnas alltför många kommittéer eftersom en så stor mängd frågor och frågor av skilda slag inom varje tänkbart verksamhetsområdet behandlas inom ramen för kommittéväsendet. Myt 5: Alla frågor bör lösas av en kommitté Alla frågor stor som små hanteras numera på nytt av kommittéerna. Modellen tycks dock ha problem att hantera nya områden, t.ex. inom EU-arbetet. Myt 6: Många utredningar tillsätts före och efter valen Antalet tillsatta utredningar ökade kraftigt före valen 1992 och 1994 men inte Under det senaste decenniet har antalet tilläggsdirektiv ökat efter valen men nya utredningar har inte tillsats i större utsträckning än tidigare år Myt 7: Utredningarna kännetecknas av hög kvalitet och objektivitet Vi har funnit att stora kvalitetsbrister finns i utredningarna, framför allt i fråga om data, dokumentation, metoder och analys. Kommittéformen leder inte automatiskt till god kvalitet i utredningen. Myt 8: Politiska partier och intresseorganisationer deltar nästan alltid i kommittéerna Den tidigare starka trenden med ökande deltagande i utredningar från organisationsvärlden har brutits. Organisations- och partiföreträdarna är färre, samtidigt har många enmansutredare partipolitisk bakgrund. Myt 9: Nuvarande styrformer för kommittéerna fungerar bra Direktiven är många gånger otydliga och mångtydiga. De generella direktiven får inte något genomslag i utredningarna och de är heller inte på ett naturligt sätt integrerade i direktiven till respektive utredning. Myt 10: Det svenska kommittéväsendet är unikt Det svenska kommittéväsendet är kanske äldre än sina motsvarigheter i andra länder. Omfattningen av det svenska kommittéväsendet skiljer sig också. I såväl 14

15 Danmark, Finland som Storbritannien finns färre kommittéer. Beslutsunderlag i dessa länder tas i ökad utsträckning fram i andra former. I övrigt är det svenska kommittéväsendet alls inte unikt. Myt 11: Alternativ till kommittéerna saknas Alternativen kan vara arbetsgrupper och uppdrag till myndigheter liksom projekt inom departementen. Dock har vi i Sverige brist på fristående utrednings- och forskningsstiftelser, s.k. Think Tanks. Vem var den svenska politikern som i det inledande citatet kritiserade kommittéerna för att förväxla långsamhet med grundlighet? Ernst Wigforss När mina jämnåriga flickvänner fick smycken i konfirmationspresent fick jag Wigforss memoarer av min pappa 15

16 Anders Söderholm Projekt som institutionaliserad glömska Var tid har sin organisationslösning på modet. Kännetecknande för förändringarna är att varje förändring tar fasta på någon specifik brist i det nuvarande systemet. Det finns alltid någon brist, men det måste också finnas en lösningskandidat för att något ska hända. När den kandidaten dyker upp kastar sig de flesta över den. Då är all gammal kunskap bortglömd. Den systematiska glömskan har dock sina poänger. Den ger plats åt det nya. Mina exempel kommer att hämtas från organisatoriska reformer inom hälso- och sjukvården. Det är ett samhällsområde som kännetecknas av hög reformintensitet, där reformerna ofta genomförts som projekt. Typiskt är också att var tid har sin organisationslösning på modet. På 1960-talet handlade det om stora centrala planeringssystem, om kraftfull och snabb utbyggnad vilket krävde central investeringsplanering och central kompetensuppbyggnad. Det fanns ett behov av politiska viljeyttringar och kraftfulla beslut. Som en motreaktion kom under 1970-talet en decentraliseringsvåg där man satsade på basenheter och betonade behovet av högre kompetens på lägre nivåer i sjukvården. Man upptäckte att kostnadskontrollen hade blivit alltför detaljerad och beslutsvägarna alltför långa. Självreglering blev nyckelordet. På 1980-talet kom beställar - utförarmodellen i stor skala. Thatcherismen slog igenom på många områden i samhället. Man införde olika prismekanismer i förvaltningarna Rio-rubel. Kunskapen om vad olika ingrepp kostade ökade. 16

