Utbildningsinspektion i Ragunda kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2007:21 Utbildningsinspektion i Ragunda kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Anders-Olof skolan Hansåkerskolan och Borgvattnets skola Kullsta och Järås skolor

3 Beslut 1 (5) Ragunda kommun Box Hammarstrand (5) Dnr :1554 Genomförd utbildningsinspektion i Ragunda kommun Skolverket har genomfört inspektion i Ragunda kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 16 augusti till den 22 september Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola eller rektorsområde i kommunen. Detta beslut redovisar brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden) samt områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skolrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skolnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 25 april 2007 skall Ragunda kommun redovisa till Skolverket, enheten i Umeå, vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfällen följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå.

4 Beslut (5) Dnr :1554 Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att Ragunda kommun har goda förutsättningar att vidareutveckla sina verksamheter så att de nationella målen kan nås i större utsträckning. Resurser i form av personal är goda i alla verksamheter. Dock är andelen personal med högskoleutbildning i förskola och fritidshem betydligt lägre jämfört med genomsnittet i samtliga kommuner. Även i grundskolan är andelen personal med högskoleutbildning lägre än genomsnittet för riket. För att utbildningens kvalitet samt barnens och elevernas lärandemiljö skall bli så bra som möjligt är detta ett angeläget område att förbättra för Ragunda kommun. Värdegrundsarbetet är ett av kommunens prioriterade mål. I alla verksamheter sker ett medvetet arbete med att skapa en trivsam och trygg lärandemiljö för barnen och eleverna. I de allra flesta fall nås ett gott resultat. Kommunen följer dock inte upp värdegrundsarbetet i samtliga verksamheter, något som bör ingå i kommunens kvalitetsarbete. Likabehandlingsplaner saknas i alla verksamheter. Förskoleverksamheten bidrar till att ge barnen goda förutsättningar för fortsatt lärande. Inspektionen visar dock att personalens kännedom om förskolans läroplan i vissa fall bör förbättras. Fritidshemmens verksamhet kompletterar skolan och bidrar till en meningsfull fritid för eleverna. Kommunen utvärderar dock inte hur fritidshemmen lyckas i arbetet med att nå verksamhetens mål. Elevernas kunskapsresultat i grundskolan varierar mellan skolor och över tid. Ragunda kommun genomför inte någon systematisk kunskapsuppföljning i skolans samtliga ämnen och årskurser eller för elever mottagna i särskola. Kunskapsuppföljning sker i huvudsak i årskurs 9. Det genomsnittliga meritvärdet är något lägre än riksgenomsnittet, medan andelen elever som nått målen i alla ämnen är något högre. Ragunda kommun har de senaste åren haft en positiv utveckling när det gäller andelen elever som uppnått målen i alla ämnen. Skillnaden mellan flickors och pojkars betygsresultat är dock stor. Det är angeläget att kommunen analyserar orsakerna till dessa skillnader så att lämpliga åtgärder till förbättring kan vidtas. I kommunen finns rutiner för att kartlägga elever i behov av särskilt stöd. Dock behöver rutinerna klargöras så att det tydligt framgår vilka insatser eleverna har rätt till. Det samma gäller elevers möjlighet till studiehandledning på sitt modersmål. Även kvaliteten i åtgärdsprogrammen behöver ses över så att eleverna ges bättre förutsättningar till ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen för Ragunda kommun omfattar inte alla verksamheter. Skolbarnsomsorgens verksamhet och särskoleverksamheten saknas helt. Förskoleklassens arbete redovisas sparsamt. Verksamheternas redovisningar följer samma struktur och anger mål, insatser, resultat av måluppfyllelse och åtgärder. Det saknas dock en analys av resultaten och det framgår inte hur verksamheterna kommit fram till måluppfyllelsegraden. Kvalitetsredovisningarna omfattar kommunens prioriterade mål, men ger ingen övergripande bild av hur verksamheterna lyckats i arbetet med att nå de nationella målen. Personalen ser inte kvalitetsarbetet som ett verktyg för kvalitets- och verksamhetsutveckling utan mer som en årlig rapportering till

5 Beslut (5) Dnr :1554 kommunstyrelse och förvaltningsledning. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen och kvalitetsarbetet i Ragunda kommun måste förbättras. Vidare behöver barn- och utbildningsnämnden ta ett tydligare ledningsansvar för verksamheterna. I huvudsak finns en god tillgång till utbildning och omsorg i kommunen. Rutinerna behöver dock utvecklas när det gäller att undersöka intresset av modersmålsundervisning. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden) samt områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skolrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten. Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunens kvalitetsredovisning uppfyller inte författningarnas krav (1 och 3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Kommunen saknar en aktuell skolplan (2 kap. 8 skollagen). - Skolorna saknar likabehandlingsplaner (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Eleverna inom svenska för invandrare får inte en undervisningstid som i genomsnitt motsvarar minst 15 timmar i veckan under en fyraveckorsperiod (13 kap. 4 a skollagen). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande övergripande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunen måste arbeta för att öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning inom förskolan och skolbarnsomsorgen så att det ges förutsättningar till en god kvalitet i verksamheten. - Kommunens och skolornas uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen bör förbättras. - Kommunens och skolornas uppföljning och utvärdering av skolornas resultat av arbetet med normer och värden bör utvecklas. - Kommunens ledning och styrning av barn- och utbildningsverksamheten behöver förbättras. - Analyser av skillnader mellan flickors och pojkars betygsresultat bör genomföras.

6 Beslut (5) Dnr : Rektorernas roll som pedagogiska ledare och rektorernas kännedom om styrdokumenten bör förbättras. - Personalens kännedom om förskolans styrdokument bör förbättras. - Samverkan mellan förskolan och förskoleklassen bör förbättras. - Skolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd inklusive studiehandledning på modersmål bör förbättras. - Kartläggning av elevernas behov av modersmålsundervisning bör förbättras. - Elevernas inflytande över verksamheten och över det egna lärandet i grundskolan bör förbättras. - Barnens miljö vid Gisselgårds förskola bör förbättras. - Förskolorna bör se över innehållet i dokumentationen så att ansvaret för att de insatser som genomförs vilar på respektive förskola. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Eva Edlund Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Elisabeth Ahlgren, undervisningsråden Stefan Persson och Jonas Hedström samt juristerna Alf Johansson och Ulrika Lindmark. Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilaga Förteckning över skolor där Skolverket kräver åtgärder

7 Bilaga 5 (5) Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Anders-Olofskolan - Svenska eller engelska som språkval erbjuds inte till alla elever (2 kap. 18 grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång fattas på felaktiga grunder för elever som har svenska eller engelska som språkval (5 kap. 10 grundskoleförordningen). Hansåkerskolan och Borgvattnets skola - Skolorna upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Eleverna i Borgvattnets skola erhåller inte den garanterade undervisningstiden (2 kap. 2 och 3 grundskoleförordningen). - Hansåkerskolan erbjuder moderna språk som sedan inte genomförs trots att fler än fem elever valt språket (2 kap. 17 grundskoleförordningen). Kullstaskolan och Järåskolan - Skolorna upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen).

8 Utbildningsinspektion i Ragunda kommun Dnr : 1554 Utbildningsinspektion i Ragunda kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...4 Bedömning av genomförandet...7 Bedömning av förutsättningarna...13 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Ragunda kommun. Skolverket sände den 11 maj 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 16 augusti till 22 september, De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( /Inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Ragunda kommun genomfördes intervjuer med represen- 1

9 tanter från kommunstyrelsen samt barn- och utbildningsavdelningen. Samtliga grundskolor, skolbarnsomsorgen och vuxenutbildningen har besökts, men inga besök har skett i förskoleverksamheten. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt representanter för elever, lärare och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Inspektionen av de kommunala skolorna redovisas i separata skolrapporter. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 232 Skolbarnsomsorg 102 Förskoleklass 45 Grundskola 600 Obligatorisk särskola 9 Kommunal vuxenutbildning 61 Svenskundervisning för invandrare 6 Källa: Kommunens statistik. Ragunda kommun i Jämtlands län hade vid inspektionstillfället en folkmängd på cirka invånare. Kommunen är belägen i östra Jämtland och tillhör enligt Skolverkets statistik kommungruppen glesbygdskommuner. Centralort i kommunen är Hammarstrand med cirka 1100 innevånare. De två övriga tätorterna är Bispgården i öst och Stugun i väst. Från Hammarstrand till Östersund, närmaste större stad, är det cirka 10 mil. Under det senaste året har befolkningen ökat marginellt. De personer som flyttade till kommunen var fler än de som lämnade kommunen. Kommunstyrelsen ansvarar för barn- och utbildningsfrågor. I kommunen finns en barn- och utbildningsavdelning som omfattar förskoleverksamhet, grundskola, kulturskola, kommunal vuxenutbildning, elevhälsa, bibliotek och kulturverksamhet. Förskoleverksamheten i Ragunda kommun omfattar åtta förskolor med sammanlagt 13 avdelningar och ett familjedaghem. Det finns en förskolechef med ledningsansvar för verksamheterna. I kommunen finns också en föräldrakooperativ förskola som inte ingår i inspektionen. I kommunen finns fem grundskolor. Förskoleklass och skolbarnsomsorg bedrivs i eller i anslutning till skolorna. Ragunda kommun har ingen separat skolenhet för särskolan utan de flesta särskoleelever är integrerade i grundskoleklasser. I Järåskolan finns även en särskoleklass. Det finns också särskoleelever som erbjuds utbildning i grannkommunerna Sollefteå och Östersund. Kommunens gymnasieutbildning ingår sedan den 1 juli 2005 i Jämtlands Gymnasieförbund som bedriver gymnasieutbildning i Bräcke, Krokom, Ragunda och 2

10 Östersunds kommuner. Gymnasieförbundet har förlagt el-, industri- och individuella programmet till Ragunda kommun. Övriga utbildningar genomförs mestadels i Östersund. Inspektion av gymnasieförbundet sker separat. Inom den kommunala vuxenutbildningen finns 61 studerande, varav cirka 25 elever som läser kurser på gymnasienivå. Utbildningarna bedrivs vid ett antal Lärcentra. Utanför kommunen studerar ca 10 elever på olika utbildningar. Totalt går cirka 20 studeranden tre olika yrkesinriktade utbildningar. En omvårdnadsutbildning har upphandlats av Bräcke kommun i vilken 13 elever studerar och en jakt- och fiskeguideutbildning anordnad av en privat företagare i vilken fyra elever studerar. Det så kallade "Göteborgsprojektet" är en industriteknisk utbildning (ITU), som rekryterar studerande med utländsk bakgrund från Göteborg och har fyra elever. Lernia har fått i uppdrag att genomföra utbildningen. Svenska för invandrare (sfi) har sex studerande som läser på distans. Den utbildningen köps av Östersunds kommun. Inom en snar framtid kommer Ragunda kommun att ta emot 20 flyktingar, vilket leder till förändringar inom framför allt sfi-utbildningen. Sammanfattande bedömning Skolverket bedömer att Ragunda kommun har goda förutsättningar att vidareutveckla sina verksamheter så att de nationella målen kan nås i större utsträckning. Resurser i form av personal är goda i alla verksamheter. Dock är andelen personal med högskoleutbildning i förskola och fritidshem betydligt lägre jämfört med genomsnittet i samtliga kommuner. Även i grundskolan är andelen personal med högskoleutbildning lägre än genomsnittet för riket. För att utbildningens kvalitet samt barnens och elevernas lärandemiljö skall bli så bra som möjligt är detta ett angeläget område att förbättra för Ragunda kommun. Värdegrundsarbetet är ett av kommunens prioriterade mål. I alla verksamheter sker ett medvetet arbete med att skapa en trivsam och trygg lärandemiljö för barnen och eleverna. I de allra flesta fall nås ett gott resultat. Kommunen följer dock inte upp värdegrundsarbetet i samtliga verksamheter, något som bör ingå i kommunens kvalitetsarbete. Likabehandlingsplaner saknas i alla verksamheter. Förskoleverksamheten bidrar till att ge barnen goda förutsättningar för fortsatt lärande. Inspektionen visar dock att personalens kännedom om förskolans läroplan i vissa fall bör förbättras. Fritidshemmens verksamhet kompletterar skolan och bidrar till en meningsfull fritid för eleverna. Kommunen utvärderar dock inte hur fritidshemmen lyckas i arbetet med att nå verksamhetens mål. Elevernas kunskapsresultat i grundskolan varierar mellan skolor och över tid. Ragunda kommun genomför inte någon systematisk kunskapsuppföljning i skolans samtliga ämnen och årskurser eller för elever mottagna i särskola. Kunskapsuppföljning sker i huvudsak i årskurs 9. Det genomsnittliga meritvärdet är något lägre än riksgenomsnittet, medan andelen elever som nått målen i alla ämnen är något högre. Ragunda kommun har de senaste åren haft en positiv utveckling när det gäller andelen elever som uppnått målen i alla ämnen. Skillnaden mellan flickors och pojkars betygsresultat är dock stor. Det är angeläget att kommunen analyserar orsakerna till dessa skillnader så att lämpliga åtgärder till förbättring kan vidtas. 3

11 I kommunen finns rutiner för att kartlägga elever i behov av särskilt stöd. Dock behöver rutinerna klargöras så att det tydligt framgår vilka insatser eleverna har rätt till. Det samma gäller elevers möjlighet till studiehandledning på sitt modersmål. Även kvaliteten i åtgärdsprogrammen behöver ses över så att eleverna ges bättre förutsättningar till ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen för Ragunda kommun omfattar inte alla verksamheter. Skolbarnsomsorgens verksamhet och särskoleverksamheten saknas helt. Förskoleklassens arbete redovisas sparsamt. Verksamheternas redovisningar följer samma struktur och anger mål, insatser, resultat av måluppfyllelse och åtgärder. Det saknas dock en analys av resultaten och det framgår inte hur verksamheterna kommit fram till måluppfyllelsegraden. Kvalitetsredovisningarna omfattar kommunens prioriterade mål, men ger ingen övergripande bild av hur verksamheterna lyckats i arbetet med att nå de nationella målen. Personalen ser inte kvalitetsarbetet som ett verktyg för kvalitets- och verksamhetsutveckling utan mer som en årlig rapportering till kommunstyrelse och förvaltningsledning. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen och kvalitetsarbetet i Ragunda kommun måste förbättras. Vidare behöver barn- och utbildningsnämnden ta ett tydligare ledningsansvar för verksamheterna. I huvudsak finns en god tillgång till utbildning och omsorg i kommunen. Rutinerna behöver dock utvecklas när det gäller att undersöka intresset av modersmålsundervisning. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden) samt områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden). I skolrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamheten i Ragunda kommun ger barnen överlag goda förutsättningar för fortsatt lärande. Vid intervjuerna framkommer att personalen arbetar för att utmana och stimulera barnens utveckling och lärande, dock förekommer variationer i verksamheternas innehåll såväl inom som mellan förskolorna. Efter mognad och ålder tar barnen ansvar för aktiviteter och lärande. Vid intervjuerna framkommer att kännedomen om läroplanen för förskolan bör förbättras hos personalen i de olika förskolorna. I kvalitetsredovisningen för Ragunda kommun redovisas förskoleverksamheten utifrån de prioriterade kommunala målen som delvis sammanfaller med de nationella målen i läroplanen för förskolan. Någon utvärdering av hur förskoleverksamheten arbetar med att nå de övriga nationella målen görs inte, vilket 4

12 medför att det är svårt att få en helhetsbild av hur väl förskoleverksamheten lyckas nå nationella mål. Inspektörerna bedömer att kommunen saknar ett uppföljnings- och utvärderingssystem av förskoleverksamheten som utgår från de nationella målen. Enligt Skolverkets allmänna råd Kvalitet i förskolan samverkar olika faktorer i den pedagogiska processen och miljön vilket i sin tur påverkar barns förutsättningar att utvecklas och lära. Inspektionen vill i detta sammanhang lyfta fram den låga andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning, en faktor som kan påverka såväl verksamhetens kvalitet som pedagogiska innehåll (se vidare under avsnittet Förutsättningar). Resultatet av värdegrundsarbetet är gott. Enligt intervjuerna så trivs barnen och är trygga i sina förskolor, något som också kommunens kvalitetsredovisning visar. Inspektionen visar att personalen arbetar målmedvetet med värdegrundsfrågor. Trots detta framkommer vid intervjuer att Gisselgårds förskola har problem med att erbjuda barnen en trygg miljö, något som kommunen måste se över. Skolbarnsomsorgens verksamhet i Ragunda kommun redovisas inte i skolornas eller i kommunens kvalitetsredovisning. Inspektörerna bedömer att kommunen saknar ett uppföljnings- och utvärderingssystem av skolbarnsomsorgens verksamhet. Vid intervjuer framkommer att föräldrar är nöjda med verksamheten och att skolbarnsomsorgen utgör ett stöd i barnens utveckling och är ett bra komplement till skolan. Barn- och ungdomsutbildning samt vuxenutbildning Kunskapsutvecklingen för förskoleklassen och grundskolan följs upp på olika sätt av pedagoger i de olika verksamheterna. I de tidiga skolåren används olika diagnostiska prov och tester, främst i matematik och svenska, för att bedöma elevernas kunskapsutveckling. Dessa syftar i huvudsak till att identifiera elever i behov särskilt stöd. I kommunen sker ingen systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i förskoleklassen, men olika former av dokumentation förekommer. Skolorna genomför de nationella ämnesproven i årskurs 5. Enligt skolornas redovisning varierar resultaten såväl inom som mellan skolorna och över tid. Kommunen saknar en sammanställning av elevernas resultat på kommunnivå. Vid intervjuer framkommer att resultaten i första hand används som underlag för stödinsatser. Inspektörerna vill göra kommunen särskilt uppmärksam på Järåskolans resultat som över tid varierat men som de senaste åren varit lägre än i andra skolor. År 2006 uppnådde endast 67 procent av eleverna i årskurs 5 målen i samtliga ämnen. Kommunen bör följa upp och analysera resultaten i de nationella ämnesproven i årskurs 5 samt vidta lämpliga åtgärder. Ragunda kommun har de senaste åren haft en positiv utveckling när det gäller andelen elever som uppnått målen i alla ämnen. Andelen elever har även de senaste åren varit högre än riksgenomsnittet. Elevernas meritvärde har dock tidigare år varit lägre än riksgenomsnittet men är år 2006 i paritet med riket. 5

13 Tabell: Betygresultat för elever i årskurs 9. Anders- Olofskolan Genomsnittligt meritvärde Andel elever i procent som nått målen i alla ämnen 6 Andel elever i procent behöriga till nat. program ,4 201,5 209,2 84,3 85,7 85,9 84,3 92,1 85,9 Hansåkerskolan 199,8 201,0 200,8 82,6 80,8 93,9 82,6 96,2 97,0 Ragunda kommuns grundskolor Riket (samtliga huvudmän) Källa: Skolverkets statistik. 200,9 201,3 206,5 83,8 84,3 88,5 83,8 93,3 89,4 206,9 206,3 206,8 75,9 75,5 76,0 89,6 89,2 89,5 Det finns dock en differens mellan flickors och pojkars resultat. Flickorna har genomgående under de senaste åren haft bättre meritvärden än pojkarna. År 2005 var flickornas meritvärde 228 och pojkarnas 178. Motsvarande siffror för år 2006 är cirka 216 för flickorna och 193 för pojkarna. I kommunens kvalitetsredovisning redovisas förutom resultaten av de nationella ämnesproven i årskurs 5 även betygsstatistik för årskurs 9 i ämnena svenska, engelska och matematik. Någon närmare analys av resultaten görs inte. Analyser över hur undervisningens innehåll och genomförande påverkar elevernas måluppfyllelse saknas i de flesta skolor. I Ragunda kommun genomförs inte någon sammanställning av kunskapsresultaten i andra ämnen än svenska, engelska och matematik i årskurs 5. I detta sammanhang behöver kommunen beakta mål att uppnå i årskurs 5 samt att elevernas kunskapsutveckling sker under hela deras grundskoletid, från årskurs 1 till och med årskurs 9. Inspektörerna bedömer det angeläget att Ragunda kommun utarbetar rutiner för att på ett bättre sätt kunna följa elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen och över tid. Detta gäller även elever mottagna i den obligatoriska särskolan. Även differensen mellan flickors och pojkars meritvärde behöver följas upp och analyseras. Vid intervjuerna framkommer att eleverna inte alltid har kännedom om målen och ibland har begränsade möjligheter att påverka undervisningen. En förutsättning för inflytande över arbetssätt, arbetsform och undervisningens innehåll är att eleverna känner till målen för utbildningen. Inspektörerna bedömer således att kommunen och skolorna behöver förbättra sitt arbete med elevernas inflytande över sin utbildning. Flertalet skolor arbetar för att skapa en trivsam och trygg miljö för eleverna, vilket i de flesta fall också uppnås. Inspektörernas intryck är att de flesta elever upplever skolan som en trivsam lärandemiljö. Det finns också hos personalen en stor vilja att arbeta för att eleverna skall få en så trygg miljö som möjligt. Vid inspektionsbesöket i Järåskolan upplevde inspektörerna dock hårda ord och annat olämpligt språkbruk bland eleverna. Vid besöket upplevde även inspektörerna att oro förkom i vissa klasser, framför allt bland de äldre eleverna. Inspektörerna bedömer att skolan måste utveckla sitt värdegrundsarbete och vidta åtgärder så att samtliga elever får en trygg lärandemiljö. Någon gemensam uppföljning av elevernas arbetsmiljö genomförs inte i kommunen. Inspektörerna bedömer att kommunen behöver utarbeta ett uppföljnings- och utvärderingssystem som inkluderar värdegrundsarbetet.

