Min syn på en optimal projektledare i en PU-processen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Min syn på en optimal projektledare i en PU-processen"

Transkript

1 Min syn på en optimal projektledare i en PU-processen Namn: Sebastian Alm Kurs: Produkt och processutveckling, KPP306, D-nivå Program: INPRE 4 Lärare: Rolf Lövgren

2 Sammanfattning I denna essä ska jag, utifrån mina egna erfarenheter, iakttagelser och genom den kunskap jag fått av det material jag läst, försöka beskriva vad en optimal projektledare ska tänka på i arbetet med en Produktutvecklingsprocess, hädanefter kallad för PU- Process. Jag kommer att försöka ta upp de faktorer jag anser vara viktiga att tänka på som projektledare och hur man undviker eller konfronterar dessa faktorer på bästa sätt. Eftersom en projektledare också måste ha en stor kunskap om bland annat kommunikation, kreativitet, beslutsfattande med mera gör det att jag kommer behandla lite av dessa bitar också, men försöker att inte gå in för mycket i dessa bitar.

3 Inledning Hur ska en projektledare agera för att kunna få en grupp av personer att prestera så bra som möjligt? Detta är frågan som jag ska belysa med denna essä. Då denna essä består av mina personliga åsikter blandat med text som jag läst mig till så kommer jag bara att referera till böcker, hemsidor och andra källor, om jag citerar direkt ur texten. Det är väldigt viktigt att klargöra att detta bara är mitt synsätt på detta ämne, då det kan krävas åratal av kurser inom ledarskap och gruppledning för att man ska bli en bra projektledare. Bakgrund till val av ämne Jag valde att skriva om just projektledning då det är något som jag själv är mycket intresserad av. På fritiden har jag alltid varit en av de personer inom min umgängeskrets som hållit ihop gruppen. Finns det något som kan kallas för en naturlig ledare? Detta är en fråga som jag själv undrat över. Och under min livstid har jag fått den bilden att vissa föds med något speciellt som gör att de fungerar bättre som ledande personer. Detta beror givetvis på en rad olika faktorer som påverkat dessa personer genom deras uppväxt och studie- och arbetsliv. Men det är också en helt annan essä. I denna essä ska jag försöka beskriva saker som en projektledare ska tänka på för att underlätta PU-process, för både sig själv, gruppen, kunden och företagets ledning som helhet. I texten syftar jag på projektledaren om jag nämner han eller honom om inget annat framgår av texten.

4 Anledningen till påbörjandet av projekt Påtryckningar I många fall påbörjas ett projekt efter påtryckningar inom företaget eller externt. Det kan till exempel vara att företagsledningen vill optimera produktionen inom företaget, konkurrenter på marknaden kommer ut med nya produkter på marknaden eller att konsumentmarknaden förändras. Projekttyper I boken Projektledaren tar författarna upp tre olika projekt typer. Dessa är; konkreta projekt, temporära projekt och öppna projekt. Givetvis kan dessa projekttyper ha andra benämningar i annan litteratur men det är dessa jag kommer att utgå ifrån. Konkreta projekt Vilket utav dessa som är den vanligaste projekttypen är svårt att säga, men den som många studenter kommer i kontakt med är det konkreta projektet, där man har en uppgift eller ett mål som ska uppfyllas och där man har relativt klara förutsättningar. Temporära projekt Ett temporärt projekt är mer informellt där olika arbetsgrupper, specialistgrupper med mera kan vara inblandade. Ett kännetecken är att de ofta är kortvariga och kanske återkommande, som till exempel när man ska planera en festival eller arbetsmarknadsdagar. Öppna projekt Dessa projekt är ofta luddiga och förändras kontinuerligt. För företag som vill vara i framkant med teknik eller forskning är detta en vanlig projektform. Är det inte rena forskningsprojekt så brukar dessa oftast utgöras av personer som brinner för det ämne som projektet berör och gör det utöver sina vanliga arbetsuppgifter. Eftersom jag själv har mest erfarenhet av konkreta projekt är det dessa som jag kommer att använda mig av som exempel i fortsättningen av denna essä om inget annat framgår. Att skapa projektgruppen Visst finns det PU-Processer som kanske inte kräver att man startar upp en projektgrupp, men det brukar oftast vara en fråga om hur omfattande projektet kommer att bli. Om flera avdelningar, inom företaget eller externa, är inblandade så är en projektgrupp så gott som ett måste för att kunna uppnå någon form av struktur på arbetssättet. Tillsättandet av rollen som projektledare till gruppen kan både skötas internt eller externt beroende på PU-processens upplägg. Några data på vilket tillvägagångssätt som är vanligast har jag inte tillgång till, men min gissning är att det vanligast är att man sköter det internt inom företaget, då man ofta har den kompetens