17 Den ökade interna konkurrensen uppfattades som stimulerande och effektivitetshöjande. Men denna modell hade också sina brister. En gallstenspatient kunde generera sju olika fakturor. Klinikerna upptäckte snart att det var lönsamt att bygga upp egna resurser i stället för att köpa av specialistavdelningar på sjukhusen. Resursutnyttjandet blev ineffektivt. Suboptimeringar uppstod. Divisionalisering blev en ny trend på 1990-talet. I en division kunde flera kliniker samordnas kirurgi, geriatrik, psykiatri Kontentan av det beskrivna mönstret är att organisatoriska reformer tycks knutna till politiska och idémässiga cykler. Vissa tankar är politiskt korrekta. De förändringar som har genomförts i sjukvården har oftast genomförts i linjen med ganska svaga projektorganisationer. Förändringarna har oftast genomförts utan försöksverksamhet eller pilotfall. Förändringen genomförs samtidigt överallt, start 1 januari. Kunskaper om tidigare organisationsförändringar andra än de negativa förskjuts systematiskt. I arbetet med den nya reformen ingår att smutskasta den gamla. Det finns alltid motståndare till tidigare organisationsförändringar som hittar svagheter. SNS anlitade en engelsk forskargrupp för att studera den svenska sjukvårdskrisen (som alltid varit värre än någonsin). Gruppen kallade sin rapport The crisis that never was. SNS valde en annan titel Kännetecknande för förändringarna är att varje förändring tar fasta på någon specifik brist i det nuvarande systemet. Eftersom det alltid finns någon brist händer ingenting förrän en ny lösningskandidat uppenbarar sig. Men då kastar sig alla (som har tid) över den. Efter ett tag framstår något annat problem som allt mer besvärande och när en ny politiskt korrekt lösningsidé dyker upp kastar men sig över den. Det råder nu en ny situation brukar det heta. Den här utvecklingen kan beskrivas som ett kastande mellan ytterligheter, men den kan också sägas ge utrymme för radikala ändringar. Den systematiska glömskan har således sina poänger. Glömskan ger plats åt det nya. Utvärderingar kan ändå inte användas för att göra annat än marginella förändringar av ett system. De fungerar inte som underlag för drastiska förändringar. Verksamhetens komplexitet gör också att ingen lyckas skaffa sig en balanserad helhetsbild. Därför tar man fasta på en aspekt och försöker lösa den. Förenklade argument och renodlingar är också mest övertygande. En seminariedeltagare undrade hur det kommer sig att man inom andra offentliga samhällsområden tycks ha så svårt att överge vissa styrmodeller. Resultatstyrningen inom statsförvaltningen togs som exempel. Även om de flesta vet att den inte fungerar i praktiken håller man envetet fast vid den. Svaret blev att det antagligen inte dykt upp någon stark motkandidat. Det finns kanske inte heller samma behov av att markera nya krafttag genom att göra förändringar såsom inom sjukvårdens område. En skillnad mellan offentlig och privat verksamhet är att de kraftfulla bytena när minnet kan tryckas ner sker i samband med byte av VD eller styrelseordförande. 17

18 Man brukar säga att denne har 18 månader på sig att göra en större förändring. Görs det inte då fastnar VD i den gällande strukturen. 18

19 Gabor Bruszt System för lärande i internationellt utvecklingssamarbete För att säkra att inte all erfarenhet från internationella utvecklingsprojekt hamnar i glömskans flod har det utvecklats ett omfattande administrativt system. Det är främst de utomstående utvärderingarna som erbjuder de bästa och de flesta tillfällena för organisatorisk inlärning. Det finns goda möjligheter att lära av projekt, men det kräver både administrativa system och god vilja från alla deltagande parter. Dialoger om resultatet där beställare, mottagare och utförare deltar måste planeras in tidigt i processen.) Internationellt utvecklingssamarbete är Big Business som omsätter 80 miljarder dollar per år. Utvecklingsarbetet bedrivs i tiotusentals projekt som pågår överallt i hela världen. Projekten varierar i storlek från mindre organisationsförändringar inom förvaltningen i Angola till byggande av ett gigantiska kraftverk i Kambora Bassa. Hur kan man bygga upp ett administrativt system som gör att de lärdomar som dras i ett projekt i en ända av världen kan tas till vara i ett annat projekt i en annan del av välden? Gradvis har biståndsorganisationer i hela världen byggt upp en tämligen fast administrativ struktur och terminologi för att hantera detta enorma inlärningsproblem. Systemet fungerar naturligtvis också som hjälpmedel att jämföra olika projekt mellan varandra i upphandlings- och anbudsfaserna samt för att följa projekten under genomförandet. Systemet syftar till att reglera det trepartsförhållande som alltid råder i ett internationellt utvecklingsprojekt. Beställare/finansiär Beställarna är vanligtvis OECD-länder eller organisationer knutna till dessa, såsom Världsbanken. Mottagare är de fattigare länderna och utförare är vanligtvis konsulter eller konsortier av olika slag. Detta är inslagen i projekthanteringssystemet: 1. Terms of reference, (allmänna riktlinjer) 2. Project document and contract 3. Logical framework matrix. 4. Monitoring arrangements 5. Independent external evaluations Mottagare Utförare I det tredje inslaget ryms mycket. Här regleras strukturerade mål, delmål och medel liksom mer allmänna förväntningar. Resultatkriterier preciseras liksom 19