14 Skolverket vill uppmärksamma Ragunda kommunen på att det från och med den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Kommunen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen skall åtgärder redovisas och den ska följas upp varje år. Vid inspektionstillfället hade ingen skola eller förskola upprättat någon likabehandlingsplan, något som den nya lagen kräver. Borgvattnets skola har detta läsår endast fyra elever i grundskolan och en elev i förskoleklass. Enligt läroplanen skall en skola erbjuda en allsidig och utvecklande miljö. Vidare skall en skola kunna ge möjligheter till social fostran, samarbete och utveckling. Inspektörerna bedömer att kommunen måste beakta läroplanens mål i sin fortsatta planering och bland annat sträva efter en så god samverkan med övriga verksamheter som möjligt. I kommunen finns en konkretisering av timplanen som stäms av mellan skolorna så att eleverna skall få den garanterade undervisningstiden i enlighet med författningarna. Det framkommer dock vid inspektionen att undervisningstiden för eleverna i Borgvattnets skola inkluderar den tid då eleverna åker buss till Hansåkerskolan. Kommunen måste försäkra sig om att elever i Borgvattnets skola erbjuds den garanterade undervisningstiden under sin grundskoletid. I vuxenutbildningen förekommer det relativt få avhopp. Någon uppföljning och analys av avhoppen görs dock inte. Enligt rektorn har de studeranden som gått industriteknisk utbildning med något undantag fått arbete. Utbildaren för jakt- och fiskeguiderna berättar att ungefär hälften av dem som genomgått utbildningen arbetar inom den sektorn idag. Vid inspektionen framkommer att samtal och diskussion om värdegrundsfrågor naturligt kommer in i undervisningssituationen. Mot bakgrund av att kommunen inte har någon uppföljning av värdegrundsarbetet inom vuxenutbildningen vill inspektörerna påtala vikten av att kommunen har ett ansvar att följa upp om och i vilken utsträckning eleverna utvecklats inom detta område. Inspektionen visar dock att de studerandes självförtroende stärks under studietiden. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen, kvalitetsarbetet, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Ledning av verksamheten I Ragunda kommun ansvarar kommunstyrelsen för barn- och utbildningsfrågor. Det finns en barn- och utbildningschef, ansvarig för barn- och utbildningsavdelningen, som tillika är rektor för vuxenutbildningen. Vid intervjuer och besök i verksamheterna framkommer att kommunens styrning i barn- och utbildningsfrågor är svag och att dessa frågor i stor utsträckning vilar på ansvariga tjänstemän, även om utbildningsfrågor ges stort utrymme vid kommunens led- 7

15 ningsmöten. Det saknas en tydlig styrning från politiskt håll gentemot barn- och utbildningsavdelningen inom flera områden. Det gäller bland annat vilka resultat som efterfrågas. Inspektörerna saknar en sådan systematisk uppföljning och utvärdering av barns och elevers långsiktiga lärande och kunskaper samt hur väl skolorna lyckas i sitt arbete med värdegrundsfrågor som behövs för att kommunen ska kunna styra och prioritera i verksamheten. I läroplanen för förskolan fastställs att uppdraget i förskolan ställer höga krav på ledningen för verksamheten. Inspektionen visar att fram till september 2006 var förskolechefen ensam ansvarig för all förskoleverksamhet i kommunen. Det har funnits inköpsansvariga på några förskolor men i övrigt har all ledningsfunktion vilat på en person, vilket har inneburit att förskolorna ytterst sällan fått besök av förskolechefen. Från oktober 2006 prövas, under sex månader, en organisatorisk förändring som innebär att förskolechefen till sin hjälp kommer att ha tre områdesföreståndare. Dessa har en procents anställning och ingår övrig tid i arbetslagen på respektive förskola. Vid intervjuerna framkommer att ansvarsfördelningen mellan förskolechefen och områdesföreståndarna är otydlig, exempelvis avseende vem som har det pedagogiska ledningsansvaret, något som vid inspektionstillfället ännu inte hade klarlagts. Ansvaret för den pedagogiska utvecklingen vid respektive förskola vilar i praktiken på de förskollärare som finns på förskolan. Vidare framkommer att personalen vid förskolorna i kommunen saknar ett tydligt politiskt engagemang från ansvarig nämnd vad gäller förskolefrågor. Det enda som efterfrågas är underlag till kvalitetsredovisning. Ingen återkoppling till verksamheten sker. Inspektörerna bedömer att kommunen bör tydliggöra ansvarsfördelningen mellan förskolechefen och områdesföreståndarna respektive förskollärarna samt ta ett tydligare ledningsansvar för förskolans verksamhet. I kommunen finns, som tidigare beskrivits, en enskild förskola. Verksamheten i den enskilda förskolan står under tillsyn av kommunen. Inspektionen visar att tillsynen av den enskilda förskolan genomförs av barn- och utbildningschefen och förskolechefen. I kommunen finns fem grundskolor med sammanlagt tre rektorer som ansvarar för verksamheterna. Anders-Olofskolan har en rektor, Hansåkerskolan och Borgvattnets skola har en gemensam rektor något som också Kullsta och Järå skolor har. Skolornas ledningsorganisation är tydlig för alla berörda. Rektorerna har regelbundna träffar då även barn- och utbildningschefen, utvecklingsledaren och kulturskolans rektor deltar. I huvudsak ges rektorerna rimliga förutsättningar att bedriva ett gott ledarskap. Inspektionen visar att rektorerna överlag är förtrogna med den verksamhet de leder. Dock behöver rektorernas kunskaper om skolförfattningarna förbättras (se vidare under avsnitt Individanpassning och stöd). Enligt skolförfattningarna har rektorn det pedagogiska ansvaret för verksamheterna. Vid intervjuer med personal framkommer att rektorerna i vissa skolor i alltför liten utsträckning tar ansvar för den pedagogiska ledningen. Inspektörerna bedömer att det således finns ett behov av att klargöra rektorns roll som den pedagogiskt ansvarige ledaren för verksamheten. Vuxenutbildningsfrågorna sorterar direkt under kommunstyrelsen. Vid intervjuer framkommer att när vuxenutbildningsfrågor diskuteras i kommunstyrelsen handlar det i begränsad omfattning om utbildning utan mestadels om ekonomi, vilket kan begränsa verksamhetens utveckling. 8

16 Barn- och utbildningschefen är som tidigare nämnts även rektor för vuxenutbildningen. En organisationsförändring är beslutad som innebär att barn- och utbildningschefen kommer att ha en heltidstjänst som barn- och utbildningschef och att en rektor kommer att tillsättas för vuxenutbildningen. Systematiskt kvalitetsarbete I Ragunda kommun fanns vid inspektionstillfället ingen aktuell skolplan. Den senaste skolplanen var från år Enligt skollagen skall det finnas en skolplan som kontinuerligt följs upp och utvärderas. Av skolplanen skall särskilt framgå vilka åtgärder kommunen avser att vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för skolan. Enligt inspektörernas bedömning uppfyller kommunen inte författningarnas krav beträffande skolplan. Kvalitetsredovisningar finns på såväl kommunal- som skol- och verksamhetsnivå. Dock saknas skolbarnsomsorgens verksamhet och verksamheten för de elever som är mottagna i särskolan på båda nivåerna. Kommunens kvalitetsredovisning innehåller förutom en utvärdering av de kommunala målen också en översikt över skolorganisationen samt resultat av nationella prov och betygsstatisktik. Kvalitetsredovisningen bygger på förskolans, grundskolornas och vuxenutbildningens sammanställningar. Den ger dock en begränsad redovisning av hur kommunen arbetat med och uppnått de nationella målen. Inspektörerna bedömer att kommunens kvalitetsarbete måste utvecklas så att det tydligare omfattar de nationella målen. Exempelvis behandlas inte skolornas kunskapsresultat i andra ämnen än svenska, engelska och matematik. Förskolans, grundskolornas och vuxenutbildningens kvalitetsredovisningar har i stor sett samma struktur som den kommunala. I dokumenten anges mål, insatser, resultat, bedömning av måluppfyllelse och åtgärder. Dock saknas en analys av resultaten och det framgår heller inte hur verksamheterna kommit fram till måluppfyllelsegraden. Förskoleklassens verksamhet redovisas ytterst sparsamt. Barn- och utbildningschefen redovisar kvalitetsredovisningen i kommunstyrelsen. I kommunens kvalitetsredovisning redovisas resultaten för förskoleverksamheten utifrån de prioriterade kommunala målen som delvis har en koppling till de nationella målen i läroplanen för förskolan. Resultaten av förskolornas arbete med de övriga nationella målen utvärderas inte. Inom skolbarnsomsorgen redovisas inga resultat av arbetet med de nationella målen varken på skol- eller kommunal nivå. Uppgifter saknas för att ge en övergripande resultatbild av hur förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen arbetar för att nå de nationella målen. Inspektörerna bedömer att kommunens övergripande kvalitetsarbete gällande förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen måste förbättras. Även det lokala kvalitetsarbetet på förskolorna och inom skolbarnsomsorgen behöver en översyn. Vid intervjuer med personal framkommer att skolornas kvalitetsredovisningar mestadels ses som en produkt vilken efterfrågas av barn- och utbildningsavdelningen och som sedan redovisas till kommunstyrelsen. Någon återkoppling till verksamheterna sker inte. Att kvalitetsredovisningen ska vara ett verktyg för utvärdering och utveckling av den egna verksamheten är inte en självklarhet. Inspektörerna bedömer att kommunen måste uppmärksamma detta förhållande och verka för att kvalitetsarbetet även skall bli ett reellt verktyg för respektive 9

17 skolas utvecklings- och förbättringsarbete. Även när det gäller skolornas systematiska uppföljnings- och utvärderingsarbete av resultat saknar inspektörerna de långsiktiga strategierna, något som också beskrivs i skolrapporterna. För att driva skolutvecklingsfrågor och åstadkomma ett förbättringsarbete torde detta vara ett angeläget område att utveckla för samtliga rektorer. I utarbetandet av kvalitetsredovisningar medverkar personal i de olika verksamheterna. Elever eller föräldrar ges däremot ingen möjlighet att medverka och delta i arbetet. Inspektörerna bedömer att Ragunda kommun bör ta ett samlat grepp om den övergripande dokumentationen så att skolplanen och kvalitetsredovisningen har en samstämmighet och att kvalitetsredovisningen uppfyller förordningens krav samt att skolplanen revideras. Elever och föräldrar skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. Pedagogisk verksamhet Förskoleverksamhet Vid intervjuerna framkommer att de flesta förskolor använder naturen i det pedagogiska arbetet och barnen vistas mycket utomhus. Ett genomgående tema för alla förskolor är värdegrundsarbetet, något som resulterat i att all personal har fått fortbildning i livskunskap. Jämställdhet är ett av de prioriterade kommunala målen för alla förskolor. I Ragunda kommun finns en genuspedagog anställd som arbetar med observationer i verksamheterna och bidrar till ett vidgat synsätt hos personalen när det gäller genusfrågor. De intervjuade föräldrarna tycker att barnen utvecklas positivt och trivs i verksamheterna. I kommunen saknas gemensamma rutiner för samverkan mellan förskolan och förskoleklassen. Vid intervjuerna framkommer att övergångarna fungerar olika bra i Bispgården, Hammarstrand och Stugun, mycket beroende på mottagande personal. Barn- och ungdomsutbildning Inspektörernas uppfattning är att verksamheten i förskoleklassen genomförs i överensstämmelse med målen, stimulerar barnens lärande och ligger till grund för fortsatt skolgång. I grundskolans verksamheter bedrivs undervisningen olika såväl inom som mellan skolor. Inspektörerna har tagit del av flera goda exempel på väl genomförd undervisning med varierade arbetssätt och arbetsformer när elever har stimulerats utifrån sina behov och förutsättningar, som exempelvis vid ämnesövergripande temaarbeten. Vid en del skolbesök har delar av elevernas undervisningstid används till enskilt arbete utan lärarledda genomgångar. I vissa fall har sammanfattning av lektionens arbete saknats. Denna undervisningsform ställer, enligt inspektörerna, höga krav på att eleverna får stöd och handledning för att genomföra arbetsuppgifterna. Vad gäller arbetssätt och innehåll i undervisningen förekommer sporadiska uppföljningar på skolorna. Ofta saknas en pedagogisk samsyn inom personalgruppen kring hur verksamheten skall bedrivas. Inspektionen visar att skolornas uppföljning och utvärdering av den pedagogiska verksamheten bör förbättras. 10

18 Den pedagogiska verksamheten vid varje skola finns närmare beskriven i respektive skolrapport. Exempel på gemensamma områden som är i behov av förbättringsinsatser är elevinflytande och arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Enligt kommunens kvalitetsredovisning sker en satsning på värdegrundsarbete även i grundskolan. Skolorna arbetar med materialet SET (Social Emotionell Training) och i alla skolor finns pilotutbildade lärare som vid svåra situationer ger stöd och handledning till övrig personal. Vuxenutbildningen Den gymnasiala vuxenutbildningen bedrivs i Hammarstrand. Undervisning och handledning bedrivs på dagtid förutom i data- och ekonomikurser som bedrivs på kvällstid. Höstterminen inleds med ett gemensamt upprop för alla kurser. I gymnasiekurserna kan de studerande välja mellan att läsa schemalagt eller på distans. Detta innebär att de studerande tillhör en grupp samt har schemalagd och lärarledd undervisning en gång per vecka. Skolan erbjuder också möjlighet till distansundervisning samt en blandning av båda undervisningsformerna där den studerande arbetar på egen hand och får handledning av sin lärare vid bokade träffar på distans. Eftersom grupperna är små och handledningen individuell kan lärarna alltid ge stöd till elever som behöver det. Lärarna kan också efterfråga och få handledning av en specialpedagog. Jakt- och fiskeguideutbildningen bedrivs i en camp vid Ammerån. Eleverna läser både karaktärs- och kärnämnen och antagning till utbildningen sker kontinuerligt. Utbildningen, vars upplägg styrs av turistsäsongen, är mycket uppskattad av de elever som inspektörerna talade med. Det är för närvarande sex elever som deltar i svenska för invandrare. Undervisning leds av en lärare i Östersund. Vid kursstarten träffas läraren och den studerande i Östersund och gör en individuell studieplan samt samtalar om den studerandes mål med sina studier och lämpligt upplägg av utbildningen. Därefter möts läraren och den studerande individuellt en timme per vecka i videokonferens. För de elever som av något skäl inte klarar att studera på distans erbjuds för närvarande inte något alternativ. De flesta elever har arbete och/eller språkutvecklande praktik. Enligt skollagen skall svenska för invandrare i genomsnitt omfatta minst 15 timmar undervisningstid i veckan under en fyraveckorsperiod. Undervisningstiden får dock minskas om eleven begär det och kommunen finner att det är förenligt med utbildningens syfte. I förordning om svenskundervisning för invandrare anges också ett riktvärde för undervisningens omfattning i tid på 525 timmar. Inspektionen visar att eleverna inte får undervisning som motsvarar det författningarna anger. Enligt en utvärdering som Nordvux genomfört når de studerande målen. Enligt inspektörerna behöver dock kommunen se över och säkerställa att eleverna får en undervisningstid som motsvarar det skollagen anger och som ger förutsättningar för alla att nå målen för utbildningen. Individanpassning och stöd I kommunen finns elevhälsan, en organisation som handleder och kompletterar skolornas organisation av stöd. Kompetenserna inom elevhälsan bedöms vara goda. Det finns klarlagda rutiner för hur skolhälsovård och det kommunövergripande arbetet med stöd till elever skall fungera. Att identifiera stödbehovet, sätta in lämpliga åtgärder, utvärdera och följa upp är delar av elevhälsans arbets- 11

19 sätt. Personalen arbetar såväl med handledning till personalgrupper på förskolor och skolor som direkt med barn och elever. Vid intervjuer framkommer att elevhälsans resurser nyttjas i olika hög grad av skolorna. Kunskapen om elevhälsans roll och arbetsuppgift varierar, något som också påvisas i en kommunövergripande enkät avseende elever i behov av stöd. Personalen inom elevhälsan träffar sin chef två till tre gånger per termin. Vid intervjuer framkommer vidare att en tydligare styrning och utveckling av verksamheten efterfrågas. Kommunen bör tydliggöra elevhälsans övergripande roll och funktion som stöd i skolornas arbete med elever i behov av särskilt stöd samt utöva en tydligare styrning av verksamheten. Kommunen har upprättat rutiner för hur arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd skall ske. Rutinerna upplevs fungera olika på olika skolor. Åtgärdsprogram upprättas och elevvårdskonferenser genomförs, men här finns en stor osäkerhet, bland såväl rektorer som personal, om när olika forum skall äga rum och hur de skall benämnas. De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av är av skiftande kvalitet. Brister finns i såväl kortsiktiga som långsiktiga målformuleringar, insatser som skall genomföras, ansvarig person för utförandet samt uppföljnings- och utvärderingsresultat. Inspektörerna bedömer att kommunen måste klargöra rutinerna kring och användandet av insatser för elever i behov av särskilt stöd i grundskolorna. Det samma gäller elevers möjlighet till studiehandledning på sitt modersmål. Enligt grundskoleförordningen får rektorn efter samråd med en elevs vårdnadshavare besluta att eleven inte skall flyttas till högre årskurs, om detta med hänsyn till elevens allmänna utveckling och i övrigt är lämpligast för eleven. I kommunen finns ett antal elever som i tidigare årskurser har gått om en årskurs. Detta medför att elevens skolplikt upphör innan grundskolan fullföljs. Inspektörerna vill i detta sammanhang betona vikten av att de elever som inte når målen för utbildningen i de tidigare skolåren i första hand skall ges det stöd som krävs så att de då kan följa undervisningen i respektive årskurs. Möjligheten för elev att gå om en årskurs i grundskolan skall grundas på en individuell bedömning och får inte bli ett system i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Anders-Olofskolan har en hög andel outbildad personal medan däremot personaltätheten är god. Flertalet av dem som arbetar med elever i behov av stödundervisning och särskilt stöd är den personal som saknar pedagogisk högskoleutbildning. Enligt inspektörernas bedömning är detta inte tillfredsställande. För att nå goda resultat borde den aktuella elevgruppen undervisas av välutbildad personal. Förskolorna upprättar i samverkan med föräldrar särskilda dokument för barn i behov av särskilt stöd som ibland kallas individuell utvecklingsplan eller åtgärdsprogram. I en del av de dokument som inspektörerna tagit del av framkommer att de insatser som ska genomföras i vissa fall förläggs till hemmet och under vårdnadshavarnas ansvar. Inspektörerna bedömer att när dokumentation som stöd upprättas i förskolan ska innehållet ses över så att ansvaret för att de insatser som genomförs vilar på respektive förskola. Inspektörerna vill också uppmärksamma kommunen på att det enligt författningarna varken krävs åtgärdsprogram eller individuell utvecklingsplan i förskolan. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning För att säkerställa en likvärdig betygssättning har kommunen startat nätverk i några ämnen i syfte att ge lärare möjlighet att diskutera bedömning och betygs- 12

20 sättning samt ämnesinnehåll. Ett samarbete mellan Anders-Olofskolan och Hansåkerskolans arbetslag i årskurser 6 9 kommer att påbörjas för att hitta gemensamma instrument för en likvärdig betygssättning inom kommunen. Arbetet med bedömning och betygssättning av eleverna sker lokalt på varje skola, många gånger individuellt av respektive lärare. Det finns en skillnad mellan resultaten av de nationella ämnesproven i årskurs 9 och elevernas slutbetyg i Anders-Olofskolan. Inspektörerna vill uppmärksamma skolan på behovet att analysera detta. I årskurserna 6 9 bedöms elevens skriftliga redovisningar av annan lärare än den undervisande läraren. Liknande förfaringssätt används vid tester och prov. Skolan hoppas på så sätt få en bättre samstämmighet vad gäller bedömning och betygssättning. Ett av de prioriterade målen i kommunen är att alla elever ska ha en individuell utvecklingsplan senast vårterminen Målet är ännu inte uppfyllt på samtliga skolor. Inspektörerna vill uppmärksamma kommunen på att det från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen skall vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Inspektörerna bedömer att kommunen måste utveckla sitt arbete med att säkerställa att en likvärdig bedömning och betygsättning görs. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till likvärdig utbildning, information om utbildningen; resursfördelning samt materiella och personella resurser. Nationella bestämmelser i bl.a. skollagen är utgångspunkt för inspektörernas bedömningar. Ragunda kommun har en lägre utbildningskostnad per invånare i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg jämfört med kommungruppen och samtliga kommuner, medan den är högre för skola och vuxenutbildning. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg I Ragunda kommun erbjuds förskoleverksamhet till största delen i förskola, 92 procent av alla barn i åldern 1 5 år deltar. Plats till förskoleverksamhet erbjuds inom 4 månader till barn vars föräldrar förvärvsarbetar, studerar, är föräldralediga eller arbetslösa. Barn i åldern 4-5 år som har rätt till allmän förskola och barn i behov av särskilt stöd erbjuds förskoleverksamhet 15 timmar per vecka. Om inte barnets tillsynsbehov är större så erbjuds verksamhet fem timmar tre dagar per vecka. Det erbjuds ingen barnomsorg på kvällar, nätter och helger. En öppen förskola startade i oktober Den är belägen i Hammarstrand och har öppet två dagar i veckan. I Ragunda kommun beräknas barnantalet öka något vilket gör att fler platser kommer att behövas, framför allt för de yngsta barnen. Enligt Skolverkets statistik år 2006 är antalet inskrivna barn 17 per avdelning, lika med riksgenomsnittet. Andelen barn per årsarbetare är 5,6, jämfört med rikets 5,2. Enligt kommunen utsago är antalet inskrivna barn per avdelning 16 och antalet barn per årsarbetare 4,6. I kommunen har 25 procent av personalen pedagogisk högskoleutbildning. Det är en anmärkningsvärt låg andel jämfört med riksgenomsnittet som är 51 pro- 13