Innehåll. Sammanfattning 3. 1 Inledning Bakgrund Syfte Omfattning Organisation 6

Transkript

1

2 Innehåll Sammanfattning 3 1 Inledning akgrund Syfte Omfattning Organisation 6 2 eskrivning av området samt tidigare utförda saneringsåtgärder och undersökningar Nuvarande förhållanden Verksamhet under T Kemi-perioden Utförda saneringsåtgärder Undersökningar utförda efter utförd sanering 12 3 Genomförande Provtagningsplan Jordprovtagning Installation av provtagningsrör Avvägning och inmätning Grundvattenprovtagning Undersökning av ledningar och brunnar Provgropsgrävning Fältanalyser Provhantering Laboratorieanalyser Datalagring Utvärdering 23 4 Resultat edömningskriterier Jordanalyser Grundvattenanalyser runnar och ledningsnät Avrinningsförhållanden Kompletterande analyser 39 5 edömning Generella förhållanden Området vid betsvämmorna Området vid den tidigare huvudbyggnaden Området med betrännor etkulverten Övriga områden Sammanfattande bedömning 54 T Kemi Efterbehandling 1 (57)

3 Referenser 56 ilagor 1 orrprotokoll 2 Provtagningspunkter, jord och grundvatten. 3 Grundvattennivåer, ledningar, brunnar. 4 Klassning med hänsyn till föroreningsinnehåll i jord. 5 Klassning med hänsyn till föroreningsinnehåll i grundvatten. T Kemi Efterbehandling 2 (57)

4 Sammanfattning Som ett led i planeringen av efterbehandlingsarbetena vid T Kemi, Teckomatorp har kompletterande undersökningar utförts inom den södra delen av T Kemi- området under sommaren Undersökningarna har utförts med syfte att klarlägga behovet av saneringsinsatser i byggnader och övriga delar av området. Resultaten redovisas i två rapporter: En avseende de yttre delarna av området inklusive byggnader (denna rapport) och en avseende Lans Mekaniska Verkstad (SWECO VIAK, 2007b). Undersökningarna har omfattat provtagning av jord genom skruvprovtagning och provgropsgrävning, installation av grundvattenrör och provtagning i dessa, undersökning av avlopps- och dagvattenledningar samt analys av jord- och grundvattenprov. Jord- och grundvattenanalyserna jämförs mot bedömningskriterier, som utgår från de platsspecifika riktvärden som framtagits under projektets huvudstudie. Vid bedömning av föroreningssituationen nyttjas även analysresultat från tidigare utförda provtagningar. Undersökningarna visar att föroreningar som härrör från T Kemiperioden förekommer i betydande halter inom i huvudsak fyra områden, nämligen området vid betsvämmorna, området vid den tidigare huvudbyggnaden, området med betrännor samt betkulverten. Föroreningarna är av sådan omfattning att saneringsåtgärder bedöms som erforderliga om uppställda åtgärdsmål ska uppnås. Vidare har föroreningar påvisats på några ytterligare platser, men i väsentligt mindre omfattning. Saneringsåtgärder bör utföras vid i första hand en av dessa, nämligen vid en mindre betsvämma belägen vid järnvägen. T Kemi Efterbehandling 3 (57)

5 1 Inledning 1.1 akgrund Som ett led i den planerade efterbehandlingen av T Kemiområdet i Teckomatorp har det södra området, där T Kemis produktions- och lagerlokaler var belägna, undersökts för bedömning av föroreningsförhållanden och som underlag för beslut om saneringsåtgärder. Läget för det södra undersökningsområdet framgår av Figur 1. Figur 1. Översiktskarta över T Kemi-området med områdesindelning. Undersökningarna som redovisas i denna rapport har utförts inom det som benämns yttre området. Parallellt med dessa undersökningar har undersökningar även utförts i Lans Mekaniska Verkstad A, som är belägen inom det södra området. Undersökningarna i verkstadslokalerna redovisas i separat rapport (SWECO VIAK, 2007b). Det bör framhållas att de i figuren angivna områdena (södra och norra) avviker i omfattning i förhållande till det undersökningsområde som anges i huvudstudierapporten. Det senare omfattade även områden framför allt väster om södra och norra området, som enligt senare bedömningar inte anses vara påverkade av föroreningar från T Kemi. Viss utökning av det södra undersökningsområdet har dock gjorts mot öster för att inkludera möjliga lagerytor, som kan ha använts av T Kemi. T Kemi Efterbehandling 4 (57)

6 Det södra området hyste, som nämnts ovan, produktions- och lagerlokaler för T Kemi. Omfattande undersökningar och saneringsåtgärder utfördes under slutet av 1970-talet, men senare undersökningar har visat att rester av föroreningar förekommer på olika platser inom området. I huvudstudien för efterbehandlingsprojektet (SWECO VIAK, 2004) konstaterades att kvarvarande föroreningar finns ställvis inom södra området, men att påverkan generellt sett är låg. I utredningen framhölls att det är angeläget att kontroller av föroreningssituationen utförs mot bakgrund av att området nyttjas för olika typer av verksamheter, och att dessa kontroller utförs som ett led i den efterföljande genomförandefasen. 1.2 Syfte Syftet med undersökningen har varit att klarlägga behovet av åtgärder genom att komplettera tidigare utförda undersökningar inom området med ytterligare provtagning av jord och grundvatten. 1.3 Omfattning Undersökningarna har omfattat följande moment: etongprovtagning genom kärnhålsborrning i 3 punkter Jordprovtagning genom skruvborrning i 91 punkter Provgropsgrävning (11 provgropar), med jordprovtagning Laboratorieanalys av utvalda jordprov (115 st) Installation av provtagningsrör för grundvattenprovtagning i 33 punkter Provtagning av grundvatten (32 punkter) inkl nivåmätning Fältanalyser av grundvatten (syre, ph, redox, konduktivitet) Undersökning av brunnar och filmning av ledningssystem Vattenprov från provgropar, brunnar och ledningar (4 st) Redovisning och bedömning av erhållna resultat (inklusive resultat från tidigare undersökningar) i föreliggande rapport Som nämnts ovan har provtagning och analyser av jord och grundvatten utförts även i byggnader inom Lans Mekaniska Verkstad. Dessa resultat redovisas i särskild rapport (SWECO VIAK, 2007b), men resultaten beaktas i relevanta delar i den totala bedömningen av T Kemi Efterbehandling 5 (57)

7 flödesförhållanden och föroreningssituationen inom övriga delar av det södra området. 1.4 Organisation Personal från SWECO VIAK, Malmö har ansvarat för framtagning av provtagningsplan samt provtagning, sammanställning av analysresultat samt redovisning. Personal från Ramböll Sverige A har ansvarat för borrningar, installation av grundvattenrör samt inmätning av provtagningspunkter. Vägverket Produktion, som ansvarar för saneringsentreprenaden inom det södra området, har utfört kärnborrning i betonggolv samt återställning av borrpunkter där grundvattenrör inte har installerats. De har även medverkat vid skruvborrning med handburen utrusning när extrapersonal behövts. De har dessutom tillhandahållit skyddsutrustning såsom kemikaliebeständiga engångsoveraller, handskar och filter till gasmask. Videofilmning och rensspolning av spill- och dagvattenledningar har utförts av Puls A. Kemiska analyser har utförts av ALS Scandinavia A. T Kemi Efterbehandling 6 (57)

