Umgängesformer och rusmedelsbruk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Umgängesformer och rusmedelsbruk"

Transkript

1 PETRA KOUVONEN ÖVERSIKT Umgängesformer och rusmedelsbruk Ny forskning om ungdomar och vuxna i Norden Under de senaste åren har man blivit alltmer intresserad av den arena som finns mellan den enskilda individen och samhället. Förutom familjen har intresset riktat sig även mot hela den lokala arenan. Man har frågat sig vilken betydelse rusmedelsbruket har för olika miljöer och hur dessa närmiljöer, nätverk och familjefaktorer påverkar enskilda individers rusmedelsbruk. I linje med detta medverkade Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning (NAD) år 1991 i ett internationellt forskarmöte om alkohol, familj och andra närstående. Senare följde en publikation om familjebehandling i Norden samt ett möte om lokala miljöer och rusmedelsbruk. Dessutom har två möten om lokalt alkohol- och drogförebyggande arbete hållits i NAD:s regi (1996 och 1999). Ungdomstematiken har senast berörts år 1998 i publikationen Att komma för sent, så tidigt som möjligt (Svensson & Svensson & Tops 1998). Ett seminarium om nya missbruksmönster och ungdomskultur hölls i samband med utgivningen av boken. Nya perspektiv på ungdomsproblematiken är frågor som berör ansvar och kontroll av rusmedelsbruket i närmiljön och vilka uttryck detta tar. D.v.s. hur umgås vuxna med barn och ungdomar i Norden? Hur ser relationen ut mellan föräldrar och barn? Hur påverkar umgängesformerna rusmedelbruket? Finns det något specifikt nordiskt i det? Frågorna för tankarna till familjen och familjedynamiken. Familjen och hemmet är ändå bara en av de platser där vuxna och ungdomar tillbringar sin tid. En stor del av tiden tillbringas i skolor, på jobb och inom ramen för olika former av fritidsverksamheter, på så vis att personer av olika generation skils åt. Också andra vuxna än föräldrarna influerar ungdomars liv. Familjerna ser inte heller alltid likadana ut som tidigare, bestående av mamma, pappa och barn. Familjens roll har kort och gott förändrats. Istället har andra aktörer och arenor för umgänget generationer emellan uppstått. Hur NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 17, 2000 ( 5-6 ) 385

2 rusmedelsproblematiken kommer in i detta sammanhang är av intresse. I ett försök att se hur den nordiska forskningen på rusmedelsområdet berört dessa frågor följer här en kort översikt. Den är inte heltäckande, men beskriver en del av den forskning som producerats på området under de 10 senaste åren. Den forskning som tas upp fokuserar främst på relationen mellan vuxna och ungdomar, men också interaktionen ungdomar emellan är inkluderad. Föräldraskap och andra vuxenroller Föräldrarollen är ett av de teman som behandlas i ett diskussionsunderlag kallat Party, utanförskap och stress (1999), som den svenska narkotikakommissionen har gett ut. Rapporten har utarbetats på basis av intervjuer med ungdomar runtom i Sverige. Enligt de uppgifter som erhållits experimenterar allt fler ungdomar med narkotika. Till bilden hör att de som experimenterar så långt som möjligt vill hålla föräldrarna utanför. Här skiljer sig invandrarungdomarna från de infödda. De ungdomar som har invandrarbakgrund söker sig oftare än de med en svensk bakgrund till familjen och föräldrarna om något går snett. Många av de intervjuade ungdomarna saknade också förtroende för lärarna, och gentemot polisen finns en djup förtroendeklyfta. Fritidsledare och fältassistenter verkade vara de vuxna som ungdomarna hade det bästa förtroendet för. Särskilt de yngre ungdomarna uppgav att det är viktigt att det finns vuxna i närheten, men att det behövs andra än lärare och föräldrar. Också den s.k. kamratstödsverksamhet som utvecklats runtom i skolor upplevdes som bra. De som var verksamma i kamratstöd efterlyste ändå ett starkare stöd och engagemang från de vuxnas sida till verksamheten. De områden som rapporten uppmanar oss att uppmärksamma är det ökade tablettmissbruket, ungdomars upplevelse av stress (speciellt flickorna) och utanförskap samt det som lite tillspetsat kan kallas vuxenvärldens abdikering. Det ungdomarna själva efterlyser är större kompetens hos viktiga nyckelpersoner, mer fritidsgårdar med bättre resurser, engagerade föräldrar och en vilja att se de faktiska problemen. I artikeln Vardagligt tal om ungdomar och alkohol har Maria Abrahamson (Abrahamson 1999) diskuterat de olika subjektspositioner som en utvald grupp föräldrar, representerande olika yrkesgrupper, anammade i en diskussionsgrupp. Under diskussionens lopp kunde positionen skifta flere gånger. Vid anammandet av föräldrarollen betonades t.ex. det sociala sammanhanget kring alkohol, där ungdomar i vuxnas sällskap lär sig goda alkoholvanor. I positionen som konsument var föräldrarna mot starka regleringar från statens sida. Föräldrarna kunde också tala i subjektsperson som tonåring och då identifiera sig med ungdomarnas önskan om befrielse, medan de i nästa stund kunde tala i en position som ordningsman eller samhällsförbättrare. I positionen som barn talade föräldrarna om sina egna barndomsupplevelser. Till slutsatserna hör att de olika positionerna leder till konflikter både inom diskussionsgruppen och inom individen, vilket gör det svårt att agera som förebild. En liknande indelning som den Maria Abrahamson gör ifråga om föräldrarollerna har Sigrun Adalbjarnardóttir gjort i sin longitudinella studie om föräldrars sätt att fostra sina barn, s.k. parenting styles (Adalbjarnardóttir 1998). Hon har med hjälp av såväl kvantitativa som kvalitativa data indelat föräldrar i fyra idealtyper: varma och tydliga, tillåtande och slapphänta, auktoritära samt avvisande och försummande. Maria Abrahamson hänvisar i sin artikel också till boken Community Prevention of Alcohol Problems: The Young and Alcohol av Marja Holmila och Kari Haavisto (1997). 386 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 17, 2000 ( 5-6 )

3 Också Holmila och Haavisto har fört fram att de lokala aktörerna i det rusmedelsförebyggande arbetet ofta för fram vuxnas rollbeteende som ett viktigt instrument. I deras studie fanns det ändå en hel del oenighet om hurudan föräldra- eller vuxenrollen skall vara. De aktiva föräldrarna inom det alkohol- och drogförebyggande arbetet var ense om att det skall finnas normer för rusmedelsbruket; hurudana normerna skall vara kunde de däremot inte komma överens om. Också de som jobbade med ungdomar var ambivalenta i sin hållning till hur reglerna för ungdomarna borde se ut. Diskussionerna varierade från mer tillåtande åsikter till restriktiva och kontrollerande yttranden. Ungdomsarbetarna hade t.ex. i början av 1990-talet försökt införa mellanölsförsäljning vid ungdomsgården i den studerade stadsdelen, på fredagskvällar, i syfte att på så vis förhindra ungdomarna att åka in till centrum. Motivet var att det ändå ansågs tryggare att ungdomarna drack sig fulla i sin egen miljö. Försöket medförde dock mer problem än fördelar och försäljningen upphörde. Rus och gemenskap Ungdomar tillbringar mycket tid sinsemellan och av intresse är sålunda också den plats ruset har i ungdomarnas socialisation inom gruppen. Den norske socialantropologen Allan Sande har i sin avhandling Russefeiringen: Om meningen med rusmiddelbruk sett gjennom russefeiringen som et ritual (Sande 2000) studerat den specifikt norska tradition som kallas russefeiring, och den betydelse alkoholen har i den årliga ritualen. Russefeiringen, som ursprungligen kommer från studentvärlden, sönderfaller numera i två skeden: det första kallat oransjerussefeiringen, för ungdomar som går ut den obligatoriska skolan (och alltså är i 15-årsåldern), och det andra rødrussefeiringen, som markerar att skoltiden är förbi (då ungdomarna alltså är i 18-årsåldern). I avhandlingen frågar sig Sande bl.a. varför alkoholen är ett så centralt element i ritualen. Han utgår från att russefeiringen är en form av övergångsritual från barndom till vuxenliv. Han använder sig av begreppen separation, liminalitet och inkorporation, utvecklade av antropologerna van Gennep och Turner. Separationen avser dels en individuell separation, dels en kollektiv separation från samfundsstrukturen och dess ordning. Liminalitetsfasen, ingenmanslandet mellan två statusar i processen, är mycket lång. Denna mellanfas innebär en tid av odefinierbarhet och formlöshet. Sande beskriver ungdomarna i denna fas som vilda och laglösa barn som bryter mot regler och lever i ett tillstånd av yra och lek. Ruset symboliserar den inre kreativiteten och kan, när det gäller, användas för att dra upp synliga gränser. Det centrala är den kollektiva gemenskap som rusupplevelserna skapar. Allan Sande har redan tidigare tillsammans med Øystein Henriksen i Rus, fellesskap og regulering (Henriksen & Sande 1995) fäst uppmärksamhet vid den känsla av gemenskap som ruset ger för ungdomar. I undersökningen intervjuades ungdomar i åldern år. Resultaten visade att ungdomarna kollektivt imiterar de vuxnas dryckesvanor i det lokalsamfund som de lever i. Socialisationen ungdomar emellan är således fast knuten till hela närmiljön, inkluderande vuxenvärlden. Dryckesritualerna är ett sätt att skapa stämning och känna gemenskap. Detta blir speciellt markant vid högtider av typen 17 Maj då alla samlas till firandet, och drickandet utgör en naturlig del av umgängesformerna. Av de ungdomar som deltog i undersökningen uppgav 21,8 % att de någon gång blivit utsatta för dryckespress. Att dricka symboliserade ändå i huvudsak självständighet, autonomi och spänning enligt ungdomarna i undersökningsgruppen. Den som inte är med om att dela dessa upplevelser faller utanför gemenskapen. NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 17, 2000 ( 5-6 ) 387

4 Att vänner och närmiljön påverkar hur legitimt berusningsdrickandet anses vara har studerats av Philip Lalander i Anden i flaskan. Alkoholens betydelse i olika ungdomsgrupper (Lalander 1998). Han konstaterar att ungdomstiden betecknas av ett identitetssökande i högre grad än andra tidsperioder i en människas liv. I detta identitetssökande rör sig de unga mer rörligt än vuxna mellan olika miljöer. På så vis tar de intryck från flere olika grupper och utformar därigenom sin identitet. Det egna förhållandet till alkohol formas under denna process. Att dricka eller inte dricka blir ett ställningstagande och en symbol som signalerar till omgivningen hur man ser på världen. Med ställningstagandet kan den unga också samtidigt ta avstånd från en vängrupp och närma sig en annan. Att dricka sig full kan vara en sådan symbolisk handling. Omvänt kan också nykterhet vara en handling med avsikt att välja sida och visa vart man hör. Lalander indelar i sin bok ungdomarna i dem som romantiserar kring alkoholen, måttlighetsdrickarna och helnykteristerna. Alla har ideal som de vill leva upp till. För de helnyktras del fanns i många fall en bakgrund i ett kristet hem och även ett kristet närsamhälle. För dem innebär livet som nykter och skötsam att de känner sig hemma i det samhälle de lever i. För de andra grupperna fanns också en känsla av hem, men det uttrycktes inte i totalavhållsamhet utan i antingen ett generöst drickande eller ett måttlighetsideal. Såväl drickande som avhållsamhet kan alltså utgöra ställningstaganden i förhållande till den dominerande kulturen. Margareta Norell och Claes Törnqvist har i undersökningen Berättelser om ruset. Alkoholens mening för tjugoåringar (Norell & Törnqvist 1995) funnit grupper som anammat det dryckesmönster som är utmärkande för den breda majoriteten, men också sådana grupper som vill ta avstånd från det dryckesideal som är utmärkande för majoriteten. Alkoholens plats i vardagssammanhangen är det tema som står i fokus i de beskrivningar som Norell och Törnqvist samlade in. De arbetande och studerande valdes för att representera den breda majoriteten medan de unga bohemerna, som kallades svarta folket p.g.a. sin kläd- och livsstil, valdes som seismografer för kulturella förändringsprocesser. Det svarta folket ställer sig utanför de vanliga svenska livsidealen. Visserligen dricker och festar de, i likhet med arbetande och studerande, men vill inte identifiera sig med några skötsamhetsideal eller idéer om att det går att festa bara på weekender. Livet är inriktat på umgänge och man vakar och sover helst sent in på dagen. Till skillnad från de arbetande och studerande, som i sina berättelser om alkohol till vardags identifierar sig med och legitimerar den stora arbetar- respektive borgerliga berättelsen och därmed beträder färdigt upptrampade spår, protesterar det svarta folket mot det konventionella sättet att leva och handskas med alkoholen till vardags. I boken Att komma för sent så tidigt som möjligt (Svensson & Svensson & Tops 1998) problematiserar författarna det mångfasetterade ungdomsbegreppet. Ungdomar utgör ingen homogen grupp som tänker och lever på samma vis. Det finns ingen enskild ungdomskultur, lika lite som det finns en enda vuxenkultur i den nordiska verkligheten av idag. Den nyskapande gruppen ungdomar kallar författarna eliten. Den grupp som alltid kommer ett steg efter och försöker efterlikna eliten kallas i sin tur anhängarkulturen. Den minst synliga gruppen är i allmänhet den största, av författarna kallad mainstream-kulturen. Förenklat sagt prioriterar den sistnämnda gruppen stimulans och underhållning som kommer utifrån, framom egen kreativitet. Rusmedelsproblematiken kommer in i bilden då eliten anammar en viss rusmedelskultur som en symbol för sitt varande. När sedan anhängarna väljer uttryck från elitkulturen finns risken att även den rådande rus- 388 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 17, 2000 ( 5-6 )

5 medelskulturen följer med. Det blir ett sätt att höra till gänget att använda en viss drog eller att dricka sig full. Det att ungdomar väljer en viss grupp och anammar dess vanor är enligt den finska ungdomsforskaren Airi Mäki-Kulmala (som citeras i boken) ett sätt att skilja sig från familjen. Hon hävdar att särskilda övergångsriter (rites de passages) från ungdom till vuxenvärlden har försvunnit och subkulturerna kommit i stället. Pojkarna i hennes undersökning (15-24 år) sade i högre grad än flickorna upp relationen med familjen och hade också svårare att sedan gradvis lämna den ungdomskultur de anammat för att integrera sig i vuxenlivet. Formell och informell kontroll Hilde Pape konstaterar i artikeln Alkohol - nei takk, i Guds navn (Pape 1999) att nyktra ungdomar som inte är kristna har minst vänner och också i övrigt lider av sämre mental hälsa än de ungdomar som experimenterar med olika slag av rusmedel. Kristna ungdomar, däremot, som avhåller sig från alkohol mår förhållandevis bra. Hennes undersökning baserade sig på intervjuer med norska ungdomar i åldern år. Pape har redan tidigare i sin doktorsavhandling Drinking, getting stoned or staying sober (Pape 1997) uppmärksammat att nyktra ungdomar mår sämre och har mindre jämnårigt umgänge. Varför de nyktra kristna ändå inte lider av isolation och ensamhet beror på att de ändå ofta har en anknytning till en torr ungdomsmiljö. Att däremot avstå från att dricka utan tillhörighet till någon särskild grupp med likasinnade vänner och bekanta leder till ett mindre socialt och stimulerande liv. Om närmiljön, vännerna och föräldrarna representerar en torr kultur är det socialt acceptabelt att inte dricka. Man blir inte en enstöring. Willy Pedersen har i boken Bittersøtt (Pedersen 1998) diskuterat hur vissa faktorer i näromgivningen påverkar åldern för alkoholdebut och hur detta i sin tur påverkar det fortsatta rusmedelsintaget. Faktorer som korrelerar positivt med tidig alkoholdebut är avsaknaden av normer i hemmet samt föräldrarnas och vännernas alkoholbruk. Enligt gjorda undersökningar medför tidig debut en större konsumtion och mer problem i allmänhet. För att citera Pedersen: Jag tror att det sker något med en när man debuterar. Man förändras i egna och i andras ögon. Och det behöver inte vara alkohol det gäller. Man kan debutera med ett rån eller med att injicera narkotika; det centrala är att man gör det, att man överskrider gränsen. Sedan vad gäller speciellt cigaretter och alkohol, och delvis också hasch, är det dessutom av vikt att det sker tillsammans med andra. Det är den relativa positionen i förhållande till andra som har konsekvenser för självuppfattningen. Du blir en av dem som röker, dricker och/eller röker hasch. I en lite äldre finsk undersökning har Päivi Honkatukia (1992) studerat flickors socialisation i grupp. Hennes studie fokuserar inte primärt på socialisation via rusmedel utan hur tonårsflickor förhåller sig till brottslighet och hur socialisationen i gruppen ser ut. Undersökningen heter I guess you could say we re not as bad, och innehåller relevant kunskap också med tanke på de socialisationsriter som är förknippade med rusmedelsbruk. Honkatukia använder en indelning som baserar sig på Hermanssons (1988) teori om 1) föräldraorienterade ungdomar, 2) kamratorienterade ungdomar och 3) omvärldsorienterade ungdomar. Undersökningsmetoden är temaintervjuer. De mest balanserade och välfungerade flickorna med goda relationer till såväl vänner som föräldrar finns i kategorin omvärldsorienterade ungdomar. Föräldrarnas kontroll var starkast i den första kategorin och minst i den grupp som såg vännerna som viktigare än familjen. Föräldrarnas kontroll påverkade NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 17, 2000 ( 5-6 ) 389

6 speciellt flickornas inställning till alkohol. De flickor som hade tydliga och klara regler drack minst. Överlag tog flickorna avstånd från att berusa sig. I en senare studie, Gender, social control and crime. The conforming behaviour of girls (Honkatukia 1998), som bl.a. bygger på den föregående undersökningen, har Honkatukia studerat speciellt hur den formella och informella kontrollen påverkar kvinnors benägenhet att ta avstånd från att begå brott och införliva de normer som samhället uppställer. Till dessa normer hör att inte tappa kontrollen och inte bli berusad. Enligt Honkatukia kan kvinnors avståndstagande från ett asocialt och kriminellt liv förklaras såväl med bristen på makt som med den skam som förknippas med kvinnor som går emot samhällets principer. Honkatukia identifierade fyra beteenden som definierar det som anses kvinnligt och således reproducerar och upprätthåller stereotypiska kvinno- respektive mansideal. De fyra beteendenormerna var förknippade med: den biologiska kvinnligheten, kvinnans sexuella rykte, kvinnan som ett kollektiv person vars socialisation är fast förknippad med den upplevda platsen och positionen i kollektivet samt uppfattningen om att asocialt leverne och kriminalitet icke är kvinnliga egenskaper. Kvinnor som berusar sig eller använder droger strider mot flera av samhällets kvinnoideal och därför avstår det stora flertalet kvinnor att överskrida de tillåtna gränserna. Normsystemet bidrar således till att förstärka de beteenden som är utmärkande för detta kvinnoideal och kan ge en förklaring till varför det fortfarande till största delen är män som begår brott och även använder mest rusmedel. Skolans och lärarnas roll Skolan är en arena där olika former av rusmedelsförebyggande arbete görs. I vilken grad verksamheten involverar elever i informationsverksamheten varierar. Bergensprojektet Unga og rusmidler beskrivs av Britt Unni Wilhelmsen (1996) som ett projekt vars syfte var att reducera det experimentella alkoholbruket bland åringar. Eleverna deltog själva i utformningen av programmet. I smågrupper diskuterade ungdomarna lokala dryckestraditioner och alternativ till alkoholbruk i den egna åldersgruppen. En hemuppgift var att undersöka andra viktiga personers attityder till alkoholbruk bland åringar. Avsikten var att få fram vilka sociala normer för alkoholbruk som existerar i lokalmiljön och att om möjligt bekräfta hypotesen om att restriktiva dryckesnormer hos nära personer kan reducera ungdomars alkoholbruk. Klasserna hade som uppgift att utveckla en strategi för att säga nej tack till alkohol när de är år gamla. Som avslutning på projektet presenterade ungdomarna ett budskap till yngre elever, föräldragrupper och andra rådgivare. Lärarnas intresse av att medverka påverkade utfallet. Elevernas eget engagemang blev i själva verket ofta lärarstyrt, vilket inte gjorde det möjligt att säga så mycket om hur elevinfluensen påverkade projektet. En klar rollfördelning mellan lärare och elever gav de bästa resultaten. Resultaten visade att lärarnas engagemang i frågorna är av avgörande betydelse för hur väl ungdomarna fördjupade sig i arbetet. Ett exempel på litteratur som visar på kommunikationsproblem mellan vuxna och ungdomar i skolmiljön publicerades år Jaana Jaatinen m.fl. har i antologin Huumeet ja kouluyhteisö (Drogerna och skolgemenskapen) (Jaatinen et al. 1998) beskrivit lärarnas och elevernas förmåga att tillsammans tackla drogproblemet i en skola där det uppenbarade sig problem i mitten av 1990-talet. I en analys av intervjumaterialet framkom att det i kommunikationen lärare och elever emellan finns aspekter som förstärker hindren för att observera och identifiera drogbruket. Därigenom uppstår en klyfta i kommunikationen 390 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 17, 2000 ( 5-6 )

7 som gör att den unga lämnas ensam. Den här kommunikationsklyftan uppstår som ett resultat av en skolvardag präglad av övervakning och kontroll, misstänksamhet och tvivel. Det vore därför enligt författarna viktigt att kommunikationen hålls levande, så att man inte mister all förmåga till samarbete då det uppstår problem. Ett annat problem är att skolans resurser inte i dagens läge räcker till att tackla de problem som uppstår. Ungdomarna själva nämner skolhälsovården som en viktig aktör ifall det behövs hjälp. I många skolor har dock just skolhälsovården skurits ner under hela 1990-talet. Sammanfattning Man har i ett antal aktuella nordiska studier kring alkohol betonat föräldrarnas och andra vuxnas betydelse som rollmodeller. Ur forskningen ovan framkommer ändå att de vuxna som omger ungdomarna inte själva är överens om hur de skall agera som förebilder, eftersom deras eget förhållande till alkohol är ambivalent. Droger är ett mer okänt kapitel i de flesta nordiska miljöer. På basen av det kan man anta att vuxna mer enhetligt ställer sig negativt till droger. Nackdelen är då att ungdomar helst inte uppsöker föräldrar då drogbruk är involverat, vilket beskrevs ovan i rapporten Party, utanförskap och stress (2000). Att bli fast för att man använt droger förknippas med rädsla och mer specifikt en rädsla för att man inte har uppfyllt de krav och förväntningar som föräldrarna har uppställt. Därför söker sig många ungdomar hellre till andra vuxna, t.ex. fritidsledare. Ungdomarna efterfrågar mer kunskap och insikt hos de vuxna. Unga flickor uppges uppleva mer stress och krav på sig än pojkar i samma ålderskategori. Bland de flickor som intervjuades i den svenska utredningen hade speciellt tablettmissbruket ökat. I undersökningarna ovan kommer det flera gånger fram att ungdomar behöver vuxna och att det är de vuxna som skall ställa upp vissa spelregler. Det vore ändå att ge en alldeles för förenklad bild att tänka sig att ungdomar ser på vuxna som sina förebilder och att det bara gäller att förbättra de vuxnas vetskap och auktoritet för att nå en bättre kommunikation ungdomar och vuxna emellan. I det verkliga livet är det strävan att bli fri från det de vuxna representerar som förknippas med ungdom. Känslan av berusning kan symbolisera avstånd från föräldrarna och den breda majoriteten. Men inte heller här kan man generalisera. Det går inte att tala om en enhetlig ungdomskultur där alla bara strävar till att göra revolt. Viktigt verkar i alla fall vara att dialogen mellan ungdomar och vuxna hålls levande. Såsom i många andra saker här i livet tycks okunskapen vara ett stort hinder i kommunikationen mellan ungdomar och vuxna. Ungdomarna tar sina förebilder från vitt skilda grupper, vilket också påverkar deras val ifråga om att använda eller låta bli att använda rusmedel. Vuxnas vetskap om dessa världar kan vara bristfällig. Ett annat hinder är antagligen de höga förväntningar som ungdomar upplever att föräldrarna har på dem. Detta i sin tur leder till ett dolt bruk från ungdomarnas sida och till att kommunikationen till föräldrarna och övriga vuxna upphör. I detta skede kommer andra influenser in i ungdomarnas liv. Därför måste även ungdomarnas interaktion med varandra samt det samspel som sker i t.ex. skolan eller på fritiden beaktas för att ge en heltäckande bild av socialisationen in i vuxenlivet. Närmiljön kan inte ses snävt, liksom inte heller de grupper och de beteenden som finns representerade i miljön. Snarare bör hela den mångfald som finns representerad tas i beaktande då rusets innebörd i olika grupper och samhällen studeras. En särskild grupp som gärna kunde stude- NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 17, 2000 ( 5-6 ) 391

8 ras mer är unga kvinnor. Av intresse är att fördjupa den kunskap som finns om hur flickornas socialisation i förhållande till rusmedel ser ut. Flickorna känner sig idag mer angstfyllda än jämnåriga pojkar och upplever också att förväntningarna på dem är stora. De accepterade beteenderamarna tycks fortfarande vara snävare för flickor än för jämnåriga pojkar och felsteg t.ex. i form av att berusa sig accepteras sålunda inte i lika stor utsträckning. Flickor vill gärna uppge att de har kontroll över situationen eftersom det är det accepterade beteendemönstret. Karin Helmersson Bergmark (2000) har uppmärksammat genusskillnader i hur kvinnor och män upplever, och framför allt tolkar berusning. Det finns enligt henne en koppling mellan sexualitet och berusning som ger utrymme för olika tolkningar av upplevd berusning och verklighet. Man kan bl.a. fråga sig om inte unga kvinnor och flickor lika väl som pojkar upplever en kollektiv gemenskap i att berusa sig tillsammans, men ogärna framhåller att de vill bli fulla eftersom det förknippas med att mista kontrollen? Kvinnorna eller flickorna kan själva vara omedvetna om den kontroll som omger dem eftersom så mycket av normerna är djupt inrotade i vår kultur och beteendemönstren anammas i ett mycket tidigt skede av socialisationen in i vuxenvärlden. Att kvinnor är bundna av samhällets normsystem, i bemärkelsen av att vara mindre emanciperade än männen, är emellertid bara ett sätt att illustrera verkligheten. Socialisationen och anpassningen till samhällets normsystem behöver nämligen inte ses som något negativt i sig, även om så ofta görs. Egenskaper som förknippas med kvinnlighet, såsom förmågan att anpassa sig, känna empati samt att förhålla sig till omvärlden utgående från de relationer man har, är i själva verket de egenskaper som gör att kvinnor ofta klarar sig socialt bättre. Istället för att betrakta dessa egenskaper som negativa och därmed betrakta kvinnor som mer osjälvständiga, behöver vi eventuellt ett nytt sätt att se på dessa beteendeformer. Inte minst ur forskningssynvinkel är det ändamålsenligt eller ens önskvärt att tiga om detta. Bl.a. Rosenberg (1999) har konstaterat att istället för att idealisera den frihet och därmed också ansvarslöshet som förknippas med manlighet kunde empati, omsorgs- och relationsegenskaper få en mer framträdande plats i samhället i stort. LITTERATUR Adalbjarnardóttir, S. (1998): Muntligt inlägg på NAD-seminariet Ungdomskultur, prevention och droger i Danmark 1998 Abrahamson, M. (1999): Vardagligt tal om ungdomar och alkohol. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift 16 (2): Helmersson Bergmark, K. (2000): Rusets mening för svenska kvinnor och män. Muntligt inlägg på Nordiskt samhällsvetenskapligt rusmedelforskarmöte i Island. Behandling - system och förändringar i Norden, 2000 Henriksen, Ø. & Sande, A. (1995): Rus, fellesskap og regulering. Oslo: Kommuneforlaget Honkatukia, P. (1992): I guess you could say we re not as bad. Helsinki: Oikeuspoliittinen tutkimuslaitos Honkatukia, P. (1998): Gender, social control and crime. The conforming behaviour of girls. Helsinki: Oikeuspoliittinen tutkimuslaitos Holmila, M. & Haavisto, K. (1997): The Young and Alcohol. In: Holmila, M. (Ed.): Community Prevention of Alcohol Problems. London: Macmillan Press Ltd. Jaatinen, J. & Kaukonen, O. & Warsell, L. & Halmeaho, M. & Ahola, R. (1998): Huumeet ja kouluyhteisö. Konstruktionistinen tapaustutkimus (Drogerna och skolgemenskapen. En konstruktionistisk fallstudie). Stakes tutkimuksia 91. Helsinki: Stakes Lalander, P. (1998): Anden i flaskan. Alkoholens betydelse i olika ungdomsgrupper. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposium Norell, M. & Törnqvist Claes (1995): Berättelser om ruset. Alkoholens mening för tjugoåringar. 392 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 17, 2000 ( 5-6 )

9 Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposium Pape, H. (1999): Alkohol - nei takk, i Guds navn. Kristentro og alkoholbruk blant norsk ungdom. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift 16 (6): Pape, H. (1997): Drinking, getting stoned and staying sober. Oslo: Universitetet i Oslo Party, utanförskap och stress (2000) Diskussionspromemoria nr. 4. Narkotikakommissionen i Sverige Pedersen, W. (1998): Bittersøtt. Oslo: Universitetsforlaget AS Rosenberg, T. (1999): Den kvinnliga fyllan. Alkohol, kön och frihetens tvetydighet. Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift 16 (3): Sande, A. (2000): Om meningen med rusmiddelbruk sett gjennom russefeiringen som et ritual. Universitetet i Tromsø, sosialantropologisk institutt. Rapport nr Høgskolen i Bodø Svensson, B. & Svensson, J. & Tops, D. (1998): Att komma för sent så tidigt som möjligt. Om prevention, ungdomskultur och droger. NAD-publikation Nr 34. Helsingfors: NAD Wilhelmsen, B-U. (1996): Unga og rusmidler I: Pedersen, W. & Waal, H. (red.): Rusmidler og veivalg. Oslo: Cappelen Akademisk Forlag, s NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 17, 2000 ( 5-6 ) 393

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Ungdomar och rusmedel - Förebyggande verksamhet för unga Jakobstad 7.5.2015 ULA

Ungdomar och rusmedel - Förebyggande verksamhet för unga Jakobstad 7.5.2015 ULA Ungdomar och rusmedel - Förebyggande verksamhet för unga Jakobstad 7.5.2015 ULA FM Maria Normann mariasaurus@gmail.com 19.5.2015 1 Idag: Vad är rusmedelsförebyggande? Begrepp Nivåer och målsättningar Teori

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Dryckesmotiv varför dricker man alkohol i Sverige?

Dryckesmotiv varför dricker man alkohol i Sverige? Sammanfattning Dryckesmotiv varför dricker man alkohol i Sverige? I detta kapitel studerades hur olika typer av dryckesmotiv är fördelade i befolkningen utifrån modellen Drinking Motive Questionnaire Revised

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Att förebygga användning av rusmedel

Att förebygga användning av rusmedel Att förebygga användning av rusmedel Anne Ahlefelt Ansvarig utbildare Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf 1+1+1=1 Elämä On Parasta Huumetta ry - Livet Är Det Bästa

Läs mer

Grupper, roller och normer

Grupper, roller och normer Grupper, roller och normer En grupp kan definieras som ett antal människor som alla känner samhörighet med varandra på något sätt. Människan är en social varelse och hon ingår i flera grupper i sitt liv.

Läs mer

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING Att vara förälder till en 3-åring Jag kan, jag vill, jag ska, jag törs. Att vara förälder till ett barn i denna ålder kan vara både roligt och krävande. Det är inte ovanligt

Läs mer

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Ungdomar Drickande & Föräldrar Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs

Läs mer

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter Charlotta Holmström Ungdomar och sex mot ersättning Varför är frågan om unga och sex mot ersättning

Läs mer

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan

Läs mer

Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar

Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar 1995 8 Stockholm 12 april Jonas Ring Brottsförebyggande rådet Dagens presentation Bakgrund till undersökningen

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma. Grundsyn/definition Fritidsgården skall vara en plats för trygga möten i en drogfri miljö mellan i första hand unga människor oavsett ålder, kön, funktionshinder, livsstil, etnisk bakgrund, politisk eller

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

AIK Fotboll. Alkohol- och drogpolicy samt handlingsplan. (Reviderad )

AIK Fotboll. Alkohol- och drogpolicy samt handlingsplan. (Reviderad ) AIK Fotboll 2018 Alkohol- och drogpolicy samt handlingsplan (Reviderad 2017-11-16 ) 1 Inledning AIK Fotboll anser att idrottsklubbar har ett ansvar att motverka bruk av alkohol och droger. AIK är en klubb

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSMILJÖ OCH T EKNIK TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-10-01 Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08 508 05 308 Dnr 500-474-2008 Sammanträde 28 oktober 2008 Till Hässelby-Vällingby

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Föräldrar är viktiga!

Föräldrar är viktiga! Allmän info om ÖPP i Skövde 27 september [1] Föräldrar är viktiga! Ett konkret exempel på hur tonårsföräldrar kan involveras i det alkoholoch drogförebyggande arbetet Vad är ÖPP? [2] ÖPP är en kunskapsbaserad

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Befolkningsmängd, 2011 Totalt Kvinnor Män 11 510 5 712 5 798 Befolkningsmängd efter ålder och kön Totalt Kvinnor Män 0-17

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Förebyggnu 2015-11-12 Innehåll Relevansen för det förebyggande arbetet att jobba med genus och jämställdhet Både utifrån utförande och innehåll

Läs mer

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Policy mot våldsbejakande extremism Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:392 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades

Läs mer

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

21 december 2015. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre bönen :

21 december 2015. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre bönen : Vittnesbörd från elever på upprättelseprogrammet bibelskolan Jesus Helar och Upprättar läsåret 2015 2016 i Church of the Glory of God i Minsk Vitryssland. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN GÄLLANDE FÖREBYGGANDE INSATSER BLAND UNGDOMAR GENOM LOKALA FÖRÄLDRAVANDRINGAR I FARSTA

PROJEKTANSÖKAN GÄLLANDE FÖREBYGGANDE INSATSER BLAND UNGDOMAR GENOM LOKALA FÖRÄLDRAVANDRINGAR I FARSTA S FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR FÖRSKOLA, FRITID OCH KULTUR SID 1 (5) 2007-03-02 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm PROJEKTANSÖKAN GÄLLANDE FÖREBYGGANDE

Läs mer

Ungdomskulturer och subkulturer

Ungdomskulturer och subkulturer MEDDELANDE Ungdomskulturer och subkulturer Under 23-26 april var Centrum för alkohol- och drogforskning (SoRAD) vid Stockholms universitet värd för ett tematiskt forskarmöte inom Kettil Bruun Society.

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Bra uteliv - för unga

Bra uteliv - för unga Bra uteliv - för unga Uteliv = Öppna mötesplatser Alla platser unga kan tänka sig vistas på under sin fritid Varför är utelivet viktig? Bidrar till ungas utveckling och identitetskapande Träffa nya människor

Läs mer

FÖREBYGGANDE RUSMEDELSARBETE I SKOLORNA UNGA VÅRDNADSHAVARE SKOLPERSONAL. Föräldrakväll. Dalsbruks skola Katarina Rehnström

FÖREBYGGANDE RUSMEDELSARBETE I SKOLORNA UNGA VÅRDNADSHAVARE SKOLPERSONAL. Föräldrakväll. Dalsbruks skola Katarina Rehnström FÖREBYGGANDE RUSMEDELSARBETE I SKOLORNA UNGA VÅRDNADSHAVARE SKOLPERSONAL Föräldrakväll Dalsbruks skola 15.3.2017 Katarina Rehnström Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf Föreningen arbetar i hela Finland

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Elevens utvecklingsmål

Elevens utvecklingsmål Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (7) s utvecklingsmål Hämtad från Eiraskolan Uppdaterad: 2017-06-29 Hur elevens progression ser ut i förmågorna Samarbete Ansvar Självtillit Kommunikation Samt

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Förebygg.Nu 2015. Britt Fredenman, Projektledare KSAN, BellaNet

Förebygg.Nu 2015. Britt Fredenman, Projektledare KSAN, BellaNet å å ä Förebygg.Nu 2015 Britt Fredenman, Projektledare KSAN, BellaNet KSAN:s verksamhet Informationsmaterial/Kampanjer Konferenser/Seminarier Projekt Utbildning Följa och stödja forskning Samarbete med

Läs mer

Antaget av Fullmäktige [Välj datum]

Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Alkohol- och drogpolicy Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Innehåll Innehåll... 2 Kapitel 1: Inledning... 3 Kapitel 2: Allmänna principer... 3 Kapitel 3: Ansvar... 4 Kapitel 4: Åtgärder... 5 2 Kapitel

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Om mig. Metod och resultat

Om mig. Metod och resultat Om mig Metod och resultat 2014-2018 Program 13.15 Välkomna 13.20-13.55 Om mig-resultat 2014-2018 Emma Hjälte, Region Östergötland. 13.55-14.10 Värgårdsskolans arbete med resultat från Om mig Tobias Siverholm,

Läs mer

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009

Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning I den kontinuerliga utvärderingen av Terapikolonier

Läs mer

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Det händer nu och då att vi ställer oss frågan: Hur kunde det bli så i det och det sammanhanget. Vad var det som gjorde att det inte blev som vi tänkt

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Om mig. Länsrapport

Om mig. Länsrapport Om mig Länsrapport www.regionostergotland.se Om mig är Östergötlands länsgemensamma webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som har genomförts årligen sedan hösten. Enkäten är ett samarbete mellan länets

Läs mer

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016 Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 7 och 16 Stadens barn och ungdomar I Göteborg bor cirka 1 barn och ungdomar mellan -19 år Cirka 5 av dem är -19 år Ytterligare 5 invånare är mellan 19-25

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson

Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson Arbetsplats/Projektdeltagare: Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson Val av frågeställning/medborgarprocess Blir pojkar gynnade i kommunens arbete för att

Läs mer

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006 Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006 För Terapikolonier AB Anna Johansson och Peter Larsson Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten

Läs mer

Alkohol, unga och sexuellt risktagande

Alkohol, unga och sexuellt risktagande Alkohol, unga och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Bredström, Anna (2008) Safe

Läs mer

Ungdomars psykiska mående

Ungdomars psykiska mående Ungdomars psykiska mående Elina Hermanson MD, Barn- och ungdomsläkare Hanaholmen 10.10.2013 Kärlek Känslan av att vara behövd Gruppens acceptans Diskurs om.. I. Ungdomens utvecklingsuppgifter II.Ungdomens

Läs mer

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Hej! Det du håller i din hand är en hjälp till hur man som förening kan arbeta mot tobak. Det är många olika krafter som drar i våra barns uppmärksamhet -

Läs mer

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Hemma hos oss: Storebror: Varifrån kommer begreppet curlingföräldrar. Mamman förklarar. Lillebror: Aj sådär så att

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

TONÅRSTIDEN TONÅRSTIDEN

TONÅRSTIDEN TONÅRSTIDEN TONÅRSTIDEN TONÅRSTIDEN TONÅRSTIDEN Vägledning Avsnittet består av många teman. Det beskriver hur det är att vara ung och lägger fokus på droger, sexualitet samt inflyttade ungdomars förmåga att anpassa

Läs mer

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Insatser mot cannabis - 27 februari

Insatser mot cannabis - 27 februari Insatser mot cannabis - 27 februari Drogvaneundersökning i hela Västra Götaland Samverkan med CAN Totalundersökning i åk 9 och gymnasiets år 2 11 768 i åk 9 och 12 191 elever i gym 2 Alkoholkonsumenter

Läs mer

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Laura Andreea Bolos I denna rapport har jag försökt ge en sammanfattning av de två dagar som jag har spenderat i Stockholm på Ungdomsstyrelsens Rikskonferens.

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

FOKUSOMRÅDE. Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna. 30 januari 2018

FOKUSOMRÅDE. Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna. 30 januari 2018 Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna 30 januari 2018 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument

Läs mer

Ungdomars och föräldrars röster och behov i det drogförebyggande arbetet

Ungdomars och föräldrars röster och behov i det drogförebyggande arbetet Ungdomars och föräldrars röster och behov i det drogförebyggande arbetet Anna William-Olsson och Therese Holmkvist Stockholms stad The Capital of Scandinavia Kontexten, delprojektet Ungdom i storstad 2012-2015

Läs mer

Nollmätning om ny frivillighetsbaserad lagstiftning 2018

Nollmätning om ny frivillighetsbaserad lagstiftning 2018 Nollmätning om ny frivillighetsbaserad lagstiftning 2018 Matador Kommunikation / Brottsoffermyndigheten Juli 2018 Anett Finch Om undersökningen Nollmätning om ny frivillighetsbaserad lagstiftning 2018

Läs mer

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck BOXHOLMS KOMMUN Barn-och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck Skriven av Boxholms skolkuratorer i samarbete med Socialtjänsten 2012-09-06

Läs mer

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Niklas Odén Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet Rökte varannan svensk man Rökte varannan 15 åring Unga tjejer går om unga killar Rökfria

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

VANDAUNGDOMARNA OCH DERAS FRITID EN UNDERSÖKNING OM HOBBYER, VÄNNER OCH TVÅSPRÅKIGHET I VANDA

VANDAUNGDOMARNA OCH DERAS FRITID EN UNDERSÖKNING OM HOBBYER, VÄNNER OCH TVÅSPRÅKIGHET I VANDA VANDAUNGDOMARNA OCH DERAS FRITID EN UNDERSÖKNING OM HOBBYER, VÄNNER OCH TVÅSPRÅKIGHET I VANDA EN UNDERSÖKNING OM VANDAUNGDOMARNAS FRITID Ungdomsarbete kommer i många former: som öppna ungdomsgårdar var

Läs mer

Skolan som arena för ANDT-prevention

Skolan som arena för ANDT-prevention Skolan som arena för ANDT-prevention Utvärdering av kontraktsmetoden Johanna Hulldin & Susanna Geidne Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Syfte Att förbättra kunskapsbasen

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8. 00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning

Läs mer

TÄNK OM frågor och svar

TÄNK OM frågor och svar TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det

Läs mer