5 som man behöver till projekt inom företaget. Det blir nog mer vanligt att ta in en projektledare utifrån när det handla om större projekt då det nästan krävs en riktigt utbildad projektledare som kan garantera resultat eller som är van vid stora och omfattande projekt. Att skapa en grupp som passar för just projektet som ska utföras och också fungera ihop är en mycket viktig del i att lyckas med ett projekt då gruppen aldrig är starkare än dess svagaste länk. Innan projektet påbörjas är det viktigt för de inblandade att få en helhetsbild av projektet förklarat för sig. Vad innebär projektet och varför det är viktigt för de inblandade, det vill säga kund, medarbetare och ledning. Om de inblandade i projektet inte vet varför projektet genomförs kan leda till att projektet tappar sin mening och de inblandade kanske då inte känner någon passion eller engagemang att genomföra projektet. Val av roller och projektledare Min uppfattning på hur en projektgrupp uppstår på företag idag är att företaget redan från början vet vilka som ska vara med i projektgruppen på grund av deras yrkeskompetens och erfarenheter inom ett visst område. Detta är också en viktig del i det pussel som utgör en projektgrupp. Dock finns det mycket mer som man bör ha i åtanke när det kommer till kritan att sätta ihop en grupp av individer, speciellt om det handlar om en att sätta ihop en grupp av personligheter som inte arbetat ihop förut. Som projektledare finns olika sätt att komma fram till vilka personer som passar bra i en grupp. Man till exempel få förslag på lämpliga personer från en avdelningschef som kan ge bra rekommendationer. Eller att man som projektledare eller chef känner någon av medarbetarna och vet att de skulle passa i gruppen. Men problemet med detta är att man då kan få en väldigt partisk syn på personerna. Om man istället vill få en bättre förståelse för hur personerna kan fungera med en helt ny grupp så kan man utföra diverse olika tester på dessa personer. Dessa tester ska dock bara utföras av utbildad personal då testresultaten ofta blir väldigt tolkningsbara. Det finns en uppsjö av tester men här listas några exempel, som man kan använda sig av. Axiologi (Individens grundvärderingar) Insight (Visar individens grundbeteende och dennes anpassande beteende) Belbintest (Vilken roll individen passar som i projektgruppen) Stressprofil (Individens förmåga att hantera stress) (http://www.adlecta.se/tes.htm) Jag har själv gjort Belbintest två gånger och fått testa på att göra några enkla gruppuppgifter där man har delat in grupperna felaktigt, det vill säga att man medvetet har placerat flera likatänkande personligheter i en och samma grupp. Detta ledde till att vi nästan inte klarade av att lösa den enkla uppgift vi fick. Nedan följer en

6 snabb genomgång av Belbintestets olika grupproller då jag själv tycker det är ett bra redskap i skapandet av en projektgrupp. BelBintest Då dessa tester utförs av utbildad personal från BelBin Svenska AB, för den skandinaviska marknaden, så finns inte dessa tester i dess helhet att visa upp. Men det finns light -versioner att leta upp på nätet, där man kan få en uppfattning av hur dessa tester utförs. Men i stora drag så handlar det mycket om att man viktar sina egna egenskaper som person, för att sedan få läsbar tolkningsdata som sedan tolkas om till information som leder till kunskap för projektledaren. Personen som gör testet får reda på vilka två roller den kan använda sig av i en projektgrupp. Detta är de nio olika rollerna man kan få: Completer (CF) Coordinator (CO) Implementer (IMP) Monitor Evaluator (ME) Plant (PL) Resource Investigator (RI) Shaper (SH) (http://www.belbin.se/images/stories/pdf/andra_sida_team_skills.pdf) Via länken ovan kan man läsa vad dessa olika roller har för karaktär och funktion för projektgruppen. Jag vill inte gå in djupare på ämnet då det inte är det min essä fokuserar på. Teambuilding När projektgruppen är skapad och alla roller är tillsatta, vare sig det är roller ifrån ett test liknande BelBin eller ej, så är det projektledaren uppgift att få igång gruppens motivation och öka deras prestationsförmåga. Det är i denna fas som teambuilding kommer in i leken. Hur själva teambuilding utformas kan projektledaren avgöra, och dennes fingerkänsla för vad som kan passa för gruppen. Är det en mindre grupp med personer som kanske jobbat ihop innan så kanske det räcker med någon rolig aktivitet i en annan miljö, till exempel en utomhusaktivitet av något slag. Detta gör också att personerna som arbetar i gruppen lär känna varandra på en mer personlig nivå vilket kan leda till bättre kommunikation inom gruppen. När det handlar om större grupper eller en helt ny grupp, som inte arbetat ihop förut, på ett större företag så är det inte ovanligt att företaget kan arrangerar en lite mer påkostad teambuilding där man tar in externa konsulter som är utbildade för att sköta denna teambuilding åt företagen.

