Styrdokument. Utrikesdepartementet. Styrdokument - Fiskesubventioner. 1. Huvudbudskap. 2. Mandatet från Doha-deklarationen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2005-11-18. Styrdokument. Utrikesdepartementet. Styrdokument - Fiskesubventioner. 1. Huvudbudskap. 2. Mandatet från Doha-deklarationen"

Transkript

1 Styrdokument Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Kr Daniel Blockert Telefon Mobil E-post Styrdokument - Fiskesubventioner Observera att det inte existerar ett separat avtal för fisket i WTO. I Doharundan diskuteras därför fisket i två olika sammanhang. När det gäller marknadstillträde diskuteras fiskeprodukter inom ramen för industrivaruförhandlingarna. Svensk ambition där är att få till stånd en så långtgående liberalisering som möjligt, en liberalisering som bör utformas så att den gynnar främst u-länderna. Fiskesektorn är av utomordentligt stor betydelse för många u-länder och stor potential för expansion existerar, i synnerhet som många i-länder har vikande bestånd i sina egna fiskevatten. Tullnivåerna i i-länderna är lägre på fiskets område jämfört med jordbruk, men fortfarande existerar tulleskalering och tulltoppar som skapar problem. Men eftersom denna fråga inte hanteras separat är svensk position samma som för industrivaror generellt (se styrdokument om industrivaror). Den andra fiskefrågan som förhandlas är fiskesubventioner. Den faller in under subventionsförhandlingarna som sker i gruppen WTO-Regler. Men eftersom fiskesubventioner är en synnerligen komplicerad fråga hanteras den separat. Detta styrdokument gäller således enbart fiskesubventioner. 1. Huvudbudskap Huvudmålet för Sverige är att alla typer av stöd som är handelssnedvridande och/eller motverkar ett långsiktigt hållbart fiske skall avvecklas. Vidare är det av stor vikt att disciplinen vad gäller stödgivning förbättras. Inför Hongkongmötet bör Sverige agera för att deklarationen innehåller ett klart åtagande att förbjuda skadliga subventioner, samt understryker behovet av övervakning och transparens. 2. Mandatet från Doha-deklarationen Doha-deklarationen innehåller ett mandat att förhandla om klargöranden och förbättringar av WTO-avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder, Agreement on Subsidies and Countervailing Measures (ASCM). Det påpekas särskilt att mandatet också omfattar fiskesubventioner.

2 2 3. Förhandlingsläget När fiskesubventioner diskuteras i WTO är en grundläggande problemställning var gränsen går mellan fiskeriförvaltning och handelspolitik. Det finns dock en samsyn bland WTO-medlemmarna att fiskeriförvaltning i första hand bör behandlas inom de organisationer som upprättats för detta syfte. Här finns bl.a. en tydlig koppling till den internationella handlingsplanen för förvaltning av fiskerikapacitet som antagits av samtliga FAO-länder och innehåller ett tydligt åtagande om att reducera och på sikt eliminera subventioner som bidrar till överkapacitet med negativa effekter på bestånden. I WTO-förhandlingarna avseende fiskesubventioner är det främst två huvudfrågor som diskuteras. Den första berör hur subventionernas särdrag till fullo ska kunna beaktas i WTO:s regelverk. Majoriteten av subventionerna avser forskning, kontroll och administration. Vissa typer av subventioner kan indirekt bidra till utfiskning, som får konsekvenser för inkomst och sysselsättning för kuststater och fjärrfiskenationer. Möjligheten att bedriva handel kan därmed undermineras och i värsta fall försvåra för andra länder att säkra sin livsmedelsförsörjning. En betydande majoritet av WTO:s medlemsländer menar att ASCM i dagsläget saknar verktyg för att hantera den typen av problem som fisket representerar och behöver därför utvecklas. Alternativ som diskuterats är att skapa ett separat avtal i likhet med jordbruksavtalet eller att komplettera subventionsavtalet med fiskespecifika regler. Den andra och mer komplexa frågan berör hur fiskesubventioner skall hanteras. Fiskesubventioner kan ha direkta kopplingar till hållbart fiske och fiskeriförvaltning. Därför driver många länder att inte bara handelsstörande subventioner i traditionell mening skall elimineras, utan även subventioner som försvårar möjligheten att bedriva ett långsiktigt hållbart fiske. Det kan röra sig om subventioner som bidrar till överkapacitet i fiskeflottan eller olika typer av prisstöd som uppmuntrar till stora uttag av fisk. Samtidigt visar studier att en övervägande del av subventionerna på fiskets område gynnar hållbart fiske. Övervakning och kontroll, miljöåtgärder och forskning är några exempel. Utmaningen består i att konstruera ett system som fångar upp de skadliga subventionerna utan att inskränka möjligheterna att vidta sådana åtgärder som behövs för att säkerställa fiskebeståndens överlevnad. Många utvecklingsländer kräver också att särskild hänsyn tas till deras traditionella och kustnära fiske och särskilda kriterier kan därför behöva utvecklas. Förhandlingarna om fiskesubventioner stod länge ganska still men tog fart under Ett avgörande skäl för detta är EU:s agerande. Historiskt i WTO (och GATT) har EU hört till den mest protektionistiska gruppen tillsammans med länder som Japan, Korea och Taiwan. Men efter reformerna av den gemensamma fiskeripolitiken har EU rört sig mer mot mittfåran och antagit en mer konstruktiv roll. Japan, Korea och Taiwan fortsatte dock länge att blockera förhandlingarna med en protektionistisk och föga flexibel position, men har nu flyttat sig i EU:s riktning in mot mitten och det börjar därför bli möjligt att skönja konturerna av en

