KÖN, RUS OCH DISCIPLIN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KÖN, RUS OCH DISCIPLIN"

Transkript

1 1 KÖN, RUS OCH DISCIPLIN en nordisk antologi REDAKTÖRER MARGARETHA JÄRVINEN & PIA ROSENQVIST Utgiven av Nordiska nämnden för alkoholoch drogforskning (NAD) Annegatan 29 A 23 SF Helsingfors FINLAND NAD-PUBLIKATION NR

2 2 Pärmdesign: Anders Carpelan Teknisk redigering: Maaria Lindblad Tryckeri: Hakapaino Oy, Helsingfors 1991 ISBN ISSN

3 3 Innehåll Inledning 7 Margaretha Järvinen och Pia Rosenqvist Från nykterhet till medberoende. Kontinuitet och förändring i definitionen av kvinnans roll i förhållande till mäns drickande 19 Christa Appel Alkohol som kønssymbol. Konstruktionen af den kvindelige ædruelighed og udviklingen af de kvindelige drikkemønstre omkring århundredskiftet 39 Sidsel Eriksen Berusade kvinnor - ett samhällsproblem 67 Margaretha Järvinen Är psykofarmakabruk en form av kvinnokontroll? 85 Elianne Riska Jenters vei til rusmidler - et sosialiseringsperspektiv 99 Harriet Bjerrum Nielsen och Monica Rudberg Flickors väg in i missbruk av alkohol och andra droger 121 Christina Andersson Kvinnliga storkonsumenter i Helsingfors-regionen 137 Marja Holmila Kollegers och familjemedlemmars inverkan på kvinnors alkoholkonsumtion 153 Elina Haavio-Mannila Kvinnor och män i AA och Al-Anon 176 Pia Rosenqvist

4 4 "Ingenting är omöjligt" - intryck från ett behandlingshem för kvinnor 194 Karen Leander * * * Abstracts Vilka kvinnor söker hjälp för alkoholproblem och vilka går det bra för? En social och socioekonomisk översikt från EWA-enheten 211 Lena Dahlgren De svenska riksdagskvinnornas alkoholpolitik Rolf Fredriksson Den kollektive drikkekulturen i et kjønnsperspektiv. Sosial integrasjon, sosialt nettverk og bruk av alkohol blant unge kvinner og menn 217 Torild Hammer Kvinnors alkoholkultur och deras plats i den svenska alkoholpolitiken 219 Inger Knobblock Presentation av populationsundersökningen WAG - Women and alcohol in Göteborg 223 Ewa Lindberg Alcohol and dyadic interactions of high dominant and low dominant women 226 Ralf Lindman, Bodil Lindfors, Marika Möller och Sonja Paajanen

5 5 Kønsforskelle i brug og misbrug af beroligende midler blandt personer der henvender sig i en psykiatrisk modtagelse 227 Benna Mortensen Gravide misbrugere og deres børn 230 May Olofsson Moderskap, alkohol, kvinnor och kontroll 234 Anna Paltschik Behandlingstilbud til kvinder med alkoholmisbrug 237 Eva Smidth-Fibiger Sex related differences of problem drinking in 42 year old Malmoe citizens: results from a health screening of a total birthyear cohort in Agneta Österling * * * NAD-publikationer 243

6 6

7 7 Inledning Margaretha Järvinen och Pia Rosenqvist Under första hälften av 1980-talet skärptes det socialpolitiska och forskningsmässiga intresset kring kvinnors alkoholbruk. Den främsta orsaken till detta var de allt oftare återkommande utsagorna om ett ökat alkoholbruk, och ökade alkoholproblem bland kvinnor. En annan orsak var den nya feministiska forskningen som nu definitivt hade nått fram till rusmedelsforskningen. Från att tidigare ha varit negligerade blev de kvinnliga alkoholbrukarna och -missbrukarna synliggjorda - i massmedia, i forskningen, i behandlingssystemet - i alla nordiska länder. Den plötsliga oron över en tilltagande kvinnlig alkoholkonsumtion i början av 1980-talet är intressant, inte minst i ett 90-tals perspektiv. Idag, tio år senare, har vi ingen entydig bild av hur kvinnors dryckesvanor och rusmedelsproblem utvecklats i de nordiska länderna. De upplysningar som föreligger är inte lätta att tolka. Å ena sidan har kvinnors förhållningssätt till alkohol förvisso förändrats på lång sikt, både när det gäller nykterhet, dryckesmönster och alkoholskador. Den traditionellt kvinnliga helnykterheten har minskat under de senaste decennierna, de kvinnliga dryckesvanorna verkar ha blivit mera diversifierade och kvinnorna har blivit mera synliga i behandlingssystemet (se t.ex. Järvinen & Ólafsdóttir 1986, Holmberg & Malmström 1987, Skinhøj m.fl. 1988). För Danmarks del t.ex. rapporteras att kvinnors procentuella andel av stort sett alla registrerade medicinska och sociala alkoholskador har varit stigande under hela efterkrigstiden, och att andelen kvinnliga alkoholproblematiker i behandlingssystemet har ökat speciellt under och 80-talen (Thorsen 1990). Å andra sidan är könsskillnaderna i alkoholbruk och missbruk fortfarande mycket stora i alla nordiska länder. För Finlands del har Salme Ahlström (1987) påvisat att könsskillnaderna i alkoholbruk inte minskade men ökade under perioden 1976 till År 1984 stod kvinnorna för 20 % av den totala alkoholkonsumtionen och det fanns tydliga tecken på att andelen helnyktra kvinnor åter ökade i befolkningen - detta alltså mitt under

8 8 den period då diskussionen om en "konvergens" i manligt-kvinnligt alkoholbruk var som intensivast. En viktig uppgift för och 90-talens nordiska kvinnoforskning kring alkohol och droger har varit att förklara och teoretiskt förankra den fortsatta skillnaden mellan mäns och kvinnors dryckesvanor. Kvinnoforskningen kring rusmedel har i vissa avseenden utvecklats som en protest mot ett förenklat konvergensresonemang i alkoholforskningen. Det är ingen tillfällighet att den traditionella könsrollsteorin och föreställningarna om en anpassning av den kvinnliga könsrollen till den manliga (och en därmed sammanhängande likhet i dryckesvanorna) blev en av de viktigaste utmaningarna för 1980-talets kvinnoforskning, som i mycket hög grad kom att handla om de könsspecifika dragen i kvinnors dryckesmönster och rusmedelsproblem. De empiriska forskningsprojekten beskrev kvinnospecifika dryckessituationer (t.ex. Honkasalo 1983), "feminina dryckesmönster" och förhållningssätt till berusning (Järvinen & Ólafsdóttir 1986, Honkasalo 1986) samt kvinnospecifika behov i behandlingssystemet (Duckert 1986). De centrala frågorna blev inte varför kvinnors alkoholkonsumtion ökat och i vilka avseenden kvinnors drickande påminner om mäns, utan snarare varför könsskillnaderna i alkoholbruk fortfarande är så resistenta och vilka faktorer som kan förklara detta. I NAD:s antologi "Kvinnor, alkohol och behandling" utpekar Annika Snare (1986) fyra faktorer som kan tänkas förhindra/befrämja ett mera utbrett rusmedelsbruk bland kvinnor: kulturella normer, ett omsorgsbundet förhållande till alkohol, deltagandets premisser, sårbarhet och tillhörighet. Till den första kategorin hänför Snare de negativa värderingar som fortfarande drabbar en berusad kvinna; berusning hos kvinnor förknippas ofta med sexuell omoral. Berusade kvinnor har - historiskt och ända fram till våra dagar - behandlats som promiskuösa/prostituerade. I Finland t.ex. har socialt utslagna män och kvinnor i vid utsträckning åtgärdats på basen av två olika socialvårdsystem. Män med alkoholproblem har oftare omhändertagits inom alkoholistvården; kvinnor med alkoholproblem har, speciellt under tidigare decennier, definierats som prostituerade och omhändertagits inom lösdrivarvården (Järvinen 1990). Denna könsspecifika behandling slutade dock i och med avskaffandet av lösdrivarlagen år 1987.

9 9 Till den andra kategorin kan man hänföra konflikten mellan ett omfattande rusmedelsbruk och kvinnors reproduktiva funktioner. Att dubbelarbetande småbarnsmammor varken har tid eller möjlighet till en mera omfattande alkoholkonsumtion framgår tydligt av Marja-Liisa Honkasalos (1983) undersökning av finska arbetarklasskvinnor. Det framgår också av den finska dryckesvane-enkäten från år 1984 som klart visar, att det att man har småbarn i hemmet klart minskar kvinnornas men inte männens alkoholbruk (Ahlström 1987). Samtidigt har gifta kvinnor per tradition fått åta sig uppgiften att kontrollera inte bara sitt eget men också mannens alkoholbruk. Marja Holmilas undersökning (1987) av alkoholvanorna i unga Helsingforsfamiljer visar att kvinnlig kontroll av manligt drickande fortfarande är mycket utbrett. Till den tredje kategorin av faktorer kan man hänföra kvinnors förvärvsarbete; yrkesarbetande kvinnor har påvisats ha ett rikligare alkoholbruk än icke-yrkesaktiva (Ahlström 1987, Järvinen & Ólafsdóttir 1986). Hemarbetande kvinnor, och speciellt äldre kvinnor på landsbygden har traditionellt varit de främsta representanterna för en helnykter livsstil. Ett utökat offentligt deltagande, en vidare "social radie" bland yrkesaktiva kvinnor har antagits medföra ett större antal dryckessituationer. Den fjärde och sista kategorin omfattar sociala utslagningsfaktorer: arbetslöshet, bostadslöshet och social isolering antas ha ett samband med dryckesvanornas utveckling bland kvinnor. Än så länge saknar vi dock forskningsresultat om detta. Vi vet inte vilket (om något) samband och 80-talens långtidsarbetslöshet, och den i många länder tilltagande hemlösheten, har haft då det gäller rusmedelsbruk och - missbruk bland kvinnor. Vi vet inte om rusmedelsbruket har en annan roll och funktion bland socialt utslagna kvinnor än bland socialt utslagna män. Den nordiska forskningen om hemlösa och andra socialt utslagna kvinnor är minimal i jämförelse med motsvarande forskning om män (jfr dock: Stadig 1987, Grossman 1990). Av de fyra faktorer som ovan identifierats som viktiga i förståelsen av kvinnligt rusmedelsbruk är det framför allt två - kulturella normer och ett omsorgsbundet förhållande till rusmedel - som löper som en röd tråd genom föreliggande antologi. Kvinnors alkohol- och drogbruk analyseras ur många olika perspektiv: ett historiskt perspektiv, ett kontrollperspektiv, ett socialisations- och integrationsperspektiv. Gemensamt för alla artiklarna är dock att rusmedelsbruket på en eller annan nivå relateras till de historiska och aktuella kulturbilder och

10 10 metaforer som omger kombinationen kvinnor - rusmedel och till kvinnors ställning i den "privata" respektive "offentliga" sfären. Artiklarna baserar sig på en serie föredrag presenterade vid NAD:s forskarseminarium om "kvinnors förhållande till alkohol och droger" i Fredensborg (DK) den november Seminariet var det fjärde kvinnoforskningsseminariet i NAD:s regi (jfr NAD-publikationerna nr 8, nr 11 och nr 14). KULTURBILDER, OMSORGSARBETE OCH RUSMEDELSBRUK Antologin inleds av den tyska forskaren Christa Appel som studerat kvinnornas roll i den amerikanska nykterhetsrörelsen under talet och drar paralleller till den moderna alkoholismrörelsen. Enligt ideologin i 1800-talets nykterhetsrörelse utgjorde männens dryckesvanor kvinnornas främsta alkoholproblem. En av rörelsens viktigaste funktioner var, enligt Appel, att propagera för ett borgerligt, patriarkaliskt familjeideal och att anvisa kvinnorna deras plats i detta ideal. Kvinnornas funktion i nykterhetsrörelsen var att arbeta för "home protection", att skydda den privata sfären mot det manliga alkoholbrukets destruktiva inflytande. Nykterhetsrörelsen bidrog till uppfattningen om kvinnors "moraliska överlägsenhet" - en "överlägsenhet" som i allra högsta grad återspeglade disciplinering - och till ett osynliggörande av kvinnors drickande och alkoholproblem. Dessa könsbestämda kulturbilder i nykterhetsrörelsen har, enligt Appel, levt vidare i 1900-talets alkoholismrörelse. Sitt mest extrema uttryck har de fått i begreppet "medberoende", som utvecklats i USA under och 80- talen, och som därefter spridit sig till många andra länder. I medberoendemodellen uppfattas alkoholism inte som ett individuellt problem men som en familjesjukdom. Enligt Appel betalar kvinnorna ett mycket högt pris för denna partnerrelation; de görs till medansvariga i mannens alkoholproblem och - liksom i 1800-talets nykterhetsrörelse - till huvudansvariga för sammanhållningen av familjelivet. Medberoendemodellen gör att ojämlikheten mellan män och kvinnor i familjen och samhället som helhet osynliggörs, menar Appel. Också Sidsel Eriksens artikel tar utgångspunkt i kvinnors och mäns förhållande till alkohol under 1800-talet. Eriksen hävdar att "det

11 11 moderna" kvinnliga förhållningssättet till alkohol, med nykterhet i privatlivet som sitt viktigaste kännetecken, i Danmark utvecklades under årtiondena kring senaste sekelskifte. Motpolen till detta kvinnliga hållningssätt var manligt alkoholbruk i sociala dryckessammanhang i offentligheten. Manligt drickande i offentligheten genomgick under 1800-talet en renässansperiod, enligt Eriksen; antalet värdshus och andra alkoholutskänkningsställen i Köpenhamn ökade i takt med att männens arbetssfär i stigande grad kom att ligga utanför hemmet. Parallellt med denna utveckling uppstod metaforen "den nyktra, självuppoffrande och kontrollerande kvinnan" som skulle bevara sammanhållningen i familjelivet i en tid då samhället var i uppbrott. Enligt Eriksen hade kvinnorna tidigare varit en integrerad del av dryckeskulturen, dock inte med samma konsumtionsmängd som männen. Det sena 1800-talet skulle ha medfört en ny form av disciplinering av kvinnor och - åtminstone i medelklassen - en ny kvinnobild som inte längre var förenlig med alkoholbruk. Kvinnorna anpassade sig dock inte till denna disciplinering utan protester; enligt Eriksen utvecklade de ett omfattande "hemligt drickande" - och de mest sofistikerade metoder att dölja detta: "Paraplyer, Ringe, Visitkortbøger og en hel Mængde lignende Genstande, som hører med til en Dames Udstyr, havde allesammen kun den ene Bestemmelse at kunne optage i sig og skjule et større eller mindre kvantum Whisky". Margaretha Järvinens artikel handlar om de uttryck som samhällets kulturbilder av kvinnligt alkoholbruk tagit sig i den konkreta kontrollpolitiken: anhållanden/omhändertaganden av berusade kvinnor i Helsingfors under perioden 1945 till 1989 såsom de finns dokumenterade i polisprotokoll. På ett ytligt plan har omhändertagandena av berusade kvinnor följt samma modell som omhändertagandena av berusade män. De har dikterats av två faktorer: omsorg om redlöst berusade personer som inte kan ta vara på sig själva och omsorg om allmän ordning och säkerhet. Polisprotokollen visar dock att omhändertagandena innehåller vissa kvinnospecifika drag och att dessa i första hand är relaterade till kvinnors sexualitet och reproduktiva funktioner. Om berusade kvinnor påträffades tillsammans med berusade män på och 50-talen kunde de omhändertas av ordningspolisen "för sin egen säkerhets skull", och förpassas vidare till vårdpolisen, misstänkta för prostitution, medan deras manliga motparter fick gå - om de inte var redlöst berusade. Under 1970 och 80-talen tycks sexualiteten ha mist sitt explicita symbolvärde i kontrollen av kvinnors berusning: protokollen innehåller inga hänvisningar till kvinnors sexualitet, promiskuitet eller

12 12 prostitution. Däremot har en "ny" kulturbild (som också bearbetats intensivt av massmedia) kommit in i polismaterialet. Protokollen från 1980-talet innehåller en liten grupp, mycket uppmärksammade, beskrivningar av kvinnor med minderåriga barn eller gravida kvinnor som omhändertagits för redlös berusning. Kontrollen av kvinnors sexualitet och reproduktiva funktioner och upprätthållandet av den "privata sfären" som kvinnors ansvarsområde tycks alltså vara centrala element i förståelsen av kvinnors alkoholbruk, historiskt och idag. I den fjärde artikeln i antologin analyserar Elianne Riska en form av rusmedelsbruk som traditionellt betraktats som "kvinnligt": psykofarmakabruk. Internationellt och nordiskt (med undantag av Finland) har det påvisats att kvinnor använder lugnande medel och sömnmedel ungefär dubbelt så ofta som män. Denna könsskillnad i psykofarmakabruk har vanligen förklarats med hjälp av en tautologisk, funktionalistisk modell; "den kvinnliga könsrollen" har antagits vara förenlig med antagandet av en sjukroll, och därför med psykofarmakabruk. Alternativt kan psykofarmakabruket analyseras ur ett strukturellt perspektiv; kvinnors psykofarmakabruk kan ses som en dold kvinnokontroll, vars mål är att anpassa kvinnor till en underordnd social position. Som en tredje teoretisk infallsvinkel till kvinnors psykofarmakabruk nämner Riska social konstruktionism där tyngdpunkten ligger på psykofarmakabrukets sociala och symboliska betydelse. I analyser av psykofarmakareklam har man kunnat påvisa hur effektivt medicinannonserna reproducerar det existerande könssystemet i samhället. Medan man på 1970-talet huvudsakligen skildrade hemmafruar som psykofarmakabrukare, har man numera övergått till att skildra förvärvsarbetande kvinnor, typiskt i kvinnospecifika omsorgs- och serviceyrken. Psykofarmakabrukets metaforer utgör alltså, i motsättning till alkoholbrukets metaforer, inget hot mot kvinnors samhällsfunktioner: reproduktion, omsorg och service. Harriet Bjerrum Nielsen och Monica Rudberg analyserar kvinnors rusmedelsbruk ur ett socialisationsperspektiv. De renodlar tre faktorer som de betraktar som speciellt relevanta i socialisationsprocessen: rusmedel och sociala relationer, rusmedel som symbol på en vuxen livsstil och rusmedel som en del av ett heterosexuellt projekt. Unga flickors rusmedelsbruk antas vara mera påverkat av deras relationer till andra än unga pojkars rusmedelsbruk. Tonårsflickors drickande är ofta ett led i ett gemensamt utforskande av heterosexuella relationer, medan tonårspojkar typiskt dricker för att uppnå en speciell position i

13 13 pojkkretsen. Flickornas experimenterande med rusmedel sker inom den traditionella kvinnlighetens ramar. Rusmedelsbruket anpassas till en "självframställande" flickkultur, vars huvudsakliga ingredienser är klädsel, smink, dans, flirt och förföring. Rökning tycks ha blivit tonårsflickors "alkohol", enligt Bjerrum Nielsen och Rudberg, ett uttryck för uppror och självständighet, men ett rusmedel som bättre harmonierar med kvinnorollen än alkohol gör. Medan pojkar typiskt kontinuerligt ökar sitt rusmedelsbruk från och med tonåren avbryter de flesta flickor utvecklingen mot ett mera omfattande bruk i års åldern. En del flickor övergår dock till ett regelrätt missbruk men detta betyder inte att de skulle överta ett "maskulint" handlingsmönster. Tvärtom anpassar de sig ofta till en extremt kvinnoundertryckande missbruksmiljö, där de är totalt beroende av det heterosexuella spelet och samtidigt saknar de nära väninnerelationer som är så centrala i den traditionella flicksocialisationen. Också i Christina Anderssons bidrag beskrivs tonårsflickors väg in i rusmedelsbruk och -missbruk. Hon har kartlagt missbruksutvecklingen bland 113 flickor som under ett kalenderår var i kontakt med Maria Norra Ungdomsenhet i Stockholm, och skiljer mellan tre typer av missbruksutveckling bland flickorna: a) måttligt missbruk, endast alkohol och cannabis, b) häftigt påkommande, plötsligt missbruk av tunga droger, och c) intensivt missbruk som ofta eskalerar från alkohol och cannabis till tunga droger. Av dessa tre är den andra kategorin en kvinnospecifik väg in i missbruk, enligt Andersson. I denna kategori återfinns många flickor som har en missbrukande pojkvän, ofta betydligt äldre än flickan själv, en pojkvän som tycks ha haft avgörande betydelse för missbruksdebuten. Skall då Mariaflickornas missbruk tolkas som ett uppror mot den traditionella kvinnorollen, eftersom så många av flickorna i journalerna beskivs som upproriska, rebelliska och provocerande? Andersson besvarar frågan nekande: flickornas uppror och revolt verkar snarare vara riktad mot deras problemfyllda familjebakgrund än mot någon specifik kvinnoroll. Att underordna sig sin pojkväns livsstil, och överta hans rusmedelsvanor, kan väl knappast ses som ett brott mot kvinnorollen, snarare motsatsen. Vad som däremot var klart könsrollspräglat, enligt denna undersökning, var ungdomsenhetens reaktioner på flickornas beteende. Med Marja Holmilas bidrag återvänder vi till fullvuxna kvinnors alkoholbruk: de kvinnliga storkonsumenternas dryckesmönster. Undersökningen, som baserar sig på en postenkät, gällde 6000 kvinnor i åldrarna år, bosatta i Helsingfors-regionen. Av dessa

14 14 kvinnor identifierades ca 10 % som personer med ett riskabelt alkoholbruk - denna kategorisering gjordes med hjälp av ett frågebatteri om dryckestäthet, dryckesmängd och upplevda skadeverkningar. Ålder var den bakgrundsvariabel som hade det klaraste sambandet med "alkoholpoäng", de flesta som klassificerats som riskkonsumenter återfanns i ålderskategorin under 30 år. Bakgrundsvariablerna utbildning och yrke hade inget klart samband med alkoholpoäng eller riskkonsumtion. Kvinnor med barn hade lägre alkoholpoäng än kvinnor utan barn. Stabila levnadsförhållanden, ett tillfredsställande arbete och ett lyckligt familjeliv föreföll att skapa förutsättningar för ett kontrollerat alkoholbruk. Bland de kvinnor som klassificerats som riskkonsumenter och som var gifta/samboende uppgav ungefär hälften att deras partner hade försökt få dem att minska sitt drickande. Om kvinnors drickande överskrider vissa gränser kan de traditionella könsrollerna, med kvinnlig kontroll av manligt drickande, vändas till det motsatta, enligt Holmila. Intressant nog levde dessa kvinnliga riskkonsumenter typiskt ihop med män som hade en lika, eller sannolikt mera omfattande alkoholkonsumtion än kvinnorna. De teoretiska utgångspunkterna i Elina Haavio-Mannilas undersökning är tre. För det första antas att kvinnors (och mäns) alkoholbruk har ett samband med den könssegregerade arbetsmarknaden. Kvinnor som arbetar på manligt dominerade arbetsplatser förväntas ha ett mera omfattande alkoholbruk än deras medsystrar på kvinnodominerade arbetsplatser. För det andra antas kvinnors drickande påverkas av män - arbetskamrater, partners - i högre grad än mäns drickande påverkas av kvinnor. För det tredje förväntas ett samband mellan kvinnors alkoholbruk och deras reproduktiva funktioner: kvinnor med barn antas dricka mindre än kvinnor utan barn. Alla tre hypoteserna bekräftas i Haavio-Mannilas artikel, som baserar sig på det representativa urvalet av Helsingfors-kvinnor som insamlades i Marja Holmilas undersökning. Kvinnor på manligt dominerade arbetsplatser påverkades av männens dryckesvanor, och detta samband gällde oberoende av ålder, utbildning och socioekonomisk status - medan mäns drickande inte påverkades av arbetsplatsens könssammansättning. Sambandet mellan alkoholbruk och kvinnornas familjeförhållanden tog sig följande uttryck: gifta eller samboende kvinnor utan barn hade det mest frekventa alkoholbruket, följda av gifta kvinnor med barn, ensamstående kvinnor, och slutligen ensamförsörjande mödrar som hade det minst frekventa alkoholbruket.

15 15 Pia Rosenqvist analyserar kvinnornas roll och funktioner i den finska AA och Al-Anon-rörelsen. Därmed återvänder vi till det tema som inledde antologin: relationerna mellan kvinnor och män i alkoholismrörelsen. Rosenqvist analyserar könsrelationerna i AA utgående från tre faktorer: arbete, makt och "cathexis" (sociala och emotionella relationer mellan individer). Å ena sidan framhåller hon att AA, liksom samhället i övrigt (och hela alkoholkulturen), givetvis är mansdominerat. AA grundades år 1948 i Finland och kvinnorna var med från starten, som alkoholisthustrur snarare än alkoholister. Idag utgör kvinnorna ungefär 25 % av AA-medlemmarna. Då det gäller fördelningen av makt och arbete, reproducerar AA i viss utsträckning samhällets könsstruktur; männens uppgifter i AA är i högre grad "offentliga" (publicering, publikframträdanden) medan kvinnors är "privata" (AA-interna uppgifter, service-uppgifter). Å andra sidan finns det i AA vissa regler och rutiner - talarturer på gruppmöten, rotation och lottdragning då det gäller vissa funktioner - som förefaller att garantera en viss jämlikhet mellan könen. Det tycks i det finska AA finnas en utbredd misstro till enkönade AA-grupper. Eftersom de kvinnliga AA-medlemmarna en gång har "gått över könsgränsen" - de har druckit tillsammans med män, de har utvecklat ett alkoholproblem och därmed brutit mot centrala normer visavis kvinnlighet - så anser de att de också kan nyktra till, och försöka bearbeta sina alkoholproblem tillsammans med män. Denna hållning kan, enligt Rosenqvist, återspegla det generellt oförenliga i alkoholbruk/alkoholproblem och kvinnliga livssammanhang. Det sista längre bidraget i antologin är Karen Leanders beskrivning av ett behandlingshem för kvinnor i vilket också personalen är kvinnlig. Leander har genom samtal och intervjuer med både personal och klienter försökt fånga deras upplevelser av behandlingshemmet och menar att dessa bäst kan beskrivas under fyra rubriker: det var av stor betydelse att det fanns bara kvinnor i behandlingshemmet; det var svårt att straffa ut sig; behandlingssamtalen ägde rum i enskildhet och vardagen präglades av ett ständigt förhandlande och en atmosfär av att ingenting är omöjligt. Leander relaterar dessa drag till varandra och till insikter om kvinnligt missbruk och principer för en behandling som beaktar kvinnors särskilda problem. Hon menar att vistelsen på behandlingshemmet åtminstone tillfälligt kunde medverka till att bryta vissa mönster i de kvinnliga missbrukarnas liv - både som missbrukare och som kvinnor - och avser därmed de mönster som representerar kvinnornas dubbelt underordnade ställning i samhället. Leander utesluter dock inte

16 16 möjligheten av att den modell som utvecklats vid behandlingshemmet - en icke-bestraffande tillitsfull och varm hantering av klintenterna - också kan ses som en ny (kontroll)teknik för att få kvinnorna att rätta sig efter husets målsättningar. Bidragen i denna antologi visar förhoppningsvis på några framkomliga vägar då det gäller vidareutvecklingen av forskningsområdet rusmedelsbruk och socialt kön. Genom att inkludera sammandrag av 11 undersökningar som också presenterades vid det nämnda NADseminariet vill vi fästa uppmärksamhet på mångsidigheten av de pågående nordiska forskningen om kvinnor och rusmedel. Sammanfattningsvis skall vi försöka knyta ihop de viktigaste teoretiska ansatserna i antologin. Dessa faller i stort sett i två grupper (jfr Riskas bidrag). Det ena är ett strukturalistiskt präglat perspektiv. Kvinnors rusmedelsbruk och -missbruk relateras i flera av bidragen till kvinnors specifika placering i samhällets produktions- och reproduktionssfärer. Kvinnors drickande och deras ansvar för mäns drickande har ett samband med ett patriarkaliskt familjesystem och en könssegregerad arbetsmarknad. Kvinnors inträde på arbetsmarknaden, deras deltagande i manligt dominerade arbetskulturer och andra maskulint präglade sociala sammanhang har ett klart samband med ett ökat drickande hos kvinnor. De största förändringarna i de kvinnliga dryckesvanorna tycks ha skett i den nya medelklassen, bland kvinnor som relativt sett har en hög grad av "offentligt deltagande". Därmed inte sagt att dessa forskningsresultat skulle stödja en enkel konvergenshypotes. Samhällets könsstrukturer visavis produktion och reproduktion garanterar en fortsatt könsdivergens i dryckesvanorna. Kvinnors reproduktiva funktioner är fortfarande - tidsmässigt, ekonomiskt, normativt - ett mycket effektivt hinder för ett mera omfattande rusmedelsbruk bland kvinnor. Det andra är ett konstruktivistiskt/diskursivt perspektiv. I denna forskningstradition är det samhällsdiskursen, som är det centrala. Kvinnors förhållande till rusmedel - alkohol, narkotika, psykofarmaka analyseras i antologin som en social, kulturell och historisk konstruktion. Kvinnors moderata dryckesvanor, deras roll som kontrollörer av manligt alkoholbruk och som "medberoende" i alkoholistvården är på många olika nivåer sammanbundna med den sociala konstruktionen av en "privat" och "offentlig" sfär. Ur ett

17 17 diskursivt perspektiv är dessa sfärer emellertid inte givna a priori; de är ett led i en samhällelig definitions- och kategoriseringsprocess. Den socialt bestämda förankringen av kvinnor i den "privata" och män i den "offentliga" sfären har haft vittgående konsekvenser för de könsreglerade förhållningssätten till rusmedel. Kvinnors reproduktiva ansvar i familjelivet har per definition varit oförenligt med ett mera omfattande alkoholbruk; däremot tycks psykofarmaka som social konstruktion harmoniera bättre med ett reproduktivt ansvar. Kvinnors funktion som familjelivets beskyddarinnor har, i hemmet, i alkoholismrörelsen, gett dem ett "naturligt" medansvar också för mäns drickande - och tillnyktrande. Det sociala likhetstecknet mellan drickande och en manlig samhällssfär har samtidigt osynliggjort det kvinnliga drickandet och de kvinnliga alkoholproblem som förekommit, trots alla motföreställningar. LITTERATUR Ahlström, Salme (1987): Women's Use of Alcohol, i Jussi Simpura red. Finnish Drinking Habits. The Finnish Foundation for Alcohol studies, Volume 35, Helsinki. Christensen, Else & Kirsten Hvidtfeldt (1983): Den traditionelle kvinderolle som ideologi. Ingår i: Kvinnoforskning kring alkohol och droger. NAD-publikation nr 8, s Duckert, Fanny (1986): Behandling av kvinnelige problemdrikkere. Ingår i: Kvinnor, alkohol och behandling. NAD-publikation nr 13, s Grossman, Maj-Britt (1990): Knacka på! Bostads- och boendeförhållanden för kvinnor med missbruksproblem. KTH, Arbetshandling, Stockholm. Holmberg, Roger & Ulf Malmström (1987): Alkoholrådgivning för kvinnor. FOU-rapport 75, Stockholm, (stencil).

18 18 Holmila, Marja (1988): Wives, Husbands and Alcohol. A Study of Informal Drinking Control within the Family. The Finnish Foundation for Alcohol Studies, volume 36, Helsinki. Honkasalo, Marja-Liisa (1983): Kvinnor och alkohol. Ingår i: Kvinnoforskning kring alkohol och droger. NAD-publikation nr 8, s Honkasalo, Marja-Liisa (1986): Kvinnofyllan - finns den? Ingår i: Kvinnor, alkohol och behandling. NAD-publikation nr 13, s Järvinen, Margaretha & Hildigunnur Ólafsdóttir (1986): Kvinnors dryckesmönster. Ingår i: Kvinnor, alkohol och behandling. NADpublikation nr 13, s Järvinen, Margaretha (1990): Prostitution i Helsingfors - en studie i kvinnokontroll. Åbo Akademis Förlag, Åbo. Skinhøj, Kirsten Thue m.fl. (1988): Behandling for alkoholmisbrug ved danske ambulatorier. Socialforskningsinstituttet, Rapport , København. Snare, Annika (1986): Inledande funderingar om kvinnor, alkohol och kontroll. Ingår i: Kvinnor, alkohol och behandling. NAD-publikation nr 13, s Stadig, Ingela (1987): Vart har kvinnorna på Ängshöjden tagit vägen? FOU-byrån, Stockholm. Thorsen, Thorkil (1990): Hundrede års alkoholmisbrug. Alkohol og narkotikarådet, København.

19 19 Från nykterhet till medberoende Kontinuitet och förändring i definitionen av kvinnans roll i förhållande till mäns drickande Christa Appel, Morgensternstrasse 38, 6000 Frankfurt Denna artikel är indelad i två delar. I den första delen sammanfattar jag resultaten från min doktorsavhandling "KVINNOR - ALKOHOL - SAMHÄLLE. En undersökning av kvinnor i den amerikanska nykterhetsrörelsen under 1800-talet" (Appel 1991). I den andra delen försöker jag att sätta de teser som är karakteristiska för tolkningen av förhållandena mellan könen i 1800-talets amerikanska nykterhetsrörelse i relation till den moderna alkoholismrörelsen. Härvid ligger tyngdpunkten i mitt arbete på det i USA utvecklade begreppet "medberoende". I TESER OM KVINNORNAS ROLL I DEN AMERIKANSKA NYKTERHETSRÖRELSEN UNDER 1800-TALET 1 Männens dryckesvanor utgör kvinnornas alkoholproblem - kvinnornas egna dryckesvanor osynliggörs Enligt ideologin i 1800-talets amerikanska nykterhetsrörelse utgjorde männens dryckesvanor kvinnornas främsta alkoholproblem. I utvecklingen av en kvinnlig nykterhetsståndpunkt var kopplingen mellan alkoholproblematik och könsrollsproblematik ett väsentligt element. Nykterhetskravet blev ett medel för kvinnor att göra anspråk på, och i viss mening utöva, kontrollfunktioner i relation till män (jfr Gusfield 1963, Epstein 1981, Levine 1980, Harris 1979). Uppenbart är, att kravet på nykterhet var ett styrnings- och disciplineringsinstrument i händerna på bägge könen. Det är detta moment av kontroll som

20 20 möjliggjorde kopplingen mellan nykterhetsfrågan och skyddet av den kvinnliga sfären. Det skedde emellertid till priset av att den direkta insynen i kvinnans eget drickande föll bort. Den kvinnliga alkoholkonsumenten kunde bara uppmärksammas om hon bröt mot rollen som "anständig" kvinna, exempelvis som prostituerad. Tabueringen, diskrimineringen och repressionen av kvinnors alkoholbruk skapades inte av nykterhetsrörelsen. Icke desto mindre ställer jag upp hypotesen, att nykterhetsrörelsen väsentligt bidrog till att registreringen av alkoholsjukdomar hos kvinnor blev obetydlig. Om alkoholism var en manlig sjukdom, hur skulle då kvinnor kunna insjukna i den? Nyare amerikanska undersökningar har visat att de traditioner som nykterhetsrörelsen i detta avseende utvecklade har försvårat kvinnors möjligheter att få hjälp för sina alkoholproblem ännu idag (jfr Fillmore 1984). 2 Förändringar i relationerna mellan könen påverkar diskussionen om kvinnor och alkohol De allmänna, samhälleligt betingade förändringarna i relationerna mellan könen är väsentliga för diskussionen om kvinnor och alkohol (Appel 1990a). I min avhandling har jag visat att det handlar om en mångskiktad problematik, som utgår från allmänna samhällsekonomiska förändringar och leder till klasspecifika slutsatser. Av intresse i detta sammanhang är t ex att närmare studera förändringarna i samboende och i könens förhållande till varandra generellt, också mot bakgrunden av en klasspecifik ojämlikhet i utvecklingen. Hur återspeglas förhållandet mellan ändrade inkomststrukturer och begreppet "huslighet" i nykterhetsanhängarnas tänkande? 3 Nykterhetsrörelsen var en genuint borgerlig reformrörelse Både för borgerskapet och arbetarklassen hade alkoholfrågan en väsentlig symbolfunktion. Härigenom kunde man belysa och tolka de problem som det kapitalistiska samhället hade åstadkommit utan att dessa knöts till klasskampen. I kampen mot alkoholbruket, alkoholindustrin och särskilt mot krogen fann man en lämplig syndabock. Den kunde man ge skulden för fattigdom och nöd, sjukdom och förstörda mellanmänskliga relationer. Den som närmare vill

Könsperspektiv på missbruk

Könsperspektiv på missbruk Antologi Könsperspektiv på missbruk Tom Leissner Ulla-Carin Hedin (red.) BJURNER OCH BRUNO Innehåll InledningiOM LEISSNER och ULLA-CARIN HEDIN 8 Tidigare forskning 8 Behovet av könsperspektiv 10 Om nätverket

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

www.srhr.se/falkoping! Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan! www.srhr.se/falkoping Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan 1 Berör all personal Nu och sen? Förändringsagenter Enskilda lektioner, dagar eller insatser Sex och samlevnad Fånga frågan

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING

IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING IOGT-NTO:s ALKOHOL- RÅDGIVNING Om en del av IOGT-NTO:s sociala verksamhet IOGT-NTO erbjuder personer som har eller har haft alkohol- eller andra drogproblem att leva helnyktert och möjligheten att förändra

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Personalavdelningens PA-handbok Datum Alkohol och andra droger VAD BETYDER DET FÖR OSS? Drogerna ansikte och effekter Bakgrund I alla samhällen och kulturer har droger förekommit. I samhällen med god balans

Läs mer

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Hanken som arbetsgivare vill förtydliga handläggningen av problem med alkoholmissbruk och hänvisning till vård. Man ingriper när det bedöms som nödvändigt

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Policy för alkohol som utvecklingshinder

Policy för alkohol som utvecklingshinder Policy för alkohol som utvecklingshinder Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 2013-03-18 Giltighetstid: tillsvidare Ansvarig: generalsekreterare Policyns tillämpning i Forum Syd Forum Syds idéprogram

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Ungdomar Drickande & Föräldrar Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs

Läs mer

Makt, sårbarhet och skilda villkor

Makt, sårbarhet och skilda villkor Makt, sårbarhet och skilda villkor perspektiv från utredningen om män och jämställdhet Niclas Järvklo, utredningssekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vårt uppdrag beskriva och analysera - mäns

Läs mer

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft Översikt CHRISTOFFER TIGERSTEDT ESA ÖSTERBERG Alkoholskadorna är fortfarande finska men har också blivit franska Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft för vana att understryka att alkoholproblemen

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och

Läs mer

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE

POLICY DOKUMENT KÄVLINGE POLICY DOKUMENT KÄVLINGE DOKUMENTETS INNEHÅLL Förhållningssätt och agerande i föreningen gentemot Tobak, Alkohol, Narkotika, Jämställdhet och Sexuella Trakasserier. I huvudsak inriktning barn och ungdomar

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG JARI KUOSMANEN Finnkampen En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG Innehåll INLEDNING 11 Studier och erfarenheter av finska män i Sverige 12 Förstudie 15 Kön, klass,

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456 Anhörigprogrammet Anhörigprogrammet hos Councelling by Markebjer riktar sig till dig som lever, och för dig som har levt, i en familj där någon är beroende av alkohol eller droger. Ett alkohol- och drogberoende

Läs mer

En studie i ojämlikhet

En studie i ojämlikhet En studie i ojämlikhet En studiehandledning till jämlikhetsanden utarbetad av karneval förlag och LO-distriktet i Stockholms län richard wilkinson kate pickett Jämlikhetsanden Därför är mer jämlika samhällen

Läs mer

Ett Drogfritt Liv i Kristianstad

Ett Drogfritt Liv i Kristianstad Behovet är stort Behovet av att öka människors medvetenhet om hur beroende, missbruk och droger styr och begränsar oss som individer är stort. Inte minst med tanke på ökande alkoholkonsumtion för både

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

Tidig sexuell debut: spelar det någon roll?

Tidig sexuell debut: spelar det någon roll? Tidig sexuell debut: spelar det någon roll? Ja, det har haft en viss betydelse Varför studera tidig sexuell debut? Hörde flickornas livsstil enbart till tonåren eller skulle det få konsekvenser i vuxenlivet?

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips! Denna litteraturlista finns även tillgänglig i pdf-format på Sjukhusbiblioteken i Värmlands webbplats: www.liv.se/sjukhusbibliotek under rubriken Lästips i vänstermenyn. Välkommen till Sjukhusbiblioteken

Läs mer

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15 Agenda 1. Presentation 2. Vår utgångspunkt 3. Projektet: Utvägs Boende för Män Boendet

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Minoritetsstr. kan skapa beroende

Minoritetsstr. kan skapa beroende Minoritetsstr kan skapa beroende 4 Alkohol & Narkotika Nr 3/2015 Hbt-kvinnor har ett avsevärt högre riskbruk av alkohol än andra kvinnor. Det är känt sedan årtionden tillbaka. Det finns svensk forskning

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning

Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning Tobias Karlsson Ekonomisk-historiska institutionen Lunds universitet tobias.karlsson@ekh.lu.se Tfn: 046-222

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Killen bredvid DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Killen bredvid handlar om förälskelse, rätten att få vara den en är och beslutet att gifta sig med den en älskar. Filmen kan väcka tankar kring heteronormativitet och

Läs mer

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 Namn: PRIDE-hemuppgift TREDJE TRÄFFEN Barnets behov av anknytning Släktträd Släktträdet beskriver din familj och släkt. Det visar vem som hör till familjen och

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015

IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 IOGT-NTO:s strategiska inriktning 2010 2015 Producerat av IOGT-NTO:s kommunikationsenhet 2009 Tryck: Sandvikens Tryckeri AB IOGT-NTO:s strategiska inriktning

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 Kungälvs kommuns syn på alkohol och droger En god arbetsmiljö är en självklarhet i arbetslivet. Medarbetare som använder och är påverkade

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Personligt ombud (PO) Lund 170510

Personligt ombud (PO) Lund 170510 Personligt ombud (PO) Lund 170510 Sauli Suominen PL, leg. familjeterapeut och handledare sauli.suominen@welho.com Bakgrund Arbetat i tio år med personligt ombud I början med psykiska funktionshinder men

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning...1. 1.Inledning...2. 2.Vem är alkoholist?...2. 3.Kort om barnforskning...3. 4.De glömda barnen...

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning...1. 1.Inledning...2. 2.Vem är alkoholist?...2. 3.Kort om barnforskning...3. 4.De glömda barnen... Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 1.Inledning...2 2.Vem är alkoholist?...2 3.Kort om barnforskning...3 4.De glömda barnen...4 5.Vardagen i familjen...5 6.Familjen som enhet...7 7.Vem hjälper

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Släpp kontrollen Vinn friheten! Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia

Läs mer

VÅRDHÄNVISNINGSAVTAL FÖR MISSBRUKARE

VÅRDHÄNVISNINGSAVTAL FÖR MISSBRUKARE Bilaga 7.2 Vårdhänvisningsavtal 1/7 VÅRDHÄNVISNINGSAVTAL FÖR MISSBRUKARE AV ALKOHOL- OCH RUSMEDEL Målet med detta vårdhänvisningsavtal är en arbetsplats fri från berusningsmedel samt att på arbetsplatsen

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultat från de årliga drogvaneundersökningar som genomförs i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Undersökningen i nian har genomförts sedan 1971, vilket gör det till

Läs mer

Bilaga 1. Frågeguide kartläggning MET

Bilaga 1. Frågeguide kartläggning MET Frågorna nedan är tänkta att vara en utgångspunkt för vilken information som är värdefull för behandlare och patient att reflektera kring i samband med återkopplingen. Det är inte nödvändigt att ställa

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Under samlingsnamnet Nyttigheter från Hamrin & Partners publicerar vi återkommande små skrifter

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK

2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH ALKOHOL MYTER / RISKER / FÖRÄNDRING Karlstad 28 april 2014 peter.wirbing@telia.com Myten om alkohol som självmedicinering Hur personer med dubbla

Läs mer

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv

Sexualitet och kärlek ur ett samspelsperspektiv Får jag lov? Om kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET Om hur IOGT-NTO:s arbete gör skillnad TEXT: LINA STAAV, JOHNNY FOGLANDER TRYCK: FRIDHOLM & PARTNERS, 2013 GRAFISK FORM: PASADENA STUDIO IOGT-NTO:S SOCIALA VERKSAMHET 3 I din

Läs mer