7 Att få igång projektet När alla inblandade, företaget, kunden, medarbetarna är insatta i projektets helhetsbild är det dags för projektledaren att mantla sin roll för projektet. Nu måste projektledaren börja planera för vad som komma skall. Några uppgifter som projektledaren bör ta itu med är: Att besluta om vilka aktiviteter som skall vidtas Att ange delmål och ett totalt tidsschema Att fastställa vilka händelser som är beroende av varandra Att ta reda på tänkbara hinder och problem Att göra bedömningar av resursbehov personer och pengar (Briner m fl., 1991) I denna fas i projektet är det nödvändigt att planera så mycket man kan inför framtida problem och mål. Projektledaren kan börja med att göra gissningar, för att sedan uppskatta och tillslut förutsäga händelser som kan komma att uppstå eller som behövs för att projektet ska kunna ros i hamn i tid. Ju mer erfarenhet en projektledare har med tidigare projektarbeten ju mer naturligt kan denna arbetsuppgift bli, träning ger färdighet. Det kan vara en fördel att först göra en planering själv för att sedan stämma av med de andra inblandade så man kan få en mer realistisk syn på projektgången. Den sista punkten ovan innebär att man tillsammans med sin chef, som också kan fungera som en mentor för projektet, bör sätta sig ner och diskutera de resurser man behöver för projektet. I större företag kan detta innebära att man stöter på konkurrens från andra projekt eller prioriteringar inom företaget. Det finns en hel uppsjö av verktyg en projektledare kan använda sig av för att formulera delmål och mål, en tidsplan, aktiviteter, kritiska moment. Under min studietid har jag använt mig av diverse olika styrdokument som har hjälpt till att underlätta arbetet som projektledare. Några av dessa styrdokument är Gantt-schema, QFD, Pughs matris, DFM, DFA med flera. Olika företag har olika styrdokument eller datorbaserade styrsystem för sina PU-processer och det är viktigt att projektledaren har förståelse för hur dessa fungerar. Detta kan göras genom utbildning externt och intern på företaget. Att hålla projektet på rätt spår När projektet är igång och de som jobbar med projektet har en bra helhetsbild över projektet och dess innebörd för alla inblandade och man har tagit fram en handlingsplan, är projektledarens huvudroll i projektet att styra projektet och se till så att de problem som uppstår blir utredda i tid. Min syn av projektarbeten har visat att i de flesta projekt uppstår det förr eller senare något oförutsägbart problem som kan

8 innebära ändrade förutsättningar för projektets gång. Det kan vara allt från tekniska till personliga händelser. Beroende på vilken typ av projekt man arbetar i är den röda tråden mer eller mindre synlig under projektets gång. I konkreta projekt är den mer tydlig än i öppna, då man har mer klara förutsättningar och krav som ska uppfyllas. Boken Projektledare, som skrivits av Briner m fl., tar upp tre viktiga punkter som projektledaren bör ha i åtanke för att projektet ska kunna fortskrida. Dessa är: Att styrningen och övervakningen av projektet ska vara anpassad till projektets typ och ska kunna anpassas till förändrade förhållanden. Att projektgruppen ska fungera väl och kunna agera och vidta de åtgärder som kan behövas tas utifrån den information som uppkommer under projektets gång. Att kunden, företaget och medarbetarna hela tiden är engagerade i projektet och att de kan acceptera förändringar som kan leda till ändrade framgångskriterier för de inblandade. Med framgångskriterier menas de mål som de inblandade har med projektet. Kunden kan ha en produkt som man vill få fram, medarbetarna kan ha personliga mål för sin karriär och företaget kan ha ekonomiska mål att nå. Att motivera medarbetarna Kvalitén på arbetet Som projektledare är det ens uppgift att se till så att kvalitén på arbetet uppfylls och håller en bra nivå. Projektledaren bör ha en inställning som förmedlar att han satsar hårt på kvalité och att medarbetarna också bör ha den inställningen. Han bör ha höga krav och kunna försäkra sig om att de saker som inte håller måttet kan rättas till direkt. Ibland händer det att någon medarbetare måste göra om något i någon fas i ett projekt, det är då viktigt att projektledaren förklarar varför det måste göras om så att medarbetarna inte hålls utanför utan är lika insatta i problemet som projektledaren. Om någon i projektgruppen presterar dåligt måste projektledare kunna säga till individen och förklara varför det inte duger att arbete på det sättet, så individen har chansen att kunna bättra sig. En stimulerande miljö för medarbetarna Det är mycket viktigt att samarbetet inom en projektgrupp fungerar, på alla nivåer, och att man hela tiden stödjer och stimulerar sina medarbetare. Några exempel på vad projektledaren kan göra är att fråga om han kan hjälpa till med något för att det ska gå snabbare att bli klar med någon uppgift eller skaffa extra hjälp åt en medarbetare så den inte känner att den har en orimlig arbetsuppgift. Projektledaren bör också uppmuntra medarbetarna att intressera sig för andra medarbetares uppgifter, för att nå bättre

