Fiskhamnsrapporten / Bilagor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fiskhamnsrapporten / Bilagor"

Transkript

1 Fiskhamnsrapporten / Bilagor Bilaga 1: Källor och fördjupat utredningsmaterial Bilaga 2: Sammanställning av enkätundersökning riktad mot företagarna inom Fiskhamnsorådet FOTO: STADSBYGGNADSKONTORET Dnr 0487 / 05 MAJ 2007

2

3 Fiskhamnsrapporten / Bilaga 1 Källor och fördjupat utredningsmaterial

4

5 Bilaga 1 Källor och fördjupat utredningsmaterial Inledning I denna bilaga redovisas 1. Källor 2. Kompletterande faktaunderlag från statistik, rapporter, utredningar och liknande. Även noteringar från intervjuer räknas till fakta även om de inte ordagrant återger vad som sagts. S k anekdotisk information ingår endast undantagsvis. Kapitelrubrikerna motsvarar dem i huvudrapporten. För avsnitt där inget finns att lägga till utöver vad som står i huvudrapporten noteras detta. För några avsnitt har underrubriker som inte ingår i huvudrapporten lagts till för att strukturera texten. En inledande läsanvisning: I rapporten står begreppet Fiskhamnen för basverksamheterna i Göteborgs Fiskhamn, d v s fiskauktionen och koncentrationen av grossistföretag. Det geografiska området för dagens Fiskhamn benämns Fiskhamnsområdet. 1

6 2

7 Innehållsförteckning Inledning Stadsbyggnadskontorets uppdrag Förstudiens innehåll Bakgrund till uppdraget Utredningsarbete i regi av Business Region Göteborg, BRG Områdesstudie framlagd av HIGAB och SVC Stadsbyggnadskontorets slutsatser av BRG: s utredningsarbete och HIGAB: s och SVC: s områdesstudie Några utgångspunkter för uppdraget Fiskhamnen inför framtiden Fiskenäringens betydelse nationellt, regionalt och lokalt Genomgripande förändringar Fiskenäringens framtid Allmänt Fiskets minskande lönsamhet Fiskresurser och fiskproduktion Vild fisk Odlad fisk Total produktion, d v s fångst av vild fisk och produktion av odlad Marknaden Konsumtion och försäljning Intresset för och efterfrågan på fisk Fiskauktioner i ett europeiskt perspektiv Auktionsformer och utvecklingstendenser Elektroniska nätverk Danmark Norge Europa i övrigt Sverige och Göteborg Den svenska fiskhandelns struktur och utveckling Grosshandeln Detaljhandeln Den västsvenska fiskenäringen i ett regionalt perspektiv Regionala mål och ambitioner

8 3.2 Fiskecentra i Västsverige vid sidan av Göteborgs Fiskhamn Förädlingsverksamhetens omfattning Allmänt Förädling av färsk fisk i nya former Fiskhamnen idag Verksamheter, sysselsatta och transporter Basverksamheter Övriga verksamheter Antal sysselsatta Transporter Områdesförutsättningar Läge, tillgänglighet Grund- och vattenförhållanden Befintlig bebyggelse Trafikområden, kajer, pirar och bryggor Planförutsättningar Översiktsplan Detaljplaner Trafikutredningar Lokaliseringen av den framtida Fiskhamnen fiskecentret Problem och möjligheter Vatten och geoteknik Den övergripande trafiksituationen Den lokala logistiken Ordning, skötsel och underhåll Lokalbehov och lokalproblem Landningshamnen Fiskhamnen som publik attraktion för såväl Göteborgare som turister SWOT-analys av dagens Fiskhamnsområde Framtidsscenarier Grundläggande scenarioförutsättningar Grundläggande ställningstaganden Grundläggande frågeställningar

9 1 Stadsbyggnadskontorets uppdrag 1.1 Förstudiens innehåll Källor: Stadsbyggnadskontorets skrivelse till Byggnadsnämnden angående Förstudie avseende Göteborgs fiskhamns framtida utveckling I underlaget för Byggnadsnämndens beslut utvecklas närmare de fem frågor som skall belysas. I korthet enligt följande: Fiskenäringens framtid Tillgång på fisk Efterfrågan på fisk Fiskhandelns utveckling, speciellt vad avser grossistledet Den västsvenska fiskenäringens samlade syn på utvecklingen Fiskenäringen i ett regionalt perspektiv Kan en förstärkning av Fiskhamnen innebära ett hot mot utvecklingen inom övriga kustkommuner i Västsverige? Förädlingsverksamhetens omfattning Fiskhamnsområdet idag Behov av förändringar för att kunna tillgodose framtida krav och önskemål Verksamheter, omsättning av fisk, transporter m m Fastighetsbeståndet och dess tekniska status Lokaliseringen av den framtida Fiskhamnen fiskecentret. Är Fiskhamnsområdet det mest lämpliga läget för ett fiskecenter av det slag som diskuteras. Ryms ett lämpligt organiserat fiskecenter inom området? Bör det älvnära området omvandlas till ett terminal- och industriområde? Finns konkurrerande intressen? Finns lägen med bättre förutsättningar för ett modernt fiskecenter? 5

10 Under arbetets gång har det framstått som väsentligt att den första punkten, Fiskenäringens framtid, vad gäller handeln även tar upp fiskauktionernas roll i det första försäljningsledet. En sammanställning av utvecklingstrender vad avser auktionerna i Europa har därför givits ett relativt stort utrymme. 1.2 Bakgrund till uppdraget Utredningsarbete i regi av Business Region Göteborg AB, BRG Källor: CKA-konsult. Slutrapport angående Göteborgs Fiskhamn (CKA1) CKA-konsult. Noteringar från möten i november 2004 mars 2005 (CKA2) CKA-konsult. Sveriges Fiskecenter, Förstudie. Innehåll (CKA 3) CKA-konsult. Sveriges Fiskecenter, Förstudie. Innehåll Bilaga: Resultat från inventering av grossister och åkerier i fiskhamnen (CKA 4) BRG: s utredning handlades av CKA-konsult och genomfördes i två steg. Ett första steg redovisades i en slutrapport (CKA1). I rapporten sammanfattas några viktiga frågor inför framtiden. Avslutningsvis föreslås att en arbetsgrupp bildas med representanter för alla i branschen förekommande kategorier av företagare och att gruppen skall ledas av någon sakkunnig oberoende. Ett andra steg utredningssteg genomfördes under perioden november 2004 till april CKA-konsult fortsatte handlägga arbetet i en arbetsgrupp som inledningsvis bestod av representanter för BRG, Hantverks- och Industrihus i Göteborg AB, HIGAB, samt Göteborgs Fiskauktionsförening. I slutskedet ersattes Fiskauktionsföreningen av Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund, SVC. (CKA2) Arbetet under steg 2 sammanfattas i en rapport från CKA-konsult (CKA 3). I rapporten anges medlemmarna i arbetsgruppen som: Lars-Erik Persson SVC. Roger Strömberg BRG, Berndt Svensson HIGAB, Sören Runsteen HIGAB, Göran Arvidsson HIGAB och Kent Alm CKA-konsult. Med SVC torde avses Västkustfisk SVC AB, där Lars-Erik Persson är VD. I en bilaga till CKA-konsults avslutande rapport redovisas resultatet av en inventering av grossister och åkerier i fiskhamnen. (CKA 4) Inventeringen omfattade intervjuer med två åkerier samt åtta av de större grossisterna i området. Resultatet, som visar att det föreligger blan- 6

11 dade uppfattningar om Fiskhamnens framtid och dess geografiska placering, återges här in extenso. Åkerierna är i behov av större ytor. De större grossisterna är i behov av större ytor främst för att utveckla förädling. Övriga grossister är nöjda med sina lokaler och kan expandera i dessa. Angående placeringen av Fiskhamnen i regionen är meningarna delade. De större grossisterna i hyrda lokaler ser en ny geografisk placering för all befintlig verksamhet som en intressant utveckling Grossister med mindre omfattning av sin verksamhet ser Fiskhamnsområdet som den givna platsen. För att ge rätt förutsättningar för utveckling i branschen, krävs effektiva ytor på lämplig plats. Traditionen håller kvar Fiskhamnen på befintlig plats Effektivisering av verksamheten krävs för den internationella konkurrensen. Centralisering av vissa förädlingsarbeten har aldrig lyckats tidigare, försök har gjorts på flera platser i Europa, Bygg inte mer utan inventera lokalbehovet och effektivisera i det befintliga beståndet. Skapa fler P-platser för transportbilar och släp. Arbetstillfällen hos de intervjuade är ca 250 st. Nya arbetstillfällen kan skapas hos de större företagen men ej hos de mindre aktörerna. Investeringar de senaste fem åren hos de intervjuade är ca 50 miljoner kronor, främst i fordon och teknisk utrustning Områdesstudie framlagd av HIGAB och SVC 1 Källa: HIGAB, SVC, Förstudie Sveriges Fiskecenter. Koncept 18 maj Liljevalls arkitekter Områdesstudien innehåller i allt väsentligt samma text som i CKA-konsults sista rapport, dock med vissa förtydliganden och omstruktureringar. Framför allt har beskrivningen av vision och trender bearbetats. Visionen har givits följande lydelse: 1 I områdesstudien anges enbart SVC som huvudman tillsammans med HIGAB. SVC utan tillägg står normalt för Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund. Lars-Erik Persson som medverkat i arbetsguppen i BRG: s andra arbetssteg är VD för Västkustfisk SVC AB, ett av SVC ägt bolag. SVC torde därför i detta sammanhang stå för bolaget, ej Centralförbundet. 7

