Europeiska fiskerifonden:

Transkript

1 HÅLLBART SPORTFISKE DEL 1: UTREDANDE ARBETE 1

2 SAMMANFATTNING Projekt hållbart sportfiske har i den utredande delen konkret resulterat i: - Ett branschregister för sportfisket på Åland - Påbörjad organisering av Ålands fiskeguider - Förslag på enhetliga lokala fiskeregler - Revideringsförslag av fiskelagstiftning - kartläggning av befintliga och potentiellt nya fiskeområden och - ett C&R utbildningsmaterial. Projektet har lagt stor fokus på ökad organisering, samarbete och aktivering av intressenterna inom branschen för ett hållbart långsiktigt fiske. Möten för fiskeintressenter har hållits i åtta kommuner. Den största framgången i projekten är bildandet av en arbetsgrupp för sport- och turismfiskesektorn där vattenägare, stuguthyrarföreningen, fiskeguider, Visit Åland och Fiskeribyrån finns representerade. Ett motsvarande forum för sportfiskefrågor har inte funnits på över 15 år. Arbetsgruppen syfte är att jobba för branschens gemensamma intressen och tar vid där de båda projekten slutar. Ett fortsättningsprojekt planeras i regi av Visit Åland vars fokusområden är tagna från projekt hållbart sportfiske och projekt Fiskekartor- tillsyn, information och organisation. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING hållbart sportfiske... 1 del 1: Utredande arbete... 1 BAKGRUND INFORMATIONSTILLFÄLLEN STYRGRUPP MEDIA ORGANISERING-REGISTRERING-CERTIFIERING Organisering Registrering Certifiering KARTLÄGGNING AV BRANSCHEN Kartlagda vattenägare Kartlagda potentiellt nya fiskeområden Kartlagda stuguthyrare Kartlagda fiskeguider Kartlagda sportfiske Kartlagda övirga Kartlagda externa ATTITYDFÖRÄNDRING C&R i teorin C&R i praktiken Sportfiskets värde Delaktighet i projekt fiskekartor GRANSKNING AV REGLER OCH ÖVERVAKNING Ändringsförslag av regler och lagstiftning Övervakning Enhetliga fiskeregler PROJEKT HÅLLBART SPORTFISKE DEL BILAGOR Kontaktlistor Övrigt Mötesprotokoll och presentationsunderlag Leader Åland rapportering Information

4 BAKGRUND Den första och utredande delen av projekt hållbart sportfiske har utförs på konsultbasis av David Ståhlman på Ståhlmans Brandsläckarservice Ab under tiden 31 mars till 31 juli. Därefter kommer Leader Åland utifrån projektrapport framskrida med vidare åtgärder tills projektavslut 30 september. Slutrapporten utgår från det utredande arbetets sex deluppdrag nedan. Informationstillfällen. Planera, hålla och delta i möte inom projektet. (åtminstone två större möten ett i början och ett i slutet). Upprätta närvaro- eller deltagarlistor där det framkommer ålder och kön på deltagarna. Hålla kontakt med media och informera om projektet. Organisering-registrering-certifiering. Undersöka orsaken till att sportfiskeguiderna inte är organiserade. Behov, typ och förutsättningar för organisering utreds och presenteras i projektrapporten. En behovsanalys av certifiering av sportfiskeguider genomförs. Certifiering kan även inkludera andra intressenter som stuguthyrare, samfälligheter m.fl. Befintliga certifieringssätt i närområden för hållbart sportfiske kommer undersökas. Oorganiserade intressenter undersöks om de kan organiseras samt om det finns synergieffekter och vinster med organisering. Arbeta för att öka samarbetsviljan inom näringen. Kartläggning av branschen. Upprätta ett register över kontaktpersoner som direkt eller indirekt berörs av sportfiske på Åland (sportfiskeintressenter). Ansvaret att upprätthålla och uppdatera registret undersöks. Gör en utredning av befintliga ägare av sportfiskekortsområden men även nya potentiella områden. Attitydförändring. Ta fram material med syftet att förändra attityden till sportfiske. Materialet kan användas i framtiden såväl för Leader Åland och andra intresserade. Delaktighet i projekt Fiskekartor. Ta aktiv del i relaterade pågående projekt. Granskning av regler och övervakning. Granska lokala regler och landskapets lagstiftning gällande spöfiske och ställas i relation till dagens förutsättningar. Med lokala regler menas fiskekortområdens enskilda regler. Samla in fiskekortsregler och på basen av dessa presenteras ett gemensamt regelverk oavsett fiskekortsområde. Lagstiftning om spöfiske kommer dryftas och förslag på förändring och förbättring sammanställs och presenteras i projektrapporten. 4

5 1. INFORMATIONSTILLFÄLLEN Vid sammankallning av möten i besökta kommuner har störst fokus lagts på informering och aktivering av vattenägare. Diskussionen har styrts till hur fiskeintressenterna kan öka samarbetet i regionen. Nedan listas de informationstillfällen som hållits gällande projekt hållbart sportfiske. 26 olika möten fördelat på 19 olika intressegrupper med totalt 168 mötesdeltagare. Avslutningsmötet 14 augusti är inte inkluderat. Datum Intressent Agenda Deltagare 1 10.apr Fiskeribyrån presentation apr Stuguthyrarföreningen årsmöte apr Nåtö gäddfabrik studiebesök apr Laby-Nääs samfällighet årsmöte maj Ålands fiskeintressenter stormöte maj Fiskeribyrån utvärdering stormöte maj Kalle Pettersson projektförslag maj Ålands sportfiskare organisering maj Ålands fiskare r.f. samarbete maj Guttorp fiskodling studiebesök maj Arbetsgruppmöte 1 organisering maj Kökar fiskeintressenter presentation jun Fiskeribyrån uppföljningsmöte jun Ålands sportfiskare aktivering jun Föglö fiskeintressenter presentation jun Brändö fiskeintressenter presentation jun Söderby fiskelag presentation jun ÅSUB statistik fiske jun Fiskeribyrån LR allmänna fiskeregler jun Matias Sommarström fiskets mätbarhet jun Arbetsgruppmöte 2 projektplanering jun Geta fiskeintressenter presentation jun Ålands fiskeguider organisering, certifiering jul Vårdö fiskeintressenter presentation jul Arbetsgruppmöte 3 projektgranskning jul Rädda Lumparn r.f. presentation STYRGRUPP Det fortlöpande arbetet har delrapporterats månatligen till Leader Ålands styrelse. Projektet har stämts av varannan vecka med Leader Ålands verksamhetsledare. Projektören har under hela projektets gång haft ett nära samarbete med det Leader Åland finansierade projektet Fiskekartor i regi av Visit Åland. Veckovisa avstämningsmöten med projekt fiskekartors projektledare Magnus Krantz har fungerat som styrgrupp i arbetet, med inslag av kartutvecklare David Björlin och sportfiskemarknadsföringsansvarig Ingmar Eriksson. Projekt hållbart sportfiskes bildade arbetsgrupp för sport- och turismfiskesektorn har fungerat som bollplank under de tre möten som hållits per den 14 juli. Sportfiskesektorns önskemål och förslag har styrt projektets fokus och inriktning inom Leader Ålands givna ramar. 5

6 1.2 MEDIA Uppdatering gällande projektet har skrivits löpande på projektets hemsida. Information har även postats i facebookgruppen Sportfiskeklubb Åland samt på Leader Ålands egna facebooksida. Projektet har fått god uppmärksamhet i media. 5-7 maj. Utskick av pressmeddelande gällande stormötet 5 maj uppmärksammades i Ålands radio 5 maj, i Nya Åland 6 maj samt i Ålandstidningen 7 maj. 22 maj. Ålands sportfiskeklubb uppmärksammade projekt hållbart sportfiske och fiskekartor i en insändare 22 maj publicerad i båda lokaltidningar. 4 juni. Ålandstidningen uppmärksammade mötet för Ålands sportfiskare i en artikel 4 juni. 5 juni. Ålandstidningens ledare 5 juni handlar om projekten Fiskekartor och Hållbart sportfiske i positiv bemärkelse. 10 juni. Mötet för Ålands sportfiskare resulterade i en Nya Åland tidningsartikel med Peter Selander 10 juni som berör sportfiskets hållbarhet. 14 augusti. Ett pressmeddelande skickas ut inför avslutningsmötet 14 augusti som hålls tillsammans med Visit Ålands projekt Fiskekartor. Länsfiskekonsulent Henrik C Andersson föreläste om hållbart sportfiske under stormötet 5 maj

7 2. ORGANISERING-REGISTRERING-CERTIFIERING Icke organiserade intressenter har undersöks ifall de kan organiseras och ifall det finns synergieffekter och vinster med organisering. Sportfiskebranschen på Åland är inte organiserad. Branschen har kategoriserats in i vattenägare, stuguthyrare, fiskeguider och sportfiskare. Sportfiskebranschen saknar en takorganisation som kan fungera som forum och utvecklandet av branschen. Ingen av intressenterna har egen takorganisation, förutom stuguthyrarna som har en intresseförening. Utredningen visar att samarbete mellan de olika intressenterna är påtagligt begränsat men har potential att utökas där många synergieffekter finns att hämta. Organiseringsarbetet inleddes med ett stormöte 5 maj som samlande ca 50 personer kring frågan hållbart sportfiske på Åland. 2.1 ORGANISERING Arbetsgrupp På förslag av mötesdeltagarna under stormötet 5 maj beslutades att projekt hållbart sportfiske ska tillsätta och driva en arbetsgrupp med representanter från hela fiskesektorn. Arbetsgruppen syfte är att jobba för branschens gemensamma intressen. Arbetsgruppen inom sport- och turismfiskesektorn består av vattenägare, stuguthyrarföreningen, fiskeguider, Visit Åland och Fiskeribyrån som visat sitt intresse att delta. Ett motsvarande forum för sportfiskefrågor har inte funnits på över 15 år. En liknande arbetsgrupp bildades år 2009 av dåvarande näringsminister men resultat uteblev. Bildandet av arbetsgruppen kan ses som projekt hållbart sportfiskes största framgång då den tar vid där de båda projekten slutar. Det största organisationsarbetet har lagts på arbetsgruppen. Arbetsgruppen har hittills haft möten vid tre tillfällen, 27 maj, 25 juni, 14 juli. Arbetsgruppen planerar ett fortsättningsprojekt med Visit Åland som huvudman. Fortsättningsprojektet fokuserar på Tillsyn, Information, Organisation vilka är de huvudfrågor som fiskesektorns intressenter har störst utvecklingsbehov av. Från och med augusti härbergeras och sammankallas arbetsgruppen av Visit Ålands affärsutvecklare Magnus Krantz. Inom det planerade projektet föreslås hur arbetsgruppen kan övergå i något mer bestående, exempelvis en gemensam organisation som jobbar för Ålands fiskefrämjande. Arbetsgruppen består av följande medlemmar: Företag sektor Namn Efternamn Edens stugor Susan Andersson Marbyfjärdens stugor Brage Eklund Fiskeribyrån fiskerikonsulent Tom Karlsson Visit Åland affärsutvecklare Magnus Krantz Mapa fishngteam fiskeguide Patrik Lehtonen Södra Marsunds fiskevårdsförening Stig Mattsson Svinö fiskelag Ronald Nordberg Bergö fiskelag, vattenägare, stuguthyrare Bertil Nordqvist Leader Åland KAG representant Kristian Packalén Bastö hotell fiskeguide Michael Perander Norrö stugor fiskeguide, vattenägare, stuguthyrare Peter Selander Leader Åland Projekt hållbart sportfiske David Ståhlman Eckerökortet fiskelag, fd sjöbevakare Anders Svebilius Fiskelyckan fiskeguide Bo-Erik Westberg 7

8 V A T T E N Ä G A R E Antalet enskilda vattenfastigheter på Åland uppgår till ca st 1, de flesta privatägda. Överlåtelse av fiskerätt är ingen vattenägares skyldighet. Till skillnad från det fria handredskapsfisket i Sverige och Finland krävs lov av vattenägaren för att få fiska på Åland. Fiskekortsförsäljning till allmänheten finns för ett 50-tal områden och förvaltas antingen av ett enskilt fiskelag, samfällighet, byalag eller fiskevårdssammanslutning. 110 stycken av de olika förvaltningstyperna har identifierats under projektet. Förutom fiskekortförsäljning sker överlåtelse av fiskerätt på en rad andra sätt. Fiskekort eller fritt fiske för ortsbor, kommuninvånare, församlingsmedlemmar, årsarrende, utbytestjänster eller andra skriftliga och muntliga överenskommelser. Ett av projektens mål är att öka tillgängligheten för fiske. Vattenägarna har en nyckelroll och deras involvering har prioriterats. Arbetet att öka organisering och samarbete internt och externt bland vattenägare har i huvudsak koncentrerats till befintliga fiskekortområden. God förvaltning av befintliga fiskekortsområden bedöms skapa föredöme och förutsättningar för nya vattenägare som vill tillgängliggöra fiskevatten. På förslag av mötesdeltagare under stormötet 5 maj föreslogs att projektet skulle nå ut till vattenägare kommunvis. Kontaktade vattenägare har i första hand avgränsats till de som visat intresse för pågående projekt, i andra hand till vattenägare i kommuner där många populära fiskekortsområden finns men anslutning till projekt fiskekartor varit låg. Lokala möten för fiskeintressenter har hållits i Mariehamn, Saltvik, Kökar, Föglö, Brändö, Lemland, Geta och Vårdö. Under möten med fiskeintressenter i kommunerna har samarbetsmöjligheter diskuterats i syfte att öka organisering. Förslagen på samarbetsmöjligheter har varit behovsorienterade och främst berört fiskevård, tillsyn, fiskeregler och storkort. Samarbete mellan olika fiskekortsområden och andra fiskeintressenter visade sig vara högst begränsade. Responsen på givna samarbetsförslag var generellt positiva. I Saltvik, Kökar, Brändö och Lemland har vattenägarrepresentanter visat intresse för bildande av större enhetliga fiskekortsområden. Uppföljning av genomförda möten efterfrågades av Kökar, Föglö och Brändö vars deltagande vattenägare välkomnar en utomstående, pådrivande part. Projektören har efter genomförda möten åtagit sig att utreda projektrelaterade frågor men även övriga fiskerelaterade frågor som besvarats i utskickade mötesprotokoll. Projektören har ställts till förfogande som resurs för fiskeintressenterna under projekttiden. Vattenägare på Åland bedriver ett omfattande ideellt arbete för bland annat fiskevård och har genuin kunskap om det lokala fisket. Det samlade intrycket från det utredande arbetet är att det saknas en motpart som aktiverar, utbildar, och tar tillvara vattenägarnas samlade kunskap och intressen. Fiskeribyråns fiskodling Guttorp är stommen som möjliggör utplanteringsverksamhet. Fiskeribyrån har dock begränsade resurser att stöda vattenägarna i deras utvecklande arbete. Vattenägare har en möjlighet att rådfråga Fiskeribyrån och bjuda in dem för diskussion under möten. Fiskeribyrån närvarar på ett tiotal årsmöten för vattenägare, men antal möjligheter har minskat med åren på grund av ökad arbetsbelastning. En intresseundersökning om bildande av takorganisation för vattenägare föreslås. Fiskeribyrån har själva föreslagit att vattenägarna på sikt bör bilda en gemensam takorganisation. Takorganisation för vattenägare har identifierats i Sverige vilket kan fungera som inspiration för Ålands vattenägare. Kontaktuppgifter med Sveriges vattenägarförbund har erhållits och utbyte av information har skett under projektet. Utvecklingen av fiskets tillgänglighet på Åland har den senaste tiden varit negativ. År 2014 har två områden tagit beslut att upphöra med fiskekortsförsäljning till allmänheten. Skäl till besluten har varierat, men båda har inslag av olovligt fiske och högt fisketryck. Det utredande arbetet har i ett tidigt skede visat behov av förbättrad fisketillsyn i flertalet fiskekortområden. Tillsynsförfarandet styrs av rådande lagstiftning som enbart ger vattenägarna själva möjligheten att bedriva tillsyn, en uppgift som kan vara övermäktig och ibland inte är önskvärd. 1 Björlin Gitech Ab

9 Brändö fiskeintressenter sammankallade till möte 5 juni S T U G U T H Y R A R E Det är vanligt förekommande att fisketurister på Åland bor i stuga under sin vistelse. Många stuguthyrare får en betydande del av sina inkomster från de säsongsförlängande fisketuristerna. Efter golfturister är fisketurister den grupp som lämnar efter sig mest pengar på Åland 2. Stugbyar är ofta belägna nära fiskeområdet och förmedlar hyrbåt, fiskekort och information om gällande fiskeregler. Stuguthyraren är ofta den part som fiskegästen har personlig kontakt med under vistelsen. Stuguthyrarna har inledningsvis visat ett svalt intresse att delta aktivt i projektet, troligtvis på grund av att det utredande arbetet skett under deras rådande högsäsong. Föreningen för stuguthyrare på Åland har fungerat som intressegruppens representant i projektarbetet. Föreningens involvering i arbetsgruppen kom in i ett senare efter att de på begäran utsett representant. Stuguthyrarnas behov som fiskeintressent är i huvudsak tillgänglighet av fiskevatten, enhetliga fiskeregler, ökad information och samarbete med vattenägare. I de områden där fisketryck är högre, såsom östra och västra innerfjärden, förekommer fler konflikter mellan stuguthyrare och vattenägare. Konflikterna grundar sig vanligtvis i olovligt fiskande gäster och stuguthyrarens ansvarsroll. Frågorna ligger i fokus inom arbetsgruppen. Stuguthyrarföreningen har år 2008 gjort försök att få bukt på oskötsamma fiskegäster genom tillämpande av fiskekontrakt framtagna tillsammans med Visit Åland. Fiskekontrakten har inte fungerat i praktiken eftersom det varit svårt att få stuguthyrare att tillämpa det. Arbetet att öka organiseringen av stuguthyrare har resulterat i öka samarbetet med andra fiskeintressenter. Kartläggningen av stuguthyrarregister kommer ställas till stuguthyrarföreningens förfogande som underlättar att nå ut med föreningsinformation. 2 ÅSUB Rapport 2104:1 Turismens samhällsekonomiska betydelse 9

10 F I S K E G U I D E R Antalet fiskeguider på Åland har ökat de senaste tio åren och är ett yrke med utvecklingspotential. Av 20-talet befintliga fiskeguideföretag har knappt en handfull yrket som heltidsarbete. Majoriteten har yrket som bisysselsättning i kombination med andra jobb och inkomstkällor. Det finns även flertalet icke registrerade hjälpguider som sporadiskt anlitas. Hjälpguiderna är vanligtvis lokala sportfiskare. Orsaken till varför sportfiskeguiderna inte är organiserade har undersökts. Några tidigare konkreta försök till organisering har inte gjorts, endast diskussioner har förekommit i samband med gäddkrisen våren Behovet av organisering har enligt tillfrågade fiskeguider växt fram med åren. Yrkeskåren menar att informationen om vad en fiskeguide gör i praktiken kunde tydliggöras för bättre förståelse. En del vattenägare upplever fiskeguider som profitörer av deras resurs medan fiskeguider upplever att de genererar intäkter till vattenägaren och endast lånar fiskevattnet utan att utarma det. Samarbete mellan fiskeguider och vattenägare är idag sparsamt. Projektet har arbetat för en ökad samförståelse och samarbete mellan fiskeguider, vattenägare och andra fiskeintressenter. Samtliga intressenter har uppmanats att närma sig varandra för utbyte av kunskap och tjänster för ett mer hållbart sportfiske. Fiskeguider ställer sig generellt positiva till att hjälpa vattenägare med fisketillsyn eftersom de är ute många timmar på vattnet. Fiskeguiderna genererar en betydande del intäkter för flera vattenägare genom sin verksamhet. Fiskeguider är beroende på tillgången fiskevatten och fisk, varför de strävar till att utbilda sina kunder att bedriva ett hållbart sportfiske. Yrkeskåren har därmed en pedagogisk funktion att fylla i arbetet för ett hållbart sportfiske. Möte för Ålands fiskeguider anordnades 30 juni i syfte att undersöka behov, form, förutsättningar för organisering och intresset för certifiering. Tillsammans med mötesdeltagarna och kompletterande svar från resterande fiskeguider uppger 10-talet fiskeguider intresse för deltagande i en åländsk fiskeguideförening. Dessa är Bo-Erik Westberg, Thomas Strandvik, Per Sidbäck, Peter Selander, Ulf Rundberg, Johan Mörn, Mikael Lindholm, Patrik Lehtonen, Johan Boman. Under fiskeguidemötet presenterades fördelar och förslag på organisationsformer. Fiskeribyrån efterfrågar en motpart för yrkeskåren att diskutera fiskerelaterade frågor med. Så länge fiskeguiderna inte är organiserade går fiskerelaterade frågor dem förbi 3. I det utredande arbetet har hjälp gällande organisering sökts i Sverige och Finland. Bäst respons har erhållits från Sverige. Där certifieras fiskeguider genom att uppfylla en kravlista på kompetens och säkerhetsnivå. Certifieringen i Sverige inkluderar inte någon formell skolutbildning. För utbildningsmöjligheter av fiskeguider har kontakt upprättats med Forshagaakademin i Sverige samt Miljö- och Fiskeinstitutet i Pargas. Båda instanser har meddelat att de kan erbjuda utbildning för åländska fiskeguider när önskade utbildningsbehov identifierats. Senast kända utbildningstillfället för åländska fiskeguider var år 1988 av Palle Pahlman, Vinterkurs på lantbruksskolan i regi av Mikael Lindholm och båtuthyrarkurs av Ålands yrkesfiskare. Definitionen av yrket fiskeguide medför problem eftersom vem som helst kan kalla sig för fiskeguide på Åland idag. Det finns inga krav på behörighet som borgar för kvalitet, kunskap, säkerhet och servicenivå. Bildande av en fiskeguideförening med medlemskriterier kunde fungera som en typ av certifiering för fiskeguider. Medlemskriterier är upp till yrkeskåren att ta reda på och bestämma. Sveriges organiserade fiskeguiders certifieringskrav har begärts ut och överlämnats till de åländska fiskeguiderna som exempel. Deltagarna på fiskeguidemötet beslutade muntligen att bilda en fiskeguideförening i syfte att bevaka sina intressen och styrka yrkets legitimitet. Modell på stadgar har fiskeguiderna begärt ut från Sveriges organiserade fiskeguider och kompetens gällande bildande av förening finns. Konstituerande möte kan ske när förslag på stadgar upprättats. Formellt bildande av förening har ännu inte skett per den 31 juli. Fiskeguiderna bedöms vara självgående gällande påbörjad organisering. Uppföljning och stöd av föreningsbildandet samt det fortlöpande uppbyggnadsarbetet rekommenderas för att påskynda förverkligande. 3 Mötesprotokoll fiskeribyrån

11 S P O R T F I S K A R E Projektet har jobbat för att aktivera Ålands sportfiskare i syfte att få dem involverade i arbetet för ett hållbart sportfiske. Kontakt har upprättats med flera aktiva sportfiskare som lämnat input till projektet. Sportfiskarna har varit organiserade i Ålands sportfiskeklubb som bildades redan år Föreningen har varit vilande de senaste 10 åren på grund av bristande engagemang från medlemmarna. Ålands sportfiskeklubb hade under sina glansdagar flera hundra medlemmar men har idag endast en formell styrelse som inte haft möte sedan år Det inledande mötet med två styrelsemedlemmar resulterade i en insändare i lokaltidningarna i syfte att aktivera sportfiskarna. Ett möte för sportfiskarna hölls 3 juni där förslag på organisering, finansiering och verksamhetsagenda presenterades. Ett femtontal mötesdeltagare slöt upp. Några konkreta beslut om organisering uteblev. Inför mötet klargjordes möjligheten att ansluta sig till Sportfiskarna, Sverige största sportfiske- och fiskevårdsförbund. Även Finlands fritidsfiskares centralorganisation erbjuder åländska fiskeklubbar att ansluta sig. Återaktivering av sportfiskarna bedöms vara möjlig om en kärngrupp engagerade sportfiskare på 4-5 personer kan identifieras. Efterlysning av en kärngrupp föreslås. Projektören har föreslagit upplägg av verksamhetsplan och arbete i projektform för fiskevårdande talkoåtgärder. Det finns engagerade sportfiskare som vill bidra till ett hållbart sportfiske men den drivande part som aktiverar dem har inte identifierats. Vidtalade sportfiskare har uppmanats använda det upprättade sportfiskarregistret för vidare organisering. Ålandstidningen 22 maj Som uppföljning av en insändare signerad Ålands sportfiskeklubb r.f., initierades ett möte 3 juni för Ålands sportfiskare för att aktivera och organisera dem. 11

12 2.2 REGISTRERING Branschregister Ansvaret att upprätthålla och uppdatera framtaget branschregister har undersökts. Ingen enskild aktör har visat intresse att ansvara för hela registret, däremot finns intresse för de separata kategorierna. Vattenägarregister Fiskeribyrån har visat intresse att ta över kontaktuppgifterna för vattenägarna. Stuguthyrarregister Föreningen för stuguthyrare på Åland har tillfrågats om intresse finns att överta kontaktuppgifterna för potentiella inkvarteringsverksamheter för fiskegäster. Svar inväntas ännu per den 31 juli. Fiskeguideregister Fiskeguiderna har visat intresse att ta över fiskeguideregistret inom den kommande bildade fiskeguideföreningen. Sportfiskeregister Sportfiskarna har uppmanats att begära ut sportfiskarregistret från Leader Åland förutsatt att de fortsätter arbetet med organisering som projekt hållbart sportfiske påbörjat. Register Övriga föreslås lämnas över till arbetsgruppen. Register externa föreslås lämnas över till arbetsgruppen. 2.3 CERTIFIERING Befintliga certifieringssätt i närområden för hållbart sportfiske har undersökas. Något generellt certifieringssätt för samtliga fiskeintressenter har inte påträffats utanför Åland. Arbetsgruppens planerade fortsättningsprojekt och bildande av fiskeguideförening kan möjliggöra lokala certifieringssätt. Johan Wickström på Finlands fritidsfiskares centralorganisation uppgav vid förfrågan att det inte finns något certifieringssätt för hållbart sportfiske i Finland, men tror att efterfrågan kan komma öka i framtiden. MSC- Marine Stewardship Council är en certifiering för hållbart fiske. Vid kontakt med Inger Näslund på WWF- Världsnaturfonden Sverige samt Fredrik Lundberg på Ålands fiskare r.f. framkom att certifieringen är framtaget för yrkesfiske, inte sport- och turismfiske. Naturens bästa är svenska ekoturismföreningens certifiering som inkluderar hållbart nyttjande av naturresurser 4. Fiske- och naturupplevelseföretaget Fishyourdream i Sverige är ett exempel med Naturens bästa-certifiering. Fisketurismföretaget satsar stort på marknadsföring av hållbart sportfiske. Kontakt med både Ekoturismföreningen och Fishyourdream har upprättats under projektet 5. Naturens bästa vore en lämplig certifiering att erbjuda den åländska fiskebranschen men tyvärr erbjuds den endast inom Sveriges gränser. Vid fiskeguidemötet presenterades det certifieringssätt som Sveriges organiserade fiskeguider själva tagit fram. Där certifieras fiskeguider genom att uppfylla en kravlista på kompetens och säkerhetsnivå. Certifiering av åländska fiskeguider på samma sätt är möjlig förutsatt ett aktivt arbete inom den kommande bildade fiskeguideföreningen. Arbetsgruppen har konstaterat att den bästa möjligheten att uppnå ett långsiktigt hållbart fiske, utifrån dagens rådande förhållanden, är en fungerande fisketillsyn i åländska vatten. Fisketillsyn är en central del i arbetsgruppens planerade fortsättningsprojekt. När tillsynsmän utbildats och den praktiska tillsynen påbörjats kan fisketillsynen fungera som en typ av certifiering för de fiskeintressenter som stöder och deltar i projektet. Diskussioner om framtagning av certifiering för fiskepaketförsäljning har även förts inom arbetsgruppen

13 3. KARTLÄGGNING AV BRANSCHEN Ett register har upprättats över kontaktpersoner som direkt eller indirekt kan berörs av sportfiske på Åland. Sportfiskeintressenterna har kategoriserats in i vattenägare, stuguthyrare, fiskeguider, sportfiskare, övriga, externa. Registret innefattar företagsnamn, typ av verksamhet, kontaktperson, adress, e-post och telefonnummer i den omfattning uppgifter erhållits. Total har 540 kontakter kartlagts vilka finns i separat bilaga till rapporten. 3.1 KARTLAGDA VATTENÄGARE Alla kända fiskekortsområden har kartlagts. Det inledande utredande arbetet fokuserade på inhämtning av kontaktuppgifter till befintliga sportfiskevatten. Fiskeribyråns kundlista för yngelbeställningar har använts som utgångspunkt. I den framgår majoriteten av Ålands fiskelag. För att snabbt kunna nå ut till vattenägarna har majoriteten e-postadresser begäras in som nu finns i branschregistret. Kundlistan har kompletterats med nya vattenägare under projektets gång, främst via de intressenter som involverats. Vattenägande kommuner och församlingar har inkluderats. 3.2 KARTLAGDA POTENTIELLT NYA FISKEOMRÅDEN Flera nya potentiella fiskeområden har identifierats i det utredande projektet. Projektören bedömer att de flesta av de nedanstående nya potentiella fiskekortsområden behöver stöd från utomstående part och tid innan de kan tillgängliggöras. En fungerande fisketillsyn för hela Åland bedöms öka tillgängligheten till nya fiskeområden. Ordnande av förvaltning sker för ett flertal vattenområden och innebär att tidigare oordande samfälligheten kan räknas som juridisk person. Ordnande av förvaltning har förordats vid kontakt med vattenägare. Kunde fler vattenägare aktiveras till ordnad förvaltning skapas förutsättning för bildande av fler fiskekortområden. Ordnande av förvaltning kan ansökas från Lantmäteriet och tar ca 1 år, delfinansierat 50 procent av staten 6. Upplägg och föreskrifter gällande förvaltning av fiskevatten finns att läsa i Landskapslag (1956:39) om fiske i landskapet Åland 7. Tillgängliggörande av nya sportfiskevatten underlättar ifall befintliga fiskekortsområden har en fungerande hållbar förvaltning. Sådana kan fungera som föredöme för andra vattenområden och inte avskräcka som vissa gör på grund av högt fisketryck. Det behöver finnas en vilja hos vattenägarna att överlåta fiskerätten, exempelvis via ett ekonomiskt incitament. Förädlas fiske som produkt ökar värdet. Nya vattenområden behöver vara tillräckligt stora för idkande av sportfiske. Många vattenområden är uppdelade med flertalet fastighetsägare vilket försvårar gemensam förvaltning. Vattenområdet behöver en juridiskt giltig förvaltare för att kunna tillämpa rättigheter och skyldigheter enligt gällande fiskelagstiftning. Flaka privat i Lemland har bildats under det utredande arbetet. Vattenägaren fick vetskap om projekt Fiskekartor och hållbart sportfiske via uppmärksammandet i media (Magnus Krantz). Västra Mångstekta samfällighet i Sund har ansökt till Lantmäteriet om samgång med Östra Mångstekta samfällighet för bildandet av Mångstekta fiskesamfällighet. När samgång är klar kommer styrelsen ta beslut om fiskekortförsäljning (Robert Lindeman). Mickelsö vattenområde i Vårdö har ansökt till Lantmäteriet om ordnande av förvaltning. Beslut förväntas hösten Därefter kommer vattenägarna besluta i vilken omfattning fiskekortförsäljning kommer ske. Mickelsö vattenområde har publicerats på Visit Ålands fiskekarta online (Niclas Lindholm). Björnhufvud by vattenområde i Eckerö utreder möjligheterna till ordnad förvaltning. Beslutar vattenägarna att införa fiskekortförsäljning har Södra Marsunds fiskvårdsförening erbjudit sig att förvalta området (Jan-Erik Mattsson, Stig Mattsson) Fiskö fiskelag i Brändö planerar ansöka om ordnar förvaltning till Lantmäteriet. När ordnad förvaltning erhållits kommer beslut om eventuell fiskekortförsäljning tas (Lola Nordberg). 6 Vårdö fiskeintressenter f 13

14 Laby-Nääs samfällighet har visat intresse att bilda ett större enhetligt fiskekortsområde tillsammans med Saltviks församlings vattenområde. Ifall kontakt har tagit med Saltviks församling eller om intresset är ömsesidigt har inte kunna konstaterats under det utredande arbetet (Laby- Nääs samfällighet). Brändö vattenområde i Föglö är ett närliggande vattenområde till Horsholma-Sommarö fiskekortsområde vars vattenägare överväger tillfråga om intresse finns för eventuell anslutning till fiskekortsområdet (Stig Fellman, Kaj-Ole Nyroos). För skapande av fler sportfiskeområden föreslås ett utökat utredande arbete som kartlägger ovanstående förutsättningar för Ålands 1000 enskilda vattenfastigheter. 3.3 KARTLAGDA STUGUTHYRAR E Sammanställd kontaktlista av stuguthyrare är baserad på landskapets inkvarteringsregister, stuguthyrarföreningens medlemsregister och dem projektet kommit i kontakt med. Eftersom fiskegäster tenderar inkvartera sig i olika boendeformer inkluderar kartläggningen även gästhem, camping och hotell. Stuguthyrarregister har även begärts från rederierna Eckerölinjen och Viking Line som förmedlar merparten av stugor på Åland. Deras register uteblev eftersom rederierna behöver godkännande av den förmedlade stuguthyraren innan uppgifterna ges ut. Det utredande arbetet har skett under stuguthyrarnas högsäsong. Rederierna meddelade att register är praktiskt möjligt att begära ut efter högsäsong. Exakt antal stugor för uthyrning på Åland är okänt 8. Detta beror på att stuguthyrare med färre än 5 stugor inte behöver registrera sig i inkvarteringsregistret. Föreningen för stuguthyrare på Åland har flera större stuguthyraraktörer som medlemmar, men många mindre saknas. Deras intresseförening är det närmaste en takorganisation för stuguthyrare man kommer. 3.4 KARTLAGDA FISKEGUIDER Kontaktlista över fiskeguider har utgått från de som annonseras på Visit Ålands hemsida. Listan har kompletterats och avgränsats vid kontakt med fiskeguider som har kännedom om befintlig yrkeskår. Kontaktlistan inkluderar inte hjälpguider. 3.5 KARTLAGDA SPORTFISKE Ålands sportfiskeklubbs medlemslista från 2006 har använts i kombination med de sportfiskare som lämnat sina kontaktuppgifter under projektets gång. Kommer sportfiskarregistret i användning efter projektet föreslås den kompletteras med de medlemmar som finns med i facebookgruppen Sportfiskeklubb Åland. Register över sportfiskarna har inte prioriterats lika mycket på grund av Leader Ålands önskemål om fokusområde. 3.6 KARTLAGDA ÖVIRGA De okatgoriserade kontakterna är sådana som inte tillhör någon av de ovanstående kategorierna men ändå berörs eller önskar bli tilldelad information om sportfiskerelaterade frågor på Åland. Exempel på dessa är övriga fiskelagsmedlemmar, myndighetspersoner, återförsäljare av fiskekort, Leader Åland medlemmar, privatpersoner och fiskvårdare. 3.7 KARTLAGDA EXTERNA Personer med sportfiskeanknytning utanför Åland har kontaktats i syfte att uppfylla de olika deluppdragen. Identifierade externa kontaktpersoner kan vara till hjälp för hela fiskesektorns intressenter och kan tas hjälp av i utvecklingen av branschen. 8 Mötesprotokoll ÅSUB

15 4. ATTITYDFÖRÄNDRING Attitydförändring gentemot sportfiskets värde har genom hela projekttiden överskuggat det utredande arbetet. Exempel på sportfiskets värde och potential har vävts in i projektpresentationerna, diskuterats med mötesdeltagare och frågor om metoden catch & release har besvarats. Nedan följer framtaget utbildningsmaterial som kan användas i attitydförändrande syften så som fiskebroschyrer. Materialet kan användas i framtiden såväl för Leader Åland och andra intresserade. 4.1 C&R I TEORIN Catch and Release eller C&R, betyder fånga och släpp tillbaka, och är en fiskemetod som fått stort genomslag bland sportfiskare. Syftet med c&r är fångandet av fisken, följt av återutsättning. C&r ses av sina utövare som en beståndsbevarande metod. Den tillämpas även när fångsterna överstiger husbehovet eller när fiskeregler kräver det 9. I vatten med högt fisktryck motiveras metoden med att den möjliggör ett större fritidsfiske utan att utarma fiskebeståndet. Bestånden tål ett högre fisktryck jämfört med om all fångad fisk tas upp. På så sätt möjliggörs sportfiske för ett större antal utövare och främjar fisketurismutveckling. Etiska och moraliska värderingar gällande c&r är upp till varje sportfiskare att ta ställning till. Metoden är debatterad eftersom fisken tar skada vid fångst, t.ex. av krokar och stress. C&r ger upphov till etiska frågor ifall det är rätt att tillmötesgå ett upplevelsebehov på bekostnad att riskera skada fisken. Fångade återutsatta fiskar kan inte likställas med ofångade eftersom de inte utsatts för skaderisken och dess följder. Överlevnadsgraden hos återutsatt fisk är en återkommande debattfråga. Metoden c&r har växt fram i Norden de senaste två decennier. Antalet studier om c&r begränsas beroende på fiskart 10. Gäddan är en av de populäraste sportfiskarna i Sverige där många sportfiskare återutsätter sin fångst 11. På Åland uppskattas 85 procent av sportfisket vara inriktad på gädda. Återutsättningsgraden av fångad fisk på Åland är okänd då det saknas fångststatistik för sportfisket 12. Det har utförts två stycken åländska märkningsprojekt gällande C&R på gädda. Det första märkningsprojektet pågick i ett begränsat område år på uppdrag av Fiskeribyrån vid Ålands landskapsregering. Syftet var att undersöka vilken kondition en gädda överlever återutsättning efter hantering. 686 st gäddor märktes, 122 st återfångades fram till år Återfångstgraden bedömdes som god och gäddor konstaterades tåla c&r relativt bra. Endast 11 gäddor återfångades 2 gånger och 2 gäddor 3 gånger Andersson & Westerberg Fångst-Återutsättning som fiskemetod, Fiskeriverket, Finfo 2005:04 11 Fränstam, Catch and Release vid gäddfiske, Kandidatexamensarbete Göteborgs Universitet 12 Andersson & Westerberg Fångst-Återutsättning som fiskemetod, Fiskeriverket, Finfo 2005:04 13 Fiskeritidskrift för Finland 2/

16 Fiskeribyråns konditionsindex för gädda tillämpat i c&r märkningsprojekt , publicerat i Fiskeritidskrift för Finland 2/2008. Det andra märkningsprojektet genomförs på ett betydligt större område av fiskeguideföretaget Mapafishingteam i samarbete med Fiskeribyrån. Projektet var en fortsättning på det första och syftar till att få bättre insikt i överlevnadsgrad, rörelsemönster, tillväxt och beståndstorlek av gädda gäddor märktes fiskesäsongen Fram till år 2014 hade 265 st återfångats minst 1 gång vilket motsvarar 13 procent. Projektet har konstaterat att återfångade gäddor klarat c&r bra, även med noterade större skador. Anmärkningsvärt är att 28 procent av märkta gäddor över 90 cm återfångats 14. År 2009 gjordes en korttids mortalitetsstudie av c&r gädda från tidig vår till försommar. Över 800 gäddor fångades och återutsattes. Mortaliteten var väldigt låg med 5 döda individer under monitortidens 48 h. Kortsiktiga beteendestörningar observerades. På Åland finns minimimått för många fiskarter. Det finns även skäl för sportfiskare att tillämpa maximimått. På grund av gäddstammens nedgång längst Sveriges ostkust drev Fiskeriverket under en längre tid på frågan att införa kvoter och fönsteruttag för gädda. Fiskeriverkets arbete fick stöd av Stockholms länsstyrelse. Enligt Henrik C Andersson gäller 3 gäddor/dag/fiskare mellan cm längst hela ostkusten i Sverige. Reglerna finns i de nationella föreskrifterna avseende fiske 15. Åland har möjlighet att lära av svenskarna och arbeta på liknande sätt i förebyggande syfte. För många sportfiskare är intresset störst för de större individerna 16. Enligt en dansk undersökning kan en 8 kgs gäddas socioekonomiska värde generera intäkter på C&r av större fisk bör därför vara av ekonomiskt intresse för fisketurismnäringen. Men det finns även skäl att bevara större fisk ur ett reproduktivt perspektiv. Större gäddor har större romkorn som ger större yngel och har därmed bättre överlevnadsgrad. Större gäddor har bättre gener eftersom de lyckats överleva och bli stora. Tidigare sades det att större gäddor hade sämre kvalitet på rom men det stämmer inte 18. Detta har bekräftats av Ålands kanske mest framgångsrika gäddyngelproducent Jan-Erik Sommarström på Järö. Större gäddor levererar mer rom och har en genetisk fördel med tanke på att de kunnat växa sig så stora. En gädda mellan kg ger minst 1 liter rom fotnot (Järsö gäddfabrik ) Henrik C Andersson presentation Tobias Fränstam, Catch and Release vid gäddfiske, Kandidatexamen Göteborgs Universitet Mötesprotokoll Guttorp fiskodling

17 C&R I PRAKTIKEN För en lyckad C&R i praktiken behövs kunskap, rätt utrustning och storvisad hänsyn vid hantering. Tillämpas metoden rätt kan fisken växa sig större, reproducera sig och återfångas till glädje för fisken, dig och andra sportfiskare. För att lyckas med ditt C&R fiske följ tumregler nedan. Känn din fisk Varje fiskart är unik och ska hanteras därefter. Faktorer som påverkar överlevnadsgrad vid återutsättning är fiskemetod, betesval, fiskeutrustning, årstid och vattentemperatur, fångstdjup, invävningstid och tid ovan vatten. Nedanstående rekommendationer är generellt framtagna för alla sportfiskearter. Hullingsfria krokar gör mindre skada, möjliggör snabbare avkrokning och minskar risken för krok i händerna. Hullingsförsedda krokar kan lätt konverteras genom att trycka in hullingen eller fila ner den. Undvik rostfria krokar. Vanliga stålkrokar kan rosta sönder och falla bort. Spara på krafterna Dimensionera och använd fiskeutrustningen så att fisken inte tröttas ut mer än nödvändigt. Under sommartid är det extra viktigt då vattentemperaturen är högre. Fiskens överlevnadsgrad vid återutsättning är direkt knuten till vattentemperatur och dess aktivitetsnivå. Rätt fiskeutrustning Förberedd väl med avkrokningsutrustning anpassat för ditt fiske. Rekommenderade verktyg är spetstänger, käftöppnare, kniv och avbitartång. Sker avkrokning i båt eller på land, använd avkrokningsmatta att lägga fisken på. Blöt händerna och annan utrustning som kan komma i kontakt med fisken. Detta minskar skaderisken av fiskens skyddande slem, hud och fjäll. Slemmet skyddar fisken från infektioner, svamp, bakterier och parasiter. Undvik håv Håv kan skada fiskens slemskikt, hud, fjäll och fenor. Är du ovan sportfiskare och vill använda håv rekommenderas knutlöst håvgarn i gummi eller bomullsmaterial. Håll kvar fisken i håv och vatten vid avkrokning. Hantera varsamt Hantering av fisken är kanske den viktigaste faktorn för överlevnad vid återutsättning. Hantera alltid fisken så varsamt som möjligt oavsett art. Gälgrepp av t.ex. gädda är att föredra framför nackgrepp. Kläm inte fisken för hårt. Gälar, ögon och innandöme kan ta skada. Hantera fisken varsamt. Ett så kallat gälgrepp är att föredra om du måste lyfta fisken ur vattnet

18 Minimera tiden ovan vatten Chansen för en lyckad C&R ökar betydligt om du kan kroka av fisken i vattnet, helst utan att ta i den. Kan tiden ovan vatten minimeras minskar risken för syrebrist och fördröjd dödlighet. Tidseffektivisera fotografering och mätning och låt fisken andas i vattnet mellan längre sessioner. Använd vågsäck vid vägning. Lyfts fisken ur vattnet försvinner dess viktlösa egenskap och fisken påfrestas. Hantera fisken i ett vågrätt läge om du lyfter den ur vattnet. Väg inte fisken lodrätt hängande från gällocket. Fiskens innandöme kan ta skada, speciellt större exemplar och fisk med romsäckar. Låt fisken återhämta sig När fisken är redo för återutsättning, stöd den upprätt i vattnet tills den simmar iväg av egen kraft. Rikta fisken från eventuella hinder i dess riktning. Medfaren fisk kan låtas återhämta sig i förslutbar vägsäck i vattnet vid sidan av båten. Återutsätt aldrig skadad fisk Var realistisk när du säkerställer dig om fiskens tillräckliga kondition för återutsättning. Återutsättning av skadad och döende fisk orsakar onödigt lidande, är slöseri på naturresurser och ger sportfisket dåligt rykte. Skador bortom återutsättning kan vara kraftig blödning från gälar och munsvalg, avsliten gälbåge eller annan tydlig skada. Kan fisken inte hålla sig upprätt i vattnet, har lite kontroll över egna rörelser och tappat lyster är sannolikheten för överlevnad mindre. Ta hem skadad fisk och tillred en god måltid. En del fiskarter måste återutsättas. För vissa fiskeområden gäller uteslutande C&R under fisklek och vandring. Lagstiftade och lokala regler för minimimått måste följas. En hotad fiskart som riskerar att försvinna kan vara fredad och måste återutsättas vid fångst. Kontrollera alltid gällande fiskeregler innan påbörjad fisketur. Sträva alltid efter att kroka av fisken i vattnet vid C&R. 18

19 4.3 SPORTFISKETS VÄRDE Sportfiskets förknippas kanske huvudsakligen med två värden, det rekreationella och det ekonomiska. Fritids- och sportfiske är populärt. Över hälften av ålänningarna har fiskat och/eller sportfiskat någon gång under år I Sverige är sportfiske en av landets största fritidsysselsättningar och omsätter 2 miljarder kronor vilket är mer än landets yrkesfiske 24. En motsvarande siffra finns inte att tillgå för Åland. Sportfisket på Åland kunde göras mer mätbart men det saknas viktiga ekonomiska nyckeltal. Gästande sportfiskare bidrar till intäkter för en rad olika aktörer. Fiskekortsförsäljning, båthyrning, fiskeutrustning, fiskeguidning, restaurangbesök, matinköp, logi är några av de tjänster och varor som sportfiskare konsumerar under sin vistelse. Några nyckeltal täcks upp av ÅSUB:s turismrelaterade undersökningar som berör antal övernattande sportfiskare ( st) och deras snittkonsumtion per Ålandsbesök (380 ) år Bättre mätbarhet skulle ge bättre förutsättningar för branschen att påvisa sportfiskets ekonomiska betydelse för Åland. Den ekonomiska mätbarheten kan exempelvis användas vid ansökan om investeringsstöd och i utvecklingen att nå sportfiskets fulla hållbara potential. Vid planering av Visit Ålands och arbetsgruppens fortsättningsprojekt har flera åtgärdsförslag listats för att öka sportfiskets mätbarhet; definiera nyckeltal, ta fram och sammanställ statistikunderlag för fiskevård, utplantering, antal fisketurister, sålda fiskekort, guidedagar, fångststatistik, övernattningsstatistik, sportfiskarnas konsumtion på Åland, gästdemografi. Den startade fiskekortförsäljningen online kommer underlätta framtagning av några nämnda nyckeltal. Antal sålda fiskekort och intäkter årligen är ett viktigt nyckeltal men finns inte i dagsläget. Det närmaste jämförelsetal är en sammanställning från undersökningsåren där det framgår att det på årsbasis sålts fiskekort och i intäkter 26. En högskolestudent som visat intresse för sammanställande av fiskekortintäkter för Åland har kontaktats. Uppgifterna kunde bland annat användas som jämförelsetal för att påvisa effekten av startad fiskekortförsäljning online. Fiskeribyrån har visat intresse för samma utredande projekt. Högskolestudenten tar beslut om påbörjande av projekt inför höstterminen För att kunna följa med i utvecklingen vid förädling av en sportfiskeprodukt underlättar det om du vet vad den var värd från början. Förutom sportfiskets ekonomiska värde genererar den andra värden så som rekreation och intresse för miljöaspekter. Intresse för en naturresurs skapar förutsättningar för att någon slår vakt och vill bevara den för framtida generationer. 5. DELAKTIGHET I PROJEKT FISKEKARTOR Projekt hållbart sportfiske och Fiskekartor har haft ett tätt samarbete med veckovisa avstämningsmöten. Vid de tillfällen Visit Åland inte kunnat närvara på presentationer har projektören presenterat båda projekt. Projekt fiskekartor har genom sin tjänst av digitala fiskekartor gett något konkret för projekt hållbart sportfiske att bygga sina frågor kring. Utan de i tid sammanfallande projekten skulle utfallet högst troligt varit mindre lyckat. Kartläggningen av befintliga fiskekortsområden inom projekt hållbart sportfiske i kombination med projekt Fiskekartors digitaliserade fiskekartor online har skapat en överblick av aldrig tidigare skådat slag. Samarbetet har ökat kännedom om befintliga fiskevatten och dess regler. Tillgängligheten till fiske på Åland har aldrig varit bättre då fiskekortförsäljning online är tids- och ortsoberoende. Ett aktivt arbete har skett för att få fiskekortområden att ansluta sig till kartprojektet. Anslutning till projekt fiskekartor kan ses som en inkörsport för ökat samarbete mellan vattenägare. Samlandet av fiskekartor och dess information digitalt ökar möjligheterna för enhetliga fiskeregler, bättrad fisketillsyn, storkort och andra utvecklingsmöjligheter som projekt hållbart sportfiske eftersträvar. Många vattenägare som visat intresse för karttjänsten under möten kvarstår dock ännu att ansluta sig. Projektören har löpande gett feedback på kartmaterialet och lämnat förbättringsförslag, deltagit i diskussionen om utvecklingsmöjligheter och besvarat på kartrelaterade frågor. 23 ÅSUB Rapport 2014:6, Ålänningars kultur och fritidsvanor ÅSUB Rapport 2014:1, Turismens samhällsekonomiska betydelse 26 Erik Neuman Åländsk utreningsserie 2007:1, Fiske och fiskeförvaltning i Ålands skärgård. Ålands landskapsregering 27 Mötesprotokoll Matias Sommarström

20 Fiskekortförsäljning online ökar möjligheten och tillgängligheten till fiske betydligt. 6. GRANSKNING AV REGLER OCH ÖVERVAKNING Lokala regler och lagstiftning om spöfiske har dryftats med branschens intressenter och ställts i relation till dagens förutsättningar. Erhållna förslag på förändring och förbättring av har sammanställts. Revideringsbehovet av fiskelagstiftningen har påtalats flertalet gånger men nedprioriterats av politiker då Ålands lagberedning är under tåget. Några konkreta förslag har inte lagts fram, bara behovet av revidering 28. Vid två tidigare tillfällen har Fiskeribyrån sett över gällande fiskelagstiftning men konstaterat att den är rätt bra som den är Mötesprotokoll Ålands fiskare r.f Mötesprotokoll Fiskeribyrån

21 6.1 ÄNDRINGSFÖRSLAG AV REGLER OCH LAGSTIFTNING Föråldrad lagstiftning. Ett exempel är att man får husbehovsfiska strömming i sin by var det viktigt att ha tillgång till husbehovsfiske men idag är situationen en helt annan. Ett annat exempel är uttrycket urminnes hävd ger rätt att fiska. I vissa fall kan det vara fråga om beslut från 1700-talet. Grisslehamnsborna får fiska torsk utanför Eckerö inom 4 milsgränsen. (Fredrik Lundberg, Ålands yrkesfiskare r.f ). Skydd av lekplatser. Idag kan LR:s dikeskonsulter förespråka en urdikning som dränerar vandringsleden till lekplats, vilket har skett i Saltvik. (Anders Johansson Laby-Nääs samfällighet ). Skydd av lekplatser. Idag kan LR:s vägavdelning bygga vägtrummor som gör det omöjligt för fiske att vandra upp till lekplatsen, vilket har skett i Kyrkoby (Erik Eriksson Kyrkoby samfällighet ). Skydd av lekplatser Idag är endast Kungsådror skyddad i lag (viktig fiskelekplats och/eller vandringsled). Ordet använts flitigt i fiskesammanhang men i praktiken finns bara 1 eller 2 stycken som känns till på Åland. Den privata äganderätten för fastigheter är stark. I många fall kan Fiskeribyrån inget göra för att skydda en lekplats. Ett fiskelag kan dock när som helst freda en viktig lekplats inom sitt vattenområde. Fiskeribyrån uppmuntrar vattenägare att införa fredningsområden (Tom Karlsson & Kaj Ådjers, Fiskeribyrån ). Nätmaskstorlek. Öka nätmaska för gösfiske (Tomas Dahlgren, sportfiskare ). Förbjud utförsel av lekfisk från Åland (Kalle Pettersson, fd fiskeguide ) Enhetliga fiskeregler. Lagstifta enhetliga fiskeregler för hela Åland. Rekommendationer förblir enbart rekommendationer (Ingmar Eriksson, sportfiskemarknadsföring Visit Åland ) Enhetliga fiskeregler på Åland. (Arbetsgruppen för sport- och fisketurismsektorn ) Avskaffa landfiskeförbudet. Borde tas bort då det endast är förståeligt ute på holmarna medan man kan rasta hunden längst strandpromenader. Fiskeribyrån har förståelse för att landfiskeförbudet är tokigt men det är inte bara upp till fiskeribyrån utan även tillsammans med miljöbyrån. Motiveringen med förbudet är skydd av häckande fågel, men orsaken bakom var skyddet av lekande gädda. Räckte dock inte endast med gäddlekskydd utan kombinerades med fågelhäckning. (Förslag mötesdeltagare stormöte ) Avskaffa landfiskeförbudet. Argument tagna ur luften. Ersätt förbudet med fredningsområden för fågel och fisk. (Torsten Fredriksson, sportfiskare ) Redovisningsplikt fiskekortförsäljare. Redovisningsplikt för fiskekortsintäkter och andel till fiskevårdsinsatser. (Peter Selander-Norrö fishing camp ) Påföljder olovligt fiske. Vattenägarrepresentant berättar att det finns idag inga påföljder gällande påkommet olovligt fiske enligt dagens lagstiftning. Exempelvis en ordningsbot kunde ge direkt resultat, i dagsläget finns inga direkta påföljder som ger någon verkan. (Christofer Eriksson, Gränden fiskelag) Påföljder olovligt fiske. Bo Ponthin menar att mer kännbara följder av olovligt fiske skulle avskräcka vissa, Markus Mirén menar alla oskötsamma, vilket i sin tur innebär minskat behov av övervakning. (Bo Ponthin, Markus Mirén- Finnö & Hellsö fiskelag ) Påföljder olovligt fiske. Peter Selander efterlyser juridiska verktyg vid fisketillsyn då uppmaning och information inte alltid hjälper, vilket fick medhåll från Bo-Erik Westberg. Det saknas kännbara medel att stoppa olovligt fiske idag menar Peter Selander. (Arbetsgruppen för sport- och fisketurismsektorn ) Påföljder olovligt fiske. Ett förslag gällande böter för olovligt fiske presenterades från Alaska där boten baserar sig på den fångade fiskvikten. (Geta fiskeintressenter ) Påföljder olovligt fiske. Lola Nordberg berättar att hon vid ett tillfälle beslagtagit tjuvfiskares nät. Vid förfrågan till polisen fick hon som svar att det är vattenägarens ansvar att returnera de olovliga fiskarnas nät efter att fallet avklarats av polis. LN efterfrågar vad anmälan av olovligt fiske resulterar i. (Lola Nordberg, Fiskö samfällighet Brändö ) Upplåtande av fiskevatten. Tillåta certifierade fiskeguider att ersätta vattenägare enligt modell från Finland och i gengäld få fri tillgång till fiske. (Thomas Strandvik ) Märkning av fiskeutrustning. Enhetlig utmärkning med ägar- och kontaktuppgifter på synliga nätkobbar bör införas på Åland, ta märkningsexempel från fastlandet där omärkta beslagtas eller destrueras.(lukas Sandberg och Conny Sundberg, sportfiskare ) 21