3 uppgörelse på fiskeområdet. Därmed får antagligen även de extremt liberala länderna med Nya Zeeland i spetsen svårt att få gehör för sin offensiva linje. Även om det på detta stadium rör sig om spekulationer finns det mycket i dagsläget som talar för att man kommer att införa ett system för tillåtna (gröna) respektive icke-tillåtna subventioner på fiskets område i WTO. Vidare lutar det åt att detta kommer att ske inom ramen för subventionsavtalet (dvs. att ett separat fiskeavtal inte skapas). Inför Hongkong Även om förhandlingarna uppnått ett visst momentum är fiskesubventioner ett förhandlingsområde som inte kommer att vara prioriterat i Hongkong. Ambitionen för Hongkong-deklarationen är att slå fast de framsteg som gjorts i förhandlingarna för att kunna inleda slutförhandlingar baserat på detta under Ett utkast till deklaration existerar redan som speglar förhandlingsläget ganska väl: note that there is broad agreement that the Group should strengthen disciplines on subsidies in the fisheries sector, including through the prohibition of certain forms of fisheries subsidies that contribute to overcapacity and over-fishing, and call on Participants promptly to undertake further detailed work to, inter alia, establish the nature and extent of those disciplines, including transparency and enforceability, taking into account the importance of this sector to development priorities, livelihoods and food security in developing and least-developed Members EU:s mål Kommissionen har presenterat flera papper om fiskesubventioner i förhandlingsgruppen för WTO-Regler. Det viktigaste papperet, som bidrog till att få fart på förhandlingarna, presenterades 2003 och utgår från huvudprinciper som ingår i Gemenskapens nyligen reformerade fiskepolitik. Principerna slår fast att överkapacitet är en av de viktigaste orsakerna till överutnyttjande av resurser med risk för utplåning av åtskilliga bestånd. Vissa typer av subventioner har bidragit till denna överkapacitet, i synnerhet sådana som uppmuntrar till nyinvesteringar. Målsättningen bör vara att uppnå en lämplig balans mellan miljömässiga, ekonomiska och sociala intressen. Att behandla subventioner som har negativa effekter på bestånden bidrar till uppfyllandet av mandatet från Doha i enlighet med "the mutual supportivness of trade and environment." Kommissionen har också föreslagit att ett par specifika paragrafer om fisket skall föras in i subventionsavtalet. Av särskilt vikt är förslaget att dela in subventioner på fiskets område i två kategorier, tillåtna och icketillåtna. Icketillåtna skall exempelvis vara subventioner som bidrar till överkapacitet i fiskeflottan. Subventioner för skrotningsprogram, omskolning och viss modernisering föreslås däremot vara tillåtna. I praktiken skulle denna indelning innebära att motsvarande en grön box för fisket förs in i subventionsavtalet. Kommissionen argumenterar också för att den komplicerade frågan om relationen mellan subvention och typ av fiskeriförvaltning inte bör hanteras inom WTO utan hänvisar till pågående arbete i FAO, OECD och UNEP.

