EXAMENSARBETE. Hur lyckas med stora anläggningsprojekt? En studie av kvalitetsarbete i projekt vid LKAB. Karl Mattsson Daniel Ohlsén

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Hur lyckas med stora anläggningsprojekt? En studie av kvalitetsarbete i projekt vid LKAB. Karl Mattsson Daniel Ohlsén"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2010:149 CIV Hur lyckas med stora anläggningsprojekt? En studie av kvalitetsarbete i projekt vid LKAB Karl Mattsson Daniel Ohlsén Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Kvalitets- & miljöledning 2010:149 CIV - ISSN: ISRN: LTU-EX--10/149--SE

2

3 HUR LYCKAS MED STORA ANLÄGGNINGSPROJEKT? en studie av kvalitetsarbete i projekt vid LKAB HOW TO BE SUCCESSFUL IN LARGE CONSTRUCTION PROJECTS? a study of project management at LKAB Ett examensarbete utfört inom ämnesområdena kvalitetsteknik och projektledning vid Luleå tekniska universitet och LKAB i Kiruna Av Karl Mattsson och Daniel Ohlsén Luleå, Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för kvalitets och miljöledning Handledare: Fredrik Backlund

4

5 Förord Detta examensarbete omfattar 30 högskolepoäng och är det avslutande momentet i vår civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi vid Luleå tekniska universitet. Arbetet har varit mycket lärorikt och bidragit till många intressanta erfarenheter, samt ett resultat som vi är mycket stolta över. Under resans gång har vi fått ökad kunskap om kvalitetsarbete i projekt och vad som bidrar till ett lyckat projekt, vilket vi är övertygade om kommer vara till stor nytta i det framtida arbetslivet. Vi har också fått möjlighet att träffa många duktiga personer utan vars hjälp detta arbete kanske aldrig skulle gått att genomföra. Vi vill här och nu passa på att tacka er alla för era bidrag. Vi vill börja med att tacka Magnus Lindmark på Sweco i Kiruna, som hjälpt oss att utforma examensarbetet och varit ett bra stöd längs vägen. Vi vill också tacka Ingemar Emanuelsson, vår kontaktperson på LKAB, som hjälpt oss på plats och ställt upp när vi har haft frågor. På LKAB i Kiruna har vi blivit mycket väl bemötta och alla medarbetare vi kommit i kontakt med har varit väldigt hjälpsamma. Tack till alla er som tagit er tid att ställa upp på intervjuer och besvarat övriga frågor som uppkommit. Avslutningsvis vill vi rikta ett särskilt tack till Fredrik Backlund på Avdelningen för kvalitets och miljöledning vid universitet, som med ett mycket stort engagemang handlett oss genom examensarbetet. Luleå, augusti 2010 Karl Mattsson och Daniel Ohlsén I

6 II

7 Sammanfattning Trots att anläggningsprojekt har bedrivits under lång tid och att ett flertal studier utförts inom området, är det än idag vanligt förekommande att projekt av denna typ misslyckas. Studier tyder på att bakomliggande orsaker kan vara att anläggningsprojekt involverar flera aktörer och kompetenser som ska samverka, är svåra att standardisera, har strikta tidsramar samt rymmer en stor osäkerhet i planeringen av dess budget och genomförande. Mineralkoncernen LKAB har en lång erfarenhet av att arbeta i projekt och bedriver två av Sveriges i dagsläget största anläggningsprojekt. Ett av dessa är Kiruna Under Jord 1365 som avser byggnation av en ny huvudnivå i berget Kiirunavaara. Projektet är budgeterat för 12,4 miljarder kronor, involverar omkring 500 personer och beräknas pågå i tio år. En stor utmaning i projektet är att bergarbeten i allmänhet är svåra att tidplanera i och med oförutsägbara sprickbildningar och rasrisker. Det andra projektet, Kiruna Ny Järnväg, syftar till att i samarbete med Trafikverket bygga en ny järnväg runt staden. Projektet påbörjades 2008, beräknas kosta 4 miljarder kronor och sysselsätta omkring 200 personer fram till färdigställandet Särskilda utmaningar i detta projekt är att det bedrivs av två huvudaktörer och involverar många för LKAB nya intressenter. Centralt inom allt projektarbete är att det styrs genom ständiga avvägningar mellan tidsplan, funktionskrav och ekonomi. Eftersom det förutsätts att projekten ovan blir färdigställda inom utsatt tid för att företagets framtida utvinning av järnmalm inte ska påverkas negativt, är tidsaspekten här av särskilt stor vikt. Detta ställer höga krav på kvalitetssäkring i projekten eftersom tidspress ofta medför att genvägar tas i projektarbetet, vilket i sin tur riskerar leda till kostsamma kvalitetsbrister. Samtidigt kan kvalitetsbegreppet upplevas svårt att entydigt definiera i projekt, eftersom synen på god kvalitet tenderar att skilja sig åt mellan projektaktörer. En stor utmaning avseende kvalitetsaspekter i styrning och genomförande av dessa projekt blir därför att få en gemensam syn på begreppets innebörd. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur LKAB arbetar med kvalitetssäkring i genomförandet av anläggningsprojekt samt hur de kan förbättra sig i detta avseende. Examensarbetet har innefattat en litteraturstudie där bland annat drivande och hindrande faktorer för lyckade projekt identifierats och sammanställts. Vidare har två fallstudier genomförts vid LKAB på projekten Kiruna Under Jord 1365 och Kiruna Ny Järnväg. För att få ett brett perspektiv på problemet har intervjuer utförts med personer i ledande, stödjande och utförande roller. Examensarbetet har resulterat i ett antal styrkor och förbättringsområden kopplade till hur LKAB arbetar med kvalitetssäkring i anläggningsprojekt. Dessa följs av författarnas rekommendationer för hur LKAB kan fortsätta förbättra sin projektverksamhet för att öka andelen lyckade anläggningsprojekt. En generell slutsats som kan dras från examensarbetet är att den projektmodell som LKAB använder utgör ett bra stöd men har också brister. Ett viktigt förbättringsområde är att tillgänglighet och användbarhet utvecklas genom att innehållet samlas på en gemensam, lättnavigerad lagringsplats. Vidare har det framkommit att det saknas en uttalad prioriteringsordning mellan tid, funktion och ekonomi samt att synen på kvalitet i projekt varierar mellan projektets deltagare. III

8 IV

9 Abstract Despite the fact that construction projects have been performed for a long time, it is still common that many of these projects are perceived as failures. An explanation is likely that construction projects involve coordination between many participants and skills. At the same time they are difficult to standardize with strict time limits, which adds a wide uncertainty into the planning and execution of these projects. The iron ore producer LKAB has great experience in managing projects, and is currently conducting two of the largest construction projects in Sweden. One of these projects is Kiruna Under Jord 1365, which executes a new main level in the iron ore mine in Kiirunavaara. The project involves around 500 people, is budgeted for 12.4 billion SEK and is scheduled to be finished in The planning is a great challenge since cracks are hard to forecast when tunnelling in underground mines, and the construction project has to be synchronized with the production line. Kiruna Ny Järnväg is a joint venture between Trafikverket and LKAB, with a mission to move the railway away from the risk zone that has occurred as a result of the mining activities. The project involves around 200 people, has a budget of 4 billion SEK and is scheduled to be finished in This type of project is quite unfamiliar to LKAB and involves many new groups of stakeholders and requires a wellfunctioning cooperation. Project management involves a continuous consideration between time, cost and level of specification. It is crucial to finish these projects on time to ensure a continuous and unhindered supply of iron ore in the future. This requires a first class quality assurance, since time pressure commonly results in cutting corners which can lead to high costs due to lack of quality. Furthermore it can be difficult to obtain a common view of quality in projects, since the perception tends to vary between different actors. This master thesis is designed to investigate how LKAB work with quality assurance in construction projects and how they could be improved, by performing a literature study and two case studies on Kiruna Under Jord 1365 and Kiruna Ny Järnväg. In order to get a wide perspective of the problem, interviews have been made with leading, supporting and performing participants from both projects. The result of this thesis is several identified strengths and improvement proposals with the writersʹ recommendations regarding how LKAB can continue improving their project office, to ensure the success of future construction projects. An overall conclusion that can be drawn is that the project model which is the framework for conducting projects at LKAB, is perceived to be a good support for the project team, although it has its shortcomings in some regards. A major area of improvement concerns accessibility and usability, where an investment in a modern, comprehensive platform for the project model would increase its efficiency and widen its usage. Other important findings are that the projects lack an outspoken order of priority between time, cost and level of specification and that the perception of quality in projects varies between the project participants. V

10 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND PROBLEMOMRÅDE SYFTE AVGRÄNSNINGAR RAPPORTENS DISPOSITION 3 2 METOD FORSKNINGSANSATS VETENSKAPLIGT SYFTE KVALITATIV & KVANTITATIV METOD FORSKNINGSSTRATEGI LITTERATURSTUDIE INSAMLINGSMETOD FÖR DATA ANALYSMETOD METODUTVÄRDERING 13 3 TEORETISK REFERENSRAM ALLMÄNT OM PROJEKT PROJEKTMODELL PROJEKTORGANISATIONEN KVALITET I PROJEKT 26 4 LKAB:S PROJEKTMODELL PROJEKTGUIDEN MALLAR & DOKUMENT OBSERVATIONER 45 5 KIRUNA NY JÄRNVÄG BAKGRUND INTERVJURESULTAT OBSERVATIONER 50 6 KIRUNA UNDER JORD BAKGRUND INTERVJURESULTAT OBSERVATIONER 54 7 ANALYS ALLMÄNT OM PROJEKT PROJEKTMODELL PROJEKTORGANISATION 59 VI

11 7.4 KVALITET I PROJEKT FALLSTUDIEJÄMFÖRELSE 63 8 RESULTAT & REKOMMENDATIONER DELAKTIGHET OCH ENGAGEMANG MÅLNEDBRYTNING STYRPARAMETRAR LKAB:S PROJEKTMODELL PROJEKTORGANISATION INTRESSENTER KOMMUNIKATION ERFARENHETSÅTERFÖRING KVALITETSKULTUR SAMARBETE MED ENTREPRENÖRER SAMMANSTÄLLNING AV REKOMMENDATIONER 73 9 DISKUSSION METODUTVÄRDERING FÖRSLAG PÅ FORTSATTA STUDIER REFERENSER Bilagor BILAGA A FRÅGEBATTERI VID GENOMFÖRANDE AV INTERVJUER BILAGA B INTERVJURESULTAT FRÅN FALLSTUDIE KIRUNA NY JÄRNVÄG BILAGA C INTERVJURESULTAT FRÅN FALLSTUDIE KUJ BILAGA D MINIMIKRAV FÖR START OCH GENOMFÖRANDE AV ANLÄGGNINGSPROJEKT BILAGA E ARBETSFLÖDE FÖR GENOMFÖRANDE AV ANLÄGGNINGSFASEN 117 BILAGA F DEFINITION AV ROLLEN PROJEKTLEDARE PÅ LKAB BILAGA G HANTERING AV KONTROLLPLANER I PROJEKT VII

12 Begreppslista CO Egenkontroll Generalentreprenad KNJ Change order, ett ärende som avser förändringar av projektplan. Kontroller som entreprenören utför för att kvalitetssäkra sitt arbete. Byggherren begär anbud på ett åtagande som omfattar allt utförandearbete och sluter därmed inte avtal med mer än en entreprenör. Kiruna Ny Järnväg KUJ 1365 Kiruna Under Jord 1365 PPS PROPS TA TL Totalentreprenad ÄTA Praktisk Projekt Styrning. Projektmodell som utvecklats av Tieto och är en av de mest använda i Sverige. Projektet för projektstyrning. Projektmodell som utvecklats av Ericsson och är en av de mest använda i Sverige. Avdelningen Anläggningsprojekt på LKAB Avdelningen Infrastruktur & Logistik på LKAB. Byggherren begär anbud på ett åtagande som utöver allt utförandearbete även innefattar projektering. Ändring, tillägg och avgående arbeten inom entreprenader. VIII

13 1 Inledning Detta inledande kapitel syftar till att ge läsaren en introduktion till examensarbetet med bakgrund och diskussion om problemområdet, följt av arbetets syfte och avgränsningar. Kapitlet avslutas med en presentation av rapportens disposition. 1.1 Bakgrund För att vara konkurrenskraftiga på kort och lång sikt behöver de flesta verksamheter kontinuerligt förbättra sig i avseende på att bli effektivare (Porter, 1999). Många företag fokuserar idag på sin kärnverksamhet, för att i rollen som beställare vända sig till olika typer av entreprenörer för utförande av övriga aktiviteter (Ibid.). Detta åskådliggörs inte minst inom anläggningsbranschen där uppdrag ofta utförs av tillfälligt sammansatta projektgrupper bestående av ägarrepresentanter, konsulter och entreprenörer. Projektformen är ett naturligt arbetssätt för komplicerade uppdrag med tydligt start och slutdatum (Nicholas, 2004, ss ), vilket anläggningsbranschen utgör ett bra exempel på. Stora anläggningsprojekt utförs i regel av många olika aktörer, vilket medför att projekt av denna typ blir relativt komplexa att styra och genomföra. Denna komplexitet innebär stora utmaningar bland annat gällande kommunikation, dokumentation och samordning (Kovács & Paganelli, 2003). Brister inom dessa kategorier kan resultera i förseningar och ökade omkostnader. Genomförande av stora anläggningsprojekt ställer därför höga kvalitetskrav på styrning och genomförande, för att i sin tur uppfylla kraven i avseende på tidsplan, kostnadsramar och produktresultat (Ibid.). En förutsättning för att minimera kvalitetsbrister i projekt är en tydlig och genomtänkt styrning. En viktig del i denna styrning är planeringsarbetet, där kvalitetsnivån bör bestämmas med hänsyn till projektmål, tillgänglig tid och resurser. Strävan efter att upplevd kvalitet ska motsvara den förväntade sker alltså på bekostnad av tid och resurser. (Tonnquist, 2008, ss ) För att underlätta kvalitetsarbetet använder sig många företag av någon slags projektmodell, ofta anpassad till den specifika verksamheten, som underlättar och systematiserar projektgenomförandet genom att tydliggöra dokumentation, utförande och styrning (Lewis, 2000, ss ). Att systematisera projektgenomförandet är av avgörande betydelse, då avsaknaden av en gemensam projektmetodik har visat sig vara en av de främsta orsakerna till misslyckade projekt (Tonnquist, 2008, s. 329). För att inte riskera att projektdeltagare motsätter sig metodiken är det emellertid viktigt att den inte är mer komplicerad än vad som är nödvändigt för att utföra uppdraget (Lewis, 2000, ss ). 1.2 Problemområde Ett företag med lång erfarenhet av projektverksamhet är mineralkoncernen LKAB. I dagsläget bedriver LKAB ett antal anläggningsprojekt i Kiruna med syfte att möjliggöra för fortsatt utvinning av järnmalm. Ett av projekten, Kiruna Under Jord 1365 (KUJ1365) omfattar byggnation av en ny huvudnivå i berget Kiirunavaara. Projektet är budgeterat till 12,4 miljarder kronor, involverar omkring 500 personer och beräknas vara färdigställt år Ett 1

14 HUR LYCKAS MED STORA ANLÄGGNINGSPROJEKT? annat projekt, Kiruna Ny Järnväg (KNJ), avser att i samarbete med Trafikverket bygga en ny järnväg runt staden och beräknas kosta 4 miljarder kronor och sysselsätta omkring 200 personer fram till färdigställandet Omfattningen av projekten innebär att eventuella kvalitetsbrister kan få stora konsekvenser. En utmaning i järnvägsprojektet är att tidsramen är snäv, vilket kan poängteras med att förstudien genomfördes på endast fem år. Det motsvarar ungefär halva den tid som förstudier till järnvägsprojekt av den omfattningen brukar pågå. Anledningen till att förstudien har påskyndats är för att undvika att järnvägsprojektet blir en flaskhals i malmbrytningsprocessen. Samtidigt är förstudien den enskilt viktigaste fasen i ett projekt, där ett bristfälligt arbete ökar risken för att projektet misslyckas avsevärt (Westland, 2006, ss ) & (Gardiner, 2005, ss ). Förstudiens vikt understryks även av Lock (2007, ss ) som listar ett antal förstudieaktiviteter, som exempelvis intressentanalys, bland kritiska faktorer för framgångsrika projekt. KUJ1365 är ett av de i dagsläget största anläggningsprojekten i Norden, både avseende budget och antal involverade personer. Det för med sig en större komplexitet i kvalitetsarbetet, eftersom kvalitetsbrister ofta uppstår i gränssnitten mellan olika enheter, avdelningar och funktioner (Sörqvist, 2004, ss ). Anledningen till detta kan delvis vara brister i kommunikation, såsom otydliga instruktioner från kommunikatören eller felaktiga tolkningar av mottagaren. Denna problematik blir av naturliga skäl större med växande projekttomfattning. Projekt som KUJ1365 involverar både ett stort antal personer och bedrivs i flera parallella processer. Detta medför risk för bristande helhetssyn bland projektdeltagarna, vilket i sin tur kan leda till suboptimeringar i enskilda delar. Delar av arbetet med att säkra kvaliteten i projekt som initierats av LKAB utgörs i form av entreprenörers egenkontroller. Utförandet och graden av tillämpning av dessa egenkontroller varierar mellan olika projekt och aktörer. Det finns därmed en risk att synen på kvalitet skiljer sig åt mellan projektdeltagarna, vilket ställer än högre krav på projektledningen i uppföljningen av kvalitetssäkringsarbetet. För att säkra god kvalitet i projektstyrningen och genomförande tycks behov finnas av tydliga riktlinjer gällande hur de olika aktörerna i projekten ska samverka. Projekt på LKAB bedrivs utifrån en verksamhetsanpassad projektmodell, som bland annat tydliggör mål, projektfaser och roller. För respektive fas formuleras en egen projektplan, som baseras på en i projektmodellen fastställd mall. En viktig förutsättning för att projektmodellen ska tillämpas på bästa sätt är att alla inblandade parter har en samsyn på vad kvalitet i projekt innebär. Ur detta perspektiv är det av intresse att utreda hur väl projektmodellen och tillämpningen av modellen stödjer kvalitetsarbetet. 1.3 Syfte Syftet med examensarbetet är att utreda hur LKAB och dess samverkande projektaktörer arbetar för att uppnå god kvalitet i anläggningsprojekt och hur detta arbetssätt kan förbättras i strävan efter att säkerställa lyckade projektresultat. 2

15 KAPITEL 1 INLEDNING Syftet leder fram till följande frågeställningar: 1. Hur väl stödjer LKAB:s projektmodell arbetet med kvalitet, och kan modellen förbättras i detta avseende? 2. Hur tillämpas projektmodellen i praktiken ur ett kvalitetsperspektiv? 3. Hur kan styrning och genomförande av projekt förbättras i avseende på kvalitet? 1.4 Avgränsningar Kiruna Ny Järnväg Projektorganisationen består av representanter från Trafikverket och avdelningarna Logistik (TL) och Anläggningsprojekt (TA) inom LKAB. För att få en hanterbar omfattning på examensarbetet avgränsas det till att endast innefatta TA och deras arbete i projektet. Kiruna Under Jord 1365 Projektet är uppdelat i fem block utifrån olika teknikområden: Berg, Mobila anläggningar, Fasta anläggningar, Media, El/Automation. För att kunna utföra examensarbetet under givna tidsramar avgränsas det till att endast beröra ett av blocken. Det block som studeras är Fasta anläggningar, och valet baseras på att detta block närmast liknar traditionella anläggningsarbeten. Den andra frågeställningen i studiens syfte avgränsas till att endast beröra den andra fasen i LKAB:s projektmodell, Anläggningsfasen. Denna fas innehåller de tre etapperna Detaljprojektering, Upphandling och Anläggande. Orsaken bakom avgränsningen är att endast denna fas var möjlig att studera under genomförandet av examensarbetet. 1.5 Rapportens disposition Rapporten är indelad i följande kapitel: 1. Inledning Detta inledande kapitel ger läsaren en introduktion till examensarbetet med bakgrund och diskussion om problemområdet, följt av arbetets syfte och avgränsningar. Kapitlet avslutas med en presentation av rapportens disposition. 2. Metod I detta kapitel beskrivs och motiveras valda tillvägagångssätt för studien ur ett vetenskapligt perspektiv. Inledningsvis presenteras angreppssättet i form av vald ansats och strategi, vilket följs av en redogörelse över metoder för datainsamling och analys. Avslutningsvis utvärderas dessa metodval med en diskussion om studiens validitet och reliabilitet. 3. Teoretisk referensram Den teoretiska referensramen utgörs av resultatet av den genomförda litteraturstudien. I kapitlet beskrivs vanliga teorier och begrepp inom projektarbete, följt av både allmän och projektinriktad teori inom kvalitetsledning. Slutligen presenteras drivande och hindrande faktorer kopplade till projektframgång. 4. LKAB:s projektmodell Kapitlet syftar till att ge läsaren en inblick i hur LKAB bedriver arbete i projekt. Projektmodellen som används vid projektarbete på företaget består av en Projektguide där processer, roller och generella riktlinjer beskrivs samt mallar och dokument av både styrande och stödjande karaktär. I 3

16 HUR LYCKAS MED STORA ANLÄGGNINGSPROJEKT? kapitlet ingår även en kort beskrivning av de databaser och verksamhetssystem som används som kanaler för informationsspridning och som lagringsplatser för exempelvis arbetsmaterial och korrespondens. 5. Kiruna Ny Järnväg En övergripande fallstudiebeskrivning och en presentation av den insamlade empirin ifrån projektet Kiruna Ny Järnväg. Empirin består av projektdokumentation och resultat från utförda intervjuer med representanter för projektaktörerna LKAB, SWECO och BDX, samt författarnas observationer från intervjuerna och användningen av LKAB:s IT system. 6. Kiruna Under Jord 1365 En övergripande fallstudiebeskrivning och en presentation av den insamlade empirin ifrån projektet Kiruna Under Jord Empirin består av projektdokumentation och resultat från utförda intervjuer med representanter för projektaktörerna LKAB och NCC samt med inhyrda konsulter och slutligen av författarnas observationer från intervjuerna och användningen av LKAB:s IT system. 7. Analys Insamlad empiri i form av dokument, intervjuer och direkta observationer analyseras. Analysen sker genom jämförelser mellan fallstudierna, där likheter och skillnader identifieras inom områdena projektledning, tillämpning av LKAB:s projektmodell, projektorganisationer samt LKAB:s syn på och arbete med kvalitet i projekt. Vidare kopplas detta till den teoretiska referensramen för att utvärdera hur väl det stämmer överens med den litteratur som finns inom området. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av analysen med en övergripande fallstudiejämförelse. 8. Resultat & rekommendationer Resultat från analys presenteras i form av gemensamma och projektspecifika styrkor och förbättringsområden. Därefter resonerar författarna kring orsaker och konsekvenser kopplade till resultaten, där även rekommendationer till LKAB presenteras. 9. Diskussion I det avslutande kapitlet utvärderas huruvida studiens syfte uppnåtts genom att frågeställningarna besvaras. Vidare diskuteras resultatet av litteraturstudien, samt studiens validitet och reliabilitet där bland annat resonemang kring resultatets generaliserbarhet ingår. Avslutningsvis ges förslag på fortsatta studier utifrån slutsatser dragna av studiens resultat. 4

17 2 Metod I detta kapitel beskrivs och motiveras valda tillvägagångssätt för studien ur ett vetenskapligt perspektiv. Inledningsvis presenteras angreppssättet i form av vald ansats och strategi, vilket följs av en redogörelse över metoder för datainsamling och analys. Avslutningsvis utvärderas dessa metodval med en diskussion om studiens validitet och reliabilitet. Med begreppet vetenskaplig metod menas sättet på vilket syftet omvandlas till en studie. Trots att denna planering har väldigt stor inverkan på resultatet, är det vanligt att det forceras utan någon större reflektion kring problemet och alternativen. Detta beror på att såväl forskare som beställare ofta har en förutfattad mening om lämpligt metodval. (Robson, 1993, ss ) Att utföra en studie vetenskapligt innebär att forskaren har ett sakligt och objektivt förhållningssätt och arbetar systematiskt och strukturerat. Ett viktigt hjälpmedel till detta är ett ordentligt planeringsarbete där det tydligt framgår hur studien skall genomföras. Det finns ett flertal olika metoder enligt vilka vetenskapliga arbeten kan utföras. För att ge trovärdighet till arbetet är det därför viktigt att forskaren i sitt planeringsarbete gör och kan visa på medvetna metod och teknikval. (Ejvegård, 2009, ss ) Mot bakgrund till ovan resonemang avser detta kapitel redogöra för författarnas planering och upplägg av examensarbetet. För att kapitlet ska vara lättöverskådligt för läsaren och presenteras i en logisk följd, är det strukturerat likt en tratt i den bemärkelsen att det inleds av breda ansatser och synsätt och avslutas av mer konkreta metoder. Följande områden berörs i kapitlet: 2.1 Forskningsansats: Hur empiri och befintlig teori relateras till varandra. 2.2 Vetenskapligt syfte: Klassificering av studiens syfte utifrån ett explorativt, deskriptivt eller explanativt synsätt. 2.3 Kvalitativ & kvantitativ metod: Datainsamling ur ett kvalitativt och/eller kvantitativt perspektiv. 2.4 Forskningsstrategi: Typen av empiriinsamling som genomförs för att möjliggöra att studiens frågeställningar kan besvaras. 2.5 Litteraturstudie: Planering inför den litteraturstudie som grundar studiens teoretiska referensram. 2.6 Insamlingsmetod för data: Vilken och på vilket sätt empiri samlas in. Baseras på val av forskningsstrategi. 2.7 Analysmetod: Vilka metoder som ligger till grund för analys av insamlad data samt hur dessa tillämpas. 2.8 Metodutvärdering: Utvärdering av studiens validitet och reliabilitet samt redogörelse för hur dessa säkras. 5

18 HUR LYCKAS MED STORA ANLÄGGNINGSPROJEKT? 2.1 Forskningsansats Ett av de centrala problemen inom allt vetenskapligt arbete är frågan hur man ska relatera teori och verklighet till varandra. Det finns främst tre vetenskapliga ansatser som beskriver hur forskaren kan gå tillväga: deduktiv, induktiv eller abduktiv. Den förstnämnda innebär att forskaren formulerar hypoteser utifrån befintlig teori och prövar sedan dessa empiriskt, varefter slutsatser om det aktuella fallet kan dras. Att arbeta induktivt innebär att forskaren först samlar in empiri med ett förutsättningslöst förhållningssätt, varefter denna analyseras mot befintlig teori för att klargöra samband. Det abduktiva angreppssättet innebär en kombination av de två tidigare beskrivna. En forskare som arbetar abduktivt växlar mellan att induktivt formulera hypoteser och att testa dem deduktivt. (Patel & Davidson, 2003, ss ) & (Olsson & Sörensen, 2007, ss ) Denna studie inleds av att teori samlas in, vilken ligger till grund för en teoretisk referensram. Materialet inhämtas och analyseras växelvis med insamling av empiri, i form av dokumentation från LKAB:s projektverksamhet och intervjuer med projektdeltagare. Det kan därmed anses att ett abduktivt arbetssätt tillämpas. 2.2 Vetenskapligt syfte Vetenskapliga studier kan klassificeras utifrån frågeställningarna i studiens syfte, baserat på hur mycket kunskap som existerar inom problemområdet (Patel & Davidson, 2003, s. 12). De tre klasserna som vanligen används är explorativ, deskriptiv och explanativ forskning (Saunders, Lewis, & Thornhill, 2007, ss ). Vid klassificering är det viktigt att beakta att såväl syfte som forskningsstrategi kan vara flera i antal. Vidare kan syftet förändras under arbetets gång vilket ibland kan göra det svårt att placera en studie under endast ett av dessa begrepp (Ibid.). Explorativa undersökningar utförs då forskaren försöker förstå händelseförlopp och relationer mellan olika företeelser i syfte att skapa grundläggande förståelse för problemområdet. Då studien ämnar samla så mycket kunskap inom det bestämda problemområdet som möjligt, bör problemet belysas på ett generellt sätt. Detta för att täcka in möjliga luckor i området och kunna nå nya kunskaper. Vid en explanativ studie ligger fokus istället på att förklara en situation eller ett problem, för att på så sätt försöka slå fast kausala samband mellan olika fenomen. Att undersöka något deskriptivt syftar till att beskriva egenskaper, händelser och situationer. Till skillnad från explorativa eller explanativa studier nöjer sig forskaren här med att beskriva fenomenet, utan reflektion över kausalitet eller att slutsatser dras. Därför utförs ofta deskriptiva studier som ett förarbete till dessa studier. Deskriptiva studier förutsätter dock att viss kunskap om det aktuella fenomenet redan existerar. Sammanfattningsvis kan den stora skillnaden mellan de tre kategorierna alltså beskrivas som djupet av den kunskap forskaren erhåller om det studerade fenomenet, där explorativ forskning resulterar i den djupaste förståelsen och deskriptiv den ytligaste. (Saunders, Lewis, & Thornhill, 2007, ss ) Denna studie syftar till att besvara de frågeställningar som presenterades i kapitel 1.3. Den första frågeställningen antar ett explanativt forskningssynsätt eftersom frågan avser beskriva hur väl projektmodellen stödjer kvalitetsarbetet, samtidigt som förbättringsmöjligheter 6

