SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret Maria Pettersson Sidan 1 av 4

Transkript

1 SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret Maria Pettersson Sidan 1 av 4 Dnr 2014/0099 VON-7 Diariekod: 710 Vård- och omsorgsnämnden Tillgång till internet i äldreomsorgsverksamheter Förslag till beslut Vård- och omsorgskontoret föreslår att vård- och omsorgsnämnden beslutar följande: 1. Krav på möjlighet till internettillgång i samtliga lägenheter skall ställas när vård- och omsorgsnämnden låter bygga nya särskilda boenden. 2. Internettillgång läggs till i järn före I se verktyget för särskilda boenden vid vidareutveckling av jämförelseverktyget. Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden gav förvaltningschefen i uppdrag att återkomma med förslag på hur ökad tillgång till internet genom WIFI kan åstadkommas på äldreboenden, dagverksamheter och seniorträffar. Tidigare uppskattningar visar på införandekostnader på ca kronor per äldreboende för Nytorps äldreboende och Edsbergs äldreboende. I flera av de kommuner med bäst internettillgång är det fastighetsägaren som har infört detta i och med om byggnation eller nybyggnation av boenden. Vårdoch omsorgskontoret förslår därför krav på möjlighet till internet i samtliga lägenheter när nämnden låter bygga nya särskilda boenden. Vidare föreslås att internettillgång läggs till i jämförelseverktyget för boenden när järn före I se verktyget vidareutvecklas, så att den enskilde far möjlighet att välja ett boende med tillgång till internet. Bakgrund Under hösten år 2014 genomförde vård- och omsorgsnämnden en kartläggning av internettillgången på kommunens särskilda boenden, dagverksamheter och seniorträffar. Den visade att det på åtta av tolv boenden finns möjlighet till internet på rummen, på sex av dem via fast uppkoppling och på två av dem via trådlöst internet/wifi. En av fem dagverksamheter har internetuppkoppling. Vidare har samtliga enheter inom seniorträffar trådlös internetuppkoppling. Som ett resultat av kartläggningen gav vård- och omsorgsnämnden förvaltningschefen i uppdrag att återkomma med förslag på hur ökad tillgång till internet genom WIFI kan åstadkommas på äldreboenden, dagverksamheter och seniorträffar. 1 Se bilaga I Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

2 Tjänsteutlåtande Dnr 2014/0099 VON-7 Sidan 2 av 4 När det gäller tillgång till internet på dagverksamheter pågår ett arbete med att se över och uppgradera nätkommunikation och även möjlighet till datorer i gemensamhetsutrymmena. Vård- och om sorgs kontoret föreslår därför att nämnden avvaktar den uppgraderingen. Vidare har vård- och omsorgsnämnden fått ett uppdrag av kommunstyrelsen kring välfårdsteknologi. Inom ramen för det arbetet är det eventuellt möjligt att se över om införande av plattor i några verksamheter kan fylla behovet av ökad internettillgång tills vidare. Järfälla planerar för närvarande ett sådant projekt med 1-2 surfplattor per avdelning. Vid särskilda boenden har dock utförarna inte några planer på att öka internettillgången för närvarande. Ett alternativ är därför att vård- och omsorgsnämnden bekostar ökad internetutbyggnad. Kommunens ITavdelning fick för några år sedan en förfrågan om möjligheten till införande av internet på Nytorps äldreboende (ca 40 boendeplatser). Detta skedde då SOLOM fortfarande planerades vara kvar i kommunal regi. Slutsatsen var att det skulle kosta kronor att införa internet på samtliga ytor på Nytorp. Driftskostnaden skulle därtill bli kronor per år. SOLOM valde då att inte gå vidare med uppdraget på grund av den uppskattade kostnaden. Den tillgång som finns på Nytorp idag är att de boende själva kan ordna med uppkoppling i sin lägenhet. Ett annat exempel kommer från Edsbergs äldreboende (Ulrikas gård och Gabriels gård). För närvarande ser vård- och omsorgskontoret över möjligheten att införa internet på dessa boenden (ca 80 boendeplatser), då mobilnätet är svagt och trygghetslarmen behöver säkras upp ytterligare. Vid ett sådant införande skulle ett gästnätverk kunna erbjudas. En kostnadsindikation ger en initialkostnad på kronor (upp till våning 5) plus driftskostnad på cirka kronor årligen. Varken den undersökning som IT-avdelningen har genomfört på Nytorp eller den som vård- och omsorgskontoret för närvarande genomför för Edsbergs äldreboende kan appliceras direkt på andra boenden. Detta beror på att det är många faktorer som påverkar vad som behöver sättas in, såsom tjocklek på väggar, hur nära en sändare boendet finns, hur många våningar som finns och inte minst vad internet ska användas till. För tv-tittande krävs högre prestanda än för läsning av mail. De krav som har ställts på WIFI på Edbergs äldreboende medger inte att titta på tv eller film. Enligt IT-avdelningen krävs en utredning för var och ett av de särskilda boenden som inte har tillgång till internet i dagsläget för en mer specifik kostnadsuppskattning. En sådan beställning behöver klargöra hur många som ska ha tillgång till internet samtidigt och vad internet ska kunna användas till. Däremot bör beslut om en särskild form för internet, exempelvis WIFI, inte föregå utredningen, eftersom vilken form som är mest lämplig kan variera mellan boendena. IT-avdelningen menar att det är bättre att specificera vad internet ska kunna användas till. Vidare måste nämnden fråga sig om entreprenader ska ingå i det nät som kommunen har och i så fall bör man avvakta anvisningar på IT-säkerhetspolicyn som väntas

3 Tjänsteutlåtande Dnr 2014/0099 VON-7 Sidan 3 av 4 vara klar under våren. Den väntas bland annat innebära att all internet som kommunen sätter in har krav på spårbarhet och därmed går genom kommunens inloggningssystem. För en privat utförare skulle detta innebära att det inte är möjligt att koppla ihop boendets IT-system med företagets andra verksamheters IT-system - något som man kan tänka sig att utförama är intresserade av att göra. Att äldreboendena blir en del av kommunens ITsystem skulle det vidare innebära en kostnad på cirka kronor för kommunen, eftersom kommunen i dagsläget är nära taket på hur mycket internet som far användas. Majoriteten av de kommuner som har 100 procents internettillgång är mycket små kommuner, såsom Alvesta, Bengtsfors, Fagersta, Grästorp, Knivsta, Orsa, Tomelilla och Töreboda. Endast Kungsbacka och Trosa är större kommuner. Ingen stockholmskommun tillhör de bästa i landet. För de flesta av dessa kommuner har tillgång till internet ökat i samband med ombyggnation eller nybyggnation av boendena. Eftersom kommunerna är små kan det räcka med ett par ombyggnationer för att uppnå 100 procents internettillgång. Ofta är det ett kommunalt fastighetsbolag som äger byggnaderna som har genomfört förändringen, utan att det har inneburit någon kostnad for kommunen. I regel dras internet till rummen och de boende far därefter själva teckna abonnemang om de så önskar. I ett par kommuner har internetinförandet inneburit att de boende automatiskt får tillgång till internet på rummet. I Alvesta har fastighetsbolaget stått för införandekostnaden och sedan lagt kostnaden på hyran (knappt 50 kronor). Kungsbacka är det enda fallet där kommunen har stått för samtliga kostnader. Där fattades ett politiskt beslut att införa gratis WIFI till samtliga personer som bor eller besöker ett äldreboende. Kostnaden för detta var cirka kronor, men då var fiber redan indraget i samtliga fastigheter. Förslag Med tanke på de uppskattade kostnaderna för Nytorp och Ulrikas gård och Gabriels gård anser vård- och omsorgskontoret att det inte är lämpligt att i nuläget gå vidare och anlita en IT-konsult för att ta fram mer specifika uppgifter kring införande av WIFI alternativt annan form av internet på äldreboenden. Istället föreslås krav på möjlighet till internet i samtliga lägenheter i de beställningar av nya boenden som nämnden gör till trafikoch fastighetskontoret. Installation vid nybyggnation är också en metod som har använts av flera kommuner som idag har den största tillgången till internet på särskilda boenden. Vidare kan förvaltningen lägga in tillgång till internet när jämförelseverktyg för boende utvecklas, så att kunder har den kunskapen när de väljer vilket äldreboende de vill komma till. Det ger en möjlighet för den kund som tycker att det är viktigt med internettillgång att välja boende utifrån det.

4 Tjänsteutlåtande Dnr 2014/0099 VON-7 Sidan 4 av 4 Förvaltningschef Karin Proos Utredare Maria Pettersson Bilagor: 1. Undersökning internettillgång Beslutsexpediering: Akt

5 SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret Bilaga 1 Dnr 2014/0099 VON-1 Diariekod: 710 Vård- och omsorgskontoret har fatt i uppdrag av vård- och omsorgsnämnden att rapportera om internettillgången på kommunens äldreboenden, seniorträffar och dagverksamheter. Kontoret har gjort en sammanställning av enkätfrågorna för att få en uppfattning av internetanvändningen. Här nedan redovisas svaren: Fråga: Vilka verksamheter deltog i undersökningen? Antal Särskilt boende 12 Dagverksamhet 5 Seniorträffar 6_ Totalt 23 Alla 23 berörda verksamheter deltog i enkätundersökningen. Nedan redovisas varje kategori för sig. A. Särskilt boende (enskildas rum): På de 12 enheterna inom de särskilda boendena svarade man följande kring internetuppkoppling: Fråga: Finns internetuppkoppling på de enskilda rummen? Antal Ja 2 Nej 4 Ja, bara hos dem som beställt 6 Totalt 12 Det är 4 enheter idag som saknar uppkoppling på de enskilda rummen. Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

6 Fråga: Vilka/vilken typ av uppkoppling finns på rummen? Fast uppkoppling Trådlös (Wifi) Ribbings backe 1 Soltorps Äldreboende 1 Rådans äldreboende Nytorps korttidsboende Bergkälla äldreboende 1 Lenalundsgården Gabriels gård 1 Ulrikasgård 1 Norrgården Minerva 1 Tors Backe servicehus 1 Gillbogården 1 Av ovanstående tabell framgår vilka 4 enheter som saknar uppkoppling på rummen idag. Idag har 8 enheter någon form av uppkoppling. Fråga: Kostar det för den enskilda att använda uppkopplingen? Ja Nej Ribbings backe 1 Soltorps Äldreboende 1 Bergkälla äldreboende 1 Gabriels gård 1 Ulrikas gård 1 Minerva 1 Tors Backe servicehus 1 Gillbogården På 3 enheter är det kostnadsfritt för den enskilde. oo g o_ c ro M cd o CNJ c CD E o -o c "O o o

7 På frågan om datortillgången på rummen svarade man följande: Fråga: Antal datorer som finns på de enskilda rummen. Ribbings backe Ulrikas gård Minerva Antal Efterfrågan på internetuppkoppling i boenderummen är liten. Två enheter uppger däremot att anhöriga har efterfrågat om internetuppkoppling. En enhet har idag en boende med mobilt internet som han tagit med sig. Han kan dock inte använda det själv. A. Särskilt boende (gemensamhetsutrymmena): Bland de 12 svarande har 5 enheter internetkoppling i gemensamhetsutrymmena. Fråga: Finns internet i gemensamhetsutrymmen? Antal verksamheter Ja 5 Nej 7 Totalt 12 Fast uppkoppling har 5 verksamheter och 4 har trådlös (WiFi). På frågan om datorutrustning svarade Ribbings backe, Minerva och Gillbogården att de har datorer och surfplattor i gemensamhetsutrymmena.

8 B. Dagverksamheter: Alla 5 dagverksamheter deltog i undersökningen. Av svaren framgår att det är bara Eveo som har internetuppkoppling i gemensamhetsutrymmena. Fråga: Finns internetuppkoppling i gemensamhetsutrymmena? Ja Nej Eveo omsorg 1 Rosenhill 1 Edsbergsstugan 1 Solrosen 1 Häggviksgården De andra dagverksamheterna där det saknas internet drivs av AB Solom. Det pågår dock ett arbete med att se över och uppgradera nätkommunikationen och även möjligheten till datorer i gemensamhetsutrymmena. Fast uppkoppling finns idag till personaldatorer. C. Seniorträffar: Samtliga enheter inom seniorträffarna har trådlös internetuppkoppling (Wifi) De har datorer och surfplattor i gemensamhetsutrymmena och det är kostnadsfritt för den enskilde. Fråga: Utrustning i gemensamhetsutrymmena? Datorer Surfplattor Träffpunkt Turebergs allé 1 1 Gillegården 2 1 Malmgården 3 1 Skälbygården 2 1 Senioträffen Edsberg 3 1 Helenelundsgården

9 Helhetsbild av internetuppkoppling i gemensamhetsutrymmena: På de särskilda boendena så saknas internetuppkoppling på 7 enheter av 12 och av 5 dagverksamheter så saknar 4 internetuppkoppling i gemensamhetsutrymmena. Ett arbete pågår dock på dagverksamheterna med att se över och uppgradera nätkommunikation och möjlighet till datorer i gemensamhetsutrymmena. Fast uppkoppling finns dock idag till personaldatorerna. Alla enheter inom seniorträffarna har däremot internetuppkopplingar och det är kostnadsfritt för den enskilde att använda. Verksamhetens namn Kategori ^ Fast uppkoppling Trådlös (Wifi) utrymmen 1 7 Bergkälla äldreboende Särskilt boende Ja 1 Gillbogården Särskilt boende Ja 1 Minerva Särskilt boende Ja 1 Ribbings backe Särskilt boende Ja 1 Soltorps äldreboende Särskilt boende Ja 1 Gabriels gård Särskilt boende Nej Lenalundsgården Särskilt boende Nej Norrgården Särskilt boende Nej Nytorps korttidsboende Särskilt boende Nej Rådans äldreboende Särskilt boende Nej Ulrikas gård Särskilt boende Nej Tors Backe servicehus Särskilt boende Nej Edsbergsstugan Dagverksamhet Nej Häggviksgården Dagverksamhet Nej Rosenhill Dagverksamhet Nej Solrosens Dagverksamhet Nej Eveo Dagverksamhet Ja 1 Gillegården Seniorträff Ja 1 1 Helenelundsgården Seniorträff Ja 1 1 Malmgården Seniorträff Ja 1 1 Seniorträffen Edsberg Seniorträff Ja 1 1 Skälbygården Seniorträff Ja 1 1 Träffpunkt Turebergs allé Seniorträff Ja 1 1

10 SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret Maria Pettersson Sidan 1 av 1 Dnr 2015/0290 VON-2 Diariekod: 002 Vård- och omsorgsnämnden Åldrande inom LSS-verksamheterna Förslag till beslut Vård- och omsorgskontoret föreslår att vård- och omsorgsnämnden beslutar följande: I. Vård- och omsorgsnämnden har tagit del av kartläggningen av åldrande inom LSS-verksamheterna enligt bilaga 1 till tjänsteutlåtandet Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden beslutade l I att inom ramen för verksamhetsplanen 2015 låta genomföra en kartläggning av nya behov vid åldrande för personer som har beviljats insatser enligt LSS. Kartläggningen visar att aktiviteter för dem som inte går på daglig verksamhet samt möjligheten till kvarboende är två betydande utmaningar. En förutsättning för kvarboende är ett gott samarbete mellan utförare vid LSS-boendena och sjukvårdspersonal. Det är något som vård- och om sorgs kontoret har i åtanke inför planering av överförandet av hälso- och sjukvården från landstinget till kommunen den första oktober Vård- och omsorgsnämnden kommer även att beakta kartläggningen i det fortsatta arbetet med att ta fram till verksamhetsplan för år förslag Förvaltningschef Karin Proos Utredare Maria Pettersson Bilagor: 1. Åldrande inom LSS-verksamheterna Beslutsexpediering: Akt Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

11 SOLLENTUNA KOMMUN Åldrande inom LSSverksamheterna Möjliga vägar framåt i och med ökad livslängd bland personer med funktionsnedsättning som får insats i Sollentuna enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Pettersson Maria

12 Innehållsförteckning 1 Resultat och förslag på åtgärder Inledning Resultat Daglig verksamhet och boende vanligaste insatser bland äldre Bo kvar på gruppboendena Flytt från serviceboenden till gruppboenden Flytt till särskilt boende i särskilda fall Aktiviteter Sammanfattning och slutsatser Förslag på åtgärder 6 Sida 1 av 6

13 1 Resultat och förslag på åtgärder 1.1 Inledning För vård- och omsorgsnämnden är det viktigt att kunna erbjuda insatser som är anpassade till de förändrade behov som kan uppstå i och med åldrande. Därför beslutade nämnden att inom ramen för verksamhetsplanen 2015 låta genomföra en kartläggning av nya behov vid åldrande för personer som har beviljats insatser enligt LSS. Kartläggningen har genomförts genom att verksamhetschefer och ibland även personal på fyra gruppboenden och ett serviceboende med flera individer över 62 år har intervjuats kring frågor om boende och aktiviteter vid ålderdom. Dessutom har två verksamhetschefer för dagliga verksamheter intervjuats kring sysselsättning. Kommunala handikaprådet (KHR) och FUB har också konsulterats. Samtliga intervjuer genomfördes under våren Sida 2 av 6

14 1.2 Resultat Daglig verksamhet och boende vanligaste insatser bland äldre Medellivslängden ökar och det gäller även för personer som får stöd via LSS-insatser. Våren 2015 far 136 personer på mellan år stöd genom LSS i Sollentuna. 59 av dem är över 62 år. Bland personer över 62 år är boende (23 personer) och daglig verksamhet (19 personer) de vanligaste insatserna. Vissa personer får både boende och daglig verksamhet, andra får någon av insatserna. Daglig verksamhet är vanligare i de yngre åldrarna; endast tre personer på mellan år går på daglig verksamhet.' Boende är däremot ungefär lika vanligt under hela perioden. Antal personer i olika ålderskategorier samt deras LSS-insatser. En person kan ha fler än en insats. Antal personer a Daglig verksamhet : Boende Kontaktperson Ledsagare Avlösarservice Personlig assistans Boendestöd (SoL) Säbo (SoL) : Hemtjänst (SoL) år år år år år år år Bo kvar på gruppboendena Verksamhetscheferna på gruppboendena tycker att personerna som bor där i de flesta fall kan bo kvar där så länge de lever. Förutsättningen är dock att samarbetet med primärvården förbättras. Idag bor äldre personer där med behov och diagnoser som sondmatning, deinenssjukdom, hjärtsvikt, stroke, värk i ben och leder och fallrisk. Verksamhetscheferna vill därför dels att tillgängligheten till sjuksköterska och läkare som även har möjlighet att komma ' Enligt LSS 9:10 skall daglig verksamhet ges till personer i yrkesverksam ålder och kammarrätten i Stockholm , mål nr gör tolkningen att detta innebär till 67 års ålder, eftersom personer utan funktionsnedsättning har rätt att arbeta så länge. Vård- och omsorgsnämnden beslutade i "Förtydligande av riktlinjer for beviljande av daglig verksamhet för personer över 65 år" att begreppet yrkesverksam ålder ges betydelsen till och med 67 år. Om den allmänna pensionsåldern förändras skall detta även följa med denna riktlinje. Vidare kan personer beviljas fa fortsätta med daglig verksamhet efter fyllda 67 år och fram till 70 år. men insatsen kan då endast beviljas enligt socialtjänstlagen, med avgift och med indragen habil iteringsersättning. Sida 3 av 6

15 ut till boendet ska öka. Dels vill de ha möjlighet att ringa någon efter kontorstid som kan hjälpa till med bedömningar - någon som har mer kompetens gällande funktionsnedsättning än vad de som svarar i telefon på vårdguiden har. Idag upplever verksamhetschefer och personal svårigheter att tolka och beskriva symtom för sjukvårdspersonal som inte har träffat den boende och som saknar kompetens om funktionsnedsättningsområdet. Detta, menar de, kan leda till såväl missförstånd som brist på förtroende för sjukvårdspersonalen. Viktigt för förståelsen av kartläggningen är att landstinget ansvarar för basal hälso- och sjukvård upp till och med sjuksköterska inklusive basal rehabilitering och habilitering för daglig verksamhet och LSS-boende vid tiden för intervjuerna. Vidare önskar verksamhetscheferna ett förtydligande gällande vad som är primärvårdens uppgifter och vad som ska skötas av boendet, för att undvika att boendet tvingas utföra HSLuppgifter de inte har mandat att utföra. En utförare föreslår att det görs en ny individuell plan vid 65 års ålder, där aktörer såsom läkare, distriktssköterska, arbetsterapeut, representant från boende och LSS-handläggare träffas och planerar hur vården och omsorgen ska se ut framöver. En annan förutsättning för kvarboende på gruppboenden som nämns av flera verksamhetschefer är att kompetensen hos de anställda på boendet ökar, bland annat kring olika åldersrelaterade förändringar och sjukdomar. Slutligen nämner någon även behov av större badrum för att möjliggöra användning av hjälpmedel som duschsäng. Från och med den första oktober tar kommunen över ansvaret för basal hälso- och sjukvård upp till och med sjuksköterskenivå inklusive basal rehabilitering och habilitering för daglig verksamhet och LSS-boende, hädanefter kallat basala HSL-insatser för LSS, från landstinget. Kommunen får därmed möjlighet att avhjälpa de svårigheter som beskrivits ovan. Det skulle kunna gälla behov av ett bra samarbete med tydlig rollfördelning mellan vårdpersonal och personal på boendena för att öka tryggheten och möjligheten till kvarboende. Verksamhetscheferna ser inga nackdelar med att äldre och yngre bor tillsammans på boenden. De menar att det istället är vårdtyngd som är den avgörande faktorn för var personer ska bo. Någon menar även att ju fler aktiviteter som finns utanför boendet ju bättre fungerar det att bo tillsammans med personer i olika åldrar och med olika intressen Flytt från serviceboenden till gruppboenden För äldre personer som bor på serviceboenden föreslår ett par verksamhetschefer flytt till gruppboenden. Dels på grund av att det finns mer personal där men också för att den enskilde inte kommer ut i en korridor, utan i ett gemenskapsrum där det alltid finns personal. Personalökning i serviceboendet skulle enligt verksamhetscheferna inte göra det möjligt att ha samma överblick på grund av boendets arkitektur Flytt till särskilt boende i särskilda fall Vid vissa situationer nämner dock samtliga verksamhetschefer för boendena att flytt kan bli nödvändig. De flesta anser att deinenssjukdom kan vara en sådan situation. Här föreslår flera skapandet av ett gruppboende för äldre personer med funktionsnedsättning där det skulle finnas såväl sjukvårdskompetens som kompetens i olika funktionsnedsättningar. Ett annat Sida 4 av 6

16 förslag är att personer vid deinenssjukdom flyttar till ett av befintliga särskilda boenden med demensinriktning. Idag finns personer med en diagnostiserad eller misstänkt deinenssjukdom både på gruppboenden och på serviceboenden, men de verksamhetschefer som har att hantera denna situation tycker alla att det är problematiskt. Detta på grund av att det krävs mer sjukvårdskunskaper än vad de har. De anser sig inte heller ha erfarenheter av att hantera situationer som aggressivitet eller om en person går ut mitt i natten Aktiviteter Sju av sjutton personer som bor på de boenden vi fokuserat på går fortfarande på daglig verksamhet. Fem av dem är 63 år, en 66 år och en 70 år. Idag är det möjligt att gå i daglig verksamhet upp till 67 års ålder som LSS-beslut och mellan års ålder som SoL-beslut. Skillnaden att få insatsen som SOL-beslut är att habilitetsersättningen då upphör och att en avgift tas ut för insatsen. En orsak till detta är att det inte finns någon dagverksamhet eller öppen verksamhet som riktar sig till personer med funktionsnedsättning. Resterande personer på mellan 65 och 75 år går inte på daglig verksamhet. De intervjuade verksamhetscheferna på såväl boenden som på dagliga verksamheter är måna om att det ska finnas någon aktivitet för personer efter att de har slutat på daglig verksamhet. Hur den verksamheten ska se ut finns det dock olika åsikter om, något som skulle kunna förklaras av olika behov hos de individer som verksamhetscheferna möter. Vissa verksamhetschefer föredrar att den enskilde ska få gå kvar på daglig verksamhet efter 67 års ålder och ibland även efter 70 års ålder med argumentet att det innebär så liten förändring som möjligt. Andra föredrar uppstartande av dagverksamhet med argumentet att den verksamheten är lugnare. Vilken inställning verksamhetscheferna har skulle kunna bero på vilka behov av sysselsättning de uppfattar hos de individer som de möter i arbetet. Det är dock värt att notera att det endast är tre personer som är över 67 år och som går på daglig verksamhet. Sida 5 av 6

17 1.3 Sammanfattning och slutsatser I Sollentuna finns ett knappt 60-tal personer med LSS-insatser som är över 62 år. Bland dessa är boende och daglig verksamhet de vanligaste insatserna. Enligt utförarna kan de flesta bo kvar i sitt LSS-boende, under förutsättning att samarbetet med sjukvården förbättras. Det är något som förväntas ske i och med att kommunen tar över ansvaret för basala HSL-insatser för LSS. I undantagsfall, exempelvis om en person bor på ett serviceboende eller har en demensdiagnos, anser verksamhetscheferna att det inte är lämpligt att den enskilde bor kvar på boendet. Förvaltningen anser att kvarboende kommer att fungera i de flesta fall - särskilt då basala HSL-insatser för LSS tas över av kommunen den första oktober I enstaka fall kan det dock finnas behov av annan boendeform. I dessa fall är det viktigt att hitta bra individuella lösningar, då behoven kan se väldigt olika ut mellan olika personer i denna mycket heterogena grupp. När det gäller sysselsättning är verksamhetscheferna måna om att det ska finnas någon aktivitet för personer som har slutat på daglig verksamhet. Förvaltningen håller med om att det finns ett behov av fler aktiviteter för denna målgrupp, utöver de aktiviteter som utförarna ansvarar för Förslag på åtgärder A Arbeta för att öka möjligheten till aktiviteter för ålderspensionärer med funktionsnedsättning. A Övergång från en livssituation till en annan kan skapa osäkerhet. Därför är det viktigt att arbeta för att den enskilde har tillräcklig information inför denna övergång för att denne ska känna sig trygg. A Arbeta för att överföringen av basala HSL-insatser för LSS i kommunal regi leder till ett ökat samarbete mellan utförarna för boenden och utföraren av HSL-insatser. Förhoppningen är att detta leder till ökad trygghet och möjlighet till kvarboende på LSS-boenden intill livets slutskede. * Det finns behov av att se över alternativa boendeformer för de individer som inte kan bo kvar på ett LSS-boende. Sida 6 av 6