20 insatsresurser och förväntat resultat i olika dimensioner (input och output).här beskrivs också risker som kan förändra projektets förutsättningar. Mycket av utvecklingsarbetet äger ju rum under osäkra politiska och ekonomiska förhållanden. Genom skrivingarna inom logical framework försöker man gardera sig så gott det går. Det fjärde momentet handlar om successiv uppföljning som görs inom själva projektet och där de tre parterna alla deltar, bl.a. genom att delta i olika kontrollstationer. Här anges tidpunkter för avstämningsmöten och etappbeslut I den femte punkten introduceras en fjärde part, en utomstående utvärderare som anlitas av beställaren. De båda sistnämnda punkterna syftar till att åstadkomma inlärning. En fråga som ofta ställs i dessa sammanhang är om organisationer verkligen kan lära sig eller om det bara är individer som lär sig. Det lärande som finns kvar i organisationen när individerna inte finns kvar är sådant som finns lagrat i olika tekniska system, informationssystem och rutiner. Strukturkapital är ett begrepp som ofta används. Somliga menar att det krävs en kris för att inlärning ska äga rum inom en organisation. Krisen gör att nya system och riktlinjer utformas som säkerställer att en motsvarande kris inte uppkommer på nytt. Andra menar att inlärning sker gradvis och systematiskt. Man finslipar sina system och sina rutiner. Det är främst de utomstående utvärderingarna som erbjuder de bästa och de flesta tillfällena för organisatorisk inlärning. Det görs tusentals utvärderingar varje år av internationella utvecklingsprojekt. Det har blivit en bransch i sig som sysselsätter massor av konsulter och forskare. Frågan är dock i hur stor utsträckning dessa utvärdering leder till organisatorisk inlärning hos beställare, mottagare och utförare. Det räcker ju inte att utvärderaren själv lär sig något. Meningen är att de tre parterna i utvecklingssamarbetet gradvis ska höja sin kompetens. Det finns en stor risk för att resultaten från utvärderingarna hamnar i glömskans flod. Hur ska detta undvikas? Den viktigaste förutsättningen för att inlärning verkligen ska äga rum är att det råder ett positivt klimat i förhållande till utvärderingarna och att det finns vissa processer som underlättar systematisk inlärning. Utvärderingen måste vara relevant för de inblandade parterna. Det innebär t.ex. att den måste avse variabler som uppfattas som meningsfulla. Det är viktigt att ledningen inom de olika deltagande parterna uppfattar att man mäter rätt saker. Det senare är ofta mycket svårt eftersom parterna kan ha olika värderingar av vad som är relevant. Man måste undvika missförstånd och misstolkningar av resultat. Därför är det viktigt att på ett tidigt stadium diskutera vilka kriterier som ska användas och med vilka metoder man ska mäta. Risken är stor att en utvärdering leder till tidigare 20

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2014

Verksamhetsplan och budget 2014 Verksamhetsplan och budget 2014 Om Lunds samordningsförbund Lunds Samordningsförbund startade sin verksamhet i juni 2009 och är en fristående juridisk person. Medlemmar i Lunds Samordningsförbund är Försäkringskassan,

Läs mer

Kommittédirektiv. Inrättande av en delegation mot segregation. Dir. 2017:33. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017

Kommittédirektiv. Inrättande av en delegation mot segregation. Dir. 2017:33. Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017 Kommittédirektiv Inrättande av en delegation mot segregation Dir. 2017:33 Beslut vid regeringssammanträde den 23 mars 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Effektiv vård (SOU 2016:2)

Effektiv vård (SOU 2016:2) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-02-19 S2016/00212/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Effektiv vård (SOU 2016:2) Sammanfattning av Statskontorets remissvar Statskontoret delar

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Ett uppdrag växer fram

Ett uppdrag växer fram Ett uppdrag växer fram Den 2 juni 1994 slog riksdagen fast att människor som har psykiska funktionshinder vill, kan och skall leva i samhället. Beslutet hade föregåtts av en längre tids utredande, först

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare

Läs mer

Utbildningsdepartementet (5) Dnr:

Utbildningsdepartementet (5) Dnr: Utbildningsdepartementet 1 (5) Delredovisning av uppdrag om att genomföra insatser för att förbättra det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan i syfte att stödja elevernas utveckling

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157 Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté

Läs mer

Kommittédirektiv. Samordning, utveckling och uppföljning för en stärkt minoritetspolitik. Dir. 2018:86

Kommittédirektiv. Samordning, utveckling och uppföljning för en stärkt minoritetspolitik. Dir. 2018:86 Kommittédirektiv Samordning, utveckling och uppföljning för en stärkt minoritetspolitik Dir. 2018:86 Beslut vid regeringssammanträde den 23 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska närmare

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt administrativa utvecklingsprojekt Dokumentet uppdaterat oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)

Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2017-05-31 S2017/02040/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Cirkulärnr: 1996:188 Diarienr: 1996/3449. Datum:

Cirkulärnr: 1996:188 Diarienr: 1996/3449. Datum: Cirkulärnr: 1996:188 Diarienr: 1996/3449 Handläggare: Sektion/Enhet: Datum: 1996-12-12 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Skola och barnomsorg Kommunstyrelsen Arbetsmarknadsansvarig Gymnasieskolan Inköp Komvux

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1 Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1 Bakgrunden - sammanfattad i fem punkter De kommunala arbetsmarknadsenheterna står inför stora utmaningar och

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47) och En lärande tillsyn (SOU 2018:48)

Med tillit växer handlingsutrymmet (SOU 2018:47) och En lärande tillsyn (SOU 2018:48) REMISSVAR 1 (6) DATUM 2018-10-22 ERT DATUM 2018-06-28 DIARIENR 2018/146-4 ER BETECKNING Fi2018/02431 Regeringskansliet Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning, Kommunenheten 103 33 Stockholm

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna - en sammanfattning 1 Bakgrund Frågan om frilansarnas sociala trygghet är en fråga som funnits på agendan länge. Frilans Riks har arbetat med den sedan

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning

Det svenska politiska systemet. Regering och statsförvaltning Det svenska politiska systemet Regering och statsförvaltning Uppläggning Regeringsbildning Regeringen och regeringskansliet Regeringens arbete: beredning av beslut Den offentliga förvaltningen: det svenska

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2015

Verksamhetsplan och budget 2015 Verksamhetsplan och budget 2015 Om Lunds samordningsförbund Lunds Samordningsförbund startade sin verksamhet i juni 2009 och är en fristående juridisk person. Medlemmar i Lunds Samordningsförbund är Försäkringskassan,

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Egenanställning- en ny väg in på arbetsmarknaden

Egenanställning- en ny väg in på arbetsmarknaden Egenanställning- en ny väg in på arbetsmarknaden Frilans Finans Inledning Egenanställning är en snabbt växande sysselsättningsform, mittemellan anställning och eget företagande. Genom egenanställning skapas

Läs mer

Handledning till projektorganisation

Handledning till projektorganisation 2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas

Läs mer

Mål- och verksamhetsutveckling

Mål- och verksamhetsutveckling Mål- och verksamhetsutveckling 2019-04-02 Emma Lindblad, kommunstrateg MÅL- OCH VERKSAMHETSSTYRNING Politikens uppdrag är att omsätta folkvilja till faktisk handling. Det handlar då om att prioritera samt

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

Äldreuppdraget i Östergötland

Äldreuppdraget i Östergötland Äldreuppdraget i Östergötland Samverkan mellan landstinget och alla kommuner i länet ambitioner, framgångsfaktorer och erfarenheter Lars Olof Johansson landstingspolitiker sedan 1991 Torbjörn Holmqvist

Läs mer

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta

Läs mer

En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)

En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-11-29 U2016/04660/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Kulturen och den politiska styrningen. Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016

Kulturen och den politiska styrningen. Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016 Kulturen och den politiska styrningen Kulturproduktionens villkor Karlstad 15 september 2016 Armlängdsprincipen För att politikerna inte ska kunna styra innehållet i kulturverksamheten fastställer den

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Debatt om fler vägar in på arbetsmarknaden Anna Kinberg Batra 16 mars 2016

Debatt om fler vägar in på arbetsmarknaden Anna Kinberg Batra 16 mars 2016 Debatt om fler vägar in på arbetsmarknaden Anna Kinberg Batra 16 mars 2016 Anförande debatt 16 mars Inlägg 1: I dag går över 4 700 000 människor i Sverige till jobbet. För någon timme sedan satte sig ett

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 1 Under seminariedagarna som arrangerades i Trysil, Norge, den 22-23 oktober av Gränskommittén Hedmark Dalarna var temat demografi.

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Samarbetsavtal mellan Stockholms stad och Stockholms Akademiska

Samarbetsavtal mellan Stockholms stad och Stockholms Akademiska PM 2012:2 RI (Dnr 003-2187/2011) Samarbetsavtal mellan Stockholms stad och Stockholms Akademiska Forum (StAF) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Stockholms stad avtalar

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Välkommen till Svenska ESF-rådet

Välkommen till Svenska ESF-rådet Välkommen till Svenska ESF-rådet ESF-rådet i korthet Cirka 130 medarbetare i åtta regioner Huvudkontor i Stockholm Myndigheten förvaltar: Europeiska Socialfonden Fead fonden för dem som har det sämst ställt

Läs mer

Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket

Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Lathund #2 för framgångsrikt påverkansarbet ingår Svenska Ridsportförbundets satsning för att stärka dialogen mellan ridklubbar och beslutsfattare.

Läs mer

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås

Läs mer

Tillitsdelegationen lämnar stafettpinnen vidare

Tillitsdelegationen lämnar stafettpinnen vidare 1 Tillitsdelegationen lämnar stafettpinnen vidare Jag fick i torsdags förmånen av att vara på plats när Tillitsdelegationens ordförande Laura Hartman lämnade över sitt huvudbetänkande Med tillit växer

Läs mer

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet UTLYSNING 1 (6) Dnr 2018-000907 Avdelningen för energieffektivisering Enheten för resurseffektivt samhälle Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet Energimyndigheten utlyser medel för att upprätta

Läs mer

Socialfondsprogrammet

Socialfondsprogrammet Socialfondsbroschyr 2015.indd 1 Europeiska socialfonden 2014 2020 2015-03-26 11:21 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

5 Tertialrapport för arbetsmarknadsnämnden AMN

5 Tertialrapport för arbetsmarknadsnämnden AMN Sida 5 (10) 5 Tertialrapport 2 2018 för arbetsmarknadsnämnden AMN 2017-0297-01.02 Arbetsmarknadsnämndens beslut 1. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att begära budgetjustering för en sänkning av intäktskravet

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Vivi Jacobson-Libietis. Enheten för tillväxt och regional utveckling

Vivi Jacobson-Libietis. Enheten för tillväxt och regional utveckling Cirkulärnr: 2000:89 Diarienr: 2000/1973 P-cirknr: 2000:20 Nyckelord: Växtkraft mål 3 Handläggare: Sektion/Enhet: Hans Granqvist Vivi Jacobson-Libietis Datum: 2000-08-18 Mottagare: Rubrik: Arbetsgivarpolitiska

Läs mer

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är

Läs mer

En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle

En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Bilaga En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle MFD:s förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet Myndigheten för delaktighet Myndigheten

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:334 av Berit Högman m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Värmland Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13

Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13 1(5) Miljödepartementet m.remissvar@regeringskansliet.se Gunilla.Blomquist@regeringskansliet.se Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13 (Er beteckning: M2019/00661/S)

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Rapport om ungdomsinflytande

Rapport om ungdomsinflytande Rapport om ungdomsinflytande På förbundsstämman 2009 uppdrogs åt Svenska Scoutförbundet styrelse att ta fram en rapport som visar hur ungdomsinflytandet fungerar idag. I rapporten har även tankar om hur

Läs mer

Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Finansmarknadsråd Dir. 2006:44 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget Ett råd bestående av ledamöter - kunniga i finansmarknadsfrågor - från akademi,

Läs mer

Politiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg

Politiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg Politiskt ledarskap Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg Det här är vårt uppdrag Fullmäktige är regionens högsta beslutande organ som har det yttersta ansvaret för ekonomin och verksamhetens inriktning.

Läs mer

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP)

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP) PM 2011:55 RI (Dnr 335-1498/2010) Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är

Läs mer

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-10-06 S2016/04598/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets

Läs mer