9 förståelse och resultat. Ett sätt att göra det är att ha öppna diskussionsmöten där man kan framföra konstruktiv kritik och där inga personangrepp får förekomma. Det är projektledarens uppgift att skapa en atmosfär där självkritik är regel snarare än kritik riktad mot andra och där människor fritt kan säga vad de känner och vet deras åsikter blir beaktade (Briner m fl., 1991) Reflektioner är viktigt Lika viktigt som att sova är det att kunna luta sig tillbaka och reflektera över vad det är man gjort eller håller på med. Sömnens funktion är inte helt utredd, men mycket pekar på att det är en återhämtningsperiod då kroppen kan vila och läka medan hjärnan bearbetar intrycken från den föregående vakenhetsperioden. (http://sv.wikipedia.org/wiki/s%c3%b6mn) Det är därför som det kan vara nyttigt för vilken medarbetare som helst och speciellt projektledaren, som har ansvaret över hela projektet, att kunna dra sig tillbaka en stund för att kunna tänka över vad som händer och kanske få ett nytt eller annorlunda perspektiv på en viss aktivitet. Detta kan också göras i samarbete med en kollega, medarbetare i gruppen eller en konsult för att få en ny stimulans inför det fortsatta arbetet. Projektstyrning Ett projekt är väldigt dynamiskt och ska också kunna vara det. Projektledaren ska vara öppen för ändringar som kan påverka projektet, men dessa förändringar får inte ändra framgångskriterierna utan ett accepterande från alla inblandade i projektet. Det är därför av stor vikt att man har kontinuerliga möten med både kund, projektgrupp och ledning så alla är uppdaterade och vet var projektet befinner sig. Det är också viktigt att se till så att man granskar och utvärderar de resultat man kommer fram till för att sedan diskutera detta med de inblandade i projektet för eventuella ändringar eller en analys av tänkbara problem. De styrdokument eller styrsystem man använder sig av i projektet ska aldrig bli styrande utan istället fungera som en informationskälla som gör projektet effektivare. För att inte skapa onödigt arbete ska styrdokumenten och styrsystemen vara enkla att förstå och de får inte bli något självändamål. I konkreta projekt är det en självklarhet att använda sig av någon form av kvalitetssäkring så man kan granska de olika faser man genomgår i projektet. Dessa kvalitetssäkringar är ofta fördefinierade inom företaget och olika företag har olika metoder att utföra detta arbete.

10 Har man som projektledare utformat en noggrann och detaljrik tidsplan, projektplan och liknande planeringsverktyg har man en bra översikt på kritiska aktiviteter som kan komma att behöva övervakning. Detta kan vara flaskhalsar och kritiska tidpunkter som man förutsett genom en bra planering och informationssökning inför det nya projektet. Överlämning och avslutning av projektet När ett projekt börjar närma sig sitt slut är det viktigt att se till så att medarbetarna motiveras till att slutföra projektet till fullo. Några i projektgruppen kanske redan börjar se till nya projekt och kan då tappa intresset i det pågående projekt. Ett sätt att stimulera till ett bra avslut är att fira de framgångar som man gjort genom projektet och fortsätta stödja medarbetarna, då all tråkig dokumentation ska skrivas, för att avsluta projektet. Men det viktigaste för projektledaren i denna fas är kunden. Överlämning till kund När man som projektgrupp arbetet med ett projekt över lång tid är man själv väldigt insatt i problemet och resultaten man fått fram. Det är då viktigt att tänka på att kunden kanske inte alls är lika insatt, beroende på hur insatt kunden varit under PU-processen. Ett bra tankesätt är att tänka tillbaka på när projektgruppen påbörjade projektet. Det är en bra utgångspunkt att tänka på att kunden är lika mycket insatt i projektet som projektgruppen var när projektet påbörjades. Kanske krävs det någon form av utbildning för den nya produkten? Då bör projektledaren ta in nya människor i projektgruppen som behandla dessa frågor och även försöka upprätta en snarlik kontakt hos kunden. Att få in dessa personer så tidigt som möjligt i projektet, till exempel när en prototyp eller skiss tagits fram som ger dem en uppfattning av slutprodukten, är viktigt för projektgruppen. Dessa personer kan sedan börja planera sinsemellan, för en smidig överlämning, i ett tidigt stadium. Beroende på hur invecklad eller avancerad slutprodukten är desto mer resurser bör läggas på denna del av projektgruppen. Kanske måste man tillsätta speciella grupper som har hand om frågor som kan uppstå angående slutprodukten. Eller upprätta ett utbildningscentrum där användarna av produkten kan ha informella möten med frågor och svar, där dolda problem eller klagomål kan komma upp till ytan. Dessa personer kan också utarbeta dokumentation, handledningar och manualer så de blir så användarvänliga som möjligt. Exempel på en rutin för överlämning av projekt 1. Skapa medvetenhet: Med hjälp av skriftligt material, presentationer och informella diskussioner minst 2 månader före introduktionen för att framkalla förväntningar. 2. Väck intresse: Med hjälp av skriftligt material, presentationer och informella diskussioner minst en månad före introduktionen för att bearbeta förväntningar