19 KAPITEL 2 METOD eftersöks. Med den andra frågeställningen avses att beskriva hur projektverksamheten fungerar i praktiken och därmed kan frågeställningen anses vara av explorativt slag. Den tredje och sista frågeställningen i denna studie är explanativ eftersom kausala samband mellan projektstyrning och kvalitet eftersöks. 2.3 Kvalitativ & kvantitativ metod I forskningsarbete finns ett behov att systematisera, komprimera och bearbeta det material som ska vara till grund för att besvara studiens frågeställningar. De metoder som hjälper forskaren att samla in och bearbeta information kan kategoriseras som endera kvantitativa eller kvalitativa. (Patel & Davidson, 2003, s. 109) En kvantitativ metod kan beskrivas som en synonym för en datainsamlingsteknik eller ett analysverktyg som framställer eller använder sig av numerisk data såsom avstånd, hastighet och vikt. Exempel på insamlingsteknik kan vara enkät och analysverktyg som grafer eller statistik. I kvantitativa metoder kan statistik användas som ett verktyg för att ordna, bearbeta och analysera data (Patel & Davidson, 2003, s. 109). Vid användning av kvantitativ data syftar forskaren till att kunna uttrycka sig i generella termer med ett resultat representativt för en specifik population. (Saunders, Lewis, & Thornhill, 2007, ss ) Med kvalitativa metoder avser författaren förstå och analysera saker i sin helhet genom att samla in en annan och djupare kunskap än den som i regel erhålls i kvantitativa metoder (Patel & Davidson, 2003, s. 118). Kvalitativa insamlingsmetoder kan variera i utformning allt ifrån kortfattade enkätsvar till djupgående personliga intervjuer (Saunders, Lewis, & Thornhill, 2007, s. 470). I kvalitativa metoder såsom intervjuer kan personer som utför intervjuerna ge sin prägel på studien, då det ofta också är densamme som tolkar och analyserar intervjuresultatet (Olsson & Sörensen, 2007, ss ). För att kunna besvara studiens frågeställningar som härstammar från ett komplext problemområde anser författarna att en djup förståelse för problemet är nödvändigt. Enligt ovan resonemang anser författarna därmed att en kvalitativ insamlingsmetod är mest lämplig för arbetet. 2.4 Forskningsstrategi Det finns ett flertal olika strategier för hur studier kan genomföras. Var och en av strategierna kan användas till explorativ, deskriptiv och explanativ forskning (Yin, 2009, ss. 7 8). Vid valet av strategi är det viktigt att vara medveten om att ingen strategi är bättre eller sämre än någon annan, utan snarare olika lämpliga för olika ändamål (Saunders, Lewis, & Thornhill, 2007, s. 135). Dess lämplighet avgörs av vad studien ämnar besvara, tillgänglig tid och övriga resurser, samt omfattning av existerande kunskap inom området (Ibid.). Vidare kan strategier kombineras om det är till fördel för ändamålet och valet är därmed inte uteslutande. Vid valet av forskningsstrategi bör tre betingelser utvärderas. Dessa är typ av frågeställning, graden av kontroll forskaren har över det studerade fenomenet och fokus 7

20 HUR LYCKAS MED STORA ANLÄGGNINGSPROJEKT? på nuläget eller på historiska händelser (Yin, 2009, s. 8). Dessa betingelser är sammanställda i Tabell 2 1 tillsammans med de fem vanligaste forskningsstrategierna. Tabell 2 1 Situationsanpassat val av forskningsstrategi (Yin, 2009, s. 8) Strategi Typ av frågeställning Kan det studerade fenomenet manipuleras under studiens gång? Fokus på nuläget? Experiment hur, varför ja ja Enkätundersökning vilka, vad,* var, hur många, hur mycket nej ja Arkivstudie vilka, vad,* var, hur många, hur mycket nej ja/nej Historisk studie hur, varför nej nej Fallstudie hur, varför nej ja * Vid explorativ forskning som ämnar besvara frågeställningar av typen vad kan vilken som helst av de fem strategierna användas. Under Typ av frågeställning (Tabell 2 1, kolumn 2) framgår vilka forskningsstrategier som är lämpliga för studien baserat på om dess frågeställningar är av karaktären vilka, vad, var, hur, eller varför. Detta är den enskilt viktigaste betingelsen att beakta i valet av forskningsstrategi. Generellt sett är frågor av kategorin vad endera explorativa eller, likt kategorierna vilka och var, ämnade att undersöka ett fenomens förekomst eller utbredning. Till explorativa frågeställningar kan vilken som helst av de fem strategierna användas, medan enkätstudie eller arkivstudie sannolikt är det lämpligaste valet för frågor av den andra typen. Frågeställningar som istället karaktäriseras av hur eller varför är mer explanativa och till dessa frågor är troligen fallstudier, experiment eller historisk studie det bästa strategivalet. (Yin, 2009, ss. 9 11) Den andra kolumnen i Tabell 2 1 placerar forskningsstrategierna i två kategorier. För att underlätta valet mellan strategierna inom grupperna består tabellen av ytterligare två kolumner. Strategierna åtskiljs där med frågorna huruvida det studerade objektet eller fenomenet kan manipuleras under studiens gång och om studiens fokus ligger på nuläget eller på historiska händelser. (Yin, 2009, s. 8) Frågeställningarna i denna studie är av explanativ och explorativ karaktär och är på formen hur, vilket med hjälp av Tabell 2 1 avgränsar valet av forskningsstrategi till experiment, historisk studie eller fallstudie. Vidare saknar författarna möjlighet att isolera intressanta företeelser från dess sammanhang vilket innebär att styrbara parametrar saknas och att experiment kan uteslutas som strategi. Då författarna är intresserade av att utföra en nulägesbeskrivning och studera aktuella projekt kan även historisk studie uteslutas. Enligt Yins (2009, s. 8) metod återstår därmed endast fallstudie som lämpligt alternativ för studien. 8

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Kvalitativa metoder. Amy Rankin amy.rankin@liu.se

Kvalitativa metoder. Amy Rankin amy.rankin@liu.se Kvalitativa metoder Amy Rankin amy.rankin@liu.se Vad händer i dag? Validitet och reliabilitet Metodfördjupning: observation, intervju Diskussion av artikel Exploring the Openness of Cognitive Artifacts

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

Guide till projektmodell - ProjectBase

Guide till projektmodell - ProjectBase Guide till projektmodell - ProjectBase Innehållsförteckning 1. Projektmodellen ProjectBase 2 2. Vad är ett projekt? 2 3. Syfte och mål 2 4. Projektets livscykel 3 5. Styrdokument och checklistor 4 6. Organisation

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2016 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete

UTBILDNING: Effektivt Projektarbete UTBILDNING: Effektivt Projektarbete Introduktion För de flesta är de första kontakterna med projekt inte i rollen som fullfjädrad projektledare, utan oftast som projektmedarbetare med ansvar för delar

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer? Metod2 Experimentell och icke experimentell forskning Ex post facto forskning Laboratorie - och fältexperiment Fältstudier Etnografiska studier Forskningsetiska aspekter 1 Ex post facto forskning Systematisk,

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion

Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion EXAMENSARBETE 2006:019 HIP Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion Arbetsplatsplanering MONIKA JOHANSSON LINNÉA LUNDBERG HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET Projektingenjör Luleå tekniska universitet

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen

Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi. Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Examensarbeten, litteraturstudier och teoretisk geoekologi / geografi Gemensamma riktlinjer för hela institutionen Innehåll för examensarbeten Under kursen utför och redovisar studenterna en vetenskaplig

Läs mer

EXAMENSARBETE. Samhällsengagemang och utveckling inom svensk gruvindustri. En fallstudie på Boliden Mineral AB. Lisa Thorén 2014

EXAMENSARBETE. Samhällsengagemang och utveckling inom svensk gruvindustri. En fallstudie på Boliden Mineral AB. Lisa Thorén 2014 EXAMENSARBETE Samhällsengagemang och utveckling inom svensk gruvindustri En fallstudie på Boliden Mineral AB Lisa Thorén 2014 Civilingenjörsexamen Industriell ekonomi Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering

Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering Projecticon PKS Microsoft Project och dokumenthantering "Kunskap och färdigheter inom trafik är nyckelbegrepp hos oss. Då krävs exakthet och en inarbetad metodik eftersom vi bland annat levererar kritiska

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

PA Projektarbete

PA Projektarbete PA1201 - Projektarbete Projektarbetets syfte Projektarbetet syftar till att utveckla förmågan att planera, strukturera och ta ansvar för ett större arbete och ge erfarenhet av att arbeta i projektform.

Läs mer

LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE

LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE Metodmässig handlingsbarhet En empiriskt grundad reflektion av kriteriebaserad utvärderingsmetodik med utvärdering av IT-stödet för en kärnprocess hos Tekniska Verken i Linköping

Läs mer

Kunskapsprojektering

Kunskapsprojektering Kunskapsprojektering Syftet är att planlägga: forskningsprojekt licentiat- och doktorsavhandlingar uppsatser och examensarbeten olika undersökningar, utredningar eller utvecklingsarbeten i icke-akademisk

Läs mer

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Struktur Processer Kultur Ständiga förändringar Teknik Kunskaper Ökad delaktighet i verksamheten 1 Vad gjorde vi förra

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008 LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Detta dokument beskriver hur Frontec bedriver utvecklingsprojekt med kvalitetssäkring FSAB_LS020_Projekt och kvalitetsstyrning A.doc Sida 1(6) Frontec kan projekt

Läs mer

UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken

UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken UTBILDNING: Företagsstrategi i praktiken Introduktion Ett effektivt lednings- och strategiarbete med en strukturerad affärsplanering är en förutsättning för att skapa långsiktigt lönsamma och konkurrenskraftiga

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

UTBILDNING: Verksamhetsledningssystem ISO 9001

UTBILDNING: Verksamhetsledningssystem ISO 9001 UTBILDNING: Verksamhetsledningssystem i praktiken Introduktion Den här kursen riktar sig till dig som skall arbeta fram ett nytt, eller vidareutveckla ett befintligt, verksamhetsledningssystem för din

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Mpemba-effekten Elevens idé Rana ska utföra sitt gymnasiearbete i grupp tillsammans med

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Strategisk utveckling och förändring av IT

Strategisk utveckling och förändring av IT REFERENS Strategisk utveckling och förändring av IT Förstärkning av koncernens affärsvärde från IT Om Loomis globalt ledande på effektivt cash management Loomis är en global koncern, noterad på Nasdaq

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

Egenskapsgranskning. Tieto PPS AH047, 2.3.1, Sida 1

Egenskapsgranskning. Tieto PPS AH047, 2.3.1, Sida 1 Sida 1 Om egenskapsgranskning en belyser projektets egenskaper. Den bygger på deltagarnas subjektiva upplevelser av projektet och kan användas som en första bedömning av projektets möjligheter och svårigheter.

Läs mer

Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN

Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN Byggproduktion I - BYGB15 TENTAMEN Tid Måndagen den 29 mars 2010, kl. 08.15-13.15 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Jens Beiron, kan nås via mobiltel 0705-977997 eller ank 12 54 Hjälpmedel Miniräknare

Läs mer

Kartläggning, kostnadsberäkningar och förbättringsåtgärder

Kartläggning, kostnadsberäkningar och förbättringsåtgärder Kartläggning, kostnadsberäkningar och förbättringsåtgärder för kundorderprocessen för beställningsartiklar En fallstudie på Fredells VVS-, El- & Kakelavdelning Författare: Tobias Gill Civilekonomprogrammet

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

Styrning av Underhåll Väst Jvg

Styrning av Underhåll Väst Jvg Revisionsrapport Styrning av Underhåll Väst Jvg Internrevisionen 2012-02-14 TRV 2011/79397 Revisorer Distribution IR, Mats Olsson, Jan Pettersson *) IR, Erica Dahlin IR, Lars Vikström GD, Gunnar Malm ce,

Läs mer

Rammeverk: Rutin för intern uppföljning av korrigeringar i levererad statistik felrapportering

Rammeverk: Rutin för intern uppföljning av korrigeringar i levererad statistik felrapportering STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 1(5) Rammeverk: Rutin för intern uppföljning av korrigeringar i levererad statistik felrapportering E-post: mats.bergdahl@scb.se Statistiska centralbyrån, Processavdelningen

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Att planera bort störningar

Att planera bort störningar ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

UTBILDNING: Verksamhetsledningssystem i praktiken ISO 9001

UTBILDNING: Verksamhetsledningssystem i praktiken ISO 9001 UTBILDNING: Verksamhetsledningssystem i praktiken ISO 9001 Introduktion Den här kursen riktar sig till dig som ska arbeta fram ett nytt, eller vidareutveckla ett befintligt, verksamhetsledningssystem för

Läs mer

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering?

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering? Att inte elda för kråkorna! Utvärderingens grunder Utvärdering! Varför? Vad är det? Hur gör man? Mats Blid avdelningen för drogprevention 2009-11-20 Sid 1 2009-11-20 Sid 2 Varför ska man utvärdera? Vilka

Läs mer

UTBILDNING: Effektiv processutveckling

UTBILDNING: Effektiv processutveckling UTBILDNING: Effektiv processutveckling Introduktion Kursen i effektiv processutveckling fokuserar på effektiva, väl beprövade arbetssätt för att identifiera, definiera, kartlägga och utveckla företagets

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long

Läs mer

Master Thesis Proposal Uppsatsplan

Master Thesis Proposal Uppsatsplan Överblick Master Thesis Proposal Uppsatsplan Pontus Wärnestål Repetition: karakteristik delar metod i skrivandet Upplägg av ett Thesis Proposal Bedömningskriterier Karakteristik Precision Komprimering

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN KORT OM RAMBÖLL OCH UTVÄRDERING Ca 60 konsulter i Stockholm, totalt 500 i Europa Ca 80 utvärderingar varje år i Sverige Stora utvärderingar,

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Projektarbete. Innehåll

Projektarbete. Innehåll Projektarbete David Axelson-Fisk Verksamhetscontroller och projektledare Kyrkokansliet 1 06-11-19 Innehåll Projektbegreppet Projektmodellen Projektflödet Projektorganisationen Projektledaren Projektbeställaren

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

UTBILDNING: Nya ISO 9001:2015 och Nya ISO 14001:2015

UTBILDNING: Nya ISO 9001:2015 och Nya ISO 14001:2015 UTBILDNING: Nya ISO 9001:2015 och Introduktion De nuvarande ISO-standarderna för kvalitets- och miljöledning har funnits länge: ISO 9001 sedan 2008 och ISO 14001 sedan 2004. Under dessa år har omvärlden

Läs mer

Specialistutbildning för sjuksköterskor

Specialistutbildning för sjuksköterskor Instutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad RIKTLINJER FÖR INDIVIDUELL PROJEKTPLAN AVANCERAD NIVÅ Specialistutbildning för sjuksköterskor Claudia Lampic, Zarina Kabir,

Läs mer

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Thomas Mejtoft Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Uppgifter till träff om projekt- och affärsidé Skapa grupper

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat Projektarbete är att arbeta på ett strukturerat sätt. Genom att kombinera projektmetodik, kunskap om och hur ett projekt fungerar, och ett planeringsverktyg, IT-stöd, kan Du få ett strukturerat och effektivt

Läs mer

Agil Projektledning. En introduktion

Agil Projektledning. En introduktion Agil Projektledning En introduktion Agil Projektledning Förändringar sker alltid i projekt Agil projektledning handlar om att hantera dessa Kunden har dålig insyn i ett traditionellt projekt De ska vara

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

ADDING VALUE CONSULTING AB PRINCE2 PRACTITIONER KURS

ADDING VALUE CONSULTING AB PRINCE2 PRACTITIONER KURS ADDING VALUE CONSULTING AB PRINCE2 PRACTITIONER KURS Innehållsförteckning 1. PRINCE2... 3 1.1. PRINCE2 Practitioner... 4 1. PRINCE2 PRINCE2 (Projects IN a Controlled Environment) är en strukturerad metod

Läs mer