12 Visionen är att utveckla Göteborgs Fiskhamn till Sveriges fiskecenter där all verksamhet är EU-anpassad, har hög kvalitet och motsvarar moderna kundkrav. Verksamheten har god effektivitet och lönsamhet, uppfyller såväl arbetsmiljökrav som miljökrav, Den förväntade regionförstoringen har vidgats till att omfatta landningsplatser från Strömstad i norr till Laholm i söder med Göteborg som centrum. På kompletterande kartor, situationsplaner, redovisas dels fastighetsgränser/byggnader, dels befintliga och tänkbara byggrätter.. I en illustration av visionen redovisas, utöver vad som relaterats i huvudtexten, två mindre nya byggnader samt en landningsplats för fiskefartyg vid f d Sea Cat-terminalens kaj Stadsbyggnadskontorets slutsatser av BRG: s utredningsarbete och HIGAB: s och SVC: s områdesstudie Inge tillägg eller källhänvisningar. 1.3 Några utgångspunkter för uppdraget Fiskhamnen inför framtiden Källa: Göteborgs Fiskauktion vad avser historik Fiskenäringens betydelse nationellt, regionalt och lokalt Källor: Commission of the European Communities. Communication from the Commission to the Council and the European Parliament on Improving the Economic Situation in The Fishing Industry. Bryssel (EU) Fiskeriverket. Fakta om svenskt fiske Statistik (FV-St) Fiskeriverket. Nationell strategisk plan för fiskerisektorn regionala aspekter. Johan Wagnström, Länsstyrelsen Skåne (FV-NSP 2) Miljövårdsberedningens promemoria 2006:1. Strategi för Ett hållbart fiske. SOU. (MvB) 8

13 Sysselsättningsstatistiken är hämtad från Fiskeriverkets statistik. (FV-St) Slutsatserna om fiskenäringens betydelse baseras på aktuella rapporter om fiskenäringens framtid. Följande citat är belysande: EU The importance of the fishing industry goes beyond it s direct contribution to the European Union s GDP. Not only does it supply a substantial proportion of the protein needed for human consumption, but also it makes an important contribution to the economic and social fabric of many coastal communities across the EU. (EU) Sverige I tätortsnära områden har fisket sällan någon avgörande betydelse vad avser sysselsättningen och i vissa fall kan fisket t.o.m. ses som ett hinder för utveckling av alternativ användning av hamnen till handelssjöfart- och färjetrafik eller som fritidsbåtshamn. (FV-NSP 2) I en glesbygd är varje enskild fiskare av stort värde ur samtliga aspekter. I tätbebyggda regioner bedöms fiskets regionala betydelse mer ur aspekten av att bibehålla en levande fiskarekultur och skapa en tillgång på lokalt fångad fisk till konsumenterna. (FV-NSP 2) Fisket utgör en kulturell och ekonomisk bas för en levande kustkultur och för ett hållbart företagande året runt, inom yrkesfiske, fisketurism och vattenbruk. (MvB) Genomgripande förändringar Avsnittet baseras på en genomgång av BRG: s utredningsmaterial och sammanställdes av Stadsbyggnadskontoret som underlag för Byggnadsnämndens beslut. 9

14 2 Fiskenäringens framtid 2.1 Allmänt I huvudrapporten konstateras under rubriken Allmänt att fisket inom såväl EU i sin helhet som i Sverige kännetecknas av två av varandra beroende problem tillgången till fisk samt fiskeriföretagens minskande lönsamhet. De två frågorna hänger intimt samman. Ett livskraftigt fiskbestånd är grundförutsättningen för hela fiskbranschen och effektiva lönsamma fiskeföretag en förutsättning för att ansvarsfullt beskatta beståndet. Vad beträffar fiskets ekonomi förutsätts i huvudrapporten att erforderliga åtgärder för att förbättra situationen vidtas inom EU och Sverige. Bland dem först och främst åtgärder säkra fiskbeståndens fortlevnad på en hållbar nivå. För en utförligare redovisning av de ekonomiska problemen och vad som kan göras för att minska dem hänvisas till denna bilaga Fiskets minskande lönsamhet Källor: Commission of the European Communities. Communication from the Commission to the Council and the European Parliament on Improving the Economic Situation in The Fishing Industry. Bryssel (EU) Fiskeriverket. Förslag till Nationell strategisk plan för den svenska fiskerisektorn, (FV-NSP 1) Fiskeriverket. Fakta om svenskt fiske Statistik (FV-St) Fiskeriverket. Diskussions- och underlagsrapport för den strategiska planen. Resursräntemodell för det svenska yrkesfisket ett verktyg för analys av det svenska yrkesfisket. Anton Paulrud (FV-NSP 3) Fiskeriverket, Underlagsrapport för den strategiska planen. Nationell strategisk plan för fiskeflottan. Anders Carlberg, ombudsman på SFR, Svenska Fiskares Riksförbund. (FV-NSP 4) Miljövårdsberedningens promemoria 2006:1, Strategi för Ett hållbart fiske. SOU. (MvB) Aktuell statistik från SFPO, Svenska Fiskares Producentorganisation.(SFPO). Dagsläget för fisket är kritiskt enligt både EU och svenska myndigheter. I det meddelande ( communication ) från EU-kommissionen, som åberopas i förra kapitlet, beskrivs hur den ekonomiska situationen för många fiskeriföretag inom unionen under de senaste åren har försämrats. (EU) 10

15 Situationen har på sista tiden förvärrats på grund av de snabbt ökade bränslekostnaderna. Många fiskeriföretags ekonomiska fortlevnad hotas härmed. Kostnadsökningarna drabbar även besättningarna vars löner är en andel av landningarnas försäljningsvärde (efter avdrag för skatt och driftskostnader), Inkomsterna har i vissa fall minskat med upp till 25 %. Den minskade lönsamheten bedöms även kunna leda till minskad säkerhet ombord. De ekonomiska svårigheterna drabbar med varierande grad alla fiskesegment, men framför allt fartyg som bedriver demersalt fiske (fiske efter bottenlevande arter). Även förändringar inom marknaden har bidragit till en att inkomsterna urholkats. Priset på många kommersiellt viktiga arter har inte följt med ökningen av kostnaderna för produktionen. Priset har i flera fall stagnerat eller t o m minskat från år 2000 fram till första halvåret Prisfallet bedöms främst bero på > Koncentrationen av försäljningen till stora butikskedjor 2. > Ökad konkurrens mellan fisk och andra livsmedel, vilket har lett till att grossisterna skurit ner sina priser och sina vinstmarginaler. > Viss ökad konkurrensen från odlad fisk. Ur Fiskeriverkets förslag till Nationell strategisk plan för den svenska fiskerisektorn kan följande utläsas (FV-NSP 1): Det svenska saltvattensfisket har under de senaste åren upplevt en kraftig nedgång i intäkter och lönsamhet. Sedan 2002 (fram t o m år 2004) har värdet av svenska fiskares landningar av saltvattensfisk (inklusive s k foderfisk 3 ) minskat från till 830 mkr (löpande priser), vilket är en minskning med närmare 30 %. Kommentar: Räknat i 2004 års prisnivå blir minskningen ca 33 %. I diagrammen nedan visas dels förändringarna av det totala avkastningsvärdet från 1970 till 2005, dels förändringarna av avkastningen per viktenhet, kr per kilo, båda i 2004 års priser. Av det senare diagrammet framgår att prisraset i början av 2000-talet skedde från en hög nivå vad gäller kilopriset för matfisk och skaldjur från en närmast extremt hög nivå. Fiskeriverket begränsar sin beskrivning av prisutvecklingen till en mycket kort period. Men utvecklingen är negativ även ur ett tioårsperspektiv. Det totala avkastningsvärdet år 2004 låg ca 20 % under genomsnittet för de senaste 10 åren, men priset per kilo var endast obetydligt lägre. Avkastningsvärdet för matfisk och skaldjur låg närmare 20 % under genomsnittsnivån för perioden, och priset per kilo ca 15 % lägre. Sett ur det än längre perspektiv som redovisas i diagrammen blir bilden annorlunda, speciellt vad avser kilopriset för matfisk och skaldjur. Frapperande härvidlag är de två mycket påtagliga topparna kring år 1990 respektive år Påtaglig är vidare sillens allt mer minskade ekonomiska betydelse. 2 Enligt uppgifter från Svensk Fisk (se fotnot 14) är detta fenomen speciellt tydligt i Storbritannien. 3 Foderfisk är fisk som går till tillverkning av främst fiskmjöl och fiskolja. Fiskmjöl, men även fiskolja, används främst för uppfödning av kyckling och svin men även som foder i fiskodlingar. Foderfisk benämns ibland industrifisk 11

16 Svenska fiskares landningar , avkastning 1000 Skr (2004 års priser) Matfisk, exkl sill, + skaldjur Matfisk exkl sill Sill/strömming Foderfisk Totalt Svenska fiskares landningar , avkastning per viktenhet Skr/kilo (2004 års priser) 20,00 18,00 16,00 14,00 12,00 Matfisk, exkl sill, + skaldjur 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0, Matfisk exkl sill Sill/strömming Foderfisk Totalt Källor: Statistik från Fiskeriverket och SFPO, Sveriges Fiskares Producentorganisation För tiden 1970 till 1990 baseras diagrammen på data från endast ett fåtal år, varför fluktuationer år från år inte framgår.) (Diagrammen redovisar endast saltvattenfisket.) 12