8 2 eskrivning av området samt tidigare utförda saneringsåtgärder och undersökningar 2.1 Nuvarande förhållanden Det södra området (undersökningsområdet) omfattar de områden där T Kemi bedrev produktion och lagerhållning (se Figur 1). Områdets yta uppgår till ca m 2. Inom området bedrivs idag olika typer av verksamheter. Dominerande verksamhet är den mekaniska verkstad (Lans Mekaniska Verkstad), som är belägen inom den centrala och östra delen av området. Vidare bedrivs bilskrotnings-, handels- och lagerverksamhet inom området. Nuvarande fastighetsgränser och verksamheter framgår av Figur 2. Norra området Teckomatorps Taktäckning A JTF Markentreprenad H Teckomatorps ilskrot Södra området Lans Mekaniska Verkstad A meter Figur 2. Översiktskarta över nuvarande verksamheter inom T Kemi-området. I samband med saneringen av T Kemiområdet revs stora delar av byggnadsbeståndet, men vissa lämnades kvar efter det att byggnaderna hade rengjorts. Nya byggnader har tillkommit som tillbyggnader till äldre byggnader vid Lans Mekaniska Verkstad och vid Teckomatorps ilskrot. De nuvarande verksamhetsutövarna bedriver verksamhet i byggnader, som under T Kemiperioden användes för de ändamål som anges i Tabell 1. T Kemi Efterbehandling 7 (57)

9 Tabell 1. yggnader som finns kvar från T Kemi-perioden samt deras tidigare och nuvarande funktion. Verksamhetsutövare Lans Mekaniska Verkstad JTF Markentreprenad Teckomatorps ilskrot Teckomatorps Taktäckning yggnadens funktion under T Kemiperioden Tapp- och formuleringslokaler (utgör del av verkstaden) Klorlager Färdigvaru- och emballagelager Pulverlager Den södra delen av undersökningsområdet genomkorsas av den kommunala spillvattenledningen som avleder spillvatten från Teckomatorp. Ledningens läge framgår av ilaga 3. Stora delar av området är gräsbevuxna. Sammanhängande större gräsytor finns i den södra delen samt längst österut. Även området närmast järnvägen är i huvudsak gräsbevuxet. I den norra delen av undersökningsområdet, kring befintliga verksamheter, är ytorna i huvudsak hårdgjorda (grus- eller asfaltsbelagda). På flera ställen finns olika typer av anläggningskonstruktioner kvarlämnade under mark. I främst de centrala delarna förekommer ställvis betongkonstruktioner (härrörande från gamla betsvämmor) och ledningar samt gatsten och bärlager från äldre vägar under markytan. Inom det gräsbevuxna området söder om bilskroten och verkstaden finns rester av kvarlämnade av betrännor. Även en betongplatta har påträffats direkt under matjordslagret, troligen rester från tidigare lagerlokal (byggnad 12 enligt Figur 3). 2.2 Verksamhet under T Kemi-perioden Under T Kemi-perioden användes byggnaderna för den funktion som anges i Figur 3. Produktionen bedrevs huvudsakligen i den stora huvudbyggnaden, som dessförinnan varit produktionslokal för betsaft. yggnaden revs under år Tillverkningen av dinoseb uppges inte ha skett i huvudbyggnaden utan på den västra delen av betbryggan, där reaktionskärl hade placerats för ändamålet. T Kemi Efterbehandling 8 (57)

10 Figur 3. Översikt av byggnaderna under T Kemi-tiden (SWECO VIAK 2004). T Kemi nyttjade delar av det befintliga ledningssystemet från den tidigare saftstationen, men ledningsnätet kompletterades och byggdes ut efterhand. De två betsvämmorna, som anges på Figur 3, användes för magasinering och behandling av avloppsvatten. 2.3 Utförda saneringsåtgärder Omfattande saneringsåtgärder utfördes inom det södra området, framför allt under perioden Nedanstående beskrivning av utförda åtgärder utgör en sammanfattning av den beskrivning som ges i huvudstudierapporten (SWECO VIAK, 2004). Källhänvisningar ges i huvudstudierapporten. En omfattande kartering och identifiering av kemikalier och processavfall inom fabriksbyggnaderna utfördes av IVL under slutet av 1977 och början av I samband med karteringen av fabriken påträffades stora mängder kemikalieavfall på olika platser inom anläggningen. Även en underjordisk kulvert, som var fylld med ca 150 m 3 förorenat slam, påträffades mellan betsvämmorna och huvudbyggnaden. Den påföljande saneringen av fabriken utfördes i flera steg. Flytande avfall samlades i iordningställda tankar och fast avfall överfördes till fat. Avfallet mellanlagrades inom området i avvaktan på omhändertagande. T Kemi Efterbehandling 9 (57)

11 Förorenat vatten och slam fanns i betsvämmor, brunnar, bassänger, pumpstationer och ledningar. Slam och förorenat vatten sögs upp och omhändertogs, varefter anläggningskonstruktionerna renspolades. Efter kemikaliesaneringen dammsögs huvudbyggnaden och formuleringsbyggnaden invändigt. Huvudbyggnaden (6), formuleringsbyggnaden (5) och en byggnad under betbryggans västra del, där dinoseb hade förvarats, tvättades invändigt genom högtrycksspolning med varmvatten med tillsats av kaustiksoda. Även tankgården tvättades genom högtrycksspolning. Tvättvattnet samlades upp och renades i kolfilter. De byggnader, som inte var förorenade, revs, såldes eller lämnades kvar efter städning. Huvudbyggnaden, skorstenen och betbryggan revs, vilket skedde under februari-mars etbryggan samt vissa tillbyggnader till huvudbyggnaden revs med hjälp av grävmaskin, medan skorstenen och huvuddelen av byggnaden revs genom sprängning. Innan betbryggan revs utfördes håltagning i mellanväggar i betsvämmorna. etbryggan och betsvämmorna revs därefter ner till marknivå. etsvämmorna fylldes med rivningsmassor bestående av betong och järnskrot samt slutligen med schaktmassor. Även källare och kulvertar under fabriken revs och fylldes med schaktmassor, medan övriga kulvertar tömdes på eventuellt innehåll av processavfall och lämnades kvar. Tegel och betong från den rivna huvudbyggnaden deponerades inom ett avgränsat område norr om järnvägen. Mängden rivningsavfall som deponerades norr om järnvägen uppges ha uppgått till ca ton. Efter sprängning och bortforsling av huvudbyggnadens överbyggnad visade det sig att jordlagren under bottenplattan var förorenade av bl.a. dinoseb. Den förorenade jordmassorna under och i anslutning till fabriksbyggnaden grävdes därför upp och placerades inom norra området. Totalt rörde det sig om m 3. I schaktgropen placerades en s.k. sänkbrunn för pumpning av förorenat grundvatten. I samband med sanering av jordlagren under fabriksbyggnaden väcktes att misstanke att jordlagren under och i anslutning till två förrådsbyggnader (byggnad 7 och 12 enligt Figur 3) kunde vara förorenade. Misstanken bekräftades vid kontrollgrävningar. orttransport ombesörjdes av den förorenade jorden, som placerades inom norra området. T Kemi Efterbehandling 10 (57)

12 Fynd av kemikalier gjordes även inom områdets västra del i anslutning till betsvämmorna vid plats där tillverkning av dinoseb hade ägt rum. En mindre mängd förorenad jord (uppskattningsvis 10 m 3 ) jord schaktades upp och transporterades till norra området. Deponiområdet enligt Figur 3 grävdes ur och massorna placerades på norra området. Mängden uppges ha varit m 3. Inom det urschaktade området anordnades en sänkbrunn och återfyllnad skedde på samma sätt som under byggnaden. Kontrollgrävningar utfördes inom stora delar av det södra området för att lokalisera förorenade massor. Enligt IVL (1985) kontrollerades det område som redovisas i Figur 4. Tillgängliga handlingar ger dock ingen närmare information till vilka djup urschaktning utfördes eller vilka kriterier, t.ex. resthalter, som gällde för saneringen. Enligt uppgift utfördes grävningar normalt ner till orörda jordlager. Kontroll utfördes visuellt samt genom lukt. Stickprovtagning för kemisk analys uppges också ha utförts, men resultaten av dessa analyser har dock inte kunnat spåras. Samlingsbrunn S7 ( ( S5 S6 ( S4 ( S8 ( S3 ( S1 ( S2 ( meter Förklaring Områden som 1985 genomgrävts ned till orörd marknivå och där de förorenade jordmassornahar förflyttats till området norr om järnvägen. Nya jordmassor har anförskaffats för återfyllning. Förorenade markområden där de starkast förorenade jordmassorna har destruerats (IVL 1985). # Sänkbrunnar Figur 4. Genomgrävda jordlager och sänkbrunnar inom det södra området. Sammanlagt ca m 3 förorenade jordmassor transporterades från det södra till det norra området för slutdeponering. Som nämnts ovan anordnades s.k. sänkbrunnar för att samla upp förorenat grundvatten inom det södra området. Sammanlagt 8 T Kemi Efterbehandling 11 (57)

13 brunnar anordnades inklusive de två ovan nämnda (se Figur 4). runnarna sammanbands till en samlingsbrunn belägen intill brunn 7, varifrån det pumpades till den lilla dammen norr om järnvägen. Pumpningen från brunnarna styrdes av nivåvippor i varje brunn. Efterhand som föroreningshalterna i brunnarna inom det södra området sjönk togs brunnarna ur drift och under andra halvåret 1984 var endast brunn 4, 7 och 8 i drift. runn 8 hade då kopplats till det kommunala dagvattensystemet, eftersom det uppfordrade vattnet betecknades som rent. Syftet med brunnen var att torrlägga en källare i den intilliggande verkstadsbyggnaden.. Under de påföljande åren stängdes även brunn 4 och 7. Under 1986 påvisades förekomst av dinoseb, fenoxisyror och klorfenoler inom delar av nuvarande Lans Mekaniska Verkstad, vilket föranledde saneringsåtgärder inne i två av byggnadskropparna. De utförda saneringsåtgärderna redovisas i SWECO VIAK (2007b). 2.4 Undersökningar utförda efter utförd sanering Efter det att ovan beskrivna saneringsåtgärder genomfördes i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet har undersökningar av föroreningssituationen utförts inom södra området vid några tillfällen. De viktigaste undersökningarna (vid sidan om de nedan redovisade undersökningarna) framgår av Tabell 2. Tabell 2. Undersökningar utförda under perioden Undersökning (referens) Omfattning J&W, 1998 Provtagning av jord genom skruvprovtagning i 4 punkter samt grundvatten i 3 av dessa SCC, 2000 Provtagning av jord genom provgropsgrävning i 2 punkter och skruvborrning i 12 punkter samt provtagning av grundvatten i 4 av dessa punkter och i 3 befintliga provtagningsrör SWECO VIAK, 2003 Provtagning av jord genom provgropsgrävning i 10 punkter och genom skruvborrning i 6 punkter, varav 5 i byggnader.inventering av provtagningsrör, brunnar och ledningar. Undersökningarna som utfördes av J&W under 1998 fokuserades på det norra området, varför endast översiktlig provtagning utfördes inom det södra området. Scandiaconsults utredning 2000 syftade till att T Kemi Efterbehandling 12 (57)

14 komplettera J&W s undersökning inom båda delområdena, men framför allt att ge en mer heltäckande bild av föroreningsförhållandena inom det södra området. SWECO VIAK s undersökningar under 2003 var ämnade att komplettera föroreningsbilden inom delar som inte undersökts vid de två tidigare undersökningarna, men också att komplettera bilden där föroreningar påvisats. Resultat av jordanalyser från de utförda undersökningarna redovisas nedan. Vidare har kvarlämnade och intakta provtagningsrör för grundvatten nyttjas för förnyad provtagning. T Kemi Efterbehandling 13 (57)

15 3 Genomförande 3.1 Provtagningsplan Innan provtagningen påbörjades, upprättades en detaljerad provtagningsplan med utgångspunkt från ett underlag för provtagningsplan framtaget av SWECO VIAK (SWECO VIAK, 2007a). Detta underlag omfattar en sammanställning av tidigare utförda saneringsåtgärder och undersökningar inom det södra området. Provtagningsplanen bygger således på information från tidigare undersökningar. Där det har funnits information om förekomst av föroreningar har förtätningar gjorts för säkrare bedömning av föroreningarnas utbredning. Där det saknats information har nya provtagningspunkter fördelats mer eller mindre jämnt över ytan för att ge en bättre översikt över föroreningssituationen. Den ursprungligen upprättade provtagningsplanen har i allt väsentligt följts, men kompletteringar har gjorts efterhand som ny information tillkommit. 3.2 Jordprovtagning Jordprovtagning utfördes genom skruvborrning med geoteknisk borrutrustning i dimension 100 mm. Vid provuttagningen skrapades det yttersta skiktet av jorden bort innan jordprovet togs ut, för att undvika kontaminering från högre liggande jordlager som kan inträffa när skruven dras upp. Jordprov togs heller inte ifrån det material som låg närmast an mot skruven. Proven togs med ren provtagningskniv. Skruven rengjordes mekaniskt mellan varje borrhål. Prov uttogs som samlingsprov från lagerenheter med varierande mäktighet. Vid provtagningen har jordarter, färg och lukt dokumenterats. Tre inomhusborrningar har utförts med hjälp av borrbandvagn (två i bilskrotsbyggnad, en i kolfilterbyggnad). Eftersom byggnaderna är försedda med betonggolv har håltagning utförts genom kärnborrning i dimension 150 mm innan fortsatt borrning i underliggande jordlager kunnat utföras. En kompletterande borrning utfördes vid ett senare tillfälle och håltagning utfördes då genom kärnborrning i dimension 135 mm. Jordlagerföljderna redovisas i ilaga 1. Provtagningspunkternas läge framgår av ilaga 2. T Kemi Efterbehandling 14 (57)

16 orrningsarbetet utfördes under juni-juli v och 28, Kompletterande provtagning utfördes och Installation av provtagningsrör I 33 punkter har provtagningsrör för grundvatten installerats. Rören är utförda i PEH med dimension 40/50 mm. De är i botten försedda med filter med en längd av 2 m, som kringfyllts med filtersand. Ovanför filtret har återfyllning skett med bentonitblandad sand så att tätning erhållits mot kringliggande jordlager. Rören har inom körytor avslutats under markplan och försetts med lock eller körbar betäckning. Inom övriga ytor har rören avslutats ca 1 m ovan mark och försetts med lock. Provtagningsrörens lägen framgår av ilaga Avvägning och inmätning Provtagningspunkterna för jord och grundvatten samt provgroparna har mätts in med GPS i höjdsystem RH70 med bedömd noggrannhet i plan på ca 10 cm och i höjd på 2-3 cm. Inmätning av de övriga provgroparnas lägen har gjorts med hjälp av mätning från närmaste byggnadshörn eller övriga fasta installationer med en noggrannhet av 0,5-1,0 m. Innan grundvattenprovtagningen utfördes, mättes vattennivåerna i rören med kabelljuslod. Mätnoggrannheten bedöms uppgå till 1 cm. 3.5 Grundvattenprovtagning Grundvattenprov har tagits i 32 punkter. Före provtagning renspumpades rören noga med dränkbar batteridriven pump typ Gigant. Efter renspumpningen nedfördes en ny provtagningsslang i röret och via en slangpump kopplades till en flödescell (se avsnitt 3.8). Prov på vattnet uttogs efter det att stabila värden av fältparametrarna erhållits. Den dränkbara pumpen som användes vid renspumpningen sköljdes noga före användning. Vattenproven överfördes direkt till provtagningskärl av glas eller plast enligt laboratoriets anvisningar. 3.6 Undersökning av ledningar och brunnar Inom området finns ett stort antal markförlagda ledningar och brunnar. Flera av dessa har tagits ur bruk. Som underlag för under- T Kemi Efterbehandling 15 (57)

17 sökningarna, som redovisas nedan, har kommunens ledningskarta använts samt den rapport om ledningsnätet som togs fram av IVL i samband med de stora undersökningar som utfördes under av T Kemiområdet (IVL, 1978b). Vid inventering 2003 (SWECO VIAK, 2003) mättes nivå och konduktivitet i ett flertal brunnar och ledningar inom området. I december 2007 utfördes provtagning på flera ställen i dagvattensystemet (SWECO VIAK, 2007c). Undersökningar och provtagningar har utförts i följande omfattning. Inventering av ledningar och brunnar i fält med utgångspunkt från genomgång av befintliga ritningar och annan information, inklusive framgrävning av brunnslock (se Figur 5) Videofilmning (totalt ca 430 m) samt vid behov spolning av utvalda ledningar Provtagning av utvalda brunnar och ledningar (3 st) Figur 5. Framgrävning av brunnar 28 (i förgrunden) och Samlingsbrunnen (i bakgrunden). T Kemi Efterbehandling 16 (57)

18 För videofilmning valdes de ledningsavsnitt ut som bedömdes som mest intressanta för beskrivning av avrinningsförhållandena. De ledningar som videofilmades var en spillvattenledning och en dagvattenledning vid Lans Mekaniska Verkstad fram till anslutningen till de kommunala ledningarna samt en tryckledning mellan kolfilterhuset och den kommunala spillvattenledningen. Syftet var att undersöka ledningarnas skick och funktion, samt kontrollera kommunens ledningskarta. Varje ledning dokumenterades genom videofilmning och undersökningsprotokoll (Puls 2007a, 2007b), och utvärderades av SWECO VIAK. Alla ledningar fick spolas inför filmningen på grund av förekomst av slam i ledningarna. Vattenprov kunde därför inte tas i samband med filmningen. Det slam som förekom i ledningarna var inte åtkomligt för provtagning I Tabell 3 redovisas vilka objekt som undersökts. Objektens lägen framgår av ilaga 4. Vattenprovtagning inriktades på brunnar och ledningar som tidigare inte undersökts. Vattenprovtagning utfördes efter noggrann omsättning av vatten i brunnen eller ledningen, med en eldriven, dränkbar pump. Efter renspumpningen uttogs vattenprov med en batteridriven, dränkbar pump typ Gigant på samma sätt som vid grundvattenprovtagningen (se avsnitt 3.5). Tabell 3. Identifierade och undersökta objekt. Objektens lägen framgår av bilaga 3. Objekt efintlig avloppsledning efintlig dagvattenledning F d tryckavloppsledning Videofilmning (sträcka, m) Ja (195) Ja (195) Ja (38) Renspumpning / ledningsspolning Ja Vattenprovtagning Nej Nej Nej *) runn P1 Nej Ja Ja runn 28 Nej Ja Ja Samlingsbrunn Nej Nej (torrt) Nej runn S8 Nej Ja Nej Ledningar mynnande i 28 Dränledning mynnande i S8 Ja Saxåledningen bedöms utgöra brunnens huvudtillflöde Noggrann vattenomsättning i samband med brunnens avsänkning *) Vattenprovtagning december 2006, redovisades i SWECO VIAK (2007c). Nej Nej Ja T Kemi Efterbehandling 17 (57)

19 3.7 Provgropsgrävning Provgropsgrävning utfördes som komplement till tidigare utförd skruvprovtagning. Inom två delområden, området vid betsvämmorna och området strax nordost om byggnaderna på bilskrotsfastigheten, har totalt 11 provgropar grävts. Provgroparnas placering framgår av Figur 6. Jordlagerföljderna redovisas i ilaga 1. Fd. ets väm ma PG0701 PG0703 PG0702 Fd. etsvämm a PG0706 SN1 SN2 SN3 PG705 PG0704 SS1 SS2 SS3 SS4 SS5 SN4 SS6 SN5 PG0707 PG0708 PG0709 PG0710 SS7 SS8 SN6 SS9 PG0711 SS10 Figur 6. Provgroparnas (PG ) lägen. Syftet med provgropsgrävningen var att få en bättre överblick av föroreningsbilden vid betsvämmorna samt att få ökad kunskap om deras konstruktion och fyllnadsmassorna i svämmorna inför kommande saneringsåtgärder. På bilskrotsfastigheten var syftet att kunna avgränsa föroreningsutbredningen kring provpunkt Provgropsgrävningen utfördes med hjälp av grävmaskin. Massor som bedömdes som förorenade/kraftigt förorenade användes inte för återfyllnad. Dessa transporterades till norra T Kemi-området för lagring i väntan på omhändertagande. Inom bilskrotsfastigheten ersattes förorenade massor med externa rena massor. Jordprov togs med hjälp av provtagningsspade antingen ur grävskopan eller direkt ur provgropen efter det att yttersta skiktet av jorden skrapats bort före provuttagningen. Spaden rengjordes mekaniskt mellan varje provtagning. Prov uttogs som samlingsprov. Vid provtagningen dokumenterades jordarter, färg och lukt. Inom bilskrotfastigheten utfördes tre provgropar, PG (se Figur 7). Grävningen utfördes under augusti vecka 34-35, Då provgrop PG 0701 fylldes med inläckande dräneringsvatten, pumpades vatten upp före återfyllnad. Vattnet pumpades upp till en mobil T Kemi Efterbehandling 18 (57)

20 tank som placerades i anslutning till provgroparna, och undersöktes med avseende på klorfenoler, klorkresoler, fenoxisyror, dinoseb, petroleumkolväten och PAH. Då analysresultaten visade att vattnet var endast lågförorenat (jfr Tabell 11) släpptes det ut i dagvattennätet. Figur 7. Provgrop PG0702. Inom och i anslutning till betsvämmorna har åtta provgropar utförts, PG Grävningen utfördes under september vecka 36-37, Tre av provgroparna placerades i den västra delen av betsvämmorna (PG , se Figur 8). T Kemi Efterbehandling 19 (57)

21 Figur 8. Provgrop PG0706. I den mellersta delen utfördes fyra provgropar (PG ) och i den östra delen en provgrop (PG 0711, se Figur 9). Figur 9. Provgrop PG0711. T Kemi Efterbehandling 20 (57)

22 3.8 Fältanalyser Fältanalyser av grundvatten utfördes med en kombinationsinstrument typ Multiline P4 (WTW) vars mätelektroder monterades i en flödescell. Flödescellen kopplades direkt (utan kontakt med atmosfärisk luft) till provtagningspumpen. Instrumentet mäter vattnets konduktivitet, redoxpotential, syrehalt, ph och temperatur. Mätvärdena avlästes var 5:e minut, tills stabila värden erhölls. 3.9 Provhantering Uttagna jordprov förvarades i diffusionstäta påsar av nylon. Efter provtagning förvarades samtliga jordprov i frys fram till dess att proven skickades för analys. Jordproven transporterades i väskor med frysklampar, som tillhandhållits av laboratoriet. Grundvattenproven skickades för analys samma dag som de tagits. Proven transporterades i kartonger försedda med frysklampar. Provförpackningarna hämtades i Teckomatorp av ox Delivery, som även svarade för den vidare transporten till laboratoriets mottagningsställe i Täby. Proven transporterades under natten och ankom påföljande morgon till laboratoriet Laboratorieanalyser Generell strategi för urval av prov baserades på lukt- och synintryck, d.v.s. indikationer på föroreningsförekomst var styrande. Då indikationer saknades, valdes i första hand relativt ytliga prov (ca 1 m djup) ut för analys. I några punkter valdes även prov ut från större djup, för att bedöma vertikal utbredning. Vid kompletterande jordprovtagning, som gjordes i syfte att bedöma horisontell utbredning av påträffade föroreningar, valdes prov ut från ungefär samma nivå som vid den tidigare undersökningen. Vid provgropsgrävningen i området för betsvämmorna uttogs jordprov för analys på material från olika nivåer i, under och i anslutning till betsvämmorna för att få kunskap om föroreningsförekomsten i och kring dessa. I provgroparna på bilskrotsfastigheten uttogs jordprov som samlingsprov (avslutningsprov) i schaktväggar och schaktbotten. Grundvattenprov uttogs i samtliga nyinstallerade provtagningsrör (med undantag av ett rör, 0780, som inte gav tillräckligt med vatten). Ingen provtagning skedde i de äldre provtagningsrören. T Kemi Efterbehandling 21 (57)

23 Totalt analyserades 115 jordprov (inklusive jordprov från borrning och provgropsgrävning), 32 grundvattenprov och 4 vattenprov från brunnar, provgropar och dräneringsvatten. Samtliga prov analyserades med avseende på fenoxisyror, klorfenoler, klorkresoler och dinoseb. Analyserna av fenoxisyror omfattade följande ämnen: 2 (4-klofenoxy)propionsyra (4-CPP), 2,4,5-T, 2,4-D, 2,4-D, 2,4-DP (diklorprop), MCPA, MCPP (mekoprop). Klorfenolanalyserna omfattade olika klorfenoler med alla grader av klorering från mono- till pentaklorfenol. Klorkresolanalyserna omfattade 4- klor-2-metylfenol och 2-klor-6-metylfenol. Tretton prov har analyserats med avseende på dioxiner. Ett antal prov har valts ut från de yttre delarna av området, uttagna på mindre djup än 1 m under markytan, i syfte att kontrollera dioxinhalterna i ytliga jordlager i de perifera delarna av undersökningsområdet. Även fyra jordprov uttagna från provtagningspunkter där höga halter av klorfenoler, klorkresoler, dinoseb och/eller fenoxisyror har påvisats, har analyserats med avseende på dioxiner med anledning av kommande efterbehandlingsåtgärder (omhändertagande av massor). Ytterligare två prov har valts ut för dioxinanalys där övriga typer av föroreningar påvisats i halter som klassats som möjligtvis i behov av åtgärder enligt framtagna bedömningskriterier (gulmarkerade i ilaga 4) med syfte att klarlägga efterbehandlingsbehov i dessa områden. Några prov (3 jordprov och 4 vattenprov) har analyserats med avseende på alifatiska och aromatiska kolväten samt PAH, där indikationer på förekomst av olja noterats. Vidare har ett jordprov analyserats med avseende på tungmetaller. De tillämpade analysmetoderna redovisas i Tabell 4. Tabell 4. Tillämpade analysmetoder (ALS Analytica A, 2007). Ämne Metod Fenoxisyror 2 (4-klofenoxy)propionsyra och dinoseb Klorfenoler Metod baserad på DIN F14 Prov homogeniseras, behandlas i ultraljusbad med bl. a. hexan och derivatiseras med svavelsyra Mätning genomförs med GC-MS Mätning genomförs med HPLC Prov homogeniseras, behandlas i ultraljusbad T Kemi Efterbehandling 22 (57)

24 Klorkresoler Ämne Dioxiner och furaner Alifatiska och aromatiska kolväten samt PAH Metaller Metod med KOH/n-hexan, derivatisering med ättiksyraanhydrid Mätning genomförs med GC-MS Mätning genomförs med GC-ECD alternativt med GC-MS vid behov Soxhletextraktion med toluen samt ett flertal uppreningssteg. Mätning genomförs med GC-MS Extraktion med n-hexan för alifater >C10-C35, aromater >C10-C35 samt PAH Mätning genomförs med GC-MS, samt med head-space GC-MS för övriga parametrar Upplösning med mikrovågsugn i slutna teflonbehållare med salpetersyra och väteperoxid Mätning genomförs med ICP-AES och ICP- MS 3.11 Datalagring Information från tidigare och nya undersökningar har lagrats i T Kemi-projektets geo- och miljödatabas, som bl.a. omfattar en projektanpassad MS Access databas. Denna innehåller information om bl.a. provtagningspunkternas läge, jordlagerföljder, grundvattennivåer och analysresultat Utvärdering Uppgifter av geologi- och grundvattenförhållanden har kvalitetsgranskats och därefter förts in i geo- och miljödatabasen. De geologiska förhållandena överensstämmer i allt väsentligt med vad som beskrivits i huvudstudierapporten (SWECO VIAK, 2004). Jordlagerförhållandena har sammanställt i tabellform och redovisas i ilaga 1. Genom de utförda undersökningarna (med ett stort antal observationsrör för grundvatten) har en förhållandevis detaljerad bild av grundvattnets flödesförhållanden kunnat upprättas. Denna flödesbild redovisas i ilaga 4. T Kemi Efterbehandling 23 (57)

25 I denna rapport redovisas och kommenteras av de erhållna analysresultaten. Redovisningen innehåller dock bara uppgifter om summahalter av fenoxisyror, klorfenoler, klorkresoler och dioxiner. För uppgifter om fördelningen av olika ämnen i respektive ämnesgrupp hänvisas till geo- och miljödatabasen. De uppmätta halterna i jord och grundvatten jämförs nedan mot bedömningskriterier som beskrivs i kapitel 3.1. T Kemi Efterbehandling 24 (57)

26 4 Resultat 4.1 edömningskriterier I huvudstudien redovisas dels platsspecifika riktvärden som underlag för riskbedömning dels mätbara åtgärdsmål. De platsspecifika riktvärdena för industrimark, d.v.s. södra området, framgår av Tabell 5. Tabell 5. Platsspecifika riktvärden för industrimark inom T Kemiområdet (SWECO VIAK, 2004). Ämne Platsspecifika riktvärden mg/kg TS (dioxin ng/kg TS) 0-1 m 1-2 m > 2 m Summa klorfenoler Summa klorkresoler Summa fenoxisyror 0,3 0,5 1 Dinoseb 0,06 0,06 0,06 Dioxin (ng/kg TS) Åtgärdsmålen är identiska med de platsspecifika riktvärdena för jorddjup <1 m och 1-2 m. För jorddjup >2 m anges att reduktionen av föroreningen ska vara ca 80% samt summahalten i dräneringsvatten av klorfenoler, klorkresoler och fenoxisyror ska vara max 100 µg/l. I underlaget för provtagningsplan (SWECO VIAK, 2007a) redovisas ett förslag till kriterier för inledande bedömning av undersökningsresultaten baserat på halter enligt Tabell 6. Med utgångspunkt från påvisade halter görs en klassning av jord- och grundvattenproven i tre grupper (A, och C), vilka står för följande: A Sannolikt inte behov av åtgärder Möjligtvis behov av åtgärder C Sannolikt behov av åtgärder De åtgärdsbehov som åsyftas kan vara fördjupad undersökning eller saneringsåtgärd. T Kemi Efterbehandling 25 (57)

27 Tabell 6. Kriterier för inledande bedömning av påvisade halter. Djup (m u my) <1 >1 Grundvatten Ämne edömningskriterier. För jord halter i mg/kg TS (dioxin ng/kg TS). För grundvatten halter i µg/l. A C Summa klorfenoler < >10 Summa klorkresoler < >10 Summa fenoxisyror <0,2 0,2-0,6 >0,6 Dinoseb <0,05 0,05-0,1 >0,1 Dioxin (ng/kg TS) < >300 Summa klorfenoler < >10 Summa klorkresoler < >10 Summa fenoxisyror <0,3 0,3-1,0 >1,0 Dinoseb <0,05 0,05-0,1 >0,1 Dioxin (ng/kg TS) < >500 Klorfenoler + klorkresoler < >100 Fenoxisyror < >500 Dinoseb <0,1 0,1-1,0 >1,0 edömningskriterierna för jord grupp A utgår från de platsspecifika riktvärdena och är satta strax under dessa (max 50% under). Halterna för grupp C är 2- ca 3 gånger högre än A-värdena. För dinoseb har den lägre gränsen satts så att den motsvarar vanligt förekommande detektionsgräns. De platsspecifika riktvärdena för jord är uppdelade på tre olika djupintervall, men bedömningskriterierna omfattar endast två djupintervall, där samma kriterier gäller jordlager under 1 m djup. edömningskriterierna utgår från de platsspecifika riktvärdena för 1-2 m djup, vilket innebär strängare bedömningskriterier för klorkresoler och fenoxisyror i jordlager under 2 m djup än vad de platsspecifika riktvärdena anger. Ett av motiven för detta är att förenkla bedömningsförfarandet. Ett annat är att öka sannolikheten att dioxinhalterna inte överskrider de platsspecifika riktvärdena. Dioxiner samvarierar tämligen väl med klorfenoler och klorkresoler, Vid de valda bedömningskriterierna för klorfenoler och klorkresoler är sannolikheten hög att de platsspecifika riktvärdena för dioxiner innehålls. T Kemi Efterbehandling 26 (57)

28 Platsspecifika riktvärden för grundvatten redovisas inte i huvudstudien (frånsett den ovan angivna summahalten för dräneringsvatten som avser det norra området). Haltgränserna för grundvatten baseras således inte på någon fördjupad riskbedömning utan ska ses som indikativa värden på förorening i jordlagren. Klorfenolhalterna har som framgår av tabellen satts lägre än fenoxisyrehalterna. Klorfenoler och klorkresol har väsentlig lägre rörlighet i grundvatten, vilket innebär att en källförorening i jordlagren behöver vara väsentligt större för klorfenol/klorkresol än för fenoxisyror för att en viss påverkan i grundvattnet ska uppnås. 4.2 Jordanalyser Resultaten från samtliga analyser av jord redovisas nedan i tabeller, dels för tidigare undersökningar dels för nu utförda undersökningar. De enskilda analysresultaten har klassats enligt bedömningskriterierna som framgår av Tabell 6. I ilaga 4 redovisas dessutom klassningen av provtagningspunkterna med hänsyn till föroreningsinnehållet. Vid klassningen har högsta värdet varit styrande om analyser utförts på mer än en nivå. Dessutom har den högsta klassen för de enskilda ämnena varit styrande vid klassning av borrpunkterna. Prov från punkter belägna i Lans Mekaniska Verkstad behandlas inte i denna rapport utan i SWECO VIAK (2007b) Tidigare undersökningar Tidigare undersökningar inom undersökningsområdet har utförts av J&W (1998), SCC (2000) samt SWECO VIAK (2003). Analysresultaten från nämnda undersökningar redovisas i Tabell 7. Punkternas placering framgår av ilaga 2. Det bör framhållas att de angivna summahalterna inte i alla delar omfattar samtliga av de ämnen som analyserats vid den senaste provtagningen. Detta bedöms dock inte medföra någon avgörande förändring i klassningen av proven. Vidare bör framhållas att nedbrytning och avgång av föroreningar kan ha skett sedan de tidigare provtagningarna utfördes. Särskilt gäller det de äldsta undersökningarna från T Kemi Efterbehandling 27 (57)

29 Tabell 7. Påvisade halter i jord vid tidigare utförda undersökningar. Halter i mg/kg (1986) och mg/kg TS (övriga). Färgmarkeringar enligt bedömningskriterier i Tabell 6. Klassning av <-värden utgår från angiven rapporteringsgräns. - ej analyserat. Provpunkt År Djup (m) Klorfenoler Klorkresoler Fenoxisyror Dinoseb JW ,0-0,15 0, JW ,5-0,5 <0, JW27A ,0-2,0 0, JW27A ,0-3,0 0, JW ,0-1,0 <0, JW ,0-2,0 1, JW ,0-1,0 - - <0,2 - JW ,5-1,5 <0, JW ,5-2,5 9, PGNORR ,3-1,3 <0, PGNORR ,3-2,3 0, PGOST ,25-0,25 <0,23-0,14 - Provgrop ,5-1,5 0,11 0, S ,5-1,9 0, S ,9-2,9 <0, S ,9-1,9 0, S ,2-2,2 0, S ,8-2,8 0, S ,9-1,9 1,2 - - <0,05 S ,9-2, <0,05 S ,9-4,9 0,95-0,58 - S ,4-3,5 0, S ,4-4,4 <0,23-0,17 - S ,9-0,9 0, S ,9-2,9 0,08-0,085 - S ,4-3,4 0, S ,9-1,5 <0, S ,9-2,9 <0, S ,5-1,5 <0, S ,5-2,5 <0, S ,5-2,5 0, S ,5-2,5 - - <0,04 - T Kemi Efterbehandling 28 (57)

30 Provpunkt År Djup (m) Klorfenoler Klorkresoler Fenoxisyror Dinoseb S ,5-3,5 <0, ,8-2,4 3,9 4,5 <0,04 <0, ,5-1,0 <0,4 0,11 <0,04 <0, ,4-2,4 2,8 4,9 0,017 0, ,0-1,7 <0,4 <0,075 <0,04 <0, ,0-0,5 <0,43 <0,075 <0,04 <0, ,55-1,0 <0,43 <0,075 <0,04 <0, Skruvprovtagning utförd under 2007 Påvisade halter i jord från skruvprovtagning utförd under 2007 redovisas i Tabell 8. Tabell 8. Påvisade halter i jord vid undersökningar utförda Halter i mg/kg TS utom för dioxiner som anges i ng/kg TS (TCDD-ekvivalenter). Färgmarkeringar enligt bedömningskriterier i Tabell 6. - ej analyserat, e.d. ej detekterat. Provpunkt Djup (m) Klorfenoler Klorkresoler Fenoxisyror Dinoseb Dioxiner ,0-0,5 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,9-1,3 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,2-0,5 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,25-0,5 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,5-1,0 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,5-2,0 <0,9 4,4 0,07 <0,05 e.d ,5-1,0 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,5-1,0 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,1-0,5 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,15-0,5 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,2-0,45 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,0-1,6 <0,9 <100 <0,15 <0,05 3, ,6-0,9 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,3-1,6 <0,9 1,1 <0,6 <0, ,0-1,6 4,3 0,4 2,6 0, ,2-0,4 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,6-1,0 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,8-5, ,1 <0,05 - T Kemi Efterbehandling 29 (57)

31 Provpunkt Djup (m) Klorfenoler Klorkresoler Fenoxisyror Dinoseb Dioxiner ,2-3,4 13 3,0 2,8 <0, ,0-2, ,35 <0,05 0, ,3-2,0 0,25 1,8 0,07 <0, ,0-0,5 <0,9 0,1 <0,15 <0, ,0-3,0 6,4 2,5 1,6 <0, ,0-3, <0,15 <0, ,0-2,8 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,0-0,8 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,0-0,5 <0,9 0,1 <0,3 <0, ,0-0,5 <0,9 <0,1 <0,15 <0,05 3, ,3-0,5 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,5-3,0 8,1 4,7 1,4 <0, ,0-0,9 <0,9 <0,1 <0,15 <0,05 e.d ,0-0,25 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,1-0,4 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,5-1,0 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,5-1,0 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,6-1,0 <0,9 <0,1 <0,15 <0,05 e.d ,2-1,4 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,0-1,5 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,0-1, ,9 1,5 <0,05 3, ,5-0,7 1,4 0,3 <0,15 <0,05 e.d ,0-2,2 <0,9 0,7 <0,3 <0, ,0-0,5 1,8 0,47 4,2 <0, ,0-1,2 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,5-2,0 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,0-1,2 <0,9 0,29 <0,15 <0, ,8-1,8 <0,9 0,15 <0,15 <0, ,0-0,8 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,5-1,0 0,11 1,1 <0,15 <0, ,0-2,0 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,0-2,0 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,0-2,0 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,0-2,0 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,4-2,0 <0,9 <0,1 <0,15 <0,05 - T Kemi Efterbehandling 30 (57)

32 Provpunkt Djup (m) Klorfenoler Klorkresoler Fenoxisyror Dinoseb Dioxiner ,9-3,0 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,0-1,5 0,13 1,4 5,4 <0, ,0-1,6 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,2-2,0 0,44 <0,1 <0,15 <0, ,5-2,0 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,0-3,0 <0,9 <0,1 0,43 <0, ,0-2,7 <0,9 0,6 0,12 <0, ,8-2,0 0,22 0,4 3,8 <0, ,0-1,5 <0,9 0,4 <0,15 <0, ,5-1,0 <0,9 <0,1 0,14 <0, ,4-2,0 4 3,9 0,75 <0, ,0-2,0 1 0,6 11 <0, ,8-3,4 4,4 3,4 1,2 <0, ,0-3, ,5 <0,05 e.d ,5-3,0 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,0-3,0 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,8-3,0 <0,9 <0,1 <0,15 <0, ,5-3,0 <0,9 <0,1 0,1 <0, ,3-2,0 <0,9 <0,1 0,08 <0, ,0-5,0 <0,9 <0,1 0,2 <0, ,5-2,0 <0,9 0,8 0,3 <0, ,0-2,6 <0,9 <0,1 0,1 <0, ,6-3,0 <0,9 <0,1 0,4 <0, ,6-3,0 <0,9 1,8 0,06 <0, ,3-2,0 <0,9 0,2 <0,15 <0, ,8-2,0 <0,9 0,1 <0,15 <0, ,0-0,5 <0,9 <0,1 <0,33 <0, ,0-0,5 <0,9 <0,1 <0,23 <0, ,0-0,6 <0,9 <0,1 <0,33 <0, ,0-0,7 <0,9 <0,1 <0,5 <0, ,0-0,8 <0,9 <0,1 <0,38 <0, ,0-0,5 <0,9 <0,1 <0,4 <0, ,6-3,0 <0,9 <0,1 <0,4 <0, ,0-0,5 <0,9 0,96 <0,4 <0, ,0-0,5 <0,9 <0,1 <0,3 <0,05 32 T Kemi Efterbehandling 31 (57)

33 Provpunkt Djup (m) Klorfenoler Klorkresoler Fenoxisyror Dinoseb Dioxiner ,0-0,5 <0,9 0,36 <0,35 <0, Provgropsgrävning utförd under 2007 Påvisade halter i jord vid provgropsgrävning utförd under 2007 redovisas i Tabell 9. Tabell 9. Påvisade halter i jord vid provgropsgrävning utförd Halter i mg/kg TS. Färgmarkeringar enligt bedömningskriterier i Tabell 6. - ej analyserat Provpunkt Djup (m) Klorfenoler Klorkresoler Fenoxisyror Dinoseb 0,0-1,7, vägg N <1 0,25 <0,15 <0,05 PG0701 PG0702 PG0703 PG0704 söder 0,0-1,7, vägg S 1,70, botten 0,8-1,0, botten 0,0-0,5, vägg V 0,50, botten <1 <0,2 <0,15 <0,05 <1 0,44 <0,15 0,077 1,9 1,7 0,25 <0,05 0,16 0,16 0,59 <0,05 <1 <0,2 <0,15 <0,05 1,0-1, ,4 <0,05 1,6-1,8 18 8,7 2,0 <0,05 PG0704 1,0-1,4 2,6 3,1 1,6 <0,05 norr 2,0 9,5 4,9 1,1 <0,05 PG0705 1,0-2,0 1,0 1,0 1,0 <0,05 3,0-3, ,55 0,066 PG0706 mitt 1,5-1,9 0,27 1,4 0,06 <0,05 PG0706 mitt-söder PG0707 söder 1,5-2,0 6,9 23 0,90 <0,05 2,0 <1 0,2 0,95 <0,05 PG0708 1,7 <1 <0,2 0,11 <0,05 PG0709 norr 1,7 2,7 0,23 1,71 <0,05 PG0709 söder PG0710 2,0-2,3 0,68 0,34 0,73 <0,05 0,0-2,0, <1 0,23 2,7 <0,05 T Kemi Efterbehandling 32 (57)

34 Provpunkt Djup (m) Klorfenoler Klorkresoler Fenoxisyror Dinoseb vägg S 1,0 <1 0,23 0,41 <0,05 2,0 0,29 0,89 <0,2 <0,05 PG0711 norr 1,4 <1 <0,10 <0,2 <0,05 PG0711 nordost 0,5 5,8 0,53 0,08 <0,05 1,3 <1 <0,10 0,37 <0,05 PG0711 mitt 1,2 <1 <0,10 <0,2 <0,05 PG0711 söder 2,6 <1 <0,10 <0,2 <0, Grundvattenanalyser Resultaten från samtliga analyser av grundvatten från tidigare och nu utförda undersökningar redovisas nedan. De enskilda analysresultaten har klassats enligt bedömningskriterierna som framgår av Tabell 6. I Tabell 10 har en sammanställning gjorts av uppmätta fältparametrar vid vattenprovtagning. Tabell 10. Sammanställning över fältparametrar som uppmätts vid vattenprovtagning i observationsrör och brunnar. I ilaga 5 redovisas dessutom klassningen av provtagningspunkterna med hänsyn till föroreningsinnehållet. Vid klassningen har den högsta klassen för de enskilda ämnena varit styrande vid klassning av provtagningspunkterna. Provpunkt Datum Syre (mg/l) Redox (mv) Kond (ms/m) ph Temp ( C) 0710*) , ,9 7,5 18,1 0715*) , ,0 7,8 14, , ,4 8,5 15, ,0 6,1 4, ,0 12, ,3 6,7 11, ,0 6,9 11, ,6 3 46,5 6,8 15, ,5 7 52,4 6,8 13,0 Anmärkning T Kemi Efterbehandling 33 (57)

35 Provpunkt Datum Syre (mg/l) Redox (mv) Kond (ms/m) ph Temp ( C) , ,2 6,9 15, , ,0 8,5 12, , ,0 11,6 12, , ,0 7 15, , ,0 7,2 15, , ,4 7,1 14, , ,6 8,5 13,8 Anmärkning För lite vatten , ,2 6,8 12, , ,6 7,1 11, , ,0 6,7 11, , ,2 6,9 13, , ,8 6,9 14, , ,6 7,7 14, , ,6 Lite vatten , ,9 13, , ,8 15, , ,4 16 Lite vatten , ,9 15, , ,7 7,9 15, ,7-3 56,2 7,7 16, ,4-6 53,8 7,5 17, , ,8 7,4 15, , ,7 14, , ,4 7,2 17,7 Lite vatten, mkt sand , ,2 7,3 10,2 runn , ,4 7,1 14,5 runn , ,2 6,9 15,2 runn P , ,4 7,0 15,4 *) Provtagningsrör inom Lans Mekaniska (enl SWECO VIAK 2007b) Efter 2 tömningar (ca 10 timmar, 1000 l/h) I Tabell 11 redovisas påvisade halter i grundvatten vid tidigare och nu utförda undersökningar. T Kemi Efterbehandling 34 (57)

36 Tabell 11. Påvisade halter i grundvatten vid undersökningar utförda tidigare och under Halter i µg/l. Färgmarkeringar enligt bedömningskriterier i Tabell 6. Provpunkt År Klorfenoler Klorkresoler Fenoxisyror Dinoseb S <0,01 S , S , JW JW ,16 - <3,3 - JW *) ,8 3,1 0,96 <0, *) <0, <0, ,23 2,3 18 <0, ,15 7,7 29 <0, ,48 3,2 42 <0, ,26 2,7 17 <0, ,3 2,9 0,93 <0, <0,9 1,2 8,5 <0, ,45 0,33 1,6 <0, <0, ,3 3,8 13 <0, <0,9 1,2 0,5 <0, <0,9 0,21 6 <0, <0, ,85 <0, ,9 1,9 17 <0, ,1 1,2 1,2 <0, ,2 1,9 2,8 0, , <0, <0,9 0,33 0,16 <0, <0,9 <0,1 0,37 <0, ,72 3,3 35 <0, <0, > <0, <0,9 <0,1 2,6 <0,05 T Kemi Efterbehandling 35 (57)

37 Provpunkt År Klorfenoler Klorkresoler Fenoxisyror Dinoseb <0,9 <0,1 0,4 <0, ,22 0,16 0,8 <0, <0,9 0,59 33 <0, , <0, , <0, ,38 7,8 18 <0, <0,9 <0,1 <0,43 <0,05 Pg ,4 1,0 4,9 <0,05 *) Provtagningsrör inom Lans Mekaniska (enl SWECO VIAK 2007b) 4.4 runnar och ledningsnät Vid ledningsundersökningen konstaterades en del mindre avvikelser jämfört med den kommunala ledningskartan. Spill- och dagvattenledningarna fortsätter en bit uppströms (ca 15 m kunde filmas) in på bilskrotsfastigheten, och den tryckledning som tidigare använts för överföring av dammvatten till Landskrona mynnar i kommunens spillvattenledning i punkt S3, och inte i S4 enligt kommunens karta. Samtliga undersökta ledningssträckor har ställvis otillräcklig lutning, med ansamling av slam och stillastående vatten som följd. På flera ställen noterades mindre sprickor och längsförskjutningar, samt olika främmande föremål (tegel, sten, jfr Figur 10), främst i den dagvattenledning som går från Lans Mekaniska Verkstad till angatan. T Kemi Efterbehandling 36 (57)