11 och svara på frågor. Visa en modell i full skala eller förklara hur systemet fungerar. 3. Skapa trygghet: Diskutera med kundens chefer, samordnare och slutanvändare och med hjälp av dokumentation för prototyper. Detta sker en till två veckor före introduktion för att svara på mer ingående frågor typ: Vilket stöd kommer att ges? 4. Introduktion: En fungerande prototyp föreligger 5. Formell utbildning: utbildning i lektionssal, demonstrationer, individuella övningar och jämförelser med eventuellt befintliga system. 6. Övning, träning och problemlösning: Med syfte att skapa beredskap för att kunna vidta egna åtgärder under den första tiden efter introduktionen. 7. Ytterligare utbildning: Utveckling av lämpliga rutiner. Eliminering av problem eller fastställande av erforderliga ändringar. 8. Uppföljning: Diskutera med slutanvändarna och deras chefer för att se över systemets starka och svaga sidor och för att ge ytterligare information och utbildning. (Briner m fl., 1991) Utvärdering av projektet När ett projekt är avslutat är det viktigt att man gör en utvärdering för framtida referenser och lärdomar. För att få ut så mycket som möjligt av utvärderingen ska så många som möjligt som varit delaktiga i projektet vara med på mötet. Det är av stor vikt att man får höra allas åsikter på vad som var bra och dåligt. Det är en fördel om man informerar medarbetarna vilka sorters frågor man tänker ta upp på utvärderingen och ge dem tid till att tänka igenom sina egna erfarenheter av projektet. Utvärderingen kan bestå av att man fyller i ett styrdokument som är kopplat till utvärderingen eller att man, som i tidigare påstående, har en öppen diskussion som man sparar för framtida bruk. Några punkter som bör tas upp på ett utvärderingsmöte: Framgångskriterier - Var de korrekt uppställda? Kunde de tillämpas? Projektets arbetsgång Var arbetade man effektivt? Var uppstod det problem? Projektorganisationen och styrmedel Underlättades eller försvårades arbetet? Vilka problem uppstod och hur togs de om hand? Överraskningsmoment inträffade några sådana? Starka och svaga sidor i kontakterna med de inblandade i projektet (kund, ledning och medarbetarna) Projektgruppen och projektledaren Hur fungerade organisationen och kommunikationen? (Briner m fl., 1991)

12 Efter genomförd utvärdering och granskning kan man som projektledare förmedla kunskapen man erhållit med de andra på företaget genom att skicka ut en sammanfattning till högre chefer och andra projektledare, där man tar upp de bra och dåliga erfarenheterna och förslag på åtgärder. Avveckling av projektgruppen En sista viktig funktion som projektledaren har är att se till så att medarbetarna får erkännande för sina insatser i projektet. Ett firande av projektavslutet kan hjälpa medarbetarna att hantera den förändring som inträder i deras liv efter projektet. Detta beror givetvis på omfattningen av projektet. I mindre projekt kan det lika gärna vara en kväll som alla träffas och bara tar det lugnt och hittar på något rolig aktivitet. En annan bra idé som projektledaren kan ta till sig är att i god tid innan projektet avslutas höra med mentorn eller någon annan chef inom företaget vad de kan erbjuda för nya jobb eller projekt åt medarbetarna som kommer att bli arbetslösa efter projektet. Detta görs först mellan fyra ögon, mellan projektledaren och medarbetaren, för att se vad han själv vill, för att sedan kunna komma med rekommendationer till mentorn eller annan chef i de fall där medarbetaren gjort en bra insats. För projektledarens egen del är det minst lika viktigt att han börjar ta kontakt med sina chefer några månader innan projektet når sin slutpunkt, för att kunna förhandla sig till ett nytt projekt. Detta kan påminna lite om en arbetsintervju där projektledaren bör poängtera sina starka sidor och framhäva vad han vill arbeta med för sorts projekt efter det nuvarande. Har det nuvarande projektet varit väldigt framgångsrikt har man som projektledare en väldigt bra sits att kunna få ett nytt projekt som ger bra förutsättningar för framgång i karriären. Egna reflektioner och avslutning Att skriva denna essä har varit väldigt roligt och nyttigt, då jag har fått möjlighet att kunna lära mig mer om projektledning och projektledarens roll i projekt. Men det har också varit väldigt svårt att få någon riktigt röd tråd på arbetet då projektledarens roll innebär mycket mer än bara att övervaka ett projekt. Jag kom automatiskt in på lite gruppdynamik och styrdokumentshantering. För att inte tala om att projektledaren är en väldigt svårförklarad person i projektet. Det är en person som måste ha bra sociala egenskaper, likväl som ett brett psykologiskt tankesätt. Att försöka analysera hur en projektledare ska agera, i alla de olika situationer som kan uppstå i ett projekt, skulle man kunna skriva en hel bok om. Men jag har, som jag påpekade redan i inledningen, utgått från egna erfarenheter och sedan kompletterat med sådant jag läst mig till i böcker, på nätet och dylikt. För att sammanfatta detta, och avslutningsvis belysa de viktigaste egenskaper en duktig projektledare ska behärska bra, tänkte jag ta upp de fyra kriterier som ProjektAkademin.nu använder sig av när de ska kora Årets projektledare i Sverige som sker varje år:

13 Ledarskapets utövande Resultat av genomförd verksamhet Projektets omfattning och komplexitet Nytänkande i projektarbetet (http://www.projektakademien.nu/index.php?%c5rets+projektledare)

14 Referenser: Litteratur Wendy Briner, Michael Geddes och Colin Hastings, (1991), Projektledaren, första upplaga, fjärde tryckningen, Svenska Dagbladets Förlag AB, ISBN X Internet Svenska ProjektAkademin, Årets projektledare ( ) Så får du projektmedlemmarna att prestera ( ) Så skapar du bästa projektgrupperna ( ) Wenell projektledaren ( ) Sömn ( ) BelBin Team Skills ( ) Bilder Projeketledaren_drar.gif ( )

Gruppsammansättning inom PU-processen

Gruppsammansättning inom PU-processen Gruppsammansättning inom PU-processen KPP306 Produkt- och processutveckling Christoffer Löfstrand 4/10/2012 Handledare: Rolf Lövgren Ett delmoment I kursen KPP306 Process- och Produktutveckling är att

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Min syn på ledarskap i PUprocessen

Min syn på ledarskap i PUprocessen Min syn på ledarskap i PUprocessen KPP306 Produkt och processutveckling 2012-04-10 Innehåll Inledning... 2 Definitioner av ledarskap... 3 Ledarens roll i ett projekt... 3 Olika typer av ledarskap... 4

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Fire, Toast and Teamwork En introduktion till Belbin teamroller

Fire, Toast and Teamwork En introduktion till Belbin teamroller Fire, Toast and Teamwork En introduktion till Belbin teamroller Introduktion Belbin Teamroller blev känt för allmänheten 1981 när Meredith Belbin släppte sin första bok: Management Teams Så skapas framgångsrika

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Projektledning. KPP 306 Produkt och processutveckling. Mikael Andersson 2012-04-10

Projektledning. KPP 306 Produkt och processutveckling. Mikael Andersson 2012-04-10 Projektledning KPP 306 Produkt och processutveckling Mikael Andersson 2012-04-10 Innehåll Inledning... 3 Vad är ett projekt?... 4 Vad är projektledning?... 5 Varför projektledning?... 5 Projektledaren...

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer Inledning och läsanvisning I detta dokument finns KI:s riktlinjer beträffande utvecklingssamtal

Läs mer

Projektarbete och projektmodell

Projektarbete och projektmodell PROJEKTET Innehåll Projektarbete och projektmodell... 2 Initiering... 2 Planering... 2 Genomförande... 2 Uppföljning... 2 Projektplan... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Avgränsningar... 3 Strategier...

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat VÄLKOMMEN! Varmt välkommen till kursen Ledarskap för ökat resultat! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och

Läs mer

Etablering av Lean inom logistik / distribution

Etablering av Lean inom logistik / distribution Etablering av Lean inom logistik / distribution Stefan Johansson Lean-coach Axstores Mjölby, 13 april 2011 Version 1.0 Ägs av Axel Johnson AB Omsätter ca 6,7 miljarder 389 varuhus och butiker i Sverige,

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för att motivera grupper

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för att motivera grupper 2014-05-13 Information om ledarskapskursen Ledarskap för att motivera grupper VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Ledarskap för motivera grupper! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer

Läs mer

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Strategi Kunskapskälla och betydelsefull aktör UKÄ ska vara den självklara kunskapskällan om

Läs mer

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete UTBILDNING: Effektivt Projektarbete Introduktion För de flesta är de första kontakterna med projekt inte i rollen som fullfjädrad projektledare, utan oftast som projektmedarbetare med ansvar för delar

Läs mer

Att driva förändring med kommunikation

Att driva förändring med kommunikation 1/17 Att driva förändring med kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Står inför uppgiften att driva ett förändringsarbete Redan ansvarar för och har påbörjat ett förändringsarbete Inser att kommunikation

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter - Lärare UTBILDNINGSKONTORET 2014-08-25 Färdigheter Omsätter goda kunskaper undervisningen. Skapar helhet och sammanhang för eleverna. Har svårt att

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Medarbetarsamtal. chef och medarbetare. Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal:

Medarbetarsamtal. chef och medarbetare. Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal: Mitt medarbetarsamtal Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal: Medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare Juseks medarbetarsamtal Medarbetar är ett genomtänkt, väl förberett och regelbundet återkommande

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Endagskurser i relationsutveckling

Endagskurser i relationsutveckling Endagskurser i relationsutveckling Bygg på dina kunskaper Självinsikt (SDI) Grupputveckling, samarbete och feedback Chefskap och situationsanpassat ledarskap Kommunikation och konflikthantering Personlig

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap 2015-03-01 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk information. Kursen är en av ledarskapskurserna i Dalarnas

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Välkommen till. Praktiskt projektarbete. 8 februari 2011

Välkommen till. Praktiskt projektarbete. 8 februari 2011 Välkommen till Praktiskt projektarbete 8 februari 2011 Projekt i praktiken 1. Introduktion. 2. Projektets faser och intressenter. 3. Riskanalys - projektet och dess omvärld. 4. Milstolpeplan och aktivitetsplan.

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65575 Totalt har 14 av 18 slutfört analysen (78 %) Analysdatum: 2013-02-11 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS

OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS TIPS DIG SOM SKA KÖPA EN UTBILDNING 8 SAKER ATT HÅLLA KOLL PÅ 1 FORMULERA TYDLIGA MÅL Lägg energi på att beskriva vad du vill uppnå med kursen. På så sätt kan

Läs mer

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Antagen av kommunfullmäktige, 133, Kvalitetsvison 2 Bakgrund Med syfte att ta ett tydligare centralt grepp om kvalitetsfrågorna tillsattes

Läs mer

Planera genomförande

Planera genomförande Planera genomförande www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Utfärdad av: Dokumentnamn: LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Den individuella lönesättningen sker i samtal mellan chef och medarbetare. Den individuella lönen medarbetarens förmåga att uppfylla

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för effektivt samarbete

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för effektivt samarbete 2014-05-13 Information om ledarskapskursen Ledarskap för effektivt samarbete VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Ledarskap för effektivt samarbete! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer

Läs mer

Projektplan för utvärderingsmöten

Projektplan för utvärderingsmöten Projektplan för utvärderingsmöten Mål: Att informera Lions ledare om vad ett utvärderingsmöte innebär Att informera Lions ledare om hur man genomför ett utvärderingsmöte Uppläggning: Det här dokumentet

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för effektivt samarbete

Information om ledarskapskursen. Ledarskap för effektivt samarbete 2015-03-01 Information om ledarskapskursen Ledarskap för effektivt samarbete I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk information. Kursen är en av ledarskapskurserna

Läs mer

Ingenjörsinriktad yrkesträning Haldex Traction Systems AB

Ingenjörsinriktad yrkesträning Haldex Traction Systems AB Ingenjörsinriktad yrkesträning Haldex Traction Systems AB Haris Omeragic M 04 2008-06-04 1 Haldex Traction Systems AB Haldex är ett företag som utvecklar innovativa lösningar till fordonsindustrin. Fokusering

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G.

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. SMÅ IDÉER STORA RESULTAT LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. ROBINSON En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft 1 2010 SIS Förlag AB SIS HB 345 Små idéer stora resultat En bok om kreativitet,

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Concept Selection Chaper 7

Concept Selection Chaper 7 Akademin för Innovation, Design och Teknik Concept Selection Chaper 7 KPP306 Produkt och processutveckling Grupp 2 Johannes Carlem Daniel Nordin Tommie Olsson 2012 02 28 Handledare: Rolf Lövgren Inledning

Läs mer

Vässa och förbered lönedialogen

Vässa och förbered lönedialogen Vässa och förbered lönedialogen Ett verktyg för att dokumentera och följa upp Att vässa dialogen Med det här arbetsmaterialet vill vi ge, både lönesättande chef och den som blir lönesatt, ett verktyg för

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Guide till projektarbetet

Guide till projektarbetet Guide till projektarbetet 10 Guide till projektarbete, 100p Projektarbete 2010/2011 2010 Ett projektarbete är en obligatorisk kurs i gymnasieskolan. Kursen är på 100 poäng, vilket skall motsvaras av 100

Läs mer

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal

Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutvecklingsrådet 2007-05-14 KompetensutvPvFyrbodalVer2.doc Skapat den 2007-08-09 13:50:00 Inledning Behöver du som chef något att luta dig mot vid utvecklingssamtalen

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

UTBILDNING: Leda människor i projekt

UTBILDNING: Leda människor i projekt UTBILDNING: Leda människor i projekt Introduktion Kursen ger projektledare en unik möjlighet att utveckla god kompetens i att leda och hantera människor i projekt. Kursen ger dig insikter, väl beprövade

Läs mer

Projektarbete i gymnasieskolan. Elevens frågor och svar

Projektarbete i gymnasieskolan. Elevens frågor och svar Projektarbete i gymnasieskolan Elevens frågor och svar Anders Danell och Mats Eriksson, Katedralskolan 2002 Innehåll 1. VILKET SYFTE HAR DET HÄR HÄFTET?... 3 2. VILKET SYFTE HAR GYMNASIESKOLANS PROJEKTARBETE?...

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Struktur Processer Kultur Ständiga förändringar Teknik Kunskaper Ökad delaktighet i verksamheten 1 Vad gjorde vi förra

Läs mer

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa. Hållbart Arbetsliv Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.se 070 566 49 09 Uppdraget Hållbart Arbetsliv är ett projekt som ska stärka Uddevalla

Läs mer

Den Axiologiska Ledarprofilen

Den Axiologiska Ledarprofilen Omfattning - generellt Den Axiologiska Ledarprofilen Användningsområden företagsinternt för utveckling av det personliga ledarskapet 1. En Rapport på 60+ sidor som redovisar det individuella tankemönstret

Läs mer

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna.

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna. ACPU 2006 Experter Årets tema handlar om tekniska stöd åt experter. Vi vill att ni ska koncenterar er på människor som har en konkret och specifik kompetens inom ett avgränsat område. Denna kunskap kan

Läs mer

Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar

Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar Nercia - en värld av relationer, kompetens och massor med inspiration! Nercia har utbildat människor, och bidragit till kompetensutveckling i en mängd

Läs mer

Agil Projektledning. En introduktion

Agil Projektledning. En introduktion Agil Projektledning En introduktion Agil Projektledning Förändringar sker alltid i projekt Agil projektledning handlar om att hantera dessa Kunden har dålig insyn i ett traditionellt projekt De ska vara

Läs mer

Ledarutveckling för ökad samsyn

Ledarutveckling för ökad samsyn Samsyn Struktur Glädje Ledarutveckling för ökad samsyn Webbaserat program för dig i politiskt styrd organisation som vill öka samsynen i verksamheten Platsoberoende ledarskapsprogram för chefer, arbets-

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Förening i rörelse guide för utveckling

Förening i rörelse guide för utveckling Lärgruppsplan Förening i rörelse guide för utveckling Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet

Läs mer

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning

Läs mer

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar

Riktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar Riktlinjer Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar 1 FÖRORD Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar är olika forum för dialog mellan arbetsgivaren och medarbetare. Genom en dialog

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema.

Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema. PIE. IEI. Linköpings universitet. 1 Artikel A1 i serien Att komma igång och bli klar i tid Att komma igång rätt i en projektgrupp Utdrag ur och sammanfattning av ett arbetsschema. ALLMÄN BESKRIVNING Tänka-fasen

Läs mer

Projektkunskap, företagande, entreprenörskap LS10a lektion 5 Dagens lektion Gruppdynamik Teambuilding Icke-agila projekt Presentationsteknik inför presentationen Maslow Behov av självförverkligande Behov

Läs mer

Projektledarutbildning 6 dagar

Projektledarutbildning 6 dagar Projektledarutbildning 6 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

Framtidens Team AB. utvecklingsprogram för unga/nya chefer/ledare. utbildning i kommunikologi, grundnivå: intensiv träning i nya paradigmets ledarskap

Framtidens Team AB. utvecklingsprogram för unga/nya chefer/ledare. utbildning i kommunikologi, grundnivå: intensiv träning i nya paradigmets ledarskap Framtidens Team: utvecklingsprogram för unga/nya chefer/ledare utbildning i kommunikologi, grundnivå: intensiv träning i nya paradigmets ledarskap 2009 Framtidens Team 1 Framtidens ledarskap Vi tror att

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

En introduktion till Prestationsorienterat ledarskap

En introduktion till Prestationsorienterat ledarskap En introduktion till Prestationsorienterat ledarskap Håkan Lövén prestera mera Sidan 2 av 5 Innehåll Exekutiv sammanfattning 2 Vår utmaning som chef 3 Vad vi gör idag 3 Prestationsorienterat ledarskap

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Feedback On Demand för HR-arbete

Feedback On Demand för HR-arbete Feedback On Demand för HR-arbete INLEDNING Alla organisationer har ett ständigt behov av att ha en korrekt och aktuell bild av hur den egna verksamheten fungerar för att kunna styra och leda organisationen

Läs mer

Ett förslag på kompetensmodell/intervjuguide. Samarbetsförmåga;

Ett förslag på kompetensmodell/intervjuguide. Samarbetsförmåga; Ett förslag på kompetensmodell/intervjuguide Samarbetsförmåga; Arbetar bra med andra människor. Relaterar till dem på ett lyhört och smidigt sätt. Lyssnar, kommunicerar och löser konflikter på ett konstruktivt

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer