Angående motion om handlingsplan för att kunna möta flickor och pojkar som utsatts för hedersrelaterat förtryck

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Angående motion om handlingsplan för att kunna möta flickor och pojkar som utsatts för hedersrelaterat förtryck"

Transkript

1 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Karin Lindbom Dnr Socialnämnden Angående motion om handlingsplan för att kunna möta flickor och pojkar som utsatts för hedersrelaterat förtryck Förslag till beslut Socialnämnden anser att det inte behövs en särskild handlingsplan utan att frågan ryms inom befintlig handlingsplan för våld i nära relationer. Förslag till yttrande över motionen godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige. Sammanfattning Motionären har skrivit en motion om en handlingsplan för att kunna möta flickor och pojkar som utsätts för hedersrelaterat förtryck. Motionären föreslår att det ska utarbetas en särskild handlingsplan för skolan och socialtjänsten för att kunna bemöta de utsatta flickorna och pojkarna på ett professionellt sätt. Socialnämnden behandlade motionen vid sitt sammanträde den 17 februari 2010 men beslutade att återremittera motionen för vidare handläggning samt med uppdrag till socialförvaltningen att samarbeta med bildningsförvaltningen i ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad den 1 juni Ärendet Socialförvaltningen och bildningsförvaltningen samarbetar aktivt i dessa frågor. Socialförvaltningen har och arbetar efter politiskt beslutad handlingsplan för våld i nära relationer. Frågor som rör hedersrelaterat förtryck ryms inom handlingsplanen för våld i nära relationer. Handlingsplanen har reviderats och den reviderade handlingsplanen godkändes på socialnämnden sammanträde den 27 maj. Inom bildningsförvaltningen har varje skola en likabehandlingsplan där behandlingen av frågor som rör hedersrelaterat förtryck inryms. Inom socialförvaltningen har det sedan 2008 pågått ett intensivt utvecklingsarbete omkring dessa frågor. Arbete med att fördjupa kunskaperna hos personalen och skapa rutiner för arbetet har pågått sedan dess. Tydliggörande av ansvaret för frågorna inom socialförvaltningen har genomförts. I och med omorganisationen av Individ och familjeomsorgen, under våren 2009, skapades en gemensam mottagningsgrupp där ansvaret för dessa frågor ligger. I mottagningsgruppen finns alltid personal tillgänglig och kan ta emot personer i ett akut läge.

2 2(2) Socialförvaltningens synpunkt Socialförvaltningen anser sammanfattningsvis med hänsyn till ovanstående att behovet av en handlingsplan för hur man ska arbeta med det hedersrelaterade förtrycket kommer att tillgodoses med gällande handlingsplan för våld i nära relationer. Handlingsplanen kommer att implementeras i verksamheten och bli ett redskap i det dagliga arbetet. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Agneta Kanhov Avdelningschef Bilagor: Motion om handlingsplan för att kunna möta flickor och pojkar som utsatts för hedersrelaterat förtryck. Kopia av beslut till: Kommunfullmäktige

3

4 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Karin Lindbom Dnr Socialnämnden Angående motion om utbildning för att kunna möta flickor och pojkar som utsatts för hedersrelaterat förtryck Förslag till beslut Socialnämnden anser att utbildning i hedersrelaterat förtryck genomförts gemensamt för skolan och socialtjänsten. Förslag till yttrande över motionen godkänns och överlämnas till kommunfullmäktige. Sammanfattning Motionären har skrivit en motion om utbildning för att kunna möte flickor och pojkar som utsatts för hedersrelaterat förtryck. Socialnämnden behandlade motionen vid sitt sammanträde den 17 februari 2010 men beslutade att återremittera motionen för vidare handläggning samt med uppdrag till socialförvaltningen att samarbeta med bildningsförvaltningen i ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad den 1 juni Ärendet Socialförvaltningen och bildningsförvaltningen samarbetar aktivt i dessa frågor. Genom projektet Nätverket som förvaltningarna bedriver gemensamt har gemensamma utbildningstillfällen om hedersrelaterat förtryck genomförts under Under 2009 lades merparten av tiden för utbildningsinsatserna till socialförvaltningens personal i ämnen som rörde våld i nära relationer och hedersrelaterat våld. Sammanlagt har 2/3-delar av Individ och familjeomsorgens personal deltagit i en eller flera utbildningar rörande våld i nära relationer och hedersrelaterat våld under år 2009 och ytterligare utbildningar är planerade för Familjevåldsteamet är ett samverkansprojekt mellan sju kommuner i nordvästra Stockholm som startade under hösten Familjevåldsteamet har i uppdrag att bedriva och samordna insatser och genomföra utbildningar till personal om våld i nära relationer. Socialtjänstens personal har bl.a. under 2009 deltagit i en fem dagar lång utbildning. Länsstyrelsen har också anordnat utbildning som både socialtjänsten och skolans personal deltagit i.

5 2(2) Socialförvaltningens synpunkt Socialförvaltningen anser sammanfattningsvis med hänsyn till ovanstående att behovet av utbildning för personalen redan är tillgodosett och att det därför inte behöver anordnas någon utbildning utöver redan planerade under 2010, men att det är viktigt att hålla kunskaperna levande och att ny personal får dessa kunskaper i de fall där den saknas SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Agneta Kanhov Avdelningschef Bilagor: Motion om utbildning för att kunna möta flickor och pojkar som utsatts för hedersrelaterat förtryck. Kopia av beslut till: Kommunfullmäktige

6

7 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Datum Vår beteckning Dnr Socialnämnden Revidering av socialnämndens delegeringsförteckning Förslag till beslut Socialnämnden beslutar Socialförvaltningens förslag till revidering av socialnämndens delegeringsförteckning godkänns. Sammanfattning Socialförvaltningen har gjort justeringar i delegeringsförteckningen med anledning av förändringar i ansvarsfördelning inom individ och familjeomsorgen. I delegationsordningen har justerats punkterna 3.2, 3.3 samt Förändringarna har markerats med blå text. Med anledning av ovanstående föreslås förändringar enligt bilagt förslag till delegeringsförteckning. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse daterad SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Karin Lindbom Administrativ chef Bilagor: Delegeringsförteckning, sidorna 13 och 42

8 Nr Ärende Lagrum Delegat(lägsta) Anmärkning 3.2 Beslut om ekonomiskt bistånd 4 kap. 1 SoL Bidragshandläggare 3.3 Beslut om ekonomiskt bistånd i brådskande ärenden som ej kan avvakta t.ex. gällande hyresskuld utöver skyldigheten enligt 4 kap. 1 SoL, - övriga fall 4 kap. 2 SoL Enhetschef, IFO Arbetsutskott Ersättning och återkrav från enskild 3.4 Beslut om att återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 SoL 3.5 Beslut om att återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 SoL som utgått obehörigen eller med för högt belopp 3.6 Beslut om att återkräva ekonomisk hjälp beviljats enligt 4 kap. 2 SoL 9 kap. 2 SoL Bidragshandläggare Socialsekreterare 9 kap. 1 SoL Enhetschef, IFO 9 kap. 2, 2 st SoL Enhetschef, IFO Beslutet om ekonomisk hjälp skall innehålla uppgift om den eller de omständigheter som utgör grund för återbetalningsplikten (9 kap. 2, 3 st.)

9 Nr Ärende Lagrum Delegat (lägsta) Anmärkning Beslut om representation Socialchef Avser ej förtäring vid konferenser, möten, studiebesök m.m. vilket ingår i ordinarie budgetansvar Arkivansvar 4, 5 och 6 arkivlagen - central administration Administrativ chef - centralarkiv på individ- och familjeomsorg Enhetschef, IFO - enheterna Enhetschef, IFO, ÄoH - journalhandlingar inom hälso- och sjukvård AL, PjL, F om förlängt bevarande MAS Förtur till bostad - beslut att tillstyrka förtur till bostad Arbetsutskott Enligt socialnämndens riktlinjer Garantier för anvisande av bostad Kap 4. 2 SoL Enhetschef IFO Enl. överenskommelse daterad mellan Upplands-Bro kommun och AB Upplands-Brohus gällande rätten för kommunen att placera hyresgäster hos bolaget.

10 TJÄNSTESKRIVELSE 1 Socialförvaltningen Datum Vår beteckning Dnr Socialnämnden Reviderade riktlinjer för handläggning och verkställighet av äldre- och handikappomsorg enligt SoL och LSS Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till reviderade riktlinjer för handläggning och verkställighet av äldre och handikappomsorg enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Sammanfattning Socialförvaltningen har reviderat nämndens riktlinjer för handläggning av insatser enligt SoL och enligt LSS. De nya reviderade riktlinjerna för SoL och LSS är sammanställda i ett och samma dokument. Kommunala pensionärsrådet och handikapprådet har fått möjlighet att ge synpunkter. Dokumentet omfattar 14 delar. Riktlinjerna innehåller bl.a. information om insatser enligt SoL och LSS, handläggning, utförarenheternas uppgifter och ansvar, anhörigstöd, förenklad biståndshandläggning, finskt förvaltningsområde, kvalitetsarbete uppsökande verksamhet och övriga riktlinjer som styr äldre- och handikappomsorgens arbete. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 17 juni Ärendet Socialförvaltningen föreslår nya reviderade riktlinjer för tillämpning av SoL och LSS i handläggning och verkställighet av äldre- och handikappomsorg i Upplands-Bro kommun. Socialnämnden har, december 1999, fastställd riktlinjer för äldre- och handikappomsorgen. Dessa riktlinjer har reviderats januari 2002 och januari Socialnämnden har, juni 2006, fastställd riktlinjer med tillämpningsanvisningar för verksamhetsområdet lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Dessa riktlinjer har reviderats januari Syftet med revidering av nämndens riktlinjer är dels att komplettera riktlinjerna med de förändringar och som skett inom lagstiftningen i vissa delar inom äldre- och handikappsomsorgens område och dels att göra riktlinjerna mer tydliga för handläggare, brukare och allmänheten. Syftet med riktlinjerna är att socialnämnden ska ges möjlighet att uttala önskad inriktning och nivå i de insatser som handläggarna utreder och beslutar samt som utförarverksamheter verkställer på delegation av nämnden. Dokumentet är

11 2(6) ett sätt att sprida kunskap om verksamhetens förutsättningar inåt i den kommunala organisationen som t.ex. till handläggare, chefer och övrig personal inom verksamheterna. Syftet är också att ge en snabb och överblickbar information och förtydligande om äldre- och handikappomsorgens insatser för brukare, anhöriga och intresserade kommuninvånare. Riktlinjerna är ett stöd för socialnämndens personal och ska säkerställa en enhetlig och likvärdig bedömning samt genomförande av insatser. Likvärdig bedömning betyder inte att alla har rätt till samma insatser. Det är alltid den enskildes individuella behov och förutsättningar som ska styra. Reviderade riktlinjer Riktlinjerna är fördelade i 14 delar och innehåller både SoL och LSS. Viss lagtext som t.ex. nämndens ansvar i reviderade riktlinjer har tagits bort med hänsyn till att dessa är lätta att hitta i handböcker samt att minska antalet sidor i riktlinjerna. Andra texter från tidigare riktlinjerna som avser insatser, handläggning och verkställighet har vävts in i lämpliga delar i de reviderade riktlinjerna för att göra dessa mera tydliga och lätthanterliga för handläggarna. I de reviderade riktlinjerna finns nya avsnitt som utförarverksamheternas ansvar, avgifter och ersättningar, förenklad biståndshandläggning, finskt förvaltningsområde, kvalitetsarbete, uppsökande verksamhet och övriga riktlinjer som styr äldre- och handikappomsorg. Del 1 Insatser enligt socialtjänstlagen SoL Del 1 innehåller kortfattad lagtext om biståndsparagrafen livsföring i övrigt, förtydligande om de mest förekommande hemtjänstinsatserna av omvårdnadskaraktär och av servicekaraktär samt övriga serviceinsatser. I hemtjänstinsatserna anges vad som krävs att få insatserna beviljade, insatsernas omfattning normalt samt vad som ingår i insatserna. Vidare innehåller del 1 andra biståndsinsatser enligt socialtjänstlagen som trygghetslarm, ledsagare, kontaktperson, avlösning, dagverksamhet och särskilt boende. I dessa insatser anges vad som krävs att få insatserna beviljade, insatsernas omfattning normalt samt vad som ingår i insatserna. Ändring i socialtjänstlagen 4 kap. 1 som träder i kraft 1 mars 2010 anges att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Vid prövningen av behov av bistånd för livsföring i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Med anledning av ändringen i socialtjänstlagen föreslår förvaltningen förtydliganden i nämndens riktlinjer under rubriken övriga serviceuppgifter (på sidan 12-13) avseende hjälp med fönsterputsning och gardinuppsättning, hjälp med husdjur samt gräsklippning och snöskottning. Äldre- och handikappomsorgen beviljar hemtjänst i form av hjälp med husdjur, hjälp med gräsklippning och hjälp med snöskottning efter behovsprövning, men behöver ytterligare förtydliganden. I förslag till riktlinjer har förtydligats vad som normalt ingår i insatserna och insatsernas omfattning samt vad som krävs för att få insatserna beviljas. I uttalandet i proposition 2009/10:57 om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen framgår att bestämmelsen i 4 kap. 1 socialtjänstlagen inte ger utrymme för en ekonomisk behovsprövning av annat bistånd än ekonomiskt bistånd.

12 3(6) Avgifter för insatser avseende övriga serviceuppgifter ingår i äldre- och handikappomsorgs taxa för serviceinsatser. Del 2 Insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning enligt SoL I förslag till nämndens riktlinjer har tillkommit ett avsnitt om insatser till personer med psykiskt funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen och vad som krävs att få dessa insatser beviljade samt insatsernas omfattning normalt och vad som ingår i insatserna. Del 3 Handläggning av bistånd enligt SoL I förslag till nämndens riktlinjer har tillkommit lagtext och förslag till riktlinjer för handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen och socialstyrelsens föreskrifter. Riktlinjerna innehåller handläggningsprocess från inkommen information till det att ärendet avslutas. Riktlinjerna innehåller även riktlinjer för ansökan om att flytta till en annan kommun och handläggning av bistånd för utlandssvenskar. Del 4 - Insatser enligt LSS Förslag till reviderade riktlinjer innehåller kortfattad lagtext om samtliga LSS insatser och vad som ingår i insatserna, samt nämndens riktlinjer för rimlig tid för verksällighet. Del 5 Handläggning av insatser enligt LSS I nämndens riktlinjer har tillkommit ett avsnitt om lagtext och förslag till riktlinjer för handläggning av LSS insatser. Riktlinjerna innehåller hela handläggningsprocessen från inkommen information till det att ärendet avslutas. Del 6 Avgifter och ersättningar Förslag till riktlinjer innehåller ett avsnitt om avgifter samt nämndens riktlinjer för dessa. En del ny text har tillkommit för att förtydliga riktlinjerna. I nämndens riktlinjer har tillkommit lagtext och förslag till riktlinjer för föräldrars ersättning till kommunen för placerade barn. Del 7 Gemensamt för biståndsenheten och utförarenheterna I förslag till reviderade riktlinjer har tillkommit ett avsnitt om färdtjänst och riksfärdtjänst samt synpunkts och klagomålshantering. I riktlinjerna har tagits med nämndens riktlinjer för anmälan av allvarliga missförhållanden och riktlinjer för behandling av personuppgifter (PUL). Del 8 Utförarverksamheternas uppgifter och ansvar I nämndens riktlinjer har tillkommit förslag till riktlinjer för utförarverksamheternas uppgifter och ansvar med utförarprocessen från inkommet uppdrag till avslut av uppdraget. Del 9 Anhörigstöd I riktlinjerna har tillkommit ett avsnitt om anhörigstöd. Del 10 Förenklad biståndshandläggning I riktlinjerna har tillkommit ett avsnitt om förenklad biståndshandläggning om serviceinsatser till personer över 75 år. Del 11 - Uppsökande verksamhet I riktlinjerna har tillkommit ett avsnitt om uppsökande verksamhet.

13 4(6) Del 12- Finskt förvaltningsområde I riktlinjerna har tillkommit ett avsnitt om finskt förvaltningsområde. Förvaltningen återkommer med förslag till riktlinjer efter kommunens riktlinjer alternativt policyers i frågan. Del 13 Kvalitetsarbete I riktlinjerna har tillkommit ett avsnitt om kvalitetsarbete. Del 14 Övriga riktlinjer som styr äldre- och handikappomsorg I del 14 har sammanställts nämndens övriga riktlinjer som styr äldre- och handikappomsorgens verksamheter. Kommunala pensionärsrådet och handikapprådet Riktlinjerna har remitterats till Kommunala pensionärsrådet och handikapprådet för synpunkter till rådens möte den 10 och 11 maj. Svarstiden förlängdes till den 30 maj Synpunkter från Kalevala Seniorer Kalevala Seniorer meddelar att de återkommer med synpunkter när nämnden har upprättar riktlinjer för finskt förvaltningsområde. Synpunkter från PRO Bro PRO-Bro meddelar att de tycker att remisstiden är alltför kort och önskar mer tid till nästa gång. I riktlinjerna bör preciseras vilka som kan beröras avseende hjälp med matlagning t.ex. svårt att äta, risk för näringsbrist med mera. Vidare bör preciseras vilka kriterier tillämpas för korttidsboende samt intentioner för samboende och olika vårdbehov. Därutöver anser PRO-Bro att den som hjälper att överklaga beslutet ska vara en neutral person eller ombudsman. PRO Kungsängen PRO Kungsängens synpunkter biläggs i ärendet. Anhörigföreningen i Upplands-Bro Anhörigföreningen i Upplands-Bros synpunkter biläggs i ärendet. Neurologiska handikappades riksförbund lokalavdelning Järfälla NHR NHR Upplands-Bro meddelar att de ställer sig bakom anhörighetsföreningens synpunkter i den skrivelse angående riktlinjer arbetsmaterial som skickats den 30 maj Socialförvaltningens synpunkter I det följande förtydligar socialförvaltningen förslaget till riktlinjerna utifrån kommunala pensionärsrådets och handikapprådets synpunkter. Sidhänvisning i rubrikerna anger sida i riktlinjerna. Duschning (sida 7) I förslag till riktlinjer anges vad som normalt ingår i insatsen för att förtydliga insatsen bl.a. omfattning av duschning normalt. I handläggning av bistånd/insatser ska handläggarna dock alltid utgå utifrån den enskildes behov och önskemål vid tillämpning av gällande lagstiftning, praxis, föreskrifter, allmänna råd och nämndens riktlinjer. Matlagning/matförberedelse (sida 9) Begreppet undantagsfall i fråga om matlagning/matförberedelse är borttaget.

14 5(6) Diskmaskin (sida 9) Förvaltningen anser att införskaffandet av bänkdiskmaskin i hemmen är en liten kostnad för den enskilde. Dessutom kan införskaffandet av diskmaskin medföra oberoende så att den enskilde många gånger klarar av sin disk själv. Vidare är diskmaskinen ur miljösynpunkt bättre alternativ än handdisk. Personer som behöver hemhjälp med diskning och saknar medel för att införskaffa diskmaskin har möjlighet att ansöka om ekonomiskt bistånd. Snöskottning (sida 13) Biståndshandläggaren ska utreda den enskildes behov av hemtjänst och hur behovet kan tillgodoses. Handläggaren ska också ta ställning till om behovet t.ex. att få hem posten från postlåda tillgodoses genom att vägen till postlådan snöskottas eller om den enskilde får hjälp att hämta posten. Nämnden ska i riktlinjerna ta ställning till hur lång sträcka är rimligt snöskotta. Socialförvaltningen anser att äldre- och handikappomsorgen ska bevilja bistånd för snöskottning i enlighet med förslaget i riktlinjerna. Kommunens serviceskyldighet - Hjälp med överklagan (sida 28 och 55) Enligt förvaltningslagen 4 ska varje myndighet lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Förvaltningen följer förvaltningslagens bestämmelser om myndigheternas serviceskyldighet genom att erbjuda objektiv hjälp att nedteckna den enskildes överklagan samt informera hur man överklagar. Vid önskemål ska biståndshandläggare eller i mån av tid ombudsmannen vara behjälplig vid överklagan av beslut. Avlösning i hemmet (sida 14 och 86) I förslag till riktlinjerna har uttrycket erbjuds 4 timmars avlösning i hemmet per vecka alternativt 16 timmar per månad, ändrats till. avlösning i hemmet 16 timmar per månad för att få möjlighet till avkoppling och att få komma hemifrån för egna personliga angelägenheter. Timmarna kan fritt fördelas under månaden. Dagverksamhet (sida 15) Ordet uppenbart är borttaget från dagverksamhet. Individuell plan (sida 44) I förslag till riktlinjerna har formuleringen den enskilde kan begära att få delta i upprättande av en individuell plan, ändrats till... den enskilde kan begära en individuell plan. Förvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner förvaltningens bilagda förslag till reviderade riktlinjer för handläggning och verkställighet av äldreoch handikappomsorgens insatser enligt SoL och LSS. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Marja Kammouna Avdelningschef Äldre- och handikappomsorgen

15 6(6) Bilagor: 1. Förslag till Riktlinjer för handläggning och verkställighet av äldre- och handikappomsorg enligt SoL och LSS 2. Upplands-Bro Anhörigförenings synpunkter på Riktlinjer för handläggare, daterat den 30 maj PRO Kungsängens synpunkter på Riktlinjer, daterad den 31 maj 2010.

16 Socialförvaltningen Förslag till revidering SoL och LSS, Reviderad SoL, januari 2004 Reviderad SoL, januari 2002 Fastställd SoL, december 1999 Reviderad LSS, januari 2008 Fastställd LSS, juni 2006 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING OCH VERKSTÄLLIGHET AV ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG 1. Insatser enligt SoL 2. Insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning enligt SoL 3. Handläggning av bistånd enligt SoL 4. Insatser enligt LSS 5. Handläggning av insatser enligt LSS 6. Avgifter och ersättningar 7. Gemensamt för biståndsenheten och utförarenheterna 8. Utförarens ansvar 9. Anhörigstöd 10. Förenklad biståndshandläggning 11. Uppsökande verksamhet 12. Finskt förvaltningsområde 13. Kvalitetsarbete 14. Övriga riktlinjer som styr äldre- och handikappomsorg Läsanvisningar till riktlinjer I riktlinjerna anges lagtext med typsnitt (Arial). Övrig text och riktlinjer anges med typsnitt (Times New Roman). Förslagen till nämndens riktlinjer är inramade och innehåller även viss lagtext samt vissa texter från socialstyrelsens föreskrifter i syfte att förtydliga riktlinjerna. Text från tidigare riktlinjerna har markerats med svart text och text som tillkommit har markerats med blått. 1(91)

17 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING OCH VERKSTÄLLIGHET AV BISTÅND OCH INSATSER FÖR ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING...4 INLEDNING...4 LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD SOM STYR VERKSAMHETEN...4 DISPOSITION...4 DEL 1 INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL)...6 HEMTJÄNST SOL...6 LEDSAGARE SOL...13 AVLÖSNING SOL...14 TRYGGHETSLARM SOL...14 DAGVERKSAMHET SOL...15 KONTAKTPERSON SOL...16 SÄRSKILDA BOENDEFORMER SOL...17 DEL 2 - INSATSER TILL PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNING ENLIGT SOL...19 BOENDE SOL...19 BOENDESTÖD SOL...20 SYSSELSÄTTNING SOL...21 DEL 3 HANDLÄGGNING AV BISTÅND ENLIGT SOL...23 INKOMMANDE INFORMATION, ANMÄLAN, ANSÖKAN - SOL...23 INFORMATION MYNDIGHETERNAS SERVICESKYLDIGHET - SOL...24 UTREDNING OCH DOKUMENTATION - SOL...24 BEHOVSBEDÖMNING - SOL...26 KOMMUNICERING AV UTREDNING SOL...26 DELEGATION...27 BESLUT - SOL...27 BESLUTSMEDDELANDE OCH INFORMATION HUR MAN ÖVERKLAGAR - SOL...28 ÖVERKLAGAN SOL...28 RÄTTELSE OCH OMPRÖVNING AV BESLUT - SOL...28 BESTÄLLNING - VERKSTÄLLIGHET - SOL...29 UPPFÖLJNING - SOL...30 OMPRÖVNING SOL...30 ANSÖKAN OM ATT FLYTTA TILL ANNAN KOMMUN - SOL...30 UTLANDSSVENSKAR - SOL...31 DEL 4 - INSATSER ENLIGT LSS...32 PERSONLIG ASSISTANS ENLIGT 9 2 LSS OCH LASS...32 LEDSAGARSERVICE ENLIGT 9 3 LSS...35 BITRÄDE AV KONTAKTPERSON ENLIGT 9 4 LSS...35 AVLÖSARSERVICE I HEMMET ENLIGT 9 5 LSS...37 KORTTIDSVISTELSE UTANFÖR DET EGNA HEMMET ENLIGT 9 6 LSS...37 KORTTIDSTILLSYN FÖR SKOLUNGDOM ÖVER 12 ÅR ENLIGT 9 7 LSS...38 BOENDE I FAMILJEHEM ELLER BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE FÖR BARN OCH UNGDOMAR ENLIGT 9 8 LSS...39 BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE ELLER ANNAN SÄRSKILT ANPASSAD BOSTAD FÖR VUXNA ENLIGT 9 9 LSS...40 DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT 9 10 LSS...43 INDIVIDUELL PLAN ENLIGT 10 LSS...44 DEL 5 HANDLÄGGNING AV INSATSER ENLIGT LSS...45 INKOMMANDE INFORMATION LSS...45 INFORMATION MYNDIGHETERNAS SERVICESKYLDIGHET LSS...45 BEGÄRAN OM STÖD OCH SERVICE ENLIGT LSS...46 PERSONKRETSTILLHÖRIGHET ENLIGT LSS...46 UTREDNING LSS...50 BEHOVSBEDÖMNING - LSS (91)

18 KOMMUNICERING AV UTREDNING LSS...53 DELEGATION...53 BESLUT LSS...54 BESLUTSMEDDELANDE OCH INFORMATION HUR MAN ÖVERKLAGAR - LSS...54 ÖVERKLAGANDE LSS...55 RÄTTELSE OCH OMPRÖVNING AV BESLUT LSS...55 BESTÄLLNING VERKSTÄLLIGHET AV INSATS LSS...56 UPPFÖLJNING LSS...59 OMPRÖVNING LSS...59 ANSÖKAN OM FÖRHANDSBESKED ENLIGT 16 LSS...60 DEL 6 AVGIFTER OCH ERSÄTTNINGAR...62 AVGIFTER...62 FÖRÄLDRARS ERSÄTTNING TILL KOMMUNEN FÖR PLACERADE BARN...63 DEL 7 GEMENSAMT FÖR BISTÅNDSENHETEN OCH UTFÖRARENHETERNA...64 FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST...64 UPPHANDLING OCH AVTAL...64 KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD (HSL)...64 EGENVÅRD...64 SEKRETESS...66 SYNPUNKTS OCH KLAGOMÅLSHANTERING...67 ANMÄLAN OM HANDLÄGGNING AV ALLVARLIGA MISSFÖRHÅLLANDEN ENLIGT SOL OCH LSS...68 GOD MAN OCH FÖRVALTARE...72 BEHANDLING AV UPPGIFTER (PERSONUPPGIFTSLAG PUL)...75 DEL 8 UTFÖRARVERKSAMHETERNAS UPPGIFTER OCH ANSVAR...76 MOTTAGNING AV BESTÄLLNING...76 BEKRÄFTELSE AV MOTTAGEN BESTÄLLNING...76 INFORMATION OM START AV INSATSER...77 IN- OCH UTFLYTTNING TILL BOENDEENHETER...77 VISNING AV LÄGENHET SÄRSKILT BOENDE...77 INFORMATION OM VERKSAMHETEN...77 VÄLKOMSTMÖTE FÖRSTA MÖTE...77 PLANERINGSMÖTEN...78 KONTAKTMAN...78 GENOMFÖRANDEPLAN OCH UPPFÖLJNING AV GENOMFÖRANDEPLAN...78 LEVNADSBERÄTTELSE...79 GENOMFÖRANDE...79 AKTIVITETER...79 DOKUMENTATION...79 AVSTÄMNING OCH AVVIKELSERAPPORTERING...79 AVSLUT AV UPPDRAG...79 HANTERING AV ENSKILDS PRIVATA MEDEL INOM SÄRSKILT BOENDE...81 ÖVERENSKOMMELSE OM HANTERING AV DEN ENSKILDES PRIVATA MEDEL...84 DEL 9 - ANHÖRIGSTÖD...86 DEL 10 FÖRENKLAD BISTÅNDSHANDLÄGGNING...87 DEL 12 - FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE...89 DEL 13 KVALITETSARBETE...90 LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET I VERKSAMHET...90 DEL 14 - ÖVRIGA RIKTLINJER OCH DOKUMENT SOM STYR ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG (91)

19 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING OCH VERKSTÄLLIGHET AV BISTÅND OCH INSATSER FÖR ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Inledning Handläggning och utförande av bistånd och insatser ska ske enligt gällande lagstiftning, praxis, socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt utifrån socialnämndens riktlinjer för verksamheten. I detta dokument anges socialnämndens riktlinjer för handläggning och verkställighet/utförande av bistånd/insatser och användas som komplement till gällande lagstiftning, praxis, socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för verksamheten. I handläggning av bistånd/insatser ska handläggarna alltid utgå utifrån den enskildes behov och önskemål vid tillämpning av gällande lagstiftning, praxis, föreskrifter, allmänna råd och nämndens riktlinjer. Lagar, föreskrifter och allmänna råd som styr verksamheten Socialtjänstlagen (SoL) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Förvaltningslagen (FL) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:5) Handläggning och dokumentation, Socialstyrelsen, Artikel nr: Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, och LSS (SOSFS 2006:11) Anmälan av allvarliga missförhållanden i kommunala verksamheter (SOSFS 2008:10 (S) och SOSFS 2009:24 (S) samt SOSFS 2008:11 (S) och SOSFS 2009:25 (S) Disposition Dessa riktlinjer är uppdelade i fyra delar enligt följande: DEL 1 Insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) DEL 2 Insatser för personer med psyksiska funktionshinder SoL DEL 3 Handläggning av bistånd enligt SoL 4(91)

20 DEL 4 Riktlinjer, kriterier och definition av insatser enligt LSS DEL 5 Handläggning av insatser enligt LSS DEL 6 Avgifter och ersättningar DEL 7 Gemensamt för biståndsenheten och utförarenheterna DEL 8 Utförarens ansvar DEL 9 Anhörigstöd DEL 10 Förenklad biståndshandläggning Del 11 Uppsökande verksamhet DEL 12 Finskt förvaltningsområde DEL 13 Kvalitetsarbete DEL 14 Övriga riktlinjer som styr äldre- och handikappomsorg 5(91)

21 DEL 1 INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SoL) Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodåsedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjlighet att leva ett självständigt liv (SoL 4 kap. 1 ). Begreppet livsföring i övrigt rymmer alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkra en skälig levnadsnivå. Det är inte möjligt att ange vilka insatser eller behov som ska ingå. En individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall. Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 4 kap. 1 om det finns skäl för det. Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) handläggs av biståndsenheten inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands-Bro kommun. Biståndsenheten utreder även färdtjänstbehov och beslutar om riksfärdtjänst. Hemtjänst SoL Enligt socialtjänstlagen kan hemtjänst delas in i uppgifter av omvårdnad och uppgifter av service. Med omvårdnad avses bl.a. de personliga insatser som behövs för att tillgodose fysiska, psykiska eller sociala behov. Det kan handla om hjälp för att kunna äta och dricka, klä sig, förflytta sig och sköta personlig hygien. Med serviceuppgifter avses bl.a. praktisk hjälp med hemmets skötsel såsom städning, tvätt, inköp och att få hem färdiglagad mat (matdistribution). Landstinget har ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser samt rehabilitering i ordinärt boende. I det följande presenteras de vanligaste hemtjänstinsatserna för äldre och personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen. Socialnämndens riktlinjer för insatsen hemtjänst Hemtjänst med omvårdnadsuppgifter Personlig omvårdnad Personer som inte på egen hand kan sköta sin personliga omvårdnad kan beviljas bistånd för detta. Insatsen personlig omvårdnad kan bestå bl.a. av hjälp att äta, tillsynsbesök, trygghetsringning, personlig hygien, på- och avklädning, förflyttning, stiga upp, gå och lägga sig, toalettbesök och egenvård. Hjälp att äta: Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen äta ingå: - hjälp att äta vid alla måltider - hjälp att inta dryck - finfördela maten - vid behov förflyttning till och från vid matbordet Tillsyn vid måltid: Om inget annat anges i beslutet ingår att personalen försäkrar sig att brukaren får mat 6(91)

22 och dryck vid alla måltider. Duschning: Duschning beviljas normalt en till två gånger/vecka. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen duschning ingår: - avklädning vid behov - duschning vid behov - hårtvätt vid behov - påklädning vid behov - kamning vid behov - rakning vid behov - hjälp med förflyttning till och från badrummet vid behov - städning av badrummet efter dusch Förflyttningar: Om inget annat anges i beslutet ingår hjälp med att förflyttning till och från olika ställen i bostaden utifrån behov t.ex. efter måltid. Daglig hygien: Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen (daglig) hygien ingå: - övre hygien vid behov - nedre hygien vid behov - blöjbyte vid behov - munhygien i form av tandborstning eller rengöring av tandprotes vid behov - klippning av naglar vid behov - kamning vid behov - rakning vid behov - hjälp med kläder vid behov - ta fram rena kläder vid behov Toalettbesök: Om inget annat anges i beslutet ingår: - förflyttning till och från toalett vid behov - hjälp med kläder i samband med toalettbesök - hjälp med hygien i samband med toalettbesök - hjälp med blöjbyte vid behov Påklädning/avklädning: Om inget annat anges i beslutet ingår: - påklädning och blöjbyte vid behov - avklädning och blöjbyte vid behov Uppstigning: Om inget annat anges i beslutet ingår: - hjälp att komma upp från sängen Läggning: Om inget annat anges i beslutet ingår: - hjälp inför sänggående att klä av sig - hjälp med nattkläder - hjälp att komma i sängen Natthjälp Personer som har omfattande hjälpbehov och som inte på egen hand kan sköta sin personliga omvårdnad, har behov av kontinuerlig natthjälp (kortare eller längre period), beviljas bistånd för natthjälp. I biståndsbeslutet ska anges hur många gånger/natt den enskilde ska ges hjälp. Normalt beviljas natthjälp en gång/natt. 7(91)

23 Om inget annat anges ingår personlig omvårdnad som blöjbyte, toalettbesök, egenvård och hjälp med dryck. Tillsynsbesök Tillsynsbesök kan beviljas (kortare eller längre period) för att öka tryggheten för den enskilde i syfte att han/hon ska kunna bo kvar i sin ordinära bostad. Om inget annat anges i beslutet ingår: - att besöka brukaren i hans/hennes bostad (frekvens enligt beslut) - hjälp med toalettbesök vid behov - hjälp med dricka vid behov - annan hjälp som är nödvändigt och av akut karaktär Trygghetsringning: Trygghetsringning kan beviljas för att öka tryggheten för den enskilde i syfte att han/hon ska kunna bo kvar i sin ordinära bostad. Om inget annat anges i beslutet ingår: - att ringa till den enskilde och höra hur han/hon mår (normalt en gång/dag) - att vidta adekvata åtgärder om den enskilde har behov av hjälp Egenvård Om ansvarig inom hälso- och sjukvården bedömer att den enskildes hälso- och sjukvårdsuppgifter är egenvård, kan dessa insatser beviljas som hemtjänst i form av egenvård. Förutsättning för beviljat bistånd är att den enskilde själv klarar att ta ansvar för uppgiften men behöver praktisk hjälp. Behovet ska inte kunna tillgodoses på annat sätt. Egenvård ska styrkas med intyg från legitimerad yrkesutövare från hälso- och sjukvården. I insatsen egenvård ingår uppgifter och frekvens enligt biståndsbeslutet. Hälso- och sjukvårdsinsatser i eget boende som kräver delegering av hälso- och sjukvårdspersonal är primärvårdens ansvar. Mer om egenvård och hälso- och sjukvård finns i respektive avsnitt i del 7. Hemtjänst med serviceuppgifter Personer som på grund av funktionsnedsättning eller ålderssvaghet inte kan sköta hemmet själva och inte heller kan få hjälp på annat sätt, har rätt att få bistånd till serviceuppgifter. Hemtjänst med serviceuppgifter beviljas inte om den sökande är gift eller sambo med någon som klarar att sköta serviceuppgifter. Undantag kan göras om en person vårdas av någon närstående. Uppgifter av servicekaraktär kan då beviljas som avlastning för den som vårdar. Hemtjänst omfattar inte serviceinsatser som t.ex. städning, tvätt, disk m.m. efter vuxna barn eller andra anhöriga. I hemtjänst för serviceuppgifter ingår inte trädgårdsarbete, städning av källare, städning av vindsutrymme och storstädning. 8(91)

24 Tillredning av måltid Tillredning av enklare mat (d.v.s. ej långkok) i hemmet beviljas utifrån behov. Frukost: Om inget annat anges i beslutet ingår: - förberedelse av frukost - vid behov framdukning - diskning av matförberedelseredskap Lunch: Om inget annat anges i beslutet ingår: - förberedelse av lunch som t.ex. uppvärmning av färdiglagat mat eller enklare matlagning (ej långkok) - vid behov framdukning - diskning av matförberedelseredskap Middag: Om inget annat anges i beslutet ingår: - förberedelse av middagsmål som t.ex. uppvärmning av färdiglagat mat eller enklare matlagning (ej långkok) - vid behov framdukning - diskning av matförberedelseredskap Mellanmål: Frekvens av mellanmål beviljas utifrån behov. Om inget annat anges i beslutet ingår: - förberedelse av mellanmål - vid behov framdukning av mellanmål - diskning av matförberedelseredskap Diskning Personer som på grund av funktionsnedsättning eller ålderssvaghet inte själv kan sköta sin disk eller kan få hjälp på annat sätt beviljas bistånd för diskning (plocka i och ut diskmaskin). Diskning beviljas normalt en gång/dag. Den enskilde bör ha en diskmaskin i hemmet. I undantagsfall beviljas individuellt bistånd för handdiskning. Om den enskilde har hjälp med matlagning/matförberedelse en gång per dag sker diskning (plocka i och ur diskmaskin) dagen efter. Om den enskilde har hjälp med matlagning/matförberedelse flera gånger per dag sker diskning vid nästa matlagnings/matförberedelsetillfälle. Om inget annat anges i beslutet ingår: - avdukning vid behov - diskning (med diskmaskin) normalt en gång/dag. Om handdiskning har beviljats en gång/dag sker diskning dagen efter alternativt vid nästa matlagnings- /matförberedelsetillfällen enligt ovan nämnda tillfällen. Tillsynsstädning: För personer med stora omvårdnadsbehov och som har dalig hjälp kan viss tillsynsstädning i form av enkel underhållsstädning mellan ordinarie städtillfällen beviljas. Med tillsynsstädning menas att se till att det är rent och snyggt i bostaden mellan ordinarie städningar. Tillsynsstädning sker i mindre omfattning än ordinarie städning. Om inget annat anges i beslutet ingår: - rengöring av toalettstol och tvättställe vid behov - torkning av toalettgolvet vid behov - uppsnyggning av kök och andra rum vid behov Övriga hushållssysslor: 9(91)

25 Om inget annat anges i beslutet ingår: - kasta sopor vid behov - vattna blommor vid behov - hämta och lämna saker i vinds-/källarförrådet vid behov (Ej tunga möbler) - rengöring av hjälpmedel vid behov Matdistribution Personer som på grund av funktionsnedsättning eller ålderssvaghet inte själv kan tillreda sin måltid eller kan få hjälp på annat sätt beviljas bistånd för matdistribution. Matdistribution beviljas normalt en gång/dag. Om inget annat anges i beslutet ingår: - distribution av matsedel och beställning av matlåda - distribution av färdiglagad mat enligt gällande riktlinjer för hantering av matlåda - matlåda ska alltid lämnas till brukaren personligen i hans/hennes bostad i kylskåpet i förekommande fall (ska ej lämnas utanför ytterdörren - kylkedja) Bäddning Bäddning av säng kan beviljas för personer som har hemtjänst minst tre gånger/vecka. Bäddning av säng sker högst en gång/dag i samband med utförandet av andra hemtjänstinsatser. Renbäddning av säng: Om inget annat anges i beslutet ingår byte av lakan och örngott regelbundet eller vid behov (normalt var 14:e dag). Städning av bostad: Normalt två rum och kök för ensamstående och tre rum och kök för makar/sambor som har separata sovrum. Städning sker normalt var tredje vecka. Vid städning av minderåriga barns rum hos familjer där föräldrar har funktionsnedsättning ska hänsyn tas till barnens ålder och mognad: Om inget annat anges i beslutet ingår: - dammsugning av golven vid varje städtillfälle - damning vid varje städtillfälle - rentorkning av golv vid varje städtillfälle - rentorkning av dörrkarmar och dörrar vid behov dock minst två gånger/år - torkning av köksluckor vid behov - städning bakom spis en gång/år - städning av badrum (rengöring av badkar och rengöring av kakel runt badkar, dusch, tvättställe, toalettstol samt torkning av spegel, handtag och golv vid varje städtillfälle) Rengöring av kyl, frys och spis: Dessa insatser kan beviljas vid långvarigt hjälpbehov som överstiger ett år. Avfrostning av frys sker normalt en gång/år. Om inget annat anges i beslutet ingår: - rentorkning av hyllor vid behov - rensa ut gammal mat vid behov - rengöring av spis vid behov - rengöring av ugn vid behov - avfrostning av frys 10(91)

26 Tvätt Hjälp med tvätt innefattar tvätt av den enskildes kläder, sängkläder, sänglinne och handdukar samt strykning av den enskildes gångkläder. Mangling eller strykning av sängkläder, handdukar eller anhörigas kläder ingår inte. Tvätt beviljas normalt en gång/varannan vecka. Tvätt i tvättstuga: Om inget annat anges i beslutet ingår: - samla ihop tvätt - tvätta - torkning i torktumlare och/eller torkskåp beroende på bostadens tillgång till maskiner - vikning av tvätten - vid behov strykning av kläder (t.ex. skjorta, blus, klänning) - vid behov plocka upp tvätten i skåp Tvätt i hemmet: Om inget annat anges i beslutet ingår: - samla ihop tvätt - tvätta i bostaden i brukarens egen tvättmaskin - hänga upp tvätten för torkning - vikning av tvätten - vid behov strykning av kläder (t.ex. skjorta, blus, klänning) - vid behov plocka upp tvätten i skåp Inköp av dagligvaror Personer som på grund av funktionsnedsättning eller ålderssvaghet inte kan handla och som inte heller kan få hjälp på annat sätt har rätt att få bistånd till detta. Inköp av dagligvaror beviljas normalt en gång/vecka. Promenad i samband med inköp kan ingå om avståndet till affären är rimligt. Om inget annat anges i beslutet ingår: - hämta inköpslista och pengar alternativt betal- eller kundkort - vid behov planering av inköpslista i samråd med brukaren - inköp i närmaste matvarubutik - lämna inköpen till brukaren - vid behov plocka upp varorna i skåp - redovisa inköpen och växelpengarna Ärenden Hjälp med kontanter (betalning/uttag) ska i första hand ombesörjas av anhörig eller av god man. Om hemtjänsten ska utföra detta ska fullmakt skrivas vid varje tillfälle. Om inget annat anges i beslutet ingår: - apoteksärenden normalt en gång/månad (men även vid behov) - posta räkningar (inbetalning av räkningar) normalt en gång/månad - hämtning av paket, inlämning och hämtning av kemtvätt och dylikt normalt en gång/månad Ledsagning (följeslagare) Personer p.g.a. funktionsnedsättning eller åldersvaghet som har behov av ledsagning (följeslagare) t.ex. fotvård, frisör, promenad m.m. kan beviljas detta som vanligen ingår i hemtjänstbeslutet. Om inget annat anges i beslutet ingår: - hjälp med påklädning av ytterkläder och skor vid behov - ledsaga (enligt beslutet) 11(91)

27 - vid behov vara med på besöket vara behjälplig med på- och avklädning, personlig omvårdad. - vid hemkomst avklädning av ytterkläder och skor (vid behov) Ledsagning (följeslagare) till sjukvård: Personer p.g.a. funktionsnedsättning eller åldersvaghet som har behov av ledsagning till sjukvård beviljas ledsagning. Ledsagning till sjukvård bör i möjligaste mån ombesörjas av anhörig/närstående, god man eller frivilligorganisationer. Om inget annat anges i beslutet ingår: - hjälp med påklädning av ytterkläder och skor vid behov - ledsaga (enligt beslutet) - vid behov vara med och på besöket och vid behov vara behjälplig med på- och avklädning, personlig omvårdad. - vid hemkomst avklädning av ytterkläder och skor (vid behov) Promenad: Promenad beviljas normalt en gång/vecka (som vanligen ingår i hemtjänstbeslutet). Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen promenad ingå: - hjälp med påklädning av ytterkläder och skor vid behov - följa med på en promenad - avklädning av ytterkläder och skor (vid behov) Övriga serviceuppgifter Fönsterputsning och gardinuppsättning: Dessa insatser kan beviljas vid långvarigt hjälpbehov som överstiger ett år förutsatt att behovet inte tillgodoses på annat sätt. Fönsterputsning och gardinuppsättning normalt beviljas en gång/år. Om inget annat anges i beslutet ingår: - putsning av fönsterglas - rentorkning av fönsterkarmarna och fönsterblecken Om inget annat anges i beslutet ingår: - att sätta upp gardiner Hjälp med husdjur Skötsel av husdjur beviljas normalt inte. I första hand bör detta ombesörjas av anhörig/ närstående, god man eller genom köp av tjänsten från privata marknaden som t.ex. pensionat/dagvård för husdjur. I undantagsfall kan skötsel av husdjur beviljas om djuret funnits i hemmet innan ett långvarigt omvårdnadsbehov uppstod för den enskilde. I insatsen skötsel av husdjur kan ingå rastning av hund, rengöring av kattlåda, rengöring av fågelbur, rengöring av matskål och att ställa fram mat. Utförande av fönsterputsning, gardinuppsättning och skötsel av husdjur Efter biståndsbeslut ska handläggaren göra en beställning om utförandet av fönsterputsning, gardinuppsättning eller hjälp med husdjur från hemtjänstpersonal. Hemtjänsten ansvarar för rapportering av faktiskt utförd tid till förvaltningen för 12(91)

28 hantering av avgifter. Avgift för serviceinsatser som fönsterputsning, gardinuppsättning och hjälp med husdjur Avgift ingår i hemtjänsttaxan för serviceinsatser efter utförd tid och ingår i maxtaxan. Gräsklippning Denna insats kan beviljas vid långvarigt omvårdnadsbehov som överstiger ett år förutsatt att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Gräsklippning beviljas normalt högts en gång var tredje vecka. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen gräsklippning för personer som bor i villa eller enskilt hus ingå: - gräsklippning av en mindre yta så att den enskilde kan sitta i sin trädgård Gräsklippning kan beviljas under förutsättning att villan/huset inte har en altan eller uteplats som inte kräver gräsklippning. Snöskottning Denna insats kan beviljas om den enskilde har ett långvarigt omvårdnadsbehov av hemtjänstinsatser som överstiger ett år förutsatt att behovet inte kan tillgodose på annat sätt. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen snöskottning för personer som bor i villa eller enskilt hus ingå: - snöskottning framför entrédörren och från villan/huset till postlådan/enskilt väg/allmän väg högst varannan dag när det har snöat mer än 10 cm, under förutsättning att postlådan/enskild väg/allmän väg ligger högst 15 meter från villan/huset. Utförande av snöskottning och gräsklippning: Beställning om utförandet av snöskottning och gräsklippning görs av biståndshandläggare till socialförvaltningens arbetsmarknadsenhet. Arbetsmarknadsenheten ansvarar för månatlig rapportering av utförd tid till avgiftshandläggaren. Avgift för gräsklippning och snöskottning: Avgift ingår i hemtjänsttaxan för serviceinsatser efter utförd tid och ingår i maxtaxa. Ledsagare SoL Insatsen syftar till att en person med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra och delta i samhällets gemenskap. Ledsagare är en insats knuten till aktiviteter utanför hemmet. Insatsen ska ge möjlighet att delta i fritidsaktiviteter, i kulturlivet, besöka vänner och promenader. Socialnämndens riktlinjer för insatsen ledsagare Ledsagare Gäller ledsagare under en pågående färdtjänstresa regleras rättigheten i färdtjänstlagen. Behovet av ledsagare ska i första hand tillgodoses genom att den enskilde ansöker om färdtjänst eller anlitar frivilligorganisationer (t.ex. volontärverksamhet). Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen ledsagning ingå: - ledsagning till och från aktiviteten - vid behov ska ledsagning inkludera hjälp med förflyttning, på- och avklädning, hjälp 13(91)

29 vid toalettbesök samt måltidssituationer - ledsagning är en social tjänst och några medicinska insatser med sjukvårdsutbildad personal kan inte tillhandahållas Avlösning SoL Enligt 5 kap. 10 SoL anges att socialnämnden ska underlätta för dem som vårdar anhöriga genom att ge dem stöd och avlösning. Socialnämndens riktlinjer för insatsen avlösning Avlösning i hemmet Socialnämnden har som riktlinjer att den som vårdar en anhörig/närstående under större delen av dygnet, erbjuds avlösning i hemmet 16 timmar per månad för att få möjlighet till avkoppling och att få komma hemifrån för egna personliga angelägenheter. Timmarna kan fritt fördelas under månaden. Avlösning i hemmet förutsätter att anhörigvårdaren och den närstående som vårdas bor tillsamman. Bedömningen ska dock vara individuellt utifrån den enskildes behov. För den enskilde som har beslut om hemtjänst ingår avlösning vanligen i hemtjänstbeslutet. Anhörigvårdare kan få avlösning genom att den närstående som vårdas kan beviljas: - hemtjänst i form av avlösning i hemmet, - korttidsboende, växelboende i särskilt boende - dagverksamhet Den 6 maj 2010 beslutade kommunfullmäktige i Upplands-Bro om införandet av avgiftsfri anhörigavlösning från och med 1 juni 2010 inom äldre och handikappomsorgen. Syftet är att stödja anhöriga och närstående som vårdar sina anhöriga. Läs mera om anhörigstöd och avgifter i Del 9 Anhörigstöd. Trygghetslarm SoL Syftet med trygghetslarm är att den enskilde lätt ska kunna få kontakt för hjälp vid akuta behov. Trygghetslarm bidrar till att öka den enskildes möjligheter att bo kvar hemma och att leva ett självständigt liv med en hög trygghet. Socialnämndens riktlinjer för insatsen trygghetslarm Trygghetslarm Trygghetslarm beviljas om fallrisk på grund av sjukdom, fysisk- eller psykiskt funktionsnedsättning eller andra orsaker som medför förhöjd risk att falla eller drabbas av akut sjukdom eller att den enskilde har behov av trygghet. En förutsättning är att personen har förmåga att hantera larmet. Trygghetslarmet kan i särskilda fall beviljas som stöd till anhörig/närstående. Beslut om trygghetslarm kan fattas separat eller som del tillsammans andra insatser som t.ex. hemtjänst. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen trygghetslarm ingå: - installation av trygghetslarm - information om hur trygghetslarmet fungerar 14(91)

30 - kontroll av att trygghetslarmet fungerar - svara på larmanrop - vidta adekvata åtgärder enligt överenskommelse vid larmanropning Dagverksamhet SoL Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamhet eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra. Syftet med dagvård kan också vara att avlasta anhörigvårdare.(3 kap. 6 SoL) Socialnämndens riktlinjer för insatsen dagverksamhet Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Dagverksamhet beviljas för personer med diagnostiserad demenssjukdom som kräver regelbunden tillsyn, träning och social samvaro. Skäl till vistelse på dagverksamhet kan även vara att avlasta anhörigvårdare. Minst ett av följande kriterium utöver nämndens riktlinjer ska vara uppfyllt för dagverksamhet ska beviljas: - den enskilde har behov av tillsyn och omsorg som inte kan tillgodoses med hjälp av hemtjänstinsatser - den enskilde har uppenbara och stora svårigheter att bo kvar hemma utan insatsen dagverksamhet - anhörigvårdare som vårdar den enskilde och har behov av stöd och avlastning Vistelse på dagverksamhet kan kombineras med andra insatser i hemmet som möjliggör kvarboende. Målet med insatserna ska framgå i biståndsbeslutet och i den individuella genomförandeplanen. Dagverksamhet för personer med demenssjukdom kan beviljas normalt högst fyra dagar i veckan. Bedömningen ska dock vara individuellt utifrån den enskildes behov. Beslutet om dagverksamhet omprövas 1 gång/år. Om platsen inte har utnyttjats under en månad, omprövas beslutet. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen dagverksamhet ingå: - aktiviteter på dagverksamheten utifrån brukarens behov, önskemål och förmåga - social samvaro i gemenskap med andra - frukost, lunch och eftermiddagskaffe - personlig omvårdnad utifrån brukarens behov - kommunal hälso- och sjukvård Social dagverksamhet Socialnämnden beviljar social dagverksamhet för personer som: - har behov av social gemenskap samt aktiverande- och funktionsuppehållande insatser efter t.ex. stroke och/eller - har behov av social gemenskap som inte kan tillgodoses genom nämndens öppna verksamheter på Kontakten och Träffpunkter - skäl till vistelse på dagverksamhet kan även vara att avlasta anhörigvårdare Minst två av följande kriterium utöver nämndens riktlinje ska vara uppfyllt för dagverksamhet ska beviljas: - den enskilde har ett uppenbart och tydligt behov av särskilt stöd och social samvaro för att motverka isolering - har uppenbara och tydliga brister i sitt sociala nätverk 15(91)

31 - vara nedstämd/deprimerad - ha anhörigvårdare som vårdar den enskilde och som har behov av stöd och avlastning Vistelse på dagverksamhet kan kombineras med andra insatser i hemmet som möjliggör ett kvarboende. Målet med insatserna ska framgå i biståndsbeslutet och i den individuella genomförandeplanen. Dagverksamhet för personer som har behov av social gemenskap och aktiverande- och funktionsuppehållande insatser efter t.ex. stroke normalt en dag i veckan. Bedömningen ska dock vara individuellt utifrån den enskildes behov. Beslutet om dagverksamhet omprövas 1 gång/år. Om platsen inte har utnyttjats under en månad, omprövas beslutet. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen dagverksamhet ingå: - aktiviteter på dagverksamheten utifrån brukarens behov, önskemål och förmåga - social samvaro i gemenskap med andra - frukost, lunch och eftermiddagskaffe - personlig omvårdnad utifrån brukarens behov - kommunal hälso- och sjukvårdsinsatser Kontaktperson SoL Socialnämnden kan utse en särskild kontaktperson eller en familj med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det. (3 kap. 6 SoL) Socialnämndens riktlinjer för insatsen kontaktperson Kontaktperson Kontaktperson kan beviljas för personer: - som lever socialt isolerade och som behöver stöd att bryta isolering för att få ökade möjligheter till sociala kontakter - för att ersätta anhöriga/närstående där dessa inte finns - om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt Den som arvoderas som kontaktperson ska inte vara nära anhörig/släkting/närstående (maka, make, barn, föräldrar, mor- och farföräldrar, moster, faster, morbro, farbror, nära vän) som normalt anses hålla kontakt med den enskilde utan ersättning. I insatsen kontaktpersonen ingår att: - en medmänniska som mot visst arvode och kostnadsersättning ställer upp för en person för att motverka den enskildes isolering - kontaktpersonen träffar (normalt en till två gånger/månad) den enskilde i hemmet eller utomhus för att delta i utomhusaktiviteter. 16(91)

32 Särskilda boendeformer SoL Med särskilda boendeformer menas servicehus och äldreboende med heldygnsomsorg. Insatsen beviljas när en skälig levnadsnivå bättre tillgodoses i en särskild boendeform. I regel handlar det om mycket stora vårdbehov med omfattande insatser från hemtjänsten och hemsjukvården. Utöver vårdbehov måste även den nuvarande bostadens tillgänglighet och standard vägas in i en bedömning. I särskilda boendeformer ska socialtjänsten erbjuda en god vård, som beaktar den enskildes behov av självbestämmande, integritet och trygghet. Boende i servicehus SoL Boende i servicehus innebär att den enskilde har egen lägenhet och tillgång till kommunens hemsjukvård. Trygghetslarm och hemtjänst ska den enskilde ansöka separat. Hemtjänstpersonalen som oftast är lokaliserade i servicehuset utför hemtjänst utifrån beslutade insatser. Socialnämndens riktlinjer för insatsen boende i servicehus Kriterier för boende i servicehus: - Servicehus är normalt till för personer som har fyllt 65 år - Normalt ska insatser i det egna hemmet ha prövats innan servicehusboende beviljas. - Personer som har stort omvårdnadsbehov, har svårt att klara vardagen i ordinärt boende trots hemtjänstinsatser och trygghetslarm samt att omvårdnadsbehovet bättre kan tillgodoses i servicehus. - Personer som p.g.a. fysisk svaghet och social isolering känner otrygghet i ordinärt boende. - Principen om kvarboende gäller även boende i servicehus. I insatser servicehus ingår: Om inget annat anges i beslutet ingår: - egen lägenhet på servicehus - tillgång till hälso- och sjukvård till och med sjuksköterskenivå - hemtjänstinsatser som ansöks och beslutas separat utifrån behov Boende med heldygnsomsorg SoL Boende i äldreboende med heldygnsomsorg innebär att den enskilde har tillgång till kommunens hemsjukvård samt omvårdnads- och serviceinsatser utifrån behov och önskemål. Personalen finns i boendeenheten. Samtliga måltider serveras i boendeenheten. Den enskilde har egen lägenhet och tillgång till gemensamhetsutrymmen på enheten. Socialnämndens riktlinjer för insatsen boende med heldygnsomsorg Kriterier för boende med heldygnsomsorg - Boende med heldygnsomsorg är normalt till för personer som har fyllt 65 år - Normalt ska insatser i det egna hemmet ha prövats innan boende med heldygnsomsorg beviljas - Personer som har omfattande omvårdnadsbehov alla tider på dygnet, har svårt att klara vardagen i ordinärt boende trotts hemtjänstinsatser och trygghetslarm samt att omvårdnadsbehovet bättre tillgodoses i boende med heldygnsomsorg - Principen om kvarboende gäller även särskilt boende med heldygnsomsorg 17(91)

33 I insatsen boende med heldygnsomsorg ingår: - egen lägenhet i särskilt boende möblerat med en säng - måltider (frukost, förmiddagskaffe, lunch, mellanmål, middag och kvällsmål) - personlig omvårdnad utifrån behov - sociala och kulturella aktiviteter - tillgång till hälso- och sjukvård till och med sjuksköterskenivå. Landstingets läkare ansvarar för läkarinsatserna. - rehabilitering och tekniska hjälpmedel - vid behov ledsagning till och från olika aktiviteter - städning av rum - tvätt - tillgång till personal dygnet runt Korttidsboende SoL Syftet med korttidsboende kan vara att avlasta anhöriga eller under planering av annat boende om behovet inte kan tillgodoses i ordinär bostad. Korttidsboende avser boende i bostad med särskild service under en bestämd period eller i form av växelboende under återkommande perioder. Socialnämndens riktlinjer för insatsen korttidsboende Korttidsboende Minst ett av följande kriterium ska vara uppfyllt för att korttidsboende/växelboende ska beviljas: - den enskilde har ett uppenbart och tydligt behov av tillsyn, omsorg och omvårdnad i väntan på annat boende som inte kan tillgodoses med hjälp av hemtjänstinsatser - anhörig/närstående, som vårdare den sjuke med stort omvårdnadsbehov, har behov av stöd och avlastning och behovet av avlastning kan inte tillgodoses i ordinärt boende. I insatsen korttidsboende ingår: - korttidsboende på särskilda boendeformer (möblerat rum) - måltider (frukost, lunch, mellanmål, middag, och kvällsmål) - personlig omvårdnad utifrån brukares behov - sociala och kulturella aktiviteter - hälso- och sjukvård till och med sjuksköterskenivå. Landstingets ansvarar för läkarinsatserna. - vid behov ledsagning till och från olika aktiviteter - rehabilitering och tekniska hjälpmedel - städning av rummet - tvätt av kläder - tillgång till personal dygnet runt 18(91)

34 DEL 2 - INSATSER TILL PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNING ENLIGT SoL Socialnämnden ska verka för att människor som av fysiska psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.(5 kap. 5 Socialtjänstlagen). Förutom socialnämndens insatser för personer med funktionsnedsättning (enligt SoL och LSS) presenteras i detta avsnitt boende, boendestöd och sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. Socialnämndens riktlinjer om insatser till personer med psykiska funktionsnedsättning Socialnämnden ansvarar för service, boende och meningsfull sysselsättning till personer som har psykiska störningar/sjukdomar som orsakat en funktionsnedsättning i sådan grad att det inverkar på den dagliga livsföringen (sociala konsekvenser) och att funktionsnedsättning bedöms bli långvarigt. Insatserna för personer med psykisk funktionsnedsättning beviljas från 18 till 65 år. Insatser som beviljats innan personen fyllt 65 år kvarstår, om behovet av stödet kvarstår. Psykisk störning/sjukdom Personer med diagnostiserade långvariga och allvarliga psykiska störningar. Personer med svåra personlighetsstörningar, som medför svårigheter att klara av den dagliga livsföringen. Förlust av förmåga som inverkar på den dagliga livsföringen Funktionsnedsättningen som inkräktar på viktiga livsområden i hemmet, på arbetet och/eller under fritiden. Psykisk funktionsnedsättning kan också försämra förmågan att ta till sig information, att kommunicera, strukturera och förstå den egna vardagen eller sköta sin ekonomi. Långvarigt Begreppet långvarigt avser att funktionsnedsättning är varaktigt (d.v.s. inte av tillfällig karaktär) och beräknas vara minst ett år. Boende SoL Socialnämnden ska medverka till att den enskilde får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd.(5 kap.5 Socialtjänstlagen). Kommunen ska inrätta bostäder med särskild service för dem som till följ av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring. (5 kap. 7 socialtjänstlagen) Bostäder för personer med psykisk funktionsnedsättning Många personer med psykisk funktionsnedsättning bor i egen bostad med visst regelbundet stöd. Insatsen stöd i hemmet i form av boendestöd kan variera från daglig tillsyn och hjälp till kontakt t ex enbart kvällar och helger. Boendestöd kallas den insats som ges. Om behov finns 19(91)

35 av annat boende och det stöd man får i det egna boendet inte är tillräckligt, ska alternativa boendeformer kunna erbjudas. Det är nödvändigt att utgå från individens egna förutsättningar och behov. Det är graden av självständighet och vilka stödinsatser som behövs som ska vara avgörande vid val av bostadsform. Det behövs olika boendealternativ för personer med psykisk funktionsnedsättning. Bostad med särskild service kan bli aktuell. Den enskildes speciella behov av stöd och insatser ska vara avgörande för vilken typ av bostad som ska erbjudas. Beslut om bostad med särskild service fattas enligt 4 kap 1 SoL. Socialnämndens riktlinjer om boende för personer med psykiskt funktionshinder (SoL) Boende I första hand ska den enskilde ges insatser i egen bostad som t.ex. boendestöd, hemtjänst och kontaktperson. Särskilt boende beviljas om den enskilde har ett varaktigt och omfattande behov av stödinsatser dygnet runt och under förutsättning att detta behov inte kan tillgodoses med hjälp av boendestöd eller hemhjälp i egna bostaden. Hem för vård och boende (HVB) Hem för vård och boende (HVB) är ett enskilt hem eller en institution som är godkänt av länsstyrelsen att bedriva vård och behandling för personer med psykiskt funktionsnedsättning. Beslutet om boende på HVB fattas när den enskildes omvårdnads- och/eller rehabiliteringsbehov inte kan tillgodoses ordinarie bostad och med stöd av andra insatser som t.ex. boendestöd och sysselsättning. Vid placering på HVB ersätter kommunen vårdgivaren kostnaderna för kost, logi och omvårdnad. I ett skriftligt avtal ska regleras målet med insatsen samt ev. kostnadsfördelningen mellan huvudmännen (kommunen och landstinget). Boendestöd SoL Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.(4 kap.1 Socialtjänstlagen) Socialnämndens riktlinjer för insatsen boendestöd Boendestöd (Beviljas normalt till personer under 65 år) Boendestödet är en tidsbestämd individuellt utformad insats. Insatsen innebär att den enskilde får stöd att klara av de göromål som ingår i den normala vardagstillvaron. Alla insatser görs så långt det är möjligt tillsammans med den enskilde med utgångspunkt i hans/hennes behov och egna resurser. Insatsen innebär att motivera och ge praktiskt stöd till ett självständigt liv både i och utanför hemmet. Syftet med boendestöd är att möjliggöra boende o ordinärt boende och ge personer 20(91)

36 med funktionsnedsättning ett socialt sammanhang, som ökar självkänslan, stärker den enskildes förmåga att på sikt möjliggöra ett självständigt liv. Utgångspunkt för boendestödet är den enskildes hem. Vem kan få boendestöd? Vuxna personer vilka har psykiskt funktionsnedsättning i form av nedsättning av den sociala funktionsförmågan. Den enskilde ska ha psykiatrisk diagnos av funktionell och varaktig karaktär. Boendestöd kan beviljas även till personer med neuropsykiatrisk diagnos och personer med lindrig utvecklingsstörning. Vad kan ingå i insatsen boendestöd? Stöd att genomföra insatser ska ges i den omfattningen som krävs att insatserna blir genomförda. Om personen har stöd för städning kan han/hon inte samtidigt ha hjälp från hemtjänsten med städning. Stöd, service och handledning. Stöd att planera och sköta personlig hygien, tvätt, klädvård, planering och tillredning av måltider. Omfattning av stöd, service och handledning beviljas utifrån behov. Stöd och handledning att klara städningen. Stöd till skötsel av bostaden med en viss regelbundenhet i form av dammsugning, våttorkning av golv, rengöring av badrum och kök, damning och byte av sänglinne. Stöd till rengörning av kylskåp och skafferi efter behov. Omfattning och graden av stöd att klara städningen själv beviljas utifrån behov. Stöd och handledning att klara post och bankärenden. Stöd till post- och bankärenden beviljas normalt en gång/månad. Stöd och handledning att klara planering och genomförande av inköp av dagligvaror beviljas normalt en gång/vecka. Stöd och handledning att klara planering och genomförande av inköp av t.ex. kläder beviljas utifrån behov. Stöd och handledning att klara planering och genomförande av sociala aktiviteter. Hjälp att strukturera vardagen samt att följa med på vissa aktiviteter. Stöd vid kontakter med myndigheter och vårdkontakter Giltighetstid Boendestödet erhålls först under en tid om högst sex månader, varefter sker en omprövning av beslutet. Beslutet ska anges frekvens av insatser antal gånger per dag/vecka eller månad samt i antal timmar per månad. Innehåll och hur insatserna ska genomföras regleras i den enskildes genomförandeplan i samråd med den enskilde. Sysselsättning SoL Socialnämnden ska medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hands eller hennes behov av särskilt stöd.(5 kap. 5 Socialtjänstlagen) 21(91)

37 Socialnämndens riktlinjer om sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Sysselsättning Bistånd i form av sysselsättning beviljas till personer med långvarig psykiskt funktionsnedsättning som bedöms vara i behov av sysselsättning för att få en strukturerad och meningsfull dag. Sysselsättning beviljas först under en kartläggningstid om högst 12 veckor, vartefter nyprövning av biståndet ska ske samt beslut om omfattning. Beslut ska anges i antal timmar per dag samt antalet dagar per vecka. Innehåll och omfattning regleras i den enskildes genomförandeplan i samråd med den enskilde. 22(91)

38 DEL 3 HANDLÄGGNING AV BISTÅND ENLIGT SoL Enligt 1 socialtjänstlagen ska socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ärendets avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt. Inkommande information, anmälan, ansökan - SoL Inkommande information, om att den enskilde kan komma att behöva socialnämndens insatser, kan ske genom anmälan, förfrågan, ansökan eller på annat sätt. Varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen ska myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten ska stäva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt ska myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra (7 FL). Förhandsbedömning - Att inte inleda utredning Om förhandsbedömningen leder till ett ställningstagande att inte inleda en utredning enligt 11 kap. 1 SoL, ska detta dokumenteras. Av dokumentationen ska det framgå(bör antecknas på den inkomna anmälan eller på en annan handling som initierat förhandsbedömningen); - att en utredning inte inleds, - datum (år, månad, dag) för ställningstagandet - namn och befattning på den person som gjort ställningstagandet Förhandsbedömning - Att inleda en utredning Om förhandsbedömning leder till ett beslut att inleda en utredning enligt 11 kap. 1 SoL, ska detta dokumenteras. Av dokumentationen ska det framgå(bör antecknas i journalen i den enskildes personakt); - att en utredning inleds, - datum (år, månad, dag) för beslutet, och - namn och befattning på den som har fattat beslutet Socialnämndens riktlinjer för handläggning Anmälan kan göras av enskilda personer, myndigheter och andra organisationer muntligt eller skriftligt. En anmälan får inte avfärdas då kommunen har enligt 2kap 2 SoL det yttersta ansvaret för de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Då anmälan inkommit till myndigheten ska handläggaren kontakta den enskilde som anmälan gäller för att få bekräftat att han/hon vill göra ansökan. Den grundläggande principen är att en utredning skall göras med den enskildes samtycke. I de fall en enskild informerats om de insatser kommunen kan erbjuda och någon klar begäran inte föreligger ska inget ärende aktualiseras. Ansökan om insatser enligt 4 kap. 1 SoL kan ske muntligt eller skriftligt eller på annat sätt. Den enskildes muntliga ansökan ska nedtecknas och dateras av handläggaren. Om möjligt ska ansökan undertecknas av sökanden. 23(91)

39 Den enskilde har alltid rätt att få sin ansökan prövad samt att få ett beslut med anledning av ansökan. En redan påbörjad utredning ska avslutas med ett beslut när det blir klarlagt att någon åtgärd inte är påkallad i det enskilda fallet. Information myndigheternas serviceskyldighet - SoL Varje myndighet ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskild ska besvaras så snart som möjligt. Vid behov bör myndigheten hänvisa den enskilde till rätt myndighet. (4 FL) Myndigheten ska ta emot besök och telefonsamtal från enskilda. Om särskilda tider för detta är bestämda ska allmänheten underrättas om dem på lämpligt sätt. Myndigheten ska ske till att det är möjligt för enskilda att kontakta dem via fax eller e-post och att svar kan lämnas på samma sätt. En myndighet ska ha öppet under minst två timmar varje helgfri måndag-fredag för att kunna ta emot och registrera allmänna handlingar och för att kunna ta emot framställningar om att få ta del av allmänna handlingar som förvaras hos myndigheten (4 FL). Socialnämndens riktlinjer för handläggning Vid förfrågan och i samband med utredning av behov ska handläggaren informera den enskilde både muntligt och skriftligt bl.a. om kommunens insatser, handläggnings- och beslutsgång, rätten till bistånd, avgifter, sekretess och rätten att överklaga beslutet och PUL. Utredning och dokumentation - SoL Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförandet av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter av betydelse. Handlingar som berör enskildas förhållanden ska förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. (11 kap. 5 SoL) Dokumentation skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas. (11 kap. 6 SoL) Socialnämndens riktlinjer för handläggning Första bedömning När en ansökan, en anmälan eller information om att den enskilde kan behöva äldre- och handikappomsorgens insatser har inkommit till socialförvaltningens kännedom ska ansvariga inom förvaltningen (biståndshandläggare, enhetschef eller ansvarig för chefsjouren) omgående göra en första bedömning. - Om den enskilde är i behov av akuta insatser ska utredning, beslut och verkställighet ske omgående (muntligt). Dokumentation kan ske efter start av verkställighet. 24(91)

40 - Ärenden som aktualiseras via inskrivningsmeddelande från landstingets sjukvårdsenheter ska utredning inledas omgående enligt gällande bestämmelser och rutiner för informationsöverföring och samordnad vårdplanering. - Om ärendet inte är akut ska utredning startas utan dröjsmål d.v.s. senast tre dagar efter inkommen information. Om den tredje dagen är en helgdag ska utredning startas första vardagen efter helgen. Utredning Handläggaren ska utreda den enskildes behov av äldre- och handikappomsorgens insatser utifrån den enskildes ansökan, önskemål och behov. Utredning kan inledas genom hembesök, besök på sjukhus eller i vissa fall per telefon. I samband med samordnad vårdplanering inom slutenvården(akutsjukhus och geriatriken) har handläggaren möjlighet att får underlag för utredning för att kunna fatta ett beslut innan den enskilde blir utskriven från sjukhuset. Av utredningen skall framgå vad den enskilde ansöker om, den enskildes syn på sin egen situation och handläggarens bedömning. Den enskilde skall alltid få ta del av den utredning som föregår beslutet och vara införstådd med beslutet. Hur barn kommer till tals i de fall ärendet rör ett barn ska belysas. En utredning eller anteckningarna ska bara innehålla sådana uppgifter som är av betydelse för ärendets handläggning. Kartläggning om behov I utredningen ska handläggaren använda fastställda instrument för behovskartläggning Kartläggning av behov för behovsbedömning och beslut av insatser inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands-Bro kommun och Kartläggning av behov av insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning. Kartläggning ska göras i samråd med den enskilde. Ärendedragning För rättssäker och enhetlig handläggning samt säkerställande av likställighetsprincipen ska biståndsenheten för äldre- och handikappomsorgen genomföra kontinuerliga ärendedragningar med berörda biståndshandläggare. Handläggningstid Ärendet ska avgöras omgående när handläggaren har fått tillräckligt underlag för att kunna fatta ett beslut. - Ärenden avseende hemtjänst i form av omvårdnadsinsatser och trygghetslarm ska utredas skyndsamt så att avgörandet kan ske inom 10 dagar efter aktualisering under förutsättning att handläggaren har fått tillräckligt underlag för att kunna fatta ett beslut. - Ärenden avseende hemtjänst i form av serviceinsatser ska utredas skyndsamt så att avgörandet kan ske inom 21dagar efter aktualisering under förutsättning att handläggaren har fått tillräckligt underlag för att kunna fatta ett beslut. - Ärenden avseende dagverksamhet och särskilt boende ska utredas skyndsamt så att avgörandet kan ske inom 3 månader efter aktualisering under förutsättning att handläggaren har fått tillräkligt underlag för att kunna fatta ett beslut. 25(91)

41 Behovsbedömning - SoL Socialnämnden ska verka för att likställighetsprincipen efterlevs vid handläggning av ansökan om bistånd. Behovsbedömning Behovsbedömning är den process som leder fram till ett beslut om bistånd. Behovsbedömningen ska fokusera på individens behov och inte på socialtjänstens insatser. Enligt socialstyrelsens allmänna råd bör ett kvalitetssystem säkerställa att behovsbedömningarna bygger på en helhetssyn av den enskildes situation, möjligheter och behov, där sociala, fysiska, psykiska och existentiella behov beaktas. Socialnämndens riktlinjer för behovsbedömning Vad ska behovsbedömningen innehålla? Behovsbedömningen ska bygga på den enskildes ansökan och på helhetssyn av hans/hennes situation, möjligheter och behov. I behovsbedömningen ska anges vad den enskilde kan eller inte kan göra själv jämfört med ansökan och hur behovet kan tillgodoses. Kommunicering av utredning SoL Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett: - om avgörandet inte går parten emot, - om uppgiften saknar betydelse eller - om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga. Förvaltningslag 17 Skyldigheten att kommunicera gäller utredningsmaterialet och omfattar inte nämndens bedömning eller förslag till beslut. Socialstyrelsen 2008: Handläggning och dokumentation. Socialnämndens riktlinjer för kommunicering Den enskilde ska ges tillräckligt med tid (normalt en vecka) för att hinna läsa och komma med synpunkter på utredningen och behovsbedömningen. Utskicket ska innehålla ett följebrev där det tydligt anges datum när den enskilde senast kan komma med synpunkter samt adress, telefonnummer till handläggaren. Syftet med kommunicering är att ge den enskilde möjlighet att rätta till felaktigheter i utredningen och möjlighet att komma med kompletteringar. Kommunicering ska dokumenteras i utredningen. Därefter ska handläggaren göra en behovsbedömning. 26(91)

42 Delegation Enligt 10 kap. socialtjänstlagen får socialnämnden delegera beslutanderätt åt andra. Grunderna för nämndens rätt att delegera beslut finns i kommunallagen, som säger att en kommun får uppdra åt ett utskott, en ledamot eller en anställd att besluta på nämndens vägnar i olika ärenden. Socialnämndens riktlinjer för delegation Socialnämnden i Upplands-Bro har delegerat självständigt beslutsfattandet i enskilda ärenden till socialnämndens arbetsutskott, till enskild ledamot och till tjänstemän. På delegat vilar ansvar att alltid noga pröva om ett visst ärende är av sådan art att det måste avgöras av socialnämnden. Handläggare på äldre- och handikappomsorgens biståndsenhet har delegation från nämnd att fatta beslut enligt 11 kap 1 SoL, enligt aktuell delegationsförteckning. Delegat är juridiskt ansvarig för sina beslut. Delegationsrätt gäller till dess nya beslut fattas om delegation. Nämnd kan när som helst återkalla delegationsrätt helt eller delvis. Ett beslut, som redan fattats med stöd av delegation, kan däremot inte återtas. Nämnden har ingen omprövningsrätt. Nämnden kan ta över ett ärende och fatta beslut, om delegat ännu inte har fattat beslut. Delegat kan också överlämna ärenden till nämnden för avgörande. Delegation kan villkoras d.v.s. förknippas med vissa direktiv exempelvis samråd med viss befattningshavare eller att beslutanderätten endast gäller viss förmån. Ett beslut kan innehålla ett förbehåll som gör den fortsatta giltigheten av beslutet beroende av en omprövning. En form av förbehåll avser tidsbegränsning av beslut, dvs. en redovisning av den tidsperiod under vilket beslutet gäller. När ett beslut tidsbegränsas har nämnden ansvar för att en uppföljning görs i god tid innan det tidigare beslutet upphör att gälla. Beslut om särskild boendeform för äldre tidsbegränsas aldrig, då gäller tillsvidarebeslut. Beslut - SoL Handläggningen av ett ärende ska avslutas genom att nämnden fattar ett slutligt beslut, att bifalla, delvis bifalla/delvis avslå eller helt avslå en ansökan om insats. Enligt 7 FL ska ett ärende handläggas så snabbt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Socialnämndens riktlinjer för beslut Vad ska beslutet innehålla? Beslutet ska tydligt innehålla uppgifter om: - vad den enskilde ansökt om - vad som har beviljats - målet med insatserna - i förekommande fall insatsens omfattning och frekvens - vad som har avslagits, motivering till avslagsbeslut, om behovet kan tillgodoses på annat sätt och hur, vilka lagar handläggaren stödjer sitt beslut på - beslutsdatum och handläggarens namn Anmälan till nämnden Alla beslut som fattas av delegat ska anmälas vid nästkommande sammanträde. 27(91)

43 Beslutsmeddelande och information hur man överklagar - SoL När beslut om äldre- och handikappomsorgens insatser fattas ska den enskilde få ett skriftligt beslutsmeddelande. Socialnämndens riktlinjer för beslutsmeddelande När beslutet är fattat ska alltid ett skriftligt beslutsmeddelande om beslutade insatser skickas till den enskilde. Avslagsbeslutet, utredning och information om hur man kan överklaga beslutet skickas till den enskilde med mottagningsbevis. Om beslutet går helt eller delvis emot den enskilde ska även information om hur man överklagar beslutet och när senast överklagan ska ha kommit till myndigheten skickas till den enskilde. Överklagan SoL En överklagan ska ställas till förvaltningsrätten, men sänds eller lämnas till socialnämnden. Myndigheternas serviceskyldighet 4 FL Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Socialnämndens riktlinjer för överklagan Biståndsenheten ska vara behjälplig att överklaga beslutet om den enskilde så önskar. Detta innebär att myndighetspersonen hjälper den enskilde med skrivelsen där det ska anges vilket beslut överklagan gäller samt den enskildes argument varför beslutet enligt honom/henne är felaktigt. Skrivelse ska dateras och den enskilde ska skriva under överklagan. Rättelse och omprövning av beslut - SoL Pröva om överklagandet inkommit i tid 24 FL Den enskilde ska ha inkommit med överklagan till myndighetsenheten inom tre veckor från den dag han eller hon fick del av beslut om avslag/delavslag. Eftersom mottagningsbevis tillämpas erhålls en skriftlig bekräftelse på att beslutet tagits emot och klagotiden räknas från den tidpunkten. Har skrivelsen inte inkommit i tid ska överklagandet avvisas. Överlämna handlingarna till högre instans 24 FL Om ett överklagande inte avvisas enligt 24 FL ska skrivelsen och övriga handlingar i ärendet överlämnas till länsrätten utan dröjsmål. Normalt bör det ta högst en vecka att granska och överlämna ärendet till länsrätten. Enligt 26 FL får en myndighet som meddelat ett beslut rätta ett uppenbart skrivfel, räknefel eller liknande fel i beslutet. Detta gäller både fel som myndigheten har gjort eller som orsakats 28(91)

44 av annan person. Detta gäller enbart s.k. förbiseendefel som ex felaktiga summeringar, stavfel på namn etc. Enligt 27 Förvaltningslagen ska en myndighet som har meddelat ett beslut som första instans, och som visar sig vara uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ändra beslutet enligt FL. Omprövning av bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen En prövning ska göras om omständigheterna i beslutet har förändrats, efter det att beslut har fattats, som gör att beslutet är felaktigt. Om så är fallet ska beslutet ändras. Ändringen ska inte vara till någon nackdel för den som beslutet berör. Överklagan skickas då inte vidare till förvaltningsdomstol (förvaltningsrätt). Socialnämndens riktlinjer för rättelse och omprövning av beslut När överklagan har inkommit till socialnämnden ska handläggaren omgående pröva om överklagan har inkommit i rätt tid. Skulle överklagan innehålla nya uppgifter av sådant slag att en omprövning med stöd av 27 förvaltningslagen ska göras måste följande finnas: beslutet är uppenbart oriktigt ändringen kan ske snabbt och enkelt ändring är inte till nackdel för den enskilde Om omprövningen inte medför sådana ändringar i beslutet som socialnämnden har rätt att andra ska överklagan skickas skyndsamt (normalt högst en vecka) till förvaltningsrätten. Beställning - verkställighet - SoL Socialnämndens riktlinjer för beställning av insatsernas verkställighet Beställning av insatsernas verkställighet När den enskilde har beviljats äldre- och handikappomsorgens insatser ska insatserna verkställas omgående. Handläggaren skickar en beställning av beviljade insatser (i samråd med den enskilde) till berörd utförare. Handläggaren ska beställa insatser som är beviljade enligt socialtjänstlagen i första hand från kommunens egna utförarverksamheter. I vissa fall kan handläggaren beställa utförandet av vissa insatser från enskilda verksamheter eller från andra kommuner. Vad ska beställningen innehålla? Beställningen ska innehålla sådana uppgifter om den enskilde och dennes kontaktperson som är nödvändiga för insatsens utförande på rätt och säkert sätt. Beställningen ska innehålla tydliga uppgifter om vem beställningen gäller, vad beställningen avser, i förekommande fall startdatum för uppdraget, i förekommande fall vad som ska göras, omfattning och frekvens, i förekommande fall till och med datum. Vidare ska beställningen innehålla uppgifter om vem som är biståndshandläggare (beställare), beställningsdatum och telefonnummer. Beställning ska i första hand ske genom förvaltningens databaserat verksamhetssystem. Praktisk verkställighet Utföraren ska dagligen bevaka inkomna beställningar i verksamhetssystemet. Inkomna 29(91)

45 beställningar verkställas omgående. När utförarverksamheten har fått en beställning ska ansvarig för uppgiften omgående (samma dag) kontakta den enskilde och i samråd med honom/henne (eller dennes företrädare) planera faktiskt utförande. Uppföljning - SoL Enligt socialstyrelsens föreskrifter för handläggning och dokumentation av ärenden enligt SoL som rör enskilda ska ledningssystemet säkerställa att det finns rutiner för uppföljning och utvärdering av en beslutad insats. Socialnämndens riktlinjer för uppföljning Biståndsenheten för äldre- och handikappomsorgen ska genomföra kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av beslutade insatser. I rutiner ska det framgå hur uppföljningen och utvärderingen ska gå till för att säkerställa att den enskilde får de beslutade insatserna. Kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar i samverkan med utförare ska ske minst en gång per månad avseende; hemtjänst, ledsagare, avlösning, dagverksamhet, kontaktperson, trygghetslarm (att larmet är installerat, kontinuerligt testad och larmanvändning), särskilt boende med heldygnsomsorg och korttidsboende, HVB-hem, boendestöd och sysselsättning. Omprövning SoL Beslutet skall omprövas så snart den enskildes hjälpbehov förändras i en omfattning som motiverar en ny behovsbedömning. Detta förutsätter att regelbunden uppföljning sker av handläggaren. Socialnämndens riktlinjer för omprövning Biståndsenheten för äldre- och handikappomsorgen ska genomföra omprövningar när den enskildes hjälpbehov förändras som motiverar en ny behovsbedömning. Biståndsenheten ska också genomföra regelbundna omprövningar av beslutade insatser: Minst en gång per år avseende hemtjänst, ledsagare, avlösning, dagverksamhet, kontaktperson, särskilt boende med heldygnsomsorg som utförs av privata vårdgivare eller andra kommuner, boendestöd och sysselsättning. Minst en gång varje sjätte månad avseende HVB-hem Minst en gång varje tredje månad avseende korttidsboende Minst en gång varje tredje år avseende personer som har endast insatsen trygghetslarm. Ansökan om att flytta till annan kommun - SoL Enskild som önskar flytta till annan kommun En person som önskar flytta till annan kommun, men som till följd av ålderdom, funktionshinder eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig där utan att inflyttningskommunen erbjuder behövliga insatser, får hos 30(91)

46 den kommunen ansöka om sådana insatser. En sådan ansökan ska behandlas som om den enskilde vore bosatt i inflyttningskommunen (2 kap.3 Socialtjänstlagen) En ansökan ska alltid ställas till den kommun som man vill flytta till. Inflyttningskommunen ska pröva ansökan och fatta beslut med utgångspunkt från följande: Personen ska till följd av ålderdom, funktionshinder eller allvarlig sjukdom ha ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser. Detta innebär att personen ska ha behov av insatser både dag och natt och samtliga veckodagar. Kravet på varaktigt behov gör att bestämmelsen inte är tillämplig vid skador som är av övergående karaktär. En ansökan ska behandlas som om personen bor i kommunen. Att han eller hon får god vård i hemkommunen får inte beaktas vid prövningen. De insatser som ansökan kan avse gäller hjälp i hemmet (hemtjänst) eller ett äldreboende med service och omvårdnad. Ansökan kan också gälla en bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Socialnämndens riktlinjer för ansökan om att flytta till annan kommun Den enskilde som bor i annan kommun och vill flytta till Upplands-Bro kommun och ansöker om bistånd i Upplands-Bro kommun ska utredas av biståndsenhetens handläggare. Vid behov kan handläggaren begära underlag till utredning från den enskildes hemkommun. Beslut med anledning av ansökan enligt 2 kap. 3 beslutas av enhetschef. SoL att avslå insatser enligt 4 kap.1 SoL beslutas av arbetsutskott. Handläggarna inom äldre- och handikappomsorgen ska vara behjälpliga med utredning om en enskild vill flytta till en annan kommun och inflyttningskommunen begär detta. Utlandssvenskar - SoL För utlandssvenskar, dvs. svenska medborgare som är bosatta utomlands och som vill flytta tillbaka till Sverige när de blir äldre, men behöver omfattande vård eller särskilt boende, gäller följande; Socialtjänstlagens tillämplighet styrs av vistelsebegreppet och lagen blir tillämplig först då den enskilde vistas i Sverige. När den som avser att flytta tillbaka till Sverige har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser, är därför SoL 2 kap. 3 inte tillämplig. Även om kommunen alltid måste ta det yttersta ansvaret för de som vistas i kommunen är det i detta läge mycket otryggt för den enskilde om han eller hon inte innan en planerad flytt kan veta om behövliga insatser kan fås vid hemkomsten till Sverige. EU-rätten verkar för den fria rörligheten och rätten att bosätta sig i ett annat land. När en person som är bosatt utomlands vill återvända till Sverige kommer han eller hon på grund av reglerna i SoL inte att kunna behandlas lika som andra svenska medborgare som bor i Sverige. Socialnämndens riktlinjer för utlandssvenskar Enskild, som bor utomlands, och som är svensk medborgare ska ha rätt att ansöka om att flytta till äldreboende inom kommunen, och få sin ansökan behandlad som om han/hon vore bosatt i kommunen. Hanteringen av ärendet och ekonomisk ansvarsfördelning skall följa samma regler som ansökningar från personer boende i andra kommuner inom Sverige. 31(91)

47 DEL 4 - INSATSER ENLIGT LSS Insatser enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) handläggs i biståndsenheten inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands-Bro kommun. Personlig assistans enligt 9 2 LSS och LASS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcker av beviljade assistanstimmar enligt lagen om assistansersättning. Med personlig assistans enligt 9 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Detta utgör de grundläggande behoven. Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats för andra personliga behov om behovet inte tillgodoses på annat sätt. Som kostnad för personlig assistans enligt 9 2 anses inte i något fall ersättning som den enskilde själv lämnar: 1. till någon som han eller hon lever i hushållsgemenskap med, eller 2. till en personlig assistent för arbete som utförs på arbetstid som överstiger den tid som anges i 2-4 lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete. (Lag 200:1030) Ansökan om personlig assistans enligt LSS och LASS Både kommun och försäkringskassan kan fatta beslut om personlig assistans. Om den enskildes behov av assistans för grundläggande behov beräknas till 20 timmar/vecka eller därunder fattar kommunen beslut om assistans enligt LSS. Om den enskildes behov överstiger 20 timmar/vecka fattar försäkringskassan beslut enligt LASS, Lagen om assistansersättning. Om det i kommunens utredning framkommer att behovet är större än 20 timmar per vecka ska kommunens handläggare göra en anmälan till försäkringskassan för bedömning och beslut enligt LASS. Biståndsenheten ansvarar för LASS-kostnader för de 20 första timmarna. Önskas en tillfällig utökning och den enskilde har ett LASS/LSS-beslut ska ansökan om detta ske hos kommunens handläggare. Önskas en stadigvarande utökning och den enskilde har ett LASS -beslut ska ansökan ske hos försäkringskassan och hos kommunen Grundläggande behov Assistansen är till för krävande eller i olika avseenden komplicerade situationer, i regel av mycket personlig karaktär. För rätt till personlig assistans krävs att den enskilde har behov av denna insats för sina grundläggande behov. Med grundläggande behov avses sådana mycket personliga angelägenheter som personlig hygien att inta måltider att klä på sig och klä av sig att kommunicera med andra, eller behov av annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den enskilde. Den som omfattas av LSS men saknar grundläggande hjälpbehov och därmed inte har rätt till personlig assistans, kan ha rätt till andra insatser enligt LSS (exempelvis ledsagarservice) eller bistånd enligt SoL (exempelvis hjälp i hemmet, boendestöd). 32(91)

48 Andra personliga behov Den som har rätt till personlig assistans bör beviljas stödet i sådan omfattning att även andra personliga stödinsatser täcks in. För de personer som omfattas av LASS beviljad av försäkringskassan avsätts delar av ersättningen till omkostnad för assistenten för att möjliggöra aktiviteter. Den enskilde bekostar sina egna utgifter. Assistenten ska kunna hjälpa den enskilde i arbetet, med att göra sig förstådd och själv ta emot information, med den personliga omsorgen som behövs samt som ledsagare vid förflyttning och olika aktiviteter. Assistenten ska även utföra arbetsuppgifter som annars utförs av den sociala hemtjänsten enligt SoL. (Prop. 1992/93:159 s ) Tid som inkluderar städning, inköp och liknande uppgifter ska då räknas in i det totala behovet av personlig assistans. Personlig assistans för personer med psykisk funktionsnedsättning Bestämmelsen i 9a LSS, som trädde i kraft den 1 juli 1996, innehåller ett förtydligande beträffande vilka hjälpbehov som krävs för att rätt till personlig assistans ska komma i fråga. I förarbetena till lagändringen sägs att personer som helt eller i stor utsträckning själva klarar att på egen hand sköta sina personliga behov och som enbart har behov av motivations- och aktiveringsinsatser inte bör ha rätt till personlig assistans. Socialutskottet anförde i sammanhanget bl. a. följande: Utskottet anser dock i likhet med inriktningen i motionerna att införandet av en definition i LSS av begreppet personlig assistans inte får innebära att någon grupp som för närvarande omfattas av lagstiftningen helt utestängs från insatsen personlig assistent. Personer med enbart psykisk funktionsnedsättning t.ex. bör även i fortsättningen vara berättigade till personlig assistans i vissa speciella fall, nämligen där karaktären och omfattningen av den psykiska funktionsnedsättningen medför behov av hjälp med de grundläggande behoven. En person kan t.ex. på grund av sin psykiska funktionsnedsättning vara helt ur stånd att själv klara sin hygien eller få i sig mat. Åldersgräns för personlig assistans Rätten till personlig assistans enligt LSS finns kvar när den enskilde fyller 65 år om: 1. insatsen har bifallits innan han eller hon har fyllt 65 år 2. ansökan om sådan insats inkommer till kommunen senast dagen före 65-årsdagen och därefter blir bifallen. Insatsen får däremot inte utökas efter det att personen fyllt 65 år. Ansökan om utökad hjälp får i stället prövas enligt SoL. Motsvarande gäller för den statliga assistansersättningen (LASS). Föräldrar med funktionsnedsättning Omvårdnad av barn till en förälder med funktionsnedsättning är principiellt inte en uppgift för personlig assistent. Det är ändå naturligt att assistenten under barnets första tid även hjälper föräldern med den praktiska omvårdnad av barnet som han eller hon inte kan ge själv. Detta utesluter inte att barnet kan ha behov av andra eller ytterligare insatser. (Prop. 1992/93, s. 66 och 176) Behovet av personlig assistans i föräldrarollen varierar efter hand som barnet växer och utvecklas och är störst under de första åren i barnets liv. Bedömningen av hur länge viss omvårdnad av barnet bör anses ingå i förälderns personliga assistans måste avgöras i varje enskilt fall. Stödets karaktär av en nära personlig relation bör vara avgörande för om insatsen ska ges av förälderns personliga assistent eller på annat sätt (Prop. 1992/93, s. 66, RFV:s vägledning nr 2003:6 Version 2) Barn med funktionsnedsättning Vårdnadshavare/förälder till barn med funktionsnedsättning har ansvar enligt föräldrabalken för barnets personliga förhållanden. Föräldrar ska se till att barnets behov blir tillgodosedda och att barnet får den tillsyn som han/hon behöver med hänsyn till ålder, utveckling och andra omständigheter. Många föräldrar till barn med funktionsnedsättning gör betydligt större insatser 33(91)

49 och kan då behöva stöd i olika former. Barn med funktionsnedsättning har ofta särskilda behov av stöd i barnomsorg, skola och under fritid. Om barnets behov av särskilt stöd i t.ex. förskola och skola inte tillgodoses inom ramen för den ordinarie verksamheten, bör det vara huvudmannens uppgift att se till att resurser tillförs verksamheten med hänsyn till barnets behov. Det kan t.ex. innebära att personaltätheten höjs eller att verksamheten tillförs specialpedagogiskt stöd. En annan åtgärd kan vara elevassistans. Prop. 1992/93:159, s.65 Behov av extra resurser för barn med funktionsnedsättning inom exempelvis barnomsorg och skola är inte något som omfattas av personlig assistans enligt LSS. Behov av extra resurser är respektive verksamhets ansvar. Valfrihet av vem som tillhandahåller personlig assistans Den enskilde kan få insatsen genom att kommunen tillhandahåller assistansen. Ett annat alternativ är att den enskilde får ekonomiskt stöd och själv är arbetsgivare för den personliga assistenten. Den enskilde kan även anlita annan, exempelvis kooperativ eller ett assistansföretag, som arbetsgivare. Socialnämndens riktlinjer för insatsen personlig assistans Rimlig tid för verkställighet Varje beslut ska verkställas inom skälig tid. Under rekrytering krävs en dialog med den enskilde för att skapa en långsiktigt bra lösning där även utbildning och kompetensutveckling för assistansen vägs in. Personlig assistans och bostad med särskild service I bostad med särskild service, gruppbostad ska det finnas fast bemanning som i huvudsak täcker den enskildes hela hjälpbehov. Servicebostad har ett visst fast basstöd av anställd personal. I annan särskilt anpassad bostad som anvisas av kommunen kan stödbehovet tillgodoses t.ex. med personlig assistans eller boendestöd. Personlig assistans och daglig verksamhet I insatsen daglig verksamhet enligt LSS ingår omvårdnad. Den enskilde ska få all den omvårdnad som han eller hon behöver för att klara av att delta i daglig verksamhet genom den personal som redan finns i den dagliga verksamheten. Den enskilde kan beviljas personlig assistent enligt LSS eller LASS vid vistelse i daglig verksamhet. Särskilda skäl för detta kan vara att den enskilde har ett nödvändigt behov att ha en person nära knuten till sig hela tiden. Denna person ska vara nödvändig för den enskildes kommunikation eller för att personen har speciell och nödvändig kompetens. Om särskilda skäl anses föreligga ska dessa styrkas genom särskild utredning, läkarintyg etc. Personlig assistans och korttidsvistelse Korttidsvistelse kan beviljas den enskilde som ett led i självständighetsträning. Den del av LASS ersättningen som är avsedd att täcka kostnader för den personliga assistenten i samband med aktiviteter kan användas utan särskilt beslut. Ledsagarservice och personlig assistans Om den sökande har insatsen personlig assistans enligt LSS och/eller LASS ingår ledsagning i den personliga assistansen uppgifter. Personlig assistans till barn Barn kan i särskilda fall få personlig assistans. Det kan röra sig om barn med svåra funktionsnedsättningar för vilka föräldraansvaret i kombination med barnomsorg och skola inte räcker. Barnet ska ha omfattande funktionsnedsättning och därmed ett 34(91)

50 omfattande omvårdnadsbehov under hela dygnet eller stor del av dygnet. Vid ansökan om personlig assistans ska föräldrarna informeras om att ett vårdbidrag ofta reduceras till följd av att barnet beviljas personlig assistans. Det är vårdnadshavarens ansvar att informera om de förändrade förhållandena till försäkringskassan. I avvaktan på beslut om LASS ska handläggarna fatta beslut om personlig assistans enligt LSS. Handläggarna bör i LASS - ärenden göra en uppföljning i samban med att personens 65-årsdag. Ledsagarservice enligt 9 3 LSS Insatsen ledsagarservice syftar till att en person med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra och delta i samhällslivet. Ledsagarservice ges i syfte att underlätta kontakter med andra och därmed bryta isolering. Den har karaktären av personlig service och anpassas efter de individuella behoven. Ledsagarservice är en regelbunden insats i första hand knuten till aktiviteter i närmiljön. Den ska ge möjlighet att delta i fritidsaktiviteter och i kulturlivet, att besöka vänner eller bara promenera. Vid behov inkluderar ledsagarservicen den omvårdnad som kan behövas för att insatsen ska kunna genomföras. Det kan till exempel vara hjälp med förflyttning, på- och avklädning, hjälp vid måltidssituationer och toalettbesök. Generell omvårdnad ingår dock inte i insatsen ledsagarservice. Socialnämndens riktlinjer för insatsen ledsagarservice Rimlig tid för verkställighet Varje beslut ska verkställas inom skälig tid. Rekrytering ska ske i dialog med den enskilde för att skapa en långsiktigt bra lösning. Lyckas förvaltningen inte anställa ledsagare inom rimlig tid bör timmarna kunna användas retroaktivt. I beslutet ska anges den uppskattade tidsåtgången för respektive aktivitet. Beslutet anges i antal timmar per angiven period ex. 3 timmar per vecka, 20 timmar per månad eller 50 timmar per halvår. Det går inte att föra timmar från en period till en annan. Vid behov av utökat antal timmar ska ny ansökan göras hos LSS-handläggaren. Läs mer ledsagarservice och personlig assistans i avsnittet personlig assistans. Biträde av kontaktperson enligt 9 4 LSS Kontaktperson Syftet med kontaktperson är att bryta isolering p.g.a. att man inte har sociala kontakter. Stödet bör också kunna ges av en kontaktfamilj så kallad stödfamilj. Insatsen biträde av kontaktperson ges som ett icke professionellt stöd av någon med stort engagemang och intresse för andra människor. Något krav på särskild yrkeskompetens ställs inte. Kontaktpersonen är alltså en kompis/medmänniska som mot visst arvode och omkostnadsersättning ställer upp för en person med funktionsnedsättning. En kontaktperson/kontaktfamilj/stödfamilj kan vara aktuell för att bryta den enskildes isolering genom samvaro och genom hjälp till fritidsaktiviteter. 35(91)

51 Vid bedömning av behovet ska även hänsyn tas till personens övriga sociala nätverk. Finns det ett kontaktnät kan behovet vara tillgodosett. Socialnämndens riktlinjer för insatsen biträde av kontaktperson Rimlig tid för verkställighet Beslut om kontaktperson (kontaktfamilj/stödfamilj) ska verkställas inom skälig tid. Rekrytering av personal ska ske i dialog med den enskilde för att skapa en långsiktigt bra lösning. En kontaktperson brukar beskrivas som en anställd kompis. Därför är matchningen när det gäller denna insats extra viktig: Den enskilde måste få en kontaktperson som han eller hon vill ha och känner förtroende för. Även kontaktpersonen måste känna att han eller hon vill och kan ta på sig uppdraget. Detta kan innebära att det i många fall är svårt att hitta den ultimata lösningen omedelbart. Det kan krävas flera möten och flera olika försök innan insatsen kan verkställas. Kontaktpersonen behöver ges visst stöd av kommunen inför uppdraget. Beslut anges i omfattning per vecka, d.v.s. antal personliga möten samt telefonkontakter. Arvode och omkostnadsersättning Kontaktpersonen ersätts med en arvodes- och en omkostnadsersättning. De utgår i procent av för året gällande basbelopp fördelat per månad. Ersättningsnivåer ska följa de nivåer som framgår av Sveriges kommuner och landstings cirkulär och som grundar sig på aktuellt basbelopp (Cirk1995:89 samt 08:6) Arvode utgör ersättning för den omfattning som uppdraget innebär. Ett normaluppdrag för en kontaktperson är att exempelvis ha telefonkontakt med den enskilde en gång per vecka samt att de träffas två gånger per månad. Den enskildes tillstånd och behov är dock avgörande för uppdragets omfattning. Uppdragets omfattning påverkar arvodets storlek. Omkostnadsersättning avser täcka utgifter i anslutning till uppdraget. Omkostnadsersättningen bör utgå i intervallet procent basbeloppet. Lägsta nivån bör normalt sett kunna tillämpas och avser täcka kostnader som telefon, lokala resor, besök, enklare förtäring, biobiljetter och idrottsevenemang. Den högre ersättningen utgår för mera kostnadskrävande aktiviteter. Kontaktperson och ledsagare Om behovet är att följa den enskilde till och från givna, regelbundna aktiviteter, på promenader etc. är det troligen en ledsagare som behövs. Om behovet framför allt är sociala kontakter, att skapa ett större nätverk, kan insatsen kontaktperson vara den rätta, då även kontaktpersonen kan följa den enskilde ut på olika aktiviteter för att bryta den enskildes isolering. Kontaktperson och god man/förvaltare Kontaktperson är ingen legal ställföreträdare för den enskilde. Därför kan han/hon inte företräda den enskilde t.ex. för en begäran om en LSS-insats. Om den enskilde behöver en företrädare ska kommunen anmäla behov av exempelvis god man till överförmyndaren. Kontaktperson och nära anhörig Kontaktperson ska inte vara nära anhörig som föräldrar, mor- och farföräldrar, syskon, moster, faster, morbror och farbror som normalt ska ingå i den enskildes familjenätverk. Undantag för nära anhörig som kontaktperson (ej föräldrar) kan göras i vissa fall t.ex. om personen har autism och om han/hon har svårt för kontakten med andra människor. 36(91)

52 Avlösarservice i hemmet enligt 9 5 LSS Med avlösning avses vanligen avlösning i det egna hemmet, det vill säga att en person tillfälligt övertar omvårdanden av barnet/vuxne från anhörig eller andra närstående. I begreppet anhörig ingår personer som den enskilde delar hushåll med, inklusive familjehem. I avlösarservice ingår omvårdnad. Avlösning kan vara såväl regelbundet återkommande som en insats vid akuta behov. Den ska kunna ges alla tider på dygnet. Insatsen beviljas huvudsakligen till barn men även till vuxna. Föräldrar till funktionshindrade barn behöver ofta avlösning för att kunna koppla av eller för att genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. Likaså kan avlösning vara en förutsättning för att föräldrarna ska kunna ägna sig åt barnets syskon eller genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. Insatsen ska utformas efter det enskilda barnets behov och önskemål. Avlösning kan innebära att man gör en utflykt utanför hemmet med barnet. Biståndsbeslutet gäller som regel ett visst antal timmar per vecka, är tidsbegränsat och förlängs alternativt omprövas om behovet ändras. Socialnämndens riktlinjer för insatsen avlösarservice i hemmet Rimlig tid för verkställighet Beslut om insatsen ska verkställas inom skälig tid. Rekrytering ska ske i dialog med den enskilde Beslutet anges i antal timmar per angiven period ex. 3 timmar per vecka, 20 timmar per månad eller 50 timmar per halvår. Det går ej att föra timmar från en period till en annan. Vid behov av utökat antal timmar ska ny ansökan göras hos LSS-handläggaren. Avlösarservice och ledsagarservice Om den enskilde är i behov av stöd för att klara egna utflykter/aktiviteter, är insatsen ledsagarservice aktuell. För små barn (förskoleåldern) kan viss ledsagning göras inom ramen för avlösarservice, då dessa delar kan vara svåra att skilja åt. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 6 LSS Syftet med korttidsvistelse utanför det egna hemmet är dels att en person med funktionsnedsättning ska erbjudas miljöombyte och rekreation, dels att anhöriga genom insatsen ska få möjlighet till avlösning i omvårdnadsarbetet och avkoppling. Korttidsvistelse kan vara en regelbunden insats och som en lösning vid akuta situationer. Korttidsvistelse kan också ges som ett led i att bryta ett ensidigt beroende mellan barn och föräldrar. Det är betydelsefullt för att den enskildes så småningom, med stöd, ska kunna skapa sig ett mer självständigt liv. Korttidsvistelse kan ges i form av korttidshem eller i annan familj, korttidsfamilj. Sommarläger och kollo kan också utgöra en form av korttidsvistelse. Resor till och från korttidsvistelse ingår inte. Särskild prövning kan göras enligt SoL om det finns starka skäl och den enskilde eller anhöriga saknar möjlighet att ordna transporten. 37(91)

53 Socialnämndens riktlinjer för insatsen korttidsvistelse utanför det egna hemmet Korttidshem/ korttidsfamilj Om inget annat anges i beslutet ingår: - all vård, omsorg, service, stimulans, stöd och omvårdnad som den enskilde behöver för att kunna leva ett värdigt liv - vid behov tillgång till skolgång - vid behov ledsagning till och från olika aktiviteter - sociala, kulturella och fritidsaktiviteter - social samvaro Lägervistelse (normalt en gång/år) Om inget annat anges i beslutet ingå: - all vård, omsorg, service, stimulans, stöd och omvårdnad som den enskilde behöver för att kunna leva ett värdigt liv - meningsfulla aktiviteter - social samvaro Rimlig tid för verkställighet Beslut om korttidsvistelse ska verkställas skyndsamt. Planering sker i dialog med den enskilde för att ge långsiktigt bra lösning. Beslutet anger årets behov av insatsen, inklusive dagar för sommarläger om det är aktuellt. Arvode och omkostnadsersättning Kontaktfamilj/ stödfamilj ersätts med en arvodes- och en omkostnadsersättning. Ersättningsnivåer ska följa de nivåer som framgår av Sveriges kommuner och landstings cirkulär och som grundar sig på aktuellt basbelopp (Cirk1995:89 samt 08:6) Korttidsvistelse och avlösarservice Insatsen kan ibland vara ett alternativ till avlösarservice. Om den anhöriga är i behov av avlösning utan att personen med funktionsnedsättning är i behov av korttidsvistelse kan avlösarservice vara aktuell. Korttidsvistelse och personlig assistans Korttidsvistelse kan ges som ett led i självständighetsträning, t.ex. sommarläger, men ska i första hand lösas inom de möjligheter som finns inom insatsen personlig assistans. Läs mer under avsnittet personlig assistans. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år enligt 9 7 LSS Barn över 12 år som har en omfattande funktionsnedsättning kan ha rätt till korttidstillsyn utanför det egna hemmet före och efter skolans slut, under lovdagar, studiedagar och längre lov (t.ex. sommarlov). Många ungdomar med omfattande funktionsnedsättningar kan av olika skäl inte klara sig själva under dessa tider, utan behöver tillförsäkras både en trygg situation och en meningsfull sysselsättning. Tillsynen måste kunna erbjudas på ett sätt som även tillförsäkrar att föräldrarna kan arbeta eller studera. Vissa ungdomar kan behöva tillsyn och hjälp i hemmet. För andra kan kommunens reguljära fritidsverksamhet med personligt stöd vara den bästa lösningen. 38(91)

54 Socialnämndens riktlinjer för insatsen korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Vad kan ingå i insatsen? Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen korttidstillsyn ingå: - meningsfull sysselsättning i en trygg situation - tillsyn som ska vara varierande och utformas flexibelt - all den vård, omsorg, service, stöd och omvårdnad som den enskilde behöver Rimlig tid för verkställighet Beslut om korttidstillsyn ska verkställas omedelbart. Planering sker i dialog med den enskilde för att skapa en långsiktigt bra lösning. Korttidstillsyn är tillämplig från och med dagen då barnet fyller 13 år. Samråd sker med bildningsförvaltningen. Handläggarna ska vid utredning inför beslut göra en tydlig prövning av behovet, d.v.s. att föräldrarna är förvärvsarbetande eller studerande. Korttidstillsyn kan även bifallas om barnet har särskilda behov av social samvaro med andra barn. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt 9 8 LSS Barn med stora omvårdnadsbehov som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos sina föräldrar har rätt till boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar. Boende i familjehem innebär att barnet bor hos en annan familj än den egna. Insatsen är ett komplement till barnets boende i den egna familjen. Ett familjehem som tar emot ett barn med funktionsnedsättning måste uppfylla minst lika stora krav som de familjehem som tar emot barn med stöd av socialtjänstlagen. Det krävs sålunda en noggrann utredning innan familjehemmet kan godkännas för det enskilda barnet. Socialnämndens riktlinjer för insatsen boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar Vad kan ingå i insatsen? Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen vård i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar ingå: - all vård, omsorg, service, stimulans, stöd och omvårdnad som den enskilde behöver för att kunna leva ett värdigt liv - vid behov tillgång till skolgång - vid behov ledsagning till och från olika aktiviteter - sociala, kulturella och fritidsaktiviteter - social samvaro Rimlig tid för verkställighet Beslut om boende ska verkställas omedelbart. Planering sker i dialog med den enskilde för att skapa en långsiktigt bra lösning. Vid ansökan om elevinternat inom pendlingsavstånd från hemmet ska särskild prövning göras av den enskildes samlade syfte med och behov av insatsen/boendet För personer som bor i gruppbostad är huvudregeln att den enskildes samlade behov ska tillgodoses av personalen. I insatsen ska det finnas utrymme för individuella fritids- och kulturaktiviteter. 39(91)

55 Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt 9 9 LSS I bostad med särskild service ska erbjudas individuellt anpassad hjälp i den dagliga livsföringen. Genom insatserna ska den boendes psykiska, fysiska och sociala behov tillgodoses. Gruppbostäder och servicebostäder utgör bostad med särskild service. Särskilt anpassad bostad inkluderar inte särskild service. För samtliga boendeformer gäller att bostaden ska vara fullvärdig, att den är den enskildes privata och permanenta hem.( Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Stöd för rättstillämpning och handläggning. Socialstyrelsen 2003, s.33) Exempel vad där den boende kan ha behov av hjälp är att: - äta, dricka, och förflytta sig - sköta personlig hygien och klä sig - sköta hemmet, tillreda måltider, göra ärenden och inköp - kommunicera, upprätthålla sociala kontakter och bryta isolering - göra tillvaron begriplig, förutsägbara och trygg - planera framåt - göra tillgänglig den hälso- och sjukvård inklusive habilitering rehabilitering och hjälpmedel och den tandvård som den boende behöver - se till att misstankar och andra brott mot den boende polisanmäls Gruppbostad En gruppbostad består av ett mindre antal lägenheter med tillgång till gemensamt utrymme. Det ska finnas tillgång till ett fast personalstöd dygnet runt. Syftet med gruppbostaden är att vuxna personer med omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov ska ha möjlighet att lämna föräldrahemmet och skapa sig ett eget hem. Omvårdnad samt fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter ingår som en del av insatsen. Stockholms läns landsting fullgör landstinget hälso- och sjukvårdsuppgifter i bostad med särskild service för personer som omfattas av LSS personkrets. För personer som bor i gruppbostad ska den enskildes samlade behov tillgodoses av personalen. I insatsen ska det finnas utrymme för enskild fritids och kulturaktivitet under veckan (9 c LSS). Servicebostad Servicebostaden kan för vissa personer med funktionsnedsättning vara en lämplig mellanform av bostad mellan ett helt självständigt boende i egen lägenhet och en gruppbostad. Med servicebostad avses sådan som ger tillgång till personlig service eller omvårdnad utifrån behov. Omvårdnad samt fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter ingår som en del av insatsen. Stockholms läns landsting fullgör landstinget hälso- och sjukvårdsuppgifter i bostad med särskild service för personer som omfattas av LSS personkrets. Egenvård ingå i omvårdnadsinsatser. Annan särskilt anpassad bostad för vuxna Om den enskilde med funktionsnedsättning, med stöd av insatser enligt LSS och en viss grundanpassning av bostaden, klarar ett boende i en särskilt anpassad bostad utan fast 40(91)

56 bemanning, kan detta vara att föredra framför servicebostad eller gruppbostad. Det kan vara fråga om en egen bostad i ett vanligt bostadshus som är tillgänglighetsanpassad utifrån den enskildes behov. Det stöd och den service som personen behöver (t.ex. ledsagarservice, personlig assistans och hjälp i hemmet) ges inom ramen för SoL, LSS och LASS. Omvårdnad samt fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter ingår inte i insatsen annan särskilt anpassad bostad. Hälso- och sjukvårdsansvaret ligger hos Stockholms läns landsting. Bostad för personer med psykisk funktionsnedsättning Många personer med psykisk funktionsnedsättning bor i egen bostad med visst regelbundet stöd. Stödet kan variera från daglig tillsyn och hjälp till kontakt t ex enbart kvällar och helger. Boendestöd kallas den insats som ges. Om behov finns av annat boende och det stöd man får i det egna boendet inte är tillräckligt, ska alternativa boendeformer kunna erbjudas. Det är nödvändigt att utgå från individens egna förutsättningar och behov. Det är graden av självständighet och vilka stödinsatser som behövs som ska vara avgörande vid val av bostadsform. Det behövs olika boendealternativ för personer med psykisk funktionsnedsättning. Bostad med särskild service kan bli aktuell. Den enskildes speciella behov av stöd och insatser ska vara avgörande för vilken typ av bostad som ska erbjudas. Beslut om bostad med särskild service fattas enligt 4 kap 1 SoL. Om personen omfattas av LSS fattas beslut enligt 9 9p. Socialnämndens riktlinjer för insatsen bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna Gruppbostad kan bifallas när den enskilde - inte klarar ett vanligt boende trots stöd samt har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov dygnet om att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig - har behov av gemensamma utrymmen och behov av att ingå in en grupp som inte är för stor Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen gruppbostad ingå: - Fritidsaktiviteter och kulturella aktiviteter. Exempel på aktiviteter kan vara dans, bio, idrott, teater m.m. - Aktivering/sysselsättning/sinnesträning såväl enskilt som i grupp utifrån den enskildes behov. - Kost som serveras ska vara näringsrik, av god kvalitet och vid behov specialkost. Den boende ska erbjudas frukost, lunch, mellanmål och middag om den boende inte deltar i annan verksamhet där aktuella mål serveras. - Att ge möjlighet för den boende att delta i tillagning av mat. - Att den boendes personliga kläder tvättas regelbundet och mindre lagning av kläder ska utföras och att insatserna i möjligaste mån ska göras tillsammans med den boende. - Att lägenheten och gemensamma utrymmen ska städas och vårdas så att god hygienisk standard och trivsel upprätthålls. - Ledsagning till läkare, tandläkare, frisör etc. - Att vid behov tolk rekvireras via tolkförmedlingen (vardagstolkningen för döva, dövblinda och vuxendöva och hörselskadade bekostas av landstingen). Övrig tolkning bekostas av beställaren. Hyra för lägenheten i gruppbostaden och avgift för maten enligt fastställd taxa betalas av den enskilde. Omvårdnad ska: - ges på ett sådant sätt att den stärker den enskildes tilltro till sin egen förmåga 41(91)

57 - kontinuerligt anpassas efter rådande omständigheter så att den svarar mot den enskildes aktuella situation - Stockholms läns landsting fullgör landstinget hälso- och sjukvårdsuppgifter i bostad med särskild service för personer som omfattas av LSS personkrets Servicebostad kan bifallas när den enskilde - inte klarar ett vanligt boende trots stöd, behöver tillgång till fast personal i sin närhet dygnet runt - de som inte vill bo i gruppbostad bör få möjlighet att bo i servicebostad Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen servicebostad ingå: - tillgång till personlig service och omvårdnad utifrån behov - fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter - Stockholms läns landsting fullgör landstinget hälso- och sjukvårdsuppgifter i bostad med särskild service för personer som omfattas av LSS personkrets Ledsagarservice och bostad med särskild service (gruppbostad och servicebostad) Överenskommelser med utförare som tillhandahåller bostad med särskild service innebär att den enskilde kan få stöd med fritidsaktiviteter i boendet samt minst en fritidssysselsättning som den enskilde tycker om per vecka utanför hemmet om han eller hon behöver det. Socialnämnden bedömer att det inom ramen för detta bör finnas möjlighet att tillgodose även ytterligare behov av ledsagning enskilt eller tillsammans med andra som bor i bostad med särskild service. LSS-handläggaren bör inför beslut kontakta boendet för att kunna göra en korrekt bedömning av varför inte behovet kan tillgodoses i boendet. Annan särskilt anpassad bostad kan bifallas när den enskilde - har behov av en bostad med god yttre och inre tillgänglighet, eventuell bostadsanpassning samt har behov av personliga tekniska hjälpmedel och t.ex. personlig assistans. Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen annan särskilt anpassad bostad ingå: - anpassad boende - hjälp-, stöd- och serviceinsatser ska den enskilde ansöka separat Rimlig tid för verkställighet av boende Beslut om boende ska verkställas omedelbart. Planering sker i dialog med den enskilde för att skapa en långsiktigt bra lösning. För bostad med särskild service krävs extra planering för att kunna erbjuda ett boende med stöd som är avpassat efter den enskildes ålder, kön och funktionsnedsättningens art. Detta är särskilt viktigt med tanke på att det gäller ett långvarigt boende. Enligt JO (Jo 1993/) s 314) måste en viss fördröjning accepteras när det gäller verkställighet av beslut om bostad, men dröjsmålet måste vara relaterat till den enskildes individuella behov 42(91)

58 Daglig verksamhet enligt 9 10 LSS Daglig verksamhet är till för personer som tillhör personkretsen enligt LSS. Förutsättningen för att få daglig verksamhet är att personen är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte går på någon utbildning. Detta hindrar inte att personer som uppnått pensionsålder bör ges möjlighet att fortsätta i daglig verksamhet för att därigenom undvika passivisering och isolering. Daglig verksamhet kan anordnas av kommunen, privata utförare eller kooperativ. Daglig verksamhet kan organiseras i traditionell daglig verksamhet, yrkesgrupper eller arbetsplatspraktik på den öppna arbetsmarknaden. I insatsen daglig verksamhet ingår omvårdnad. Det innebär att personalen ska kunna ge ett anpassat stöd och vara väl förtrogen med funktionsnedsättningens innebörd. Daglig verksamhet kan rymma såväl aktiviteter med habiliterande inriktning som mer produktionsinriktade uppgifter. Syftet med daglig verksamhet är inte att producera varor eller tjänster, utan syftet med verksamheten ska vara att bidra till den enskildes personliga utveckling och att främja delaktigheten i samhället. (Prop. 1992/93:159, s.90) Socialnämndens riktlinjer för insatsen daglig verksamhet Praktikperiod under skolgång Under skolgången gör eleverna utifrån individuella behov praktikperioder på olika verksamheter. Minst en av dessa bör göras inom daglig verksamhet i kommunens regi. Daglig verksamhet kan beviljas när - den enskilde till följd av sin funktionsnedsättning saknar förvärvsarbete - när den enskilde inte studerar eller deltar arbetsinriktad sysselsättning utanför hemmet - i de fall det bedöms lämpligt prövas regelbundet möjlighet till arbete på den reguljära arbetsmarknaden eller i andra skyddade former Daglig verksamhet kan bifallas i en omfattning som motsvarar heltidsarbete. Hänsyn ska tas till den enskildes önskemål om inriktning på verksamheten. I möjligaste mån ska kommunens egna verksamheter anlitas. Daglig verksamhet utgör inte en anställningsform, men däremot kan verksamheten utformas så att den bidrar till att öka personens förutsättningar att senare få en anställning i arbetslivet. Kommunens kostnader för daglig verksamheten måste dock bedömas vara skälig. Vad kan ingå i insatsen daglig verksamhet? Om inget annat anges i beslutet ska i insatsen daglig verksamhet ingå: - kartläggning av den enskildes önskemål, behov och förmågor för att anpassa daglig verksamhet utifrån den enskildes förutsättningar - meningsfull sysselsättning - stimulans, utveckling och gemenskap utifrån brukarens önskemål - mat (lunch och mellanmål) vilket år 2010 kortar 30 kr per dag - habiliteringsersättning för den enskilde vilket för en hel arbetsdag (7 timmar) är 0,1 procent av basbeloppet - det stöd och den vård, omsorg, omvårdnad och ledsagning som den enskilde behöver för att kunna delta i daglig verksamhet Rimlig tid för verkställighet Varje beslut ska verkställas omedelbart. Planering att finna lämplig daglig verksamhet sker i dialog med den enskilde för att finna bästa lösning. I de fall anlitad daglig verksamhet inte kan fullfölja uppdraget återremitteras det till handläggaren skriftligt för förnyad beställning till en annan daglig verksamhet. 43(91)

59 Individuell plan enligt 10 LSS I samband med att insats enligt LSS beviljas kan den enskilde begära att en individuell plan med beslutade och planerade insatser upprättas i samråd med honom/henne. I planen ska även redovisas åtgärder som vidtas av andra än kommunen eller landstinget. Planen ska fortlöpande och minst en gång om året omprövas. Landstinget och kommunen ska underrätta varandra om upprättade planer. Den enskilde kan begära att en individuell plan som ska innehålla en redovisning av både beslutade och planerade insatser. I planen ska även redovisas åtgärder som vidtas av andra än kommunen eller landstinget. Exempel på sådana åtgärder kan vara planeringen av den unges skolgång. Vikten av att den enskilde själv får medverka i planeringen, utformningen och genomförandet av insatserna kan inte nog understrykas. Den individuella planen är också ett mycket viktigt verktyg för att den enskilde ska kunna få överblick, känsla av sammanhang och inflytande över sin livssituation. Planen är till för att klargöra den enskildes behov av insatser samt underlätta samordningen mellan de olika organ som den enskilde får stöd av. Planen bör utgå från den enskildes egna intressen och önskemål och hur den enskilde anser att dessa kan tillgodoses. Den bör omfatta olika behov som kan tillgodoses genom insatser från flera kompetensområden, och utformas så att den går att förändra och följa upp.(den ska inte förväxlas med de genomförandeplaner som varje verksamhet, där personen får insatser, ska upprätta) Vid kommunikation mellan olika myndigheter måste den enskildes samtycke inhämtas enligt sekretesslagen. På begäran av den enskilde eller hans företrädare ska planen kunna utväxlas mellan de verksamheter som ger stöd till den enskilde. Samordningen underlättas av landstingets och kommunens utbyte av planer och av att även andra instansers åtgärder redovisas. Administrativt enkla former bör eftersträvas. Kommunen har en skyldighet att informera den enskilde med funktionsnedsättning om möjligheten att begära att få en individuell plan. En sådan information bör utformas allsidig och lättillänglig. Kommunen har också ett särskilt samordningsansvar för alla insatser till den enskilde, även insatser som tillhandahålls av andra organ. Tanken är att samordningen ska leda till det bästa för den enskilde. Socialnämndens riktlinjer för individuell plan I samband med att den enskilde beviljas LSS insatser ska ansvarig biståndshandläggare ge tydlig information till den enskilde och i förekommande fall (legal företrädare) om den enskildes rätt att begära en individuell plan enligt LSS. Information ska ges både skriftligt och muntligt och innehålla uppgifter om vad individuell plan innebär. 44(91)

60 DEL 5 HANDLÄGGNING AV INSATSER ENLIGT LSS Insatser enligt denna lag skall ges den enskilde endast om han begär det. Om den enskilde är under 15 år eller uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågan kan vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare begära insatser åt honom (8 LSS). LSS saknar tvångsbestämmelser. Även om en person har rätt till insatser enligt LSS kan de bara ges under förutsättning att den enskilde begär insatsen. Den som tillhör LSS personkrets har rätt till bistånd och andra insatser enligt annan lagstiftning, exempelvis socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. LSS kan därmed ses som en kompletterande lagstiftning, som träder in när annan lagstiftning inte räcker till för att garantera den enskilde med funktionsnedsättning goda levnadsvillkor. Enligt 1 socialtjänstlagen ska socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ärendets avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt. LSS innehåller inte några bestämmelser som reglerar hur ett ärende ska handläggas. Det innebär att det är förvaltningslagens bestämmelser om handläggning som tillämpas. Däremot finns bestämmelser i LSS lagen i 21 a -21 d om dokumentation. Inkommande information LSS Varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen ska myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten ska stäva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt ska myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra (7 FL). Information Myndigheternas serviceskyldighet LSS Varje myndighet ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilds ska besvaras så snart som möjligt. Vid behov bör myndigheten hänvisa den enskilde till rätt myndighet. (4 FL) Myndigheten ska ta emot besök och telefonsamtal från enskilda. Om särskilda tider för detta är bestämda ska allmänheten underrättas om dem på lämpligt sätt. Myndigheten ska se till att det är möjligt för enskilda att kontakta dem via telefax, e-post och att svar kan lämnas på samma sätt. En myndighet ska ha öppet under minst två timmar varje helgfri måndag-fredag för att kunna ta emot och registrera allmänna handlingar och för att kunna ta emot framställningar om att få ta del av allmänna handlingar som förvaras hos myndigheten (4 FL). 45(91)

61 Socialnämndens riktlinjer för information Vid förfrågan och i samband med utredning av behov ska handläggaren informera den enskilde både muntligt och skriftligt bl.a. om kommunens insatser, handläggnings- och beslutsgång, rätten till insatser, avgifter, sekretess och rätten att överklaga beslutet och PUL. Begäran om stöd och service enligt LSS En begäran om stöd eller service från någon som kan antas tillhöra personkretsen enligt LSS ska om den sökande inte har gett uttryck för något annat prövas enligt LSS om det gäller en insats som regleras i den lagen. Om förutsättningar för en tillämpning av LSS föreligger kan socialnämnden inte besluta om bistånd enligt SoL. En 15 åring som själv förstår vad saken gäller och kan uttrycka en vilja kan inte ges särskilda insatser enligt LSS bara utifrån att vårdnadshavare eller annan legal företrädare begär det. För personer mellan 15 och 18 år är fortfarande vårdnadshavaren den som har rätt och skyldighet att i viss utsträckning bestämma i barnets angelägenheter. En begäran från en 15-åring att exempelvis få flytta till bostad med särskild service för barn och ungdomar kan inte ske mot vårdnadshavarens vilja. Om det i något fall innebär fara för den unga personens utveckling kan det vara aktuellt med tillämpning av Lagen om vård av unga, LVU, inte insatser enligt LSS. (Jmf prop. 1992/93 sid ). Socialnämndens riktlinjer för begäran om stöd och service enligt LSS Första bedömning om behovet När begäran eller information om att den enskilde önskar få insatser enligt LSS har kommit till biståndsenheten ska handläggaren omgående starta en utredning. Handläggaren ska omgående kontakta den enskilde per telefon och göra en första bedömning hur akut situationen är och samtidigt boka en tid för första besök. Om den enskilde är i akut behov av hjälp ska handläggaren informera den enskilde om möjligheten att få hjälpinsatser enligt socialtjänstlagen i väntan på beslut om LSS insatser. Ärendet ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Begäran kan vara muntlig eller skriftlig och ska alltid prövas. Begäran kan göras av den enskilde själv eller genom legal företrädare. Den enskilde ska fritt kunna formulera sin begäran. Den enskildes ursprungligen uttryckta behov och önskemål ska framgå och dokumenteras. Personkretstillhörighet enligt LSS 1 LSS innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service till vissa personer med funktionsnedsättning. För att få ta del av LSS-insatser måste man tillhöra någon av följande personkrets: 1. Personer som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom eller 46(91)

62 3. Personer som har andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. När det gäller att fastställa personkretsen enligt punkterna 1 och 2 är de medicinska diagnoserna i huvudsak avgörande. När det gäller att utreda personkrets 3 ställs större krav. I utredningen bör styrkas att personen har varaktiga och stora funktionsnedsättningen, som uppenbart inte beror på normalt åldrande, och att funktionsnedsättningen förorsakat betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett behov av omfattande stöd eller service. Personkrets 1 Den enskilde ska ha någon av diagnoserna utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. För att kunna bedöma om en person omfattas av personkretsen krävs alltså en utförlig utredning. Som underlag inhämtas intyg utfärdat av behöriga personer t.ex. leg. psykolog och/eller leg. läkare med specialistkompetens. Ibland kan en pedagogisk utredning från nuvarande eller tidigare lärare, barnomsorgspersonal, elevvårdsteam ge viktiga kompletterande uppgifter för personkretsbedömning. Beslutet ska grundas på en omfattande helhetsbedömning och det räcker således inte med ett enstaka intyg. Vid behov ska handläggaren konsultera ytterligare expertis för en kompletterande bedömning. En helhetsbedömning ska eftersträvas och orsaken till bristen eller skadan saknar i detta sammanhang betydelse. Vid bedömning av omfattningen av funktionsnedsättningen och vilka konsekvenser det medför för den enskilde ska psykologiska, sociala, pedagogiska och medicinska faktorer vägas samman. Utvecklingsstörning Med begreppet utvecklingsstörning avses en intellektuell funktionsnedsättning beroende på en brist eller skada som inträffat under individens utvecklingsperiod (före ca 16 års ålder). Bristen eller skadan är så betydande att personen behöver stöd och hjälp i sin livsföring genom olika insatser. Inom gruppen med utvecklingsstörning är spännvidden stor, från lindrig till grav utvecklingsstörning. Utvecklingsförsening är inte en diagnos som enskilt berättigar till LSS-insats. Utvecklingsförsening kan inte likställas med utvecklingsstörning. Autism och autismliknande tillstånd Autism och autismliknande tillstånd är samlingsbegrepp för tidigt debuterande funktionsnedsättning. Funktionsnedsättningen avser djupgående störningar när det gäller social förmåga, kommunikation och beteende, vilket kan medföra omfattande avvikelser i sociala och känslomässiga relationer och svåra störningar i språkförmågan under hela livet. Personer med autism kan ha en utpräglad kontaktstörning som gör der svårt för den enskilde att förstå avsikten med och reglerna för socialt samspel. Kommunikationsstörningen innefattar i regel begränsningar i förståelsen av språk, gester och symboler samt avvikelser när det gäller förmågan att själv uttrycka sig verbalt och ickeverbalt. Många personer med autism har en annorlunda och ofta mycket ojämn begåvningsprofil och speciella inlärningsproblem som skiljer dem från personer med utvecklingsstörning. Spännvidden är stor också inom denna grupp. Personer med diagnosen autism/autismliknande tillstånd (däribland Aspergers syndrom) omfattas av personkrets 1. Autistiska drag är inte en diagnos som enskilt berättigar till LSSinsats. Autistiska drag kan inte likställas med autism eller autismliknande tillstånd. 47(91)

63 Personkrets 2 Den enskilde ha diagnosen hjärnskada i vuxen ålder med bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning som följd. För att kunna göra personkretsbedömning krävs en utförlig utredning. Intyg ska vara utfärdat av behörig person såsom leg. psykolog och/eller läkare med specialistkompetens t.ex. från neurologklinik eller hjärnskadecenter. Utredningen ska styrka både hjärnskada och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning. Att hjärnskadan uppkommit i vuxen ålder innebär att den enskilde fått en hjärnskada efter utvecklingsåren, d.v.s. ungefär från 16 års ålder eller senare. (Personer med hjärnskador som uppkommit tidigare än 16 års ålder inryms i personkrets 1). Definitionen av begåvningsmässig funktionsnedsättning är densamma i personkrets 2 som i personkrets 1. Beslutet ska grundas på en omfattande helhetsbedömning och det räcker således inte med ett enstaka intyg. Vid behov ska handläggaren konsultera ytterligare expertis för en kompletterande bedömning. Utlösande faktorer för hjärnskadan är sjukdomar av kroppslig art t.ex. tumörer, hjärnblödningar och inflammationer, eller skador som uppkommit genom yttre våld t.ex. trafikskador. Olika psykiska sjukdomstillstånd som också kan ge ett begåvningsmässigt funktionshinder, t.ex. demenssjukdomar, räknas inte till personkrets 2. Sjukdomar som är en följd av missbruk av beroendeframkallande medel, t.ex. Korsakows syndrom (alkoholdemens) omfattas inte heller av personkrets 2. Dessa personer omfattas endast av LSS om de uppfyller kriterierna för personkrets 3. Personkrets 3 Personkrets 3 är inte diagnosstyrd i den meningen att en viss diagnos alltid medför att en person omfattas av LSS. För bedömning om en person omfattas av personkrets 3 behövs underlag som tydliggör funktionsnedsättningens konsekvenser i den dagliga livsföringen, t.ex. ADL-status, CANskattning m.m. I personkrets 3 återfinns personer med långvariga habiliterings- och rehabiliteringsbehov. Nedanstående förutsättningar ska vara uppfyllda: Den fysiska eller psykiska funktionsnedsättningen ska vara stor vara varaktigt inte vara orsakat av normalt åldrande förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och föranleda ett omfattande behov av stöd eller service Det kan ofta vara svårt att bedöma förutsättningarna var för sig, eftersom de påverkar varandra. En person kan ha stora svårigheter i ett avseende, men klara sig normalt i ett annat. Samtliga kriterier ska vara uppfyllda för att den enskilde ska omfattas av personkretstillhörigheten. Stor funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning avses den begränsning som gör att en person inte kan utföra en aktivitet på det sätt eller i den omfattning som anses normalt. För att funktionsnedsättningen ska anses vara stor måste den starkt påverka flera viktiga livsområden. Svårigheterna finns i hemmet, på arbetet, under fritiden. Det kan bestå av bristande förmåga att ta till sig information samt att själv meddela sig, strukturera, organisera och förstå den egna vardagen eller sköta sin ekonomi. En till synes mindre allvarlig sjukdom eller skada kan ändå innebära en stor funktionsnedsättning som förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. 48(91)

64 Varaktighet Funktionsnedsättningen ska vara varaktig, det vill säga inte vara av tillfällig eller övergående natur. Tidsgränsen för om funktionsnedsättningen ska betraktas som varaktig får bedömas i det enskilda fallet och kan vara svår att göra. En bedömning av funktionsnedsättningens varaktighet görs då man avgör om personen tillhör personkretsen eller ej, medan behovet av insats kan variera över tiden. De negativa konsekvenserna av funktionsnedsättningen hos exempelvis reumatiker, psykiskt sjuka m.fl. kan växla över tiden. För en person i en sådan situation måste en bedömning göras om han, sett över en längre period och i ett helhetsperspektiv, har ett omfattande behov trots att behovet periodvis är mindre. För exempelvis en psykiskt långtidssjuk person eller för den som har multipel skleros (MS) kan sjukdomsbilden variera på kort sikt, men i ett livslångt perspektiv kan bedömningen bli att dessa personer har ett varaktigt behov med rätt till insatser enligt LSS. Socialstyrelsens allmänna råd (1994:1, s.30) Normalt åldrande För att en person ska omfattas av lagen krävs att det är uppenbart funktionsnedsättning inte beror på normalt åldrande. Även personer över den allmänna pensionsåldern som har funktionsnedsättning kan omfattas av lagen i vissa fall. Det kan till exempel vara i de fall åldrandet förstärker en funktionsnedsättning, under förutsättning att funktionsnedsättningen i sig inte är åldersrelaterad. Här kan ett läkarutlåtande vara till hjälp i bedömningen. För personlig assistans enligt LSS/LASS finns särskilda regler för personer över 65 år. Betydande svårigheter Betydande svårigheter i den dagliga livsföringen innebär att den enskilde på egen hand inte klarar sin ADL, aktiviteter i det dagliga livet. Dit räknas toalettbestyr och hygien, påklädning, mathållning, kommunikation (t.ex. direkt samtal med andra och telefonering), förflyttning inomhus eller utomhus, sysselsättning och nödvändig träning och/eller behandling. Bristerna sammantagna kan innebära betydande svårigheter. Att inte kunna göra sig förstådd eller förstå sin ekonomi är också delar av den dagliga livsföringen. (Jmf Prop. 1992/93:159, s.169) Konsekvensen av att den enskilde har betydande svårigheter i sin dagliga livsföring är att han eller hon i allmänhet har ett dagligt eller så gott som dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd. Omfattande behov av stöd eller service Omfattande behov av stöd och service kan bestå i behov av hjälp med toalettbesök, påklädning, matlagning, skrivning, läsning, kommunikation, förflyttning, sysselsättning, rekreation m.m. Omfattande behov kan också innebära behov av strukturerande stöd, det vill säga att tillsammans med brukaren finna lämpliga sätt att hantera vardagen. Behovet av insatser ska bedömas med beaktande av insatser från hela samhället, inte bara insatser enligt LSS. Begreppet omfattande stöd eller service har både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Det innebär att den enskilde i allmänhet har ett dagligt behov av långvarigt och upprepat stöd. Ibland kan det behövas återkommande insatser av så speciell art att de trots en mindre tidsåtgång är att betrakta som omfattande. En bedömning av en persons behov av stöd eller service måste alltid göras utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala, psykologiska och pedagogiska faktorer. Personer med psykisk funktionsnedsättning Psykiatrireformens målgrupp består egentligen av flera målgrupper beroende på vilka myndigheter som gör insatser för gruppen och vilka insatserna är. Socialstyrelsen har förtydligat propositionens definition av begreppet psykisk funktionsnedsättning enligt följande. Personer 18 år och äldre med svår psykisk störning/sjukdom som orsakar en 49(91)

65 funktionsnedsättning med förlust av förmågan (funktionshinder) i sådan grad att det inverkar på den dagliga livsföringen (sociala konsekvenser) och att detta handikapp bedöms bli långvarig. Med långvarig avses att funktionsnedsättningen varat eller beräknas vara minst ett halvår. I målgruppen inräknas vanligtvis personer med psykosproblematik. Dit räknas också personer med personlighetsstörning eller andra psykiska tillstånd som svåra fobier etc. Däremot inräknas inte personer med primärt utvecklingsstörning eller åldersdemens i målgruppen. När det gäller bedömning enligt LSS, anses kriteriet varaktig, för dem som tillhör personkrets 3, normalt föreligga först när prognosen är, att funktionsnedsättningen kommer att bestå minst ett år. Varaktighetsrekvisitet är särskilt svårt att bedöma när det gäller psykiska funktionsnedsättningar. I rättspraxis har ansetts att funktionsnedsättningen kan vara varaktigt även vid en välmedicinerad psykisk sjukdom. Socialnämndens riktlinjer för prövning av personkretstillhörighet Personkretstillhörighet Utgångspunkten för en begäran av LSS-insatser är att först pröva personkretstillhörighet. Prövning av personkrets görs av handläggare vid socialförvaltningen. Vid bedömning av personkretstillhörighet krävs läkarintyg. Personkretstillhörighet ska prövas varje gång någon begär en insats. Om den enskilde inte tillhör personkretsen ska ärendet avgöras med avslag. Om den enskilde tillhör personkretsen ska handläggaren utreda den enskildes rätt till sökta LSS-insatser. Utredning LSS En utredning enligt LSS ska inledas utan dröjsmål när den enskilde eller hans eller hennes legala företrädare inkommit med muntlig eller skriftlig begäran. Utredningen ska inte vara mera omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna samt ske skyndsamt. Utredningen ska utföras i samråd med den som söker insatsen. Den enskildes sociala, fysiska, psykiska och existentiella behov och önskemål ska belysas. Den enskildes behov och önskemål ska ligga till grund för bedömningen och hänsyn ska tas utifrån att alla ska ha samma förutsättningar oavsett kön och etnisk tillhörighet. Hur barn kommer till tals i de fall ärendet rör ett barn ska belysas. Socialnämndens riktlinjer för utredning Utredning För att handläggaren ska kunna besluta om insatser enligt LSS krävs läkarintyg. Om det är nödvändigt att hämta upplysningar och information till utredningen från andra än den enskilde eller dennes företrädare ska samtycke inhämtas av den enskilde i enlighet med sekretesslagens bestämmelser. Om den enskilde tillhör personkretsen ska handläggaren utreda den enskildes rätt till insatser utifrån hans/hennes begäran och behov. Utredning kan inledas genom hembesök, besök hos myndigheten, besök på sjukhus eller i vissa fall per telefon. I samband med samordnad vårdplanering inom slutenvården har handläggaren möjlighet att får underlag för utredning för att i vissa fall kunna fatta ett beslut innan den enskilde blir utskriven från sjukhuset. 50(91)

66 Av utredningen skall tydligt framgå vilken/vilka insatser enligt LSS den enskilde begär, den enskildes syn på sin egen situation och handläggarens bedömning. Den enskilde skall alltid få ta del av den utredning som föregår beslutet och vara införstådd med beslutet. Hur barn kommer till tals i de fall ärendet rör ett barn ska belysas. En utredning eller anteckningarna ska bara innehålla sådana uppgifter som är av betydelse för ärendets handläggning. Kartläggning om behov I behovsutredningen ska handläggaren använda fastställt instrument för kartläggning av behov för personer som har rätt till LSS insatser. Kartläggning ska göras i samråd med den enskilde. Ärendedragning För rättssäker och enhetlig handläggning samt säkerställande av likställighetsprincipen ska biståndsenheten för handikappomsorgen genomföra kontinuerliga ärendedragningar med berörda biståndshandläggare. Handläggningstid Ärendet ska avgöras omgående när handläggaren har fått tillräckligt underlag för att kunna fatta ett beslut. Behovsbedömning - LSS Behovsbedömning Vid bedömning om rätt till insats enligt LSS, finns det enligt Socialstyrelsen ett antal faktorer som har betydelse: För att ha rätt till insats enligt 9 LSS ska personen tillhöra någon av de kategorier som beskrivs i 1 ; man måste således tillhöra lagens personkrets. Behovet av insats prövas med stöd av 7 LSS. Beslut om personkretstillhörighet bör vara en del av beslutet om insats och grundas på en utredning av sambandet mellan funktionshindret och behovet av stöd. Personkretstillhörigheten ska prövas varje gång någon begära en insats och sättas i samband med de insatser som söks. De personer som tillhör personkretsen har rätt till insatser i sin livsföring under förutsättning att han eller hon har behov av sådan insats och att detta behov inte tillgodoses på annat sätt. För att ett behov ska anses tillgodosett på annat sätt krävs att det faktiskt är uppfyllt i praktiken. LSS-insatserna täcker inte alltid samtliga behov av stöd för de personer som omfattas av lagen. En person kan behöva insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL. I de fall den sökande inte har rätt till insatser enligt LSS kan stödet kanske beviljas enligt SoL. Den enskilde ska informeras om dessa möjligheter. Exempel på sådana insatser som inte inryms i LSS är boendestöd, hemtjänst och trygghetslarm samt behandlingsinsatser för barn och vuxna. Prövning av rätten till insatser enligt LSS Allmänna principer: Den enskildes behov av en insats ska alltid bedömas utifrån den individuella situationen. Normaliseringsprincipen är vägledande. Bedömningen av den 51(91)

67 enskildes behov ska ske utifrån en jämförelse med hur en person i samma ålder utan funktionsnedsättning lever. För att avgöra vilka insatser som kan vara aktuella måste hänsyn tas till den enskildes totala situation. För personer som omfattas av någon av personkretsarna i LSS måste en prövning av rätten till insatser göras enligt 7 LSS. Den som omfattas av personkretsen kan bara bifallas insats om han eller hon behöver sådan hjälp i sin livsföring och om hans eller hennes behov inte tillgodoses på annat sätt Vid bedömning av rätten till insats, ska en prövning ske om behovet faktiskt är tillgodosett. Det räcker inte att behovet kan tillgodoses på annat sätt (jämför Socialtjänstlagen), utan behovet måste vara tillgodosett. (Vid avslag ska en beskrivning av hur behoven faktiskt tillgodoses på annat sätt finnas med) Vid behovsbedömningen ska också en jämförelse göras med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder. Ett exempel på när behovet kan anses tillgodosett på annat sätt är när en nära anhörig frivilligt svarar för insatsen som en del i en familjerelation. Ett behov kan också, helt eller till viss del anses tillgodosett genom en förälders ansvar enligt föräldrabalken för den normala vårdnaden av ett barn. (Prop. 1992/93:159, s. 172) Genom insatserna i LSS ska den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna ska vara varaktiga vara samordnade vara anpassade till individuella behov vara lätt tillgängliga för de personer som behöver dem stärka förmågan att leva ett självständigt liv Insatserna ska inte anta formen av beskyddande omhändertagande där den enskilde själv spelar en passiv roll. Det ska eftersträvas att den enskilde själv tar aktiv del i beslutet. Alla insatser ska ha en aktiverande prägel med yttersta syfte att ge möjligheter för personer som har omfattande funktionsnedsättning att bo självständigt och arbeta som andra. (Prop. 1992/93: ) De personer som tillhör personkretsen har rätt till insatser enligt 9 LSS under förutsättning att: Personen (eller ställföreträdaren) begärt insatsen Personen behöver sådan insats Behovet inte tillgodoses på annat sätt. Rätten till en viss insats enligt LSS ger inte automatiskt rätt till övriga insatser. Att någon bedöms tillhöra personkretsen innebär inte att alla insatser måste beviljas. Att bedöma behov är en process som omfattar både utredning och planering. Behovsbedömningen har flera viktiga funktioner, nämligen att: - utreda behov - bedöma om den enskilde har rätt till insatser, - besluta om vilka insatser som han/hon ska få, samt - planera genomförandet av och följa upp beslutade insatser Socialnämndens riktlinjer för behovsbedömning Vad ska behovsbedömningen innehålla? I utredning och behovsbedömning av insats måste handläggaren ta hänsyn till om det är funktionsnedsättningen som är grundorsak till att behov av stöd och service föreligger. 52(91)

68 Behovsbedömningen ska innehålla uppgifter om den enskilde har begärt insatsen, om den enskilde behöver begärda insatser och om behovet tillgodoses på annat sätt och hur eller om behovet inte tillgodoses på annat sätt. Kommunicering av utredning LSS Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett: - om avgörandet inte går parten emot, - om uppgiften saknar betydelse eller - om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga. Förvaltningslag 17 Skyldigheten att kommunicera gäller utredningsmaterialet och omfattar inte nämndens bedömning eller förlag till beslut. Socialstyrelsen 2008: Handläggning och dokumentation. Socialnämndens riktlinjer för kommunicering Den enskilde ska ges tillräckligt med tid (normalt en vecka) för att hinna läsa och komma med synpunkter på utredningen och behovsbedömningen. Utskicket ska innehålla ett följebrev där det tydligt anges datum när den enskilde senast kan komma med synpunkter samt adress, telefonnummer till handläggaren. Syftet med kommunicering är att ge den enskilde möjlighet att rätta till felaktigheter i utredningen och möjlighet att komma med kompletteringar. Kommunicering ska dokumenteras i utredningen. Därefter ska handläggaren göra en behovsbedömning. Delegation Grunderna för nämndens rätt att delegera beslut finns i kommunallagen, som säger att en kommun får uppdra åt ett utskott, en ledamot eller en anställd att besluta på nämndens vägnar i olika ärenden. Socialnämndens riktlinjer för delegation Socialnämnden i Upplands-Bro har delegerat självständigt beslutsfattandet i enskilda ärenden till socialnämndens arbetsutskott, till enskild ledamot och till tjänstemän. På delegat vilar ansvar att alltid noga pröva om ett visst ärende är av sådan art att det måste avgöras av socialnämnden. Handläggare inom äldre- och handikappomsorgens biståndsenhet har delegation från nämnd att fatta beslut enligt 7 LSS enligt aktuell delegationsförteckning. Delegat är juridiskt ansvarig för sina beslut. Delegationsrätt gäller till dess nya beslut fattas om delegation. Nämnd kan när som helst återkalla delegationsrätt helt eller delvis. Ett beslut, som redan fattats med stöd av delegation, kan däremot inte återtas. Nämnden har ingen omprövningsrätt. Nämnden kan ta över ett ärende och fatta beslut, om delegat ännu inte har fattat beslut. Delegat kan också överlämna ärenden till nämnden för avgörande. 53(91)

69 Delegation kan villkoras d.v.s. förknippas med vissa direktiv exempelvis samråd med viss befattningshavare eller att beslutanderätten endast gäller viss förmån. Ett beslut kan innehålla ett förbehåll som gör den fortsatta giltigheten av beslutet beroende av en omprövning. En form av förbehåll avser tidsbegränsning av beslut, dvs. en redovisning av den tidsperiod under vilket beslutet gäller. När ett beslut tidsbegränsas har nämnden ansvar för att en uppföljning görs i god tid innan det tidigare beslutet upphör att gälla. Beslut om bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning tidsbegränsas normalt inte, då gäller tillsvidarebeslut. Beslut LSS Handläggningen av ett ärende ska avslutas genom att nämnden fattar ett slutligt beslut, att bifalla, delvis bifalla/delvis avslå eller helt avslå en ansökan om insats. Enligt 7 FL ska ett ärende handläggas så snabbt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Ett ärende avgörs genom ett beslut. Beslut ska tas direkt när utredning är slutförd oavsett om beslutet kan verkställas vid denna tidpunkt. Beslutet ska vara tydligt och begripligt för den enskilde. Beslutsunderlaget ska bygga på en helhetssyn av den enskildes situation. Den enskildes egna önskemål om insatser ska dokumenteras. Beslutet ska omgående delges skriftligt den enskilde. Har förbehåll om omprövning skrivits in i beslutet får omprövning ske även om förhållandena inte förändrats. I beslut om insats enligt LSS ska finnas information om hur den enskilde ska överklaga beslutet som helt eller delvis går emot honom eller henne. Delgivning av avslagsbeslut ska ske genom brev med mottagningsbevis. Delgivningen ska innehålla även utredning, behovsbedömning och samtliga handlingar som utgör grund för beslutet. Att bifalla insats enligt LSS Insats enligt LSS kan bifallas när en person - ansöker om någon av de insatser som återfinns i 9 p 2-10 LSS - omfattas av någon av lagens personkrets enligt 1 LSS - är i behov av den sökta insatsen - inte får detta behov faktiskt tillgodosett på annat sätt Socialnämndens riktlinjer för beslut av insatser enligt LSS Vad ska beslutet innehålla? Beslutet ska tydligt innehålla uppgifter om: - behovsbedömning - vad som har beviljats - i förekommande fall insatsens omfattning och frekvens - vad som har avslagits, motivering till avslagsbeslut, om behovet tillgodoses på annat sätt och hur - i vilka lagar handläggaren stödjer sitt beslut på - beslutsdatum och handläggarens namn Beslutsmeddelande och information hur man överklagar - LSS En sökande, klagande eller annan part ska underrättas om innehållet i det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Parten behöver dock inte underrättas, om det är uppenbart obehövligt. Om beslutet går parten emot 54(91)

70 och kan överklagas, ska han underrättas om hur han kan överklaga det. Han ska då också underrättas om sådana avvikande meningar som avses i 19 eller som har antecknats enligt särskilda bestämmelser (21 FL). Socialnämndens riktlinjer för beslutsmeddelande När beslutet av insats enligt LSS är fattat ska alltid ett skriftligt beslutsmeddelande om beslutade insatser skickas till den enskilde. Vid helt eller delvis avslagsbeslut ska även utredning, behovsbedömning och eventuella bilagor som ingått i utredningen samt information om hur man överklagar beslutet och när eventuell överklagan ska senast ha inkommit till myndigheten, skickas till den enskilde med mottagningsbevis. Överklagande LSS Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslut kan överklagas (22 FL). Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen ska klagande ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär. Skrivelsen ges in till den myndighet som har meddelat beslutet. Den ska ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då klagande fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna och beslutet överklagas till en förvaltningsrätt (tidigare länsrätt, ändring träder i kraft ) eller kammarrätt, ska överklagandet dock ha kommit inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades (23 FL). En överklagan ska ställas till förvaltningsrätten, men sänds eller lämnas till socialnämnden. Pröva om överklagandet inkommit i tid 24 FL Den enskilde ska ha inkommit med överklagan till myndighetsenheten inom tre veckor från den dag han eller hon fick del av beslut om avslag/delavslag. Eftersom mottagningsbevis tillämpas erhålls en skriftlig bekräftelse på att beslutet tagits emot och klagotiden räknas från den tidpunkten. Har skrivelsen inte inkommit i tid ska överklagandet avvisas. Myndigheternas serviceskyldighet 4 FL Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Socialnämndens riktlinjer för överklagan Handläggare inom äldre- och handikappomsorgens biståndsenhet ska vara behjälplig att överklaga beslutet om den enskilde så önskar. Detta innebär att handläggaren hjälper den enskilde med skrivelsen där det ska anges vilket beslut överklagan gäller och den ändring i beslutet som den enskilde begär. Skrivelse ska dateras och den enskilde ska skriva under överklagan. Rättelse och omprövning av beslut LSS Enligt 26 FL får en myndighet som meddelat ett beslut rätta ett uppenbart skrivfel, räknefel eller liknande fel i beslutet. Detta gäller både fel som myndigheten har gjort eller som orsakats 55(91)

71 av annan person. Detta gäller enbart s.k. förbiseendefel som ex felaktiga summeringar, stavfel på namn etc. Finner en myndighet att ett beslut, som den har meddelat som första instans, är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Skyldigheten gäller även om beslutet överklagas, såvida inte klagande begär att beslutet tills vidare inte ska gälla (inhibition) 27 FL. Skyldigheten gäller inte, om myndigheten har överlämnat handlingarna i ärendet till en högre instans eller om det i annat fall finns särskilda skäl mot att myndigheten ändrar beslutet.(27 FL). Av 27 LSS framgår att insatserna är utkrävbara. Den enskilde har möjlighet att överklaga ett beslut om insats genom förvaltningsbesvär. När ett beslut överklagats kan domstolen pröva både lagligheten och lämpligheten i beslutet. Det betyder att domstolen kan göra en fullständig prövning av hela beslutet och även fatta ett nytt beslut. Vanligtvis finns inte anledning för domstol att gå in på utformningen av insatsen. Domstolsprövning kan dock vissa fall avse utformningen. Det kan gälla om en person är missnöjd med en viss insats, eller önskar tillgång till än mer kvalificerad insats. Ett överklagande ska vara skriftligt och där ska anges vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som den enskilde begär. Endast den person som beslutet berör (eller legal företrädare) kan överklaga. Beslutet överklagas hos allmän förvaltningsdomstol Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt och regeringsrätt. Socialnämndens riktlinjer för rättelse och omprövning av beslut När överklagan har inkommit till socialnämnden ska handläggaren omgående pröva om överklagan har inkommit i rätt tid. Skulle överklagan innehålla nya uppgifter av sådant slag att en omprövning med stöd av 27 förvaltningslagen ska göras av handläggaren måste följande finnas: beslutet är uppenbart oriktigt ändringen kan ske snabbt och enkelt ändring är inte till nackdel för den enskilde Om omprövningen inte medför sådana ändringar i beslutet som myndigheten har rätt att andra, ska överklagan skickas skyndsamt (normalt inom en vecka) till förvaltningsrätten. Beställning Verkställighet av insats LSS När den enskilde har beviljats LSS-insatser ska insatserna verkställas omgående. Att lämna uppgifter till den som ska genomföra en insats De uppgifter som behövs för att insatsen ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt och säkert sätt ska lämnas till den som svarar för det praktiska genomförandet. Uppgifterna bör dokumenteras i den journal som förts under handläggningen Rimlig tid för verkställighet Om den enskilde tackar nej till erbjuden personal eller specifik placering: Om insats inte blir verkställd inom rimlig tid på grund av att den funktionsnedsatte tackar nej till erbjuden personal eller tackar nej till specifik insats fler än två gånger måste ställningstagande göras om den funktionsnedsatte fortfarande har behov av biståndet. Beslutet kan komma att omprövas av socialnämnden (arbetsutskottet) enligt förvaltningslagen (91)

72 Insatser som inte kan verkställas inom rimlig tid Om ett bifallsbeslut inte kan verkställas ska bifall ändå ges. Beslut som inte kan verkställas sammanställs och rapporteras kontinuerligt till socialnämnden. Om en verksamhet inte lyckas genomföra ett beslut om insatser för den enskilde på ett ändamålsenligt sätt ska skriftlig återrapportering ske till ansvarig handläggare tidigare an vad som angivits i genomförandeplanen. Socialnämndens riktlinjer för beställning av verkställighet Beställning av verkställighet Handläggaren ska beställa utförandet av beviljade LSS-insatser (i samråd med den enskilde) i första hand av kommunens egna utförarverksamheter. Biståndsenheten kan beställa utförandet av LSS-insatser även från enskilda verksamheter eller från andra kommuner då kommunens egna verksamheter inte är tillräckliga eller om behovet av insatser inte kan tillgodoses genom kommunens verksamheter. Praktisk verkställighet Utföraren ska dagligen bevaka inkomna beställningar i verksamhetssystemet. Inkomna beställningar verkställas omgående. När utförarverksamheten har fått en beställning ska ansvarig för uppgiften omgående (samma dag) kontakta den enskilde och i samråd med honom/henne (eller dennes företrädare) planering faktisk utförande. Vad ska beställningen innehålla? Beställningen ska innehålla sådana uppgifter om den enskilde och dennes kontaktperson som är nödvändiga för insatsens utförande på rätt och säkert sätt. Beställningen ska innehålla tydliga uppgifter om vem beställningen gäller, vad beställningen avser, startdatum för uppdraget, i förekommande fall vad som ska göras, omfattning och frekvens, i förekommande fall till och med datum. Vidare ska beställningen innehålla uppgifter om vem som är beställare, kontaktperson, beställningsdatum och telefonnummer. Beställning ska i första hand ske genom förvaltningens databaserat verksamhetssystem för beställning av verkställighet. Samverkan Handläggarna inom såväl biståndsenheten som andra enheter och förvaltningar har en ömsesidig skyldighet att samverka och säkerställa att en enskild individ inte hamnar mellan två ansvarsnivåer och blir utan insats. En väl fungerande samverkan ska etableras med anhöriga och utförare kring insatserna för att stärka brukarens trygghet och säkerhet. Den enskilde ska tillförsäkras kontinuitet i insatsen avseende såväl personal som gruppsammansättning. Helhetssynen ska utgå från den funktionsnedsattes situation och innebär inte ett ansvar för hela hushållets totala livssituation och behov på andra områden. När insatserna berör barn ska barnets bästa beaktas (barnperspektivet). I utförandet av vissa LSS-insatser har den enskilde stor frihet att välja vem som ska utföra insatserna. Personlig assistans - valfrihet att själv välja arbetsgivare Den enskilde med funktionsnedsättning har stor frihet: att själv vara arbetsgivare åt sina assistenter eller 57(91)

73 att anlita annan assistansanordnare än kommunen eller att välja kommunen som assistansanordnare Kommunen har enligt LSS ett basansvar som innebär bl.a. att: tillhandahålla biträde av personlig assistent eller ge ekonomiskt bidrag för att den enskilde ska kunna ordna insatsen på annat sätt än genom kommunen om den enskildes behov är högst 20 timmar per vecka. Lagen ger den enskilde möjligheten att själv vara arbetsgivare eller att anlita annan assistansanordnare än kommunen tillhandahålla assistans även när den enskilde har erhållit assistansersättning enligt beslut av Försäkringskassan på den enskildes begäran bistå personer som själva är arbetsgivare åt sina assistenter med råd och stöd i arbetsgivarrollen på den enskildes begäran gå in och hjälpa till om eget anställda assistenter (eller anställda av andra assistansanordnare) tillfälligtvis inte kan utföra arbetet på grund av exempelvis sjukdom. ansvara för tillfällig utökning av assistansen utöver vad som beräknats som statlig assistansersättning, exempelvis för att kunna göra en semesterresa Ledsagarservice Utförandet av ledsagarservice beställs av kommunens egen regiverksamhet. Egen regiverksamheten ska ta hänsyn till den enskildes behov och önskemål i planeringen vem som ska utföra insatsen. Kontaktperson Kommunens LSS-verksamhet ansvarar för rekrytering av kontaktpersoner i samråd med den enskilde. Kontaktpersoner har inte anställning hos kommunen utan kontaktperson ersätts med arvode. Den enskilde har stor möjlighet att påverka vem som ska rekryteras. Nära anhöriga som föräldrar, syskon, mor- och farföräldrar, mostrar, fastrar, morbro och farbror ska inte rekryteras till uppgiften som kontaktperson. Detta med hänsyn till att nära anhöriga ska normalt ingå i den enskildes sociala nätverk. I vissa fall kan undantag göras t.ex. personer med autism som kan ha vårt att knyta kontakt med andra människor. Avlösarservice i hemmet Kommunens LSS-verksamhet ansvarar för avlösarservice i hemmet. Ansvarig för kommunens avlösarserviceledsagarservice ska ta hänsyn till den enskildes behov och önskemål i planeringen vem som ska utföra insatsen. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Korttidsvistelse avser alltid andra än egen regiverksamheter. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov Biståndshandläggaren fattar beslut om korttidstillsyn enligt LSS och beställer insatser från berörd skola inom Bildningsförvaltningen i Upplands-Bro kommun. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet 58(91)

74 Socialnämnden i samverkan med Nordvästra kommunen har ramavtal med ett antal familjehem. Vid köp av plats i familjehem ska biståndshandläggaren skriva ett avropsavtal. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna Kommunen kan inte garantera plats i ett specifikt boende utan kommer att erbjuda bostad med särskild service i Upplands-Bro kommun där det finns en ledig och lämplig plats. Daglig verksamhet Socialnämnden har olika dagliga verksamheter i kommunen. I första hand erbjuder kommunen daglig verksamhet i egna verksamheter. Uppföljning LSS Enligt socialstyrelsens föreskrifter för handläggning och dokumentation av ärenden enligt SoL och LSS som rör enskilda ska ledningssystemet säkerställa att det finns rutiner för uppföljning och utvärdering av en beslutad insats. Socialnämndens riktlinjer för uppföljning Biståndsenheten för äldre- och handikappomsorgen ska genomföra kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av beslutade insatser enligt LSS. I rutiner ska det framgå hur uppföljningen och utvärderingen ska gå till för att säkerställa att den enskilde får de beslutade insatserna. Beslutet ska omprövas om en förändring föranleder det eller innan tidigare beslut tidsmässigt har gått ut. Uppföljning av beslut ska ske efter individuellt behov, dock minst en gång per år. Uppföljningen dokumenteras i journalanteckningar eller i särskilt uppföljningsdokument. Kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar i samverkan med utförare ska ske minst en gång per månad avseende; personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice i hemmet korttidsvistelse utanför det egna hemmet korttidstillsyn för skolungdom över 12 år boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna daglig verksamhet Kontinuerlig uppföljning av beslutade insatser gentemot den enskilde ska ske vid behov och i samband med omprövning av insatser. Uppföljning av individuell plan enligt LSS med den enskilde ska ske minst en gång per år. Omprövning LSS I det fall det finns skäl för en tidsbegränsning bör följande regler iakttas: Om en tidsbegränsad insats ska fortgå ska ett nytt beslut fattas innan den tidigare perioden löpt ut. 59(91)

75 Beslut om insats enligt LSS kan endast ske efter begäran från den enskilde. Vid ett tidsbegränsat beslut krävs därför en ny begäran innan ett beslut kan fattas. JO erinrar om att ett tidsbegränsat beslut delvis går den enskilde emot om begäran avser en insats som ska gälla tillsvidare. I sådant fall gäller förvaltningslagens bestämmelser beträffande upplysningar till den enskilde om hur man överklagar. Dessutom ska det av beslutet framgå att det helt eller delvis har gått sökanden emot. Beslutet skall omprövas så snart den enskildes hjälpbehov förändras i en omfattning som motiverar en ny behovsbedömning. Detta förutsätter att regelbunden uppföljning sker av handläggaren. Socialnämndens riktlinjer för omprövning Biståndsenheten för äldre- och handikappomsorgen ska genomföra omprövningar av LSS beslut när den enskildes hjälpbehov förändras som motiverar en ny behovsbedömning. Biståndsenheten ska också genomföra regelbundna omprövningar av beslutade insatser enligt LSS enligt följande: Minst en gång per år avseende personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice i hemmet, korttidstillsyn för skolungdom över 12 år, bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna och daglig verksamhet, korttidsvistelse utanför det egna hemmet (avser kontinuerlig korttidsvistelse på ett och samma ställe.) Minst en gång per halv år avseende boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar Minst en gång per år avseende individuell plan. Ansökan om förhandsbesked enligt 16 LSS Om en person som omfattas av LSS vill bosätta sig i en kommun, ska kommunen på ansökan meddela förhandsbesked om rätten till insatser enligt LSS från kommunen enligt 9 LSS. Vid prövning av en ansökan om förhandsbesked ska bestämmelserna i denna lag gälla. Kommunen ska utan dröjsmål planera och förbereda insatser som förhandsbeskedet ger den enskilde rätt till om han bosätter sig i kommunen. Förhandsbeskedet gäller under sex månader räknat från den dag då insatserna blir tillgängliga för den enskilde. Om behov av insatser enligt denna lag uppkommer under en tillfällig vistelse i en kommun ska kommunen ge det stöd och den hjälp som omedelbart behövs. Av prop. 1992/93:159 framgår att Avsikten att flytta till kommunen måste dock vara klar och bestämd. Den enskilde kan exempelvis inte begära förhandsbesked av flera kommuner för samma tid. Ett förhandsbesked innebär att den funktionshindrade får veta vilka insatser han eller hon kan erhålla, vilket ökar trygghet inför inflyttningen till den nya hemkommunen. Skyldigheten att tillhandahålla insatser inträder dock först sedan sökanden flyttat till kommunen. 60(91)

76 Inflyttningskommunen ska utan dröjsmål planera och förbereda för att ta emot den funktionshindrade personen med de insatser förhandsbeskedet ger rätt till när han eller hon flyttat till kommunen. Det måste dock accepteras att det kan ta viss tid för inflyttningskommunen att ordna exempelvis en gruppbostad. Ett förhandsbesked som går den enskilde helt eller delvis emot kan med stöd av bestämmelserna i 27 LSS överklagas. Socialnämndens riktlinjer för förhandsbesked Den enskilde som bor i annan kommun, vill flytta till Upplands-Bro kommun och ansöker om förhandsbesked om rätten till insatser enligt LSS ska handläggaren inom handikappomsorgen utan dröjsmål inleda utredning. 61(91)

77 DEL 6 AVGIFTER OCH ERSÄTTNINGAR Socialnämnden tar ut avgifter om äldre- och handikappomsorgens insatser enligt kommunfullmäktiges fastställda riktlinjer för maxtaxa. Avgifterna justeras årligen. Nämnden följer Sveriges kommuners och landstings rekommendationer om föräldrars ersättning till kommunen för placerade barn. Avgifter Stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär medför inte kostnadsansvar för den enskilde vårdtagaren. Avgifter får inte tas ut för omvårdnad enligt LSS. Stödet och servicen för LSS-insatser därmed är kostnadsfria. För andra stöd- och hjälpinsatser får kommunen ta ut skälig ersättning. För stöd- och hjälpinsatser som inte är behandlingskaraktär som hemtjänst, dagverksamhet, bostad i särskilt boende som avses i 5 kap. 5 och 7 SoL och som inte omfattas av 12 kap. jordabaken eller för annan liknande social tjänst får kommunen ta ut skälliga avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnadspris. (8 kap. 2 SoL). Kommunen är oförhindrad att bestämma om skälig avgift för sociala tjänster. Det finns inga hinder för att kommunen tar ut avgift även om tjänsten lämnas som bistånd enligt 4 kap. 1 SoL. Beslut om avgiftstaxa fattas av kommunfullmäktige. Socialnämndens riktlinjer för avgifter och taxor Avgifter för äldre- och handikappomsorgens insatser enligt SoL Upplands-Bro kommun tar ut avgift för service- och omvårdnadsinsatser inom äldre- och handikappomsorgen enligt Kommunfullmäktiges fastställda riktlinjer för avgifter. Avgifterna justeras årligen utifrån prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgiften ingår i maxtaxan. Den enskilde ska alltid garanteras att ha kvar ett individuellt förbehållsbelopp innan avgift fastställs. Socialnämnden tar ut avgifter för följande insatser som är beslutade av SoL: - Hemtjänst av omvårdnadskaraktär och servicekaraktär - Ledsagning till sjukvård - Trygghetslarm - Dagvård - Avlösning i hemmet - Särskilt boende med heldygnsomsorg - Omvårdnad på korttidsboende - Matdistribution - Kostnad för mat som serveras i verksamheterna Andra kostnader för den enskilde i samband med LSS insatser Stödet och servicen för LSS-insatser är kostnadsfria. Den enskilde ska däremot betala: För sin egen mat, hyra och el när han/hon bor på gruppbostad/servicebostad För sin egen mat när han/hon är på korttidshem eller liknande. För sin egen mat när han/hon är på daglig verksamhet För sina egna resor till och från exempelvis korttidshem, eller andra aktiviteter med 62(91)

78 stöd enligt LSS (Resor ingår inte i insatserna). För sina egna omkostnader när han/hon är ute på aktiviteter tillsammans med personlig assistent, kontaktperson, ledsagare eller avlösare etc. Habiliteringsersättning på daglig verksamhet Den enskilde som deltar i daglig verksamhet får habiliteringsersättning: - för en hel arbetsdag (7 timmar) som motsvarar 0,1 procent av basbeloppet. Hantering av avgifter I samband med att den enskilde beviljas äldre- och handikappomsorgens insatser ska handläggaren ge tydlig information både muntligt och skriftligt om: - kommunens avgifter - avgiftsunderlag - hantering av avgifter - den enskildes skyldighet att meddela kommunen om sådana förändrade förhållanden som kan påverka avgiftens storlek - rätten att överklaga avgiftsbeslut Föräldrars ersättning till kommunen för placerade barn Om ett barn genom socialnämndens försorg får vård i ett annat hem än det egna, är föräldrarnas skyldighet att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader enligt grunder som regeringen föreskriver. Socialnämnden får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet.(8 kap.1 SoL). Beloppet bestäms efter samma grunder som om det gällde att bestämma återbetalningsskyldighet för var och en av dem enligt lagen om underhållsstöd. Det belopp som var oh en av föräldrarna ska bidra med får dock inte överstiga vad som för varje tid motsvarar underhållsstödsbeloppet enligt 8 lagen om underhållsstöd. Om någon som är under 18 år får omvårdnad i ett annat hem än det egna med stöd av LSS, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för omvårdnad. Kommunen får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet. (20 LSS) Socialnämndens riktlinjer för föräldrars ersättningsskyldighet Vid handläggning av föräldrars ersättning till kommunen av placerade barn ska äldre- och handikappomsorgen följa Sveriges kommuner och landstings rekommendationer i cirkulär 2006:54. 63(91)

79 DEL 7 GEMENSAMT FÖR BISTÅNDSENHETEN OCH UTFÖRARENHETERNA Färdtjänst och riksfärdtjänst Om den enskilde på grund av funktionsnedsättning inte kan åka med buss och andra kollektiva färdmedel kan han/hon ansöka om färdtjänst inom länet enligt lag om färdtjänst och riksfärdtjänst för resor utanför länet enligt lag om riksfärdtjänst. För ansökan krävas utförligt medicinskt läkarintyg. Socialnämndens riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst För ansökan om färdtjänstresor inom länet krävs läkarintyg. Biståndshandläggar inom äldreoch handikappomsorgen utreder behovet av färdtjänst. Beslutet om färdtjänst fattas av färdtjänstnämnden. Biståndshandläggare ska vara behjälpliga vid överklagan av avslagsbeslut. Ansökan om riksfärdtjänst utreds och beslutas av biståndshandläggare inom äldre- och handikappomsorgen. En förutsättning är att personen är beviljad färdtjänst. Upphandling och avtal Socialnämndens riktlinjer för upphandling och avtal Vid köp av verkställighet från privata vårdgivare och från andra kommuner ska biståndsenheten följa nämndens delegationsordning och lagen om offentlig upphandling i området. Vid köp av verkställighet från privata vårdgivare och från andra kommuner ska alltid ett avtal upprättas. Vid upphandling från ramavtal ska ett avropsavtal upprättas. Kommunal hälso- och sjukvård (HSL) Kommunen har ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering, habilitering och hjälpmedel till och med sjuksköterskenivå inom särskilda boendeformer och dagverksamhet enligt SoL. Egenvård Egenvård regleras i socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2009:6 (M och S) om bedömning av egenvård och förtydligas i Socialstyrelsens meddelandeblad Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård från juni 2009 och i Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 09:71 om egenvård. 64(91)

80 Med egenvård menas en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälsooch sjukvården bedömt att en person själv kan utföra alternativt behöva viss praktisk hjälp att utföra. Den bedömning som ska göras av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård kan endast göras av en legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården. När bedömning görs i samband med vårdplanering vid in- och utskrivning i slutenvård är det den behandlande läkaren som ska bedöma om åtgärden kan utföras som egenvård. Planering Om patienten har behov av stöd och hjälp i samband med egenvården (och om det inte är uppenbart obehövligt) ansvarar den som gjort bedömningen för att en planering görs i samråd med den enskilde, närstående, socialtjänsten, andra vårdgivare, vårdenheter eller andra aktörer t.ex. skolan som kan komma att beröras av egenvården. Av dokumentationen av planeringen som ska dokumenteras framgå: 1. Vilken åtgärd som har bedömt som egenvård 2. Om patienten själv eller med hjälp av någon annan ska utföra egenvården 3. Hur information och instruktioner till dem som ska utföra den egenvården ska ges 4. Vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas om patienten har drabbats av eller har utsatts för risk att drabbas av skada eller sjukdom i samband med egenvård 5. Vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas om patientens situation förändras 6. Hur och när bedömningen av egenvården ska följas upp 7. När en omprövning av bedömningen av egenvården ska göras. Patienten ska få en kopia av dokumentationen av planeringen. Om patienten har beviljats eller kommer att beviljas hjälp med egenvården av socialtjänsten, ska en kopia av dokumentationen av planringen finnas i den enskildes personakt, med hänsyn till reglerna om sekretess och tystnadsplikt. Landstinget och kommunen ska tillsammans ta fram övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård. Varje vårdgivare ska ge direktiv och säkerställa att verksamhetens ledningssystem innehåller rutiner för bedömning, samråd och planering i samband med egenvård. Vårdgivaren får överlämna till verksamhetschef eller medicinskt ansvarig sjuksköterska att fastställa dessa rutiner. På verksamhetsnivå är det viktigt att ta fram bra rutiner och processer som underlättar för t.ex. samråd och planering. Rutinerna ska ingå i det ledningssystem som ska finnas enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:11) om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Socialstyrelsens meddelandeblad Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård från juni Bedömning: Om en patient behöver praktisk hjälp av annan huvudman för att utföra egenvården ska den legitimerade yrkesutövaren, enligt 4 kap. 6, samråda med den aktuella huvudmannen. Vilka åtgärder som kan bedömas som egenvård kan inte anges generellt. I vissa fall är t.ex. påtagning av en s.k. stödstrumpa eller såromläggning att bedöma som egenvård men i andra fall kan det vara nödvändigt att åtgärderna utförs av hälso- och sjukvårdspersonal. Omständigheterna kan vara sådana att en åtgärd som normalt sett bör utföras av hälso- och sjukvårdspersonal i det enskilda fallet kan bedömas som egenvård. 65(91)

81 Har den enskilde patienten en nedsatt kognitiv förmåga (t.ex. p.g.a. demenssjukdom, vissa psykiska funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning) som innebär att denne inte har förmåga att ansvara sin medicinering, så ska hälso- och sjukvårdspersonalen sköta hantering av den enskildes läkemedel. Behöver den enskilde/närstående/personal viss instruktion och/eller handledning för att utföra uppgiften så hindrar det inte att insatsen kan bedömas som egenvård. Om personal behöver särskild utbildning för att kunna utföra uppgiften bör den inte bedömas som en åtgärd som kan utföras som egenvård. Sveriges Kommuner och Landsting, Cirkulär 09:71 från den 18 november Socialnämndens riktlinjer för egenvård Personer som bor i ordinärt boende och har behov av hemhjälp enligt SoL eller personlig assistans enligt LSS med egenvård, kan ansöka om hemtjänst i form av egenvårdsinsatser alternativt personlig assistans där egenvårdsinsatser ska ingå. För att biståndshandläggaren ska kunna fatta beslut om egenvård krävs att den enskilde ansökt om detta. En kopia av den i samråd upprättade planen samt ett intyg om egenvård ska tillställas handläggaren. Hjälp med egenvårdsinsatser ingår i insatsen bostad med särskild service och daglig verksamheter enligt LSS. För att personalen inom bostad med särskild service, daglig verksamhet och personlig assistans enligt LSS ska kunna utföra egenvård ska ansvariga inom hälso- och sjukvården göra bedömningen om insatsen är egenvård. Sekretess Anställda i socialtjänsten är skyldiga att följa bestämmelser om offentlighet och sekretess. Som huvudregel gäller offentlighetsprincipen vilken bl.a. innebär att alla allmänna handlingar är offentliga d v s tillgängliga för var och en om de inte är sekretessbelagda enligt lag eller förordning. Med allmän handling menas alla handlingar som inkommit till myndigheten och de handlingar som upprättats av myndigheten (d v s som har fått sin slutliga form genom justering, expediering eller slutbehandling) samt diarier och journaler. Inom socialtjänsten råder sekretess om enskildas personliga förhållanden. Enligt 7 kap 4 sekretesslagen gäller sekretess inom socialtjänsten om enskildas personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Detta innebär att man måste vara säker på att den enskilde eller någon honom närstående inte kan uppleva obehag om uppgiften lämnas ut. För hälso- och sjukvården finns motsvarande bestämmelse. Sekretessen gäller såväl gentemot enskild som mellan myndigheter. Socialtjänsten räknas som en verksamhetsgren inom vilken äldreomsorg inkluderar den kommunala hälso- och sjukvården. Inom verksamhetsgrenen kan tjänstemän samråda med kollegor då det behövs för att fullgöra de uppgifter som åligger tjänsten. För att erforderligt samarbete mellan myndigheterna skall komma till stånd finns åtskilliga 66(91)

82 undantag från sekretessen. Av 14 kap 1 sekretesslagen framgår att sekretessen inte hindrar att uppgift lämnas till annan myndighet om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning t.ex. anmälningsskyldigheten i enlighet med SoL 14 kap 2 Synpunkts och klagomålshantering Socialnämndens riktlinjer för hantering av synpunkter och klagomål inom äldre- och handikappomsorgen Samtliga enheter inom äldre- och handikappomsorgen ska ha enhetliga rutiner för hantering av synpunkter och klagomål inom verksamheter. Alla anställda inom samtliga enheter i verksamheten ska ta emot (både muntligt och skriftligt) synpunkter och klagomål som kommer till personalens kännedom om verksamheten. Så långt det är möjligt ska personalen åtgärda bristerna omgående. Samtliga synpunkter och klagomål vidarebefordras till närmaste chef för vidare hantering och dokumentation. Synpunkter och klagomål som avser andra enheter eller förvaltningar ska vidarebefordras till rätt enhet av ansvarig chef. Ansvarig (närmaste) chef gör en bedömning om vilka åtgärder behöver vidtas. Ansvarig (närmaste) chef ansvarar att fel och brister blir omgående åtgärdade så långt det är möjligt. Brukare informeras om vidtagna åtgärder. Om synpunkterna/klagomålen har inkommit från någon annan än brukaren ska ansvarig chefen beakta om och vilken information om vidtagna åtgärderna kan återkopplas till den som har lämnat synpunkten/klagomålet med hänsyn tagen till sekretess och tystnadsplikt. Beroende på klagomålets/synpunktens art ska ansvarig chef anmäla vidtagna åtgärderna vidare till förvaltningsledningen. Ansvarig chef ska ta upp synpunkterna och klagomålen samt vidtagna åtgärder med berörd personal/ personalgrupp/personalgrupper. Ansvarig chef ska se till att arbetsrutiner/arbetsätt ändras vid behov för att undvika att liknande brister och fel ska uppstå igen. Ansvarig chef ska använda inkomna synpunkter och klagomål i syfte att förbättra verksamheten. Ansvarig chef ska en gång per år sammanställa inkomna synpunkter/klagomål samt vidtagna åtgärder och vidarebefordra resultatet till förvaltningen för vidare rapportering till nämnden. 67(91)

83 Anmälan om handläggning av allvarliga missförhållanden enligt SoL och LSS Socialtjänstlagen 14 kap. 2 SoL - Anmälan om missförhållanden Var och en som är verksam inom omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder ska vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild ska genast anmäla detta till socialnämnden. Om inte missförhållandet avhjälps utan dröjsmål, ska nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten. Anmälningsskyldigheten gäller också den som handlägger ärenden enligt denna lag. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 24 a LSS - Anmälan om allvarliga missförhållanden Var och en som fullgör uppgifter enligt denna lag ska vaka över att de personer som får insatser enligt LSS får gott stöd och god service och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande som rör en enskild som får insats enligt LSS ska genast anmäla detta till den eller de nämnder som avser 22. Om inte missförhållandet avhjälps utan dröjsmål, ska nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten. Anmälningsskyldigheten gäller också den som handlägger ärenden enligt denna lag eller lagen (1993:389) assistansersättning. Anmälan ska göras till den som är ansvarig för verksamheten. Den ansvarige är skyldig att utan dröjsmål avhjälpa missförhållandet eller anmäla detta till tillsynsmyndigheten. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2008:10 (S) och SOSFS 2009:24 (S) Tillämpningen av 14 kap 2 SoL i verksamheter som avser omsorger om äldre personer eller personer med funktionshinder: Vaka över att enskilda får god omvårdnad Anmäla allvarliga missförhållanden SOSFS 2008:11 (S) och SOSFS 2009:25(S) Tillämpningen av 24 a LSS (i socialstyrelsens föreskrifter 2 kap. 4 kap. och 5 kap. 1, 8 och 9 ) skyldigheten att anmäla allvarliga missförhållanden inom verksamheten med särskilda insatserna enligt 9 LSS. Enligt socialstyrelsens föreskrifter 3 kap. 5 kap. 2-7 ska i kommunal verksamhet gälla de särskilda insatserna i LSS. I kommunala verksamheter bör tillämpningen gälla även i verksamheterna med de särskilda insatserna i LSS. Skyldigheten är att vaka över att enskilda får gott stöd, god service och lever under trygga förhållanden i verksamheterna samt att informera, vidta omedelbara åtgärder, utreda och dokumentera. LSS insatser Rådgivning (Landstingets ansvar) 2. Personlig assistans (Gäller ej LASS) 3. Ledsagarservice 4. Kontaktperson 5. Avlösarservice i hemmet 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet 8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad 10. Daglig verksamhet 68(91)

84 Socialnämndens riktlinjer för anmälan och handläggning av allvariga missförhållanden Uppgift Ansvarig Göra anmäla Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande ska genast anmäla detta till administrativ chef. Anmälan ska göras omgående till socialnämndes arbetsutskott via administrativ chef. Anmälan om missförhållanden kan också göras direkt till socialstyrelsen. Alla, d.v.s. Anställda Uppdragstagare Praktikanter Deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Frivilligarbetare (Gäller ej LSS) Ta emot anmälningar Tar emot anmälningar av missförhållanden (både muntligt och skriftligt). Muntliga anmälningar ska omgående nedtecknas av administrativ chef i blanketten Anmälan om missförhållanden. Administrativ chef Anmälan dokumenteras av administrativ chef i blanketten Löpande dokumentation i ärendet. Efter avslutad utredning och beslut i ärendet sparas dokumentationen i personakten. Vidta adekvata åtgärder och dokumentera Samma dag som missförhållandena anmälts, ska adekvata åtgärder vidtas för att förhindra att missförhållanden som utgör ett hot mot enskildas liv, hälsa eller säkerhet fortsätter. Enhetschef i samråd med avdelningschef och administrativ chef. Vidtagna åtgärder dokumenteras av administrativ chef i blanketten Utredning om missförhållanden och i Löpande dokumentation i ärendet. Dokumentation sparas i personakten efter avslutad utredning och beslut. Anmäla till socialförvaltningen och socialnämndens arbetsutskott Anmälan om allvarliga missförhållanden lämnas omgående till socialförvaltningen för diarieföring och till socialnämndens arbetsutskott för kännedom. Administrativ chef Diarieföring och anmälan till arbetsutskott dokumenteras av avdelningschefen i den löpande dokumentationen i ärendet och sparas i personakten efter avslutad utredning och beslut. Utreda och besluta åtgärder Administrativ chef utreder anmälan om missförhållanden och påbörjar utredning samma dag som anmälan mottagits. Administrativ chef beslutar i samråd med enhetschefen och avdelningschefen om åtgärder utifrån genomförd utredning. Administrativ chef i samråd med enhetschef och avdelningschef. Utredning och beslut om åtgärder dokumenteras i blanketten Utredning om missförhållanden och i den löpande dokumentationen i ärendet och sparas i akten efter avslutad utredning och beslut. Socialnämndens arbetsutskott ska löpande informeras av avdelningschefen om utredningen och åtgärderna. 69(91)

85 Ta ställning till den enskildes stöd och informera Tar ställning till i vilken omfattning och hur den enskilde som har utsatts för ett allvarligt missförhållande ska ges stöd och information om anmälan, utredning och beslut Administrativ chef i samråd med enhetschef och avdelningschef. Ställningstagandet om stöd och information till den enskilde dokumenteras av avdelningschefen i blanketten Utredning om missförhållanden i avsnittet vidtagna åtgärder, samt i den löpande dokumentationen i ärendet och sparas i akten. Ta ställning till verksammas stöd och informera Tar ställning till i vilken omfattning och hur de verksamma som berörs av en anmälan ges stöd, information om anmälan, utredning och beslutet. Enhetschef vidtar åtgärder utifrån beslut. Administrativ chef i samråd med enhetschef och avdelningschef. Ställningstagandet om stöd och information till verksamma om anmälan, utredning och beslut dokumenteras av avdelningschefen i blanketten Utredning om missförhållanden i avsnittet vidtagna åtgärder samt i den löpande dokumentationen i ärendet och sparas i personakten. Erbjud stöd Enhetschef eller i förekommande fall avdelningschef eller administrativ chef erbjuder stöd både individuellt och i grupp för anmälaren, för den som blivit anmäld och för övriga medarbetare i arbetslaget. Enhetschef i samråd med avdelningschef och administrativ chef. Erbjudet stöd både individuellt och i grupp för anmälaren, för den som blivit anmäld och för övriga medarbetare i arbetslaget dokumenteras av adm. chef i blanketten Utredning om missförhållanden i avsnittet vidtagna åtgärder, samt den löpande dokumentationen i ärendet och sparas i akten. Informera om rutiner Enhetschef eller i förekommande fall avdelningschef eller administrativ chef informerar medarbetarna om eventuella ändringar i rutiner. Enhetschef i samråd med avdelningschef och administrativ chef Eventuella ändringar i rutiner dokumenteras av avd. chef i blanketten Utredning om missförhållanden i avsnittet vidtagna åtgärder, samt den löpande dokumentationen i ärendet och sparas i akten. Informera socialnämnden löpande Informerar löpande socialnämndens arbetsutskott om utredning, beslut och åtgärder. Administrativ chef Den löpande informationen ska dokumenteras av avdelningschefen i den löpande dokumentationen i ärendet och sparas i akten. Anmälan till socialstyrelsen Om allvarligt missförhållande inte har avhjälpts utan dröjsmål. Socialnämndens arbetsutskott För att ett allvarligt missförhållande ska anses vara avhjälpt ska utredningen ha avslutats och åtgärder vidtagits för att förhindra att missförhållanden uppkommer igen. 70(91)

86 Årlig rapportering till socialnämnden Socialförvaltningen ska årligen sammanställa en rapport om allvarliga missförhållanden i verksamheten som redovisas i verksamhetsberättelsen. Rapporten ska innehåll uppgifter om: - antal inkomna anmälningar per typ av anmälan - antal missförhållanden som har avhjälpts utan dröjsmål - antal missförhållanden som inte har avhjälpts utan dröjsmål och antal anmälningar om detta som har skickats till länsstyrelsen - antal anmälan/åtgärder som har föranlett till ev. ändringar i rutiner - typ av rutin som har förändrats Administrativ chef Socialnämndens anmälan till länsstyrelsen Nämnden ska anmäla ett allvarligt missförhållande till länsstyrelsen, om det inte har avhjälpts utan dröjsmål. För att ett allvarligt missförhållande ska anses vara avhjälpt ska utredningen ha avslutats och åtgärder vidtagits för att förhindra att missförhållanden uppkommer igen. 3 Omedelbara åtgärder När ett allvarligt missförhållande har anmälts till nämnden ska den omedelbart vidta de åtgärder som krävs för att: 1. Undanröja direkta hot mot den enskildes liv, personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa, eller 2. Förhindra att konsekvenserna för den enskildes liv, personliga säkerhet eller fysiska psykiska hälsa förvärras. 71(91)

87 God man och förvaltare Den som är myndig, dvs. den som har fyllt 18 år och inte har förvaltare, råder själv över sin egendom och får själv åta sig juridiska förbindelser. (Personen har vad som brukar kallas rättslig handlingsförmåga dvs. förmåga att med rättsligt bindande verkan själv träffa avtal, sätta sig i skuld eller dylikt). Den enskilde kan dock hamna i en sådan situation t ex på grund av sjukdom eller psykisk störning att han eller hon behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. I föräldrabalken (FB) finns det regler om godmanskap och förvaltarskap som sörjer för dessa situationer. Ett viktigt fall av godmanskap regleras i FB 11 kap. 4. Det innefattar inte endast förmögenhetsförvaltning utan inbegriper också personlig omsorg om den enskilde. Tanken är att man skall använda sig av ett sådant godmanskap i första hand för en hjälpbehövande i stället för att tillämpa de mer ingripande reglerna om förvaltarskap. I 11 kap. 4 FB stadgas: Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för honom eller henne. Ett sådant beslut får inte meddelas utan samtycke av den för vilken godmanskap skall anordnas, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas. När rätten meddelar ett beslut enligt första stycket, skall rätten samtidigt förordna en god man att utföra uppdraget. Om en god man i något annat fall skall förordnas på grund av ett beslut enligt första stycket, skall förordnandet meddelas av överförmyndaren. En god man skall alltså förordnas endast när det behövs. Om personens angelägenheter redan sköts på ett tillfredsställande sätt behöver inte en god man utses. Det kan t ex vara fallet om personen i fråga givit någon släkting fullmakt att sköta ekonomin och detta fungerar tillfredsställande. Den enskilde kan själv begära att få en god man och själv ge förslag på vem han eller hon vill ha som god man. Ansökan kan sändas antingen till överförmyndaren i den kommun där den sökande är skriven eller till tingsrätten. Till ansökan fogas ett personbevis (från skattemyndigheten) samt ett intyg från kurator, biståndsbedömare inom socialtjänsten, enhetschef eller läkare som styrker behovet av god man. Många som är i behov av god man kan av naturliga skäl inte själv ansöka om detta. Det kan t.ex. vara fråga om senildementa eller svårt funktionshindrade personer. Ansökan om god man får enligt bestämmelserna i FB 11 kap. 15 göras, förutom av den enskilde själv, dennes make, sambo, närmaste släktingar eller av dennes förvaltare samt av överförmyndaren. När en anhörig gör en sådan ansökan måste denna kompletteras med ett läkarintyg för den som ansökan avser, där det framgår om huvudmannen kan tillfrågas om samtycke eller ej. Om läkaren anser att personen i fråga till viss del kan förstå vad saken gäller måste ett skriftligt samtycke inhämtas. När det inte finns någon ansökan från den aktuella personen eller någon anhörig till honom eller henne kan i stället företrädare för en vårdinrättning eller socialtjänsten anmäla behovet till överförmyndaren. (Se Socialtjänstförordningen 42.) I Upplands-Bro skickas anmälan till överförmyndaren. En sådan ansökan förutsätter fortfarande huvudmannens samtycke eller att läkaren intygar att huvudmannen inte kan lämna ett samtycke. I dessa fall är det överförmyndaren som ansöker om godmanskap hos tingsrätten. 72(91)

88 Av ansökan skall alltid framgå vad godmansuppdraget skall omfatta. Det kan vara fråga om ett fullständigt godmanskap som innefattar att bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person eller endast någon av dessa delar. Utifrån detta avgör tingsrätten hur förordnandet skall utformas. Det är tingsrätten som beslutar om förordnandet. Överförmyndaren utfärdar bevis om förordnandet genom att skriva ut ett registerutdrag till den gode mannen. Blir det fråga om byte av god man beslutas detta av överförmyndaren. Förvaltare För det fall när godmanskap inte är tillräckligt får domstol (tingsrätten) med stöd av FB 11 kap. 7 i stället förordna om förvaltare. Förvaltarskapet är ett stort ingrepp i den personliga integriteten och ska användas restriktivt. Den enskilde förlorar genom förvaltarskapet stora delar av sina egna handlingsmöjligheter. Även om grundkriterierna för förvaltarskap är uppfyllda kan det vara så att personen ändå kan klara sig med endast en god man, banktjänster, advokattjänster eller professionella insatser från handläggare inom socialtjänsten eller psykiatrin. Förvaltarskapet skall anpassas till den enskildes behov och får begränsas till att avse viss egendom eller viss angelägenhet. Begränsning kan även göras med hänsyn till egendomens värde. Förvaltaren fungerar som ställföreträdare för sin huvudman. Han har ensam rådighet över huvudmannens egendom och kan företräda huvudmannen i alla angelägenheter som ingår i uppdraget. Förutsättningarna för anordnande av förvaltarskap är desamma som för godmanskap. Det måste dessutom framgå ur ett läkarintyg att en person på grund av sitt hälsotillstånd är ur stånd att vårda sig själv och sin egendom och att det inte är tillräckligt att en god man förordnas eller att personen får hjälp på ett mindre ingripande sätt. Ansökan om förvaltare görs i princip på samma sätt och av samma personer som vid ansökan om god man. När det gäller förvaltare kan ansökan även göras av den gode mannen. Nämnden skall om den finner att god man eller förvaltare bör förordnas för någon anmäla detta till överförmyndaren. Överförmyndaren avgör därefter om det finns tillräckliga skäl för att ansöka hos tingsrätten om förvaltarskap. Gemensamma regler om förvaltning för förvaltare och gode män I FB 14 kap. finns bestämmelser om vård av egendomen. Enligt FB 14 kap. 1 skall förmyndare och gode män inom två månader efter förordnandet lämna in en förteckning till överförmyndaren över den egendom som de förvaltar. Denna skyldighet gäller dock inte vid byte god man eller förvaltare. Den gode mannen och förvaltaren skall uppfylla vissa allmänna plikter och förvalta egendomen efter i lagen reglerade principer. Den gode mannen och förvaltaren är redovisningsskyldiga till överförmyndaren för sin förvaltning av huvudmannens egendom. Om en god man eller förvaltare inte längre behövs skall godmanskapet eller förvaltarskapet upphöra. Beslut fattas av domstolen. En god man eller förvaltare har alltid rätt att på begäran bli entledigad från sitt uppdrag. Överförmyndaren fattar beslut som rör entledigande. När en god man eller förvaltare har slutfört sitt uppdrag skall han genast anmäla detta till överförmyndaren. Ansökan om entledigande av god man eller förvaltare samt upphörande av godmanskap eller 73(91)

89 förvaltarskap får göras av den enskilde själv, av hans eller hennes make eller sambo och närmaste släktingar. Rätten och överförmyndaren kan även självmant ta upp frågor om entledigande eller upphävande av förvaltarskap och godmanskap. Anmälan om att behov av god man eller förvaltare inte längre föreligger kan enligt socialnämndens delegationsordning göras av en enhetschef för verksamheten. 74(91)

90 Behandling av uppgifter (Personuppgiftslag PUL) Syftet med personuppgiftslagen är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter (PUL 1 ). Behandling (av personuppgifter) Varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare sig det sker på automatisk väg eller inte, t.ex. insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller samkörning, blockering, utplåning eller förstöring. Personuppgiftsansvarig Den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter. Grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter är att den personuppgiftsansvarige skall se till att: a) personuppgifter behandlas bara om det är lagligt b) personuppgifter alltid behandlas på ett korrekt sätt och i enlighet med god sed, c) personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål, d) personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in, e) de personuppgifter som behandlas är adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen, f) inte fler personuppgifter behandlas än som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen, g) de personuppgifter som behandlas är riktiga och, om det är nödvändigt, aktuella, h) alla rimliga åtgärder vidtas för att rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som är felaktiga eller ofullständiga med hänsyn till ändamålen med behandlingen, och i) personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen. (9 PUL) Personuppgifter får behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen eller om behandlingen är nödvändig för att: a) ett avtal med den registrerade skall kunna fullgöras eller åtgärder som den registrerade begärt skall kunna vidtas innan ett avtal träffas, b) den personuppgiftsansvarige skall kunna fullgöra en rättslig skyldighet, c) vitala intressen för den registrerade skall kunna skyddas, d) en arbetsuppgift av allmänt intresse skall kunna utföras, e) den personuppgiftsansvarige eller en tredje man till vilken personuppgifter lämnas ut skall kunna utföra en arbetsuppgift i samband med myndighetsutövning, eller f) ett ändamål som rör ett berättigat intresse hos den personuppgiftsansvarige eller hos en sådan tredje man till vilken personuppgifterna lämnas ut skall kunna tillgodoses, om detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten. (10 PUL) Socialnämndens riktlinjer för behandling av personuppgifter Samtliga personal inom äldre- och handikappomsorgen ska följa personuppgiftslagen. Den enskildes samtycke ska inhämtas vid hantering av personuppgifter. 75(91)

91 DEL 8 UTFÖRARVERKSAMHETERNAS UPPGIFTER OCH ANSVAR Enligt 3 kap. 3 ska socialtjänstens insatser vara av god kvalitet. För utförandet av socialnämndens uppgifter ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande säkras. Enligt 4 kap. 1 SoL ska den enskilde genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Enligt 6 LSS ska verksamheterna enligt LSS vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För LSS verksamheten ska det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges. Enligt 7 LSS ska den enskilde genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna ska vara varaktiga och samordnade. De ska anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. I SOSFS 2006:5 anges Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL och LSS. Socialnämndens riktlinjer Utförarenheterna ska följa gällande lagar, socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt nämndens riktlinjer för äldre- och handikappomsorgens verksamheter. I planering och utförandet av insatser ska verksamheten alltid ta hänsyn till barnperspektiv. Mottagning av beställning Utförarenheter för kommunala verksamheter för äldre- och handikappomsorg ska i samråd med biståndsenheten upprätta enhetliga och skriftliga rutiner för mottagande av beställning för verkställighet av beslut. I rutiner ska säkerställas vem som ansvarar (funktion) för mottagandet av beställningen i verksamheterna. Den (de) som är ansvarig för mottagande av beställningar ska kontinuerligt bevaka beställningar som kommer till verksamheten. Bekräftelse av mottagen beställning Utförarenheter för kommunala verksamheter för äldre- och handikappomsorg ska i samråd med biståndsenheten upprätta enhetliga och skriftliga rutiner för bekräftelse av mottagen beställning för verkställighet av beslut. I rutiner ska säkerställas vem som ansvarar (funktion) för bekräftelse av mottagen beställning. Den som är ansvarig för mottagen av beställning ska omgående bekräfta till ansvarig biståndshandläggare att han hon har mottagit beställningen. 76(91)

92 Information om start av insatser Samtliga kommunala utförarenheter för äldre- och handikappomsorg ska omgående efter inkommen beställning planera och starta utförandet av beställda insatser i samråd med den enskilde. Utförarenheterna ska snarast möjligt informera ansvarig biståndshandläggare startdatum/tid när den enskildes beställda insatser faktiskt ska startas/genomföras. Samtliga kommunala utförarenheter ska i samråd med biståndsenheten upprätta enhetliga och skriftliga rutiner för informationsöverföring om start av insatser. In- och utflyttning till boendeenheter Enheter för samtliga kommunala särskilda boendeformer (SoL) och bostad med särskild service (LSS) ska i samråd med biståndsenheten upprätta enhetliga och skriftliga rutiner för in- och utflyttning till och från dessa boendeformer. I rutiner ska det framgå vem/vilka (funktioner) som ansvarar för olika arbetsmoment och vad i in- och utflyttningsprocessen enligt följande: Utflyttning från särskilt boende (faktisk utflyttning) Genomgång av lediga lägenheter på biståndsenheten Anmälan av ledig lägenhet (faktisk ledigt datum) Erbjudande av lägenhet till brukaren Visning av lägenhet Bekräftelse (tackat ja/nej till lägenheten) Bekräftelse till biståndsenheten (tackat ja/nej och inflyttningsdatum) Beställning av plats/lägenhet Informationsöverföring inför inflyttning till särskilt boende Informationsöverföring mellan biståndshandläggar och samordnaren i hemtjänst Informationsöverföring inom och mellan utförare (hemtjänst, servicehus och särskit boende för heldygnsomsorg) Informationsöverföring mellan biståndshandläggare Inflyttning till särskilt boende (faktiskt inflyttningsdatum) Visning av lägenhet särskilt boende Enheter för samtliga kommunala särskilda boendeformer ska upprätta skriftliga rutiner för hur visning av lägenheter i särskilt boende ska gå till och vem (funktion) ansvarar för vad. Information om verksamheten Samtliga kommunala verksamheter för äldre- och handikappomsorgen ska upprätta skriftlig och tydlig information om verksamheten (broschyrer). Dessutom ska verksamheterna upprätta och årligen justera informationsplan för sina verksamheter. I informationsplanen ska anges hur, när och vilken information den enskilde, anhörig/närstående och allmänheten ska ges. Välkomstmöte första möte Samtliga kommunala verksamheter för utförandet av äldre- och handikappomsorgens insatser ska upprätta skriftliga rutiner för första mötet (välkomstmötet) med den enskilde i samband med start av insatser (avser främst boende och daglig- eller dagverksamhet) för att planera genomförandet av insatser och att ge information. 77(91)

93 Planeringsmöten Samtliga kommunala verksamheter för utförandet av äldre- och handikappomsorgens insatser ska upprätta enhetliga och skriftliga rutiner för olika planeringsmöten avseende genomförandet av insatser för den enskilde. Rutiner ska i förekommande fall upprättas tillsammans med biståndsenheten och med enheten för kommunal hälso- och sjukvård. Berörda enheter ska ha rutiner för följande planeringsmöten: Vårdplanering med slutenvården i samband med inflyttning från slutenvården direkt till särskilt boende Vårdplanering i samband med sjukhusvistelse när den enskilde bor i särskilt boende Vårdplanering i samband med sjukhusvistelse när den enskilde bor i ordinärt boende. Första planeringsmöte vid start av insats (t.ex. i syfte att upprätta genomförandeplan) Uppföljningsmöte Kontaktman Samtliga kommunala utförarverksamheter för äldre- och handikappomsorgen ska utse en kontaktman till varje brukare i samband med start av insatser. I kontaktmannens arbetsuppgifter ingår bl.a. att tillsammans med den enskilde upprätta genomförandeplan för beställda insatser. Enhetschefen eller samordnare kan vara kontaktman till personer som har endast trygghetslarm och/eller hemtjänstinsats med städning och tvätt. Genomförandeplan och uppföljning av genomförandeplan Dokumentation under genomförande av insats LSS I LSS, 21:a första stycket samt SOSFS 2006: (S) finns bl.a. bestämmelser om vad som ska framgå av dokumentationen under genomförande av en insats. Verksamhetsansvarig ska i samråd med den enskilde upprätta en skriftlig genomförandeplan för insatsen. Dokumentationen utgör underlag vid handläggarens uppföljning. Bestämmelserna ska tillämpas såväl av interna som externa utförare. Hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras bör dokumenteras i en genomförandeplan, såvida det inte framgår av någon annan plan eller är uppenbart obehövligt. (SOSFS 2006:5) Syftet med genomförandeplan är att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats. Genom planen tydliggörs både för den enskilde och för personalen vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. En genomförandeplan bedöms också kunna underlätta och effektivisera arbetet med dokumentation under pågående insats genom att den används som utgångspunkt för vad som bör antecknas i journalen. (Socialstyrelsen februari 2008, Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten) Utgångspunkten är beslut om insats samt målet för insatsen. Av genomförandeplanen bör framgå; Om det ingår fler delar i insatsen och så fall vilka. Vilka mål som gäller för insatsen eller delar av dem. När och hur insatsen eller delar av den ska genomföras. På vilket sätt den enskilde utövat inflytande över planeringen Vilka personer som deltagit i planeringen När planen har fastställts och när planen ska följas upp Om det inträffat omständigheter som medfört att insatsen inte har kunna genomföras som planerat. 78(91)

94 Äldre- och handikappomsorgens utförarenheter ska använda enhetliga mallar för genomfröandeplan. Samtliga äldre- och handikappomsorgens utförarverksamheter ska utifrån beställning och i samråd med den enskilde upprätta en skriftlig genomförandeplan såvida det inte framgår av någon annan plan eller är uppenbart obehövligt. Genomförandeplanen ska upprättas senast inom två veckor efter inkommen beställning. Inom boendestöd ska genomförandeplan upprättas senast inom tre månader efter inkommen beställning. Genomförandeplan ska följas upp och utvärderas minst en gång per år. Levnadsberättelse Verksamheterna inom äldre- och handikappomsorgen ska informera den enskilde om syftet med den enskilde brukarens levnadsberättelse. I första hand ska brukaren själv skriva en kortfattad levnadsberättelse. Om den enskilde så önskar ska kontaktpersonen hjälpa att sammanställa levnadsberättelsen. Upprättandet av den enskildes levnadsberättelse är frivilligt. Genomförande Rutiner för kärnverksamheter Enheterna ska upprätta enhetliga rutiner för hur kärnverksamheten, som exempelvis hemtjänst, dagverksamhet, daglig verksamhet, boende, boende med heldygnsomsorg m.m. praktiskt planeras och genomföras. Syftet med detta är att den enskilde ska få information om hur olika verksamheter fungerar. Aktiviteter Samtliga kommunala enheter för äldre- och handikappomsorgens särskilt boenden för heldygnsomsorg ska planera gemensamma aktiviteter för de boende utifrån deras önskemål. Enheterna ska erbjuda och genomföra minst en aktivitet per dag. Aktiviteterna ska annonseras i berörd enhetens anslagstavla. Dokumentation Utöver upprättandet av genomförandeplan för den enskilde ska utförarenheterna kontinuerligt dokumentera genomförda insatser, avvikelser och händelser av betydelse i den enskildes SoLjournal alternativt LSS-journal. Utförarenheten ska förvara dokumentation om den enskilde i en s.k. inneliggare och i låst aktskåp eller låst aktrum i enheten. Huvudakten finns i biståndsenheten, som ska förvaras i låst aktskåp eller aktrum. Insatser enligt SoL och LSS ska ha separata akter och inneliggare. Sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter ansvarar för HSL-dokumentationen. HSLakter och dokumentation ska hållas separat från SoL och LSS dokumentation och akter. Avstämning och avvikelserapportering Samtliga utförarenheter ska tillsammans med biståndsenheten delta i månatlig avstämning av beställda insatser. I vissa fall kan avstämning genomföras skriftligt genom skriftliga avstämningsrapporter. Syftet med månatlig avstämning är att följa upp beställda insatser, genomförda insatser samt avvikelser. Avslut av uppdrag Utförarenhet i samråd med beställarenhet upprätta enhetliga rutiner för avslut av uppdrag 79(91)

95 (avslut av beställda insatser) enligt SoL och LSS. Utförarenheterna ska ansvara att avslutade ärenden (dokumentation) skickas till biståndsenhetens huvudakt. Innan utförarenheten skickar inneliggaren till biståndsenhetens huvudakt ska inneliggare gallras. Inneliggaren ska innehålla alla dokument om den enskilde som inkommit från andra till utförarenheten (utom dokument som inkommit från biståndsenheten) och dokument som är tillverkade i enheten. Biståndsenheten arkiverar akterna enligt gällande arkiveringsrutiner. 80(91)

96 HANTERING AV ENSKILDS PRIVATA MEDEL INOM SÄRSKILT BOENDE Allmänt Den enskilde ska i princip själv svara för sin ekonomi. Om den enskilde på grund av sjukdom eller annan orsak inte kan sköta sina ekonomiska angelägenheter ska anhörig/närstående eller förordnad god man eller förvaltare företräda den enskilde och inom ramen för sitt uppdrag ta hand om den enskilde/huvudmannens privatekonomi. Anmälan om behov av god man eller förvaltare kan enligt gällande delegation göras av enhetschef/administrativ chef. Också make eller andra nära släktingar liksom den enskilde själv kan anmäla behov av god man eller förvaltare. Anmälan skickas till överförmyndarnämnden som efter prövning ansöker hos tingsrätten om förordnande om god man. Se vidare kapitel om god man och förvaltare. Enligt socialtjänstlagen 2 kap 2 är kommunen skyldig att se till att den enskilde får den omvårdnad denne behöver. I omvårdnadsbegreppet ingår att vara behjälplig med hantering av privata medel om så erfordras. Den enskilde måste få ha tillgång till medel för personliga behov och möjligt att på ett säkert sätt förvara kontanta medel och värdesaker. Med nödvändighet förekommer därför inom äldreomsorgen en viss hantering av privata medel. Med hantering av privata medel avses handhavande av den enskildes privatekonomi, fickpengar och förvaring (deposition) av kontanta medel och värdesaker (t.ex. nycklar). Om den som hanterar den enskildes medel tillika är anställd hos myndighet finns särskilda regler för dels personalens, dels myndighetens agerande. Som grundprincip gäller att den enskildes medel hanteras separat i syfte att redovisa dessa för den enskilde/ huvudmannen. I socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1983:4) om förvaltning av privata medel inom bl.a. omsorgen bör följande principer vara vägledande. Skriftlig överenskommelse om förvaltning av vårdtagarens privata medel bör träffas med vårdtagaren eller dennes legale företrädare. Vårdtagarens privata medel jämte värdeföremål bör registreras, förvaras och förvaltas på ett ur säkerhets- och servicesynpunkt tillfredställande sätt. Vårdtagaren bör erhålla ett eget räntebärande konto för vilken huvudmannen handhar medelsförvaltningen. Personal bör ej omhänderta penningmedel eller andra värdeföremål för vårdtagarens räkning om det inte erfordras i samband med social träning. Reglerna för hantering av privata medel bör utformas med beaktande av lokala förhållanden. Härutöver bör det utformas så kravet på god intern kontroll kan upprätthållas, hanteringen är rationell samt att vårdtagarens krav på säkerhet, service och integritet kan tillgodoses. Kommunens ansvar innebär att vårdtagaren skall hållas skadelös vid eventuell i den enskildes kassa för privata medel. Arbetsgivaren kan efter sedvanlig intern- och/eller polisutredning utkräva ansvar av den befattningshavare som ansvarar för den privata medelshanteringen. Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) gav i december 2000 ut information och vägledning kring redovisning av privata medel. För att säkerställa god redovisningssed och kontroll när det gäller medelshantering skall: 81(91)

97 In- och utbetalningar styrkas med verifikationer. Huvudbokföring ske på separata balanskonton eller i sidordnat system. Redovisning i sidoordnat system framgå av kommunens beskrivning och dokumentation av redovisningssystemet. Avstämning av sidoordnad redovisning med huvudbokföring ska ske senast i samband med framtagande av bokslut. I balansräkning redovisas privata medel vilka bokförs i huvudboken som en separat post under likvida medel, omsättningstillgångar respektive kortfristig skuld om beloppet är väsentligt. Är beloppet inte väsentligt lämnas upplysningar i not till likvida medel. Har kommunen redovisat privata medel i ett sidoordnat system skall dessa medel redovisas i balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Detta innebär att socialförvaltningen årligen inför bokslut ska inventera privata medel, upprätta inventeringsintyg och överlämna dessa till ekonomienheten. Redovisning Redovisning skall ske så att god intern kontroll kan upprätthållas. Följande moment måste följas. Redovisning av omsorgsstagares privata medel skall ske i kassabok. Av redovisningen ska framgå vad som köpts, till vilket belopp, vem som gjort inköpet (signatur), verifikationsnummer, datum samt ingående och utgående saldo. Varje inköp ska styrkas med giltigt kvitto om inget annat skriftligt överenskommits. Samtliga kvitton ska vara mottagningsattesterade samt numrerade. Det som redan bokförts får inte utplånas eller göras oläsligt. Vid rättelse anges när den skett samt vem som företagit rättelsen. Kvittenser utgör räkenskapsmaterial och ska således sparas separat bland övriga verifikat. Vid gemensamma inköp/utgifter (mat, fordonshyra etc.) ska fakturor/kvitton sparas i särskild pärm. Särskild hänvisningsverifikation upprättas härefter åt var och en av vårdtagarna, där köpet fördelas mellan de boende. Av hänvisningsverifikationen framgår: Dagen för inköpet, verifikationsnummer samt summa inköp per vårdtagare. Originalverifikaten ska vara numrerade samt mottagningsattesterade. Regler för hantering av enskilds privata medel inom socialförvaltningen i Upplands- Bro kommun För att största möjliga säkerhet ska uppnås för såväl personal som den enskilde ska nedanstående regler följas vid omhändertagande av den enskildes kontanter, värdehandlingar och värdeföremål. Skriftlig överenskommelse skall träffas med boende, anhörig eller god man Av överenskommelsen skall det framgå omfattningen, t ex om det enbart rör sig om fickpengar. Vidare skall det framgå på vilket sätt och vem som skall fylla på med fickpengar, om kvitton skall sparas samt att kassabok och kvitton överlämnas till boende, anhörig eller god man efter genomförd och dokumenterad kontroll. 82(91)

98 Separat redovisning och separat förvaring av medel skall ske för varje boende Kassabok skall föras och den skall innehålla kolumner för datum, text, verifikations- nummer, inkomster, utgifter, saldo samt signering. Alla noteringar skall göras med kulspetspenna. Alla transaktioner skall signeras. Inkomster i kassaboken skall signeras av två personer; kan vara t ex vara personal/personal eller personal/anhörig/god man. Avstämning och kontrollräkning skall ske regelbundet och dokumenteras i kassaboken. Kvitton skall sparas såvida inte man överenskommit med god man om något annat. Kvitto skall skrivas på ersättning till personal för resa med boende i egen bil (beloppet fastställs till den skattefria delen av kilometerersättning). Av kvittot skall det framgå boendes namn, syftet med resan och antalet km. kvittot skall signeras av en person utöver den som erhåller ersättningen. Kvitton för medicinutgifter skall finnas om inget annat överenskommits. Lån får inte förekomma, varken mellan boende eller av personal. Någon hantering av boendes bankomatkort får absolut inte förekomma. Inventarieförteckning Aktuella inventarieförteckningar bör finnas över värdesaker om inte annat regleras i överenskommelsen. Förteckningen begränsas till stöldbegärliga inventarier. Värdesaker som förvaras å boendes vägnar skall kvitteras när boende eller anhörig hämtar ut dem. Huvudregeln är dock att värdeföremål om möjligt skall förvaras av god man. Bankkonton Det är god man som ansvarar för att medel löpande överlämnas till den boendes kassa. I det fall hantering av bankkonton för vårdtagarens räkning kan undvikas, skall så ske. Om detta inte är möjligt, skall enhetschef eller annan person (ej vårdpersonal), tillse att löpande avstämning av kontona sker. Fullmakter skall även regleras i överenskommelsen. Förvaring av medel och värdesaker skall ske i låst utrymme Förvaring skall helst ske i kassaskåp. Ansvarig chef skall känna till vilka personer som har tillgång till det låsta utrymmet och tillse att det är ett begränsat antal. Mindre summor (max 500 kr), fickpengar, kan förvaras i olåst utrymme hos den boende. Nycklar skall alltid kvitteras på en lista. Med värdehandling jämställes kvittenslista, uttagskvitto och liknande. Hantering av kontanter Hanteringen av kontanter bör hållas till ett minimum och bör bara användas när det anses nödvändigt för verksamhetens bedrivande, t ex som ett led i brukarnas personliga utveckling. Därför bör habiliteringsersättningen betalas ut till boendes konton alternativt direkt till god man, som betalar kommunens faktura avseende lunch i daglig verksamhet. Intern kontroll skall utföras av enhetschef och förvaltningen Enhetschefen ansvarar för den löpande kontrollen av att dessa regler följs. I kontrollen ligger också att stickprovsmässigt granska kassaböcker och i förekommande fall göra avstämning av bankkonton. Vidare bör enhetschefen göra en rimlighetsbedömning av utgifternas art och fickpengarnas storlek. Utförd kontroll skall dokumenteras och rapporteras skriftligen till förvaltningen och ansvarig ekonom, allt i enlighet med upprättad intern kontrollplan. Återrapportering av i planen fastlagda kontrollåtgärder, sker till socialnämnden enligt fastställd internkontrollplan. Efter utförd och dokumenterad intern kontroll överlämnas kassabok och kvitton till boende eller anhörig/ god man, som kvitterar ut materialet. Förvaltningen skall ha aktuella förteckningar över vilken personal som hanterar privata medel samt vid vilka enheter/ avdelningar hanteringen förekommer Förteckningar upprättas per enhet. Förslagsvis uppdras åt varje chef att avgöra i vilken utsträckning vikarier skall få tillgång till redovisning och pengar. 83(91)

99 Finns misstankar om oegentligheter i hanteringen av privata medel skall detta omedelbart anmälas till närmaste chef. Det är dock förvaltningschefen som tar ställning till frågor rörande polisanmälan. ÖVERENSKOMMELSE OM HANTERING AV DEN ENSKILDES PRIVATA MEDEL En skriftlig överenskommelse träffas mellan förvaltningen, företrädd av chefen, och den boende, anhörig eller god man. I förekommande fall utfärdas också fullmakt. Följande punkter bör tas upp i överenskommelsen: Omfattningen Är det alla ekonomiska transaktioner, pensionsinkomster, räkningar mm eller är det bara fickpengshantering. Om inte synnerliga skäl finns skall omfattningen begränsas till fickpengshantering. Fickpengshantering Huvudregeln är att god man svarar för påfyllning av boendes medel. I undantagsfall skall personal ha fullmakt på boendes bankkonton och i så fall skall kontot avgränsas till fickpengarna. Det bör finnas en överenskommelse om på vilket sätt fickpengar skall fyllas på i den boendes kassa. Om det är möjligt är det också bra att komma överens om vad och hur mycket som skall anses vara rena fickpengar och på vilket sätt andra utgifter skall bekostas, t ex resor, kläder osv. Fullmakter Av fullmakt skall det framgå vilket bankkonto som avses och vem fullmakten avser, t ex personal osv. Om boende/ anhörig/ god man också har tillgång till bankkontot skall man komma överens om vem som ansvarar för avstämningen och på vilket sätt denne får information om de andras transaktioner. Utdrag från bankkontot skall gå till enheten för att möjliggöra intern kontroll. Om en generell fullmakt ges till enhetschefen för vidareförmedling till annan personal skall detta framgå av överenskommelsen. Kvitton Vill boende/ anhörig/ god man inte att kvitton skall sparas skall det framgå av överenskommelsen. I annat fall sparas alla kvitton. Inventarieförteckning Vill boende/ anhörig/ god man inte att inventarieförteckning skall det framgå av överenskommelsen. I annat fall upprättas förteckning, som begränsas till stöldbegärliga inventarier. Intern kontroll Här görs en hänvisning till de fastställda regler som socialnämnden antagit samt att kassabok och kvitton överlämnas till boende/ anhörig/ god man efter genomförd och dokumenterad intern kontroll. Överlämning och godkännande av materialet (påskrift av god man) varje år är minimikravet, men överenskommelse om ett tätare överlämnande kan ske. God man ansvarar sedan för att spara räkenskapsmaterialet i 10 år, vilket regleras i överenskommelsen. Regler för kassabok och noteringar Kassaboken skall: Vara bunden och paginerad (i förväg sidnumrerad). För noteringar i kassaboken gäller följande: 84(91)

100 Skall göras med bläck- eller kulspetspenna och omfatta följande delar: Datum när transaktionen införs i kassaboken. Verifikationsnummer, vilka förs årsvis som en nummerserie utan avbrott. Samma nummer skall skrivas på verifikationen (kvittot). Förklarande text (behövs bara vid kvittolösa inköp). Belopp inkl. moms. Saldo (det som finns i kassan plus den införa transaktionen). Vid felskrivning görs rättningen på följande sätt: Det felaktiga stryks över med ett streck så att det fortfarande är läsbart och datum/ signatur skrivs vid det strukna. Ny notering skrivs så som det skulle ha skrivits första gången. Kvitton skall: Förvaras i en särskild pärm. Små kvitton fästs upp på A4-papper. Märkas med samma verifikationsnummer som skrivs i kassaboken. Varje kvitto skall innehålla uppgift om: Datum Belopp inkl. moms Var (från vem) inköpet gjorts Vad som köpts Signeras Om någon av dessa uppgifter saknas kompletteras kvittot. Om ett kvitto skulle saknas görs en skriftlig redogörelse om varför och vad inköpet avser av ansvarig person. Kvittolösa inköp får endast ske; I undantagsfall och då det finns en uttalad överenskommelse om att inköp får ske kvittolöst och om det finns ett fastställt maxbelopp för kvittolösa inköp per tidsperiod. 85(91)

101 DEL 9 - ANHÖRIGSTÖD Enligt 5 kap. 10 socialtjänstlagen ska socialnämnden erbjuda stöd eller avlösning för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller stödjer en närstående som har funktionshinder. Socialnämndens riktlinjer för anhörigstöd Äldre- och handikappomsorgens ska erbjuda olika stödinsatser till personer som vårdar en närstående som: är långvarigt sjuk eller är äldre eller har funktionsnedsättning Exempel på nämndens äldre- och handikappomsorgens insatser enligt socialtjänstlagen och insatser enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade som kan stödja personer som vårdar en närstående: Biståndsbedömda insatser: Hemtjänstinsatser - Läs mer i Del 1 Hemtjänst SoL Hemtjänst i form av avlösning i hemmet 16 timmar per månad. Timmarna kan fritt fördelas under månaden. Anhörigavlösning i hemmet förutsätter att personen som vårdar en närstående och den närstående bor tillsammans. Anhörigavlösning i hemmet är avgiftsfri från och med 1 juni 2010 enligt kommunfullmäktiges beslut från den 6 maj Dagverksamhet - Läs mer i Del 1 Dagverksamhet Korttidsboende - Läs mer om korttidsboende i Del 1 Särskilda boendeformer Olika LSS-insatser - Läs mer i Del 4 Insatser enligt LSS Läs mer om avlösning i Del 1 Avlösning (SoL). Eftersom kommunen och landstinget inte har avtal om delegeringar kan hemtjänstpersonalen inte utföra medicinska uppgifter i utförandet av insatsen avlösning i hemmet. Egenvård i form av praktisk hjälp, s.k. handräckning, kräver att ansökan görs hos ansvarig handläggare. Exempel på andra stödinsatser: Volontärverksamhet i samråd med anhörigförening Anhöriggrupper i samråd med Röda Korset och med frivilligorganisationer Träffpunktverksamhet Föreläsningar, utbildningar, stödgrupper m.m. 86(91)

102 DEL 10 FÖRENKLAD BISTÅNDSHANDLÄGGNING Den 1 juni 2010 införde Upplands-Bro kommun förenklad biståndshandläggning, för personer 75 år och äldre. Förenklad biståndshandläggning är ett projekt under perioden 1 juni 2010 till 30 maj Syftet med förenklad biståndshandläggning är att öka de äldres egenmakt inom hemtjänsten. Förenklad biståndshandläggning gäller serviceuppgifter upp till sex timmar per månad inom hemtjänsten och avser: städning handling att tvätta stöd vid promenader och utevistelser Därutöver beviljas även trygghetslarm efter ansökan och motsvarande förenklad biståndsbedömning. En utvärdering ska ske så att kommunfullmäktige kan ta ställning till eventuell fortsättning under våren (91)

103 DEL 11 - UPPSÖKANDE VERKSAMHET Till socialnämndens uppgifter hör att genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden. (SoL 3 kap. 1 ) Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. ( SoL 5 kap. 6 ) Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden. (SoL 5 kap. 8 ) Till kommunens uppgifter hör att fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen och vilka deras behov av stöd och service är. (LSS 15 1.) Socialnämndens riktlinjer för uppsökande verksamhet Socialförvaltningen ska följa nämndens riktlinjer för uppsökande verksamhet. Äldreomsorgen Uppsökande verksamhet ska genomföras vart annat år med alla som är 80 år äldre och som inte har biståndsbedömda insatser. Första året skickas informationsbrev och andra året skickas information och förfrågan om besök för uppsökande verksamhet enligt följande: År 2010 Informationsbrev till alla som är 80 år och äldre som inte har biståndsbedömda insatser. År 2012 Uppsökande verksamhet med alla som är 80 år och äldre som inte har biståndsbedömda insatser. År 2014 Informationsbrev till alla som är 80 år och äldre som inte har biståndsbedömda insatser. Handikappomsorg Uppsökande verksamhet avseende personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättning ska genomföras genom att biståndsenheten informerar (muntligt och skriftligt) hälso- och sjukvården (vårdcentraler, öppen psykiatrisk mottagning och psykosmottagning) samt kommunal handikapprådet och kommunal pensionärsrådet om handikappomsorgens insatser enligt SoL och LSS. Den enskilde som har kontakt med hälso- och sjukvården får information om kommunens verksamhet för personer med funktionsnedsättning samt uppmaning om att vid behov och vid frågor kontakta ansvarig biståndshandläggare alternativt att hälso- och sjukvården förmedlar kontakt med biståndshandläggaren om den enskilde samtycker till detta. Annonsering Socialförvaltningen informerar genom annonsering i lokaltidningen och kommunens hemsida om kommunens uppsökande verksamhet för berörda målgrupper. 88(91)

104 DEL 12 - FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE Enligt 5 kap. 6 socialtjänstlagen ska kommunen verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor. Regeringens nya minoritetslagstiftning trädde i kraft den 1 januari Genom dessa lagar utvidgades de finska förvaltningsområdena där Upplands-Bro kommun ingår. De sverigefinnar som bor i ett finskt förvaltningsområde har rätt att använda sitt modersmål i offentliga sammanhang, bland annat inför myndigheter och domstolar. Myndigheterna ska se till att det anställs personal med kunskaper i finska. Sverigefinnar som bor inom ett finskt förvaltningsområde har därtill rätt att få såväl äldreomsorg som förskoleverksamhet på finska. Socialnämndens riktlinjer Socialförvaltningen återkommer med förslag till socialnämndens riktlinjer om finskt förvaltningsområde. 89(91)

105 DEL 13 KVALITETSARBETE Ledningssystem för kvalitet i verksamhet Biståndshandläggning och praktisk verkställighet regleras främst av SoL, LSS, HSL, förvaltningslagen (FL) och socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Biståndsenhetens och utförarverksamheternas arbete regleras även genom socialnämndens ledningssystem för kvalitet i verksamhet. I nämndens ledningssystem ingår: Ledningssystem för verksamhet Internkontrollplan Enhetens kvalitetsplan Kvalitetsredovisning Kvalitet och patientsäkerhet inom äldre- och handikappomsorgen Biståndsenheten och samtliga utförarenheter ska kvalitetssäkra sin verksamhet genom att årligen upprätta var sin kvalitetsplan. Arbetet utifrån kvalitetsplan redovisas årligen i enheternas kvalitetsredovisning. Dessutom ska verksamheterna skriva nödvändiga rutiner för verksamheten. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för riktlinjer och rutiner för kvalitet och patientsäkerhet inom äldre- och handikappomsorgen. 90(91)

106 DEL 14 - ÖVRIGA RIKTLINJER OCH DOKUMENT SOM STYR ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG Samtliga verksamheter inom äldre- och handikappomsorg ska följa beslutade riktlinjer för handläggning och verkställighet av äldre- och handikappomsorg. Övriga riktlinjer och dokument: Anmälan om allvarliga missförhållanden Avgifter för äldre- och handikappomsorg Dokumenthanteringsplan Delegationsordning MAS riktlinjer Rutin för vårdplanering inom särskilt boende med heldygnsomsorg och servicehus i Upplands-Bro kommun 91(91)

107 Kungsängen Socialnämnden Upplands-Bro kommun Upplands-Bro Anhörigförenings synpunkter på Riktlinjer för handläggare Upplands-Bro Anhörigförening har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på rubricerat dokument. (arbetsmaterial) Först vill vi uttrycka vår tillfredsställelse över tillkomsten av riktlinjer som bör ge förutsättningar till en likvärdig hantering från berörda handläggare. Tyvärr har vi inte fått del av hela dokumentet. (del 10 egenmakt egenval av serviceinsatser fanns ej med). Dessutom har tiden för att sätta sig in i dokumentet varit alltför kort. Riktlinjerna innehåller, som vi ser det, en del som berör direkt anhörigstöd andra delar som gäller handläggning av olika slag. Vi menar att det finns en anhörigaspekt bakom varje form av handläggning som rör enskilda individer. Mot den bakgrunden har vi synpunkter på olika delar av riktlinjerna. Vi ställer oss positiva till stora delar av dokumentets innehåll men vill ur just ett anhörigperspektiv peka på vissa formuleringar och moment. Vi anser att Anhörigperspektivet i vård och omsorg kan sammanfattas enligt följande utifrån regeringens prop. 2008/0982. Samarbeta med anhöriga Anhöriga ska delta i biståndsbedömningen Lyssna på anhöriga i biståndsbedömningen Informera anhöriga om stödmöjligheter Hålla kontakt med och lyssna på anhöriga Sjukvården och socialtjänsten måste samverka Hemtjänst med omvårdnadsuppgifter: Duschning bör beviljas minst två-tre gånger per vecka där behov föreligger av hjälp. Hänsyn bör tas till eget önskemål.

108 Hemtjänst med serviceuppgifter: Matdistribution: begreppet kan få hjälp byts ut mot begreppet skall få hjälp Diskning: Meningen Den enskilde bör ha en diskmaskin i hemmet tas bort då det för många är en investering som den egna ekonomin inte tillåter. Ledsagning till sjukvård: Normalt ingår det inte i en god mans uppdrag att utföra denna typ av insatser. Däremot ingår det i en god mans uppgifter att se till att huvudmannens behov tillgodoses genom olika insatser. I en annan del av dokumentet finns en bra redogörelse över en god mans och förvaltares uppgifter. Hjälp med husdjur: Se ovan ang. god man Avlösning SoL: Det är positivt med det nyligen fattade beslutet om kostnadsfri avlösning i hemmet med 4 timmar/vecka alternativt 16 timmar/månad. För att detta ska få en verklig betydelse för den anhöriga bör det skrivas in ett förtydligande att möjlighet finns att samla tid för t.ex. att få en dags avkoppling eller att kunna uträtta personliga ärenden. Alla vet att en resa till Stockholm och samtidigt hinna uträtta ärenden tar mer är 4 timmar i anspråk. Från Anhörigföreningen vill vi också starkt understryka vikten av att det finns särskild utbildad och avdelad personal för uppdrag som avlösare. Det är så viktigt med kontinuitet i denna form av verksamhet. Likaså vill vi påpeka vikten av att avlösare finns hos den närstående hela den tid som den anhörige är borta. Överklagan SOL: Vid en överklagan är det viktigt att den det berör kan formulera sina argument på ett rätt sätt. Att vända sig till den myndighet som fattat ett för den sökande negativt beslut för att få hjälp med ett överklagande känns inte bra då det ändå är ofrånkomligt att vederbörande är part i målet. Vi anser att kommunen ska hänvisa personer med behov av den hjälpen till ett oberoende ombud. LSS: På flera håll anges att beslutet skall verkställas inom skälig tid. Vad är skälig tid? Vi anser att det i riktlinjerna skall anges att beslutet skall verkställas inom en viss angiven tid.

109 Individuell plan enligt 10 LSS: Uttrycket den enskilde kan begära att få delta i upprättande av en individuell plan bör ändras till den enskilde skall ges möjlighet att delta vid I det följande stycket har detta poängterats på ett bra sätt. Anhörigstöd: Lagen om anhörigstöd omfattar socialtjänstens alla målgrupper och ett fortsatt utvecklingsarbete måste ske för att bestämmelsens alla målgrupper nås. Informationen till allmänheten måste förbättras och till alla målgrupper om socialnämndens skyldighet. Arbetet med att stödja anhöriga måste integreras i socialtjänstens olika verksamheter. Särskilda ansträngningar måste göras för att utveckla nya stödformer för att bättre kunna möta behoven hos anhöriga till långvarigt sjuka och personer med funktionsnedsättning under 65 år. Ovanstående ett utdrag ur Socialstyrelsens Meddelandeblad mars Allmänt: Kommunen har under 2009 och 2010 erhållit särskilda stimulansmedel på sammanlagt kronor. Ett samråd pågår mellan socialförvaltningen och Anhörigföreningen hur dessa medel skall användas. I det sammanhanget har Anhörigföreningen pekat på fler anhörigstödsinsatser som vi bedömer vara viktiga att genomföra. Exempel på dessa är: Inrättande av en anhörigkonsulenttjänst Information till anhöriga vilka stödinsatser som finns Utreda förutsättningar för rekreationsinsatser och utifrån detta erbjuda sådana insatser Fri avlösning med särskild avlösarpersonal Skattefri närståendepenning Förebyggande anhöriginsatser som; gratis simträning, vattengympa, styrketräning massage och andra former av friskvård. Anhörigutbildningar t.ex. information om olika sjukdomsdiagnoser Utbildning av personal i bemötande av anhöriga Utarbeta nya stödformer i samverkan med anhöriga (se dem som kompetensgivare)

110 Stöd till anhöriga måste kännetecknas av individualisering, flexibilitet och kvalitet. Individualisering förutsätter att den anhöriges unika behov identifieras och att stödet skräddarsys. Det är viktigt att kommunen erbjuder ett stöd som är individuellt anpassat och som den enskilde anser sig behöva och som är anpassad till den aktuella situationen Anhörigföreningen anser att detta synsätt skall vara kommunens riktmärke vid utformandet av sina riktlinjer när det gäller stöd till anhöriga. För Anhörigföreningen i Upplands-Bro Kerstin Nyberg Ordförande Alf Andersson Sekreterare

111 Upplands-Bro Kommun Socialförvaltningen Kungsängen Synpunkter på arbetsmaterialet Riktlinjer för handläggning och verkställighet av äldre- och handikappomsorg PRO Kungsängen har beretts tillfälle att lämna synpunkter på rubricerade riktlinjer. Med anledning härav får PRO Kungsängen anföra följande. Sid 7 Duschning I uppräkningen av vad som ingår i insatsen duschning anges duschning vid behov. Behöver detta särskilt anges? Duschning är väl förutsättning för att de övriga aktiviteterna blir aktuella. Sid 9 i undantagsfall Begreppet i undantagsfall behöver förtydligas både i fråga om matlagning/matförberedelse och handdiskning. Sid 10 Städning av bostad Städning bör äga rum varannan vecka. Anser att 3-veckorsintervall är för restriktivt. Sid 13 Snöskottning Förutsättning för insatsen är att omvårdnadsbehovet överstiger ett år. Antag att någon bryter lårbenshalsen med en läkningstid på t ex 6 månader. Vilken hjälp får en sådan person? Behovet av hjälp kan ju i en sådan situation vara lika stort som för en person som har ett vårdbehov som varar längre. Vidare anges att insatsen snöskottning ges under förutsättning att postlåda/enskild väg/allmän väg ligger högst 15 meter från villan. Vad händer om avståndet är längre än 15 meter? Detta behöver väl regleras i riktlinjerna. Sid 14 Avlösning PRO Kungsängen anser att 4 timmar per vecka är alltför restriktivt. Tiden bör vara tillmätt så att vårdaren har möjlighet att klara egna viktiga angelägenheter. Det kan t ex gälla läkarbesök som med restider fram och tillbaka tar mer än 4 timmar i anspråk. Vi anser att tiden för avlösning bör vara minst 6 timmar per vecka. Timmar per månad bör konsekvensändras i anledning av förslaget.

112 Sid 15 uppenbart För att bevilja dagverksamhet krävs att ett uppenbart behov föreligger. Vi anser att det leder till att tillämpningen blir alltför snäv. Ordet uppenbart bör därför slopas, vilket bör vidga utrymmet för att kunna bevilja insatsen. Även ordet uppenbara i andra strecksatsen bör i konsekvens härmed också utgå. Sid 17 och 18 Kvarboendeprincipen Principen om kvarboende vid prövning av rätten till boende i servicehus och boende med heldygnsomsorg får inte leda till att de vårdbehövande upplever kvarboendet som ett tvång och inte som en önskan. Sid Överklagan Länsrätt har upphört. Skall vara Förvaltningsrätten i Stockholm. Sid 30 Omprövning Beslut om trygghetslarm bör omprövas med tätare intervall. Vi anser att omprövning bör ske varje år. Sid 31 Socialnämndens riktlinjer för utlandssvenskar PRO Kungsängen ställer sig helt bakom förslaget att hanteringen skall följa samma regler som gäller för personer boende i andra kommuner i Sverige. Nya avsnitt Nya avsnitt har införts i riktlinjerna. Dessa är: Anmälan om handläggning av all varliga missförhållandenenligt SoL- och LSS, Behandling av uppgifter (Personuppgiftslag PUL), Del 8 och Del 9 PRO Kungsängen anser att införandet av dessa avsnitt ökar värdet av riktlinjerna. Del 10 Egenmakt Egenval av serviceinsatser PRO Kungsängen förutsätter att berörda organisationer i god tid får förslaget riktlinjer om egenmakt-egenval av serviceinsatser på remiss, så att organisationerna hinner förankra sina ställningstaganden bland medlemmarna. För PRO Kungsängen Enligt uppdrag Lars Bergendahl

113 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Karin Lindbom Dnr Socialnämnden Beställning av förslagshandlingar/projektering för gruppbostad enligt LSS Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att ge en beställning till Upplands-Bro Hus AB omfattande framtagande av förslagshandlingar/projektering för gruppbostad enligt LSS. Sammanfattning En projektgrupp med representanter från socialförvaltningen samt Upplands- Bro Hus har tagit fram underlag för beslut om beställning av förslagshandlingar för fortsatt projektering. I framtagande av underlag har blivande boende, anhöriga, fackliga representanter, personal samt föreningar deltagit. I ärendet beskrivs det underlag som tagits fram som utgör grunden för beställningen. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 1 juni Ärendet Socialnämnden fick i budget 2010 i uppdrag att projektera en ny gruppbostad LSS på Kamrervägen. En projektgrupp med representanter från socialförvaltningen samt Upplands- Bro Hus har tagit fram underlag för beslut om beställning av förslagshandlingar för fortsatt projektering. I framtagande av underlag har blivande boende, anhöriga, fackliga representanter, personal samt föreningar deltagit (se bilaga 1 projektorganisation). Gruppbostadens utformning är framtagen i form av ett funktionsprogram (se bilaga 2). De generella övergripande förutsättningarna är att: Gruppbostadens byggnad skall ges en prägel av bostadshus och utformning av institutionskaraktär skall undvikas. Gruppbostaden skall i alla aspekter, ute och inne, präglas av: - total tillgänglighet för boende med nedsatt orienteringsförmåga, gånghjälpmedel och rullstol

114 2(2) - hemlikhet i utformningen - lösningar som beaktar att gruppbostaden även är en arbetsplats för personalen Antalet lägenheter i ett gruppboende skall inte vara fler än sex. Lägenheterna m². Varierande lägenhetslösningar och storlekar är en fördel. Långa korridorer och komplicerade kommunikationer skall undvikas. Gruppboendet skall förutom lägenheter även innehålla gemensamma utrymmen, personalutrymmen samt bi utrymmen. Fastighetstekniska och arkitektoniska förslag avseende byggnaden redovisas i bilaga 3 och 4. Preliminär översiktlig kostnadsberäkning visar på en total kostnad om 21 Mkr. Kostnaderna för det fortsatt arbete med projektering ska hyresföras. Efter beslut i Socialnämnden fortsätter planeringsprocessen i olika grupper i enlighet med projektorganisation och ansvar samt enligt tidsplan (se bilaga 5). SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Marja Kammouna Avdelningschef Bilagor: 1. Projektorganisation 2. Funktionsprogram 3. Plan, Skiss LSS gruppbostad, Kamrervägen 8 4. Typsektion, skiss , LSS gruppbostad, Kamrervägen 8 5. Tidsplan Kopia av beslut till: Upplands-Bro Hus

115 Projektorganisation Författare Avd Telefon Datum Version Sid Karin Lindbom Soc (1) Projekt Anmärkning Gruppbostad LSS, Kamrervägen Funktion Projektledare Britt-Louise Gustavsson Styrgrupp Marja Kammouna Gunilla Haake Karin Lindbom Projektgrupp intern socialförvaltningen Britt-Louise Gustavsson Representant från Kommunal Personal representant Arbetsterapeut Projektgrupp extern socialförvaltningen och Upplands-Bro Hus Britt-Louise Gustavsson Gunilla Haake Repr. Från UBH Arkitekt Referensgrupp 1 Blivande hyresgäster och anhöriga Ansvar Ansvarig för planering av utredningsskedet/förprojektering Planering och utformning LSS gruppbostad, Kamrervägen Ta fram förslag till beslut till Socialnämnd och Kommunfullmäktige Kontakt och dialog under projektering och genomförande/byggprocess med Upplands-Bro Hus Sammankallar och leder intern projektgrupp och referensgrupper. Sammankallar styrgrupp Beslutar i strategiska frågor i enlighet med socialnämndens och kommunfullmäktiges beslut Tar fram lokalprogram Granskar och ger synpunkter på framtagna förslag under hela processen Gemensam dialog och planering under utredningsskede, förslagshandlingsskede samt genomförande Granskar och ger synpunkter på framtagna förslag under hela processen Referensgrupp 2 Handikapprådet Granskar och ger synpunkter på framtagna förslag under hela processen Version 3.0 Mallen tillhandahålls av ProjektStegen Sverige AB. Besök för mer information om företaget.

116 1 FUNKTI ONSPROGRAM BOSTAD MED SÄRSKI LD SERVI CE ENLIGT LSS

117 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Programnivåer... 4 Lagar och regler... 5 Allmänna anvisningar - Generellt... 5 Utemiljö... 6 Hus... 6 Värme och sanitet... 9 Ventilation El/tele Larm Hissar/lyftbord Låssystem Ljudmiljö Lokalutformning - Gemensamma utrymmen Gemensam entré/hall/korridor Gemensamt vardagsrum Gemensamt kök och matplats Lokalutformning - De enskilda lägenheterna Hall/kapprum Allrum/vardagsrum Sovplats Köksutrymme och matplats Badrum Uteplats/balkong Personalutrymmen... 17

118 3 Expedition Personal-/jourrum Omklädningsrum Tvättstuga Förråd Lägenhetsförråd Städutrymmen Avfallshantering... 19

119 4 Bakgrund Beroende på typ av funktionshinder definieras i LSS olika s.k. personkretsar. Samtliga personkretsar omfattas av lagstiftningen och har rätt till bostad med särskild service. De olika personkretsarna har olika behov av bostadsanpassning. För närmare redovisning av respektive personkrets hänvisas till 1 LSS. Programnivåer För bostäder med särskild service förekommer olika programnivåer avseende omfattningen av bostadens anpassning utifrån brukarens fysiska och/eller psykiska funktionshinder. Beställaren specificerar för varje objekt hur fördelningen av lägenheter med olika programnivåer inom ett gruppboende skall vara. Programnivåerna är: 1. Normalnivå 2. Basnivå - gruppbostad 3. Förhöjd anpassningsnivå - gruppbostad På samtliga nivåer består gruppboendet av lägenheter med köksutrymme och badrum samt gemensamma utrymmen och personalutrymmen inklusive plats för sovande jour vid behov. Lägenheterna skall uppfylla kraven på god tillgänglighet enligt Plan- och bygglagen (PBL) och hålla nybyggnadsstandard. I normalnivån görs inga särskilda anpassningar i lägenheten, förutom att alla ytskikt dras fram under/bakom inredning samt att invändiga trösklar ej får förekomma. Basnivån innebär anpassning av lägenheten med hänsyn till fysiska funktionshinder, från lättare rörelsehinder till rullstolsbehov. För badrum ställs speciella utrymmeskrav, med funktionsutrymme för den boende och två medhjälpare. Förhöjd anpassningsnivå kräver att tillgängligheten i lägenheten anpassas efter grava fysiska funktionshinder. För badrum ställs speciella utrymmeskrav, med funktionsutrymme för den boende och två medhjälpare. Den förhöjda anpassningsnivån förekommer i princip enbart inom de enskilda lägenheterna, förutom då det finns behov av ytterligare förråd. Tilläggskrav Utöver grundkraven kan det även finnas ett antal tilläggskrav, som varierar beroende på den boendes funktionshinder. Som exempel kan nämnas särskilda krav på väggar och fönster vid anpassning för personer med autism. Tilläggskrav beskrivs ej i denna skrift, utan redovisas vid behov som separat bilaga.

120 5 Lagar och regler Byggnader för gruppbostäder enligt LSS skall uppföras eller byggas om efter gällande lagar och förordningar och skall uppfylla de krav som ställs av olika myndigheter (som t.ex byggnadsnämnden, miljönämnden, brandmyndigheten, arbetsmiljöverket) avseende lokalernas nyttjande för avsedd användning. Gällande normer och regler vad avser handikappanpassning och barnsäkerhet skall därmed också uppfyllas. Gällande PBL och AMA skall gälla såsom utförarkrav. Utöver de allmänna bestämmelserna, skall även de i denna skrift angivna funktionskraven vara uppfyllda. Några av funktionskraven skall lösas i samråd med nyttjaren. I rumsfunktionsprogram anges den fasta inredning som skall finnas i respektive utrymme. Allmänna anvisningar - Generellt Gruppbostadens byggnad skall ges en prägel av bostadshus och utformning av institutionskaraktär skall undvikas. Tydlighet i anläggningen är viktig. Detta åstadkoms bl.a med färger, markeringar och materialval, men även planlösning, tillvaratagande av dagsljus och intressanta utblickar är faktorer som kan bidra till struktur och tydlighet i miljön. Skyltning skall undvikas. Vid ny- och ombyggnad av bostäder skall bästa möjliga byggnadsmaterial ur hälso- och miljösynpunkt användas. Hänsyn skall även tas till möjligheterna till miljömässigt omhändertagande av byggnadsmaterial, samt eventuellt återbruk vid en framtida rivning. Resurssnålhet vad gäller råvaror, vatten och energi skall beaktas vid både produktion och användning. Gruppbostaden skall i alla aspekter, ute och inne, präglas av: total tillgänglighet för boende med nedsatt orienteringsförmåga, gånghjälpmedel och rullstol hemlikhet i utformningen lösningar som beaktar att gruppbostaden även är en arbetsplats för personalen Anpassning till omgivningen Det finns ett starkt uttalat intresse att gruppbostäder så långt det är möjligt planeras i en befintlig miljö, antingen genom ombyggnad av befintliga byggnader eller genom förtätning inom befintlig bebyggelse. Det finns inga hinder för lösningar där en boendeenhet utgör del av ett större komplex av bostäder.

121 6 Verksamhetsknutna förutsättningar Antalet lägenheter i ett gruppboende skall inte vara fler än 6. Lägenheterna m². Varierande lägenhetslösningar och storlekar är en fördel. Långa korridorer och komplicerade kommunikationer skall undvikas. Gruppboendet skall förutom lägenheter även innehålla gemensamma utrymmen, personalutrymmen samt biutrymmen. Lägenheter och gemensamma utrymmen förläggs på samma våningsplan (i allmänhet bottenplan), medan personalutrymmen samt teknikutrymmen vid behov kan förläggas på intilliggande våningsplan. Utformning av teknikutrymmen är fastighetsägarens ansvar. Utemiljö Utemiljön utgör ett gott stöd i arbetet och är viktig för de boende. Rätt utformad är utemiljön en terapeutisk tillgång och skapar möjligheter till aktiviteter som enkelt finns att tillgå. Vid placering av gruppbostäder skall stor vikt läggas vid hela omgivningens utemiljö, där rörelser och aktiviteter bedöms som ett tillskott till den totala boendemiljön. Dock skall lägenheternas samlade utemiljö vara klart avgränsad från andra verksamheter i området, men ha en god visuell kontakt med dessa. Närhet till kollektiva transportmedel bedöms som värdefull. Utemiljön skall vara tillgänglig för människor med funktionshinder, varför nivåskillnader ej får förekomma och lutningar i planer och gångvägar skall undvikas. Framför dörrar i fasad skall markbeläggningen vara utan lutning på en yta som medger manövrering av rullstol för passage genom dörrar utan att rullstolen kommer i oönskad rullning. Ytlagret på gångvägarna skall vara jämnt och hårdgjort. Uteplatser skall vara försedda med solavskärmning och helst vara vindskyddade. Ett lämpligt antal utvändigt placerade vattenutkastare skall finnas. Uppställningsplatser för cyklar skall placeras så att de inte påverkar framkomligheten vid t.ex entréer. Angöringsytorna skall dimensioneras för färdtjänstfordon. Hus Allmänt Alla utrymmen skall utformas med tanke på den boendes eventuella behov av förflyttning med rullstol eller gånghjälpmedel. Byggnaden skall vidare kännetecknas av god ljudmiljö. Prioriteringsordningen för krav på utrymmen och byggnadsdelar skall vara: 1. Brandkrav 2. Tillgänglighet 3. Ljudkrav

122 7 Så långt det är möjligt skall alla kraven på byggnadsdelar uppfyllas. Lokalerna indelas i fem huvudgrupper: Lägenheter Gemensamma utrymmen Personalutrymmen Biutrymmen Teknikutrymmen Lägenheterna skall innehålla kapprum/hall, badrum samt allrum/vardagsrum med sovplats och köksutrymme. De gemensamma utrymmena utgörs av entré/hall, vardagsrum och kök med direktkontakt till gemensam uteplats eller balkong. I det gemensamma köket skall de boende som vill ha möjlighet att delta i matlagningen tillsammans med personalen. Detta ställer krav på kökets utformning, vad gäller passageoch arbetsytor. Den gemensamma uteplatsen eller balkongen skall vara rymlig och vara placerad så att personalen har god uppsikt över den. Balkongdjupet skall medge att två rullstolar kan passera varandra. Balkongfronter skall ha en del som är genomsiktlig för att möjliggöra utblickar. Personalutrymmena består av expedition, personal-/jourrum, omklädningsrum samt WC och dusch. Biutrymmena utgörs av tvättstuga, städutrymme, soprum, förråd, lägenhetsförråd samt säsongsförråd. Såväl lägenheternas köksutrymme, som det gemensamma köket och soprummet skall utformas med hänsyn till källsortering. Teknikutrymmen skall placeras så de inte utgör störningsmoment för de enskilda lägenheterna. Utformningen av teknikutrymmena sker i övrigt enligt fastighetsägarens behov. Tillgänglighet Tillgängligheten är av stor vikt och skall särskilt beaktas i projekteringsarbetet. Nivåskillnader i golv eller mellan olika golvmaterial får ej förekomma. Skarvar mellan golvmaterial får inte täckas med lister. Till utrymmen, som av brandskydds- eller ljudskäl kräver tröskel, skall dessa vara utförda som mjuka trösklar alternativt dörrar med falltröskel. Detta utförande uppfyller ej gällande ljudkrav på lägenhetsdörrar enligt BBR, men bör accepteras med hänsyn till att de boendes tillgänglighet skall prioriteras. I övrigt får trösklar ej förekomma inomhus. Ytterdörr till entré, uteplats/balkong, gemensamt kök eller vardagsrum, soprum, tvätt/klädvård och förråd får på utsidan där dörren ligger an ha en nivåskillnad på max 15 mm. Från insidan får inga nivåskillnader förekomma. Ytterdörrar till gemensam entré skall vara förberedda för motordriven dörröppnare. Manöverkontakterna skall kunna placeras så dörrbladet inte slår upp på den som använder dörröppnaren. Dörrar i de gemensamma utrymmena som av brandskyddsskäl är försedda med dörrstängare skall vara uppställda med magnethållare kopplade till brandlarmet. Samtliga uteplatser och balkonger skall vara tillgängliga för rullstolsburna och andra funktionshindrade personer.

123 8 Material och ytskikt Kontraster i material och färger bidrar till tydlighet och struktur. Små kontrastskillnader är svåra att upptäcka för synsvaga, varför tydliga kontraster mellan mörk och ljust eftersträvas. Lämpliga detaljer för kontrastmarkering är exempelvis golvlister, dörrfoder och handtag. Material och ytskikt som användes skall vara av god kvalitet, ha god slitstyrka och vara lätta att rengöra och underhålla. Samtliga ytskikt, enskilda eller i kombination, skall ha låga kemiska emissioner. Allergiframkallande material får ej förekomma. Alla stänkskydd utföres med kakel eller klinker Golv Vid val av golvmaterial till lägenheter, gemensamma utrymmen samt expedition och personalrum skall såväl kravet på hemlik miljö som hållbarhet och skötsel med tanke på de boendes förutsättningar beaktas. Badrum, tvättstuga, städutrymme samt personalens omklädning, WC och dusch skall beläggas med vattentätt material. Golvmaterial i badrum skall vara halktrögt. I vindfång/entré skall finnas nedsänkt avtorkningszon med hård yta, nivåskillnader får ej förekomma och rullstolar skall ej kunna fastna. Golvbeläggning i förrådsutrymmen skall i allmänhet vara plastmatta. I utrymmen i källarplan och motsvarande får ej golvmaterial som kan skapa fuktproblem användas. Väggar I lägenheternas allrum/vardagsrum, sovrum och köksutrymme, det gemensamma vardagsrummet och köket samt personal-/jourrum skall väggbeklädnaden utgöras av målad glasfiberväv. I gemensam hall/korridor och andra kommunikationsutrymmen skall väggbeklädnaden utgöras av målad glasfiberväv eller målad puts. I förhöjd anpassningsnivå skall finnas påkörningsskydd på väggar i kommunikationsutrymmen från golv till 1200 mm höjd. Påkörningsskyddet, t.ex. panel i trä, skall vara väl anpassat till lokalernas utformning och design i övrigt. Väggbeklädnad skall i badrum och personalens dusch utgöras av vattentätt material. Utåtgående hörn förses med slagtåligt hörnskydd som skall vara väl anpassat till omgivningens hemlika karaktär. Hörnskydd fästes med försänkt skruv. Där det förekommer uppställningsplatser för rullstolar förses väggarna med horisontella avbärarlister av slagtåligt material. Fönster Fönster skall uppfylla krav på säkerhet, vara låsbara (under förutsättning att fönstret ej utgör utymningsväg), kunna nyttjas för vädring samt ge god utblick - även för rullstolsburna eller sängliggande. Lägenheter på bottenvåning skall även vara försedda med vädringsbeslag. Fönster skall vara lätta att öppna och stänga för en rullstolsburen person. Fönsterbeslag placeras högst 1200 mm över golv. Fönster skall ha fabriksmonterade

124 9 persienner mellan fönsterglasen, där så är möjligt. Fönsterbänk skall vara beständigt monterad. Dörrar, beslag Samtliga dörrar skall vara lättmanövrerade, enhandsgrepp skall vara tillräckligt, d.v.s. det skall inte vara nödvändigt att vrida låsvred och trycka ner dörrtrycket samtidigt. Skjutdörrar undviks generellt, då många boende har svårt att öppna och stänga dessa. Lägenhetsdörr skall uppfylla brandkrav, tillgänglighet och, så långt som möjligt, ljudkrav. Vid sidan av lägenhetsdörr skall finnas hållare för tidning samt skylt för namn. Lägenhetsdörr förses med släptröskel eller falltröskel. Lägenhetsdörr skall förses med dörrstängare av brandskyddsskäl. Dörrstopp skall monteras på vägg vid samtliga lägenhetsdörrar. Fönsterdörr till uteplats/balkong skall ha samma öppningsbeslag som fönster. Dörrbladet bör dock ges så stor glasad del som möjligt. Tröskel till fönsterdörr får ha max 15 mm nivåskillnad på utsidan, på insidan får nivåskillnad till golv ej förekomma. Fönsterdörrar till lägenheters uteplats på bottenvåning skall förses med låscylindrar på inoch utsida (under förutsättning att fönsterdörren ej utgör utymningsväg). Dörrar till gemensamt vardagsrum och kök skall bidra till ett ljust och öppet intryck och bör därför vara uppglasade. Till tvättstuga bör endast dörrens övre del vara glasad. Handtag, trycken, lås etc. skall vara handikappanpassade och ej allergiframkallande. Snickerier Alla snickerier skall vara fabriksmålade. Värme och sanitet Allmänt Vattentemperaturen skall vid tappstället inte överstiga 38 c utom i de gemensamma utrymmena kök, tvätt/klädvård och städutrymme. Detta löses i samråd med nyttjaren. Värme Inom respektive lägenhet/utrymme skall möjlighet finnas till individuell temperaturreglering mellan c. Vatten, sanitet Allt sanitetsporslin skall vara enligt Svensk Standard och med vit kulör. Tvättställ i lägenheter skall vara höj- och sänkbara, samt ha knäfritt utrymme under tvättstället. Vatten- och avloppsanslutningar skall vara flexibla och vägg- eller sidodragna. Blandare till tvättställ och dusch skall vara engreppsblandare. Toalettstol skall placeras så att personal kan assistera med lyft på båda sidor. Diskbänk i lägenheter skall ha grunda disklådor och ha knäfritt utrymme under diskbänken. Vatten- och

125 10 avloppsanslutningar skall vara flexibla och sidodragna. Blandare i samtliga kök skall vara engreppsblandare. I gemensamt kök förses blandaren med diskmaskinanslutning. Utvändiga vattenutkastare skall finnas på lämpliga ställen enligt nyttjarens önskemål. Ventilation Ventilationsschakt får ej inkräkta på ytbehov i hall, badrum, allrum/vardagsrum, köksutrymme eller sovplats i de enskilda lägenheterna. I de gemensamma utrymmena skall luftomsättningen överensstämma med de krav som ställs för antalet boende samt personal i tjänst. Arbetsmiljöverkets regler om ventilations- och luftkvalitet skall tillämpas på alla arbetslokaler och personalutrymmen. Inom vissa boendegrupper kan de gemensamma utrymmena komma att nyttjas samtidigt av hela boendegruppen under längre tid. De gemensamma utrymmena skall därför förses med möjlighet till manuell reglering av s.k förstärkt ventilation. Matlagning i det gemensamma köket skall ske till de boende samt personal i tjänst, och ventilationen i anslutning till spisarna skall anpassas därefter. El/tele El Varje lägenhet förses med egen elcentral. Samtliga elanslutningar och eluttag inom alla lägenheter och utrymmen skall vara försedda med jordfelsbrytare. Ett av vägguttagen i varje rum skall placeras direkt under strömställare. Uttag eller fast anslutning av kyl, frys, spishäll, ugn, diskoch tvättmaskin etc. skall finnas. Samtliga uttag avsedda för kaffebryggare, vattenkokare och strykning förses med timer av elektronisk typ. Även spishäll i lägenheter skall förses med timer, och strömtillförseln till spishäll och ugn skall kunna stängas av med nyckelströmbrytare. Nyckelströmbrytaren skall placeras i respektive lägenhets elcentral. I gemensamma utrymmen skall köksutrustning som spishäll, ugn och diskmaskin samt uttag vid arbetsbänkar förses med central avstängning via nyckelströmbrytare. Belysning En varierad belysning förtydligar rumsytor och underlättar orienteringen för såväl boende med svag syn som för övriga. Allmänbelysning, punktbelysning och dagsljus skall komplettera varandra så mjuka skuggor uppnås. Stora skillnader i ljushet mellan angränsande utrymmen eller mellan ute och inne skall undvikas för att minska risken för bländning. Såväl belysning för hemmiljö som arbetsbelysning skall skapas.

126 11 Med hänsyn till synsvaga skall armaturer ge ett nedåtriktat ljus, medan t.ex rundstrålande takarmaturer, som glober, skall undvikas. Kontrast och skuggor skall stämmas av i varje enskilt projekt. Även driftekonomiska synpunkter skall vägas in vid val av armaturer och ljuskällor. Utomhus skall gång- och körvägar samt parkeringsplats förses med stolpbelysning. Fasadbelysning skall finnas vid entréer och uteplatser. Styrning av utvändig belysning skall ske med skymningsrelä och timer. Då utvändig belysning är tänd, skall varje lägenhet kunna styra belysningen på tillhörande uteplats med en elomkopplare. Arbetsbelysning under väggskåp i köksutrymme samt takbelysning och belysning ovan tvättställ i badrum skall finnas i lägenheterna. Strömställare för arbetsbelysning under väggskåp skall kunna nås av en rullstolsburen person. Även arbetsbelysning under väggskåp i gemensamt kök skall finnas. IT, TV och Telefon Installation för IT, TV och telefon utförs i enlighet med fastighetsägarens krav. Kanalisation för detta ska finnas till anvisade platser; lägenheter, samlingsrum samt personalrum. För tillgång till kommunens administrativa nät så skall fiber dras in i fastighet och kanaliseras till personalrum. Larm Kallelsesignalanläggning Anropsapparat med signaltryckknapp, återställningsknapp samt lampor och signaluttag skall finnas i badrum samt vid sovplats i varje lägenhet. Vid varje signaluttag skall även sladdtryckknapp med telepropp finnas. Över respektive lägenhetsdörr skall finnas rumslampa med summer. Gemensam summer med display skall finnas i personal-/jourrum, samt i gemensamt kök eller vardagsrum. Brandlarm Utrymningslarm skall finnas i gruppbostaden enligt gällande normer. Inbrottslarm Inbrottslarm skall finnas i gruppbostaden. Hissar/lyftbord Då ett gruppboende, eller delar av ett gruppboende förekommer på annat plan än bottenvåning, skall hiss finnas. Låssystem Låssystem upprättas i samråd med fastighetsägaren.

127 12 Ljudmiljö Uppkomst och spridande av störande ljud skall begränsas. Gällande ljudkrav skall tillgodoses så långt det är möjligt utan att ge avkall på tillgängligheten. Placering av ljudabsorbenter skall ingå i projekteringen. Lokalutformning - Gemensamma utrymmen Allmänt De gemensamma utrymmena skall fungera som samlingspunkt för de boende och bör placeras centralt inom gruppbostaden. God överblick och ett öppet intryck är viktigt, varför dörrar till huvudentré, gemensam hall, gemensamt kök och vardagsrum samt tvättstuga skall vara försedda med glasöppning. Alla rum skall anpassas för personer som är rullstolsburna. Rummens storlek skall medge god rörelsefrihet med rullstol och att personal utan hinder skall kunna hjälpa de boende. Kommunikationen mellan de gemensamma utrymmena och övriga utrymmen redovisas i skiss Funktionssamband. Vid projektering skall de gemensamma utrymmena redovisas med funktionsmöblering på ritning. Rumsfunktionsprogram I den följande beskrivningen av lokalutformning anges, då behov finns, vad som är krav utöver normalnivån i form av basnivå eller förhöjd anpassningsnivå.

128 13 Gemensam entré/hall/korridor Entré Stor vikt skall läggas på entrélösningen, då första intrycket är viktigt för att förmedla en positiv och hemlik känsla. Angöring och tillgänglighet för mindre bussar vid gruppbostadens huvudentré skall beaktas. Ytorna i anslutning till entrén skall vara anpassade för transporter. Förutom nivåskillnad på max 15 mm vid utsida entrédörr, får inga nivåskillnader finnas i entrén. I vindfång skall finnas plats för minst en rullstolsburen person att vänta på färdtjänst, samt gärna en bänk. Två rullstolar skall kunna mötas. I eller i anslutning till vindfång skall även finnas plats att torka av en rullstol samt ställa upp 1-2 rullstolar. Entrédörrar med dörrstängare skall vara förberedda för automatiska dörröppnare. Dörren får ej slå upp på den som använder dörröppnaren. Hall Från entréhallen är det önskvärt att kunna nå lägenheterna direkt. I entréhallen skall finnas plats för låsbara postfack som skall placeras så att samtliga fack nås från rullstol. Postfacken skall om möjligt vara inbyggda. Korridor Då det är möjligt skall korridorer undvikas. Hall är att föredra framför korridor. I de fall korridor förekommer skall två rullstolar kunna mötas utan hinder i hela korridorens längd. Gemensamt vardagsrum Rummet har en viktig social funktion för boende och personal och skall därför ges en varm och hemliknande prägel. Vardagsrummet skall ha utrymme för minst 9 personer. Två rullstolar skall kunna passera varandra. Gemensamt kök och matplats Köket skall fungera för fullständig tillagning av måltider till boende och personal i tjänst. Köket skall utformas så att de boende kan medverka i matlagningen. Detta ställer krav på passage- och arbetsytor med hänsyn till de boende som behöver sitta och arbeta, t.ex. i rullstol. Köket skall ges en trivsam prägel och gärna förläggas i soligt väderstreck. Utgång till gemensam uteplats eller balkong direkt från köket skall finnas. Vid matbordet skall finnas plats för 9 personer, varav tre rullstolsburna. I köket skall finnas plats för källsortering av köksavfall. Det finns behov av att kunna stänga och låsa hela köket, alternativt låsa vissa skåp i köket.

129 14 Lokalutformning - De enskilda lägenheterna Allmänt Lägenheten ska vara cirka 45 kvm. Alla rum i lägenheten skall anpassas för person som är rullstolsburen. Rummens storlek skall medge god rörelsefrihet med rullstol och att personal utan hinder skall kunna hjälpa de boende. Vid utformningen av lägenheterna skall stor vikt läggas vid öppenhet. Kommunikationen mellan den enskilda lägenheten och övriga utrymmen redovisas i skiss Funktionssamband. Vid projektering skall alla rummen i de enskilda lägenheterna redovisas med funktionsmöblering på ritning. Placering i höjdled av fast inredning på vägg skall ske i samråd med den boende. I den följande beskrivningen av lokalutformning anges, då behov finns, vad som är krav utöver normalnivån i form av basnivå eller förhöjd anpassningsnivå. Hall/kapprum Lägenhetsdörren skall placeras så den ej vetter mot det gemensamma vardagsrummet eller köket. Lägenhetsdörren skall enkelt kunna öppnas och stängas från rullstol. I hall skall finnas kapphylla monterad på skenor för lätt flyttning i höjdled. Städskåp samt garderobsskåp placeras i hallen. Låsbart värdeskåp skall finnas inuti garderob, alternativt klädkammare. Värdeskåp skall vara stabilt monterat vid vägg eller golv. Hallens rumsyta skall medge rundsvängning med rullstol.

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5.

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5. Antagen av Omsorgsnämnden 2011-03-02 Inledning Följande riktlinjer skall utgöra stöd och vägledning vid bedömning och beslut om beviljande av insatser avseende bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) i

Läs mer

RIKTLINJER - MYNDIGHETSUTÖVNING VID HANDLÄGGNING AV ÄLDREOMSORG

RIKTLINJER - MYNDIGHETSUTÖVNING VID HANDLÄGGNING AV ÄLDREOMSORG Socialförvaltningen Förslag till riktlinjer 2013-05-00 Ersätter tillämpningsregler för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) från 2013-01-24 kapitel 2 som rör äldreomsorg. RIKTLINJER - MYNDIGHETSUTÖVNING

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för biståndsbedömning av hemtjänst ... Beslutat av: Socialnämnd

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för biståndsbedömning av hemtjänst ... Beslutat av: Socialnämnd modell plan policy program Riktlinje för biståndsbedömning av hemtjänst regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnd Beslutandedatum: 2018-02-28 23 Ansvarig: Verksamhetschef

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Gullspångs kommuns riktlinje för biståndshandläggning inom vård och omsorg

Gullspångs kommuns riktlinje för biståndshandläggning inom vård och omsorg Gullspångs kommuns riktlinje för biståndshandläggning inom vård och omsorg Antagen av VoO nämnden 2018-01-08, 14 Dnr: KS 2017/861 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD. Vår omsorg, din trygghet

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD. Vår omsorg, din trygghet INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD Vår omsorg, din trygghet Socialtjänstlagen (SoL) 4 kapitlet Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för biståndsbedömning av hemtjänst ... Beslutat av: Socialnämnd

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för biståndsbedömning av hemtjänst ... Beslutat av: Socialnämnd modell plan policy program Riktlinje för biståndsbedömning av hemtjänst regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnd Beslutandedatum: 2018-02-28 23, reviderad 2018-09-26

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av bistånd till hemtjänst och annan äldreomsorg enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för bedömning av bistånd till hemtjänst och annan äldreomsorg enligt socialtjänstlagen Socialförvaltningen Riktlinjer för bedömning av bistånd till hemtjänst och annan äldreomsorg enligt socialtjänstlagen 1. Hemtjänst Insatser från hemtjänsten ges för att underlätta för den enskilde i den

Läs mer

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) avseende äldreomsorg

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) avseende äldreomsorg 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2015-03-27 Vägledning vid handläggning av bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) avseende äldreomsorg Definition och syfte med dokumentet Många kommuner har generella riktlinjer

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle

Hemtjänst. Du är med och planerar. omvårdnad gävle omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Hemtjänst Vem kan få hemtjänst? Funktionsnedsättning eller sjukdom kan göra att du behöver stöd och omsorg från andra för att leva ett bra liv i vardagen. Då kan du få

Läs mer

Insatser enligt Socialtjänstlagen

Insatser enligt Socialtjänstlagen SOCIAL- OCH OMSORGSKONTORET Myndigheten för personer med funktionsnedsättning Insatser enligt Socialtjänstlagen - för personer med funktionsnedsättning under 65 år Vem vänder sig insatserna till?... 3

Läs mer

Bo hemma. i Kinda kommun

Bo hemma. i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun I den här broschyren kan du läsa om vilket stöd du kan söka från Kinda kommun om du behöver hjälp för att du ska kunna bo hemma vid sjukdom eller hög ålder.

Läs mer

1 Beskrivning av stödinsatser. 2 Omsorgsinsatser. 3 Serviceinsatser

1 Beskrivning av stödinsatser. 2 Omsorgsinsatser. 3 Serviceinsatser 1 Beskrivning av stödinsatser Här beskrivs vilka insatser som du kan ansöka och vad de innebär: 1. Dagverksamhet demens Insatsen riktar sig till äldre personer som har en kognitiv funktionsnedsättning

Läs mer

Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL

Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL Handläggare Datum Ann-Christine Kittel-Olsson 2012-10-15 0480-45 29 04 Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL Allmänt om riktlinjer Socialtjänstlagen är en ramlag som reglerar kommunens

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166

Läs mer

Riktlinjer för bistånd enligt Socialtjänstlagen gällande hjälp i hemmet och vård- och omsorgsboende

Riktlinjer för bistånd enligt Socialtjänstlagen gällande hjälp i hemmet och vård- och omsorgsboende Riktlinjer för bistånd enligt Socialtjänstlagen gällande hjälp i hemmet och vård- och omsorgsboende i Åstorps kommun Beslutat av Socialnämnden 2018-03-22, 52 Dnr 2018/51 Sida 2 av 7 Inledning Detta dokument

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Äldreomsorg i Olofströms kommun. Särskilt boende. Hemtjänst. Ditt hem en arbetsplats

Äldreomsorg i Olofströms kommun. Särskilt boende. Hemtjänst. Ditt hem en arbetsplats Äldreomsorg i Olofströms kommun Man ska som äldre känna trygghet och kunna leva ett självständigt liv även på äldre dagar. Så långt det är möjligt ska kvarboende i den egna miljön eftersträvas. Ditt hem

Läs mer

Äldrenämndens riktlinjer för bistånd enligt socialtjänstlagen för äldre

Äldrenämndens riktlinjer för bistånd enligt socialtjänstlagen för äldre 2009-04-15 Äldrenämndens riktlinjer för bistånd enligt socialtjänstlagen för äldre Gällande fr.o.m. den 1 Maj 2009 Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg BESÖKSADRESS Kavallerivägen 4, Rissne TELEFON 08-706

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun INFORMATION Socia(qänsten Övertorned fj(ommun Telefonnummer och kontaktuppgifter Biståndshandläggare (telefontid 08.00-09.30) Birgitta Emanuelsson (personer födda dag 1-15) 0927-72156 Annica Lahti (personer

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst. Hemtjänst 1 Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för hemtjänst Hemtjänst 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Kvalitetsstandard utförare

Kvalitetsstandard utförare Kvalitetsstandard utförare Hemtjänst 2009 09 23 Innehållsförteckning Övergripande...4 Målet med biståndet...4 Utförarens mål...4 För att uppnå kontinuitet...4 Larm...4 Vanligt förekommande insatser med

Läs mer

Hemtjänst. Sektor Socialtjänst. Stenungsunds kommun

Hemtjänst. Sektor Socialtjänst. Stenungsunds kommun Hemtjänst Sektor Socialtjänst Stenungsunds kommun Hemtjänst Verksamheten utgår från att kommunmedborgaren ska erbjudas möjlighet till en fungerande vardag. Verksamheten vänder sig till äldre samt personer

Läs mer

Schabloner för hemtjänsten

Schabloner för hemtjänsten Lidingö 2016-09-29 Schabloner för hemtjänsten Biståndshandläggaren beslutar om insatser. Varje insats har en schablontid med ett spann, där det är schablontiden som styr ersättningen. Det är inte säkert

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. Riktlinjer för hemtjänst Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för hemtjänst Riktlinjer för hemtjänst 3 Trygghet 3 Omvårdnad 3 Måltider 3 Inköp 4 Ledsagning 4 Utevistelse 4 Städning 4 Avgränsningar

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19

Kvalitetsdeklaration. för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende. Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration för dig som får hemtjänst i ordinärt (eget) boende Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration hemtjänst Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen anger vilka grundläggande kvalitetskrav

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

SoL och LSS vid funktionsnedsättning

SoL och LSS vid funktionsnedsättning SoL och LSS vid funktionsnedsättning Du som behöver stöd från samhället och inte kan få det någon annanstans kan vända dig till socialtjänsten. Här får du information om två viktiga lagar som gäller när

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen

Fastställd av kommunstyrelsen VANSBRO KOMMUN RIKTLINJER för Boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Fastställd av kommunstyrelsen 2014-01-14 Inledning Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare i

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Insatserna i hemtjänst, ledsagning och boendestöd inom omsorgen om äldre och funktionshindrade i Vimmerby kommun

Insatserna i hemtjänst, ledsagning och boendestöd inom omsorgen om äldre och funktionshindrade i Vimmerby kommun Socialförvaltningen Insatserna i hemtjänst, ledsagning och boendestöd inom omsorgen om äldre och funktionshindrade i Vimmerby kommun Tjänstedeklaration Antagna av omsorgsnämnden 2010-12-16, 133 Övertagna

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom hemvården i Åre kommun

Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom hemvården i Åre kommun Beslutad av: Socialnämnden Dokumentansvarig: Hemvårdschef Dokumenttyp: Riktlinje/Program Giltighetstid: Årligen Gäller från: 2010-11-01 Diarienr: Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 10.2 2018-05-25 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm.

Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet Hjälp i hemmet kan beviljas i form av omsorgsinsatser, serviceinsatser samt trygghetslarm. Omsorgsinsatser Du kan få hjälp med din personliga hygien och med på och avklädning.

Läs mer

Riktlinje för bedömning av insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) för äldre och personer med funktionsnedsättning

Riktlinje för bedömning av insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) för äldre och personer med funktionsnedsättning SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2015-03-24 Gäller från och med: 2015-05-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Socialnämnden Gunnel

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.filipstad.se LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger rätt till särskilt stöd och service som människor kan behöva

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen

Omvårdnads- och serviceinsatser. inom äldreomsorgen Omsorgsnämnden Omvårdnads- och serviceinsatser inom äldreomsorgen Antaget av Omsorgsnämnden 090526 Så här går en ansökan om bistånd till: Alla insatser inom kommunens äldreomsorg inleds med att du gör

Läs mer

Hemtjänst. i Kristianstads kommun

Hemtjänst. i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst ska ge det stöd som just du behöver för att

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut

Förvaltningens förslag till beslut Kungsholmens stadsdelsförvaltning Stöd till resultatstyrning Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2014-02-18 Handläggare Christina Egerbrandt Telefon: 08-508 08 032 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde

Läs mer

Till dig som behöver stöd, hjälp eller service Bistånd enligt Socialtjänstlagen

Till dig som behöver stöd, hjälp eller service Bistånd enligt Socialtjänstlagen Till dig som behöver stöd, hjälp eller service Bistånd enligt Socialtjänstlagen Välfärdsförvaltningen Rättighetsförklaring Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att nämnden ska verka för att äldre

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Insatslista. Förflyttning (10 min/gång) Exempel på vad som kan innefattas: hjälp i och ur säng ändra kroppsläge

Insatslista. Förflyttning (10 min/gång) Exempel på vad som kan innefattas: hjälp i och ur säng ändra kroppsläge INSATSLISTA 2017-02-24 Ansvarig: Utfärdat av: Enhetschef Myndighetskontoret/äldre Berörda verksamheter: Hemtjänst i ordinärt boende Version: 3 2017-03-01 Insatslista Nya insatsbenämningar har utarbetats

Läs mer

Riktlinjer - kvalitetsnivåer

Riktlinjer - kvalitetsnivåer TANUMS KOMMUN Omsorgsförvaltningen Datum 110203 Vår referens 2011.0035-732 On Riktlinjer - kvalitetsnivåer Biståndshandläggning SoL - ÄO Antagna av Omsorgsnämnden 21 110224 Innehåll 1. RIKTLINJER KVALITETSNIVÅER

Läs mer

Bistånd och insatser enligt SoL och LSS

Bistånd och insatser enligt SoL och LSS Bistånd och insatser enligt SoL och LSS Vad innehåller broschyren? I denna broschyr finner du information om det stöd och de insatser Strängnäs kommun har att erbjuda enligt socialtjänstlagen (SoL) för

Läs mer

Schabloner för hemtjänstinsatser i Lidingö stad

Schabloner för hemtjänstinsatser i Lidingö stad 1 (9) Schabloner för hemtjänstinsatser i Lidingö stad Bilaga till riktlinjer för handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) inom äldreomsorgen i Lidingö stad. Dnr OSN/2017:249 Antagna

Läs mer

Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt SoL och LSS inom äldreomsorgen

Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt SoL och LSS inom äldreomsorgen ÄLDREFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STRATEGI OCH PLANERI NG SID 1 (7) 2010-01-22 Handläggare: Git Skog Telefon: 508 36 217 Till Äldrenämnden den 9 februari 2010 Riktlinjer för handläggning av ärenden enligt

Läs mer

Hemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp.

Hemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst ska ge det stöd som just du behöver för att

Läs mer

Riktlinjer för bistånd inom äldreomsorgen i Vingåkers kommun

Riktlinjer för bistånd inom äldreomsorgen i Vingåkers kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 5.22 Antaget av kommunfullmäktige 2011-09-12, 83 Gäller från beslutsdatum Riktlinjer för bistånd inom äldreomsorgen i Vingåkers kommun Inledning Insatser från kommunen ska i första

Läs mer

Riktlinjer för insatser och tjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning. Socialnämnden, Motala kommun

Riktlinjer för insatser och tjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning. Socialnämnden, Motala kommun Riktlinjer för insatser och tjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 14/SN 0184 Datum: 2015-02-11 Paragraf: SN 29

Läs mer

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare Februari 2007 Hemtjänst, ledsagning, avlösning Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare 1. Hemtjänst 1.1 Kunddebiterad tid sid

Läs mer

Meddelandeblad. Socialnämnden får utan föregående behovsprövning erbjuda hemtjänst till äldre personer.

Meddelandeblad. Socialnämnden får utan föregående behovsprövning erbjuda hemtjänst till äldre personer. Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer och enskilda verksamheter som bedriver hemtjänst Nr 3/2018 Juni 2018 Ny bestämmelse om förenklat

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Sammanslagen riktlinje för vård- och omsorgsboende, hemtjänst och korttid samt regler för hemvårdsbidrag

Sammanslagen riktlinje för vård- och omsorgsboende, hemtjänst och korttid samt regler för hemvårdsbidrag Ulrika Johansson Handläggare 033 355224 SKRIVELSE Datum 2019-10-29 Instans Vård- och äldrenämnden Dnr VAN 2019-00160 1.1.3.1 Sida 1(2) Sammanslagen riktlinje för vård- och omsorgsboende, hemtjänst och

Läs mer

Förutsättningar för införande hemtjänst utan behovsprövning i Robertsfors kommun

Förutsättningar för införande hemtjänst utan behovsprövning i Robertsfors kommun Förutsättningar för införande hemtjänst utan behovsprövning i Robertsfors kommun Sociala utskottets ordförande Kjell Åke Nilsson, har gett sektorchef i uppdrag att undersöka förutsättningarna för Robertsfors

Läs mer

Hemvård i Åstorp kommun

Hemvård i Åstorp kommun För mer information kontakta: Kommunens biståndshandläggare tel: 042-643 29 / 042-641 35 Hemvården i Åstorp: Samordnare tel: 042-642 43 Områdeschef tel: 042-643 27 Hemvården Kvidinge: Samordnare tel: 0435-201

Läs mer

Anna Setterström. Omsorgskonsulent Karlstads kommun

Anna Setterström. Omsorgskonsulent Karlstads kommun Anna Setterström Omsorgskonsulent Karlstads kommun 2012-09-25 Omsorgskonsulent Ansvarar för uppföljning och tillsyn i enskilda ärenden enligt SoL och LSS Upprättar riktlinjer och instruktioner enligt SoL

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL HEMTJÄNSTEN

VÄLKOMMEN TILL HEMTJÄNSTEN VÄLKOMMEN TILL HEMTJÄNSTEN i Senast reviderad 2014-02-24 2 (8) HEMTJÄNST I VADSTENA KOMMUN Hemtjänst är en form av bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL), och ges till Dig som bor i ordinärt boende eller

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till äldre och till personer med funktionsnedsättning.

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till äldre och till personer med funktionsnedsättning. Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till äldre och till personer med funktionsnedsättning. Ledfyr: Fyr för vägledning i trängre farleder och inlopp, Betydelsenyans:

Läs mer

Insatserna i hemtjänst, ledsagning och avlösarservice

Insatserna i hemtjänst, ledsagning och avlösarservice Socialförvaltningen Insatserna i hemtjänst, ledsagning och avlösarservice inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning i Vimmerby kommun Tjänstedeklaration Uppdaterad Vilken hjälp har du

Läs mer

Riktlinje Bistå ndshåndlå ggning

Riktlinje Bistå ndshåndlå ggning Ansvarig för rutin Ingela Holmström Ut Utfärdat 2016-08-29 Enheten för bistånd- och LSShandläggning Beslutad (av vem och datum) Verksamhetens ledningsgrupp, 2016-09-19 Uppdaterad och Giltig till och version

Läs mer

Antagna av omsorgsnämnden , 133 Övertagna av socialnämnden

Antagna av omsorgsnämnden , 133 Övertagna av socialnämnden Antagna av omsorgsnämnden 2010-12-16, 133 Övertagna av socialnämnden 2012-09-01 Varför tjänstedeklarationer? Vi vill förtydliga vad våra olika tjänster innebär och vad du kan förvänta dig av oss. Vi beskriver

Läs mer

Riktlinjer för bistånd enligt SoL inom sektor Vård och äldreomsorg i Kungälvs kommun

Riktlinjer för bistånd enligt SoL inom sektor Vård och äldreomsorg i Kungälvs kommun Biståndsenheten 2012-03-09 Riktlinjer för bistånd enligt SoL inom sektor Vård och äldreomsorg i Kungälvs kommun Beslutad av: Kommunstyrelsen 2012-03-09 2012 ÄLDREOMSORG VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset

Läs mer

Mina timmar. Gullspångs kommuns riktlinjer för beställning och utförande av Mina timmar. Antagen av VON. Datum KS 2014/

Mina timmar. Gullspångs kommuns riktlinjer för beställning och utförande av Mina timmar. Antagen av VON. Datum KS 2014/ Mina timmar Gullspångs kommuns riktlinjer för beställning och utförande av Mina timmar Antagen av VON Datum 2018-06-11 KS 2014/373 233 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Mål... 3 Vem har tillgång till

Läs mer

En vägledning för biståndshandläggning enligt SoL för vård- och omsorgstagare

En vägledning för biståndshandläggning enligt SoL för vård- och omsorgstagare En vägledning för biståndshandläggning enligt SoL för vård- och omsorgstagare Handläggare: Förvaltning: Avdelning: Datum: Elisabeth Widskog Socialförvaltningen Äldreomsorgsavdelningen 2013-03-27 socialnämnden

Läs mer

Svar på motion om ledsagning i Bollebygds kommun

Svar på motion om ledsagning i Bollebygds kommun 2019-06-12 1 (8) Dnr :KS2017/228-4 Socialförvaltningen Teresia Granlund Utvecklingsledare berit.ligard@bollebygd.se Socialnämnden Svar på motion om ledsagning i Bollebygds kommun Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Välkommen till. Hemtjänsten i Torsås kommun

Välkommen till. Hemtjänsten i Torsås kommun Välkommen till Hemtjänsten i Torsås kommun Målsättningen med hemtjänsten i Torsås kommun är att underlätta det dagliga livet. Delaktighet för dig som har beviljats hemtjänstinsatser är något som hemtjänstpersonalen

Läs mer

Dnr 2017/150 Avgiftsbefriad avlösning för anhörigvårdare förslag till politiker

Dnr 2017/150 Avgiftsbefriad avlösning för anhörigvårdare förslag till politiker TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2017-08-28 Dnr 2017/150 Avgiftsbefriad avlösning för anhörigvårdare förslag till politiker Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Socialnämnden föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Töreboda kommuns riktlinjer för biståndsbedömning inom äldre- och handikappomsorg

Töreboda kommuns riktlinjer för biståndsbedömning inom äldre- och handikappomsorg TÖREBODA KOMMUN Vård och omsorg Socialnämnden 2010-02-23 Sidan 1 av 6 Töreboda kommuns riktlinjer för biståndsbedömning inom äldre- och handikappomsorg Giltighet fr. o. m 2010-04-01 Socialtjänstlagen 1

Läs mer

Riktlinjer för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) i Norra Dalarna. Norra Dalarna MLO 2010-10-07

Riktlinjer för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) i Norra Dalarna. Norra Dalarna MLO 2010-10-07 MLO Norra Dalarna 2010-10-07 Riktlinjer för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) i Norra Dalarna Postadress E-post Telefon Bankgiro Postgiro 792 80 MORA mora.kommun@mora.se 0250-260 00 991-1934 12 42

Läs mer

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen Stöd & Service Funktionsstödsförvaltningen STÖD OCH SERVICE FRÅN FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Vi vill att denna broschyr ska ge dig en bild av de insatser som Funktionsstödsförvaltnigen kan erbjuda dig

Läs mer

HEMTJÄNST I EMMABODA KOMMUN

HEMTJÄNST I EMMABODA KOMMUN HEMTJÄNST I EMMABODA KOMMUN Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad 2016-06-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är hemtjänst?... 2 Vem kontaktar man för att ansöka om hemtjänst?... 2 Biståndshandläggare

Läs mer

Fax 08-590 733 41 elisa-beth.widman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsens social- och omvårdnadsutskott

Fax 08-590 733 41 elisa-beth.widman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsens social- och omvårdnadsutskott : Styrdokument Social- och omvårdnadsförvaltningen 2006-04-25/ rev. 060810/ 061128 Elisa-Beth Widman 08-590 971 50 Dnr Fax 08-590 733 41 elisa-beth.widman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsens social- och

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer

VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER FÖR BISTÅNDSHANDLÄGGNING ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN, VÅRD OCH OMSORG

VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER FÖR BISTÅNDSHANDLÄGGNING ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN, VÅRD OCH OMSORG Dals-Eds Kommun VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER Socialnämnden 2012-10-16 reviderad 131217 (Dnr: 2012-000141.730) VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER FÖR BISTÅNDSHANDLÄGGNING ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN, VÅRD OCH OMSORG Innehållsförteckning

Läs mer

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till äldre och till personer med funktionsnedsättning.

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till äldre och till personer med funktionsnedsättning. Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) till äldre och till personer med funktionsnedsättning. Ledfyr: Fyr för vägledning i trängre farleder och inlopp, Betydelsenyans:

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Ursprunglig ansökan Uppföljning av tillfällig utökning av hemtjänstinsatser.

Ursprunglig ansökan Uppföljning av tillfällig utökning av hemtjänstinsatser. EXEMPELUTREDNING HEMTJÄNST Läs hela utredningen men det som ligger till grund för genomförandeplanen börjar efter rubriken behov i den dagliga livsföringen. De livsområden som brukaren berörs av är de

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Riktlinjer för biståndinsatser enligt socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndinsatser enligt socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Mönsterås kommun Socialförvaltningen Riktlinjer för biståndinsatser enligt socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Rätten till bistånd regleras i socialtjänstlagen enligt

Läs mer

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning 1 (9) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (9) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den

Läs mer

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,

Läs mer

Stöd och hjälp i det egna boendet

Stöd och hjälp i det egna boendet Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Trygg hemgång Övriga insatser Stöd och hjälp i det egna boendet VI VILL GE äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda och trygga

Läs mer

Hemtjänst. Emmaboda kommun. Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015

Hemtjänst. Emmaboda kommun. Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015 Hemtjänst i Emmaboda kommun Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är hemtjänst? Vem kontaktar man för att ansöka om hemtjänst? Biståndshandläggaren utreder

Läs mer