Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom. Hemtjänsten

Transkript

1 Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom Hemtjänsten H O H F A L U N N O L S O R L Ä R S S T B T E F E A R A R H G H G A E S H E D E M O R A B M S L Y A T A R A Rapport från Kvalitetsnätverk Bergslagen

2 Sammanfattning Kvalitetsnätverk Bergslagen är ett av tre nätverk som Svenska Kommunförbundet driver för att utveckla kvalitativa jämförelser. De första nätverken startades i slutet av Nätverket har som syfte att jämföra både kostnader och kvalitet och jämförelserna ska därefter leda till förbättringar av den egna verksamheten. Nätverket omfattar kommunerna,,,,,, och Säter. Totalt berör nätverket antal medborgare. Denna undersökning är nätverkets andra. Denna undersökning omfattar kommunernas hemtjänst och är uppdelad i 6 delar: Extern information om hemtjänsten, hemtjänstens omfattning, hemtjänstens innehåll, vad vårdtagarna tycker om biståndsbedömningen och servicen, hemtjänstens kostnader och avgifter, biståndsbedömning av fallbeskrivningar. Den externa informationen har kartlagts i denna rapport, dels genom studier av skriftligt material, dels genom studier av information på hemsidan. Projektgruppen har tagit fram åtta frågor som den äldre och dess anhöriga borde kunna få svar på genom kommunens information. Det visade sig att både den skriftliga och hemsidesinformationen var bristfällig i alla kommuner. Projektgruppen ser detta som ett utvecklingsområde för kommunerna. När det gäller hemtjänstens omfattning visar vi på hur stor del av befolkningen som är över 65 år respektive 85 år och äldre. Här kan man se att och har en hög andel äldre. är den enda kommunen som har en lägre andel äldre än riksgenomsnittet av nätverkskommunerna. Vi har sedan tittat på hur stor andel av invånarna över 65 år som har hemtjänst. Det skiljer sig där mellan där 9,4 % av de äldre har hemtjänst vilket är högst mot där 3,8 % av de över 65 år har hemtjänst, vilket är lägst av nätverkskommunerna. I nästa steg har vi tittat på hur stor del av det totala antalet vårdtagare som har hemtjänst. Här ligger Säter i topp med 59,1 % som har hemtjänst mot där endast 33,8 % av vårdtagarna har hemtjänst, resten har särskilt boende. De stora skillnaderna ger signaler på hur kommunerna har prioriterat mellan de olika vårdformerna. När vi vill beskriva hemtjänstens innehåll gör vi det utifrån ett stort antal variabler. Vi har undersökt genomsnittliga antalet timmar per vårdtagare, tidsåtgång till hemtjänsttagaren i förhållande till kringtiden, vilka typer av insatser som ges i de olika kommunerna, antal trygghetslarm, tillgängligheten, handläggningstider och rättsäkerheten. Resultaten under de olika områdena skiftar mellan kommunerna. Projektgruppen bedömer att det finns flera intressanta områden att studera vidare för att få förklaringar till olikheterna och möjlighet att lära av varandra. För att ytterligare få en uppfattning om skillnaderna i möjlighet till insatser inom hemtjänsten tog vi fram sex fallbeskrivningar som vi lät biståndsbedömarna i kommunerna bedöma. Även här kan man se att kommunerna har utvecklat olika praxis för hur bedömning sker. Undersökningen visar endast på en tendens. I en framtida undersökning kan det vara intressant att närmare studera hur många som får de olika möjliga insatserna för att få en klarare uppfattning om kommunernas generositet. 2

3 3 Projektgruppen valde att lämna ut två enkäter till hemtjänsttagarna. Den ena lämnades till dem som haft hemtjänst minst ett halvt år och den andra lämnades till dem som nyligen fått ett biståndsbeslut. Antalet svarande i den senare enkäten är alltför litet för att långtgående slutsatser skall kunna dras. Vi har trots detta valt att använda resultaten eftersom det finns vissa intressanta samband. Vi har vidare undersökt kommunernas kostnader för hemtjänsten. I snitt ligger kommunerna under riksgenomsnittet. Säter, och ligger dock över riksgenomsnittet. Vi har också undersökt kommunernas kostnader för hemtjänst i förhållande till totala kostnaden för äldreomsorgen och det visar på stora skillnader mellan kommunerna. Frågan man kan ställa sig är om detta beror på olika prioriteringar mellan ordinärt boende och särskilt boende eller om det finns andra orsaker. Ett annat kostnadsmått som vi har undersökt är kostnaden för en hemtjänsttimme. Resultatet visar på intressanta skillnader mellan kommunerna. visar på lägst kostnader per timme med 243 kr mot som har högst kostnad med 491 kr per timme. Vad beror skillnaden på? Finner vi förklaringen i bristfälliga administrativa system eller? Som sista del i rapporten har vi valt att ta fram skillnader i avgifter mellan kommunerna. Vi har valt att visa ett typexempel. Det visar sig här att skillnaderna är kraftiga mellan kommunerna. Vi ställde oss därför frågan om detta kan påverka viljan att söka hemtjänst. Vi fann dock inget sådant samband. Det är dock intressant att konstatera att avgiften kan skilja stort och en fråga är om medborgarna har kunskap om detta.

4 4 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Bakgrund 5 Undersökning av hemtjänsten Extern information 7 Andel äldre med hemtjänst 9 Hemtjänstens innehåll 11 Biståndsbedömning av fallbeskrivningar 19 Vårdtagarnas uppfattning 23 Hemtjänstens kostnader och avgifter 28 Slut kommentar 35

5 5 Bakgrund Kvalitetsnätverk Bergslagen är ett av de nätverk som Svenska Kommunförbundet driver för att utveckla metoder för jämförelser som leder till lärande. I nätverket ingår kommunerna,,,,,,, och Säter. Nätverken har till syfte att ta fram metoder och arbetsmodeller för hur kommunerna ska kunna göra jämförelser av både kostnader och kvalitet. Idag finns ett stort antal nätverk runt om i landet som jämför sina kostnader. Det finns dock i stort sett inga nätverk som jämför kvalitet och kostnader tillsammans. Det är därför ett mycket viktigt innovativt arbete som görs i nätverken. Nätverken stannar inte vid dessa mätningar utan har dessutom i uppgift att ta fram arbetsmodeller för hur dessa resultat ska kunna omsättas i det dagliga arbetet på förvaltningarna. De kommunala jämförelserna syftar till att försöka fånga både verksamheternas kostnader och kvalitet. Kvaliteten ses här som resultatkvalitet dvs. den ska försöka fånga kvaliteten från kunden/medborgarens perspektiv. Detta sker genom att ta fram både objektiva mått ( mätbara inom verksamheten) och subjektiva mått (vad den enskilde anser om verksamheten). Arbetet har som inriktning att titta på de kommuner som har det bästa resultatet och utifrån detta kunna få inspiration till att förbättra det egna arbetet. Metodiken kring kvalitetsjämförelser är ny. Det finns få praktiska exempel att hämta kunskap och inspiration ifrån. För att lyckas i undersökningarna har några nyckelfaktorer varit vägledande för arbetet: Vi ska undvika att ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet Vi ska ta fram kvalitetsmått utifrån i första hand ett kommunledningseller medborgarperspektiv. Inte ett professionellt perspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och de andra kommunerna ska ha möjlighet att plocka idéer till den egna verksamheten. Samband mellan kostnader/resurser och kvalitet ska belysas. Syftet är att se om det finns ett direkt samband mellan höga kostnader och hög kvalitet. Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera. Vår mening är att det är omöjligt att ta fram en helt sann bild av verksamhetens kvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar. Denna undersökning Projektgruppen fick vid föregående möte med styrgruppen, den 9 oktober 2002, i uppdrag att genomföra en undersökning av kommunens hemtjänst både vad avser biståndsbedömning och hemtjänst i ordinärt boende, 65 år och äldre.

6 Denna rapport innefattar sex delar: 6 1. Den externa informationen om hemtjänsten Denna del omfattar en undersökning av kommunernas skriftliga information och informationen som återfinns på kommunernas hemsida om hemtjänsten 2. Andel äldre med hemtjänst Denna del visar hemtjänstens omfattning i förhållande till de antal äldre som finns i kommunen. 3. Hemtjänsten innehåll och villkor för biståndsbedömning Denna del visar på vilken hjälp vårdtagarna kan få och vilka system som finns för att kvalitetssäkra biståndsbedömningen. 4. Skillnader i bedömning av 6 fallbeskrivningar Denna del visar på bedömning av 6 fallbeskrivningar som biståndsbedömarna i kommunerna arbetat med. Vi vill här se om det finns skillnader i bedömningsnivån i de olika kommunerna. 5. Vårdtagarens uppfattning om biståndsbedömningen och servicen i hemtjänsten Denna delar visar resultatet av de enkäter som kommunerna skickat ut till vårdtagarna inom hemtjänsten. Vad anser man om den service man får? Får man det man lovat? 6. Hemtjänstens kostnader och avgifter Denna del visar kostnaderna inom hemtjänsten. Här finns offentlig statistik men även egna beräkningar av lönekostnader och prestationsgrad. I undersökningen har vi också använt ett nytt mått, kostnad per hemtjänsttimme. Detta mått försöker beskriva hur stor kostnaden är för en hemtjänsttimme och hur stor del av tiden som åtgår till direkt kontakt med den äldre och vad som åtgår till annat som t.ex. planering, gångtid etc. Dessutom har vi tittat på kommunernas avgiftssystem för hemtjänsten. Metodik I denna undersökning har vi använt flera olika metoder för att få fram uppgifter. Två gemensamma enkätundersökningar har genomförts i alla kommuner till vårdtagarna. Offentlig statistik har använts för att ta fram befolkningsuppgifter, omfattning och vissa ekonomiska uppgifter. Granskning har skett av skriftliga dokument och hemsidor rörande information om hemtjänsten utifrån ett antal frågor som den enskilde borde kunna få svar på. Biståndsbedömarna i kommunerna har fått 6 fallbeskrivningar som de har bedömt insatser för. Varje förvaltning har dessutom tagit fram uppgifter om sin egen organisation. Det ska dock sägas att detta inte alltid har varit lätt. Många förvaltningar har lagt ner ett stort arbete på att få fram uppgifterna. Vi vill därför rikta ett stort tack till alla förvaltningar. Utan denna hjälp hade inte denna rapport varit möjlig.

7 7 Undersökningen Extern information Varje kommun har enligt Socialtjänstlagen det yttersta ansvaret för att de människor som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Till socialtjänstens uppgift hör också att informera om vilka insatser man har möjlighet att ställa upp med. De äldre och deras anhöriga kan ha svårt att skaffa sig en överblick över samhällets stöd och hjälpformer. Utifrån detta utgör den externa informationen grunden för den information som de äldre kan få från kommunen. Informationen ska ge kunskap om vad den enskilde kan förvänta sig för service och hur han/hon ska gå tillväga för att få servicen och kostnaden för denna. Informationen är en viktig kvalitetsfaktor då den utgör en grund för att den enskilde ska kunna ha rimliga förväntningar på tjänsterna. En god information kan också underlätta för berörda administratörer som rimligtvis inte behöver informera muntligt i lika stor utsträckning. Projektgruppen valde att ta fram 8 frågor som den enskilde ska kunna få svar på genom att ta del av information antingen skriftlig eller på kommunens hemsida. De åtta frågorna vi sökte svar på var följande: 1. Till vem och vart anmäler jag mitt behov av hjälp? 2. Finns det telefonnummer och besöksadress till ovanstående? 3. Framgår telefontiden till ovanstående? 4. Finns det information om vilken form av stöd och hjälp som erbjuds? 5. Finns information om avgifter? 6. Finns information om vart vänder jag mig om jag har klagomål att framföra? 7. Finns information om vart och hur jag ska göra för att överklaga beslut om hemtjänst? 8. Finns information om hur lång tid det tar innan jag får hjälp? Jämförelse, information om hemtjänsten Webinfo Skriftligt material Säter X-axeln anger antal frågor som kommunerna besvarat

8 Undersökningen visar att kommunernas information om hemtjänst behöver utvecklas. Flera av kommuner kommenterade att detta arbete pågår. Det som är intressant att notera är att kommunerna har bättre information på hemsidan än i sitt skriftliga material. En fråga man kan ställa sig är om detta motsvarar brukargruppens behov, då man kan anta att tillgång till internet inte är lika vanligt förekommande som i andra åldersgrupper. Vissa frågor utmärker sig genom att ingen kommun har information kring dessa. Detta gäller frågorna om hur man gör om man vill klaga och hur lång tid det tar innan man kan få hjälp. 8 frågor om hemtjänsten 8 Till vem och vart jag anmäler mitt behov av hjälp Telefonnummer och besöksadress till ovanstående? Telefontid till ovanstående Vilken form av stöd och hjälp som erbjuds? Avgifter? Vart jag vänder mig om jag har klagomål att framföra Vart jag vänder mig och hur jag ska göra för att överklaga beslut om hemtjänst? Hur lång tid det tar att få hjälp? Skriftligt material Webinfo X-axeln anger antal kommuner som besvarat frågan Liksom i förskoleundersökningen visar det sig att ligger i topp när det gäller skriftlig information. Där återfinns svaret på fem av åtta frågor. När det gäller hemsideinformation har och Säter den fylligaste informationen. Undersökningen visar dock att det inom detta område finns en klar utvecklingsmöjlighet för alla kommuner i nätverket och att kan vara det goda exempel som man kan hämta idéer från för sin egen utveckling. Uppsökande verksamhet För att komplettera bilden av vilken information som ges till de äldre så har vi också undersökt om kommunerna har uppsökande verksamhet, dvs kontaktar de äldre och informerar om vilka möjligheter till hjälp som finns att få och samtidigt informerar sig om vilka behov som finns hos de äldre. Projektgruppen anser att det hör till god kvalitet. Enligt socialtjänstlagen är kommunen också skyldig att göra detta. Det visar sig att endast och har uppsökande verksamhet vilket är anmärkningsvärt. Kan orsaken finnas i att och hör till de kommuner som har genomsnittligt fler biståndsbedömare per åringar och äldre?

9 9 Andel äldre med hemtjänst Omfattningen av de äldre som har hemtjänst i kommunerna varierar och vi försöker här ge en bild av detta i förhållande till antalet invånare. De äldre har delats upp i två grupper, den första gruppen rör den totala gruppen äldre i kommunen från 65 år och uppåt. Den andra gruppen är de som är 80 år och äldre. Målgruppen för hemtjänsten är personer över 65 år, och kanske framför allt personer som är 80 år och äldre. I kommuner med hög andel äldre kan behovet/efterfrågan av hemtjänst antas vara högre än i kommuner med låg andel äldre. 25,00% Andel av befolkningen som är 65 år och äldre, resp 80 år och äldre per ,00% Andel 65 år och äldre Andel 80 år och äldre 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Säter Snitt Riket och är kommuner med hög andel äldre, medan och Säter har lägre andel. Endast har lägre andel äldre än riksgenomsnittet, 16,8 % jämfört med rikets 17,2 %. och har nästan lika hög andel 80 år och äldre som /, men har lägre andel 65 år och äldre.

10 10 Procentuell andel av invånare 65 år och äldre med beviljad hemtjänst 1 okt ,0% 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 7,0% 7,3% 9,4% 5,8% 3,8% 8,5% 6,7% 9,3% 4,7% 8,2% Säter I nästa steg valde vi att jämföra hur stor del av de äldre som har hemtjänst i ordinärt boende. Snittet för nätverkskommunerna var 7,3 %. har lägst andel personer som var beviljade hemtjänst, 3,8 %, medan har högst andel, 9,4 % var snittet för nätverket 6,8 %, medan snittet för riket var 7,6 %. Andelen äldre med hemtjänst ökar således i nätverkets kommuner totalt sett. Andel äldre med hemtjänst i ordinärt boende i förhållande till totala antalet vårdtagare i äldreomsorg Måttet speglar hur många äldre som får hemtjänst ställt i relation till hur många äldre totalt som får insatser enl. socialtjänstlagen. Måttet kan visa huvudinriktningen på kommunernas äldreomsorg. Erbjuds insatser i första hand i det egna hemmet, eller har kommunen god tillgång på platser i särskilt boende, som kan erbjudas den sökande? Ett värde på mer än 50 % visar att fler personer får hemtjänst, än antalet personer som får plats i särskilt boende, och ett värde under 50 % visar att fler personer får plats i särskilt boende. 65,0% Antal äldre med hemtjänst i förhållande till totalt antal äldre vårdtagare 1 okt ,0% 45,0% 48,8% 35,0% 25,0% 15,0% 5,0% 42,2% 54,4% 43,8% 33,8% 53,7% 44,2% 54,5% 39,4% 59,1% -5,0% Säter

11 Kommentar: Snittet för nätverkets kommuner är 48,8 %. har lägst andel äldre med hemtjänst, 33,8 %, medan Säter har den högsta andelen med 59,1 %.,,, och är kommuner som har hög andel i särskilda boenden.,,, och Säter har hög andel äldre som får hemtjänst var snittet för kommunerna i nätverket 46 % med hemtjänst i ordinärt boende. Det finns således en svag tendens till att kommunerna i nätverket i högre grad satsar på vård i ordinärt boende, framför vård i särskilt boende. Snittet för riket var %. Nätverkskommunernas snitt är fortfarande lägre än riket. Hemtjänstens innehåll tjänster och service I detta avsnitt vill vi visa på hur mycket och vilka tjänster som hemtjänst i ordinärt boende består av. Detta bedömer vi vara en viktig kvalitetsfråga för den enskilde. Hur stora är insatserna? Vilken typ av insats kan man få? Vi vill också visa på faktorer i biståndsbedömningen som man kan anse har betydelse för äldreomsorgens kvalitet. Vilket t.ex. kan handla om hur lång tid handläggningen av ett ärende kan ta och vilka riktlinjer som finns för att garantera en rättssäker hantering. Som första mått visas hur många hemtjänsttimmar en hjälptagare får i genomsnitt i kommunerna. Måttet tar inte hänsyn till dubbelbemanning och speglar därför ej vårdtyngden fullt ut. 11 Genomsnittligt antal timmar/vårdtagare oktober Säter Kommentar: Kommunernas snitt låg på 29 timmar. och har lägst antal timmar, medan har högst antal timmar., och ligger över snittet, medan övriga kommuner har värden som är lägre än snittet. En liten ökning av genomsnittligt antal hemtjänsttimmar kan noteras för nätverkskommunerna sedan År 2001 var snittet för nätverkets kommuner 28, medan rikets snitt var 29.

12 12 Tidsaspekten är en intressant faktor när det gäller att se hur effektivt kommunen använder resurserna för hemtjänsten. För att undersöka tidsåtgången så har projektgruppen bett 20 anställda inom hemtjänsten i varje kommun att fylla i en tidsrapport under en vecka. Tidsrapporten delades i: tid till pensionär, tid vid larm, gångtid, vårdplanering och övrig tid. Vi ville här tydliggöra fördelningen mellan tid till vårdtagare och så kallad kringtid. Undersökningen ska framförallt uppfattas som ett stickprov som kan ange en tendens. Tid till pensionär och vid larm Gångtid Övrig tid och vårdplanering 69% 17% 14% 56% 14% 30% 62% 14% 24% 57% 20% 23% 67% 11% 21% 63% 19% 18% 66% 14% 20% 67% 18% 15% Säter 56% 23% 21% Här finner vi intressanta skillnader, och har en mindre andel tid i övrig tid och sålunda högre andel tid till pensionär i jämförelse med de andra kommunerna. har en låg gångtid i jämförelse med de övriga vilket medför en hög andel tid till pensionär. Snittet för kommunerna i tid till vårdtagare ligger på 62 % vilket gör att 38% av arbetstiden går till annat. Att kunna mäta på ett enkelt sätt hur tiden används kan vara en viktig kvalitetsfaktor och också skapa underlag för prioritering och organisation. Det visade sig att Säter och har infört databaserade system som underlättar dels tidsuppföljning men också de rent administrativa uppgifterna som vårdbiträdena har. Detta kan vara en utvecklingsmöjlighet för de övriga kommunerna. I ett nästa steg vill vi se vilken form av service som erbjuds vårdtagarna i kommunerna och om det finns skillnader i ambitionsnivå. Tabellen nedan visar att de 11 insatserna personlig omvårdnad, tvätt, matdistribution, avlösning, ledsagarservice, dagligvaruinköp, ärenden, promenader, trygghetslarm, trygghetsringning och korttidsboende beviljas i alla kommuner. Annat stöd för närstående beviljas eller erbjuds utan beslut i samtliga kommuner. Alla kommuner utom beviljar städning och dagverksamhet. Övriga insatser erbjuds i högst hälften av kommunerna och ofta sker det utan biståndsbedömning. Ingen kommun erbjuder fönsterputs. Således är det olika vilken service man kan få beroende på vilken kommun man bor i.

13 13 Vilka typer av hemtjänst erbjuder kommunen, genom bistånd eller på annat sätt? Personlig om vårdnad Tvätt Matdistribution (m atlådor) Avlösning Ledsagarservice enligt SoL Dagligvaruinköp Ärenden såsom apotek,post,bank Prom enader Trygghetslarm Trygghetsringning/ telefonservice K o rttidsboende A nnat stöd för närstående Städning D agverksam het Snöskottning Matlagning iden enskildes bostad Hjälpm edel Hårvård G räsklippning A nnat dagrehab Fotvård A nnat Socialsam varo A nnat tillsynsbesök fö r begynn dem enta A nnat dem enssjuksköterska Fönsterputs Hem sjukvård (ordinärt boende) Efter bistånds-bedömn Utan bistånds-bedömn Inte X-axeln anger antal kommuner som erbjuder insatsen Vid en jämförelse mellan hur många servicetyper kommunerna erbjuder, varierar det mellan 14 och 21 insatser. Är detta rimligt ur den enskildes synvinkel? Kan man säga att kommunerna erbjuder en likvärdig hemtjänst? Är dessa skillnader grundade på strategiska beslut i kommunerna eller har det framkommit som en gängse praxis?

14 14 Hur många typer av hemtjänst erbjuder kommunen genom bistånd eller på annat sätt? Säter Efter bistånds-bedömn Utan bistånds-bedömn Inte X-axeln anger antal möjliga insatser och erbjuder flest insatser. Dessa kommuner har också flest insatser som beviljas utan biståndsbedömning. Utan biståndsbedömning kan innebära att insatsen erbjuds fritt men till självkostnadspris., och erbjuder lägst antal insatser. är den enda kommunen som enbart erbjuder insats genom bistånd. Är pensionärerna nöjda med det utbud som finns eller är man märkbart mindre nöjd i de kommuner som erbjuder färre insatser? Enkäten till personer som nyligen fått biståndsbeslut gav relativt få antal svar varför resultatet måste tolkas med försiktighet. På frågan om man är nöjd med möjligheten att få välja vilken hjälp man ville ha, var det i snitt 83 % nöjda., och som har flest typer av hemtjänstinsatser har också högst andel nöjda. I, och med lägst antal insatser varierar nöjdheten betydligt. Antal trygghetslarm Vi har undersökt hur många trygghetslarm kommunen delar ut. Trygghetslarm är en viktig kvalitetsfaktor inom äldreomsorgen. Det kan antas att det förebygger en del insatser i hemtjänsten om kommunen är generös med att dela ut trygghetslarm till de som vill ha dessa och på det viset ge de äldre en tryggare situation utan att det kanske kräver så mycket i övriga insatser.

15 15 Antal trygghetslarm /antal 65-åringar och äldre 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Hallstahamm De flesta kommuner har beviljat 8-10 % av 65 åringarna och äldre ett trygghetslarm. har flest och och har markant lägst andel. Diagrammen över vilka insatser som finns visar inte i vilken omfattning kommunerna beviljar insatsen förutom när det gäller trygghetslarm. Projektgruppen anser att det hade varit intressant att undersöka antalet äldre som faktiskt är beviljade de olika insatserna. Då hade skillnader i restriktivitet kunnat påvisas. En kommun kan ju uppge att man kan bevilja en insats, men restriktionerna är så hårda att väldigt få faktiskt får insatsen. Det hade gett en bättre helhetsbild av utbudet och prioriteringar i kommunerna. Tillgänglighet I enkäten till personer som nyligen fått biståndsbeslut fanns frågor om hur tillgängligheten upplevdes när man ville ha hjälp. Vi ville mäta hur tillgängligheten faktiskt såg ut genom att mäta hur många biståndsbedömare kommunerna har och hur tillgängliga de var i form att besvarande av telefonsamtal. För att få kommunerna jämförliga mätte vi hur många biståndsbedömare i årsarbeten mätt som arbetar i kommunen och jämförde det med antalet 65- åringar och äldre. Biståndsbedömarna arbetar även med personer under 65 år och även insatser i särskilt boende men det gick inte att särskilja detta., och lägger mest resurser på biståndsbedömningen i och med att de har betydligt fler biståndshandläggare per åringar och äldre (ca 1,5) jämfört med övriga kommuner. Övriga kommuner har mellan 0,7 och 1 biståndshandläggare per åringar och äldre. Både och som har relativt sett fler biståndshandläggare har också uppsökande verksamhet. Vi ställde också frågan om telefontid och rutiner för besvarande av meddelande och samtal utanför telefontid. Kommunernas rutiner varierade och flera alternativ var aktuella i samma kommun. Det vanligaste var att när biståndshandläggaren inte var tillgänglig kan man lämna meddelande i växel/reception eller på telefonsvarare och biståndshandläggaren ringer upp. Uppringningen sker oftast samma dag eller dagen efter. Några kommuner kopplade också samtal till mobiltelefon.

16 16 De varierade svaren gör att tillgängligheten inte kan bedömas enkelt. Av svaren får man dock intryck av att alla kommuner har god tillgänglighet. Vi gjorde därför en jämförelse mellan antal biståndsbedömare och hur nöjda de äldre är med möjligheten att få kontakt med den som bedömde behovet, dvs från enkäten. Påverkar antal biståndsbedömare andelen nöjda? Antal biståndsbed per år och äldre Andel nöjda med tillgängligheten Biståndsbedömare 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Andel nöjda i % Hallstahamm Medel Andelen som är nöjda med tillgängligheten är hög och ganska jämn mellan kommunerna. I som har flest biståndsbedömare har det dock inte medfört flest nöjda. I däremot som har näst flest biståndsbedömare är man mest nöjd. Med hänsyn till det låga urvalet i enkäten är det dock vanskligt att dra stora slutsatser av resultatet. Handläggningstid Tiden det tar för att få hjälp när man väl kontaktar hemtjänsten / biståndshandläggaren bedömer projektgruppen vara en viktig kvalitetsfaktor. Tidigare undersökningar har visat det. Vi undersökte därför hur långa handläggningstiderna/väntetiderna är i de helt nya ärenden som handlagts i kommunerna från 1 oktober 2002 till 31 januari Det viktigaste för hur kvaliteten upplevs tror vi är väntetiden från det man anmäler att man behöver hjälp till dess man får hjälp. Det visar sig att väntetiden varierar kraftigt från anmälan till dess att den äldre får hjälp inom kommunen. kunde inte få fram uppgifterna kring längst och kortast väntetid. I övriga kommuner kan man få insatsen samma dag som anmälan sker, vilket tyder på mycket god beredskap. Den längsta tiden en äldre fått vänta är däremot väldigt lång, från 21 dagar upp till 94 dagar. Några av kommunerna har uppgivit orsaker som att den äldre har velat vänta med städningen till efter julhelgen eller att den äldre varit på korttidsboende under en tid.

17 17 Väntetid i dagar från anmälan till första insats 100 Antal dagar Fagerst a Hallstah amm Hedem ora Hof ors Norber g Säter Medel Kortast ,00 Medel 10 9, , ,5 8 10,8 Längst ,11 Man kan dra slutsatsen att väntetiden kan vara olika lång beroende på vad insatsen avser. Om en akut insats behövs kan det vara för sent med dagen efter anmälan och en städning kan få ta lite längre tid innan den verkställs utan att det upplevs som för sent. Det kan därför vara intressant att jämföra hur nöjda de äldre är med den tid de fått vänta. Snitt antal dagar från anmälan till insats jämfört med andelen nöjda med tiden från första kontakt till insats Dagar från anmälan till insats, medel Andel nöjda med första kontakt till insats, dagar Antal dagar Andel nöjda i % 0 0 Hallstahamm Medel Det visar sig att de kommuner, och, med högst andel nöjda med tiden det tog också har genomsnittligt längst handläggningstid., och Säter har högre andel nöjda men har också kortare väntetid., och har lägre andel nöjda trots att handläggningstiden är relativt kort i snitt. Det antyder att det inte är väntetiden i sig som är avgörande utan kommunens förmåga att bedöma när insatsen behöver sättas in som är viktig.

18 18 Rättssäkerhet För den enskilde är det viktigt att kommunen försäkrar sig om att biståndsbedömningen går rätt till. På en ansökan om bistånd i form av hemtjänst ska man antingen få bifall eller avslag. Får man avslag från kommunen har man rätt att överklaga beslutet till länsrätten som prövar kommunens beslut. Vi undersökte därför vilka dokumenterade rutiner kommunerna har genom att ställa nio frågor. 1. Får alla som söker bistånd ett skriftligt beslut? 2. Får alla beslut på det bistånd de söker oavsett vad de söker? 3. Finns besvärshänvisning/fullföljdshänvisning till varje avslags beslut? 4. Finns nedskrivna rutiner för överklagande av biståndsbeslut? 5. Finns dokumenterade riktlinjer för biståndsbedömning? 6. Finns nedskrivna rutiner för hur journalanteckningar hanteras? 7. Finns nedskrivna system/rutiner för avvikelserapportering? 8. Finns nedskrivna rutiner för synpunkt och klagomålshantering? 9. Finns rutiner för att följa upp att vårdtagaren får bistånd enligt beslut? Rättssäkerhet 9. Rutiner för uppföljning av beslut? 8. Rutiner för synpunkter/klagomål? 7. Rutiner för avvikelserapportering? 6. Rutiner för journalanteckningar? 5. Riktlinjer för biståndsbedömning 4. Rutiner för överklagande? 3. Besvärshänvisning till avslagsbeslut? 2. Beslut oavsett vad som söks? 1. Skriftligt beslut? X-axeln anger antal kommuner som besvarat frågan Alla kommuner lämnar besvärshänvisning om den enskilde får avslag på biståndsansökan och alla kommuner har rutiner för avvikelserapportering. Endast, och Säter har rutiner för uppföljning av att den äldre får de insatser som beviljats.

19 19 Jämförelse mellan kommunerna Säter Hof ors Hallstahamm , och Säter lämnar inte alltid skriftligt beslut på ansökan om bistånd. anger att det gäller om matdistribution söks. I innebär det att om den äldre ansöker om städning så informeras man om att städning inte erbjuds. Den enskilde får inget avslag som kan överklagas till länsrätten., och har flest rutiner för att säkerställa rättssäkerheten för den enskilde. Antalet rutiner för att få information inom organisationen är betydligt fler jämfört med den information som kommunerna har om verksamheten utåt vilket kan spegla kommunernas prioritering. Omprövningar och avslag Vi har tittat på hur kommunerna arbetar med omprövningar och avslag av biståndsansökningar. Kommunerna gör omprövningar i olika tidsintervall för att stämma av om behovet hos de äldre har förändrats. En del kommuner uppger att det sker kontinuerligt eller vid behov, andra har bestämda tidsintervall. Endast anger att uppföljning av beviljade bistånd inte görs på grund av tidsbrist. Nöjdheten hos de som får hjälp kan avspeglas i hur många avslag kommunen gett på ansökningar om bistånd och hur många överklaganden som gått vidare till länsrätten. Det visar sig att 47 ansökningar har fått avslag under år 2002 totalt i de nio kommunerna. Det utgör endast 2 % av alla äldre som får bistånd. Inget av avslagen har gett förändring i beslut om de tagits upp till nämndsbeslut. Endast 1 ärende har överklagats av ansökaren till länsrätten, men det ärendet fick avslag. Beror det låga antalet överklagande på att de äldre är relativt nöjda med det de får, att kommunerna inte ger skriftliga avslag eller att det är svårt för de äldre att överklaga? Biståndsbedömningar av fallbeskrivningar Inom ramen för undersökningen om hemtjänst ville vi se om det skiljer sig mycket i hanteringen av biståndshandläggningen och vilka typer av insatser som ges till personer över 65 år som av en eller annan anledning ansöker om hemtjänst. Vi har använt oss av avidentifierade autentiska fall som vi har sänt ut till kommunernas biståndshandläggare.

20 Biståndshandläggarna har sedan fått göra en bedömning utifrån det tillgängliga materialet som i de flesta fall varit utdrag av dokumentationen i ärendehanteringssystemen. Det är en annorlunda hantering än hur det vanligtvis brukar gå till. Vanligtvis sker hembesök och samtal med den som söker i samband med biståndsbedömningen. Det förekom ofta kommentarer i det bedömda materialet om svårigheten att bedöma utifrån så lite information. Biståndsbedömningen är lagstyrd enligt Socialtjänstlagen. Enligt Socialtjänstlagen 4 kapitel 1.. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och sin livsföring i övrigt Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes resurser att leva ett självständigt liv. Utifrån lagen skall sedan biståndsbedömare forma biståndet så intentionen i lagen efterlevs. Det etableras en praxis i kommunen kring bedömningen. Ordvalen och troligen även ordalydelsen varierar i biståndsbedömarnas skrivelser. Fallbedömningarna Fall 1 Kvinna 75 år med Parkinsons sjukdom. Ansöker om hjälp med påklädning, bäddning och diskning. Antal sökta insatser 3 Hallstaha Hedem Säter mmar ora Antal beviljade insatser: Tidsbestäms, omprövas eller följs beslutet upp Ja Ja Ja Ja Ja Kommentar: Det avvikande i bedömningarna är som ger mycket mer hjälp än de övriga kommunerna. ger avslag på diskning och Säter hjälper eventuellt till med diskning. Fall 2. Herr P har ramlad och skadat lårben och axel. Han har opererats men är ännu ej återställd. Bor i villa med fru som har kärlkramp och nedsatt syn. Makarna vill klara sig hemma med hjälp från hemtjänsten. 20 Ej specificerat insatser i ansökan Antal beviljade insatser: Tidsbestäms, omprövas eller följs beslutet upp Hallstaha mmar Hedem ora Ingen Ingen utredning utrednin g Ja Ja Ja Säter 9 7 Ingen Ingen utredni utrednin ng g Kommentar: Här har 4 kommuner ej gjort någon utredning på grund av att ansökan ansetts bristfällig. Fallet är olika bedömt av kommunerna. Bara bedömer tillfälligt boende för Herr P.

21 21 Fall 3. S. har ramlat och skadat bäckenbenet vilket lett till att hon ej får stödja på benet i 4-6 veckor. S. har under sjukdomstiden bott på korttidsplats och tränat sig att gå med rollator. S. är diabetiker och har hypertoni. S. önskar nu hemtjänst varje morgon och kväll med personlig omvårdnad samt dusch varje vecka. Städ hjälper en bekant till med och anhöriga sköter inköp. S. önskar hjälp med medicinering och leverans av mat." Antal sökta insatser 4 Hallstaha Hedem Säter mmar ora Antal beviljade insatser : Tidsbestäms, omprövas eller följs beslutet upp Ja Ja Ja Ja Kommentar: erbjuder träning via hemrehab.team ger avslag på ansökt hjälp om medicinhantering.,, och Säter varken beviljar eller avslår ansökan om hjälp med medicinering. Fall 4. E. bor ensam i äldre hus på landet. Han är diagnostiserad senildement, har lätt B12 brist, kraftig prostata förstoring och hjärtflimmer. Han är ordinerat ett flertal mediciner. Dottern ansöker om hemtjänst. Behoven som anges är regelbunden kost, hjälp med hygien samt dagligt besök ur trygghetssynpunkt. Antal sökta insatser 3 Hallstaha Hedem Säter mmar ora Antal beviljade insatser: Ingen utrednin g Tidsbestäms, omprövas eller följs beslutet upp Ja Ja Ja Kommentar: Det här är det fall som bedömts mest olika. fattar ej beslut eftersom dottern ansöker utan medgivande från sin far. Även kommenterar att de måste förvissa sig om att E. har givit sitt medgivande till ansökan. E. får varierad hjälp. och erbjuder speciell dagverksamhet för dementa. Fall 5. Änka som bor i insatslägenhet med 3 rum. Hon besväras av yrselattacker och känner sig ostadig på benen. Hon har nedsatt syn på grund av grön starr. Hon ansöker om hjälp med tyngre hushållssysslor som städ (dammsugning och golvtorkning), tvätt (var 3:e vecka samt byte av sängkläder) och fönsterputs. Information ges direkt att fönsterputs ej ingår i kommunens hemtjänst. En dotter hjälper till med inköp men ansökan om inköp av dagligvaror önskas. Hon har trygghetslarm och är nöjd med det. Antal sökta insatser 4 Hallstaha Hedem Säter mmar ora Antal beviljade insatser: Tidsbestäms, omprövas eller följs beslutet upp Kommentar: I detta fall är bedömningarna ganska lika. Det som skiljer sig är framför allt om man beviljar inköp.,, och Säter varken avslår eller beviljar fönsterputs.

22 22 Fall 6. A. har blivit utskriven från sjukhus. Hon bor med sin make i villa. Hon ramlade illa i hemmet och ådrog sig skador på halskotorna. Följden blev tryck på nerver, känselbortfall samt förlamning i ben och armar. A. kan äta och tvätta sig själv med hjälp av någon som guidar hennes arm. A. sitter i rullstol. A.har varit på sjukhus en längre tid och behöver hjälp och stöttning med all omvårdnad. Hon förflyttas med lyft. Hon tränade dagligen rörlighet i armar och ben samt att köra rullstolen själv på sjukhusets rehabiliteringsavdelning. A vill ha träningshjälp hemma. Hon ansöker om personlig assistent enligt LSS. Hon är redan beviljad trygghetslarm samt färdtjänst med ledsagare. Specificerar ej insatser i Hallstaha Hedem Säter ansökan mmar ora Antal beviljade insatser: Ej svar Tidsbestäms, omprövas eller följs beslutet upp Ja Ja Ja Kommentar: Ansökan om personlig assistent enligt LSS (Lagen om stöd och service för funktionshindrade) avslås genomgående i alla kommuner. A. har inte rätt till det eftersom hon är över 65 år. Dagrehabilitering är generellt landstingets ansvar genom Hälso- och sjukvårdslagen. I och med att insatser ej specificerats i ansökan var det troligtvis svårt att göra bedömningarna i det här fallet. Resultat När man sammanställer antalet insatser blir bilden som diagrammet nedan visar. Det har då inte gjorts någon kvalitativ värdering av insatsen utan endast en kvantitativ bedömning. Vid en del av fallen har ingen utredning och bedömning gjorts, och då visas inget utslag alls i sammanställningen. Trots det är det av intresse att se hur det skiljer sig i våra undersökta kommuner. Det varierar ganska mycket i våra kommuner hur man hanterar omprövningar, uppföljningar och tidsbestämda biståndsbeslut. Vad är det som styr detta? Totala antalet beviljade insatser för de 6 fallen Säter Ärende 1 Ärende 2 Ärende 3 Ärende 4 Ärende 5 Ärende Antal insatser

23 23 Vårdtagarnas uppfattning För att få en uppfattning om hur hemtjänsttagaren ser på kvaliteten i äldreomsorgen skickade vi ut två enkäter, en som rörde servicen inom hemtjänsten och en som rörde nöjdheten ned själva biståndsbedömningen. Vi redovisar här resultatet av enkäten som ställdes till dem som haft hemtjänst minst ett halvt år. Som grund ansåg vi det var viktigt att ta reda på hur ofta hemtjänsttagaren får hjälp. Hur ofta får Du hjälp? Hjälpfrekvens 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% mer sällan 1 g/v flera ggr/v 1 g/dag Flera ggr/dag 20% 10% 0% Kommentarer: Det intressanta att notera är att majoriteten hemtjänsttagare i kommunerna har hjälp minst en gång per dag, förutom. Detta visar att kommunernas hemtjänst följer den trend som är generell för landet där vårdbehovet ökar bland de som bor kvar i sitt eget hem. Säter, och har störst andel pensionärer som har hjälp flera gånger per dag. Lägst andel har följt av. Störst andel pensionärer som har hjälp mer sällan är och medan, och Säter har lägst andel.

24 24 Kontinuitet Fråga 1.1. Hur viktigt är det för Dig att Du får hjälp av samma person varje gång hemtjänsten kommer? Ganska viktigt / Mycket viktigt 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Säter Kommentarer: Största andelen äldre som anser att det är ganska viktigt/mycket viktigt att få hjälp av samma person finns i medan lägsta motsvarande andel finns i. Fråga 1.2 Hur många olika personer har Du fått hjälp av den senaste månaden? 100 % pers pers 5-9 pers 1-4 pers ej svar 0 Kommentarer: Utifrån vårdtagarnas uppfattning av vikten av att det är samma person som handhar servicen så ställde vi frågan om hur många vårdbiträden de mött under den senaste månaden. är den enda kommun där pensionärerna inte får hjälp av så många som 20 eller fler personer. I får ca 30% av pensionärerna hjälp av 10 personer eller fler. ligger under kommunsnittet för hur viktigt pensionärerna tycker det är att få hjälp av samma personal.

25 I har markant få pensionärer många personer (10 eller fler) till sin hjälp. De kan också namnen i högst utsträckning. har lägst andel pensionärer som kan namnen på sina vårdbiträden, men är samtidigt den kommun som har största andelen pensionärer med hjälp av enbart 1-4 personer. I frågan vi ställde om hemtjänsttagaren kan namnen på de som hjälper dem så ligger, och Säter över snittet då det gäller att den enskilde kan namnen på personalen. Trygghet 25 Trygg med personalen/trygg i vardagen % trygg med personalen trygg i vardagen Kommentarer: I enkäten ställde vi följande frågor om trygghet: Har Din personal från hemtjänsten visat legitimation för Dig? Känner Du att Du kan vara trygg med den personal som kommer till Dig från hemtjänsten? Känner Du att Du är trygg i Din vardag med den hjälp Du får från hemtjänsten? Överlag får kommunerna ett mycket gott resultat när det gäller om vårdtagaren känner sig trygg eller ej. Intressant kan vara att notera att om man jämför svaren på frågan Känner Du att Du kan vara trygg med den personal som kommer till Dig från hemtjänsten? med uppgifterna om hur många personer hjälpen ges av visar det sig att pensionärerna är lika trygga oavsett hur många personer de får hjälp av. Allmänt anses att det skulle öka tryggheten för pensionärerna om vårdbiträdena kunde legitimera sig, men här ser vi inget samband. Enbart, och Säter har nerskrivna rutiner för legitimation. En mycket liten andel svarar att vårdbiträdena visat legitimation.

26 26 Inflytande Inflytande % alltid/ofta 20 0 Kommentarer: I enkäten ställde vi följande frågor som berör inflytandet över vården: Får Du hjälp från hemtjänsten vid den tidpunkt på dagen/dygnet Du själv vill? Tycker Du att Du kan påverka vad personalen från hemtjänsten ska göra? Tycker Du att Du kan påverka hur personalen utför det hon/han ska göra? I det stora hela har kommunerna nått bra resultat, snittet är över 75%. Pensionärer är mest nöjda med när på dygnet de kan få hjälp och minst nöjda med hur personalen utför det han/hon ska göra. Bemötande Fråga 4.1. Hur nöjd är Du med bemötandet från Din personal från hemtjänsten? mycket nöjd/ganska nöjd alltid/ofta

27 27 Fråga 4.2. Hur nöjd är Du med utförandet av den hjälp Du får? mycket nöjd/ganska nöjd Mottagande och resultat av synpunkter/klagomål 100 mycket/ganska nöjd i % mottagande av synpunkter resultat av synpunkter 0 Kommentarer: I enkäten ställde vi följande frågor om bemötandet: Hur nöjd är Du med bemötandet från Din personal från hemtjänsten? Hur nöjd är Du med utförandet av den hjälp Du får? Hur nöjd är Du med hur Dina synpunkter/klagomål mottas? Generellt sett uppvisar kommunerna ett bra resultat när det gäller bemötande, den äldre hemtjänsttagaren är nöjd med det bemötande som personalen visar. När det gäller klagomålshantering framkommer dock något sämre resultat. Hur den enskilde ska gå tillväga vid klagomål saknades helt information om i den externa informationen. Resultatet visar på att detta kan vara ett utvecklingsområde för kommunerna. Enkäten visar dock generellt att de äldre hemtjänsttagarna är nöjda med den hemtjänst de erhåller.

28 28 Kommunens kostnader och avgifter för hemtjänsten Nedan redovisar vi ett antal mått som speglar kommunernas kostnader för hemtjänsten. Måtten är hämtade från SCB-statistik. Kostnad för insatser i ordinärt boende per vårdtagare Måttet speglar hur mycket resurser kommunen lägger ner på insatser i ordinärt boende, utslaget på antalet personer som har beviljats hemtjänst. En hög kostnadsnivå kan bero på flera faktorer som vårdtyngd, kommunens vårdinriktning, kommunernas serviceutbud, och organisationens effektivitet. Kostnad i ordinärt boende per vårdtagare Säter Riket Kommentar: Kommunernas snitt på c:a kr är lägre än rikssnittet på c:a kr. Lägst kostnader per vårdtagare har,, och. Högsta kostnaderna per vårdtagare har Säter, och. Kostnad för insatser i ordinärt boende, i förhållande till totala kostnaden för äldre Måttet anger hur stor procentuell andel av kommunens totala kostnader för äldreomsorg som används i ordinärt boende. Måttet speglar hur kommunen använder sina resurser för insatser till äldre. Ju högre procentandel, ju mer satsar kommunen på insatser i ordinärt boende.

29 29 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 25,7% 25,4% Kostnad för insatser i ordinärt boende i förhållande till totala kostnader för äldreomsorgen ,4% 18,1% 10,4% 25,4% 16,7% 30,8% 34,9% 39,7% Säter 30,6% Riket Kommentar: Snittet för nätverkets kommuner ligger på 25,4 %, vilket är lägre än rikets snitt på 30,6 %. Lägst andel för insatser i ordinärt boende har, 10,4 %, och högst andel har Säter, 39,7 %., och ligger under snittet. Övriga kommuner på eller över snittet. Genom att jämföra olika mått kan man pröva om det finns orsakssamband mellan måtten. Vi har prövat några teser, och sett om det finns en samvariation mellan måtten OBS!! Då kostnadsmått för 2002 ännu saknas från de flesta kommunerna avser nedanstående diagram 2001 års siffror för såväl kostnader som andel hjälptagare. Vi tror att kommuner med hög kostnad/vårdtagare i större utsträckning valt att erbjuda vård i ordinärt boende. Valet ger en förhållandevis högre vårdtyngd i ordinärt boende, än om kommunen väljer att vårda personer med stora vårdbehov i särskilda boenden. Vi jämför därför detta kostnadsmått med prestationsmåttet antal personer med hemtjänst/ totala antalet vårdtagare i äldreomsorg.

30 30 Andel äldre med hemtjänst jämfört med kostnad kr/vårdtagare ,0% Andel med hemtjänst Kostnad kr/ vårdtagare Andel med hemtjänst 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 43,6% 45,5% 46,2% 31,5% 50,0% 41,2% 45,6% 50,3% 54,1% 50,8% Kostnad kr/ vårdtagare Säter Riket Tesen stämmer till viss del. Vissa kommuner avviker från mönstret., och har låg kostnad jämfört med andel personer med hemtjänst. har en högre kostnad jämfört med andelen personer med hemtjänst. Varför samvarierar måtten i vissa kommuner, men inte i andra? Vi jämför även måttet antal personer i ordinärt boende/antal personer inom äldreomsorgen med måttet andel kostnad i ordinärt boende/totala kostnaden för äldreomsorgen. En förhållandevis hög andel personer som får hemtjänst borde åtföljas av en stor kostnadsandel.

31 31 Kostnadsandelen i ordinärt boende jämfört med andelen vårdtagare i hemtjänst 2001 Kostnad ord. boende/total kostnad äldre Andel med hemtjänst Kostnadsandel 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 25,7% 25,4% 18,1% 10,4% 25,4% 16,7% 30,8% 34,9% 39,7% 30,6% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Andel med hemtjänst Säter Riket I stora drag finns en korrelation mellan måtten. Det finns dock även här avvikelser. I,, och är kostnadsandelen lägre än andelen personer med hemtjänst. Vad förklarar dessa avvikelser? Kan kommunernas utbud av insatser vara en faktor som påverkar? Kommuner som koncentrerar hemtjänstinsatserna till personer med stort omvårdnadsbehov får sannolikt en högre genomsnittskostnad, än kommuner som har större serviceutbud. Kostnad per hemtjänsttimme Måttet återspeglar hur kostnadseffektivt kommunen producerar en utförd hemtjänsttimme. Svenska Kommunförbundet har i samarbete med representanter för 23 kommuner tagit fram en modell för hur kostnaden för en timme utförd hemtjänsttimme skall beräknas. Modellen finns beskriven i en rapport som finns tillgänglig i tryckt form men den kan också hämtas från Svenska Kommunförbundets hemsida i PDF format Hur beräknas kostnaden Grunden för beräkningen av kostnaden per hemtjänsttimme är att lägga samman alla kostnader för att producera hemtjänsttimmar och dela det med antalet utförda hemtjänsttimmar av baspersonalen. Kostnaden är uppdelad på lönekostnad, sjuklön och OB-tillägg då detta kan bli intressanta nyckeltal att följa upp. Projektgruppen har beslutat att i detta skede använda sig av modellen men enbart den del där kostnaden för baspersonalen, dvs. vårdbiträden och undersköterskor beräknas. Enligt modellen ska man också ta fram antalet årstimmar som baspersonalen jobbat.

32 32 I projektgruppen har framtagandet av antal årstimmar tagits fram på olika sätt beroende på vilket PA-system som används. Hemtjänsttimmen definieras som 60 minuters arbete hemma hos en vårdtagare eller på ett direkt uppdrag av vårdtagaren. Från baspersonalens årsarbetstimmar ska avräknas tid som går till annat än arbete hos vårdtagaren. Denna tid benämns kringtid. Exempel på kringtid är tid för planering, arbetsledning och planering för enskilda vårdtagare, arbetsplatsträffar, fortbildning, introduktion av nyanställda, rast paus, gångtid/färdtid, friskvård etc. Under rubriken Hemtjänstens innehåll tjänster och service har projektgruppen gjort en stickprovsundersökning där kringtid har beräknats. Den beräknade kringtiden kommer att användas i detta avsnitt. Kostnaden för en utförd hemtjänttimme Kr/tim Hallstahamm ar Säter Kringtid i % av antal års timmar 31% 44% 38% 43% 33% 37% 40% 33% 44% Lönekostnad / utf hemtjänsttimme Sjuklönekostnad OB-tillägg Lönekostnad baspersonal Snittkostnad utförd hemtjänsttimme