4 4 Ett stort problem med fiskesubventionerna idag är att de notifieras mycket bristfälligt av WTO-medlemmarna. Kommissionen har därför även gjort inspel till WTO om notifiering, övervakning och transparens avseende fiskesubventioner. Återigen valde kommissionen att bygga förslaget på de principer som gäller för EU:s fiskeripolitik. 5. Förhandlingsparternas mål Japan, Korea och Taiwan tillhör den mest protektionistiska falangen och blockerade länge all rörelse i förhandlingarna genom att hävda att subventioner på fiskets område inte behöver disciplineras särskilt och att subventioner inte har en negativ inverkan på bestånden. Dock har man rört sig något och öppnat för förbud av vissa typer av subventioner. På fiskets område finns en inflytelserik gruppering som kallar sig Friends of Fish. Denna grupp vill se en kraftig liberalisering av fiskesektorn med sänkta tullar och kraftigt sänkta stöd. De driver också hårt behovet av att eliminera subventioner som motverkar ett långsiktigt hållbart fiske. I substans ligger denna gruppering ofta nära Sveriges position. Dock finns det vissa medlemmar i Friends of Fish som har en extremt liberal hållning och även vill eliminera subventioner som Sverige anser kan gynna hållbart fiske (t.ex. för kontroll och övervakning, beståndsuppskattningar, framtagande av mer miljövänliga fiskeredskap etc). Medlemskapet i Friends of Fish brukar variera något men gruppen består främst av länder som har stora exportintressen på fiskeområdet (Australien, Chile, Island, Kanada, Mexiko, Norge, Nya Zeeland, Peru, Thailand, USA, är länder som i regel förknippas med denna grupp). Noterbart är att Island och Norge på fiskets område alltså för en politik som är den rakt motsatta jämfört med den man driver i jordbruksförhandlingarna. En stor majoritet av u-länderna vill se särskild och differentierad behandling för att tillse u-ländernas särskilda behov på fiskets område. Brasilien har ofta roll som talesman för denna grupp. Många u-länder driver också att det är viktigt att i-länderna eliminerar skadliga subventioner eftersom den överkapacitet i fiskeflottan som blir resultatet av dessa subventioner ofta exporteras till u-länderna genom fjärrfiske och bilaterala fiskeavtal. En rad mindre u-länder har också varit aktiva i förhandlingarna och lyfter fram de specifika svårigheter som förknippas med ett småskaligt, traditionellt och kustnära fiske som dominerar i dessa länder. 6. Specifika svenska mål Målet för Sverige är att alla typer av stöd som är handelssnedvridande och/eller motverkar ett långsiktigt hållbart fiske skall avvecklas. Sverige har arbetat aktivt för detta i WTO, liksom i andra internationella sammanhang. Frågan är viktig i synnerhet mot bakgrund av fiskesektorns ökade betydelse för utvecklingsländerna. Vidare är det av stor vikt att disciplinen vad gäller stödgivning förbättras. I dagsläget är det endast en liten del av de subventioner som ges på fiskets område som notifieras tillfredsställande i WTO. I samband med detta är det viktigt att även subventioner som ges inom ramen för bilaterala avtal, exempelvis EU:s tredjelandsavtal,

5 notifieras. Slutligen är Sverige tveksamt till att skapa ett separat fiskeavtal i WTO. Risken att resultatet blir ett komplicerat och svårtolkat avtal avskräcker. Generellt skulle Sverige gärna se att kommissionen drev en ännu mer offensiv och liberaliseringsvänlig linje i förhandlingarna. Kommissionen har också haft en tendens att basera en alltför stor del av sina inspel till WTO på hur Gemenskapens fiskeripolitik är utformad, vilket inte nödvändigtvis passar andra länder och dessutom kan ge ett arrogant intryck. Kommissionen har också valt att föra in några begrepp i förhandlingarna som i värsta fall kan missbrukas som kryphål. De minimis och en väl generös definition av vad som avses med godkända (gröna) stöd är två exempel. Dock kan man inte bortse från att EU:s agerande bidragit till att föra förhandlingarna framåt. Att man i förhandlingarna numera öppnat för att subventioner som kan underminera ett hållbart fiske skall förbjudas är ett viktigt framsteg, ett framsteg som hade varit omöjligt om inte EU visat rörelse. Utkastet till ministerdeklaration speglar förhandlingsläget väl. Ur svensk synpunkt är det centralt att texten som refererar till förbud av skadliga subventioner inte urvattnas samt att referensen till behovet av övervakning och transparens behålls. Slutligen värt att understryka att en eliminering av skadliga subventioner på fiskeområdet skulle kunna bli ett av Doharundans mest positiva resultat i miljöhänseende. 5

