Projekt eller fasta strukturer? - om styrning av offentlig och privat verksamhet. Referat från ett seminarium. Rapport 2004:01

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt eller fasta strukturer? - om styrning av offentlig och privat verksamhet. Referat från ett seminarium. Rapport 2004:01"

Transkript

1 Rapport 2004:01 Projekt eller fasta strukturer? - om styrning av offentlig och privat verksamhet Referat från ett seminarium

2 Rapport 2004:01 Projekt eller fasta strukturer - om styrning av offentlig och privat verksamhet Referat från ett seminarium

3 Utgivningsår: 2004 ISBN: Denna rapport kan beställas från avdelningen för regional utveckling, Länsstyrelsen i Stockholms län, tel Besök också vår webbplats

4 Innehållsförteckning Förord 5 TEMA 1 Stora projekt i en komplex beslutsmiljö 9 Stora projekt i Stockholmsregionen då och nu Ingemar Josefsson TEMA 2 Utredningsväsendet som projektmodell 11 Kommittéväsendet en metod för förändringsarbete inom den offentliga förvaltningen med anor från 1600-talet Marja Lemne TEMA 3 Projekt och lärande 16 Projekt som institutionaliserad glömska Anders Söderholm Från utvecklingsexpert till upphandlingsexpert Gabor Bruszt TEMA 4 Miljardpaket och projektduttande 22 Exposé över statliga paket. Kort inledning Tomas Stavbom Två miljarder till integration i storstadsförorter Tommi Riihonen. Kunskapslyftet som modell och metod adhocrati eller byråkrati? Simon Andersson TEMA 5 Organiserad struktur och hälsoproblematiken 28 Formaliserad samverkan en fungerande bastard mellan projekt och linje Ola Wiktorson Är det dags för ett nationellt Ohälsoprojekt? Jan Grönlund Föreläsarna 33 4

5 Förord Under senare år har styrning genom projekt blivit allt vanligare i offentlig verksamhet. Projektstyrning tillämpas exempelvis vid fördelning av resurser till lokala investeringsprogram, inom regional utveckling och inom forskning på universitet och högskolor. Medlemskapet i EU har ytterligare bidragit till en projektifiering av utvecklingsinsatser. Uttryck som projekttrötthet, ansökarelände och projektduttande är inte helt ovanliga. Styrning med projekt förekommer parallellt med en allmänt accepterad målstyrning av statlig och kommunal verksamhet, utan att någon offentlig debatt förts om de dubbla styrmekanismernas konsekvenser. För att fördjupa förståelsen för denna utveckling arrangerade Länsstyrelsen i samverkan med Svenska ProjektAkademien seminariet Projekt eller fasta strukturer den 27 november Det övergripande syftet med seminariet var att problematisera och utifrån olika exempel beskriva projektstyrning som företeelse i samhället och försöka strukturera olika utvecklingslinjer. Finns det en medveten strategi bakom den ökade projektstyrningen? Hur förhåller sig projektstyrning till exempelvis målstyrning? När är projektstyrning en effektiv styrform och när är den det inte? Målet med seminariet var att bidra med underlag till bredare debatt och forskning om projekt som styrmedel inom privat och offentlig sektor. Seminariet har därför dokumenterats i denna skrift. Peter Gorpe, gorpe research ab, har svarat för planering och dokumentation av seminariet. Utbildningsdirektör Tomas Stavbom vid Länsstyrelsens avdelning för regional utveckling har varit projektledare. Stockholm i januari 2004 Kjell Haglund Utvecklingsdirektör 5

6 Torbjörn Wenell Inledning Svenska ProjektAkademien har till uppgift att främja utveckling och tillämpning av projektformen i svenskt arbetsliv. Akademien är en mötesplats för personer med hög kompetens inom ämnesområdet projektledning. Tillsammans vill vi sprida kunskaper om potentialerna i en omfattande användning av projektformen. Dagens seminarium är ett led i just denna strävan. Peter Gorpe och Torbjörn Wenell. Fotograf: Sven Antvik. Välkomna till dagens seminarium om projekt i offentlig miljö. Seminariet är ett samarrangemang mellan Länsstyrelsen och Svenska ProjektAkademien. Svenska ProjektAkademien har till uppgift att främja utveckling och tillämpning av projektformen i svenskt arbetsliv. Akademien är en mötesplats för personer med hög kompetens inom ämnesområdet projektledning. Ledamöterna är handplockade tekniker, ekonomer, beteendevetare och humanister från näringsliv, offentlig förvaltning, universitet och högskolor och vi är alla förvissade om att det går att göra företag och förvaltningar effektivare genom att starkare utveckla projekttänkandet. Vi följer kunskapsutvecklingen inom området och försöker stimulera initiativ till forskning och utveckling, framför allt i samarbete mellan högskolor, universitet och näringsliv. Tillsammans vill vi sprida kunskaper om potentialerna i en omfattande användning av projektformen. Dagens seminarium är ett led i just denna strävan. Hans-Christian Kolsum Fotograf: Sven Antvik En av akademiens mest uppmärksammade insatser är att varje år utse Årets Projektledare. I år blev det från SAS. Hans-Christian har varit projektledare för introduktionen av fyra olika modeller av Airbus inom SAS. Projektet omsatte 14 miljarder kronor och engagerade mer än 1000 personer över hela världen. Det blev, som ni förstår, ett mycket lyckat projekt. I kväll kommer landshövding Mats Hellström att dela ut utmärkelsen vid en tillställning på Tessinska Palatset. Jag vill passa på att så inledningsvis tacka Länsstyrelsen och då i första hand Tomas Stavbom för att vi har fått komma hit. Jag vill också tacka Peter Gorpe för att han har hjälpt till att skapa ett spännande program. Än en gång välkomna till vad vi hoppas ska bli en intressant och givande dag. 6

7 Peter Gorpe 1000 projekt för utveckling - systematisk förnyelse eller kaos? Den för svenska förhållanden extrema arbetslösheten i början och mitten av 1990-talet, öppningen mot det forna Sovjetimperiet samt Sveriges medlemskap i EU. Det var tre på varandra överlagrande händelser som bidrog till en explosiv ökning av projekt för tillväxt och minskad arbetslöshet När jag jobbade på Länsstyrelsen och när arbetslösheten drabbade Sverige i början på 1990-talet startade en febril jakt på projekt som skulle minska arbetslösheten på kort sikt och stimulera tillväxten i näringslivet på längre sikt. Jakten efter nya jobb och efter motorer för tillväxt fortsatte. Länsstyrelsen i Stockholm fick särskilda medel för att stimulera småföretagens tillväxt. Inom arbetsmarknadsverket fanns en ganska rejäl pott för otraditionella åtgärder. Om småföretag var det ena av 90-talets kodord, så var kompetensutveckling det andra. Det fanns alltså lösningskandidater - småföretag och kompetensutveckling - och pengar. Från alla möjliga håll sattes nya stimulanser och utvecklingsmedel in. Den borgerliga regeringen fördelade stora delar av löntagarfonderna i ett antal förnyelsefonder, KK-stiftelsen, Teknikbrostiftelsen m.fl.. Projektsystemet fick en ny vitamininsprutning när Sovjetimperiet rasade och när alla vände sina blickar österut. Ett helt nytt projektfält öppnar sig - en kombination av bistånd och egenutveckling. Regeringen sätter av pengar till en Östersjömiljard ur vilken pengar kan sökas. Så kommer Sverige med i EU och projekt för sysselsättning, regional utveckling och tillväxt får sig ytterligare en skjuts. I tider av kris och handlingsfokusering känner sig alltfler politiska aktörer manade att visa handlingskraft och anslå pengar till olika projekt inom sina respektive områden, men vanligtvis med huvud- eller bisyfte att främja sysselsättning, småföretagsutveckling, kompetensutveckling, IT-kompetens, kvinnor, nätverk o. dyl. Detta lockar naturligtvis fram olika samhällsentreprenörer och projektägare - vilket ju är meningen. Samtidigt bidrar dessa i sin tur till att skapa ett tryck på potentiella finansiärer. Vi på Länsstyrelsen försökte ha viss överblick över olika program och finansieringskällor. Vi såg hur det växte upp det ena underbemannade sekretariatet efter det andra ofta försedda med överdimensionerade styr- och referensgrupper. I en anda av lätt förtvivlan skrev jag en intern PM med titeln 1000 projekt för sysselsättning och tillväxt - systematisk förnyelse eller salig röra? När Torbjörn Wenell tog kontakt med Tomas Stavbom på Länsstyrelsen erinrade sig Tomas den promemorian och det är den problematiseringen av projektandet i samhällsutvecklingen som utgör dagens tema. Ibland undrar man om projektet med sina ovedersägliga fördelar har blivit norm och linjen undantaget. 7

8 Det var med viss förtjusning jag noterade att frågeställningen inte var unik för den offentliga förvaltningen. I Torbjörns bok Wenell om projekt återges en bild som utformades för 30 år sedan och som illustrerar att man också inom ett företag eller förvaltning ofta har så många personer i olika projekt att man måste hitta mer eller mindre starka samordnande mekanismer mellan linjen och projekten. En omskriven, men svåradministrerad modell, är matrisorganisationen. Vi kommer nu att få höra ett antal exempel på hur man försöker hitta den lyckliga kompromissen mellan linjeorganisationens stabilitet och kontinuitet och projektorganisationens möjlighet till förnyelse. För att ge lokalfärg åt seminariet ska vi börja med en beskrivning av hur ett par stora och välkända Stockholmsprojekt har hanterats. 8

9 Ingemar Josefsson Stora projekt i en politisk miljö Det pågår ett arbete innan det ens finns ett projekt. Det är viktigt. Det gäller att formulera projekttanken när tiden är mogen och ta vara på gynnsamma tillfällen. Det har jag lärt mig av Hjalmar Mehr. När man ska driva ett komplext projekt framåt gäller det att bli trodd. Och för att bli trodd måste man själv tro på projektet Den stabilitet, som den tidigare politiska modellen med samregerande gav, var en förutsättning för att Globen-projektet kunde föras i hamn. Varför lyckas vissa projekt de går på räls, säger man medan andra kör fast. Jämför Globen med Dennispaketet. Är det slump och lycklig timing eller målmedvetet arbete och god organisation som förklarar skillnaden? Det finns naturligtvis inslag av både tur och skicklighet i de flesta projekt, men det är inte bara en slump som gör att man lyckas ibland. Och det finns inga projekt som går på räls! För min personliga del har det varit av stor betydelse att jag haft erfarenhet av arbete på alla politiska nivåer kommun, landsting och stat. Min läromästare var Hjalmar Mehr. Han visste att det gällde att lansera ett förslag vid rätt tillfälle. Det är timing, men inte tur. Det pågår ett arbete innan det ens finns ett projekt. Det är viktigt. Det gäller att formulera projekttanken när tiden är mogen och ta vara på gynnsamma tillfällen. Ett exempel är stadsteatern. Tanken på en ny stadsteater i Stockholm hade funnits länge. När så riksdagen behövde nya lokaler i samband med enkammarriksdagens införande fanns det en möjlighet för staden att få draghjälp av staten med bygget av den nya stadsteatern som inledningsvis användes som riksdagshus. Globen fick draghjälp av VM i hockey, men projektet hade en lång bakgrundshistoria. Gamla Hovet behövde repareras, bl.a. efter en brandinspektion framstod klart att det skulle bli en dyr affär. Tanken att bygga något helt nytt tedde sig naturlig. Den ingick också i en regionalpolitisk tanke inom Stockholm, där vi ville förstärka de södra delarnas attraktionskraft. Huddinge sjukhus och försöket att etablera ett utvecklingscentrum för energi i Skrubba i sydöstra regiondelen ingick i strategin. Många inom näringslivet hade då väldigt diffusa uppfattningar om avstånd. Man trodde att Johanneshov låg lika långt från Stockholm Centrum som Kista! När vi kommit en bit på väg aktualiserades VM. Det engagerade hockeyförbundet starkt, medan staden var lite mer avvaktande. Det var bra. Om staden hade varit alltför entusiastisk hade projektet riskerat att tyngas ner av de krav som olika intressenter skulle ha lagt fram. Nu var de mer försiktiga. Det var viktigt att inte hänga upp alltför mycket på idrottsevenemang. Globenområdet skulle stå på flera ben kultur, affärer och underhållning. 9

10 En förutsättning för att vi lyckades var att staden genom idrottsförvaltningen ägde marken och kunde köpslå med byggherrar och fastighetsägare om byggrätter. Hade vi släppt marken till fastighetskontoret som de ville hade det inte gått lika bra. Globen var till stora delar min egen baby. Politiskt sett hade jag stöd, men mest i form av att mina partikollegor och moderaterna lät mig hållas. Hade det gått över styr är jag inte säker på att stödet varit särskilt starkt. Det var viktigt att jag satt kvar som borgarråd, även när vi inte längre var i majoritet. Jag är övertygad om att projektet inte genomförts eller i vart fall tappat styrfart om man bytt ansvarigt borgarråd. På så vis var den stabilitet som det gamla samregerandet i Stockholms stadshus gav avgörande för projektets framgång. Många var nog lite skeptiska under ytan. Det var t.ex. ingen lätt uppgift att övertyga de internationella intressenterna att vi verkligen skulle bli klara med arenan i tid. Vi hade ju bara en skiss att visa upp när vi fick VM. Här gällde det att bli trodd. Och för att bli trodd måste man själv tro på projektet. Och det gjorde jag. Det finns ofta en tveksamhet hos arkitekter och byggherrar menar han verkligen allvar? Är han kapabel att genomföra det här? Med Stadsteatern förhöll det sig annorlunda än med Globen. Här var jag inte projektledare, snarare ett slags ekonomisk garant. Många var emot att flytta Stadsteatern till Sergels torg. Det hade ju visat sig att lokalerna fungerade utmärkt som kongresslokaler och många tyckte att det var detta som lokalerna skulle användas till. Motståndet från bl.a. (m) var så starkt att det närmast blev ett plusvärde för projektet! Ser man på Dennisöverenskommelsen i förhållande till dessa två exempel är det uppenbart att den stora bristen var att staten i Dennisfallet aldrig var en part. Så snart Dennis gjort sitt försvann staten som part. Mina slutsatser när det gäller att bedriva stora projekt i en komplex och politisk miljö är i sammanfattning Man måste tro på projektet Projektet måste stå på flera ben Utomstående måste lita på att man menar allvar Man bör vara ombud för andra intressenter i projektet och inte sätta sina egna intressen först 10

11 Marja Lemne Kommittéer, utredningar, delegationer, expertgrupper, råd av olika slag kärt barn har många namn Först en kuggfråga. En mycket känd svensk politiker har skrivit detta om kommittéerna. Vem?.Kritiken kan, såsom här förut redan en gång är nämnt, i stället riktas mot kommittéernas sätt att arbeta, inte minst mot förväxlingen av långvarighet med grundlighet. Svaret får vi först i slutet av detta pass. Kommittéväsendet kan ses som ett slags antik projektorganisation som i Sverige har mer än 400 år på nacken. En väl beprövad metod alltså. Men det finns invändningar. En är att det fria tänkandet har institutionaliserats, ja kanske till och med monopoliserats av staten genom de offentliga kommittéerna. Kanske är det därför vi i Sverige har mycket färre tankesmedjor eller think-tanks än i många andra länder. För regeringen är det praktiskt att kommittéerna är så nära att de är påverkbara, men ändå på armlängds avstånd. Projekt tillsätts/används för att hantera en viss fråga eller vissa frågor snabbare och smidigare än att gå via den reguljära linjeorganisationen. Eller när en fråga kräver snabb lösning och/eller skär över många enheter i linjen. Var i skalan linje projekt ligger kommittéerna? Kommittéerna är i vissa avseenden strängt reglerade. De är tillfälliga myndigheter. De har t.ex. skyldighet att upprätta ett eget diarium någon som många journalister inte tycks veta om. Linjeorganisation Renodlade projekt Kommitté tillfällig myndighet Är det så att man i kommittén förenar det bästa av två organisationstyper, eller kanske det värsta hos dem båda? 11

12 Kommittéväsendet kan ses som ett slags antik projektorganisation som i Sverige har mer än 400 år på nacken. Kommittéerna går under många olika namn råd, kommission, utredning, delegation. Formellt finns egentligen bara två former. Den ena är parlamentariska utredningar med en ordförande och en grupp där bl.a. riksdagsledamöter och andra politiker ingår. Gruppen fattar kollegiala beslut. Den andra formen är särskild utredningsman, som fattar beslut i enrådighet, men oftast har en referensgrupp eller expertgrupp kopplade till sig. Kommittéväsendet kritiseras då och då. Särskilt känt är den s.k. kommittéslakten på 1920-talet. Mindre känd, men ungefär lika omfattande var den upprensning som gjordes i början på 1980-talet. Men kostnaderna för själva kommittéerna är inte höga. Antalet nya utredningar per år har under senare år varierat mellan 80 och 100 stycken. Mängden utredningar eller deras kostnader är inte så mycket att bråka om. Vad man kan vara mer kritisk till är att det stora arbete som läggs ner ofta inte kommer till användning och att samma sak utreds om och om igen. En annan invändning är att det kan hävdas att det fria tänkandet har institutionaliserats, ja kanske till och med monopoliserats av staten genom de offentliga kommittéerna. Detta kan vara anledningen till att vi i Sverige har mycket färre tankesmedjor eller think-tanks än i många andra länder. Samtidigt är de en bärare av vår svenska kooperativa tradition och Saltsjöbadsanda. Kommittéerna utgör en arena för parlamentariska diskussioner. Jag tror inte att det svenska pensionssystemet hade kunnat förändras så dramatiskt om inte frågan under många år hade hanterats i en rad parlamentariska utredningar. En tendens under senare år är dock att de parlamentariska utredningarna har minskat i antal, medan enmansutredningarna har ökat. Det kan tolkas som att utredningsväsendet förts närmare Regeringskansliet. Det är lättare att ha styrning på en utredningsman än på en hel kommitté. Minskningen av parlamentariska utredningar innebär därmed också att man går miste om en viktig arena där riksdagsmän och andra ledande politiker fått möjlighet att gå ned i och få praktiskt inblick och kunskaper inom olika samhällsområden. Sverige har väldigt små departement. Däremot många och stora myndigheter. Helt felaktigt brukar dessa ibland kallas fristående myndigheter. Alla myndigheter är fristående och självständiga när det gäller handläggningen av enskilda ärenden. Men det innebär stor offentlighet och mindre möjligheter påverka arbetet om ett uppdrag läggs på myndigheter. Detta kan vara en förklaring till att regeringen lägger många uppdrag på kommittéerna och inte utnyttjar de utredningsresurser som finns i myndigheterna. Kommittéerna är på armlängds avstånd från departementen, men närmare och mer åtkomliga för påverkan än myndigheterna Syftar kommittéerna också till att föra undan frågor från den politiska agendan, särskilt inför ett val? Hans Bergström, DN:s tidigare chefredaktör, menade i sin doktorsavhandling att detta mönster framgick vid maktskiftena mellan borgerliga och socialdemokratiska regeringar 1976 resp Detta mönster förefaller dock inte vara konstant. Under de allra senaste åren och särskilt inför valet 2002 tycks det dock som om många kommittéer fick förlängda uppdrag. Det kan vara ett tecken på att man inte ville få upp vissa frågor i valrörelsen. 12

13 De svenska kommittéerna är inte unika, vi har under historiens gång kunnat hitta motsvarande i bl.a. Danmark, England och Finland. Där har man dock till stor del gått ifrån kommittémodellen och fört utredningsarbetet närmare ministerierna. Danskarna ansåg att kommittéerna arbetade för långsamt, för självständigt och att resultaten därför ofta var överspelade när de äntligen presenterades. Man arbetar inom utskott, s k utvalg i regeringen. I ett utvalg ingår kanske 3-4 ministrar och ministerier. Projekten är ofta kopplade till ett sådant utvalg. Sekretariatsfunktionen ligger vanligen på finansministeriet. En princip är att den som jobbar som sekreterare i ett projekt inte lösgörs helt från sin ordinarie tjänst. Vederbörande ska jobba halvtid kvar i linjen just för att säkerställa att det sker en kunskapsöverföring mellan projektarbetet och det löpande linjearbetet. Även i Finland har man huvudsakligen övergivit kommittémodellen och i stället arbetar man med stora paraplyprojekt i departementen där t.ex. akademisk expertis är anställd. T ex i statsministerns kansli finns flera professorer anställda. Jag ser också en tendens i Sverige att allt mer utvecklingsarbete bedrivs i projektform inom departementen. Jag jobbar t.ex. själv just nu med något som utgör ett slags mellanform mellan projekt och politiskt samordningsarbete för att försöka få fram en reform inom vuxenutbildningens område, en fortsättning av tanken på kompetenskonton. Annars kan man generellt säga att Regeringskansliet är dåligt på att arbeta över sektorgränserna. Varje departement skriver sina direktiv, som i och för sig delas för gemensam beredning innan de kan beslutas av regeringen. Det finns exempel på att utredningar som spänner över flera departement inte kunnat tillsättas. I stället har varje departement tillsatt sin utredning, som sedan får i uppgift att samverka. På så vis konserverar linjestrukturen i departementen också utvecklingsarbetet. Varför las ESO ner? ESO var formellt en kommitté. Först kan konstateras att formen gjorde det lättare för regeringen att lägga ner ESO. Hade det varit en myndighet eller ett institut hade det varit svårare. Man kan kanske tycka att ESO hade gjort sitt. Det skadar aldrig att röra om lite i grytan. Möjligen kan också sägas att ESO:s rapporter kom att användas allt mindre. Mer konspiratoriska tolkningar är att ESO-rapporterna ibland var för regeringskritiska. Jag tror dock inte att detta var ett huvudmotiv. När Ted Heath var premiärminister i England inrättades t.ex. flera interna utredningsgrupper med stor frihet att bedriva kritiskt tänkande. Dessa avvecklades så småningom av senare av Thatcher. Om skälet var det som man kan ana bakom titeln på en känd bok av Aron Wildavsky menar Speaking truth to power eller om hon bara tyckte att de hade gjort sitt är svårt att veta. Låt mig avsluta med några slutsatser som vi drog i den ESO-rapport som handlade om kommittéväsendet - Kommittéerna och bofinken. Slutsatserna formulerades som ett avvisande av ett antal myter om kommittéverksamheter. 13

14 Myt 1: Kompromisser och konsensus den viktigaste uppgiften Kommittéernas traditionella roll som kompromiss- och konsensusskapare lever kvar men har minskat i betydelse av två skäl; dels ett ökat antal enskilda utredare med andra typer av uppgifter, dels att organisationerna har börjat söka sig till nya arenor där man kan påverka det politiska beslutsfattandet. Myt 2: Kommittéväsendets uppgift är att lösa stora politiska frågor Kommittéerna används i ökad utsträckning för många olika typer av frågor, inte bara stora politiska frågor. Myt 3: Det finns bara två typer av kommittéer Formellt finns bara två typer av utredningar kommittéer och uppdrag till särskilda utredare. I praktiken förekommer dock många olika namn och beteckningar. Inflationen i benämningarna inom kommittéväsendet synes ha ökat under senare år. Myt 4: Kommittéväsendet är mycket omfattande Kommittéväsendet är inte stort om man ser till de årliga kostnaderna. Däremot kan det enligt vår bedömning kanske finnas alltför många kommittéer eftersom en så stor mängd frågor och frågor av skilda slag inom varje tänkbart verksamhetsområdet behandlas inom ramen för kommittéväsendet. Myt 5: Alla frågor bör lösas av en kommitté Alla frågor stor som små hanteras numera på nytt av kommittéerna. Modellen tycks dock ha problem att hantera nya områden, t.ex. inom EU-arbetet. Myt 6: Många utredningar tillsätts före och efter valen Antalet tillsatta utredningar ökade kraftigt före valen 1992 och 1994 men inte Under det senaste decenniet har antalet tilläggsdirektiv ökat efter valen men nya utredningar har inte tillsats i större utsträckning än tidigare år Myt 7: Utredningarna kännetecknas av hög kvalitet och objektivitet Vi har funnit att stora kvalitetsbrister finns i utredningarna, framför allt i fråga om data, dokumentation, metoder och analys. Kommittéformen leder inte automatiskt till god kvalitet i utredningen. Myt 8: Politiska partier och intresseorganisationer deltar nästan alltid i kommittéerna Den tidigare starka trenden med ökande deltagande i utredningar från organisationsvärlden har brutits. Organisations- och partiföreträdarna är färre, samtidigt har många enmansutredare partipolitisk bakgrund. Myt 9: Nuvarande styrformer för kommittéerna fungerar bra Direktiven är många gånger otydliga och mångtydiga. De generella direktiven får inte något genomslag i utredningarna och de är heller inte på ett naturligt sätt integrerade i direktiven till respektive utredning. Myt 10: Det svenska kommittéväsendet är unikt Det svenska kommittéväsendet är kanske äldre än sina motsvarigheter i andra länder. Omfattningen av det svenska kommittéväsendet skiljer sig också. I såväl 14

15 Danmark, Finland som Storbritannien finns färre kommittéer. Beslutsunderlag i dessa länder tas i ökad utsträckning fram i andra former. I övrigt är det svenska kommittéväsendet alls inte unikt. Myt 11: Alternativ till kommittéerna saknas Alternativen kan vara arbetsgrupper och uppdrag till myndigheter liksom projekt inom departementen. Dock har vi i Sverige brist på fristående utrednings- och forskningsstiftelser, s.k. Think Tanks. Vem var den svenska politikern som i det inledande citatet kritiserade kommittéerna för att förväxla långsamhet med grundlighet? Ernst Wigforss När mina jämnåriga flickvänner fick smycken i konfirmationspresent fick jag Wigforss memoarer av min pappa 15

16 Anders Söderholm Projekt som institutionaliserad glömska Var tid har sin organisationslösning på modet. Kännetecknande för förändringarna är att varje förändring tar fasta på någon specifik brist i det nuvarande systemet. Det finns alltid någon brist, men det måste också finnas en lösningskandidat för att något ska hända. När den kandidaten dyker upp kastar sig de flesta över den. Då är all gammal kunskap bortglömd. Den systematiska glömskan har dock sina poänger. Den ger plats åt det nya. Mina exempel kommer att hämtas från organisatoriska reformer inom hälso- och sjukvården. Det är ett samhällsområde som kännetecknas av hög reformintensitet, där reformerna ofta genomförts som projekt. Typiskt är också att var tid har sin organisationslösning på modet. På 1960-talet handlade det om stora centrala planeringssystem, om kraftfull och snabb utbyggnad vilket krävde central investeringsplanering och central kompetensuppbyggnad. Det fanns ett behov av politiska viljeyttringar och kraftfulla beslut. Som en motreaktion kom under 1970-talet en decentraliseringsvåg där man satsade på basenheter och betonade behovet av högre kompetens på lägre nivåer i sjukvården. Man upptäckte att kostnadskontrollen hade blivit alltför detaljerad och beslutsvägarna alltför långa. Självreglering blev nyckelordet. På 1980-talet kom beställar - utförarmodellen i stor skala. Thatcherismen slog igenom på många områden i samhället. Man införde olika prismekanismer i förvaltningarna Rio-rubel. Kunskapen om vad olika ingrepp kostade ökade. 16

17 Den ökade interna konkurrensen uppfattades som stimulerande och effektivitetshöjande. Men denna modell hade också sina brister. En gallstenspatient kunde generera sju olika fakturor. Klinikerna upptäckte snart att det var lönsamt att bygga upp egna resurser i stället för att köpa av specialistavdelningar på sjukhusen. Resursutnyttjandet blev ineffektivt. Suboptimeringar uppstod. Divisionalisering blev en ny trend på 1990-talet. I en division kunde flera kliniker samordnas kirurgi, geriatrik, psykiatri Kontentan av det beskrivna mönstret är att organisatoriska reformer tycks knutna till politiska och idémässiga cykler. Vissa tankar är politiskt korrekta. De förändringar som har genomförts i sjukvården har oftast genomförts i linjen med ganska svaga projektorganisationer. Förändringarna har oftast genomförts utan försöksverksamhet eller pilotfall. Förändringen genomförs samtidigt överallt, start 1 januari. Kunskaper om tidigare organisationsförändringar andra än de negativa förskjuts systematiskt. I arbetet med den nya reformen ingår att smutskasta den gamla. Det finns alltid motståndare till tidigare organisationsförändringar som hittar svagheter. SNS anlitade en engelsk forskargrupp för att studera den svenska sjukvårdskrisen (som alltid varit värre än någonsin). Gruppen kallade sin rapport The crisis that never was. SNS valde en annan titel Kännetecknande för förändringarna är att varje förändring tar fasta på någon specifik brist i det nuvarande systemet. Eftersom det alltid finns någon brist händer ingenting förrän en ny lösningskandidat uppenbarar sig. Men då kastar sig alla (som har tid) över den. Efter ett tag framstår något annat problem som allt mer besvärande och när en ny politiskt korrekt lösningsidé dyker upp kastar men sig över den. Det råder nu en ny situation brukar det heta. Den här utvecklingen kan beskrivas som ett kastande mellan ytterligheter, men den kan också sägas ge utrymme för radikala ändringar. Den systematiska glömskan har således sina poänger. Glömskan ger plats åt det nya. Utvärderingar kan ändå inte användas för att göra annat än marginella förändringar av ett system. De fungerar inte som underlag för drastiska förändringar. Verksamhetens komplexitet gör också att ingen lyckas skaffa sig en balanserad helhetsbild. Därför tar man fasta på en aspekt och försöker lösa den. Förenklade argument och renodlingar är också mest övertygande. En seminariedeltagare undrade hur det kommer sig att man inom andra offentliga samhällsområden tycks ha så svårt att överge vissa styrmodeller. Resultatstyrningen inom statsförvaltningen togs som exempel. Även om de flesta vet att den inte fungerar i praktiken håller man envetet fast vid den. Svaret blev att det antagligen inte dykt upp någon stark motkandidat. Det finns kanske inte heller samma behov av att markera nya krafttag genom att göra förändringar såsom inom sjukvårdens område. En skillnad mellan offentlig och privat verksamhet är att de kraftfulla bytena när minnet kan tryckas ner sker i samband med byte av VD eller styrelseordförande. 17

18 Man brukar säga att denne har 18 månader på sig att göra en större förändring. Görs det inte då fastnar VD i den gällande strukturen. 18

19 Gabor Bruszt System för lärande i internationellt utvecklingssamarbete För att säkra att inte all erfarenhet från internationella utvecklingsprojekt hamnar i glömskans flod har det utvecklats ett omfattande administrativt system. Det är främst de utomstående utvärderingarna som erbjuder de bästa och de flesta tillfällena för organisatorisk inlärning. Det finns goda möjligheter att lära av projekt, men det kräver både administrativa system och god vilja från alla deltagande parter. Dialoger om resultatet där beställare, mottagare och utförare deltar måste planeras in tidigt i processen.) Internationellt utvecklingssamarbete är Big Business som omsätter 80 miljarder dollar per år. Utvecklingsarbetet bedrivs i tiotusentals projekt som pågår överallt i hela världen. Projekten varierar i storlek från mindre organisationsförändringar inom förvaltningen i Angola till byggande av ett gigantiska kraftverk i Kambora Bassa. Hur kan man bygga upp ett administrativt system som gör att de lärdomar som dras i ett projekt i en ända av världen kan tas till vara i ett annat projekt i en annan del av välden? Gradvis har biståndsorganisationer i hela världen byggt upp en tämligen fast administrativ struktur och terminologi för att hantera detta enorma inlärningsproblem. Systemet fungerar naturligtvis också som hjälpmedel att jämföra olika projekt mellan varandra i upphandlings- och anbudsfaserna samt för att följa projekten under genomförandet. Systemet syftar till att reglera det trepartsförhållande som alltid råder i ett internationellt utvecklingsprojekt. Beställare/finansiär Beställarna är vanligtvis OECD-länder eller organisationer knutna till dessa, såsom Världsbanken. Mottagare är de fattigare länderna och utförare är vanligtvis konsulter eller konsortier av olika slag. Detta är inslagen i projekthanteringssystemet: 1. Terms of reference, (allmänna riktlinjer) 2. Project document and contract 3. Logical framework matrix. 4. Monitoring arrangements 5. Independent external evaluations Mottagare Utförare I det tredje inslaget ryms mycket. Här regleras strukturerade mål, delmål och medel liksom mer allmänna förväntningar. Resultatkriterier preciseras liksom 19

20 insatsresurser och förväntat resultat i olika dimensioner (input och output).här beskrivs också risker som kan förändra projektets förutsättningar. Mycket av utvecklingsarbetet äger ju rum under osäkra politiska och ekonomiska förhållanden. Genom skrivingarna inom logical framework försöker man gardera sig så gott det går. Det fjärde momentet handlar om successiv uppföljning som görs inom själva projektet och där de tre parterna alla deltar, bl.a. genom att delta i olika kontrollstationer. Här anges tidpunkter för avstämningsmöten och etappbeslut I den femte punkten introduceras en fjärde part, en utomstående utvärderare som anlitas av beställaren. De båda sistnämnda punkterna syftar till att åstadkomma inlärning. En fråga som ofta ställs i dessa sammanhang är om organisationer verkligen kan lära sig eller om det bara är individer som lär sig. Det lärande som finns kvar i organisationen när individerna inte finns kvar är sådant som finns lagrat i olika tekniska system, informationssystem och rutiner. Strukturkapital är ett begrepp som ofta används. Somliga menar att det krävs en kris för att inlärning ska äga rum inom en organisation. Krisen gör att nya system och riktlinjer utformas som säkerställer att en motsvarande kris inte uppkommer på nytt. Andra menar att inlärning sker gradvis och systematiskt. Man finslipar sina system och sina rutiner. Det är främst de utomstående utvärderingarna som erbjuder de bästa och de flesta tillfällena för organisatorisk inlärning. Det görs tusentals utvärderingar varje år av internationella utvecklingsprojekt. Det har blivit en bransch i sig som sysselsätter massor av konsulter och forskare. Frågan är dock i hur stor utsträckning dessa utvärdering leder till organisatorisk inlärning hos beställare, mottagare och utförare. Det räcker ju inte att utvärderaren själv lär sig något. Meningen är att de tre parterna i utvecklingssamarbetet gradvis ska höja sin kompetens. Det finns en stor risk för att resultaten från utvärderingarna hamnar i glömskans flod. Hur ska detta undvikas? Den viktigaste förutsättningen för att inlärning verkligen ska äga rum är att det råder ett positivt klimat i förhållande till utvärderingarna och att det finns vissa processer som underlättar systematisk inlärning. Utvärderingen måste vara relevant för de inblandade parterna. Det innebär t.ex. att den måste avse variabler som uppfattas som meningsfulla. Det är viktigt att ledningen inom de olika deltagande parterna uppfattar att man mäter rätt saker. Det senare är ofta mycket svårt eftersom parterna kan ha olika värderingar av vad som är relevant. Man måste undvika missförstånd och misstolkningar av resultat. Därför är det viktigt att på ett tidigt stadium diskutera vilka kriterier som ska användas och med vilka metoder man ska mäta. Risken är stor att en utvärdering leder till tidigare 20

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Ett uppdrag växer fram

Ett uppdrag växer fram Ett uppdrag växer fram Den 2 juni 1994 slog riksdagen fast att människor som har psykiska funktionshinder vill, kan och skall leva i samhället. Beslutet hade föregåtts av en längre tids utredande, först

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Äldreuppdraget i Östergötland

Äldreuppdraget i Östergötland Äldreuppdraget i Östergötland Samverkan mellan landstinget och alla kommuner i länet ambitioner, framgångsfaktorer och erfarenheter Lars Olof Johansson landstingspolitiker sedan 1991 Torbjörn Holmqvist

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Vivi Jacobson-Libietis. Enheten för tillväxt och regional utveckling

Vivi Jacobson-Libietis. Enheten för tillväxt och regional utveckling Cirkulärnr: 2000:89 Diarienr: 2000/1973 P-cirknr: 2000:20 Nyckelord: Växtkraft mål 3 Handläggare: Sektion/Enhet: Hans Granqvist Vivi Jacobson-Libietis Datum: 2000-08-18 Mottagare: Rubrik: Arbetsgivarpolitiska

Läs mer

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Programkriterierna i Socialfondsprogrammet

Programkriterierna i Socialfondsprogrammet Programkriterierna i Socialfondsprogrammet Mervärden i projekten genom lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet och strategisk påverkan Författare: Svenska ESF-rådet med stöd av processtödet för

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda?

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda? antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013 Vad är en digital agenda? Till skillnad från en bredbandsstrategi tar den digitala agendan upp helheten kring IT. Allt från användandet,

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2015

Verksamhetsplan och budget 2015 Verksamhetsplan och budget 2015 Om Lunds samordningsförbund Lunds Samordningsförbund startade sin verksamhet i juni 2009 och är en fristående juridisk person. Medlemmar i Lunds Samordningsförbund är Försäkringskassan,

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Arbetsformer

Arbetsformer Arbetsformer 2014-2017 Delmi Delegationen för migrationsstudier ska verka i en anda av öppenhet och utveckla transparenta arbetsformer. Delegationen inrättades enligt kommittédirektiven (2013:102) för

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1 Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1 Bakgrunden - sammanfattad i fem punkter De kommunala arbetsmarknadsenheterna står inför stora utmaningar och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Det finns inget rätt från början! Intervju med Staffan Sjöström Årets Projektledare 2005

Det finns inget rätt från början! Intervju med Staffan Sjöström Årets Projektledare 2005 Det finns inget rätt från början! Intervju med Staffan Sjöström Årets Projektledare 2005 Torbjörn Wenell Sekreterare i Svenska ProjektAkademien wenell@projektkultur.se Scania framstår allt mer som ett

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-15 N2013/1260/ENT Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Utveckling av FRG-konceptet

Utveckling av FRG-konceptet samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

LYSKRAFT Avtal för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet

LYSKRAFT Avtal för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet LYSKRAFT Avtal för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet 2014-2016 Bakgrund och allmänna förutsättningar Mellan Norrköpings kommun (Kommunen) och Linköpings universitet (LiU) finns

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den

Läs mer

Här redovisas seminariets diskussioner tematiskt istället för i en kronologisk ordning.

Här redovisas seminariets diskussioner tematiskt istället för i en kronologisk ordning. Promemoria 2010-08-23 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen M Jo 1968:A Utredningssekreterare Katarina Schylberg Telefon 08-405 58 16 Mobil 070 304 57 07 Telefax 08-405 36 69 E-post katarina.schylberg@environment.ministry.se

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Handlingsplanen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, är vägledande för vilka frågor vi ska

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Nationalekonomernas oberoende en kommentar till Lars Jonung*

Nationalekonomernas oberoende en kommentar till Lars Jonung* LARS CALMFORS Nationalekonomernas oberoende en kommentar till Lars Jonung* I en artikel i föregående nummer av Ekonomisk Debatt diskuterar Lars Jonung hur nationalekonomerna ska kunna kombinera rollen

Läs mer

Kompetensrådsträff 2011-03-17

Kompetensrådsträff 2011-03-17 Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Kompetensrådsträff 2011-03-17 Inledning Det nationella kompetensrådet träffades för tredje gången dagen efter den nationella konferensen om Möjligheter,

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Från landstingspolitiker till regionpolitiker

Från landstingspolitiker till regionpolitiker Från landstingspolitiker till regionpolitiker Magnus Persson Senior rådgivare regional utveckling Region Örebro län f d regiondirektör Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Posten Fackföreningsrörelsen

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer