RIM-PROJEKTET (RIKTLINJER INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN) EN FYRAÅRSUPPFÖLJNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RIM-PROJEKTET (RIKTLINJER INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN) EN FYRAÅRSUPPFÖLJNING"

Transkript

1 FoU-rapport 2012/4 RIM-PROJEKTET (RIKTLINJER INOM MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN) EN FYRAÅRSUPPFÖLJNING Nima Najafi Regionförbundet Uppsala län

2

3 Sammanfattning RIM-projektet är Uppsala läns regionala kraftsamling för förbättring av missbruks- och beroendevården. December 2007 sattes projektet i rullning på initiativ av länets socialchefer och landstinget som en följd av bl a Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården. RIM-projektet drivs av Regionförbundet Uppsala län, enheten för välfärd- och FoU-stöd och finansieras med medel från länets alla kommuner och landstinget i Uppsala län. Projektet har även fått del av de utvecklingsmedel för implementeringen av riktlinjerna som regeringen har avsatt, genom att delta i ett utvecklingsarbete som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ansvarat för på nationell nivå under namnet Kunskap till praktik. Uppsala län var ett av de första län som deltog i arbetet. Sedan januari 2012 finansieras projektet enbart via medel från kommuner och landsting. I nuläget har projektet finansiering till och med Syftet med den här rapporten är att ge en redogörelse av RIM-projektets samtliga insatser, vad RIM-projektet har resulterat i samt att blicka framåt beträffande det fortsatta utvecklingsarbetet. Samtliga insatser inom RIM-projektet har framförallt fokuserat på kompetensutvecklig och samverkan. Under det gångna året har projektet även trappat upp engagemanget kring utvecklingen av brukarmedverkan. Enligt de uppföljningar som har genomförts och som redovisas i den här rapporten, har projektet varit framgångsrikt beträffande både kompetensutveckling och utveckling av samverkan samt flyttat fram positionerna gällande brukarmedverkan inom missbruks- och beroendevården bl a annat genom ett samarbete med RFHL-riks och RFHL i Uppsala län. Projektet har under de gångna åren erbjudit 1649 utbildnings- och metodstödsplatser. Utbildningarna har framförallt varit riktade till personal inom missbruks- och beroendevården i Uppsala läns samtliga kommuner och landsting. Användningen av de tre prioriterade metoderna, dvs ASI, MI och Aduit & Dudit, har fördubblats, vilket förmodligen sammanhänger med tillgång till metodstödet och utbildningsinsatserna. Detta har bidragit till viktiga framsteg när det gäller kompetensutvecklingen inom missbruks- och beroendeområdet men trots detta visar denna uppföljning att det fortfarande finns lika stort behov av utbildningar och stöd i metodandvändning. Vidare har projektet drivit ett länsomfattande arbete kring samverkan, inte minst via dess lokala arbetsgrupper (RIM-grupper) och regionala styrgrupp. Det har alltså byggts upp en samverkansorganisation som har utvecklat samarbetet. RIM-projektet har dessutom initierat framtagning av ett länsgemensamt dokument för utveckling av missbruks- och beroendevården dvs länsövergripande överenskommelse och regionala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Uppsala län.

4

5 ORDLISTA ADDIS: Alkohol Drog Diagnos Instrument ASI: Addiction Severity Index (Utredningsmetod) AUDIT: Alcohol Use Disorders Identification (en screeningsmetod för alkohol) CRA: Community Reinforcement Approach (manualbaserad behandlingsmetod) DSM-IV: Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders DUDIT: Drug Use Disorders Identification Test (En screeningsmetod för droger) HAP: Haschavvänjningsprogrammet HSS: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen KBT: Kognitivt beteendeterapi KUNSKAP TILL PRAKTIK: Sveriges kommuner och landstings utvecklingsarbete på nationell nivå för utvecklingen av missbrukar- och beroendevården. LBP: Landstingets beroende- och neuropsykiatrin MI: Motiverande intervju (Samtalsmetodik) RIM: Riktlinjer för missbruks och beroendevården RIM-grupper: Lokala arbetsgrupper för RIM-projektet i Uppsala län SIP: Samordnad individuell plan SKL: Sveriges kommuner och landsting TKL: Tjänstemannaberedningen kommuner och landsting ÅP: Återfallsprevention (Manualbaserad behandling)

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH BAKGRUND Rapportens syfte och mål Rapportens innehåll och upplägg RIM-PROJEKTET Bakgrund RIM-projektets syfte och mål Projektets organisation och genomförande RIM-projektets insatser dec 2007 dec Kompetensutveckling Samverkansfrämjande insatser FYRAÅRSUPPFÖLJNINGEN Bakgrund Tillvägagångssätt Resultatet av enkätdata Resultatet av intervjudata SAMVERKANSUNDERSÖKNINGEN Bakgrund Tillvägagångssätt Resultat AVSLUTANDE REFLEKTIONER Projektledarens reflektioner Hur går vi vidare? Referenser Bilagor

7 1 INLEDNING OCH BAKGRUND I slutet av 2007 tog Socialstyrelsen fram Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen 2007). Riktlinjerna bygger på kunskap från forskning och dokumenterad erfarenhet. Syftet med riktlinjerna är att göra vården tydligare och mer enhetlig samt att ge huvudmännen ett underlag för att rationellt använda missbruks- och beroendevårdens resurser. Uppsala län var ett av de första länen i Sverige som fattat beslut om att implementera Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Implementeringsarbetet i Uppsala län organiseras inom ramen för RIM-projektet (Riktlinjer Inom Missbruks- och beroendevården). Projektet fokuserar på implementering av kunskapsbaserade metoder och utveckling av samverkan mellan landstinget och kommuner i Uppsala län. Redan i projektbeskrivningen planerades en uppföljning av RIM-projektet. Ett första steg i detta arbete bestod av en baslinjeundersökning som genomfördes vid projektstarten. Baslinjeundersökningen genomfördes bl a för att utgöra en lägesbeskrivning från vilken man skulle identifiera utvecklingsområden i förhållande till Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Undersökningen genomfördes också för att utgöra ett jämförelsemått, vilket skulle användas i projektuppföljningen. Projektet har nu följts upp. I den här rapporten redogörs bl a för resultatet av denna uppföljning det görs dels en beskrivning av RIM-projektet och dess insatser och dels beskrivs vilka förändringar som projektet har lett till. 1.1 Rapportens syfte och mål Syftet med den här rapporten är att svara på följande frågor: Vad är RIM-projektet? Vilka insatser har erbjudits via RIM-projektet under perioden december 2007 december 2011? Vad har effekterna varit? Hur går vi vidare? Målsättningen för rapporten är att ge en beskrivning av RIM-projektet och dess insatser och resultat under perioden december 2007 december Förhoppnigen är att rapporten kan bidra till lärande och till en bättre planering av det fortsatta arbetet kring utvecklingen av missbrukar- och beroendevården. 2

8 1.2 Rapportens innehåll och upplägg Rapporten består av tre huvuddelar. Den första delen består av en mer ingående beskrivning av RIM-projektet samt en beskrivning av samtliga insatser och aktiviteter som har erbjudits länets kommuner och delar av landstinget i Uppsala län, under perioden december 2007 december Den andra delen av rapporten har ägnats åt beskrivning av en fyrårsuppföljning av RIMprojektet. Fyraårsuppföljningen bygger på resultatet av enkäter och intervjuer. Enkäterna har besvarats av berörd personal inom Uppsala läns kommuner och landsting. Intervjuerna har genomförts med deltagarna i RIM-projektets styrgrupp d v s chefstjänstemän från kommuner och landsting. I resultatbeskrivningen ingår också jämförelser med resultatet av motsvarande undersökning, d v s baslinjemätningen (Najafi 2008), som genomfördes i början av projektet. Detta för att se vilken förändring som har skett. I den sista delen av rapporten redogörs för resultatet av en samverkansundersökning en utvärdering som har genomförts under två års tid i samarbete med Örebro universitet. Utvärderingen har haft som syfte att dels beskriva hur samverkan mellan olika aktörer ser ut och dels identifiera utvecklingsområden. Undersökningen har resulterat i två delrapporter och en slutrapport (Coniavitis 2009, 2009 och 2010). Dessa rapporter finns publicerade på RIMprojektets hemsida. 1 Rapporten avlutas med ett avsnitt som innehåller reflektioner och tankar om det fortsatta utvecklingsarbetet. 2 RIM-PROJEKTET 2.1 Bakgrund Som ett led i arbetet med att höja kvaliteten i missbruks- och beroendevården i Uppsala län pågår sedan december 2007 RIM-projektet (Riktlinjer inom missbruks- och beroendevården) med syfte att implementera Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården. RIM-projektet drivs av Regionförbundet Uppsala län, enheten för Välfärd och FoU-stöd, och finansieras med medel från länets alla kommuner och landstinget i Uppsala län. Projektet har även fått del av de utvecklingsmedel för implementeringen av riktlinjerna som regeringen har avsatt genom att delta i ett utvecklingsarbete som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ansvarat för på nationell nivå under namnet Kunskap till praktik 2. Satsningen Kunskap till praktik omfattar alla län i Sverige. Uppsala län var ett av de första län som deltog i arbetet. Sedan januari 2012 finansieras projektet enbart via medel från kommuner och landsting. I nuläget har projektet finansiering till och med För mer information se Kunskap till praktiks hemsida: 3

9 2.2 RIM-projektets syfte och mål Projektet syftar till att höja kvaliteten inom missbruks- och beroendevården i Uppsala län. Med vetenskapligt grundad metodik bör förutsättningarna för att ge bättre vård och behandling för personer med missbruk öka. Projektets mål är att kommunerna och berörda enheter inom Uppsala läns landsting i högre utsträckning skall använda metoder för bedömning och intervention/åtgärd samt uppföljning/utvärdering som grundas på forskning och/eller beprövad erfarenhet. I detta ingår att stödja kommunerna i arbetet med att implementera Socialstyrelsens nationella riktlinjer, så att de kommer till användning i det praktiska arbetet. 2.3 Projektets organisation och genomförande Styrgrupp Projektet har en styrgrupp som består av cheftjänstemän från länets alla kommuner, beroendeoch neuropsykiatrin samt representanter från Primärvårdens folkhälsoenhet, brukarnätverket för missbruks- och beroendefrågor samt landstinget kansli. Projektgrupp Projektgruppen består av en projektledare, en metodstödjare samt enhetschefen för enheten för Välfärd och FoU-stöd på Regionförbundet Uppsala län. RIM-projektets projektledare ansvarar för samordning av projektet, utveckling av samverkan mellan kommuner och landsting samt stöd till berörda chefer. Han ansvarar även för kartläggning, uppföljning samt utvärdering av projektet. Projektets metodstödjare arbetar med att planera och genomföra utbildningar för personal i kommuner och landsting, samt att ge metodstöd till personalen för att säkra att de metoder de utbildas i kommer till användning i praktiken. Enhetschefen har ett övergripande ansvar för projektet och är arbetsledare för projektledaren och metodstödjaren. Projektgruppen träffas kontinuerligt och gör uppföljningar av hur arbetet har fortskridit samt bereder frågor som ska tas upp i projektets styrgrupp. RIM-grupper Det lokala arbetet bedrivs av RIM-grupper i länets kommuner med deltagande av sammanlagt ca personer som på olika sätt representerar missbruks- och beroendevården i länets samtliga kommuner och primärvårdcentraler. De lokala RIM-grupperna ska vara pådrivande i implementeringsarbetet. RIM-grupperna i länet har till uppgift att lokalt driva utvecklingen av kompetens och samverkan. I Uppsala län finns sammanlagt nio RIM-grupper. En i varje kommun förutom i Uppsala kommun där det finns två grupper, en chefs-grupp och en s.k. tvärgrupp. Grupperna består av personal från kommuner, landstingets beroende- och neuropsykiatri, primärvården i Uppsala län samt Frivården i Uppsala län, se tabell 5. 4

10 Utbildningsgrupp Eftersom RIM-projektets styrgruppsmedlemmar ofta är chefer med stort ansvarsområde och för att underlätta implementeringsarbetet tillkom 2010 en utbildningsgrupp med bl a cheftjänstemän som befinner sig närmare verksamheter som berörs av RIM-projektet. Gruppen leds av RIMprojektets metodstödjare Helene Andersson och arbetar med att identifiera utbildningsbehov och implementeringsfrågor. Uppföljning Under projektets första år genomfördes en baslinjemätning för att kartlägga vilka metoder för bedömning och intervention/åtgärd som användes i länet (Najafi 2010). Uppföljningen innehöll också en mer processinriktad del, dvs en kartläggning av kommunernas behov av stöd i utvecklingsarbetet. Vilket stöd behövdes? Hur ville de att stödet skulle vara utformat? Baslinjemätningen gjordes bl a för att inför projektets avslutning kunna göra en uppföljning av om man i kommunerna ansåg att man fått det stöd man efterfrågat och hur man i så fall upplevt stödet dvs en nöjd kund-undersökning. 2.4 RIM-projektets insatser dec 2007 dec 2011 Det här avsnittet består av nedanstående delar: Kompetensutveckling Samverkansfrämjande insatser 2.5 Kompetensutveckling Samtliga interventioner gällande kompetensutveckling har beslutats av projektets styrgrupp och planerats av projektets projektgrupp. Redan under projektets första år beslutade RIM-projektets styrgrupp att det var viktigt att kompetensutvecklingen skulle inledas med implementering av ett begränsat antal metoder de metoder som det enligt baslinjemätningen fanns mest behov av. Beslutet byggde på att den forskning och kunskap som fanns kring implementering, visade att implementering är en tidskrävande process och att personal som genomgår olika kompetenshöjande utbildningar behöver stöd och tid för att kunna använda sig av nyförvärvad kunskap. Implementering kräver också en hel del organisationsanpassningar som t.ex. att resurser ställs till förfogande för personal (Guldbrandsson 2007). Styrgruppen valde därför att enbart fokusera på implementering av ASI, MI, Audit & Dudit samt att det skulle inkludera metodstöd för personalen och chefsstöd i implementeringsarbetet. Följande insatser har erbjudits via RIM-projektet: Metodseminarier med betoning på ASI, MI, Audit & Dudit Metodutbildningar (ASI, MI, Audit & Dudit, ÅP, ASI statistik3, HAP) Basutbildningar i riskbruk, missbruk och beroende 3 Kurser i ASI statistik har varit riktade bl a till chefer och beslutsfattare för att dessa skulle kunna få ut relevant statistik i uppföljnings- och verksamhetsuppföljningssyfte. 5

11 Fördjupningsutbildning i missbrukspsykologi MI-uppföljningar Metodverkstäder i ASI ASI-chefsdagar Implementeringsstöd för chefer Metodutbildningar och chefsstöd RIM-projektet har under deltagit i den nationella satsningen Kunskap till praktik som har bedrivits av SKL. Kunskap till praktik har under några års tid erbjudit de olika länen i Sverige utbildarutbildningar i bl a, ASI, MI, Audit & Dudit. Från Uppsala län har RIM-projektets metodstödjare deltagit i dessa utbildarutbildningar för att i sin tur kunna erbjuda utbildningar i länet. Utöver RIM-projektets metodstödjare har även annan personal från länets olika kommuner deltagit i Kunskap till praktiks utbidarutbildningar 4 och sedan medverkat i olika regionala och lokala satsningar på kompetensutveckling. Cheferna har fått särskilt stöd kring arbetet med ASI och hur man kan använda ASI för uppföljning i klientarbetet både på individ- och gruppnivå. ASI-användningen följs upp årligen. Samtliga utbildningsinsatser och antalet utbildningsplatser som har erbjudits via RIM-projektet, sedan projektstarten, redovisas nedan i tabellerna 1, 2, 3 och 4. Metodverkstäder och uppföljning av metodimplementering RIM-projektet har erbjudit alla ASI-användare metodstöd lokalt via s.k. metodverkstäder. Sedan projektstarten har det totalt genomförts 52 metodverkstäder för ASI, se tabellerna 1, 2, 3 och 4. Via RIM-projektet i Uppsala län har en särskild struktur för implementeringen av MI utvecklats. Arbetet går ut på att en eller flera personer(kollegiestödjare) inom alla berörda verksamheter utses. De håller i övningssessioner om MI på hemmaplan. De ska också bistå cheferna i arbetet med implementeringen av MI inom respektive verksamhet. RIM-projektet erbjuder stöd i form av fortlöpande nätverksträffar, forum för erfarenhetsutbyte samt påfyllnadsutbildningar. Basutbildning och fördjupningsutbildningar I Uppsala län har under 2010 och 2011 genomförts två basutbildningar à fyra dagar. Utbildningen har anordnats av RIM-projektet i samarbete med SKL, Kunskap till praktik. Totalt deltog 500 personer i utbildningarna, se tabellerna 3 och 4. Syftet med basutbildningen var att ge en samlad, aktuell och gemensam kunskapsbas till olika aktörer och därigenom bidra till att de nationella riktlinjerna får genomslag i praktiken och att detta också skapar förutsättningar för ett fungerande samarbete över huvudmannagränser. I Uppsala län vände sig utbildningen till alla som arbetar med missbruks-/beroende inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, kriminalvård, Statens institutionsstyrelse(sis). Den riktades även till beslutsfattare, politiker och chefer inom länet. En annan fortbildning som anordnats i samarbete med Kunskap till praktik är en orientering i missbrukspsykologi och där deltog 15 personer. Denna fördjupningsutbildning liksom Kunskap till praktiks andra fördjupningsutbildningar är förinspelade och finns i till förfogande via webben. 4 Kunskap till praktik har erbjudit samtliga län utbildarutbildningar i metoder som ASI, MI, ÅP, Audit & Dudit samt ADAD, så att kompetensen finns i varje län och länen kan bli självförsörjande gällande utbildare i dessa metoder. 6

12 Föreläsningarna har genomförts av landets ledande experter i de olika frågor som utbildningarna berör. Tanken är att denna fördjupningsutbildning och flera andra liknande utbildningar som framtagits av Kunskap till praktik ska fortsätta att erbjudas under de kommande åren. Tabell 1, samtliga insatser 2008 ANTAL AKTIVITET ANTAL DELTAGARE 3 ASI utbildningar á 3 dagar 55 3 Audit & Dudit utbildningar á 1,5 dag 60 4 MI-utbildningar á 3 dagar Metodverkstäder (ASI) 95 6 Chefsträffar kring ASI i länet eller lokalt 22 1 Utbildning i statistik (ASI) 10 2 ASI-chefsdagar i samarbete med socialstyrelsen 70 TOTALA ANTAL DELTAGARE 365 Tabell 2, samtliga insatser 2009 ANTAL AKTIVITET ANTAL DELTAGARE 2 ASI utbildningar á 3 dagar 35 5 Audit & Dudit utbildningar á 1,5 dagar 88 4 MI-utbildningar á 3 dagar Metodverkstäder (ASI) 55 8 MI-uppföljningar 40 3 Implementeringskunskap för chefer (ASI) 12 TOTALA ANTAL DELTAGARE 290 Tabell 3, samtliga insatser 2010 ANTAL AKTIVITET ANTAL DELTAGARE 1 Basutbildning i riskbruk, missbruk och beroende á två dagar ASI-utbildningar á tre dagar 8 1 ASI för chefer 63 1 Audit & Dudit utbildningar á 1,5 dagar 47 1 HAP-utbildningar á två dagar 10 1 MI-utbildningar á 3 dagar 28 1 Seminarium angående MI 8 1 Forskarseminarium 22 TOTALA ANTAL DELTAGARE 456 7

13 Tabell 4, samtliga insatser 2011 ANTAL AKTIVITET ANTAL DELTAGARE 1 Basutbildning i riskbruk, missbruk och beroende á två dagar Fördjupningsutbildning i missbrukspsykologi 15 7 MI utbildningar á tre dagar 70 1 Psykiatrikunskap ihop med beroende- och neuropsykiatrin 80 2 HAP-utbildning á två dagar 21 2 Audit & Dudit utbildningar á 1,5 dagar Metodverkstäder (ASI) 50 1 Statistik för Chefer (ASI) 5 1 Seminarium angående ASI (metodverkstad för hela länet) 12 1 MI-verkstad 16 TOTALA ANTAL DELTAGARE 538 Totala antalet utbildningsplatser Sammalagt har erbjudits 1649 utbildningsplatser till länets kommuner och landsting, se diagram 1. Diagrammet illustrerar totala antalet deltagare i alla utbildningar förutom basutbildningarna i vilka deltog 500 personer. Många av de utbildningar som erbjudits har bestått av en till fyra heldagar, vilket innebär mycket högre siffra om vi skulle räkna i utbildningsdagar Diagram 1, totala antalet deltagare i de utbildningar som erbjudits sedan projektstarten exklusive basutbildningarna 2.6 Samverkansfrämjande insatser Styrgruppen RIM-projektets styrgrupp har under perioden dec 2007 dec 2011 sammanträtt 33 gånger varav 30 gånger har handlat om avstämningar av projektets fortskridande och planering av arbetet på både lokal och regional nivå. Övriga tre gånger har styrgruppen sammanträtt på Wiks slott för övergripande planering av RIM-projektet. RIM-grupper De lokala RIM-grupperna har spelat en viktig roll när det gäller utveckling av samverkan i Uppsala län. Som det tidigare nämnts finns sammanlagt nio RIM-grupper i Uppsala län och 8

14 grupperna leds av RIM-projektets styrgruppsmedlemmar. Projektet erbjuder processtöd till de lokala RIM-grupperna via projektledaren. Grupperna har i genomsnitt träffats fem till sex gånger per år och per kommun. Sammansättningen i Uppsala läns lokala RIM-grupper framgår av tabell 5 och i efterföljande text görs en närmare kommunvis beskrivning. Tabell 5, RIM-gruppers sammansättning. (beroendesköterskor är markerade med x i tabellen) Socialtjänsten Vårdcentral Beroendeoch neuropsykiatrin Allmänpsykiatrin /när-psykiatrin Frivården Totalt 5 Tierp 7 - x Enköping 6 1 x 1 (när-psykiatrin) 1 9 Uppsala Uppsala tvärgrupp Östhammar 2 6 x Heby 3 1 x Håbo 5 - x Knivsta 3 1 x Älvkarleby 3 1 x Beroende- 2 2 Sköterskor Totalt Tierp Gruppen består av nio deltagare, varav en beroendesköterska. Sedan 2009 har den tidigare RIMgruppen i Tierp & Älvkarleby delats upp och RIM-gruppen i Tierp är nu en egen grupp. Vidare har sedan 2009 bl a en deltagare från Frivården tillkommit. I gruppen ingår ingen deltagare från vårdcentral. Utöver samverkan mellan socialtjänst, psykiatri och vårdcentral förekommer även samverkan med behandlingshem, kommunala alkohol- och drogterapeuter samt med/ inom HÄTÖ 6. Enköping Gruppen består av tio deltagare, varav en beroendesköterska. Utöver samverkan mellan socialtjänst, psykiatri (inklusive privat närpsykiatri) och vårdcentral förekommer samverkan med annan kommunal förvaltning. Uppsala Gruppen består av nio deltagare från socialtjänst och beroendepsykiatri och sedan 2009 även en deltagare från frivården. Utöver samverkan mellan socialtjänst, psykiatri och vårdcentral förekommer även samverkan med habiliteringen, somatiken, smärtcentrum, andra landsting, kriminalvården/frivården och privata vårdgivare. 5 Exklusive beroendesköterskorna i de grupper där dessa är markerade med x 6 Landstinget i Uppsala län och Tierp, Östhammar, Heby och Älvkarleby kommuner kom 2009 överens om att ta fram handlingsplaner för vård och stöd av personer med psykisk ohälsa. Överenskommelsen innehåller även en princip om kontinuerlig utveckling av vården. 9

15 Uppsala tvärgrupp Gruppen består av tio personer. Ingen deltagare från primärvården deltar. Utöver samverkan mellan socialtjänst, psykiatri och vårdcentral förekommer samverkan med kriminalvården/frivården, somatiken och Dubbeldiagnos-teamet. Östhammar Gruppen består av nio personer inklusive en beroendesköterska. Ett flertal deltagare kommer från vårdcentraler. I gruppen ingår även en koordinator för samverkan mellan kommunen och landstinget. Utöver samverkan mellan socialtjänst, vårdcentral och psykiatri förekommer även samverkan med polisen, frivården, arbetsgivare och med/inom HÄTÖ. Heby Gruppen består av sex personer med deltagare från socialtjänst och vårdcentral samt en beroendesköterska. Utöver samverkan mellan socialtjänst, vårdcentral och psykiatri förekommer även samverkan med/inom HÄTÖ. Håbo Gruppen består av nio personer inklusive beroendesköterska och sedan 2009 har bl a en deltagare från frivården tillkommit. Ingen från primärvården deltar i gruppen. Utöver samverkan mellan socialtjänst, psykiatri och vårdcentral förekommer även samverkan med kriminalvården och med privata och offentliga arbetsgivare med s.k. öppen ingång. Saknade aktörer i samverkan är BUP och mödravården. Knivsta Gruppen består av sex personer med deltagare från socialtjänst och vårdcentral samt en beroendesköterska och sedan 2009 har bl a en deltagare från frivården tillkommit. Utöver samverkan mellan socialtjänst, vårdcentral och psykiatri förekommer även samverkan med frivården, enskilda behandlingshem, öppenvårdsanstalt och Dubbeldiagnos-teamet och den rättspsykiatriska öppenvårdsmottagningen på Akademiska sjukhuset. Älvkarleby Gruppen består av fem personer med deltagare från socialtjänst och vårdcentral samt en beroendesköterska. Samverkan förekommer huvudsakligen mellan socialtjänst, vårdcentral och psykiatri men också med/ inom HÄTÖ. Samverkansdokumentet och lokala handlingsplaner På initiativ av RIM-projektets styrgrupp och på uppdrag av tjänstemannaberedningen kommuner och landsting (TKL) framtogs, under 2010, länsövergripande överenskommelse och regionala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Uppsala län. Dokumentet består av två delar varav den första delen är en överenskommelse där kommunerna och landstinget i Uppsala län förbinder sig att samverka kring utveckling av missbruks- och beroendevården och den andra består av gemensamma riktlinjer. Riktlinjerna är hämtade ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården, överenskommelsen finns att hämta på RIM-projektets hemsida 7. Överenskommelsen har antagits av kommuners berörda politiska nämnder samt hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Uppsala län. Länets lokala RIM-grupper har fått uppdraget att ta fram lokala 7 10

16 planer med utgångspunkt i överenskommelsen. Detta arbete beräknas att pågå under hela Enköpings lokala plan är klar och tre till är på gång. RIM-projektet ansvarar via projektledaren för att stötta kommunerna i framtagandet av de lokala planerna. TKL ansvarar för uppföljning av implementeringen av samverkansdokumentet och för revidering av dokumentet. Verksamhetsuppföljningar i syfte att utveckla samverkan Under 2011 har två uppföljningar initierats med ekonomiskt stöd från bl a SKL:s utvecklingsarbete Kunskap till praktik. Den ena uppföljningen sker i samverkan med FoU-Södertörn och syftar till att utvärdera vårdkonsumtion hos patienter/klienter som ofta är i behov av insatser från flera huvudmän. Tanken med utvärderingen är att identifiera eventuella systemfel och utveckla samverkan kring personer med komplex problematik. Den andra utvärderingen, där Uppsala län har blivit utvalt att ingå, som ett av fem län, har fokus på brukarmedverkan. Syftet är att systematisera, sammanställa och analysera kunskap från forskning och praktik samt tydliggöra vilken betydelse brukarmedverkan och samverkan med brukare och brukarorganisationer kan ha på individ-, grupp- och strukturell nivå. Utvärderingen görs av FoU Västernorrland men RIM-projektet bidrar med data som rör brukarmedverkan i Uppsala län. Samarbete med universitet (U-FOLD) RIM-projektet strävar efter att i ett samarbete med forskare och universitet öka praktikens förmåga att sammanställa och omsätta sina kunskaper i praktik. Som ett led i detta deltar RIMprojektet i U-FOLD. U-FOLD är ett samverkansinitiativ av Uppsala universitet. Inom U-FOLD möts forskare och fackmän för att tillsammans utveckla samhällets åtgärder mot missbruk, dess följder och problematik. RIM-projektets projektledare deltar i U-FOLD:s forskarnätverk för utbyte av erfarenheter och för att i dialog med forskare och andra praktiker skapa bättre utbyte mellan forskning och praktik. För mer information se U-FOLD:s hemsida 8. Brukarmedverkan Projektet har aktivt arbetat med att skapa förutsättningar för att kunna ta vara på brukarnas erfarenheter i genomförandet av utvecklingsarbetet i Uppsala län. En målsättning för projektet har varit att stimulera och stödja arbetet med uppbyggnaden av ett regionalt brukarnätverk. Den långsiktiga ambitionen är att med stöd av forskare utveckla en modell för brukarrevision. I Uppsala län finns nu ett brukarnätverk för missbruks- och beroendefrågor. Nätverkets ordförande har av nätverkets medlemmar valts ut att ingå i RIM-projektets styrgrupp för att ha en rådgivande funktion. Vidare stödjer RIM-projektet länets brukarnätverk ekonomiskt

17 3 FYRAÅRSUPPFÖLJNINGEN 3.1 Bakgrund I det här avsnittet beskrivs resultatet av de insatser som erbjudits av RIM-projektet under perioden dec 2007 dec RIM-projektet inleddes med en baslinjemätning för att kartlägga länets insatser kring missbrukaroch beroendevården. Baslinjemätningen bestod av två delar, en intervju med chefer/medlemmar i RIM-projektets styrgrupp och en enkät som skickades till samtliga personer som arbetar inom missbrukar- och beroendevården inom länets kommuner och landstig (Najafi 2010). Det har nu gjorts en fyraårsuppföljning av baslinjemätningen med syfte att se vilken förändring som har åstadkommits sedan projektstarten. Fyraårsuppföljningen har också varit tänkt att generera information som kan användas för det fortsatta utvecklingsarbetet. Sammanfattningsvis kan sägas att både fyraårsuppföljningen och samverkansundersökningen har planerats och genomförts i syfte att ge en lägesbeskrivning samt för att se vad projektet resulterat i. 3.2 Tillvägagångssätt Fyrårsuppföljningen bestod precis som baslinjemätningen av två delar, en enkätdel och en intervjudel. Resultatet av dessa delar redovisas och diskuteras separat i kommande avsnitt. Respondenterna i denna uppföljning, både enkätdelen och intervjudelen var till stora delar samma som deltog i baslinjemätningen av projektet. Enkätdelen Enkätdelen genomfördes i samarbete med Lunds universitet. Enkäterna skickades ut av Psykologiska institutionen, Lunds universitet. Detta utifrån att Lunds universitet hade uppdraget att utvärdera SKL:s nationella utvecklingsarbete och befann sig i startgroparna för att skicka ut en enkät till samma målgrupp under ungefär samma tid. Syftet med sammanslagningen var att undvika dubbla enkäter till samma målgrupp. Enkätundersökningens resultat har bearbetats av RIM-projektets projektledare. Enkäten skickades till 208 personer och besvarades av 143 personer, dvs en svarsfrekvens på ca 70 procent. Av de som svarade ingår 25 procent (36 personer) i en RIM-grupp och 6 procent (8 personer) sitter med i RIM-projektets styrgrupp. 25 procent av de svarande är män och 75 procent är kvinnor, medelåldern är 46 år, 60 procent är socionomer, 13 procent behandlingsassistenter, 10 procent sjuksköterskor samt åtta procent mentalskötare. Utöver dessa yrkesgrupper finns också psykologer, alkohol- och drogbehandlare samt läkare. Cirka 66 procent av de som har svarat på enkäten arbetar huvudsakligen inom verksamhet med inriktning på utredningsarbete, cirka 62 procent arbetar inom öppenvårdsverksamhet eller rehabilitering där i så väl farmakologiskt som psykosocialt behandlingsarbete ingår. Den totala procentsatsen överskrider 100 procent eftersom vissa arbetar inom flera verksamheter. 12

18 Intervjudelen Intervjudelen genomfördes av en utomstående forskare, Kajsa Billinger, från institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. Svaren har sammanställts av projektledaren. Målgruppen för intervjuerna var RIM-projektet styrgruppsmedlemmar och syftet var bl a att följa upp de frågor som de i inledning av projektet hade besvarat. Samtliga 11 styrgruppsmedlemmar deltog. 13

19 3.3 Resultatet av enkätdata Kännedom om Socialstyrelsens nationella riktlinjer I baslinjemätningen som genomfördes i början av projektet uppgav ca 80 procent av de tillfrågade att de hade hört talas om men inte kände till innehållet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer och inte heller diskuterat om dessa på arbetsplatserna. Kännedomen var större inom landstingets beroende- och neuropsykiatri, dock begränsad till riktlinjer för läkemedesassisterad behandling. I uppföljningen framkom att det var ungefär lika många som hade kännedom om riktlinjerna. Däremot skiljde sig kännedomen om riktlinjernas innehåll från förra mätningen. I uppföljningen svarade 86 procent av de tillfrågade att de hade läst olika typer av dokument om riktlinjerna, 70 procent tyckte att riktlinjerna var användbara inom deras arbetsplats, 45 procent hade fått ett förändrat arbetssätt till följd av riktlinjerna samt 80 procent tyckte att riktlinjerna borde spridas ännu mer inom deras arbetsplatser. Användning av metoder för utredning och behandling Beträffande metoder för utredning och behandling har vi i denna uppföljning valt att ställa frågor om de metoder som RIM-projektet har haft särskilda insatser kring, d v s utbildningar och metodstöd. ASI, Audit & Dudit, MI, ÅP och HAP är metoder som RIM-projektet har prioriterat och erbjudit utbildningsinsatser kring. Resultatet i diagram 2 är redovisat i procent och utgör procent av totala antalet tillfrågade både i baslinjemätningen och i fyraårsuppföljningen. I jämförelse med resultatet i baslinjemätningen framgår att användningen av de ovannämnda metoderna har ökat betydligt sedan projektstarten. Den största ökningen har skett beträffande användningen av ASI, Audit & Dudit samt MI en ökning med drygt 50 procent. Men även ÅP och HAP används i en högre grad än förut, se diagram % 81% 20% 47% 30% 40% 24% 32% 5% 10% ASI Audit & Dudit MI ÅP HAP Diagram 2, användning av respektive metod. 14

20 Metodanvändning och stöd Staplarna i diagram 3, visar den andel av det totala antalet svarande som har uppgett att de använde sig av metoderna ASI, Audit & Dudit samt MI och erhåller stöd i dem i hög grad och/eller i mycket hög grad. Svarsalternativen i enkäten bestod av i mycket liten grad, i liten grad, i hög grad samt i mycket hög grad. I baslinjemätningen, innan RIM-projektet hade på riktigt kommit igång, kunde det konstateras att det överlag erbjöds mycket litet stöd för metodanvändning i länet och att metoderna ASI, MI och Audit & Dudit användes i mycket låg grad. Man har nu fått mer stöd för användning av ASI och MI och använder sig också i högre grad av dessa. När det gäller Audit & Dudit har det inte erbjudits några särskilda stödinsatser men användningen har ändå ökat. En möjlig förklaring kan vara det stora utbudet av utbildningsinsatser kring metoden att själva utbildningsinsatserna betraktats som stöd för användning. ASI AUDIT & DUDIT MI 43% 40% 50% 62% 25% 21% 18% 18% 20% 22% 3% 2% GRAD AV STÖD 2008 GRAD AV ANVÄNDNING 2008 GRAD AV STÖD 2011 GRAD AV ANVÄNDNING 2011 Diagram 3, Grad av stöd och användning, en jämförelse av 2008 med 2011 Behov av vidareutbildning På frågan är du i behov av utbildning i nya metoder inom ditt arbetsområde? Svarade 70 procent i fyraårsuppföljningen att de antingen delvis eller helt var i behov av utbilning. Fast två tredjedelar av dessa personer instämde bara delvis med påståendet. De övriga 30 procenten svarade att de antingen inte visste eller att de inte alls var i behov av vidareutbildningar. Eftersom frågan inte ställdes på samma sätt i baslinjemätningen är det svårt att dra några säkra slutsatser om huruvida behovet av vidareutbildningar ökat eller minskat. I baslinjemätningen i likhet med fyraårsuppföljningen svarade 70 procent att de var i behov av vidareutbildningar. Det visar att behovet är lika stort nu som för fyra år sedan. Många av de vidareutbildningar som efterfrågades har ingått i det som har prioriterats och erbjudits av RIM-projektet under de senaste fyra åren, dvs MI, ASI, Audit & Dudit. Några möjliga förklaringar till det fortsatt stora behovet av vidareutbildningar kan vara personalomsättningen inom respektive organisation eller att de svaranden inte haft utrymme att delta i de utbildningar som de har efterfrågat. Men det kan berott på att alla de utbildningar som funnits behov av inte ingått i vad som erbjudits via RIM-projektet. 15

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge

Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge Genomförandeplan för Borlänge 2011 Berörda verksamheter- Kommun och Landsting åtar sig att genomföra följande under 2011. Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge Styrgrupp

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

Implementering av socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Slutrapport

Implementering av socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Slutrapport SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-09-01 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Implementering av socialstyrelsens

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/11 N Y T T F R Å N SIKTA SIKTA- Skånes missbruks och beroendevård i utveckling ett utvecklingsarbete i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Kommunförbundet Skåne och Region Skåne

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne 2008-09-15 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende

Riskbruk, missbruk och beroende Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte

Läs mer

KARTLÄGGNING AV MISSBRUKAR- OCH BEROENDEVÅRDEN I UPPSALA LÄN

KARTLÄGGNING AV MISSBRUKAR- OCH BEROENDEVÅRDEN I UPPSALA LÄN FoU-rapport 2010/1 KARTLÄGGNING AV MISSBRUKAR- OCH BEROENDEVÅRDEN I UPPSALA LÄN Nima Najafi Projektledare för RIM-projektet INNEHÅLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Kartläggning av missbruks-

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län.

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län. LAKO Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län. Bakgrund Regeringen har träffat en överenskommelse med Sveriges Kommuner och

Läs mer

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 ( 12 ) GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 (13) Darienr/Dplankod LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Kunskap till praktik - Genomförandeplan för Skåne 2010

Kunskap till praktik - Genomförandeplan för Skåne 2010 2009-11-15 Att: Gunborg Brännström Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg 118 82 Stockholm Kunskap till praktik - Genomförandeplan för Skåne 2010 Bakgrund Kunskap till praktik

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA.

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA. PROJEKTPLAN 1(5) 2010-07-01 INDIVID OCH FAMILJEOMSORGEN Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA. Bakgrund: Arbetet med missbruk- och beroendeproblematik

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs

Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper

Läs mer

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2009:12 ISSN: 0348 Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län Författare:

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård Socialförvaltningen Hanna Elmeskog, närvårdskoordinator 0171-46 84 17 / 070-28 98 137 hanna.elmeskog@habo.se 2015-06-01 Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård 2015-2016 Håbo kommun

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende

Riskbruk, missbruk och beroende Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) 1 Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk i Västra Götaland som arbetar med forsknings, utvecklingsoch utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk

Läs mer

Utvärdering av regionala stödresurser för ASI/DOK Göteborgsregionens kommunalförbund

Utvärdering av regionala stödresurser för ASI/DOK Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborgsregionens kommunalförbund Christina Fix Box 5073 402 22 Göteborg Mobil: 0738-51 80 26 Utvärdering av regionala stödresurser för ASI/DOK 2007-2010 Göteborgsregionens kommunalförbund Stödresursprojektet

Läs mer

Barn och familj Missbruk/ beroende. Ökad måluppfyllelse av länsgemensamma mål inom UIV. Ekonomiskt bistånd/ rehab Funktionsnedsättning.

Barn och familj Missbruk/ beroende. Ökad måluppfyllelse av länsgemensamma mål inom UIV. Ekonomiskt bistånd/ rehab Funktionsnedsättning. 1 AKTIVITETSPLAN SUD 2013-2014 antagen SUD-rådet 2013-11-22 Reviderad 2014-03-10 Implementering Med implementering avses här: implementerings- och processtöd i syfte att nå de mål som anges i form av nationella

Läs mer

Rolf Samuelsson Ordförandeförslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2012-06-04 SN-2012/234. Socialnämnden

Rolf Samuelsson Ordförandeförslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2012-06-04 SN-2012/234. Socialnämnden Rolf Samuelsson Ordförandeförslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2012-06-04 SN-2012/234 Socialnämnden Antagande av lokal handlingsplan för Knivsta kommun 2012 med utgångspunkt från länets överenskommelse

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015 21-6-3 Uppföljning av BUS- överenskommelsen 21 Bakgrund Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUSöverenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Delrapport SIKTA 2010-12-31

Delrapport SIKTA 2010-12-31 Delrapport SIKTA 2010-12-31 Kristina Bloomfield Wijk Projektledare Struktur på lokal nivå Styrgrupp Styrgruppen för projektet, som tillsattes i början av 2009, består av Håkan Rosén, verksamhetschef, Beroendecentrum

Läs mer

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2002-09-02 DNR 510-597/02 Handläggare: Riitta Sköld Tfn: 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Dubbeldiagnosprojektet

Läs mer

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare

Läs mer

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling Pågående utvecklingsarbete Samarbete mellan Värmlands läns vårdförbund, Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland,

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Utveckling av närvård - samarbete mellan Uppsala kommun och Landstinget

Utveckling av närvård - samarbete mellan Uppsala kommun och Landstinget Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Susanne Platerud 2012-04-03 Diarienummer BUN-2012-0083 Barn- och ungdomsnämnden Utveckling av närvård - samarbete mellan Uppsala

Läs mer

Tjänstemannaberedning Kommun och Landsting i Uppsala län Protokoll från mötet 2012-09-21

Tjänstemannaberedning Kommun och Landsting i Uppsala län Protokoll från mötet 2012-09-21 Monica Jonsson Vård- och omsorgstrateg Regionförbundet 018-182109, 0703-402109 monica.jonsson@regionuppsala.se Tjänstemannaberedning Kommun och Landsting i Uppsala län Protokoll från mötet 2012-09-21 Närvarande:

Läs mer

Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella baskursen

Läs mer

Projektplan Barn och Unga Fyrbodal

Projektplan Barn och Unga Fyrbodal 2012-04-26 Projektplan Barn och Unga Fyrbodal Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har 2011-01-27 undertecknat en överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik inom den

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun

Läs mer

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, 2010. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Överenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, 2010. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västernorrland den 17 maj Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende 20-21 februari samt 12-13 mars 2012 Campus Mittuniversitetet, Sal F214, Östersund

Riskbruk, missbruk och beroende 20-21 februari samt 12-13 mars 2012 Campus Mittuniversitetet, Sal F214, Östersund 1 Välkommen till Riskbruk, missbruk och beroende 20-21 februari samt 12-13 mars 2012 Campus Mittuniversitetet, Sal F214, Östersund Som ett led i implementeringen av de nationella riktlinjerna för missbruks-

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund

Läs mer

AKTIVITETSPLAN SUD antagen SUD-rådet Reviderad Bilaga 1

AKTIVITETSPLAN SUD antagen SUD-rådet Reviderad Bilaga 1 1 AKTIVITETSPLAN SUD 2013-2014 antagen SUD-rådet 2013-11-22 Reviderad 2014-09-30 Bilaga 1 Med implementering avses här: implementerings- och processtöd i syfte att nå de mål som anges i form av nationella

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 Struktur Aktivitet Tidplan Roller och ansvar Uppföljning Styrning och ledning Utvecklingsarbetet om Bättre liv för sjuka äldre ska förankras i de strukturer för styrning, ledning och samverkan som finns

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

Avvikelsehantering avseende vård i samverkan

Avvikelsehantering avseende vård i samverkan ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-13 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-01

Läs mer

Integrerad Missbruksverksamhet i Östersund/Jämtland; presentation för styrgruppen den 18 december 2014

Integrerad Missbruksverksamhet i Östersund/Jämtland; presentation för styrgruppen den 18 december 2014 Integrerad Missbruksverksamhet i Östersund/Jämtland; presentation för styrgruppen den 18 december 2014 Bakgrund Från Kunskap till praktik; efter överenskommelsen mellan kommunerna och landstinget; fortsatt

Läs mer

Varför startades projekt Carpe?

Varför startades projekt Carpe? Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet För att synliggöra verksamhetsområdet

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013

Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal. Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Årsberättelse 2013 Västbus delregionala ledningsgrupp för Fyrbodal Uppdrag Den delregionala ledningsgruppens uppdrag är att kontinuerligt och enligt Västbus

Läs mer

Implementeringsprojekt

Implementeringsprojekt Implementeringsprojekt REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AD/HD BUP SKÅNE BUP-KONGRESSEN 2014 GUNILLA GRANHOLM, PROJEKTLEDARE Vårdprogram för GOD VÅRD! Mål: En robust implementering av nivådifferentierad

Läs mer

Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande

Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande Verksamheter Delområdet Anpassade ACT team typ FACT eller liknande består av två deltagande verksamheter: Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården. - Handlingsplan 2015-2016

Regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården. - Handlingsplan 2015-2016 Sida 1(8) Vård,omsorg, e-hälsa och folkhälsa, Nya Perspektiv Birgitta Svensson, 054-701 11 35 Birgitta.svensson@regionvarmland.se Karin Thyselius 054-701 1134 Karin.thyselius@regionvarmland.se Datum 2015-03-17

Läs mer

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning Avdelningen för socialtjänst Sida 1 (5) 2014-11-26 Handläggare: Per-Ove Mattsson 08 508 18 148 Till Farsta stadsdelsnämnd 2014-12-16 Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning Förslag till

Läs mer

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling

Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling slutredovisning av utbetalda medel 2011 och 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET SAMVERKAN OCH STYR- NING UTIFRÅN EFFEKTER FÖR MÅLGRUPPEN SAMORDNAD VÅRDPLAN FÖR

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7.

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7. STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 Lägesrapport 2013 7.1 BARN OCH UNGA 7.1.1 Tillgänglighet första linjen Mätning första linjen, ett förslag till uppföljning inför år 2014 Med

Läs mer

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen

Läs mer

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 TIA-projektet, 2015 Bakgrund Regeringen beviljade projektmedel till Stiftelsen Arbetslivsforum för att Sveriges Företagshälsor i samverkan

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen). Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse

Läs mer

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 2015-12-18 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde

Läs mer

PROGRAM. Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs. Vision. Målgrupp. Syfte

PROGRAM. Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs. Vision. Målgrupp. Syfte PROGRAM Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Vision Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik är en fortbildning som ska ges kontinuerligt, vara gemensam,

Läs mer

Program för stabilitet och kompetensutveckling. En överenskommelse mellan kommunerna i Uppsala län

Program för stabilitet och kompetensutveckling. En överenskommelse mellan kommunerna i Uppsala län , Program för stabilitet och kompetensutveckling En överenskommelse mellan kommunerna i Uppsala län Enköping Håbo Tierp Älvkarleby Heby Knivsta Uppsala Östhammar Bakgrund Kompetensutveckling i social barnavård

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer