Taktipro- taktil massage som anhörigstöd
|
|
- Kurt Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Taktipro- taktil massage som anhörigstöd Birgitta Daubner Mälardalens Högskola (MDH), Akademin för Hälsa, Vård och Välfärd (HVV). Närståendestöd 7,5 HP (kurskod SCA005). Ansvarig lärare: Karin Ericsson
2 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Anhörigstöd... 2 Taktipro- taktil massage... 4 Direkt anhörigstöd... 4 Indirekt anhörigstöd... 5 Reflektioner... 5 Litteraturförteckning... 7
3 2 Inledning Johansson skriver att de anhöriga måste få finnas med i en fortlöpande dialog, respekteras och göras delaktiga i omsorgen och vården av den närstående, vare sig den närstående befinner sig i det egna hemmet eller i ett särskilt boende (Johansson, 2007). Om man ser mötet mellan anhöriga, närstående och personal och kommunikationen dem emellan som det centrala. Så vidgas, enligt min åsikt, stöd till anhöriga även till att stödja personal som möter anhöriga i sitt arbete. En god kvalitet på omsorgen och vården av den närstående upplevs, enligt forskningsstudier positivt av de anhöriga. Vilket betyder att en hög kvalitet i omsorgen och vården är en faktor som minimerar stressfaktorer och belastning på de anhöriga (Johansson, 2007). En god kvalitet på omsorgen och vården blir då ett indirekt anhörigstöd. Anhöriga erbjuds Taktipro- taktil helkroppsmassage för egen del, de erbjuds anhörigutbildning i Taktipro- taktil massage och vårdpersonal grundutbildas i samma metod genom projekt anhörigstöd i Köpings kommun. Förhoppningen är att dessa insatser ska gynna en positiv utveckling av det direkta och indirekta anhörigstödet. Anhöriga får en möjlighet till en stunds återhämtning och egen tid genom Taktipro- taktil massage. Anhöriga och vårdpersonal som deltagit i utbildningarna får metodkunskap i Taktipro- taktil massage, vilken blir en gemensam kunskap som kan gynna ett positivt samarbete och en positiv kommunikation mellan personal och anhöriga. Utbildningen ger personalen kunskap i att skapa lugna möten och ordlös kommunikation med den som får massage. Jag anser att Taktipro-utbildningarna ger en möjlighet till att positivt utveckla kvaliteten i omsorgen och vården av närstående. Och att de bidrar till utvecklingen av en anhörigvänlig vård och omsorg. Anhörigstöd Statliga stimulansmedlen för utveckling och förnyande av kommunernas anhörigstöd har i omgångar och med olika villkor utbetalats under 1990-talet och in på 2000-talet (Johansson, 2007). Som en följd av den mer uppmärksammade situationen för gruppen anhöriga som stödjer, hjälper och vårdar en närstående antogs följande lagtext Lagtexten från 1998 förtydligades vad gäller målgrupperna för lagen, ordet bör ändrades till ska. Personer som vårdar eller stödjer närstående Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. (5 kap. 10 socialtjänstlagen 2001:453) ( 2009) I lagtexten står att Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta, följdfrågan blir då; vad är stöd till anhöriga? Anhöriga är ingen enhetlig grupp där stödet kan utformas lika för alla, de är i varierande ålder, har olika levnadsvillkor och behov av stöd. De närstående är även de i varierande åldrar och har varierande stödbehov och omsorgsbehov. Anhörigstödet måste därför utvecklas till att vara individualiserat och ha en stor flexibilitet (Johansson, 2007). De studier som har bedrivits angående befintligt anhörigstöd och utfallet av detta stöd är gjorda som mindre studier och metodmässigt bristfälligt utförda, området är därför så gott som outforskat. De flesta studier på effekter av stöd till anhöriga har gjorts på gruppen anhöriga till demenssjuka. Johansson påpekar att dessa metastudier har gjorts utifrån genomgång av internationell forskningslitteratur varav de flesta studier som analyserats är amerikanska, några brittiska samt en svensk studie. I forskningen vill man fånga vilket anhörigstöd som erbjudits och effekten av detta stöd. I Sverige är de vanligaste insatserna för
4 3 stöd olika former av avlösning, anhöriggrupper samt informations- och utbildningsprogram. Stödinsatserna kan vara riktade både till den sjuke samt till den anhörige (Johansson, 2007). Studierna kan inte påvisa några vetenskapliga, statistiska och kliniska belägg för att stödet som de anhöriga har mottagit har gett någon påtaglig allmän effekt. Man pekar på svagheter i den teoretiska grunden, interventionens styrka och kvalitet, studiedesign, urval och outvecklade mätinstrument som en förklaring till dessa resultat (Johansson, 2007). Johansson tar upp att en viss optimism angående möjligheten att i framtiden kunna påvisa effekter utifrån stödet finns i forskarsamhället, metodproblemen behöver dock först lösas. Trots dessa metodproblem så har det framkommit värdefull kunskap utifrån praktisk erfarenhet och forskning, som det är viktigt att bygga vidare på. Det är inte längre frågan om stödinsatser riktade till anhöriga kan vara till stöd och hjälp för de anhöriga utan snarare hur. Det har i studierna framkommit att ett par av de viktigaste faktorerna för ett bra anhörigstöd är en stabil struktur och ett innehåll där samspelet mellan alla inblandade parter fungerar väl (Johansson, 2007). Anna Whitaker lyfter fram att många anhöriga till närstående som vistas på institution önskar bättre information och kommunikation. De beskriver bemötandet från personal som bristfälligt, undvikande och ignorerande. Andra anhöriga har annan uppfattning, de känner sig förstådda och respekterade av personalen (Jeppsson Grassman, 2003). Sand tar upp att undersökningar visar att de anhörigas belastning inte alltid minskar då den närstående flyttar till särskilt boende. De anhöriga upplever ofta att den närstående inte får en bra omvårdnad och vård, samt att anhörigas information och kunskap inte tas tillvara. Sand påpekar även att flertalet anhöriga saknar information från och kommunikation med personalen. Ofta handlar det om osäkerhet i förtroende mellan personal och anhöriga då problem uppstår i relationen. Det framkommer att personal och anhöriga inte talar om för varandra, vilka förväntningar de har på varandra (Sand, 2007). Johansson skriver att det framkommit att det anhörigstöd som anhöriga erbjuds och får många gånger beror på slumpen, personliga kontakter och engagemang hos både anhöriga och vårdpersonal (Johansson, 2007). Den ökade uppmärksamheten av anhörigas insatser och omprioriteringarna av vårdens resurser sedan 1980-talet, kan ses som ett tecken på att anhöriga i större utsträckning blir en ersättning för den offentliga vården i vissa delar. Ofta kan det innebära att det är den anhörige som får samordna insatserna från vården (Jeppsson Grassman, 2003). Från personalens sida kan det upplevas att anhöriga är påstridiga och besvärliga. Utifrån ett annat synsätt kan man se det som så att anhöriga bevakar och beskyddar sin närståendes rättigheter, utifrån den situation de befinner sig i (Sand, 2007). Om syftet är att använda alla resurser och förmågor, samt att minimera belastning och stressfaktorer för den anhörige. Så är en förutsättning att en kommunikation och ett samspel mellan alla inblandade parter finns, menar Johansson. De anhöriga måste finnas med i en fortlöpande dialog, respekteras och göras delaktiga i omsorgen och vården av den närstående, vare sig den närstående befinner sig i det egna hemmet eller i ett särskilt boende (Johansson, 2007). Lingås påpekar att det i vård och omsorgsarbetet alltid uppstår bieffekter utifrån allt vi företar oss, vare sig vi vill det eller inte. Dessa bieffekter påverkar omgivningen, såväl anhöriga som personal. Han menar att det är rimligt ur ett etiskt perspektiv att försöka undvika bieffekter som helt klart är negativa. De goda, positiva bieffekterna kan lugnt inväntas och tas emot om och när de inträffar (Lingås, 1998). Är det så att ett gott samarbete och en god kommunikation med öppenhet, respekt och återkommande information skapar goda bieffekter? I Ingrid Orsholms studie framkom att den närstående som är i behov av hjälp, omsorg och vård oftast styr den anhöriges tid och tillvaro. Många anhöriga som hjälper och vårdar en
5 4 närstående i hemmet upplever att hemmet inte längre ger dem någon vila, integritet och frihet. Det framkommer också att omsorgsgivandet även ger anhöriga en upplevelse av meningsfullhet och glädje (Jeppsson Grassman, 2003). Om man erbjuder fler stödinsatser samtidigt samt att stödet tillför både den anhörige och den sjuke något positivt, så ökas sannolikheten för att uppnå positiva stödeffekter. Omfattning och kvalitet på stödet, lättillgängligheten samt när stödet ges under sjukdomsförloppet är också viktiga faktorer för att få anhörigstödet att fungera väl, anser Johansson. Stödet som erbjuds måste även ha en hög grad av flexibilitet som kan anpassas till individens behov, och som kan förändras över tid. Vilket stöd den anhörige är i behov av är det bara den anhörige själv som kan ge svar på. Studier visar att det stöd som erbjuds anhöriga ofta utgår från systemets villkor och mer sällan utifrån den anhöriges behov (Johansson, 2007). Taktipro- taktil massage Taktipro taktil massage är en mjuk, omslutande beröring av huden som sker med respekt, omtanke och lyhördhet för individens integritet och behov. En mjuk beröringsmassage som aktiverar kroppens smärtlindrande, läkande och återhämtande system. Beröringsreceptorer i huden aktiveras av den mjuka, omslutande och strukturerade beröringen vilket gör att bland annat lugn och ro hormonet oxytocin frisätts. Det parasympatiska nervsystemet, kroppens lugn och ro system aktiveras, med alla dess goda effekter (Ardeby, 2003). Taktipro-taktil massage började användas på 1960-talet i Nora av Siv Ardeby och har sedan dess utvecklats kontinuerligt. Taktipro används i dag inom skiftande områden och praktiseras av skilda yrkesgrupper så som sjuksköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, lärare m.fl. (Myrin, 2008). Många studier visar en mängd goda effekter utav Taktipro, så som smärtlindring, ökad vakenhet, förbättrad sömn, ökat lugn, förbättrad kroppsuppfattning mm (Myrin, 2008). Under de senaste åren har metoden börjat användas inom anhörigstöd genom att anhöriga erbjuds utbildning i enkel ryggmassage och handmassage. Anhöriga erbjuds även Taktipro för egen del, helkroppsmassage eller delar av massagen, för återhämtning och vila. Johansson skriver att syftet med stödet till anhöriga måste vara att minimera belastningen och att maximera förmågor och resurser hos de anhöriga. Varje anhörigsituation är unik och genom att arbeta med förnyelse och utveckling av befintligt anhörigstöd ges möjlighet att mer individanpassat och flexibelt kunna möta de anhörigas behov (Johansson, 2007). Direkt anhörigstöd Direkt anhörigstöd med Taktipro- taktil massage innebär att den anhörige erbjuds en stund för avkoppling och en möjlighet att aktivera sitt eget lugn och ro system. Sand hänvisar till Sörensdotters undersökning (2001) där det framkom att hemhjälp gavs för att sköta om kroppen och för att ge kroppen föda, samt för att kunna behålla ordningen i hemmet. Att få hjälp av hemtjänsten med utomhusarbete eller existentiella och själsliga besvär förekom så gott som aldrig (Sand, 2007). Som tidigare har nämnts så upplever många anhöriga som hjälper och vårdar närstående i hemmet, att hemmet inte längre ger dem någon vila för avkoppling (Jeppsson Grassman, 2003). Anhöriga får en möjlighet att stärka sitt eget välmående då de lyhört och individanpassat får Taktipro. Vidare anser jag att om den taktila massagestunden planeras så att generöst med tid finns efter massagen, kan massagetillfället även bli en stund för samtal. En negativ stresspiral kan brytas och ersättas med en stund som präglas av lugn och ro, kommunikation och om man så vill samtal. Taktipro är en ordlös kommunikation som sker helt på mottagarens villkor. Det
6 5 finns inget krav på motprestation eller krav på samtal då man får massage, massagen utförs under tystnad till lugn musik (Ardeby, 2003). Anhörigutbildning i Taktipro syftar till att ge anhöriga ytterligare ett redskap att använda i kontakten och omvårdnaden av den närstående. Anhöriga får lära sig momenten i enkel ryggmassage samt handmassage. Stroke, demenssjukdomar och vård i livets slut kan ofta innebära att samtal är svåra att föra mellan anhörig och närstående. Här kan taktil massage fungera som en ordlös kommunikation då orden inte räcker (Ardeby, 2003). Både då den närstående bor i eget boende eller i särskilt boende kan den taktila massagen användas av anhöriga som ett komplement till övriga omsorgsinsatser. Massagen blir, som jag ser det, en möjlighet för anhöriga att genom kontakt, beröring och närhet till den närstående, behålla en viss kontinuitet i relationen. Anna Whitaker påpekar att relationen mellan den anhörige och den närstående förändras när den närstående flyttas från det egna hemmet och placeras i en offentlig miljö t.ex. ett särskilt boende (Jeppsson Grassman, 2003). I studier har det framkommit, att ett vanligt behov som anhöriga har i samband med vård i livets slutskede är att få finnas vid den närståendes sida och att kunna få hjälpa och stödja (Jeppsson Grassman, 2003). Indirekt anhörigstöd Grundutbildning i Taktipro- taktil massage för vårdpersonal syftar till att utveckla nya möjligheter till positiv kommunikation i omsorgen och vården inom hemtjänst och särskilt boende. Utbildningen syftar även till att ge en metodkunskap som delas av anhöriga och vårdpersonal, vilket jag anser kan gynna ett positivt samarbete och en positiv dialog. I grundutbildningen får personalen lära sig momenten i enkel ryggmassage, handmassage och fotmassage. Studier visar att ett viktigt stöd för anhöriga är att uppleva att den närstående får en bra vård och omsorg. Mycket betydelsefullt är också att bli informerad om den närståendes tillstånd och vardag då den närstående bor i särskilt boende (Jeppsson Grassman, 2003). Som nämnts tidigare så är det även betydelsefullt för anhöriga att stödet tillför både den anhörige och närstående något positivt, det gör att sannolikheten för att uppnå positiva stödeffekter ökar (Johansson, 2007). Genom att vårdpersonal använder taktil massage i sin dagliga omvårdnad av den närstående utvecklas kommunikationen mellan den närstående och personalen. Massagemottagarens parasympatiska nervsystem aktiveras med en rad goda effekter som följd. Studier har visat att vårdpersonal upplever att kontakten och dialogen med personer med demenssjukdomar har förbättrats genom ett regelbudet arbete med taktil massage (Myrin, 2008). Vistas den närstående periodvis på växelvårdsavdelning eller korttidsavdelning så kan personal och anhörig utveckla ett samarbeta genom den taktila massagen. Det, anser jag, ger ytterligare en möjlighet till positiv kommunikation och möjlighet till att ytterligare stärka anhörigas upplevelse av delaktighet i omsorgen och vården om den närstående. Utbildningen ger personalen kunskap så att lugna möten och ordlös kommunikation med den som får massagen kan skapas. Jag anser att utbildningen kan bidra till att positivt utveckla kvaliteten i omsorgen och vården av den närstående. Reflektioner I Köpings kommun pågår sedan hösten 2008 ett projekt inom anhörigstöd där Taktipro- taktil massage har kommit att stå i fokus. Anhöriga ges möjlighet att för egen del få ta emot Taktipro- taktil massage utifrån behov och möjlighet. Anhörigutbildningar startar kontinuerligt då intresserade finns, gruppen träffas vid tre tillfällen totalt ca åtta timmar.
7 6 Personalutbildningar bedrivs kontinuerligt varje vecka, varje utbildningsgrupp utbildas under 20 timmar fördelade på fem tillfällen. Jag anser att fortsatt utveckling och förnyelse inom både det direkta och indirekta anhörigstödet är av största betydelse för att kunna möta anhörigas varierande behov av stöd. I massageutbildningarna lyfts kommunikation och förhållningssätt fram. Mötet, respekten och den ordlösa kommunikationen med massagemottagaren är en lika stor och viktig del som massagens moment. Att ge Taktipro- taktil massage innebär att vara medveten om det taktila förhållningssättet (Ardeby, 2003). I kurslitteraturen återkommer kommunikation, information och delaktighet som saknade och viktiga grundstenar för att uppleva ett gott anhörigstöd. Jag ser det som så att anhöriga vill bli sedda och respekterade för sin kunskap och omtanke om den närstående. De anhörigas olika faser i sorgeprocessen gör att de behöver mötas av professionella och respektfulla yrkesarbetare som kan möta dem i sorg, vrede och glädje. En positiv, öppen och kontinuerlig dialog kan bidra till att minimera belastning och stress hos den anhörige. Lingås skriver att människor utvecklas tillsammans. Om vi är uppriktigt intresserade av varandra, och ödmjukt lyssnar in vad en medmänniska upplever och tycker, då kanske vi kan mötas i våra olikheter av upplevelse, och samarbeta med varandra (Lingås, 1998). Studier visar att anhöriga önskar en god omsorg och vård för den närstående. Anhöriga behöver få veta att den goda vården kommer den närstående till godo, eftersom upplevelsen av en god omsorg och vård är ett viktigt stöd för anhöriga (Jeppsson Grassman, 2003). Ett indirekt anhörigstöd blir då anser jag, att skapa möjligheter för utveckling av en god kvalitet på omsorgen och vården. Och att återkommande informera och föra dialog med den anhörige om den goda vården som finns i vardagen. Att arbeta regelbundet med Taktipro i omsorgen och vården, så positiva och respektfulla möten genom ordlös kommunikation skapas, är som jag ser det en del av en god omsorg och vård i vardagen. En fortsatt möjlig utveckling av Taktipro- taktil massage som anhörigstöd i Köping är att utifrån ett anhörigperspektiv, få erbjuda närstående Taktipro- taktil massage som en del i rehabilitering eller enbart med syfte att skapa en rofylld stund. Som nämnts tidigare så är det viktigt för upplevelsen av ett positivt anhörigstöd att både den anhörige och den närstående får meningsfullt stöd (Johansson, 2007). Ytterligare en utvecklingsmöjlighet är att erbjuda personal inom vård och omsorg Taktiprotaktil massage som friskvård och rehabilitering. Jag anser att personal som blir sedda och skapar sig egna tillfällen till återhämtning, utökar sina förutsättningar för att möta anhöriga öppet och professionellt i en dialog och skapa positiva möten. Möten som bidrar till utveckling mot en anhörigvänlig vård och omsorg.
8 7 Litteraturförteckning Ardeby, S. (2003). När orden inte räcker. Stockhom: Siv Ardeby & Ambosantus. Jeppsson Grassman, E. (. (2003). Anhörigskapets uttrycksformer. Lund: Studentlitteratur. Johansson, L. (2007). Anhörig - omsorg och stöd. Studentlitteratur. Lingås, L. G. (1998). Över andras tröskel Etik vid omsorgsarbete i andras hem. Studentlitteratur. Myrin, M. (. (2008). mjuk massage i praktiken Projekt och insatser inom vård och omsorg. Stockholm: ambosantus ab. Sand, A.-B. M. (2007). Äldreomsorg - mellan familj och samhälle. Studentlitteratur. (2009). Hämtat från Socialtjänstlagen, Stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående.
Projekt anhörigstöd inriktning taktil massage
Projekt anhörigstöd inriktning taktil massage Köpings Kommun Vård & Omsorg september 2008 - december 2010 Vård & Omsorg Birgitta Daubner, projekt anhörigstöd 2011-03-09 Innehåll Taktipro- taktil massage
Läs merIntroduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08
Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde
Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum
Läs merRiktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående
Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga
Läs merRiktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående
Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...
Läs merDen nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF
Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011
Läs merRiktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen
Riktlinje för Anhörigstöd Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Inledning Den 1 juli 2009 infördes en lagskärpning
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari
Läs merHandlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds
1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser
Läs merSocialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder
Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder SOCIALFÖRVALTNINGEN Innehåll I anhöriganvisningen ingår... 3 Inledning... 4 Kompetens... 5 Information
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari
Läs merTaktipro UTBILDNINGAR & MATERIAL. Originalmetoden Taktil Massage. wwwtaktil.se
Taktipro Originalmetoden Taktil Massage UTBILDNINGAR & MATERIAL wwwtaktil.se Taktipro är en metod som lindrar smärta, oro, stress och ångest samt stärker kroppsuppfattningen och ökar välbefinnandet. Mottagaren
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den
Läs merVärdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107
Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...
Läs merVälkommen till. vår hemtjänst
Välkommen till vår hemtjänst Vi har alltid nära hem till dig Vi har alltid nära hem till dig Hemtjänsten i Kungsbacka kommun är namnet på den kommunala hemtjänsten. Vi som arbetar här är anställda av kommunen.
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Läs merANHÖRIGPLAN 2012-2015
ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande
Läs merSammanfattning Tema A 3:3
Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema
Läs merStöd till anhöriga, riktlinjer
Stöd till anhöriga, riktlinjer Dokumenttyp Riktlinje Fastställd/upprättad Kommunstyrelsen 2017-11-29, 138 Senast reviderad Kommunstyrelsen 2018-10-31, 137 Detta dokument gäller för Vård och Omsorg och
Läs merHandlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun
Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN
Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I
Läs merDelaktighet i hemvården
Delaktighet i hemvården Kort överblick Delaktighet och inflytande i vården är en grundläggande förutsättning för hälsa och god vård. Enskilda individer behöver känna att de har möjlighet att påverka sin
Läs merstödet till anhöriga omsorgsgivare 1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd
1 emelie juter NSPHs inspirationsdag om anhörigstöd 2014-11-07. Riksrevisionens utgångspunkter 2 Den omsorg som ges av anhöriga till närstående har en samhällsbärande funktion. Utan de anhörigas omsorgsinsatser
Läs merRiktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen
Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...
Läs merTill dig som stödjer någon i din omgivning
Till dig som stödjer någon i din omgivning En presentation av stödinsatser som kan underlätta både för dig som är anhörig och för den du stödjer Köpings kommun, Vård & Omsorg Vi ger stöd när det behövs
Läs merTräffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun
Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd
Läs merDnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen
Dnr: VON-176/2013 003 Anhörigstöd Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen GODKÄND AV LEDNINGSGRUPPEN 2013-04-08 OCH FASTSTÄLLD AV VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DEN 14 MAJ 2013
Läs merAnhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent
Anhörigperspektiv och Anhörigstöd 180315 Tina Hermansson, anhörigkonsulent Vad menas med anhörigperspektiv? Göteborgs stads riktlinje för anhörigperspektiv: Att uppmärksamma brukarens/klientens behov av
Läs merSOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och
Läs merAnhörigstöd - en skyldighet
Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående
Läs merVärdegrund - att göra gott för den enskilde
Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist
Läs merVärdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11
Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott
Läs merÄldre 2020. Lättläst version
Policy Äldre 2020 Antagen av kommunfullmäktige den 27 april 2010 26 Lättläst version Tierps kommun 815 80 TIERP Telefon: 0293-21 80 00 www.tierp.se Lättläst version av Äldre 2020, Tierps kommun Inledning
Läs merKvalitet och värdegrund i vården.
1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren
Läs merDemens Anna Edblom Demenssjuksköterska
Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor
Läs merKVALITETSPRIS 2010. Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande. Ett bidrag från plan blå på Bergagården
KVALITETSPRIS 2010 Massage, beröring och bad - en väg till avslappning och välbefinnande Ett bidrag från plan blå på Bergagården Kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Massage, beröring och bad - en väg till
Läs merSocial omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet
Social omsorg - äldreomsorg Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Gerontologi Gerontologi vad är det? Gerontologi samhällsvetenskapligt orienterad Geriatrik medicinskt
Läs merVård och Omsorg ANHÖRIGSTÖD. Information till dig som vårdar en närstående
Vård och Omsorg ANHÖRIGSTÖD Information till dig som vårdar en närstående Anhörigstöd ett stöd för dig som vårdar Att stödja och hjälpa en närstående ger både glädje och mening men kan också bitvis vara
Läs merRiktlinjer för Anhörigstöd
2013-08-20 Riktlinjer för Anhörigstöd Inledning Anhöriga som vill och kan göra insatser på olika sätt under kortare eller längre tid, ska erbjudas olika former av stöd. Det gäller både om den närstående
Läs merUtbildningar i Ming metoden och taktil beröring.
Utbildningar i Ming metoden och taktil beröring. MÅL: Använda behandlingarna i det dagliga arbetet för att skapa lugn, lindring och återhämtning. Minska stresspåslag för att ge ett lugnare arbetstempo
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Läs merProgram för stöd till anhöriga
1 (11) Typ: Program Gäller from: 2017-02-23 Version: 2.0 Fastställt: SN 2010-06-09 70, 2013-02-21 12, 2017-02-23 22 NVN 2013-03-15 12, 2017-03-13 23 Uppdateras: 2019-03 Program för stöd till anhöriga 2017-2019
Läs merVad innebär lagändringen?
Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?
Läs merAnhörig-/närståendepolicy för Stockholms stads äldreomsorg, remissvar
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGSAVDELNIN GEN Handläggare: Anneli Rydström Telefon: 08-508 22 068 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 55-2010-1.5.1 SID 1 (5) 2010-02- 22 Till Hägersten-Liljeholmens
Läs merHandlingsplan för anhörigstöd äldrenämnden. Förslag till beslut Äldrenämnden beslutar att godkänna handlingsplanen för anhörigstöd.
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-06-29 Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/00169-1.3.2 Sociala nämndernas förvaltning Christina Becker Epost: christina.becker@vasteras.se Kopia till Mattias Fredricson, enheten för
Läs merSammanfattning. Tema B 2:3. Bakgrund
Sammanfattning Tema B 2:3 I det inledande temat diskuterades dokumentation ur anhörigas respektive personals synvinkel. I det material vi fått in framgår att man haft väldigt bra samtal i alla grupper.
Läs merProgram för stöd till anhöriga
Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera
Läs mertaktil.se Utbildning lyhört bemötande med varsam beröring Bygg lugn och glädje för dig själv, för dem du möter, hjälper och sköter
Utbildning lyhört bemötande med varsam beröring Bygg lugn och glädje för dig själv, för dem du möter, hjälper och sköter 2015 taktil.se Allt fler månar om bemötandet. Det gäller såväl mellan enskilda som
Läs merRiktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde
Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2015-06-09 77 Ansvarig: Områdeschef bistånd och stöd Revideras: Var fjärde år Följas upp: Vartannat år Riktlinjer för
Läs merVÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.
VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns
Läs merStockholms stad program för stöd till anhöriga
159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande
Läs merETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun
ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt
Läs merDokumentnamn: Rapport - översyn av vård- och omsorgsförvaltningens anhörigstöd
Sida: 1 (7) Bakgrund Vård- och omsorgsförvaltningen har fått i uppdrag av nämnden att göra en översyn av kommunens anhörigstöd i sin helhet och ge förslag på hur det kan vidareutvecklas. I detta dokument
Läs merAnhörigvård är frivilligt
Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Anledningen till detta kan vara att personen på grund av fysiska eller psykiska
Läs merTrygg hemtjänst i Mörbylånga kommun
Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.
Läs merKontaktpersonalen har en central funktion i kvalitetssäkring för hyresgästens/kundens vård och omsorg.
Inom hemtjänsten Inom äldreomsorgen i Grästorps kommun arbetar vi enligt modellen att varje hyresgäst/kund skall ha en egen kontaktpersonal en person som känner hyresgästen/kunden lite mer. Kontaktpersonalen
Läs merNätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken
Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.
Läs merInformation anhörigstöd 2015
SOCIALFÖRVALTNINGEN Katharina Johansson, katharina.johansson@kil.se INFORMATION 2015-05-19 Information anhörigstöd 2015 SOCIALNÄMNDEN I KILS KOMMUN KIL1000, v1.0, 2013-06-14 Sida 1 av 10 Innehållsförteckning
Läs merMarks kommuns värdighetsgarantier för äldreomsorgen
Marks kommuns värdighetsgarantier för äldreomsorgen Vår värdegrund Det kommunala stödet och omsorgen regleras i socialtjänstlagen och det ska se till att varje enskild person får den hjälp han/hon behöver
Läs merKartläggning och utveckling av stödet till personer som vårdar eller stödjer närstående
ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVÄRDERING OCH ANAL YS SID 1 (5) 2011-10-19 Handläggare: Lotta Burenius Telefon: 08-508 36 210 Till Äldrenämnden Kartläggning och utveckling av stödet till personer som vårdar eller
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2017/18 Nattis Förskolan Lyckan 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och
Läs mer1(8) Anhörigstöd. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5
Läs merStöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder
För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för
Läs merKonsten att vårda ligger i våra händer. Se den Du vårdar och gå patienten till mötes!
Konsten att vårda ligger i våra händer. Se den Du vårdar och gå patienten till mötes! Att ge av sin tid är att vårda Min erfarenhet av beröringens och bemötandets betydelse i vården grundar sig på mitt
Läs merAnhörigvänliga verksamheter
Socialtjänsten Handbok för kvalitetssäkring av Anhörigvänliga verksamheter inom Socialtjänsten, Tibro kommun Sida 2 (19) Förord Anhörigstöd handlar om att se, lyssna till och mötas. Att se den person som
Läs merRIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.
RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-05-31 Therese Lindén Sas, Anna Gröneberg Mas, Ulrika Ström Mar Förvaltningschef Vård & Omsorg Riktlinje anhörigperspektiv Styrdokument Socialtjänstlagen 2001:453
Läs merKontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod
Kontakt LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B 581 81 Linköping lss@linkoping.se leanlink.se/lss-funktionsstod Linköpings kommun Leanlink LSS Funktionsstöd leanlink.se LSS Funktionsstöd Vår värdegrund Linköpings
Läs merMålprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014
program för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011-2014 Vår vision Köpings kommuns insatser inom vård och omsorg ska vara bland de bästa i Sverige. Det ska kännas
Läs merSocial- och omsorgskontoret. Anhörigstöd
Social- och omsorgskontoret Anhörigstöd Anhörigpolicy Södertälje kommuns policy gällande anhörigstöd innebär att vi ska ha en helhetssyn på människan. Vi inser att alla människor har sina individuella
Läs merRiktlinje anhörigstöd
DATUM UTSKRIFT 2016-06-22 SIDA 1/8 KAPITEL AVSNITT GILTIGT INOM SOCIALTJÄNSTEN, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM 2016-06-14 DOKUMENTANSVARIG URBAN JONSSON GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN DIARIENR SN 2016.098 REVIDERAD
Läs merAnhörigomsorg är frivilligt
Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,
Läs merVÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström
VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN Ringhult. Foto: Henrik Tingström VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE Värdegrundens syfte Våra värderingar, det vill säga hur vi ser på och resonerar kring olika saker,
Läs merAnhörigstöd. Vård & Omsorg
Anhörigstöd Vård & Omsorg Stöd till dig som stödjer Anhöriga står för en mycket stor del av vården av närstående. Det kan gälla någon som blivit långvarigt sjuk, drabbats av psykisk eller fysisk funktionsnedsättning,
Läs merSammanfattning från första mötet i de lokala lärande nätverken
Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merDin rätt till en värdig omsorg. Värdighetsgarantier i Kalmar kommun
Din rätt till en värdig omsorg Värdighetsgarantier i Kalmar kommun Bakgrund 2011 infördes en nationell värdegrund i socialtjänstlagen vilket innebär att äldre personer ska ges ökade möjligheter till inflytande
Läs merKvalitetsmål för Äldreomsorgen
Kvalitetsmål för Äldreomsorgen Kvalitetsmål för äldreomsorgen i Klippans kommun Kvalitetsmålen är fastställda av socialnämnden 2010-12-07. Äldreomsorgen skall bedrivas i enlighet med socialtjänstlagen,
Läs merRiktlinjer för stöd till anhöriga inom socialtjänsten i Upplands Väsby kommun. Gäller från och med
Styrdokument, riktlinjer 2017-03-24 Dnr SÄN/2017:266 Riktlinjer för stöd till anhöriga inom socialtjänsten i Upplands Väsby kommun. Gäller från och med 2018-01-01. Nivå: Social- och äldrenämnden Antagen:
Läs merverksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016
MÅNGKULTURELL HEMTJÄNST I STOCKHOLM AB 2016-01-08 verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016 Mångkulturell Hemtjänst bedriver hemtjänst i Solna. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Norgegatan
Läs merVÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET
Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den
Läs merARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN
ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Albert Engströmsgatan 33 Kontaktuppgifter Besöksadress: Albert Engströmsgatan 33 754 30 Uppsala Telefon: 018 727 56 70 www.sober.uppsala.se vardochomsorg.uppsala.se www.uppsala.se
Läs merSocialförvaltningen informerar
Socialförvaltningen informerar Du ska kunna leva ditt liv som du vill! Vi lyssnar på dig och respekterar din rätt att bestämma själv. Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Lokal värdegrund i Norbergs
Läs merAnhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret
Anhörigstöd i Sollentuna Vård- och omsorgskontoret Anhörigstödet i Sollentuna finns för dig som hjälper och stödjer en person som inte klarar vardagen på egen hand, beroende på ålder, långvarig sjukdom
Läs merUppföljning av anhörigstöd för år 2018
Älvsjö stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Dnr 1.2.1.227-2018 Sida 1 (5) 2019-02-19 Handläggare Madeleine Peatt Telefon: 08-508 21 506 Sandra Bornlinder Thiborg Telefon: 08-508 21 084 Till Älvsjö
Läs merSocialförvaltningen informerar
Socialförvaltningen informerar Du ska kunna leva ditt liv som du vill! Vi lyssnar på dig och respekterar din rätt att bestämma själv. Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Lokal värdegrund i Norbergs
Läs merSe människan Ersta diakonis värdegrund
Se människan Ersta diakonis värdegrund Våra värdeord Våra tre värdeord är ledstjärnor för oss på Ersta diakoni. De tydliggör vår värdegrund och genomsyrar vårt bemötande av patienter, boende och brukare
Läs merTolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående
Vetlanda kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående 94 personer har svarat på enkäten vilket var
Läs merAnhörig/närståendepolicy för Stockholms stads äldreomsorg
ÄLDREFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STRA TEGI OCH PLANERING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2009-10-29 Handläggare: Ulla Fredriksson, Lars Strand Telefon: 508 36 216, 508 36 205 Till Äldrenämnden den 15 december
Läs merAnhörigvård är frivilligt
Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merInsatsen vård- och omsorgsboende
Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra
Läs merRiktlinjer för Anhörigstödet Lysekils kommun
Riktlinjer för Anhörigstödet Lysekils kommun Socialförvaltningen Handläggare: Anhörigsamordnare A. Antonsson Individ och omsorgsnämnd 2011-11-01 D-nr SON 11-242-701-IMN Vård och omsorgsnämnd 2011-12-14
Läs merVeroma Omsorgs kvalitetsberättelse
Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post
Läs merAntagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)
Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ
Läs merVerksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen
Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Socialnämnden 2006-04-26 2 Verksamhetsplan för hemvården Hästen... 3 Uppdrag... 3 Värdegrund synsätt... 3 Respektfullt bemötande... 3 Engagemang... 3 Flexibilitet...
Läs merHanden på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?
Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,
Läs merVård- och omsorgspolitiskt program
Kor tv er s i on Vård- och omsorgspolitiskt program Skriften är ett utdrag ur SPF Seniorernas vård- och omsorgspolitiska program som kongressen beslutade den 13 15 juni 2017. Här sammanfattas förbundets
Läs mer