PETROLEUMKEMI Råolja

Transkript

1 Råolja 1

2 Vad händer med råoljan? PETROLEUMKEMI 2

3 TRANSFORMATOROLJA

4 Additiv till olika användningsområden Additiv typ Metalldetergenter Automatiska transmissionsoljor Axeloljor Hydrauloljor Växellådsoljor Turbinoljor Metallbearb.oljor Transf @ @ 4

5 Värmetransportörer Antioxidanter VI-Improvers 5

6 PROVTAGNING

7 Beställningsmallar (gas) 7

8 8

9 Okulärbesiktning Vid okulärbesiktningen kontrolleras om det finns slam, fasta föroreningar eller olöst vatten i provet. Den absolut vanligaste orsaken till att man hittar detta i provet är otillräcklig dränering före provtagningen. Om provet är riktigt taget måste orsaken till föroreningarna utredas. 9

10 Okulärbesiktning Vid all provtagning av oljor är den okulärbesiktning som sker när provet tas mycket viktig. Felaktig eller otillräcklig dränering som medför ett icke representativt prov får kostsamma konsekvenser Analys Gränsvärde Orsak Åtgärd Okulärbesiktning Utan anmärkning Spår Ingen Ingen Slam, fasta föroreningar, vatten o.dyl. Tydligt Oxidation från fast isolation Filtrering eller oljebyte Avsevärt Korrosion o dyl Filtrering eller oljebyte Om du upptäcker slam, fasta föroreningar, oljor, vatten i det nytagna provet måste du ta ett nytt prov. Nu vet du att du gjorde en korrekt provtagning även om provet uppvisar slam och vatten. Vi på laboratoriet kan nu analysera provet och ge ett riktigt åtgärdsförslag. 10

11 TRANSFORMATOROLJEANALYSER

12 Oljans status Lilla trendanalysen Färg Vattenhalt Genomslag Neutralisationstal Lilla trendanalysen Förlustfaktor plus Stora trendanalysen Utökade Lilla Inhibitor Gränsytspänning Stora Furfural CCD (korrosivtsvavel) Trendanalysen plus 12

13 Transformatorns status A. Transformator i god kondition Baspaket: Gasanalys Provtagningsintervall: 1 gång/år Rapport: Enklare rapport med rekommendationer B. Problemtransformatorer Baspaket: Gasanalys Tilläggsanalyser: Kopparhalt, furanhalt Provtagningsintervall: Mer frekvent Rapport: Utförligare utredningsrapport 13

14 Det som påverkar oljans livslängd är Oljetemperaturen-Syret i luften-vatten i oljan

15 Vattenhalt Vatten i olja försämrar oljans isolerande egenskaper och påskyndar oxidation av oljan och kan även bidra till maskinskador 15

16 Omräkning av vattenhalt 16

17 Genomslagshållfasthet Analysen talar om oljans förmåga att motstå elektriska påfrestningar d v s oljans isolerande förmåga. En transformatorolja som är fri från fukt och fibrer har i regel hög genomslagshållfasthet. 17

18 Neutralisationstal Neutralisationstalet är ett mått på halten sura produkter i oljan och analysen används för att kontrollera hur oxiderad oljan är och när oljan skall bytas i systemet. 18

19 Tilläggsanalyser Förlustfaktor Förlustfaktor är ett mått på polära föreningar i oljan och analysen används för att kontrollera att ingen kontaminering av transformatoroljan har inträffat. Inhibitor Inhibitorhalten analyseras för att uppskatta hur snabbt inhibitorn förbrukas i oljan. Gränsytspänning Används för oljor i drift, som en indikator på att slam har börjat bildas. Löslig rest i pentan En metod för att kontrollera om oljan har börjat bilda slam som fortfarande är löst i oljan men som snart kommer att fälla ut. 19

20 DGA (Dissolved Gas Analysis) Kontroll av transformatorns elektriska och termiska tillstånd

21 Gasanalys Transformatorer i drift genererar gas. En del mer och en del mindre. Genom regelbunden analysering och uppföljning av förändringar i gasproduktionen kan man påvisa begynnande fel i transformatorn. Beroende på vilka gaser som förändras kan man fastställa om felet är av elektrisk eller termisk karaktär. 21

22 Kromatogram 22

23 Fenomen som ger gas 0 Normal åldring 1 Oljeöverhettning 2 Partiella urladdningar 3 Ljusbågsurladdningar 4 Nedbrytning av cellulosa 23

24 IEC-kod Grupp Villkor Feltyp C 2 H 2 acetylen C 2 H 4 / C 2 H 2 < 1 Elektriskt fel > 1 Elektriskt fel (stor termisk effekt) C 2 H 4 eten C 2 H 4 / C 2 H 6 < 1 Elektriskt fel >1 Termiskt fel CO 2 koldioxid H 2 vätgas CO 2 / CO < 3 Elektriskt fel > 10 Termisk åldring Partiella urladdningar, möjligen ett begynnande större fel 24

25 Duvallstriangel 25

26 Typgaser 0 Normal åldring H 2 vätgas CH 4 metan CO koloxid CO 2 koldioxid 1 Oljeöverhettning låg CH 4 metan medel C 2 H 6 etan hög C 2 H 4 eten 2 Partiella urladdningar H 2 vätgas 3 Ljusbågsurladdning C 2 H 2 acetylen 4 Cellulosanedbrytning CO koloxid CO 2 koldioxid 26

27 Felorsak Dominant gas H 2 vätgas CH 4 metan C 2 H 4 eten C 2 H 2 acetylen Felorsak Partiella urladdningar eller ljusbågsurladdning Överhettning Överhettning Ljusbågsurladdning 27

28 Gränsvärden Tröskel Varsel - Felgräns H 2 vätgas 20 ppm 200 ppm 400 ppm CH 4 metan C 2 H 6 etan C 2 H 4 eten C 2 H 2 acetylen CO koloxid CO 2 koldioxid

29 Underhåll av transformatorer Årlig provtagning ÅEA (åtgärd efter anmärkning)

30 Rening Filtrering Regenerering Vakuumfiltrering

31 Fuktfilter 31

32 Provtagningsintervaller vid driftsättning. Klass Objekt Vid driftsättning I drift 1 Krafttransf kV Alla generatortransf Alla shuntreaktorer 1 vecka 1 mån 3 mån 6 mån 12 mån 1 år 1 Krafttransf kV 1 vecka efter 1 mån 12 mån 1 år 2 Krafttransf < = 40kV > 200kVA Vid behov 3 Krafttransf < = 200kVA Vid behov 4 Övriga oljefyllda högspänningsapparater Lastkopplare för LK Enligt anvisning för resp. apparat 32

33 PCB

34 Information om PCB Vad är PCB? PCB är en ofta ospecifierad blandning av klorerade bifenyler med varierande grad av klorering och giftighet. Vanligen förekommer PCB i flytande form. PCB är svårlösligt i vatten men lösligt i olja, fett och många organiska lösningsmedel. PCB kan ha en karakteristisk lukt, som är svag vid rumstemperatur men som kan vara besvärande när vätskan är varm. Varför används PCB? PETROLEUMKEMI I en period från slutet av 1950-talet fram till 1970-talets början användes PCB inom många olika områden. Dess goda elektriskt isolerande egenskaper utnyttjades bland annat i kondensatorer och transformatorer. Ofta användes PCB-transformatorer och -kondensatorer i miljöer med stor brandrisk eftersom PCB har en mycket hög brandhärdighet jämfört med de brandfarliga mineraloljorna. 34

35 Varför är PCB farligt? PCB upptas på grund av sin fettlöslighet lätt genom huden men även genom slemhinnor i lungor och magtarmkanal. Skador kan uppkomma på lever, hud, immunsystem och fortplantningsförmåga vid exponering. PCB kan även framkalla cancer. Risken att inandas PCB i farlig mängd är begränsad om PCB hanteras i rumstemperatur men risken stiger när vätskan är varm. För att oskadliggöra PCB-haltig olja erfordras speciella högtemperaturugnar eftersom det bildas mycket giftiga föreningar såsom till exempel dioxiner vid förbränning. 35

36 Hur skyddar man sig mot PCB? Vid all hantering av oljor som misstänks innehålla PCB ska skyddshanskar användas. Rengör omedelbart med tvål och vatten vid spill på huden av PCB eller PCBsmittad olja. Vid stänk i ögonen ska de snarast sköljas ordentligt med vatten under en längre tid. Exempel på annan skyddsutrustning som kan behöva användas vid risk för exponering för PCB är overall, skoskydd eller stövlar, andningsskydd, ögonskydd och ansiktsskydd. 36

37 Fetter 37