17 Fiskeriverkets (FV-NSP 1) framhåller vidare att: Det senaste årets utveckling följer den negativa trenden med 7 % lägre kvantitet och 5 % lägre intäkter. Den största kvantiteten landad fisk utgjordes år 2002 av foderfisk. Se diagram i avsnitt nedan. Andelen foderfisk uppgick till ca 60 % av de totala landningarna. Priset i första ledet för foderfisk sjönk med 10 % vilket förvärrade lönsamheten för de större pelagiska trålarna. Torsk var den viktigaste ekonomiska arten under 2004 med närmare en fjärdedel av flottans totala landningsvärde. Torskpriset sjönk med 5 % under året. Kommentar: Av statistik från Fiskeriverket och SFPO kan utläsas att torsken sedan länge varit den för fiskets ekonomi enskilt viktigaste arten. Under de senaste 10 åren har torsken svarat för 27 % av det totala fångstvärdet, foderfisken för 20 % och sill och strömming för 15 %. År 2001 svarade torsken för en tredjedel av fångstvärdet. År 2005 minskade torskens andel ner till 18 % av fångstvärdet. Torskens stora betydelse ligger sannolikt bakom fokuseringen på torsk i de diskussioner som de senaste åren förts kring fisktillgången. Antal ton Svenska fiskares landningar av torsk Skr/kilo 40, , Antal ton 30,00 25, , Skr/kilo 15,00 10, , ,00 Källa: Statistik från SFPO 13

18 För insjöfisket har de senaste årens ekonomiska utveckling varit positiv med tillgång till hela EU-marknaden och med goda och växande bestånd av högprisarter som gös och insjökräftor. Det totala värdet på den levererade fisken har ökat med 30% under de senaste fem åren. Insjöfisken andel av det totala fisket är dock mycket liten, ca 0,5 % av vikten och ca 1 % av värdet. Fiskets förädlingsvärde tas upp av dels Fiskeriverket, dels Miljövårdsberedningen. Fiskeriverket konstaterar att förädlingsvärdet för fiskeföretagen överlag gått ner kraftigt, vilket är oroande och illustrerar en besvärlig situation. (FV-NSP 1) Den dåliga lönsamheten kan enligt verket i mångt och mycket förklaras med den rådande överkapaciteten i flottan men också på sviktande bestånd samt låga avräkningspriser. Överkapacitet och svaga bestånd leder till få fiskedagar. Miljövårdsberedningen redovisar en analys av förädlingsvärdet inom fisket baserad på expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). (MvB) Enligt ESO är yrkesfiskares deklarerade inkomster mycket, närmast orimligt, låga. En beräkning av fiskets förädlingsvärde (produktion minus kostnader förknippade med verksamheten) år 1996 visar att förädlingsvärdet per arbetstimme var 84 kronor. För samtliga grenar av näringslivet det året var det genomsnittliga förädlingsvärdet ca 280 kronor. ESO jämför fisket med två andra näringar, sågverks- och renhållningsnäringen där yrkesskickligheten är stor men utbildningsnivån låg. Förädlingsvärdet år 1996 var för sågverksnäringen 243 kronor per arbetstimme och för renhållningsnäringen 135 kronor per arbetstimme. ESO konstaterar att det är anmärkningsvärt att dessa två näringar med i princip obefintliga statliga stöd och med en outbildad arbetskraft bidrar med mera till nationalprodukten än det subventionerade fisket. Fiskeriverket har även studerat fiskets nationalekonomiska status med utgångspunkt från det lite snåriga begreppet resursränta. (FV-NSP 3) Resursränta är den vinst som en ägare till en knapp resurs har kvar när alla normala företagsekonomiska kostnader är täckta. Resursräntan kan jämföras med arrende som är det pris en jordägare önskar för att överlåta brukandet av jorden till någon annan. Den svenska staten kräver inte något arrende för att fiskarna disponerar havens biologiska resurser, men den teoretiska avkastningen kan ändå beräknas och kallas då resursränta. Verkets beräkningar för år 2004 visar på en nationalekonomisk förlust på 47 mkr. 14

19 Anders Carlberg, på SFR, Svenska Fiskares Riksförbund 4, ger i en rapport (FV-NSP 4) en bild av fiskarnas ekonomiska situation som i mycket liknar Fiskeriverkets. Jämfört med verkets egna rapporter ges följande aspekter större tyngd: Utöver fallande priser och ökande drivmedelskostnader har också de låga kvoterna samt de trovärdighetsproblem som fiskarna har hos konsumenter och livsmedelskedjor bidragit till det dåliga ekonomiska utfallet. I den allmänna debatten förknippas yrkesfiske ofta med misshushållning av den biologiska resursen och utarmning av fiskens livsmiljö. Historiskt och globalt finns det vetenskapligt belagda exempel som bekräftar den föreställningen. Men det som är sant i enskilda fall av flagrant överfiske är inte nödvändigtvis relevant för förhållandena i det enskilda fisket. Åtgärder för att lösa den ekonomiska krisen I EU-kommissionens meddelande från våren 2006 (EU) redovisas såväl kortsiktiga som långsiktiga åtgärder för all komma tillrätta med fiskets ekonomiska problem. På kort sikt handlar det om att förbättra fiskeredskapen, effektivisera fartygen, byta ut motorer m m På lång sikt framstår fortsatta åtgärder för att återskapa långsiktigt hållbara fiskbestånd, som grundläggande för att tillförsäkra fiskeföretagen en långsiktigt tillfredsställande lönsamhet. Andra långsiktiga åtgärder är att: öka delaktigheten i beslutsprocesserna kring fisket framför allt genom att fortsätta inrättandet av regionala rådgivande kommittéer (Regional Advisory Councils, RAC). för regionalt samarbete och effektiviserad förvaltning inom enskilda havsområden 5. anpassa fiskeansträngningarna till tillgängliga resurser, främst genom fortsatt minskning av den europeiska fiskeflottans kapacitet. förstärka kontrollinsatserna för att bekämpa illegalt och annat irreguljärt fiske, se över fiskmarknadernas effektivitet i syfte att öka fiskeföretagens ekonomiska utbyte genom ökad förädlingsgrad, miljömärkning m m. främja forskning kring energisnålare och mer miljöanpassade fiskemetoder. 4 Anders Carlberg arbetar idag på Västra Götalandsregionen. 5 RAC-verksamheten inleddes 2005 och av Fiskeriverkets rapporter framgår att det dels finns en RAC för Nordsjöområdet, dels en förr Östersjön. 15

20 Även Miljövårdsberedningen understryker att långsiktigt livskraftiga fiskbestånd är den grundläggande förutsättningen för ett fortsatt lönsamt yrkesfiske. Beredningen föreslår följaktligen främst förvaltningsåtgärder som syftar till att återskapa fiskbestånd som ligger inomsäkra biologiska gränser. Den svenska regeringen bör utnyttja det utrymme som finns för nationella åtgärder. Såväl akuta som strategiska åtgärder föreslås. (Mvb) Akut bör regeringen vidta åtgärder för att reducera överkapaciteten i fiskeflottan. De strategiska nationella åtgärderna syftar till att införa en ekosystemansats i fiskeriförvaltningen. Detta kan bland annat uppnås genom att fisket ges en tydlig roll i förvaltningen av vattenresurser i stort. De mest grundläggande åtgärderna för att återskapa livskraftiga fiskbestånd kräver internationella överenskommelser. Friheten på haven måste begränsas. Sverige bör därför internationellt ta initiativ till och stödja bland annat: En global zonering av internationella vatten, t ex inom ramen för FN. Successiv avveckling av det bristfälliga kvotsystemet inom EU. Utveckling av en modell för hur en region (Östersjön eller Nordsjön) kan undantas från kvotsystemet, för ett storskaligt försök med en förvaltning som huvudsakligen baseras på en reglering av fiskeansträngning. Fiskeriverket redovisar dels ett antal strategiska mål och riktlinjer, dels ett antal medel för att nå dessa mål. (FV-NSP 1) De två strategiska målen är dels långsiktig företagsekonomisk lönsamhet, dels att beskatta fiskbestånden uthålligt. Bland föreslagna medel för att nå dessa mål återfinns: Utveckla former för ansträngningsreglering (effortsystem). Det nuvarande EUsystemet med tillåtna fångstmängder och nationella kvoter utgör idag grunden för EU: s fiskereglering har i praktiken lett till stora problem med bland annat utkast. Utveckla alternativa fiskregleringar, bland annat. inom ramen för samförvaltning. Anpassa fiskeflottan till det biologiska och ekonomiska utrymmet genom skrotning eller andra åtgärder. Stimulera produktutveckling och prioritera småskalig livsmedelsberedning. Anders Carlberg på SFR, redovisas dels en målbild av branschen år , dels åtgärder för att dit. (FV-NSP 4) Enligt målbilden kännetecknas branschen år 2013 av främst: färre men påtagligt lönsammare företag (minskning procent), färre sysselsatta (minskning procent), högre produktivitet och effektivitet, 6 Slutår för den period den strategiska planen omfattar, 16

21 högre efterfrågan på fiskprodukter generellt, positiv image för fiskprodukter och näringen, respektfullt samarbetsklimat mellan fiskare och myndighet/vetenskaplig rådgivning. För att nå målbilden föreslås bland annat att: satsa på tillväxtmarknader fisk som nyttig mat, fisk som närproducerat och fisk som ekologiska livsmedel samt nya exportmarknader. återupprätta fiskets image öka förädlingsvärdena genom produktutveckling och lokal försäljning. utveckla teknik- och redskap samt arbetsmiljöåtgärder. skapa samverkan och samsyn för uthållig utveckling förtroendet mellan fiskenäringen och myndigheten och dess vetenskapliga rådgivning måste förbättras. Beträffande fiskeflottans storlek och kapacitet ett problemområde som lyfts fram av såväl miljövårdsberedningen som fiskeriverket redovisas inga konkreta förslag. 2.2 Fiskresurser och fiskproduktion Vild fisk Källor: Commission of the European Communities. Communication from the Commission to the Council and the European Parliament on Improving the Economic Situation in The Fishing Industry. Bryssel (EU) FAO. The State of World Fisheries and Aquaculture (FAO 1) Fiskeriverket. Förslag till Nationell strategisk plan för den svenska fiskerisektorn, (FV-NSP 1) Fiskeriverket, Underlagsrapport för den strategiska planen. Nationell strategisk plan för fiskeflottan. Anders Carlberg, ombudsman på SFR, Svenska Fiskares Riksförbund (FV-NSP 4) Fiskeriverket. Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten, Resurs- och miljööversikt (FV Rmö) Fiskeriverket. Fakta om svenskt fiske Statistik (FV-St) Miljömålsrådet. Miljömålen - miljömålen på köpet, de Facto 2006 (MmR). Miljövårdsberedningens promemoria 2006:1, Strategi för Ett hållbart fiske. SOU. (Mvb) Tidningen Yrkesfiskaren 8 nr Vi ifrågasätter ICES rådgivning! (YF) 7 Med fisk avses, då inte annat anges, i hela denna rapport såväl fisk som skaldjur. 17

22 FAO beskriver i en rapport från 2004 det utsatta tillståndet för världens vilda fiskbestånd. Den globala fångsten av vild fisk från haven har ökat kraftigt sedan 1950, men har sedan början på talet stagnerat kring 90 à 93 miljoner ton per år, trots en fortsatt ökad kapacitet att fånga fisk. (FAO 1) Flera av världshavens stora rovfiskar har minskat med 90 % och överfiske verkar ha lett till en kraftigt minskad mångfald av fisk i världshaven. Ett stort antal bestånd har minskat till vad fiskeribiologerna kallar utanför säkra biologiska gränser. 24 % av bestånden i det marina fisket är överexploaterade i dag, jämfört med enbart 10 % på 1970-talet. I dag är dessutom 52 % av bestånden fullt utnyttjade. Ett flertal fiskbestånd anses dessutom vara i så dåligt skick att de bedöms ha mycket begränsad möjlighet att återhämta sig. I EU-kommissionens meddelande (EU) anförs med hänvisning till det internationella havsforskningsrådet, ICES 9,bl a att: Det kraftiga fisket har generellt sett höjt fiskedödligheten klart över dem maximala nivån för ett långsiktigt hållbart fiske. Av 43 studerade bestånd i Nordatlanten med angränsande vatten var 35 (81%) överfiskade och endast 8 fiskade på en nivå som motsvarar maximalt långsiktigt hållbara fiskuttag (maximum sustainable yield, MSY). Överfiskningen översteg två till fem gånger den nivå som skulle givit det högsta hållbara uttaget, och var speciellt hög för demersala, d v s bottenlevande, arter. Överfiskningen begränsades dock inte till Nordatlanten, den förekom överallt. Fiskeriverket (FV-NSP 1) och Miljövårdsberedningen (MvB) ger en mörk bild av situationen i de svenska fiskevattnen: Dagens torskbestånd längs Sveriges västkust är endast 5 % av vad det var för 30 år sedan. Även Östersjöbestånden av torsk har minskat kraftigt under de senaste 20 åren. 10 Av Sveriges tolv viktigaste fiskbestånd, var år 2004 sex utanför säkra biologiska gränser, fyra inom säkra biologiska gränser och kunskap saknades för två bestånd. Torskens huvudsakliga bytesfisk, skarpsill och strömming, har fått en ökande betydelse sedan 1990-talets början. Vi fångar alltså relativt mer av den mindre värdefulla fisken och följer den globala trenden att fiska ned näringskedjan. 8 Tidningen Yrkesfiskaren ges ut av Sveriges Fiskares Riksförbund, SRF, och är gemensamt fackorgan för Sveriges yrkesfiskare. 9 The International Council for the Exploration of the Sea 10 De två torskbestånden är skilda åt och blandar sig inte med varandra. Östersjötorsken är anpassad till en lägre salthalt än västerhavstorsken. 18

23 Det största hotet mot fisken och fisket i framtiden är det alltför höga uttaget av fisk. Om det fortsätter kan flera fiskbestånd komma att utrotas både ekologiskt (genom att fisken inte fungerar i sin ursprungliga roll i ekosystemet), ekonomiskt (när det inte är lönsamt att fiska på beståndet) och biologiskt (när fisken inte finns kvar i miljön). De kraftigt reducerade fiskbestånden påverkar hela näringskedjan. Ett fiskuttag som inte är anpassat till ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga hotar bestånden, fiskerinäringen och de ekosystem som fisken är en del av. Dagens förvaltning av bestånden innebär att de bibehålls på en låg produktionsnivå. Fisket dödar inte bara de arter som är de direkta målarterna, utan ger också betydande bifångster av småfisk och icke önskade arter, vilka kastas överbord men sällan överlever. Svenska fiskare kastar 5-20 % av all torsk de fångar, 50 % av havskräftan, 85 % av vittlingen samt mer än 50 % av rödspotta, rödtunga och kolja. Största delen slängs för att den är för liten, har för dåligt pris eller för att kvoten är slut. De svenska yrkesfiskarna ger en mer positiv bild av resurserna i de hav de fiskar i. I Tidningen Yrkesfiskaren (YF) återges några vittnesmål från enskilda fiskare: Det finns mer torsk i Nordsjön och Skagerrak än det funnits på flera år, säger fiskare som kan jämföra med situationen i Skagerrak och i Nordsjön under en 10- till 15- års period. Under de 20 år som jag fiskat härute har jag inte sett någon större skillnad på torsken. Vi märker naturliga variationer, fångsterna går upp och ner men det har inte skett några bestående förändringar. I samma artikel riktas stark kritik mot dels de forskningsmetoder som används av ICES och Fiskeriverket, dels de slutsatser som dras av regering och myndigheter med utgångspunkt från forskarnas bedömningar. Några exempel är: Forskarna gör ett par provfisken per år. Tråldragen är relativt korta och görs med en helt annan trål än den som fiskarna använder för kommersiellt fiske. Dessutom sätter de trålen slumpmässigt, medan fiskarna vet var de olika fiskslagen uppehåller sig. Fiskets ständiga närvaro på havet, där det ligger i fiskelagets intresse att lägga alla förändringar på minnet, står i skarp kontrast till forskningstrålningen. Fiskarnas erfarenheter av relativt god tillgång på torsk grundar sig på fiske i Skagerrak, Kattegatt och nordöstra Nordsjön; fiskevatten där svenska fiskare fiskat i hundratals år och levererat produkter till hemmamarknaden. Forskarnas beskrivning av utfiskning i Skagerrak grundar sig däremot på ett statistiskt material och modellstudier från hela Nordsjöområdet. Bedömningen för Skagerrak grundar sig på ett genomsnitt för hela Nordsjön där Skagerrakmätningar endast utgör liten del. 19

24 Anders Carlbergs på SFR framför mer konstruktiva synpunkter på hur forskning och yrkesfiske ska kunna samverka (FV-NSP 4) Det finns anledning att tro att de biologiska bedömningarna kan förbättras avsevärt genom att de vetenskapliga analyserna utökas med former för systematisk inhämtning av iakttagelser och erfarenheter från fiskerisektorn. Ingen kan tvivla på att den praktiska yrkesutövningen ger betydande kunskaper om fiskens beteendemönster och livscykler. Inom de flesta andra områden har denna form av syntes mellan praktisk och teoretisk kunskap varit till nytta för den slutgiltiga kvaliteten på varan eller tjänsten. Miljömålsrådet redovisar i sin årsrapport hur arbetet fortskridit med att uppnå Sveriges miljömål (MmR). För Miljökvalitetsmål 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård samt dess sju delmål ges en splittrad bild. Tre delmål avser direkt fisket Hotade arter, Bifångster samt Uttag återväxt. Miljökvalitetsmålet som helhet ses som möjligt att nå i tillräcklig utsträckning inom tidsramen men ytterligare åtgärder krävs. Detsamma gäller delmålet Bifångster. Delmålen Hotade arter och Uttag återväxt bedöms däremot vara mycket svåra att nå i tillräcklig grad inom den utsatta tidsramen. Miljöhot Fisket är det i särklass största hotet mot fiskbeståndens fortlevnad. Men även miljöfaktorer av olika slag kan komma att ge utslag. Fiskeriverket ger i en aktuell rapport (FV Rmö) en fyllig redovisning av pågående miljöförändringar och deras påverkan på fiskarnas levnadsbetingelser. Några slutsatser av materialet är: Det jämfört med många års larm om dioxin, PCB, kvicksilver, övergödning m m nya miljöhotet är klimatförändringen, som för Sveriges del, utöver en högre medeltemperatur, även förväntas leda till att nederbördsmängderna totalt sett ökar och att nederbördstopparna förskjuts mot vintrarna. Även strömförhållandena kan komma att förändras. För fiskbestånden kan detta på sikt leda till stora förändringar vad avser reproduktion och tillväxt. De flesta av våra saltvattensfiskar är s k kallvattensarter och kan komma att ersättas av varmvattensarter. Den ökade nederbörden ger ökad vattenutströmning till Östersjön och därmed en förändring av dess salthalt. På sikt innebär detta ökande livsutrymme för söt- och bräckvattensfiskar och minskande för arter som kräver högre salthalt. Vad gäller andra miljöfaktorer som övergödning och miljögifter har den negativa utvecklingen i framför allt Östersjön under 1900-talet i stort sett hejdats och vissa förbättringar kommit till stånd, om än små. Situationen är dock långt från tillfredsställande och vad gäller dioxin överstiger värdena i feta Östersjöfiskar EU: s normer. 20

25 2.2.2 Odlad fisk Källor: FAO. The State of World Fisheries and Aquaculture (FAO 2) SVT Vetenskapsmagasinet Intervju med Fredrik Sundström, gästforskare vid West Vancouver Laboratory, (SVT) Ole Torrissen, Forskningsdirektör på Senter for havbruk. Havforskningsinstituttet, Statusrapport for norsk akvakultur (OT) Västra Götalandsregionen Ståndpunkter i aktuella fiskefrågor, Åke Lindén (VGR) Telefonuntervju med Antonia Sanchez-Hjortberg, Vattenbrukarnas Riksförbund (VRF) Enligt FAO kommer odlingen av fisk i världen att öka snabbt. (FAO 2) År 2004 uppgick den totala produktionen av odlad fisk till ca 45 miljoner ton, varav Kina svarade för två tredjedelar. År 2030 kommer odlingen att stå för nästan lika stor produktion som den totala fångsten av vild fisk. Fångsten av foderfisk kommer inte att öka, vilket kan tolkas som att fiskodlingen i framtiden blir allt mindre beroende av foderfisk för uppfödningen. FAO tar upp och diskuterar ett antal begränsande faktorer för utvecklingen av akvakultur, bland andra följande (FAO 2): Brist på mark bedöms vara det största hindret för utvecklingen av näringen, särskilt i Asien. Jordbruksmark kan endast i begränsad utsträckning omvandlas till vattenbruk. De flesta återstående mangroveskogarna är skyddade. Ett sätt att komma undan problemet är att satsa på burar eller inhägnader till havs, off-shore. Detta innebär dock storskaliga kapitalintensiva anläggningar där stora företag blir de dominerande. Mot havsbaserad odling talar den större risken för rymning. Rymning kan, framför allt om den odlade fisken genetiskt skiljer sig från den vilda t ex på grund av genmanipulation, leda till stora problem. (SVT) Brist på sötvatten är ett annan påtaglig restriktion i flertalet av de länder där akvakulturen växer. Tillgången till fiskfoder bedöms som ytterligare ett hinder för utvecklingen. Hoppet står till arter som är all- eller växtätare. Vidare bedöms fiskprodukter som kreatursfoder att i större utsträckning komma att ersättas av vegetabiliska, varför foderfisk ( inräknat lowvalue/trah fish ) i ökande utsträckning kan gå till fiskodling. Försök att använda växtprotein för laxodling pågår och med genmodifiering kan laxarna bli effektivare på att utnyttja växtprotein. (SVT) 21

26 Miljöaspekter som utsläpp av nitrater och fosfater bedöms av FAO som hanterliga och i ett större perspektiv betydelselösa. Ökade energikostnader för pumpning, vattencirkulation m m är ett växande problem för näringen. Forskning och utveckling av energieffektivare lösningar pågår och behöver enligt FAO intensifieras. I Europa är Norge den klart ledande fiskodlarnationen. Med sin produktion på närmare 640 tusen ton år 2004 låg Norge då på nionde plats i världsstatistiken. Produktionen i Norge ökade från år 2002 till 2004 med 7,7 %. Under samma tid ökade produktionen i flera sydostasiatiska länder med mellan 10 och 45 %. (FAO 2) Lax och regnbåge svarar för merparten av den norska odlingen, men andra arter ökar i betydelse. Produktionen av odlad torsk ökade från ca ton år 2004 till ton 2005 och beräknas 2006 uppgå till ca ton. (OT) Bakom den norska framgången ligger flera års stora ekonomiska satsningar på forskning och utveckling. Fiskodlingen ses som en framtidsnäring som växer i betydelse när oljeinkomsterna minskar. Norge har vidare med sin långa kust och dess många och djupa fjordar mycket gynnsamma förutsättningar för fiskodling. (VRF) I Sverige är odlingen idag liten. Årsgenomsnittet under perioden var ca ton matfisk och ca 1500 ton musslor. (FV-St) Någon betydande tillväxt av matfiskodlingen är inte att förvänta med dagens förutsättningar. (VRF) Eventuellt kan odling av röding och öring komma till stånd i Norrland. Odlingen av musslor förväntas däremot komma att öka kraftigt. Längs Bohuskusten är vattenbruket i dag av relativt liten omfattning. Undantag är blåmusselodling som omfattar ca ton per år. Problem med giftalger hindrar utvecklingen. Odling av fisk förekommer knappast som näring i Västra Götaland idag. (VGR) 22

27 2.2.3 Total produktion, d v s fångst av vild fisk och produktion av odlad Källor: FAO. The State of World Fisheries and Aquaculture (FAO 2) Fiskeriverket. Fakta om svenskt fiske Statistik (FV-St) Kungl. Skogs- och Lantbruksakademin 2004: Fiskar och Fiske i Sverige. (KSLA) Aktuell statistik från SFPO, Svenska Fiskares Producentorganisation.(SFPO). Den globala årsproduktionen av fisk uppgår idag till ca 140 miljoner ton. Enligt FAO förväntas produktionen öka till ca 175 miljoner ton fram till år 2030, kanske t o m mer 11 (FAO 2). Årsfångsten av vild fisk bedöms ligga kvar på dagens ca 95 miljoner ton. Andelen foderfisk bedöms minska från dagens ca 35 miljoner ton till ca 26 miljoner. Kvar för s k humankonsumtion 12 år 2030 blir således närmare 70 miljoner ton. Hela den globala tillväxten i fiskeproduktionen förväntas således bestå av odlad fisk. Detta innebär att år 2030 är mer än hälften av fisken för humankonsumtion odlad. Miljoner ton 200 Global produktion av fisk Odlad fisk Vildfångad fisk för humankonsumtion Foderfisk Källa: FAO. The State of World Fisheries and Aquaculture 1996 och Se fotnot 9 12 Begreppet humankonsumtion avser människors konsumtion i motsats till djurs. Begreppet används här endast i samband med redovisning av fiskproduktion. Konsumtion i andra sammanhang människors konsumtion. 23

28 Den svenska fiskproduktionen består idag till helt övervägande del av vildfångad saltsjöfisk. Såväl fångsten av sötvattenfisk som fiskodlingen är volymmässigt liten. (FV-St) Svenska fiskares årliga landningar av saltvattensfisk från 1970 fram till 2005 redovisas i diagrammet nedan Svenska fiskares landningar , antal ton Matfisk, exkl sill, + skaldjur Matfisk exkl sill Sill/strömming Foderfisk Totalt Källa: Fakta om svenskt fiske (FV-St), Fiskar och fiske i Sverige (KSLA) samt statistik från SFPO. För tiden 1970 till 1990 baseras diagrammet endast på data från ett fåtal år, varför fluktuationer år från år inte framgår. Av diagrammet framgår: att landningarna av matfisk och skaldjur från 1970 fram till idag legat kring ton per år, dock med vissa toppar upp mot ton och dalar ner mot ton att landningarna av sill 13 minskade markant från ca ton år 1982 till ca ton år Därefter har den med vissa fluktuationer legat kvar kring ca ton per år att svenska fiskares landningar sedan början av 1990-talet dominerats av foderfisk. Foderfisken består till helt övervägande del av sill och skarpsill. Eftersom sillen är en av våra främsta matfiskar finns en stor potential att öka matfiskens andel av landningarna, om efterfrågan på fisk för humankonsumtion ökar. Även skarpsillen, som i bl a Östeuropa betraktas som en god matfisk, utgör en potentiell reserv. 13 Sill fångas dels som matfisk, dels som foderfisk. Den sill som redovisas separat i Fiskeriverkets statistik är matsill, som huvudsakligen går till konservindustrin. 24

29 2.3 Marknaden Konsumtion och försäljning Källor: Fiskeriverket. Fakta om svenskt fiske Statistik (FV-St) SCB:s statistikdatabas Försäljning (inkl moms) av livsmedel och drycker inom handeln (enligt COICOP), löpande priser, mkr efter varugrupp och tid (SCB). Någon tillförlitlig statistik över vår konsumtion av fisk finns inte. Fiskeriverket redovisade tidigare i sin statistik konsumtionen per capita i kilo per år. Eftersom statistiken bedömdes som otillförlitlig upphörde redovisningen av konsumtionen av färsk fisk år 1999 och konsumtionen av djupfryst filead fisk samt konserver och beredd fisk år För den senare kategorin redovisas en påtaglig ökning från sammantaget 7,8 kilo per capita år 1996 till 10,2 kilo år För färsk fisk redovisas en nedgång från 8,6 kilo per capita år 1996 till 6,7 kilo år (FV-St) Vad avser försäljningen av fisk i handeln räknat i kronor, finns statistik från SCB från år 2000 och framåt (SCB). I nedanstående diagram redovisas försäljningen av både fisk- och köttprodukter. Försäljning av fisk och kött per capita inom handeln Skr 2004 års priser Kött Fisk Källa: SCB 25

30 För fiskförsäljningen visar diagrammet att den under de fem åren legat relativt stabilt på en nivå närmare Skr per capita och år. Av källmaterialet framgår dock smärre förändringar: Räknat i 2004 års priser ökade försäljningen svagt från 885 kr per capita år 2000 till ca 930 år Försäljningen nådde en topp på 980 kr per capita år Huruvida de senaste två årens minskning beror på minskad konsumtion eller minskande priser är oklart. En jämförelse med svenska fiskares landningar i ton och de pris de fått ut visar på ett kraftigt prisfall från en mycket påtaglig pristopp år Även inom EU har priset på fisk stagnerat eller t o m minskat från år 2000 fram till första halvåret 2005 (Se ovan under avsnitt 2.1,) Försäljningen av kött är i kronor räknat tre gånger större per capita än försäljningen av fisk. I motsats till försäljningen av fisk har försäljningen av kött fortsatt öka efter en stagnation under åren 2002 till Intresset för och efterfrågan på fisk Källor: Intervjuer med ett antal grossister och detaljister i Göteborg (D/G). Artikel i Dagens Nyheter : Vardagstorsk har blivit fina fisken. (DN 1) Artikel i Dagens Nyheter : Nu fyller främmande fenor faten. Importen till Sverige ökar stadigt (DN 2) Artikel i Dagens nyheter : Fiskare ska garantera laglig torsk. (DN 3) Fiskeriverket. Förslag till Nationell strategisk plan för den svenska fiskerisektorn, (FV- NSP 1) Fiskeriverket. Nationell strategisk plan för fiskerisektorn regionala aspekter. Johan Wagnström, Länsstyrelsen Skåne (FV-NSP 2) Fiskeriverket, Underlagsrapport för den strategiska planen. Nationell strategisk plan för fiskeflottan. Anders Carlberg, ombudsman på SFR, Svenska Fiskares Riksförbund. (FV-NSP 4) Göteborgs Universitet Department of Marine Ecology samt SIK. Environmental Life Cycle Assesment of seafood products fom capture fisheries. Friederike Ziegler (FZ) KRAVS regler för certifiering av fiske, (KRAV) Telefonintervjuer med företrädare för livsmedelshandeln Coop. Hemköp, Seven-Eleven (LmH) Västra Götalandsregionen Ståndpunkter i aktuella fiskefrågor, Åke Lindén (VGR) Svensk Fisk Mat i Sverige. Våren (SF 1) Svensk Fisk Sifo-undersökningar om Snabbmat och Fisk April, 2005 och oktober , (SF 2a och 2b) 14 Undersökningen har gjorts av LUI, Marknadsinformation AB, som sedan december 2005 ingår i Synovate Sweden, 26

31 Intervjuer med handeln samt genomgång av rapporter m m från främst Fiskeriverket ger, tillsammans med aktuella marknadsundersökningar, en splittrad och delvis motsägelsefull bild av konsumenternas intresse för fisk. Företrädare för handeln ger överlag en positiv bild av intresset för fisk. Intresset ökar om än långsamt (D/G). Hälsotrenden (omega 3-fetter m m ) har ökat konsumenternas intresse för fisk. Fiskkonsumtionen kommer dock sannolikt att öka, man mår bättre av att äta fisk. Folk vill ha färsk fisk, inte fryst. Fisk är idag allt intressantare, men det är svårt att få Svensson att laga färsk fisk. Konsumtion av fisk har alltid böljat. En stadig men ej dramatisk ökad efterfrågan på färsk fisk Efterfrågan ökar vad avser vildfångad kustfisk. Allt populärare med fisk, fisk är inne. Inget problem att sälja fisk bara man får tag på den. Ett reportage i Dagens Nyheter i mars 2007 om en fiskaffär på Söder i Stockholm förstärker bilden av det ökade intresset för fisk, inte minst närfångad.(dn 1) Våra kunder är verkligen intresserade av varifrån fisken kommer. Man vill ha närproducerad mat. Då är färsk fisk ett bra alternativ. Men färsk fisk är dyr mat, dyrare än kött. Men ändå har fler fiskaffärer överlevt än köttaffärer. Intresset för färsk fisk är så stort att affärens lilla lokal inte rymmer alla kunder till helger eller i skaldjurstider. Då kan köerna ringla långt ut på gatan. Samtidigt som såväl handlare som konsumenter understryker att intresset för närfångad fisk ökar så ökar importen av färsk fisk. Detta gäller såväl vildfångad fisk som odlad. Storsäljare bland de vildfångade är främst Alaska pollock och Hoki och bland de odlade Pangasius och Tilapia. (DN 2) 15 Undersökningarna gjordes av SIFO 27

32 Fiskeriverket ger en mer negativ bild av intresset. I förslaget till Nationell strategisk plan för fiskerisektorn samt i dess underlagsrapporter beskrivs hur efterfrågan på svensk fisk, framför allt torsk, har minskat under de senaste åren. (FV-NSP 1 och FV-NSP 4) Såväl priset på torsk som konsumtionen av tork har minskat efter Detta ha spritt sig till andra fiskslag. Utvecklingen kan förklaras av den imageförsämring som drabbat svenskfångad fisk under senare år på grund av den allmänna debatten som lett till att opinionen fått en negativ bild av näringen. (FV-NSP 4) Kommentar: Av det diagram i avsnitt 2.1 som visar landningarna av torsk och priset på den i första försäljningsledet framgår dock att priset börjat återhämta sig efter år Fiskprodukter under har de senaste åren haft imageproblem på grund av debatten om utfiskning. Köpbojkotter mot Östersjötorsk har medfört att livsmedelskedjor importerar torskfilé från andra länder eller alternativ fiskfilé från andra delar av världen. (FV-NSP 2) Aktuella rapporter under februari och mars 2007 om svenskt svartfiske av torsk i Östersjön, har givit nytt bränsle till debatten. (DN 3) Stora inköpare som ICA vill inte längre köpa Östersjötorsk. Även enskilda konsumenter ratar torsken i butikerna. Följden är att huvuddelen av den svenskfångade fisken från Östersjön exporteras till Danmark och kontinenten. Samtidigt importeras torsk som fångats i nordliga vatten som Barents hav för de svenska hushållens räkning. Svensk Fisk 16 och SFR (FV-NSP 4) ser tre tydliga trender för livsmedelskonsumtionen som bör leda till ökad efterfrågan på fisk. 1 Ökat intresse för livsmedlets effekter på konsumentens hälsa. Denna trend bör stärka efterfrågan på fisk oavsett om den är vild eller odlad och oberoende av varifrån den kommer. Enligt forskare är odlad fisk ur hälsosynpunkt likvärdig med eller t o m bättre än och vild fisk. Livsmedelsverket rekommenderar att vi bör äta fisk tre gånger i veckan. En negativ aspekt för delar av svenskfångad fisk är de relativt höga halter av PCB och dioxin som fortfarande finns i framför allt fet östersjö- och insjöfisk. 2 Ökat intresse för närproducerade livsmedel. Denna trend är givetvis av speciellt intresse för svenskt fiske, som vad gäller matfisk och skaldjur överlag är kustnära. 16 Svensk Fisk är ett samarbetsorgan för fiskerinäringen och har till uppgift att inspirera, informera och utbilda i syfte att främja ett hållbart fiske och en ökad konsumtion av fisk och skaldjur. 28

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.10.2014 SWD(2014) 290 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rådets förordning (EG) nr 1098/2007

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM5. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM5. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön 2017 Näringsdepartementet 2016-09-30 Dokumentbeteckning KOM (2016) 545 Förslag till rådets förordning om fastställande för 2017

Läs mer

Frågor och svar om norsk odlad lax.

Frågor och svar om norsk odlad lax. Frågor och svar om norsk odlad lax. Lax är en av världens mest populära matfiskar. Varje dag serveras 14 miljoner portioner norsk odlad lax över hela jorden. Bara några timmar efter det att laxen tagits

Läs mer

Fiskguiden 2014. Frågor & svar

Fiskguiden 2014. Frågor & svar Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna

Läs mer

Fiske med omsorg om räkbeståndet

Fiske med omsorg om räkbeståndet Fiske med omsorg om räkbeståndet Grönt att äta räkor från Bohuslän? Nordhavsräkor från Bohuslän är fiskade i enlighet med rekommendationer om ett hållbart fiske. Forskarna har bra koll på tillståndet för

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM2. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM2. Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Östersjön 2016 Näringsdepartementet 2015-10-06 Dokumentbeteckning KOM (2015) 413 Förslag till rådets förordning om fastställande för 2016

Läs mer

Policy Brief Nummer 2018:8

Policy Brief Nummer 2018:8 Policy Brief Nummer 2018:8 Förlorad miljömärkning påverkas priset på torsk? Antalet miljömärkta fiskprodukter har ökat kraftigt de senaste åren, både i Sverige och internationellt. Men det finns också

Läs mer

Hur uthålliga är räkor fiskade i Skagerrak av Sverige, Norge och Danmark? En sammanfattning av projektet SHRIMPACT

Hur uthålliga är räkor fiskade i Skagerrak av Sverige, Norge och Danmark? En sammanfattning av projektet SHRIMPACT Hur uthålliga är räkor fiskade i Skagerrak av Sverige, Norge och Danmark? SP Technical Research Institute of Sweden En sammanfattning av projektet SHRIMPACT SP Technical Research Institute of Sweden SP

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:12 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:11 av Åke Askensten (mp) om stopp för inköp av torsk Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson Ärendet Motionären föreslår

Läs mer

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske?

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar Kampanjen och dess mål Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske? WWF arbetar för att stoppa minskningen av naturens mångfald. De 26 000 fiskarter som finns

Läs mer

En ljusare framtid för fisk och fiskare

En ljusare framtid för fisk och fiskare Reformen av den gemensamma fiskeripolitiken En ljusare framtid för fisk och fiskare Europeiska kommissionens förslag i korthet TVidta åtgärder mot överfisket och för att främja hållbar förvaltning av fiskebestånden.

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

Dyrare fisk och skaldjur med ökad global efterfrågan

Dyrare fisk och skaldjur med ökad global efterfrågan På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-12-11 Dyrare fisk och skaldjur med ökad global efterfrågan Fisk och skaldjur är de livsmedel som under de senaste 15 åren ökat mest i pris.

Läs mer

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3.

Rådspromemoria. Jordbruksdepartementet. Rådets möte (jordbruk och fiske) den oktober Dagordningspunkt 3. Bilaga 1 Slutlig Rev. Rådspromemoria 2006-10-18 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Deps Marcus Öhman Rådets möte (jordbruk och fiske) den 24-25 oktober 2006 Dagordningspunkt 3. Rubrik

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Sammanfattning av regeringsuppdrag om balansen mellan fiskeflottan och tillgängliga fiskemöjligheter

Sammanfattning av regeringsuppdrag om balansen mellan fiskeflottan och tillgängliga fiskemöjligheter 1/10 2014-06-10 Sammanfattning av regeringsuppdrag om balansen mellan fiskeflottan och tillgängliga fiskemöjligheter Uppdrag Havs- och vattenmyndigheten ska i samråd med Statens jordbruksverk analysera

Läs mer

Policy Brief Nummer 2010:3

Policy Brief Nummer 2010:3 Policy Brief Nummer 2010:3 Resursräntan i svenskt fiske En av grunderna för att uppnå en positiv utveckling av den svenska fiskerisektorn är att yrkesfisket är lönsamt och konkurrenskraftigt. Ett mått

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:2

Policy Brief Nummer 2014:2 Policy Brief Nummer 2014:2 Större alltid bättre? pris och kvalitet på svensk torsk För svenskt fiske är det viktigt att kunna leverera fisk som kan konkurrera på den internationella marknaden. Den torsk

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM9. Förordning om flerartsplan för Östersjön. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om flerartsplan för Östersjön Landsbygdsdepartementet 2014-11-12 Dokumentbeteckning KOM (2014) 614 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

Läs mer

Policy Brief Nummer 2019:5

Policy Brief Nummer 2019:5 Policy Brief Nummer 2019:5 Sälar och småskaligt fiske hur påverkas kostnaderna? Tack vare en lyckad miljöpolitik har de svenska sälpopulationerna vuxit kraftigt under senare år. Men sälarna medför också

Läs mer

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Friederike Ziegler, SIK- Institutet för Livsmedel och Bioteknik KSLA 5 december, 2013 SIK- Institutet för Livsmedel

Läs mer

Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern

Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern Anton Halldén (TACK Malin Setzer) Länsfiskerikonsulent, Länsstyrelsen i Jönköpings län Anton.hallden@lansstyrelsen.se Vad är en förvaltningsplan? Vad? Hur? Vart?

Läs mer

Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde och kontroll på fiskets område

Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde och kontroll på fiskets område Import och exportföreskrifter/fiskebestämmelser 1 Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde och kontroll på fiskets område 1 kap. Inledande bestämmelser Tillämpningsområde [501] Dessa

Läs mer

Fiskhamnsrapporten FOTO: STADSBYGGNADSKONTORET

Fiskhamnsrapporten FOTO: STADSBYGGNADSKONTORET Fiskhamnsrapporten Förstudie i form av kunskaps- och diskussionsunderlag avseende Göteborgs Fiskhamn Stadsbyggnadskontoret Business Region Göteborg AB Hantverks- och industrihus i Göteborg AB FOTO: STADSBYGGNADSKONTORET

Läs mer

Vem ska ha. rätt att fiska. En fråga från De gröna i Europaparlamentet. Photo Jillian Pond

Vem ska ha. rätt att fiska. En fråga från De gröna i Europaparlamentet. Photo Jillian Pond Vem ska ha rätt att fiska En fråga från De gröna i Europaparlamentet. Photo Jillian Pond FÖR MÅNGA BÅTAR DÅLIG LÖNSAMHET MILJÖKATASTROF Photo Håkan Lindgren / SCANPIX GE TILLTRÄDE TILL FISKET TILL VEM

Läs mer

Världsfiske och vattenbruk

Världsfiske och vattenbruk Ett hållbart svenskt vattenbruk forskning och utveckling för framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Kristina Snuttan Sundell Björn Thrandur Björnsson Susanne Lindegarth 100 Världsfiske och vattenbruk

Läs mer

BILAGOR. till. förslaget till rådets beslut

BILAGOR. till. förslaget till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.3.2019 COM(2019) 103 final ANNEXES 1 to 2 BILAGOR till förslaget till rådets beslut om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Nordatlantiska

Läs mer

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön

En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön En droppe sunt förnuft Framtidens fiskeriförvaltning i Östersjön SV om St. Karlsö, juni 2014 Joakim Hjelm Institutionen för Akvatiska Resurser Havsfiskelaboratoriet i Lysekil Dagens upplägg Fokus på egentliga

Läs mer

Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy

Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Plan för anpassning av fiskeflottan: torskfiske i Östersjön

Plan för anpassning av fiskeflottan: torskfiske i Östersjön 1 Avdelningen för resursförvaltning 2008-03-18 Dnr 40-1337-08 Plan för anpassning av fiskeflottan: torskfiske i Östersjön Allmänt Denna plan behandlar kapaciteten i den svenska fiskeflotta som fiskar efter

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se

allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se allt gott från havet? sea the future defend our oceans today www.greenpeace.se Havet är inte outtömligt. De senaste 50 åren har fisket ökat markant vilket har haft en mycket negativ effekt på havens ekosystem

Läs mer

Delprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel

Delprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel 1 Dnr 10-1-10 Dnr 115/2010 2010-02-23 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Bakgrund I Livsmedelsverkets, Fiskeriverkets och Naturvårdsverkets regleringsbrev för budgetåret 2009 konstateras att Sveriges

Läs mer

UTKASTFÖRBUDET NU ÄR DET DAGS FÖR HANDLING

UTKASTFÖRBUDET NU ÄR DET DAGS FÖR HANDLING UTKASTFÖRBUDET NU ÄR DET DAGS FÖR HANDLING Utkastförbudet - en historisk möjlighet för Östersjöns fiskebestånd År 2013 var en milstolpe för det europeiska fisket. EU tog beslut om en ny gemensam fiskeripolitik

Läs mer

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Nationell Fiskevattenägarekonferens 22-23 november 2017 Per-Erik Larson, Länsstyrelsen Östergötland Håkan Carlstrand, Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Myter och fakta om laks.

Myter och fakta om laks. Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.1.2017 COM(2017) 4 final 2017/0001 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2016/1903 om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, oktober 2015. Jonas Ericson, tfn 010-698 60 72 jonas.ericson@havochvatten.se

Det yrkesmässiga fisket i havet, oktober 2015. Jonas Ericson, tfn 010-698 60 72 jonas.ericson@havochvatten.se JO 50 SM 1512 Det yrkesmässiga fisket i havet, oktober 2015 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during October 2015 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2015-12-11 1 Färdplan HaV:s uppdrag Målsättning för hållbar fiskförvaltning Hur kan vi bidra till Kraftsamling Östersjön? Lånsiktigt hållbar förvaltning i alla dess led Tillträdesreglering

Läs mer

Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?

Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt? Institutionen för akvatiska resurser Karl Lundström Johan Lövgren Mikaela Bergenius PROJEKTFÖRSLAG 2018-09-21 SLU ID: SLU.aqua.2018.5.2-336 Kan sälarna förhindra en återhämtning av torskbeståndet i Kattegatt?

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:5

Policy Brief Nummer 2014:5 Policy Brief Nummer 2014:5 Får fiskaren betalt för miljömärkning? Frivillig miljömärkning av fiskprodukter är en växande företeelse både i Sverige och internationellt. I denna Policy Brief ställer vi oss

Läs mer

Yttrande över Kommissionens förslag till förordning om en europeisk havs- och fiskerifond KOM (2011) 804 slutlig

Yttrande över Kommissionens förslag till förordning om en europeisk havs- och fiskerifond KOM (2011) 804 slutlig Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 13 februari 2012 Yttrande över Kommissionens förslag till förordning om en europeisk havs- och fiskerifond KOM (2011) 804 slutlig Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 20.10.2014. om upprättande av en utkastplan i Östersjön

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 20.10.2014. om upprättande av en utkastplan i Östersjön EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.10.2014 C(2014) 7551 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 20.10.2014 om upprättande av en utkastplan i Östersjön SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, september 2017

Det yrkesmässiga fisket i havet, september 2017 JO 50 SM 1711 Det yrkesmässiga fisket i havet, september 2017 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during September 2017 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, augusti Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, augusti Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1710 Det yrkesmässiga fisket i havet, augusti 2017 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during August 2017 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, november Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, november Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1701 Det yrkesmässiga fisket i havet, november 2016 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during November 2016 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt

Läs mer

Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1707 Det yrkesmässiga fisket i havet, maj 2017 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during May 2017 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna havsfisket,

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, juni Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, juni Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1708 Det yrkesmässiga fisket i havet, juni 2017 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during June 2017 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, april Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, april Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1706 Det yrkesmässiga fisket i havet, april 2017 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during April 2017 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, mars Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, mars Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1705 Det yrkesmässiga fisket i havet, mars 2017 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during March 2017 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, december Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, december Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1902 Det yrkesmässiga fisket i havet, december 2018 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during December 2018 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt

Läs mer

Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1709 Det yrkesmässiga fisket i havet, juli 2017 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during July 2017 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, april Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, april Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1606 Det yrkesmässiga fisket i havet, april 2016 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during April 2016 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Några basfakta Enligt SCB äter vi i Sverige ca 12 kg fisk

Läs mer

I korta drag. Saltsjöfiskets fångster under april 2003 JO 50 SM Preliminära uppgifter. Swedish sea-fisheries during April 2003.

I korta drag. Saltsjöfiskets fångster under april 2003 JO 50 SM Preliminära uppgifter. Swedish sea-fisheries during April 2003. JO 50 SM 0305 Saltsjöfiskets fångster under april 2003 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during April 2003. Preliminary data I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt

Läs mer

Ålfiskets betydelse och framtid

Ålfiskets betydelse och framtid Ålfiskets betydelse och framtid 1 Ålfiskets betydelse och framtid I Sverige finns ett betydande fiske efter blankål och gulål på både ostkusten, västkusten och i insjöarna. Ålfisket har stor ekonomisk

Läs mer

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.

Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3. 2016-03-08 sid 1 (5) Fiskerienheten Jordbruksverket 551 82 Jönköping Yttrande gällande förslag till strategi för svenskt yrkesfiske: Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat Dnr 3.3.17-985/16

Läs mer

I korta drag. Saltsjöfiskets fångster under april 2002 JO 50 SM Preliminära uppgifter. Swedish sea-fisheries during April 2002.

I korta drag. Saltsjöfiskets fångster under april 2002 JO 50 SM Preliminära uppgifter. Swedish sea-fisheries during April 2002. JO 50 SM 0205 Saltsjöfiskets fångster under april 2002 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during April 2002. Preliminary data I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt

Läs mer

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015 2015-05- 22 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Tal på Fiskbranschens Riksförbunds Årsstämma Göteborg den 25 maj 2015 Bästa vänner, För det första vill jag tacka för inbjudan att delta på er årsstämma.

Läs mer

UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS FISKLISTA BILAGA TILL UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS HÅLLBARHETSKRITERIER FÖR FISK OCH SKALDJUR

UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS FISKLISTA BILAGA TILL UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS HÅLLBARHETSKRITERIER FÖR FISK OCH SKALDJUR UPPHANDLINGSMYNDIGHETEN GÄLLER FR.O.M.2017-XX-XX 1 (5) UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS FISKLISTA BILAGA TILL UPPHANDLINGSMYNDIGHETENS HÅLLBARHETSKRITERIER FÖR FISK Upphandlingsmyndighetens stöd syftar till att

Läs mer

IP/05/1470. Bryssel den 24 november 2005

IP/05/1470. Bryssel den 24 november 2005 IP/05/1470 Bryssel den 24 november 2005 2006 års kvoter för Östersjöfisk: Kommissionen föreslår att fiskemöjligheterna för torsk ska vara beroende av en minskning av fiskeansträngningen så att utfiskade

Läs mer

Uttalande från Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige om fritidsfiske efter torsk

Uttalande från Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige om fritidsfiske efter torsk Europeiska unionens råd Bryssel den 11 november 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0184 (NLE) 13404/15 ADD 1 REV 1 PECHE 388 I/A-PUNKTSNOT från: till: Komm. dok. nr: Ärende: Rådets generalsekretariat

Läs mer

Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1405 Saltsjöfiskets fångster under mars 2014 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during March 2014 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna havsfisket,

Läs mer

Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1609 Det yrkesmässiga fisket i havet, juli 2016 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during July 2016 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, januari Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, januari Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1503 Det yrkesmässiga fisket i havet, januari 2015 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during January 2015 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, januari Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, januari Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1703 Det yrkesmässiga fisket i havet, januari 2017 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during January 2017 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, september 2018

Det yrkesmässiga fisket i havet, september 2018 JO 50 SM 1811 Det yrkesmässiga fisket i havet, september 2018 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during September 2018 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, mars Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, mars Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1905 Det yrkesmässiga fisket i havet, mars 2019 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during March 2019 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Jonas Ericson, tfn

Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1809 Det yrkesmässiga fisket i havet, juli 2018 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during July 2018 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, januari 2019

Det yrkesmässiga fisket i havet, januari 2019 JO 50 SM 1903 Det yrkesmässiga fisket i havet, januari 2019 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during January 2019 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Regelrådets ställningstagande. Innehållet i förslaget. Skälen för Regelrådets ställningstagande. Bakgrund och syfte med förslaget

Regelrådets ställningstagande. Innehållet i förslaget. Skälen för Regelrådets ställningstagande. Bakgrund och syfte med förslaget Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, oktober Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, oktober Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1812 Det yrkesmässiga fisket i havet, oktober 2018 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during October 2018 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Testbädd för vattenbruk

Testbädd för vattenbruk Testbädd för vattenbruk TEMA: BLUE GROWTH - Havet och framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Susanne Eriksson Vad är vattenbruks-centrum Väst? En centrumbildning på GU, med stöd av VGR. Huvudsyfte:

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2017 COM(2017) 774 final 2017/0348 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2016/1139 vad gäller intervall för

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, november Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, november Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1501 Det yrkesmässiga fisket i havet, november 2014 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during November 2014 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, november 2018

Det yrkesmässiga fisket i havet, november 2018 JO 50 SM 1901 Det yrkesmässiga fisket i havet, november 2018 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during November 2018 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt

Läs mer

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.

Östersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker. Östersjöfiske 2020 Hej! Fisk är en fantastisk råvara. Helst skall den vara riktigt färsk och dessutom fångad på ett ansvarsfullt och ekologiskt sätt. Fisk finns nära oss i Östersjön. Vi har kunniga fiskare

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, maj 2015

Det yrkesmässiga fisket i havet, maj 2015 JO 50 SM 1507 Det yrkesmässiga fisket i havet, maj 2015 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during May 2015 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna havsfisket,

Läs mer

Det yrkesmässiga fisket i havet, juni Jonas Ericson, tfn

Det yrkesmässiga fisket i havet, juni Jonas Ericson, tfn JO 50 SM 1508 Det yrkesmässiga fisket i havet, juni 2015 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during June 2015 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund. 1.2 Förslagets innehåll 2018/19:FPM15

1 Förslaget. 1.1 Ärendets bakgrund. 1.2 Förslagets innehåll 2018/19:FPM15 Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om fiskemöjligheter i Västerhavet Näringsdepartementet 2018-12-07 Dokumentbeteckning KOM (2018) 732 Förslag till rådets förordning om fastställande för år 2019

Läs mer

Policy Brief Nummer 2017:2

Policy Brief Nummer 2017:2 Policy Brief Nummer 2017:2 Bättre förvaltning och mindre subventioner vägen mot ett hållbart fiske Internationella organisationer som FN, WTO och OECD har poängterat att subventioner till fisket kan bidra

Läs mer

Saltsjöfiskets fångster under februari 2011

Saltsjöfiskets fångster under februari 2011 JO 50 SM 1104 Saltsjöfiskets fångster under februari 2011 Preliminära uppgifter Swedish sea-fisheries during February 2011 I korta drag Denna publikation visar avkastningen från det förvärvsmässigt bedrivna

Läs mer

https://www.youtube.com/watch?v=arjydaiyr2q

https://www.youtube.com/watch?v=arjydaiyr2q https://www.youtube.com/watch?v=arjydaiyr2q Siklöjans resa Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Varumärkesskydd (behov) Breddad kompetens Q-säkring lokal & beredning Ägarens sigill-certifiering (2011-) EU SUB/PDO

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Yttrande om EU-kommissionens grönbok om den gemensamma fiskepolitiken

Yttrande om EU-kommissionens grönbok om den gemensamma fiskepolitiken Yttrande Sida: 1(5) Handläggare: Europeiska kommissionen General direktoratet för havsfrågor och fiske GFP-reformen 1049 Bruxelles/Brussel Belgien Yttrande om EU-kommissionens grönbok om den gemensamma

Läs mer

Policy Brief Nummer 2019:7

Policy Brief Nummer 2019:7 Policy Brief Nummer 2019:7 Inkomster i svenskt och nordiskt fiske Svag nyrekrytering av unga yrkesfiskare ses som ett problem i stora delar av den svenska fiskenäringen. Detta kan ha många förklaringar,

Läs mer

Business Region Göteborg

Business Region Göteborg Business Region Göteborg Klusteranalys Fiske SVERIGE ÄR # 1 PÅ INNOVATION Sweden Denmark Finland Netherlands United Kingdom Luxembourg Germany Belgium Ireland Sverige är det mest innovativa landet i EU

Läs mer

Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos

Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos För ett uthålligt fiske! Trålsättning U/F Argos är det ena av Fiskeriverkets större forskningsfartyg (det andra är U/F Ancylus). Argos har en central roll i

Läs mer

Hållbarhetsdriven affärsutveckling & Konsumtion. Hållbar Konsumtion- Hur gör vi? Länsstyrelsen Norrbotten 2014-09-18

Hållbarhetsdriven affärsutveckling & Konsumtion. Hållbar Konsumtion- Hur gör vi? Länsstyrelsen Norrbotten 2014-09-18 Hållbarhetsdriven affärsutveckling & Konsumtion Hållbar Konsumtion- Hur gör vi? Länsstyrelsen Norrbotten 2014-09-18 Några nedslag Exempel: Coop Sverige Medborgarna är drivkraften! Att handla hållbart ställer

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.8.2016 COM(2016) 545 final 2016/0260 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd

Läs mer

Valda delar ur. Fiske en undersökning om svenskarnas fritidsfiske. Fiskeriverket i samarbete med SCB

Valda delar ur. Fiske en undersökning om svenskarnas fritidsfiske. Fiskeriverket i samarbete med SCB Valda delar ur Fiske 5 en undersökning om svenskarnas fritidsfiske Fiskeriverket i samarbete med SCB 2 Nyheter i FISKE 5 jämfört de tidigare studierna är bland annat att urvalsstorleken ökats med 1 personer,

Läs mer

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier: 5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Fiskeriutskottet. 30 april 2003 PE /1-23 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-23

EUROPAPARLAMENTET. Fiskeriutskottet. 30 april 2003 PE /1-23 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-23 EUROPAPARLAMENTET 1999 Fiskeriutskottet 2004 30 april 2003 PE 325.168/1-23 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-23 Förslag till betänkande (PE 325.168) Niels Busk Gemenskapens handlingsplan för att minska mängden fisk som

Läs mer

Plan för anpassning av fiskeflottan: bottentrålande fartyg i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön

Plan för anpassning av fiskeflottan: bottentrålande fartyg i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön 1 Datum Beteckning Avdelningen för Resursförvaltning 2009-03-31 Dnr13-1132-09 Plan för anpassning av fiskeflottan: bottentrålande fartyg i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön Denna plan behandlar kapaciteten

Läs mer

Euro- Toques EN GEMENSAM VISION FÖR ETT HÅLLBART EUROPEISKT FISKE

Euro- Toques EN GEMENSAM VISION FÖR ETT HÅLLBART EUROPEISKT FISKE Euro- Toques EN GEMENSAM VISION FÖR ETT HÅLLBART EUROPEISKT FISKE REFORMERA DET EUROPEISKA FISKET FÖR ATT GYNNA FISKAR, FISKARE OCH FISKEINDUSTRIN En av dagens stora utmaningar när en hållbar Europeisk

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram 1(5) 2012-05-09 Landsbygdsavdelningen Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram Inledning Lina Andersson, som är projektledare för att ta fram ett tekniskt

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.2018 COM(2018) 79 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 11.2, 15.2, 15.3, 15.6,

Läs mer