2005-11-17. Huvudpositioner

2005-11-17. Huvudpositioner Promemoria 2005-11-17 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Kr Anna Block Mazoyer Telefon 08-405 56 47 Mobil 0709-32 87 46 Styrdokument - Särskild och differentierad behandling

Läs mer

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014 Slutlig Kommenterad dagordning Landsbygdsdepartementet 20141008 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 1314 oktober 2014 Icke lagstiftande verksamhet FISKE 4. Förslag till rådets förordning

Läs mer

2005-11-24. Marknadstillträde för industrivaror (non-agricultural market access - NAMA)

2005-11-24. Marknadstillträde för industrivaror (non-agricultural market access - NAMA) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Styrdokument Enheten för internationell handelspolitik Per Altenberg Telefon 08-4055706 E-post: per.altenberg@foreign.ministry.se Marknadstillträde för industrivaror

Läs mer

Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal

Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal Underlag för Peter Einarssons föreläsning om WTO:s jordbruksavtal Vad jordbruksavtalet borde säga sidan 1 Vad jordbruksavtalet säger 2 Världshandeln med jordbruksprodukter basfakta 3 9 Vad borde jordbruksavtalet

Läs mer

MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport

MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport Commission européenne, B-1049 Bruxelles / Europese Commissie, B-1049 Brussel Belgien. Telefon: +32-2-299.11.11 Kontor: C107

Läs mer

Ordlistan kommer från regeringens skrivelse "Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda" 2005/06:9

Ordlistan kommer från regeringens skrivelse Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda 2005/06:9 Sida 1 av 5 WTO-ordlista Ordlistan kommer från regeringens skrivelse "Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda" 2005/06:9 AITIC - Agency for International Trade Information

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA Utrikesdepartementet 2013-05-17 Dokumentbeteckning KOM (2013) 316 Final Rekommendation till

Läs mer

Bryssel den 16 december 2002

Bryssel den 16 december 2002 ,3 Bryssel den 16 december 2002 :72 RFK MRUGEUXNHW (XURSHLVND NRPPLVVLRQHQ I UHVOnU HQ SSQDUH PDUNQDG VW G VRP L PLQGUH JUDG VQHGYULGHU KDQGHOQ RFK UDGLNDOW ElWWUH YLOONRU I UXWYHFNOLQJVOlQGHUQD.RPPLVVLRQHQODGHLGDJIUDPHWWDPELWL

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

Icke lagstiftande verksamhet. - Lägesrapport - Diskussion. Dokumentbeteckning - Rättslig grund -

Icke lagstiftande verksamhet. - Lägesrapport - Diskussion. Dokumentbeteckning - Rättslig grund - Slutlig Kommenterad dagordning Näringsdepartementet 20151109 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 16 november 2015 Icke lagstiftande verksamhet 4. Förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken

Läs mer

Rapport från möte med referensgruppen för WTO frågor den 30 september 2005

Rapport från möte med referensgruppen för WTO frågor den 30 september 2005 Promemoria 2005-10-03 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Praktikant Mojtaba Ghodsi Telefon 08-405 21 85 Mobil 0733-40 28 51 E-post mojtaba.ghodsi@foreign.ministry.se Rapport

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen SLUTLIG Kommenterad dagordning 2005-01-17 Jordbruksdepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kopia: UD/EU-enheten Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet

Läs mer

NYHETSBREVET FRÅN GENÈVE

NYHETSBREVET FRÅN GENÈVE NYHETSBREVET FRÅN GENÈVE Besök Världshandelsbloggen http://blogg.ud.se/varldshandelsbloggen/ AKTUELLT OM HANDELSPOLITIKEN vecka 16-20 Sveriges representation vid de internationella organisationerna i Genève

Läs mer

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister 2007 Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors om att svenskt företag tog hem uppdrag att renovera FN Idag meddelades att Skanska har fått uppdraget att renovera FN:s högkvarter i New York.

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 18 september 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0028 (COD) 11505/15 ADD 1 CODEC 1120 ENV 522 AGRI 439 MI 527 COMER 114 PECHE 271 I/A-PUNKTSNOT från: till:

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION Europaparlamentet 2014-2019 Fiskeriutskottet 2016/0192(NLE) 19.9.2016 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge

Läs mer

Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 29 november 2012

Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 29 november 2012 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska Unionen Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 29 november 2012 Handelsministrarnas

Läs mer

Vem ska ha. rätt att fiska. En fråga från De gröna i Europaparlamentet. Photo Jillian Pond

Vem ska ha. rätt att fiska. En fråga från De gröna i Europaparlamentet. Photo Jillian Pond Vem ska ha rätt att fiska En fråga från De gröna i Europaparlamentet. Photo Jillian Pond FÖR MÅNGA BÅTAR DÅLIG LÖNSAMHET MILJÖKATASTROF Photo Håkan Lindgren / SCANPIX GE TILLTRÄDE TILL FISKET TILL VEM

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda

Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda Utrikesutskottets yttrande 0/06:UU3y Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda Till näringsutskottet Näringsutskottet har vid sammanträde den oktober 0 beslutat att bereda

Läs mer

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,

Läs mer

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 29 mars 2010

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 29 mars 2010 Slutlig Kommenterad dagordning Jordbruksdepartementet 20100322 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 29 mars 2010 1. Godkännande av dagordningen 2.a) Lagstiftningsöverläggning (Offentlig

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.9.2014 COM(2014) 518 final 2014/0238 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av ett partnerskapsavtal för hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3.

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3. Bilaga 1 Slutlig Rev. Rådspromemoria 2006-10-18 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Deps Marcus Öhman Rådets möte (jordbruk och fiske) den 24-25 oktober 2006 Dagordningspunkt 3. Rubrik

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om flerartsplan för Östersjön Landsbygdsdepartementet 2014-11-12 Dokumentbeteckning KOM (2014) 614 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Nyhetsbrev om inre marknaden

Nyhetsbrev om inre marknaden NR. 7 Inre marknadsenheten 2004-06-04 Richard Rosengren Nyhetsbrev om inre marknaden Detta nyhetsbrev redogör kortfattat för vad som händer och har hänt på den inre marknaden. Det är indelat i tre delar:

Läs mer

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Anamaria Deliu 24 januari 2014, Stockholm Det ska handla om Varför förhandlar EU frihandelsavtal (FTA)? Vad innehåller ett frihandelsavtal? Förhandlingsprocessen

Läs mer

Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken

Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken Bakgrund 2010-03-12 Handelsförbud sista chansen för den blåfenade tonfisken CITES-listning kan vara enda sättet att förhindra utrotning Med 175 länder som skrivit under är Konventionen för internationell

Läs mer

EU:s fiskerireform och WTO-förhandlingarna

EU:s fiskerireform och WTO-förhandlingarna EU:s fiskerireform och WTO-förhandlingarna Kommissionens förslag till reform av EU:s fiskeripolitik har delvis samma syften som WTO-förhandlingarna om fisket, och till stora delar finns inga konflikter

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.9.2014 COM(2014) 580 final 2014/0274 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av det ändrade avtalet om inrättande av Allmänna

Läs mer

- Föredragning av ordförandeskapet. - Rättslig grund - Bakgrund

- Föredragning av ordförandeskapet. - Rättslig grund - Bakgrund 130121 SLUTLIG Kommenterad dagordning Landsbygdsdepartementet Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 28 januari 2013 1. Godkännande av dagordningen Icke lagstiftande verksamhet 2. Godkännande

Läs mer

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Regeringskansliet Faktapromemoria Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Miljödepartementet 2016-03-21 Dokumentbeteckning KOM(2016) 53 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Fiske med omsorg om räkbeståndet

Fiske med omsorg om räkbeståndet Fiske med omsorg om räkbeståndet Grönt att äta räkor från Bohuslän? Nordhavsräkor från Bohuslän är fiskade i enlighet med rekommendationer om ett hållbart fiske. Forskarna har bra koll på tillståndet för

Läs mer

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU och Australien

Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU och Australien SKRIVELSE Enheten för handel och tekniska regler 2017-06-26 Dnr 2017/01068-3 Anna Sabelström Enligt sändlista Offentligt samråd om den framtida handelsrelationen mellan EU och Nya Zeeland respektive EU

Läs mer

Euro- Toques EN GEMENSAM VISION FÖR ETT HÅLLBART EUROPEISKT FISKE

Euro- Toques EN GEMENSAM VISION FÖR ETT HÅLLBART EUROPEISKT FISKE Euro- Toques EN GEMENSAM VISION FÖR ETT HÅLLBART EUROPEISKT FISKE REFORMERA DET EUROPEISKA FISKET FÖR ATT GYNNA FISKAR, FISKARE OCH FISKEINDUSTRIN En av dagens stora utmaningar när en hållbar Europeisk

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Vad ungdomar bör veta om

Vad ungdomar bör veta om Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Håkan Nordström Henrik Isakson Ekonomiska argument FÖR frihandel Produktionsvinster Att tillverka sådant som andra kan göra bättre och billigare är ett slöseri med

Läs mer

Enkät angående det kustnära fisket i södra och västra Skåne

Enkät angående det kustnära fisket i södra och västra Skåne Institutionen för Service Management Enkät angående det kustnära fisket i södra och västra Skåne Fiskeriförvaltningen är idag centralt styrd från EU, Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket, men

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0198(CNS) 20 november 2002 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.1.2016 COM(2016) 17 final 2016/0006 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Nya Zeeland om samarbete och ömsesidigt

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.1.2016 COM(2016) 9 final 2016/0004 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet mellan Europeiska unionen och Nya

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET RÅDET Strasbourg den 12 juni 2013 (OR. en) 2011/0364 (COD) LEX 1349 PE-CONS 76/1/12 REV 1 PECHE 549 ENV 952 CODEC 3067 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING OM ÄNDRING

Läs mer

ANTAGNA TEXTER. Inledandet av förhandlingar om frihandelsavtal med Australien och Nya Zeeland

ANTAGNA TEXTER. Inledandet av förhandlingar om frihandelsavtal med Australien och Nya Zeeland Europaparlamentet 2014-2019 ANTAGNA TEXTER P8_TA(2016)0064 Inledandet av förhandlingar om frihandelsavtal med Australien och Nya Zeeland Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2016 om inledande

Läs mer

2009-02-20. Handelsrelationerna till USA och EU är centrala. Kina lägger mycket energi på att hålla spänningarna med dessa på en hanterbar nivå.

2009-02-20. Handelsrelationerna till USA och EU är centrala. Kina lägger mycket energi på att hålla spänningarna med dessa på en hanterbar nivå. Promemoria Per-Arne Hjelmborn Kina och handelspolitiken februari 2009: oro för protektionism och hög aktivitet både multilateralt och bilateralt/regionalt De protektionistiska åtgärder som följer i spåren

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Nya aktörer på världsmarknaden

Nya aktörer på världsmarknaden Nya aktörer på världsmarknaden Global marknadsöversikt för jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Länderna är idag stora producenter inom livsmedelsproduktionen

Läs mer

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet

Läs mer

Rätten att söka skydd

Rätten att söka skydd Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2974 av Johanna Jönsson m.fl. (C) Rätten att söka skydd Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna rätten

Läs mer

Vad händer med den gemensamma fiskeripolitikens sociala dimension när politiken reformeras?

Vad händer med den gemensamma fiskeripolitikens sociala dimension när politiken reformeras? Vad händer med den gemensamma fiskeripolitikens sociala dimension när politiken reformeras? 1. TAR EU:S FISKERIPOLITIK HÄNSYN TILL SOCIALA FRÅGOR? År 2007 sysselsatte EU:s fiskerisektor 355 000 personer

Läs mer

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kommenterad dagordning rådet 2015-10-14 Miljö- och energidepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Rådets möte (miljö) den 26 oktober 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-1042/3. Ändringsförslag

SV Förenade i mångfalden SV B8-1042/3. Ändringsförslag 3.10.2016 B8-1042/3 3 Skäl Ca (nytt) Ca. Frihandelsavtal som har underminerat länders suveränitet, inklusive livsmedelssuveränitet, och uteslutit lokala jordbrukare från deras egna marknader, har bidragit

Läs mer

En samlad ansats för att uppfylla utvecklingsdimensionen i Doha-deklarationen. förslag till svenskt agerande

En samlad ansats för att uppfylla utvecklingsdimensionen i Doha-deklarationen. förslag till svenskt agerande En samlad ansats för att uppfylla utvecklingsdimensionen i Doha-deklarationen förslag till svenskt agerande Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida Postadress: 105 25 Stockholm Besök:

