KÖN, RUS OCH DISCIPLIN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KÖN, RUS OCH DISCIPLIN"

Transkript

1 1 KÖN, RUS OCH DISCIPLIN en nordisk antologi REDAKTÖRER MARGARETHA JÄRVINEN & PIA ROSENQVIST Utgiven av Nordiska nämnden för alkoholoch drogforskning (NAD) Annegatan 29 A 23 SF Helsingfors FINLAND NAD-PUBLIKATION NR

2 2 Pärmdesign: Anders Carpelan Teknisk redigering: Maaria Lindblad Tryckeri: Hakapaino Oy, Helsingfors 1991 ISBN ISSN

3 3 Innehåll Inledning 7 Margaretha Järvinen och Pia Rosenqvist Från nykterhet till medberoende. Kontinuitet och förändring i definitionen av kvinnans roll i förhållande till mäns drickande 19 Christa Appel Alkohol som kønssymbol. Konstruktionen af den kvindelige ædruelighed og udviklingen af de kvindelige drikkemønstre omkring århundredskiftet 39 Sidsel Eriksen Berusade kvinnor - ett samhällsproblem 67 Margaretha Järvinen Är psykofarmakabruk en form av kvinnokontroll? 85 Elianne Riska Jenters vei til rusmidler - et sosialiseringsperspektiv 99 Harriet Bjerrum Nielsen och Monica Rudberg Flickors väg in i missbruk av alkohol och andra droger 121 Christina Andersson Kvinnliga storkonsumenter i Helsingfors-regionen 137 Marja Holmila Kollegers och familjemedlemmars inverkan på kvinnors alkoholkonsumtion 153 Elina Haavio-Mannila Kvinnor och män i AA och Al-Anon 176 Pia Rosenqvist

4 4 "Ingenting är omöjligt" - intryck från ett behandlingshem för kvinnor 194 Karen Leander * * * Abstracts Vilka kvinnor söker hjälp för alkoholproblem och vilka går det bra för? En social och socioekonomisk översikt från EWA-enheten 211 Lena Dahlgren De svenska riksdagskvinnornas alkoholpolitik Rolf Fredriksson Den kollektive drikkekulturen i et kjønnsperspektiv. Sosial integrasjon, sosialt nettverk og bruk av alkohol blant unge kvinner og menn 217 Torild Hammer Kvinnors alkoholkultur och deras plats i den svenska alkoholpolitiken 219 Inger Knobblock Presentation av populationsundersökningen WAG - Women and alcohol in Göteborg 223 Ewa Lindberg Alcohol and dyadic interactions of high dominant and low dominant women 226 Ralf Lindman, Bodil Lindfors, Marika Möller och Sonja Paajanen

5 5 Kønsforskelle i brug og misbrug af beroligende midler blandt personer der henvender sig i en psykiatrisk modtagelse 227 Benna Mortensen Gravide misbrugere og deres børn 230 May Olofsson Moderskap, alkohol, kvinnor och kontroll 234 Anna Paltschik Behandlingstilbud til kvinder med alkoholmisbrug 237 Eva Smidth-Fibiger Sex related differences of problem drinking in 42 year old Malmoe citizens: results from a health screening of a total birthyear cohort in Agneta Österling * * * NAD-publikationer 243

6 6

7 7 Inledning Margaretha Järvinen och Pia Rosenqvist Under första hälften av 1980-talet skärptes det socialpolitiska och forskningsmässiga intresset kring kvinnors alkoholbruk. Den främsta orsaken till detta var de allt oftare återkommande utsagorna om ett ökat alkoholbruk, och ökade alkoholproblem bland kvinnor. En annan orsak var den nya feministiska forskningen som nu definitivt hade nått fram till rusmedelsforskningen. Från att tidigare ha varit negligerade blev de kvinnliga alkoholbrukarna och -missbrukarna synliggjorda - i massmedia, i forskningen, i behandlingssystemet - i alla nordiska länder. Den plötsliga oron över en tilltagande kvinnlig alkoholkonsumtion i början av 1980-talet är intressant, inte minst i ett 90-tals perspektiv. Idag, tio år senare, har vi ingen entydig bild av hur kvinnors dryckesvanor och rusmedelsproblem utvecklats i de nordiska länderna. De upplysningar som föreligger är inte lätta att tolka. Å ena sidan har kvinnors förhållningssätt till alkohol förvisso förändrats på lång sikt, både när det gäller nykterhet, dryckesmönster och alkoholskador. Den traditionellt kvinnliga helnykterheten har minskat under de senaste decennierna, de kvinnliga dryckesvanorna verkar ha blivit mera diversifierade och kvinnorna har blivit mera synliga i behandlingssystemet (se t.ex. Järvinen & Ólafsdóttir 1986, Holmberg & Malmström 1987, Skinhøj m.fl. 1988). För Danmarks del t.ex. rapporteras att kvinnors procentuella andel av stort sett alla registrerade medicinska och sociala alkoholskador har varit stigande under hela efterkrigstiden, och att andelen kvinnliga alkoholproblematiker i behandlingssystemet har ökat speciellt under och 80-talen (Thorsen 1990). Å andra sidan är könsskillnaderna i alkoholbruk och missbruk fortfarande mycket stora i alla nordiska länder. För Finlands del har Salme Ahlström (1987) påvisat att könsskillnaderna i alkoholbruk inte minskade men ökade under perioden 1976 till År 1984 stod kvinnorna för 20 % av den totala alkoholkonsumtionen och det fanns tydliga tecken på att andelen helnyktra kvinnor åter ökade i befolkningen - detta alltså mitt under

8 8 den period då diskussionen om en "konvergens" i manligt-kvinnligt alkoholbruk var som intensivast. En viktig uppgift för och 90-talens nordiska kvinnoforskning kring alkohol och droger har varit att förklara och teoretiskt förankra den fortsatta skillnaden mellan mäns och kvinnors dryckesvanor. Kvinnoforskningen kring rusmedel har i vissa avseenden utvecklats som en protest mot ett förenklat konvergensresonemang i alkoholforskningen. Det är ingen tillfällighet att den traditionella könsrollsteorin och föreställningarna om en anpassning av den kvinnliga könsrollen till den manliga (och en därmed sammanhängande likhet i dryckesvanorna) blev en av de viktigaste utmaningarna för 1980-talets kvinnoforskning, som i mycket hög grad kom att handla om de könsspecifika dragen i kvinnors dryckesmönster och rusmedelsproblem. De empiriska forskningsprojekten beskrev kvinnospecifika dryckessituationer (t.ex. Honkasalo 1983), "feminina dryckesmönster" och förhållningssätt till berusning (Järvinen & Ólafsdóttir 1986, Honkasalo 1986) samt kvinnospecifika behov i behandlingssystemet (Duckert 1986). De centrala frågorna blev inte varför kvinnors alkoholkonsumtion ökat och i vilka avseenden kvinnors drickande påminner om mäns, utan snarare varför könsskillnaderna i alkoholbruk fortfarande är så resistenta och vilka faktorer som kan förklara detta. I NAD:s antologi "Kvinnor, alkohol och behandling" utpekar Annika Snare (1986) fyra faktorer som kan tänkas förhindra/befrämja ett mera utbrett rusmedelsbruk bland kvinnor: kulturella normer, ett omsorgsbundet förhållande till alkohol, deltagandets premisser, sårbarhet och tillhörighet. Till den första kategorin hänför Snare de negativa värderingar som fortfarande drabbar en berusad kvinna; berusning hos kvinnor förknippas ofta med sexuell omoral. Berusade kvinnor har - historiskt och ända fram till våra dagar - behandlats som promiskuösa/prostituerade. I Finland t.ex. har socialt utslagna män och kvinnor i vid utsträckning åtgärdats på basen av två olika socialvårdsystem. Män med alkoholproblem har oftare omhändertagits inom alkoholistvården; kvinnor med alkoholproblem har, speciellt under tidigare decennier, definierats som prostituerade och omhändertagits inom lösdrivarvården (Järvinen 1990). Denna könsspecifika behandling slutade dock i och med avskaffandet av lösdrivarlagen år 1987.

9 9 Till den andra kategorin kan man hänföra konflikten mellan ett omfattande rusmedelsbruk och kvinnors reproduktiva funktioner. Att dubbelarbetande småbarnsmammor varken har tid eller möjlighet till en mera omfattande alkoholkonsumtion framgår tydligt av Marja-Liisa Honkasalos (1983) undersökning av finska arbetarklasskvinnor. Det framgår också av den finska dryckesvane-enkäten från år 1984 som klart visar, att det att man har småbarn i hemmet klart minskar kvinnornas men inte männens alkoholbruk (Ahlström 1987). Samtidigt har gifta kvinnor per tradition fått åta sig uppgiften att kontrollera inte bara sitt eget men också mannens alkoholbruk. Marja Holmilas undersökning (1987) av alkoholvanorna i unga Helsingforsfamiljer visar att kvinnlig kontroll av manligt drickande fortfarande är mycket utbrett. Till den tredje kategorin av faktorer kan man hänföra kvinnors förvärvsarbete; yrkesarbetande kvinnor har påvisats ha ett rikligare alkoholbruk än icke-yrkesaktiva (Ahlström 1987, Järvinen & Ólafsdóttir 1986). Hemarbetande kvinnor, och speciellt äldre kvinnor på landsbygden har traditionellt varit de främsta representanterna för en helnykter livsstil. Ett utökat offentligt deltagande, en vidare "social radie" bland yrkesaktiva kvinnor har antagits medföra ett större antal dryckessituationer. Den fjärde och sista kategorin omfattar sociala utslagningsfaktorer: arbetslöshet, bostadslöshet och social isolering antas ha ett samband med dryckesvanornas utveckling bland kvinnor. Än så länge saknar vi dock forskningsresultat om detta. Vi vet inte vilket (om något) samband och 80-talens långtidsarbetslöshet, och den i många länder tilltagande hemlösheten, har haft då det gäller rusmedelsbruk och - missbruk bland kvinnor. Vi vet inte om rusmedelsbruket har en annan roll och funktion bland socialt utslagna kvinnor än bland socialt utslagna män. Den nordiska forskningen om hemlösa och andra socialt utslagna kvinnor är minimal i jämförelse med motsvarande forskning om män (jfr dock: Stadig 1987, Grossman 1990). Av de fyra faktorer som ovan identifierats som viktiga i förståelsen av kvinnligt rusmedelsbruk är det framför allt två - kulturella normer och ett omsorgsbundet förhållande till rusmedel - som löper som en röd tråd genom föreliggande antologi. Kvinnors alkohol- och drogbruk analyseras ur många olika perspektiv: ett historiskt perspektiv, ett kontrollperspektiv, ett socialisations- och integrationsperspektiv. Gemensamt för alla artiklarna är dock att rusmedelsbruket på en eller annan nivå relateras till de historiska och aktuella kulturbilder och

10 10 metaforer som omger kombinationen kvinnor - rusmedel och till kvinnors ställning i den "privata" respektive "offentliga" sfären. Artiklarna baserar sig på en serie föredrag presenterade vid NAD:s forskarseminarium om "kvinnors förhållande till alkohol och droger" i Fredensborg (DK) den november Seminariet var det fjärde kvinnoforskningsseminariet i NAD:s regi (jfr NAD-publikationerna nr 8, nr 11 och nr 14). KULTURBILDER, OMSORGSARBETE OCH RUSMEDELSBRUK Antologin inleds av den tyska forskaren Christa Appel som studerat kvinnornas roll i den amerikanska nykterhetsrörelsen under talet och drar paralleller till den moderna alkoholismrörelsen. Enligt ideologin i 1800-talets nykterhetsrörelse utgjorde männens dryckesvanor kvinnornas främsta alkoholproblem. En av rörelsens viktigaste funktioner var, enligt Appel, att propagera för ett borgerligt, patriarkaliskt familjeideal och att anvisa kvinnorna deras plats i detta ideal. Kvinnornas funktion i nykterhetsrörelsen var att arbeta för "home protection", att skydda den privata sfären mot det manliga alkoholbrukets destruktiva inflytande. Nykterhetsrörelsen bidrog till uppfattningen om kvinnors "moraliska överlägsenhet" - en "överlägsenhet" som i allra högsta grad återspeglade disciplinering - och till ett osynliggörande av kvinnors drickande och alkoholproblem. Dessa könsbestämda kulturbilder i nykterhetsrörelsen har, enligt Appel, levt vidare i 1900-talets alkoholismrörelse. Sitt mest extrema uttryck har de fått i begreppet "medberoende", som utvecklats i USA under och 80- talen, och som därefter spridit sig till många andra länder. I medberoendemodellen uppfattas alkoholism inte som ett individuellt problem men som en familjesjukdom. Enligt Appel betalar kvinnorna ett mycket högt pris för denna partnerrelation; de görs till medansvariga i mannens alkoholproblem och - liksom i 1800-talets nykterhetsrörelse - till huvudansvariga för sammanhållningen av familjelivet. Medberoendemodellen gör att ojämlikheten mellan män och kvinnor i familjen och samhället som helhet osynliggörs, menar Appel. Också Sidsel Eriksens artikel tar utgångspunkt i kvinnors och mäns förhållande till alkohol under 1800-talet. Eriksen hävdar att "det

11 11 moderna" kvinnliga förhållningssättet till alkohol, med nykterhet i privatlivet som sitt viktigaste kännetecken, i Danmark utvecklades under årtiondena kring senaste sekelskifte. Motpolen till detta kvinnliga hållningssätt var manligt alkoholbruk i sociala dryckessammanhang i offentligheten. Manligt drickande i offentligheten genomgick under 1800-talet en renässansperiod, enligt Eriksen; antalet värdshus och andra alkoholutskänkningsställen i Köpenhamn ökade i takt med att männens arbetssfär i stigande grad kom att ligga utanför hemmet. Parallellt med denna utveckling uppstod metaforen "den nyktra, självuppoffrande och kontrollerande kvinnan" som skulle bevara sammanhållningen i familjelivet i en tid då samhället var i uppbrott. Enligt Eriksen hade kvinnorna tidigare varit en integrerad del av dryckeskulturen, dock inte med samma konsumtionsmängd som männen. Det sena 1800-talet skulle ha medfört en ny form av disciplinering av kvinnor och - åtminstone i medelklassen - en ny kvinnobild som inte längre var förenlig med alkoholbruk. Kvinnorna anpassade sig dock inte till denna disciplinering utan protester; enligt Eriksen utvecklade de ett omfattande "hemligt drickande" - och de mest sofistikerade metoder att dölja detta: "Paraplyer, Ringe, Visitkortbøger og en hel Mængde lignende Genstande, som hører med til en Dames Udstyr, havde allesammen kun den ene Bestemmelse at kunne optage i sig og skjule et større eller mindre kvantum Whisky". Margaretha Järvinens artikel handlar om de uttryck som samhällets kulturbilder av kvinnligt alkoholbruk tagit sig i den konkreta kontrollpolitiken: anhållanden/omhändertaganden av berusade kvinnor i Helsingfors under perioden 1945 till 1989 såsom de finns dokumenterade i polisprotokoll. På ett ytligt plan har omhändertagandena av berusade kvinnor följt samma modell som omhändertagandena av berusade män. De har dikterats av två faktorer: omsorg om redlöst berusade personer som inte kan ta vara på sig själva och omsorg om allmän ordning och säkerhet. Polisprotokollen visar dock att omhändertagandena innehåller vissa kvinnospecifika drag och att dessa i första hand är relaterade till kvinnors sexualitet och reproduktiva funktioner. Om berusade kvinnor påträffades tillsammans med berusade män på och 50-talen kunde de omhändertas av ordningspolisen "för sin egen säkerhets skull", och förpassas vidare till vårdpolisen, misstänkta för prostitution, medan deras manliga motparter fick gå - om de inte var redlöst berusade. Under 1970 och 80-talen tycks sexualiteten ha mist sitt explicita symbolvärde i kontrollen av kvinnors berusning: protokollen innehåller inga hänvisningar till kvinnors sexualitet, promiskuitet eller

12 12 prostitution. Däremot har en "ny" kulturbild (som också bearbetats intensivt av massmedia) kommit in i polismaterialet. Protokollen från 1980-talet innehåller en liten grupp, mycket uppmärksammade, beskrivningar av kvinnor med minderåriga barn eller gravida kvinnor som omhändertagits för redlös berusning. Kontrollen av kvinnors sexualitet och reproduktiva funktioner och upprätthållandet av den "privata sfären" som kvinnors ansvarsområde tycks alltså vara centrala element i förståelsen av kvinnors alkoholbruk, historiskt och idag. I den fjärde artikeln i antologin analyserar Elianne Riska en form av rusmedelsbruk som traditionellt betraktats som "kvinnligt": psykofarmakabruk. Internationellt och nordiskt (med undantag av Finland) har det påvisats att kvinnor använder lugnande medel och sömnmedel ungefär dubbelt så ofta som män. Denna könsskillnad i psykofarmakabruk har vanligen förklarats med hjälp av en tautologisk, funktionalistisk modell; "den kvinnliga könsrollen" har antagits vara förenlig med antagandet av en sjukroll, och därför med psykofarmakabruk. Alternativt kan psykofarmakabruket analyseras ur ett strukturellt perspektiv; kvinnors psykofarmakabruk kan ses som en dold kvinnokontroll, vars mål är att anpassa kvinnor till en underordnd social position. Som en tredje teoretisk infallsvinkel till kvinnors psykofarmakabruk nämner Riska social konstruktionism där tyngdpunkten ligger på psykofarmakabrukets sociala och symboliska betydelse. I analyser av psykofarmakareklam har man kunnat påvisa hur effektivt medicinannonserna reproducerar det existerande könssystemet i samhället. Medan man på 1970-talet huvudsakligen skildrade hemmafruar som psykofarmakabrukare, har man numera övergått till att skildra förvärvsarbetande kvinnor, typiskt i kvinnospecifika omsorgs- och serviceyrken. Psykofarmakabrukets metaforer utgör alltså, i motsättning till alkoholbrukets metaforer, inget hot mot kvinnors samhällsfunktioner: reproduktion, omsorg och service. Harriet Bjerrum Nielsen och Monica Rudberg analyserar kvinnors rusmedelsbruk ur ett socialisationsperspektiv. De renodlar tre faktorer som de betraktar som speciellt relevanta i socialisationsprocessen: rusmedel och sociala relationer, rusmedel som symbol på en vuxen livsstil och rusmedel som en del av ett heterosexuellt projekt. Unga flickors rusmedelsbruk antas vara mera påverkat av deras relationer till andra än unga pojkars rusmedelsbruk. Tonårsflickors drickande är ofta ett led i ett gemensamt utforskande av heterosexuella relationer, medan tonårspojkar typiskt dricker för att uppnå en speciell position i

13 13 pojkkretsen. Flickornas experimenterande med rusmedel sker inom den traditionella kvinnlighetens ramar. Rusmedelsbruket anpassas till en "självframställande" flickkultur, vars huvudsakliga ingredienser är klädsel, smink, dans, flirt och förföring. Rökning tycks ha blivit tonårsflickors "alkohol", enligt Bjerrum Nielsen och Rudberg, ett uttryck för uppror och självständighet, men ett rusmedel som bättre harmonierar med kvinnorollen än alkohol gör. Medan pojkar typiskt kontinuerligt ökar sitt rusmedelsbruk från och med tonåren avbryter de flesta flickor utvecklingen mot ett mera omfattande bruk i års åldern. En del flickor övergår dock till ett regelrätt missbruk men detta betyder inte att de skulle överta ett "maskulint" handlingsmönster. Tvärtom anpassar de sig ofta till en extremt kvinnoundertryckande missbruksmiljö, där de är totalt beroende av det heterosexuella spelet och samtidigt saknar de nära väninnerelationer som är så centrala i den traditionella flicksocialisationen. Också i Christina Anderssons bidrag beskrivs tonårsflickors väg in i rusmedelsbruk och -missbruk. Hon har kartlagt missbruksutvecklingen bland 113 flickor som under ett kalenderår var i kontakt med Maria Norra Ungdomsenhet i Stockholm, och skiljer mellan tre typer av missbruksutveckling bland flickorna: a) måttligt missbruk, endast alkohol och cannabis, b) häftigt påkommande, plötsligt missbruk av tunga droger, och c) intensivt missbruk som ofta eskalerar från alkohol och cannabis till tunga droger. Av dessa tre är den andra kategorin en kvinnospecifik väg in i missbruk, enligt Andersson. I denna kategori återfinns många flickor som har en missbrukande pojkvän, ofta betydligt äldre än flickan själv, en pojkvän som tycks ha haft avgörande betydelse för missbruksdebuten. Skall då Mariaflickornas missbruk tolkas som ett uppror mot den traditionella kvinnorollen, eftersom så många av flickorna i journalerna beskivs som upproriska, rebelliska och provocerande? Andersson besvarar frågan nekande: flickornas uppror och revolt verkar snarare vara riktad mot deras problemfyllda familjebakgrund än mot någon specifik kvinnoroll. Att underordna sig sin pojkväns livsstil, och överta hans rusmedelsvanor, kan väl knappast ses som ett brott mot kvinnorollen, snarare motsatsen. Vad som däremot var klart könsrollspräglat, enligt denna undersökning, var ungdomsenhetens reaktioner på flickornas beteende. Med Marja Holmilas bidrag återvänder vi till fullvuxna kvinnors alkoholbruk: de kvinnliga storkonsumenternas dryckesmönster. Undersökningen, som baserar sig på en postenkät, gällde 6000 kvinnor i åldrarna år, bosatta i Helsingfors-regionen. Av dessa

14 14 kvinnor identifierades ca 10 % som personer med ett riskabelt alkoholbruk - denna kategorisering gjordes med hjälp av ett frågebatteri om dryckestäthet, dryckesmängd och upplevda skadeverkningar. Ålder var den bakgrundsvariabel som hade det klaraste sambandet med "alkoholpoäng", de flesta som klassificerats som riskkonsumenter återfanns i ålderskategorin under 30 år. Bakgrundsvariablerna utbildning och yrke hade inget klart samband med alkoholpoäng eller riskkonsumtion. Kvinnor med barn hade lägre alkoholpoäng än kvinnor utan barn. Stabila levnadsförhållanden, ett tillfredsställande arbete och ett lyckligt familjeliv föreföll att skapa förutsättningar för ett kontrollerat alkoholbruk. Bland de kvinnor som klassificerats som riskkonsumenter och som var gifta/samboende uppgav ungefär hälften att deras partner hade försökt få dem att minska sitt drickande. Om kvinnors drickande överskrider vissa gränser kan de traditionella könsrollerna, med kvinnlig kontroll av manligt drickande, vändas till det motsatta, enligt Holmila. Intressant nog levde dessa kvinnliga riskkonsumenter typiskt ihop med män som hade en lika, eller sannolikt mera omfattande alkoholkonsumtion än kvinnorna. De teoretiska utgångspunkterna i Elina Haavio-Mannilas undersökning är tre. För det första antas att kvinnors (och mäns) alkoholbruk har ett samband med den könssegregerade arbetsmarknaden. Kvinnor som arbetar på manligt dominerade arbetsplatser förväntas ha ett mera omfattande alkoholbruk än deras medsystrar på kvinnodominerade arbetsplatser. För det andra antas kvinnors drickande påverkas av män - arbetskamrater, partners - i högre grad än mäns drickande påverkas av kvinnor. För det tredje förväntas ett samband mellan kvinnors alkoholbruk och deras reproduktiva funktioner: kvinnor med barn antas dricka mindre än kvinnor utan barn. Alla tre hypoteserna bekräftas i Haavio-Mannilas artikel, som baserar sig på det representativa urvalet av Helsingfors-kvinnor som insamlades i Marja Holmilas undersökning. Kvinnor på manligt dominerade arbetsplatser påverkades av männens dryckesvanor, och detta samband gällde oberoende av ålder, utbildning och socioekonomisk status - medan mäns drickande inte påverkades av arbetsplatsens könssammansättning. Sambandet mellan alkoholbruk och kvinnornas familjeförhållanden tog sig följande uttryck: gifta eller samboende kvinnor utan barn hade det mest frekventa alkoholbruket, följda av gifta kvinnor med barn, ensamstående kvinnor, och slutligen ensamförsörjande mödrar som hade det minst frekventa alkoholbruket.

15 15 Pia Rosenqvist analyserar kvinnornas roll och funktioner i den finska AA och Al-Anon-rörelsen. Därmed återvänder vi till det tema som inledde antologin: relationerna mellan kvinnor och män i alkoholismrörelsen. Rosenqvist analyserar könsrelationerna i AA utgående från tre faktorer: arbete, makt och "cathexis" (sociala och emotionella relationer mellan individer). Å ena sidan framhåller hon att AA, liksom samhället i övrigt (och hela alkoholkulturen), givetvis är mansdominerat. AA grundades år 1948 i Finland och kvinnorna var med från starten, som alkoholisthustrur snarare än alkoholister. Idag utgör kvinnorna ungefär 25 % av AA-medlemmarna. Då det gäller fördelningen av makt och arbete, reproducerar AA i viss utsträckning samhällets könsstruktur; männens uppgifter i AA är i högre grad "offentliga" (publicering, publikframträdanden) medan kvinnors är "privata" (AA-interna uppgifter, service-uppgifter). Å andra sidan finns det i AA vissa regler och rutiner - talarturer på gruppmöten, rotation och lottdragning då det gäller vissa funktioner - som förefaller att garantera en viss jämlikhet mellan könen. Det tycks i det finska AA finnas en utbredd misstro till enkönade AA-grupper. Eftersom de kvinnliga AA-medlemmarna en gång har "gått över könsgränsen" - de har druckit tillsammans med män, de har utvecklat ett alkoholproblem och därmed brutit mot centrala normer visavis kvinnlighet - så anser de att de också kan nyktra till, och försöka bearbeta sina alkoholproblem tillsammans med män. Denna hållning kan, enligt Rosenqvist, återspegla det generellt oförenliga i alkoholbruk/alkoholproblem och kvinnliga livssammanhang. Det sista längre bidraget i antologin är Karen Leanders beskrivning av ett behandlingshem för kvinnor i vilket också personalen är kvinnlig. Leander har genom samtal och intervjuer med både personal och klienter försökt fånga deras upplevelser av behandlingshemmet och menar att dessa bäst kan beskrivas under fyra rubriker: det var av stor betydelse att det fanns bara kvinnor i behandlingshemmet; det var svårt att straffa ut sig; behandlingssamtalen ägde rum i enskildhet och vardagen präglades av ett ständigt förhandlande och en atmosfär av att ingenting är omöjligt. Leander relaterar dessa drag till varandra och till insikter om kvinnligt missbruk och principer för en behandling som beaktar kvinnors särskilda problem. Hon menar att vistelsen på behandlingshemmet åtminstone tillfälligt kunde medverka till att bryta vissa mönster i de kvinnliga missbrukarnas liv - både som missbrukare och som kvinnor - och avser därmed de mönster som representerar kvinnornas dubbelt underordnade ställning i samhället. Leander utesluter dock inte

16 16 möjligheten av att den modell som utvecklats vid behandlingshemmet - en icke-bestraffande tillitsfull och varm hantering av klintenterna - också kan ses som en ny (kontroll)teknik för att få kvinnorna att rätta sig efter husets målsättningar. Bidragen i denna antologi visar förhoppningsvis på några framkomliga vägar då det gäller vidareutvecklingen av forskningsområdet rusmedelsbruk och socialt kön. Genom att inkludera sammandrag av 11 undersökningar som också presenterades vid det nämnda NADseminariet vill vi fästa uppmärksamhet på mångsidigheten av de pågående nordiska forskningen om kvinnor och rusmedel. Sammanfattningsvis skall vi försöka knyta ihop de viktigaste teoretiska ansatserna i antologin. Dessa faller i stort sett i två grupper (jfr Riskas bidrag). Det ena är ett strukturalistiskt präglat perspektiv. Kvinnors rusmedelsbruk och -missbruk relateras i flera av bidragen till kvinnors specifika placering i samhällets produktions- och reproduktionssfärer. Kvinnors drickande och deras ansvar för mäns drickande har ett samband med ett patriarkaliskt familjesystem och en könssegregerad arbetsmarknad. Kvinnors inträde på arbetsmarknaden, deras deltagande i manligt dominerade arbetskulturer och andra maskulint präglade sociala sammanhang har ett klart samband med ett ökat drickande hos kvinnor. De största förändringarna i de kvinnliga dryckesvanorna tycks ha skett i den nya medelklassen, bland kvinnor som relativt sett har en hög grad av "offentligt deltagande". Därmed inte sagt att dessa forskningsresultat skulle stödja en enkel konvergenshypotes. Samhällets könsstrukturer visavis produktion och reproduktion garanterar en fortsatt könsdivergens i dryckesvanorna. Kvinnors reproduktiva funktioner är fortfarande - tidsmässigt, ekonomiskt, normativt - ett mycket effektivt hinder för ett mera omfattande rusmedelsbruk bland kvinnor. Det andra är ett konstruktivistiskt/diskursivt perspektiv. I denna forskningstradition är det samhällsdiskursen, som är det centrala. Kvinnors förhållande till rusmedel - alkohol, narkotika, psykofarmaka analyseras i antologin som en social, kulturell och historisk konstruktion. Kvinnors moderata dryckesvanor, deras roll som kontrollörer av manligt alkoholbruk och som "medberoende" i alkoholistvården är på många olika nivåer sammanbundna med den sociala konstruktionen av en "privat" och "offentlig" sfär. Ur ett

17 17 diskursivt perspektiv är dessa sfärer emellertid inte givna a priori; de är ett led i en samhällelig definitions- och kategoriseringsprocess. Den socialt bestämda förankringen av kvinnor i den "privata" och män i den "offentliga" sfären har haft vittgående konsekvenser för de könsreglerade förhållningssätten till rusmedel. Kvinnors reproduktiva ansvar i familjelivet har per definition varit oförenligt med ett mera omfattande alkoholbruk; däremot tycks psykofarmaka som social konstruktion harmoniera bättre med ett reproduktivt ansvar. Kvinnors funktion som familjelivets beskyddarinnor har, i hemmet, i alkoholismrörelsen, gett dem ett "naturligt" medansvar också för mäns drickande - och tillnyktrande. Det sociala likhetstecknet mellan drickande och en manlig samhällssfär har samtidigt osynliggjort det kvinnliga drickandet och de kvinnliga alkoholproblem som förekommit, trots alla motföreställningar. LITTERATUR Ahlström, Salme (1987): Women's Use of Alcohol, i Jussi Simpura red. Finnish Drinking Habits. The Finnish Foundation for Alcohol studies, Volume 35, Helsinki. Christensen, Else & Kirsten Hvidtfeldt (1983): Den traditionelle kvinderolle som ideologi. Ingår i: Kvinnoforskning kring alkohol och droger. NAD-publikation nr 8, s Duckert, Fanny (1986): Behandling av kvinnelige problemdrikkere. Ingår i: Kvinnor, alkohol och behandling. NAD-publikation nr 13, s Grossman, Maj-Britt (1990): Knacka på! Bostads- och boendeförhållanden för kvinnor med missbruksproblem. KTH, Arbetshandling, Stockholm. Holmberg, Roger & Ulf Malmström (1987): Alkoholrådgivning för kvinnor. FOU-rapport 75, Stockholm, (stencil).

18 18 Holmila, Marja (1988): Wives, Husbands and Alcohol. A Study of Informal Drinking Control within the Family. The Finnish Foundation for Alcohol Studies, volume 36, Helsinki. Honkasalo, Marja-Liisa (1983): Kvinnor och alkohol. Ingår i: Kvinnoforskning kring alkohol och droger. NAD-publikation nr 8, s Honkasalo, Marja-Liisa (1986): Kvinnofyllan - finns den? Ingår i: Kvinnor, alkohol och behandling. NAD-publikation nr 13, s Järvinen, Margaretha & Hildigunnur Ólafsdóttir (1986): Kvinnors dryckesmönster. Ingår i: Kvinnor, alkohol och behandling. NADpublikation nr 13, s Järvinen, Margaretha (1990): Prostitution i Helsingfors - en studie i kvinnokontroll. Åbo Akademis Förlag, Åbo. Skinhøj, Kirsten Thue m.fl. (1988): Behandling for alkoholmisbrug ved danske ambulatorier. Socialforskningsinstituttet, Rapport , København. Snare, Annika (1986): Inledande funderingar om kvinnor, alkohol och kontroll. Ingår i: Kvinnor, alkohol och behandling. NAD-publikation nr 13, s Stadig, Ingela (1987): Vart har kvinnorna på Ängshöjden tagit vägen? FOU-byrån, Stockholm. Thorsen, Thorkil (1990): Hundrede års alkoholmisbrug. Alkohol og narkotikarådet, København.

19 19 Från nykterhet till medberoende Kontinuitet och förändring i definitionen av kvinnans roll i förhållande till mäns drickande Christa Appel, Morgensternstrasse 38, 6000 Frankfurt Denna artikel är indelad i två delar. I den första delen sammanfattar jag resultaten från min doktorsavhandling "KVINNOR - ALKOHOL - SAMHÄLLE. En undersökning av kvinnor i den amerikanska nykterhetsrörelsen under 1800-talet" (Appel 1991). I den andra delen försöker jag att sätta de teser som är karakteristiska för tolkningen av förhållandena mellan könen i 1800-talets amerikanska nykterhetsrörelse i relation till den moderna alkoholismrörelsen. Härvid ligger tyngdpunkten i mitt arbete på det i USA utvecklade begreppet "medberoende". I TESER OM KVINNORNAS ROLL I DEN AMERIKANSKA NYKTERHETSRÖRELSEN UNDER 1800-TALET 1 Männens dryckesvanor utgör kvinnornas alkoholproblem - kvinnornas egna dryckesvanor osynliggörs Enligt ideologin i 1800-talets amerikanska nykterhetsrörelse utgjorde männens dryckesvanor kvinnornas främsta alkoholproblem. I utvecklingen av en kvinnlig nykterhetsståndpunkt var kopplingen mellan alkoholproblematik och könsrollsproblematik ett väsentligt element. Nykterhetskravet blev ett medel för kvinnor att göra anspråk på, och i viss mening utöva, kontrollfunktioner i relation till män (jfr Gusfield 1963, Epstein 1981, Levine 1980, Harris 1979). Uppenbart är, att kravet på nykterhet var ett styrnings- och disciplineringsinstrument i händerna på bägge könen. Det är detta moment av kontroll som

20 20 möjliggjorde kopplingen mellan nykterhetsfrågan och skyddet av den kvinnliga sfären. Det skedde emellertid till priset av att den direkta insynen i kvinnans eget drickande föll bort. Den kvinnliga alkoholkonsumenten kunde bara uppmärksammas om hon bröt mot rollen som "anständig" kvinna, exempelvis som prostituerad. Tabueringen, diskrimineringen och repressionen av kvinnors alkoholbruk skapades inte av nykterhetsrörelsen. Icke desto mindre ställer jag upp hypotesen, att nykterhetsrörelsen väsentligt bidrog till att registreringen av alkoholsjukdomar hos kvinnor blev obetydlig. Om alkoholism var en manlig sjukdom, hur skulle då kvinnor kunna insjukna i den? Nyare amerikanska undersökningar har visat att de traditioner som nykterhetsrörelsen i detta avseende utvecklade har försvårat kvinnors möjligheter att få hjälp för sina alkoholproblem ännu idag (jfr Fillmore 1984). 2 Förändringar i relationerna mellan könen påverkar diskussionen om kvinnor och alkohol De allmänna, samhälleligt betingade förändringarna i relationerna mellan könen är väsentliga för diskussionen om kvinnor och alkohol (Appel 1990a). I min avhandling har jag visat att det handlar om en mångskiktad problematik, som utgår från allmänna samhällsekonomiska förändringar och leder till klasspecifika slutsatser. Av intresse i detta sammanhang är t ex att närmare studera förändringarna i samboende och i könens förhållande till varandra generellt, också mot bakgrunden av en klasspecifik ojämlikhet i utvecklingen. Hur återspeglas förhållandet mellan ändrade inkomststrukturer och begreppet "huslighet" i nykterhetsanhängarnas tänkande? 3 Nykterhetsrörelsen var en genuint borgerlig reformrörelse Både för borgerskapet och arbetarklassen hade alkoholfrågan en väsentlig symbolfunktion. Härigenom kunde man belysa och tolka de problem som det kapitalistiska samhället hade åstadkommit utan att dessa knöts till klasskampen. I kampen mot alkoholbruket, alkoholindustrin och särskilt mot krogen fann man en lämplig syndabock. Den kunde man ge skulden för fattigdom och nöd, sjukdom och förstörda mellanmänskliga relationer. Den som närmare vill

Maskulina dryckesmönster bland danska kvinnor

Maskulina dryckesmönster bland danska kvinnor ELINA HAAVIO-MANNILA ÖVERSIKT Maskulina dryckesmönster bland danska kvinnor Under en sabbatsledighet från Helsingfors universitet tillbringade jag tre månader, september-november 1991, vid Canfau, Center

Läs mer

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Mats Ramstedt Problem för omgivningen - ett återkommande perspektiv

Läs mer

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 F i i db k d fi i i Feminism-ordboksdefinition 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras Synlig ojämlikhet Politisk/ekonomiska sfären

Läs mer

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

motiverande samtal (MI)

motiverande samtal (MI) Screening alkohol Nationella riktlinjer: screening av alkoholöverkonsumtion Identifiering, diagnostik Bedömning Riskbruksprojektet motiverande samtal (MI) använda mätning av CDT eller PEth i blodprov använda

Läs mer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrunden antogs av Roks årsmöte 2007 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Stockholm

Läs mer

Säg nej tack till rusmedel på arbetsplatsen

Säg nej tack till rusmedel på arbetsplatsen Säg nej tack till rusmedel på arbetsplatsen Utgivare: Arbetarskyddscentralen TTK Sakkunniga i rusmedelsfrågor Text Hannu Tamminen Översättning: Stefan Stenberg Foto: Katri Lehtola Lay out och ombrytning:

Läs mer

Könsperspektiv på missbruk

Könsperspektiv på missbruk Antologi Könsperspektiv på missbruk Tom Leissner Ulla-Carin Hedin (red.) BJURNER OCH BRUNO Innehåll InledningiOM LEISSNER och ULLA-CARIN HEDIN 8 Tidigare forskning 8 Behovet av könsperspektiv 10 Om nätverket

Läs mer

På IKEA har kvinnor aldrig mens. Hanna Karin Grensman fil.mag. socialpsykologi

På IKEA har kvinnor aldrig mens. Hanna Karin Grensman fil.mag. socialpsykologi På IKEA har kvinnor aldrig mens Hanna Karin Grensman fil.mag. socialpsykologi Hur påverkar samhällets rumsliga kontext konstruktionen av sexualitet, den romantiska relationens organisering och könslig

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Personer med missbruk/beroendeproblematik Katarina Andréasson 2015-03-17 o 18 Alkohol och våld BRÅs Nationella trygghetsundersökning (BRÅ, 2012) 74 % av männen som utsatts för misshandel

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi Elevernas Researcharbete Elevernas researcharbete är det moment som särskiljer Film For Real metoden från alla tidigare informationsinsatser om droger. För deltagande skolor i kommunerna innebär detta

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism I Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Ordboksdefinitionen En feminist är en person som anser 1. att kvinnor är underordnade män och 2. att detta

Läs mer

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Systembolaget bjöd på kunskap Systembolagets seminarium Vad händer inom alkoholforskningen, måndagen den 10 maj i Stockholm, lockade ett 80-tal

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Stereotypa föreställningar om idrottsflickan

Stereotypa föreställningar om idrottsflickan Stereotypa föreställningar om idrottsflickan I idrotten produceras föreställningar om flickor. De är på ett visst sätt, de är missgynnade och vill vissa saker. Med det synsättet förefaller det logiskt

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE - experiences narrated by caregivers and relatives Elisabeth Häggström Stockholm 2005 Neurotec Department, Division of Gerontological Caring Science, Karolinska Institutet,

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (8) Mål nr 146-09 meddelad i Stockholm den 3 mars 2010 KLAGANDE 1. AA Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Finn Kronsporre Valhallavägen 18 114 22 Stockholm 2. BB Ombud: Jur.

Läs mer

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården.

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Äldre, alkohol och äldreomsorg samarbete som utmaning och dilemma FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

IBK Härnösands Jämställdhetsplan Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Anne Harju Växjö universitet MiV Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Landskrona är en stad som under de senaste årtiondena genomgått en stor omvandlingsprocess. Staden har

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN

ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN ÖVERSYN AV NYKTERHETSVÅRDEN Av sekreterare CARL SWARTZ DEN SAMHÄLLELIGA nykterhetsvården kan sägas ha börjat med 1913 års alkoholistlag, som bl. a. förordnade om tillsättande av kommunala nykterhetsnämnder,

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: SEXUALBROTT & LAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla förmågan att använda en historisk referensram om frågor förknippade med sexualitet, samt resonera kring orsaker

Läs mer

1977178:719. Motion. av Hans Lindblad m. fl. om fosterskador till följd av alkoholmissbruk

1977178:719. Motion. av Hans Lindblad m. fl. om fosterskador till följd av alkoholmissbruk 7 Motion 1977178:719 av Hans Lindblad m. fl. om fosterskador till följd av alkoholmissbruk Vid läkarstämman i slutet av år 1977 redovisades att årligen föds i vårt land ungefar 400 barn med skador som

Läs mer

Sammanfattning 2015:5

Sammanfattning 2015:5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Kön är en grundläggande strukturerande och organiserande princip i samhället. Kön är en påverkande faktor i organisationer

Kön är en grundläggande strukturerande och organiserande princip i samhället. Kön är en påverkande faktor i organisationer Kön är en grundläggande strukturerande och organiserande princip i samhället Kön är en påverkande faktor i organisationer Kunskaper om kön och hur det påverkar organisationer i olika sammanhang är ett

Läs mer

Ungdomar och rusmedel - Förebyggande verksamhet för unga Jakobstad 7.5.2015 ULA

Ungdomar och rusmedel - Förebyggande verksamhet för unga Jakobstad 7.5.2015 ULA Ungdomar och rusmedel - Förebyggande verksamhet för unga Jakobstad 7.5.2015 ULA FM Maria Normann mariasaurus@gmail.com 19.5.2015 1 Idag: Vad är rusmedelsförebyggande? Begrepp Nivåer och målsättningar Teori

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Hemlöshet i Stockholm under tre decennier

Hemlöshet i Stockholm under tre decennier Hemlöshet i Stockholm under tre decennier Gunnar Ågren I denna artikel ger Gunnar Ågren, med mångårig erfarenhet som socialläkare i Stockholm, en översikt över utvecklingen av antalet hemlösa, förändringar

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Intro Äldre dricker idag alkohol i större

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

"RÄTT FÖR KVINNAN ATT BLIFVA MÄNNISKA - FULLT OCH HELT."

RÄTT FÖR KVINNAN ATT BLIFVA MÄNNISKA - FULLT OCH HELT. Linnaeus University Dissertations Nr 74/2011 "RÄTT FÖR KVINNAN ATT BLIFVA MÄNNISKA - FULLT OCH HELT." SVENSKA KVINNORS EKONOMISKA MEDBORGARSKAP 1921-1971 ZARA BERSBO LINNAEUS UNIVERSITY PRESS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor.

feminister internt kritiserade både socialdemokratiska och kommunistiska partier för att bortse från vad de kallade det dubbla förtrycket av kvinnor. Feminism Det finns feministiska inslag hos radikala filosofer långt tillbaka i tiden, inte minst under 1700-talets upplysningsera. Men det första genombrottet kom på 1800-talet. En viktig person var den

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Tips till föräldrarna. Unga och rusmedel

Tips till föräldrarna. Unga och rusmedel Tips till föräldrarna Unga och rusmedel Tips till föräldrarna Hälsoproblemen som orsakas av rusmedel har ökat år för år. Ju yngre man är när man börjar använda rusmedel, desto större är sannolikheten för

Läs mer

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck BOXHOLMS KOMMUN Barn-och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck Skriven av Boxholms skolkuratorer i samarbete med Socialtjänsten 2012-09-06

Läs mer

SAHLGRENSKA AKADEMIN ALKOHOL EN GENUSHISTORIA

SAHLGRENSKA AKADEMIN ALKOHOL EN GENUSHISTORIA ALKOHOL EN GENUSHISTORIA GUNNEL HENSING, PROFESSOR I SOCIALMEDICIN Fredmans epistel no. 5 SAHLGRENSKA AKADEMIN ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH Till de trogna bröderna på Terra Nova i Gaffelgränden Käre bröder,

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING Om en del av IOGT-NTO:s sociala verksamhet IOGT-NTO erbjuder personer som har eller har haft alkohol- eller andra drogproblem att leva helnyktert och möjligheten att förändra

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:258 av Ali Esbati m.fl. (V) Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Hanken som arbetsgivare vill förtydliga handläggningen av problem med alkoholmissbruk och hänvisning till vård. Man ingriper när det bedöms som nödvändigt

Läs mer

Makt, sårbarhet och skilda villkor

Makt, sårbarhet och skilda villkor Makt, sårbarhet och skilda villkor perspektiv från utredningen om män och jämställdhet Niclas Järvklo, utredningssekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vårt uppdrag beskriva och analysera - mäns

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG JARI KUOSMANEN Finnkampen En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG Innehåll INLEDNING 11 Studier och erfarenheter av finska män i Sverige 12 Förstudie 15 Kön, klass,

Läs mer

AA i ett nötskal. Anonyma Alkoholister i Sverige

AA i ett nötskal. Anonyma Alkoholister i Sverige AA i ett nötskal Anonyma Alkoholister i Sverige Anonyma alkoholister är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa sitt

Läs mer

Metod. Narrativ analys och diskursanalys

Metod. Narrativ analys och diskursanalys Metod Narrativ analys och diskursanalys Narrativ analys Berättande Som en metafor för människans liv Som en grundläggande form för tänkande och meningsskapande Handlingar som del av berättelser Berättande

Läs mer

Brottsoffer i fokus. En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun. Stiftelsen Tryggare Sverige

Brottsoffer i fokus. En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun. Stiftelsen Tryggare Sverige Brottsoffer i fokus En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun Stiftelsen Tryggare Sverige Adress: Stiftelsen Tryggare Sverige Crafoords väg 14 Box 45407 104 31

Läs mer

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,

Läs mer

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15 Agenda 1. Presentation 2. Vår utgångspunkt 3. Projektet: Utvägs Boende för Män Boendet

Läs mer

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen Revisionsrapport Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen David Boman Revisorerna Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Iakttagelser... 2 2.1.

Läs mer

en god vän och prästfru som till skillnad från henne själv ansåg att det fanns teologiska skäl att vara mot kvinnors prästvigning. Nu är de båda döda

en god vän och prästfru som till skillnad från henne själv ansåg att det fanns teologiska skäl att vara mot kvinnors prästvigning. Nu är de båda döda Förord Ester Lutteman är troligen ett okänt namn för de flesta i vårt land idag, även bland de kyrkligt aktiva. Kvinnors namn försvinner som vi vet alltför lätt ur historien. Att jag har ett förhållande

Läs mer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Liten guide till kvinnofridsfrågor Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:

Läs mer

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.

Läs mer

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Drygt 70 personer kom för att lyssna när professorerna Tora Friberg och Roger Andersson resonerade kring stadsutveckling från olika utgångspunkter. Ämnet

Läs mer

Sammanfattande kommentarer

Sammanfattande kommentarer Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något

Läs mer