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.1.2015 COM(2015) 33 final 2015/0023 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som Europeiska unionen ska inta i Världshandelsorganisationens

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.9.2015 COM(2015) 464 final 2015/0215 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Världshandelsorganisationens

Läs mer

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.3.2010 KOM(2010)77 slutlig KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT

Läs mer

Så knyter vi ihop ett landsbygdsprogram

Så knyter vi ihop ett landsbygdsprogram Så knyter vi ihop ett landsbygdsprogram eller hur blev det på detta viset? Hans Rolandsson LBP 2014 2020, först lite nuläge Förslag inskickat 12 juni 2014 333 frågor i retur den 22 augusti Svar till KOM

Läs mer

SOU 2014:72 handel med begagnade varor och med skrot - vissa kontrollfrågor

SOU 2014:72 handel med begagnade varor och med skrot - vissa kontrollfrågor YTTRANDE Enheten för handel och tekniska regler 2015-03-06 Dnr 4.1.1-2014/02217-2 Näringsdepartementet Endast via e-post. SOU 2014:72 handel med begagnade varor och med skrot - vissa kontrollfrågor Er

Läs mer

Policy Brief Nummer 2017:2

Policy Brief Nummer 2017:2 Policy Brief Nummer 2017:2 Bättre förvaltning och mindre subventioner vägen mot ett hållbart fiske Internationella organisationer som FN, WTO och OECD har poängterat att subventioner till fisket kan bidra

Läs mer

Handelspolitisk lägesrapport 2005

Handelspolitisk lägesrapport 2005 Handelspolitisk lägesrapport 25 Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Vi arbetar för en öppen handel med klara spelregler, både inom och utanför EU. Vår huvuduppgift

Läs mer

Rättslig grund Artiklarna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget

Rättslig grund Artiklarna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget SLUTLIG Kommenterad dagordning 2013-03 Landsbygdsdepartementet Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 18-19 mars 2013 4. Reformpaketet för GJP: JORDBRUK a) a) Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny fiskelagstiftning. Dir. 2007:125. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007

Kommittédirektiv. En ny fiskelagstiftning. Dir. 2007:125. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007 Kommittédirektiv En ny fiskelagstiftning Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007 Dir. 2007:125 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag till en förändrad fiskelagstiftning.

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund Den internationella handeln med varumärkesförfalskade och piratkopierade varor utgör

Läs mer

Internationella portföljinvesteringar

Internationella portföljinvesteringar Internationella portföljinvesteringar AV ROGER JOSEFSSON När Internationella valutafonden (IMF) sammanställde de individuella resultaten av en undersökning avseende portföljtillgångar i utlandet (CPIS

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Fiskeriutskottet. 30 april 2003 PE /1-23 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-23

EUROPAPARLAMENTET. Fiskeriutskottet. 30 april 2003 PE /1-23 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-23 EUROPAPARLAMENTET 1999 Fiskeriutskottet 2004 30 april 2003 PE 325.168/1-23 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-23 Förslag till betänkande (PE 325.168) Niels Busk Gemenskapens handlingsplan för att minska mängden fisk som

Läs mer

WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet

WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet WTO, Doharundan och framtiden för det multilaterala handelssystemet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Vår

Läs mer

Remissyttrande om Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat en delredovisning

Remissyttrande om Energimyndighetens rapport Kontrollstation 2017 för elcertifikat en delredovisning 2016-08-31 Miljö- och energidepartementet Remiss M2016/01587/Ee 103 33 Stockholm Anna Holmberg anna.holmberg@skogsindustrierna.org 08-762 72 44 072-722 72 44 Remissyttrande om Energimyndighetens rapport

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om tilldelning av tullkvoter för export av trä från Ryska federationen till Europeiska unionen

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om tilldelning av tullkvoter för export av trä från Ryska federationen till Europeiska unionen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.8.2012 COM(2012) 449 final 2012/0217 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om tilldelning av tullkvoter för export av trä från Ryska federationen

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014

Läs mer

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Tisdag 12 maj 2009 Idag Definitioner vad menar vi egentligen? Kontext EU:s utvecklingspolitik EU ekonomisk supermakt Handel som bistånd Malin Stegmann McCallion 1

Läs mer

Hur uthålliga är räkor fiskade i Skagerrak av Sverige, Norge och Danmark? En sammanfattning av projektet SHRIMPACT

Hur uthålliga är räkor fiskade i Skagerrak av Sverige, Norge och Danmark? En sammanfattning av projektet SHRIMPACT Hur uthålliga är räkor fiskade i Skagerrak av Sverige, Norge och Danmark? SP Technical Research Institute of Sweden En sammanfattning av projektet SHRIMPACT SP Technical Research Institute of Sweden SP

Läs mer

Hur kan WTO-förhandlingarna främja utveckling?

Hur kan WTO-förhandlingarna främja utveckling? Hur kan WTO-förhandlingarna främja utveckling? Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Vi arbetar för en öppen handel med klara spelregler, både inom och utanför EU.

Läs mer

Introduktion till antidumpningsinstrumentet

Introduktion till antidumpningsinstrumentet Introduktion till antidumpningsinstrumentet Workshop om skyddstullar 5 april 2011 Jonas Kasteng Camilla Prawitz Handelspolitiska skyddsinstrument Vilka är de? Hur fungerar de? EU:s regelverk EU:s regler

Läs mer

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Henrik Isakson, enhetsråd Tanke bakom workshopen 1. Den öppna handelspolitikens för och nackdelar 2. Hur fungerar WTO? 3. Hur ser frihandelsavtalen ut? 4. Hur fungerar

Läs mer

Brexit - jordbruket, fisket, livsmedelsindustrin och politiken

Brexit - jordbruket, fisket, livsmedelsindustrin och politiken På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-07-12 Brexit - jordbruket, fisket, livsmedelsindustrin och politiken Vi står inför en period av stor osäkerhet, eftersom vi inte vet när Storbritannien

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.9.2013 COM(2013) 678 final 2013/0325 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 55/2008 om införande av autonoma

Läs mer

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet Köpenhamn vad dhände egentligen, och hur fortsätter vi? Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? KSLA 21 april 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, ordbruksdepartementet Milstolpar i Köpenhamn

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-0250/4. Ändringsförslag. Anne-Marie Mineur, Rina Ronja Kari, Stelios Kouloglou för GUE/NGL-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B8-0250/4. Ändringsförslag. Anne-Marie Mineur, Rina Ronja Kari, Stelios Kouloglou för GUE/NGL-gruppen 23.2.2016 B8-0250/4 4 Anne-Marie Mineur, Rina Ronja Kari, Stelios Kouloglou Skäl A A. Australien och Nya Zeeland är bland EU:s äldsta och närmaste partner, har gemensamma värderingar och verkar för att

Läs mer

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2. Godkännande av listan över A-punkter. 3. Skatt på finansiella transaktioner - Lägesrapport

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2. Godkännande av listan över A-punkter. 3. Skatt på finansiella transaktioner - Lägesrapport Annotering 2012-03-05 Fi2012/166 Finansdepartementet Till: Riksdagen Ekofinrådets möte den 13 mars i Bryssel Kommenterad dagordning - enligt den preliminära dagordning som framkom i Coreper den 22 februari

Läs mer

Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 16 mars 2012

Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 16 mars 2012 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska Unionen Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 16 mars 2012 Handelsministrarnas

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

Sveriges Konsumentråds policy om EU:s jordbrukspolitik CAP

Sveriges Konsumentråds policy om EU:s jordbrukspolitik CAP Sveriges Konsumentråds policy om EU:s jordbrukspolitik CAP Sammanfattning EU:s gemensamma jordbrukspolitik utformades för att trygga livsmedelsförsörjningen i Europa efter krigsåren. Resultatet har blivit

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 2011/2019(BUD) 5.5.2011 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 (PE462.791v01-00) Mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2012 (2011/2019(BUD)) AM\866542.doc

Läs mer

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3. 2016-03-08 sid 1 (5) Fiskerienheten Jordbruksverket 551 82 Jönköping Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.17-985/16

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24.6.2014 COM(2014) 373 final 2014/0189 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av ett avtal mellan Europeiska unionen och

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Underlag till Hongkong-pärm

Underlag till Hongkong-pärm Senast ändrad 24/11 2005 1(37) Underlag till Hongkong-pärm 1. Bakgrund...3 1.1. Jordbruksfrågorna i ett sammanhang...3 1.2. Nuläge i förhandlingarna...3 1.3. Utvärdering av Jordbruksavtalet...4 1.4. Doha-mandatet...4

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer