Trollhättan - en stolt och innovativ stad med plats för framtiden

Transkript

1 Trollhättan - en stolt och innovativ stad med plats för framtiden Mål- och resursplan (MRP) BUDGET 2016 Majoritetens förslag till Kommunstyrelsen

2 Budgeten i korthet En revidering av Stadens styrmodell har skett i syfte att skapa en tydlig och enkel styrmodell som både tillgodoser fullmäktiges ansvar för styrning av verksamheten och kommunstyrelsens uppsiktsansvar. Detta innebär en mer koncentrerad MRP där prioriterade mål fokuserar på de viktigaste utmaningarna, medan den breda verksamheten och dess utveckling följs med nyckeltal. Avsikten är också att nämnderna ska ta ett utökat ansvar för styrning och uppföljning inom det egna ansvarsområdet. I grunden har Trollhättans Stad en sund ekonomi med en soliditet som ligger över genomsnittet och inga långfristiga lån. Trollhättans Stad har en mycket omfattande verksamhet. Nettokostnader är mkr, mkr respektive mkr (löpande priser). En procent av kostnaden är 30 mkr! Nämnderna kompenseras för löne- och prisökningar enligt oförändrade principer. Höjda arbetsgivaravgifter för unga kompenseras. Utöver detta tillförs åren mkr, 44 mkr respektive 72 mkr jämfört med 2015 års budget. Utbildningsnämnden får tillskott åren med 6, 31 respektive 55 mkr jämfört med 2015 års budget. De avser i huvudsak målgrupps- och lokalförändringar. Omsorgsnämnden får tillskott åren med 6, 15 respektive 26 mkr. Kommunstyrelsen får 8 mkr i anslag för 100 årsjubileet Investeringsplanen omfattar 420 mkr, varav 150 mkr Planens största objekt är ombyggnad av Drottningtorget 40 mkr , ombyggnad Grävlingen 6 ( förrådet ) 31 mkr 2016, GC bro 27 mkr 2016, Öresjö 14 mkr , Drottninggatan 13 mkr och renovering av biblioteket 10 mkr Satsningen på GC-vägar fortsätter. Utdebiteringen är oförändrad 21:56 kr/skkr (21,56 % av beskattningsbar inkomst). Befolkningen förutsätts fortsätta öka till , , november åren Budgeterat resultat år är 15 mkr vilket motsvarar 0,5 % av skatteintäkterna. Resultatet försämras efterföljande år. Staten tillför kommunerna stora resurser 2016 i form av riktade statsbidrag till verksamheterna. Däremot urholkas grundfinansieringen av verksamheten genom ännu ett år med oförändrat generellt statsbidrag. Vi har inte heller antagit någon uppräkning följande år.

3 Innehållsförteckning Inledning Vad är MRP?... 1 Visionen... 2 Grundläggande värderingar... 3 Programförklaring, MRP perioden Kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsens beslut God ekonomisk hushållning Ekonomiska förutsättningar Resultatbudget Kassaflödesbudget Balansbudget Styrande policys Horisontella perspektiv Nämndernas verksamhet Utbildningsnämndens verksamheter HUVUDVERKSAMHETER Förskola och fritidshem Grundskola Skolformsövergripande Kultur- och fritidsnämndens verksamheter HUVUDVERKSAMHETER Kulturverksamhet Fritidsverksamhet Föreningsstöd Omsorgsnämndens verksamheter HUVUDVERKSAMHETER Vård och omsorg Omsorg för funktionsnedsatta Social psykiatri Arbetsmarknads- och socialnämndens verksamheter HUVUDVERKSAMHETER Arbetsmarknad/Integration Socialtjänst Konsumentvägledning Byggnads- och trafiknämndens verksamheter HUVUDVERKSAMHETER

4 Fysisk planering, bygg- och lantmäteriverksamhet Väghållning Parkverksamhet Miljönämndens verksamhet Miljö Kommunstyrelsens verksamheter HUVUDVERKSAMHETER Politisk verksamhet Ledning, Utveckling, Förvaltning Avtalsbunden verksamhet Ekonomiska sammanställningar Skatteintäkter/generella statsbidrag och utjämning Verksamhetens nettokostnader Ramförändringar Oförutsedda utgifter/särskilda åtgärder Nettodriftskostnader per nämnd Nettoinvesteringar per nämnd Investeringsbudget/-plan Ramväxling från investering till drift Pensionskostnader/-skuld Ramkompensation för pris och löneökningar Internränta Kapitalkostnadskompensation

5 1 Vad är MRP? Du läser just nu Trollhättans Stads Mål- och resursplan (MRP), som jämte den styrande majoritetens programförklaring är kommunfullmäktiges viktigaste styrdokument. Den beskriver de valda politikernas ambitioner utifrån de nuvarande förutsättningarna. Här redovisas också de medel kommunen har för att uppnå målen. MRP tas fram efter varje val och ska gälla för den nya mandatperioden. Det är de nyvalda nämnderna som tar fram underlaget och föreslår verksamhetens omfattning, politiskt prioriterad inriktning, kommunfullmäktiges prioriterade mål till nämnderna, nyckeltal mm. Det första året i den nya MRP:n är också budget för det kommande året. Kommunfullmäktige fastställer utdebitering, totalbalanser och budgetanslagen för respektive nämnd och verksamhetsområden och fastställer också investeringsbudgeten. Nämnderna bryter ner budgeten till en mer detaljerad nivå och tar fram sina verksamhetsplaner med budget som sedan anmäls till kommunfullmäktige. MRP:n ses över varje år i samband med att budgeten för nästa år tas fram. Ekonomiska beräkningar inklusive investeringsplan och ramar uppdateras så att de alltid omfattar tre år framåt (budgetåret plus två år). Hur man följer upp MRP är en mycket viktig del i planeringen. Nämnderna ska utifrån budget- och resultatuppföljningsreglementet löpande följa mål, sin verksamhet och ekonomi och måste dessutom göra de anpassningar som krävs för att hålla sig inom de ekonomiska ramarna. Nämnderna rapporterar detta löpande till kommunstyrelsen, som upprättar budgetrapporter, delårsbokslut, bokslut och årsredovisning till kommunfullmäktige. Genom god planering och uppföljning upprätthåller vi en stabil verksamhet och ekonomi i Trollhättan!

6 2 Visionen Trollhättan - en stolt och innovativ stad med plats för framtiden Det stora edet, ovanför det lilla, där Dalsland en gång mötte Västergötland har alltid varit en spännande plats. Där utmanar den vilda forsen människor samtidigt som den skyddar och ger kraft. Under flera hundra år var platsen mest en bergig, blöt och eländig förbifartsort med bara några hundra invånare. Sjövägen var outbyggd och för att komma förbi fallen vid Trollhättan fick besättningarna lasta om till nya fartyg på andra sidan fallen. Behovet att göra älven till en fungerande transportled mellan Västerhavet och Vänern uppfylldes inte förrän år 1800 då den första slussen blev farbar. Under samma tid drog industrialiseringen in från Europa och läget vid vattnet blev plötsligt värdefullt. Människor attraherades av möjligheterna som vattenmassorna erbjöd. De byggde om kvarnar, sågverk, gav plats åt nya mekaniska verkstäder längs med älvstranden och den obetydliga platsen blev snabbt till en viktig och välfungerande industriort. De nyinflyttade var företagsamma arbetare, politiker och ekonomiska nytänkare som tillsammans också såg till att staden försågs med rinnande vatten, fungerande avlopp och framkomliga gator. Med industrierna kom arbetstillfällen. Och med jobben kom självständighet och krav på ökad välfärd. Under mer än ett sekel har generation efter generation av industriarbetare format staden. Med stolthet tog sig arbetarna rätten att äga sina egna hus och leva under anständiga förhållanden. Tack vare dem byggdes Egnahemsområdet som fortfarande bildar hem för dagens trollhättebor, som på olika sätt är med och arbetar för Trollhättans utveckling. Med ena foten djupt förankrad i industriepoken och den andra i det digitala mediasamhället tar vi nu sikte på framtiden. En framtid där det finns god plats för livet, där rätten till en bra utbildning är självklar, där nya hållbara idéer tas till vara och där storslagna drömmar får rum. Och vi är redan på väg. Högskolan ger en bra bild av kunskapens centrala roll för Trollhättan. Där examineras varje år nya framtidslöften som tar plats inom skola, vård och omsorg eller i det mångfacetterade kultur- och näringslivet. Några av dem kommer att återvända till högskolan för att forska och ge staden den senaste kunskapen inom teknik, miljö, omsorg, media och många andra viktiga områden. Och där man för mer än 100 år sedan tillverkade ånglok erbjuder nu Innovatumområdet möjligheter för hungriga entreprenörer inom film, TV-spel, musik, miljö och teknik, att bygga upp livskraftiga företag. Nya initiativ som vi tar emot med öppna armar. Kort sagt. Det stora edet ska vara en knutpunkt för innovatörer, kreatörer, företagare, forskare och andra inspiratörer från när och fjärran som tillsammans gör Trollhättan. Vattenkraften och dess betydelse för samhällets utveckling har med åren blivit en självklar symbol för stadens förmåga att hitta nya vägar och att skapa framgång. Och vi tillhör alla samma stolta stad här vid fallen med fortsatt goda framtidsutsikter.

7 3 Grundläggande värderingar Kommunfullmäktige har antagit nedanstående grundläggande värderingar. Dessa värderingar står för den långsiktiga färdriktningen i kommunen. De är länkar till visionen om Trollhättans framtid och skall därför tydligt genomsyra alla kommunala verksamheter. Omtanke Omtanke står för hur vi bemöter människor och erbjuder våra tjänster. Det gör vi genom: solidaritet med svaga och utsatta rättvisa och jämlikhet genom allas lika rätt till tjänster oavsett kön, bakgrund eller ekonomisk styrka, samt efter var och ens individuella behov integration av människor med olika etniskt bakgrund som en förutsättning för att skapa en bra framtid i Trollhättan god omsorg till dem som behöver stöd och hjälp Utveckling Förändringstakten i samhället är mycket snabb. Utveckling är säkringen mot stagnation och tillbakagång i kommunen. Vårt sätt att möta detta är: att skapa bra förutsättningar för tillväxt i kommunens näringsliv att verka för meningsfullt och tryggt arbete för alla, där ingen skall behöva drabbas av ohälsa ömsesidigt samarbete med en mångfald parter lokalt, regionalt, nationellt och internationellt att betrakta kompetens som en av de viktigaste resurserna vilken måste tillvaratas, stärkas, förändras och fördjupas Livskvalitet God livskvalitet gör att människor vill bo och verka i Trollhättan. För oss betyder det: att fortsätta värna om vår miljö och byggandet av ett ekologiskt hållbart samhälle att tillgodose efterfrågat boende och kommunikationer för alla människor som bor eller vill bo i Trollhättan hjälp till att bygga upp en bred och innehållsrik verksamhet inom kultur och fritid att erbjuda en offentlig service med mycket hög kvalitet

8 4

9 5

10 6

11 7

12 8

13 9

14 10

15 11

16 12

17 13

18 14 Beslut Kommunfullmäktige beslutar: 1. Mål- och resursplan /Budget 2016 enligt Majoritetens förslag antas. 2. Utdebiteringen av kommunalskatt för år 2016 är oförändrat 21,56 % av den beskattningsbara inkomsten. 3. Resultat-, kassaflödes- och balansbudget fastställs för år Budget för år 2016 för nämnders och styrelsers verksamhet med angivna resursramar och anslag, verksamhetsinriktning, uppdrag och indikatorer för respektive verksamhet fastställs. 5. Investeringsplan , med specificerade större objekt, fastställs som investeringsbudget för år Vissa objekt skall beslutas särskilt i Kommunstyrelsen, vilket då anges i planen (EB). Byggnadsinvesteringar beslutas enligt lokalförsörjningsprocess (även hyrda lokaler). 6. Ramen för tillfälliga lån är för år mkr. 7. I Mål- och resursplan/budget 2016 angivna resursramar för verksamheterna utgör utgiftstak (netto) för respektive nämnder. 8. Kommunstyrelsen bemyndigas att besluta om exploateringsbudget, under förutsättning att fastställd detaljplan följs, att tomtförsäljningen sammantaget kan beräknas täcka kostnaderna och i övrigt inom ramen för avsatta medel för eventuella generalplanekostnader. 9. Kommunstyrelsen bemyndigas att besluta om avsatta medel för oförutsedda utgifter och särskilda åtgärder enligt sammanställning och kompensation för löneökningar med möjlighet att delegera beslutanderätten beträffande förvaltningsövergripande ITinvesteringar och Jobb till Unga till KS ordförande. 10. Nämnderna ska anta sina budgetar inom angivna ramar senast under december. Budgetarna ska anmälas till Kommunfullmäktige. För eventuella omdisponeringar jämfört med av Kommunfullmäktige fastställd MRP/Budget 2016 gäller reglerna i budget- och resultatuppföljningsreglementet. Kommunstyrelsen beslutar för egen del: 1. Internräntesatser för år 2016 fastställs enligt specifikation i budgethandlingen. 2. För år 2016 ska resultatfonderna tillgodoföras/avräknas en kompensation om 2 % för pris- och löneutveckling. 3. Kompensation lämnas inom ramen för avsatta medel för personalkostnadsökningar i samband med årlig löneöversyn. Avsatta medel är styrande för totalutrymmet vid kommande löneförhandlingar. Personalutskottet får i uppdrag att fördela anslaget. 4. Kommunstyrelsen delegerar beslutanderätten beträffande förvaltningsövergripande IT-investeringar och Jobb till Unga till KS ordförande.

19 15 God ekonomisk hushållning Trollhättans Stad skall ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten samt en stark ekonomi, där inkomster och utgifter skall vara i balans. Detta genomförs genom att Nettokostnaderna inte får öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag. Utrymme för nya verksamheter ska prövas mot befintlig verksamhet inom varje nämnds ansvarsområde. Nettoinvesteringarna ska, efter avdrag för amorteringar på utlämnade lån och försäljningar, finansieras av avskrivningar och resultat. Kommunfullmäktiges prioriterade mål ska följas upp under budgetåret och slutligt avrapporteras i bokslut/verksamhetsredogörelser. De kommunala bolagen och de affärsdrivande verksamheterna skall ha full kostnadstäckning. Övergripande styrprinciper för verksamheten Trollhättans Stads verksamhet styrs av den av Kommunfullmäktige fastställda Mål- och Resursplanen (MRP). På övergripande nivå med Trollhättans Stads vision samt grundläggande värderingar och prioriteringar. På nämnds- och verksamhetsnivå med politiskt prioriterad inriktning under mandatperioden och Kommunfullmäktiges prioriterade mål. Till respektive verksamhetsområde knyts resurser i form av kostnads- och intäktsanslag. Nämnderna ska bryta ned, och kan också komplettera, de prioriterade målen med egna verksamhetsmål till vilka knyts målsatta indikatorer. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att Trollhättans Stad har en god ekonomisk hushållning. Nämnderna har detta ansvar inom sitt område och inom ramen för sin budget. De tillgängliga resurserna bestämmer graden av måluppfyllelse - ekonomin sätter gränsen och förutsätter optimalt resursutnyttjande. Vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras. Alla större förändringar av verksamheten ska kostnadsberäknas och resursavstämmas före genomförande. Detta gäller även övergripande policys, planer och projekt som kommer att inverka på verksamheterna. Resultatet ska vara tillräckligt för att långsiktigt finansiera de investeringar som görs. För styrning, uppföljning, rapportering och kontroll av verksamhet och ekonomi har Kommunfullmäktige fastställt budget- och resultatuppföljningsreglemente och reglemente för internkontroll. I MRP angivna nettoresursramar/anslag för verksamheterna utgör sammantagna utgiftstak för respektive nämnd. Nämnd måste hantera befarade överskridanden inom denna totalram och budget- och resultatuppföljningsreglementets regler om resultatfonder.

20 16 Mål Kommunstyrelsen ska se till att våra gemensamma resurser används i enlighet med god ekonomisk hushållning och i enlighet med kommunfullmäktiges uppdrag. Indikator Kommunens resultat mkr Uppnått resultat 2. Andel nämnder som visar budget i balans, % Uppnått resultat 3. Nämndernas sammantagna måluppfyllelse, % Uppnått resultat Anm: Full måluppfyllelse d v s grönt Den kommunala utdebiteringen ska, efter höjning 2015, vara oförändrad under planperioden. Indikator Kommunal utdebitering 21:39 20:96 20:96 20:96 21:56 21:56 Anm: Skatteväxling 0:43 genomfördes från och med 2012 Kollektivtrafiken till Regionen. Målet om oförändrad utdebitering kan behöva omprövas om de generella statsbidragen inte skulle värdesäkras. Resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ska vara tillräcklig för att långsiktigt finansiera investeringarna. Indikator Skattekvot, % Uppnått resultat 2. Utveckling skatteintäkter och generella statsbidrag, % Uppnått resultat 3. Nettokostnadsutveckling, % Uppnått resultat 1,0 0,9 0,0 1,9 1,4 1,8 1,0 2,6 1,8 2,4 2,2 1,1 1,0 1,6 2,7 3,4 5,0 2,9 1,0 0,0 3,4 3,4 7,8 6,1 1,0 1,0 Den finansiella ställningen ska vara stark. Indikator Redovisad soliditet, % 66,7 66,6 66,0 63,6 63,6 63,3 Uppnått resultat 64,5 63,0 64,2 61,5 2. Långfristig upplåning, mkr Uppnått resultat Betalningsberedskapen ska vara god. Indikator Räntebärande nettolikviditet, mkr 1) Uppnått resultat Rörelsekapital, mkr Uppnått resultat ) Egen likviditet (exkl inlåning från bolagen i koncernsamordningen) och kortfristiga placeringar.

21 17 Ekonomikontorets tjänsteskrivelse Inledning Ekonomiska förutsättningar I grunden har Trollhättan en sund ekonomi med en soliditet som ligger över genomsnittet av landets kommuner och inga långfristiga lån. Årets resultat för 2015 är budgeterat till +3,5 mkr och årsprognosen i augustirapporten är +31,9 mkr, varav mer än hälften består av realisationsvinster som inte får tillgodoräknas vid avstämning av balanskravet. Med årets prognos uppgår femårsgenomsnittet för resultatet i relation till skatter och generella statsbidrag till 1,3 %. För 2015 är nämndernas årsprognos +2,2 mkr i augustirapporten. Med förutsättningen att staten inte värdesäkrar det generella statsbidraget har de ekonomiska förutsättningarna inte varit optimala. Mot bakgrund av den utdragna lågkonjunkturen med svag tillväxt har bedömningen varit att ett svagare resultat kan accepteras något eller några år med hänvisning till tidigare konsolidering men långsiktigt måste det resultatet stärkas för att fortsättningsvis kunna skattefinansiera investeringarna och uppnå en fortsatt stark finansiell ställning. Staten bidrar med omfattande riktade statsbidrag till kommunsektorn under perioden , främst inom verksamheterna utbildning och omsorg. För år 2016 föreslår den politiska majoriteten oförändrad kommunal utdebitering jämfört med För år 2016 beräknas att budgeten är i balans med +14,6 mkr i överskott, varav 9 mkr består av realisationsvinster, och för år ,3 mkr, varav 6,4 mkr består av realisationsvinster. För år 2018 nås inte balans utan resultatet är budgeterat till -23,0 mkr. Utdebitering Utdebiteringen i Trollhättan har varit oförändrad sedan 1982, förutom skatteväxlingar med Regionen. För 2012 genomfördes en skatteväxling om 43 öre för ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken. Trollhättans Stad sänkte utdebiteringen med 43 öre och Regionen gjorde motsvarande höjning. År 2015 höjdes den kommunala utdebitering med 60 öre/skkr till 21,56 kr/skkr. För år 2016 föreslår majoriteten att den kommunala utdebiteringen är oförändrad 21:56 kr/skkr Trollhättan Länet Riket Trollhättan Kommunen 21:56 21:25 20,70 21:56 Regionen/Landstinget 11:48 11:48 11:29 Totalt 33,04 32:73 31:99 Samhällsekonomisk utveckling Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. En gradvis starkare utveckling i omvärlden ökar efterfrågan på svensk export, vilket i sin tur förväntas

22 18 bidra till ökade investeringar, lägre arbetslöshet och ett stigande resursutnyttjande. Prognosen är dock osäker och risken för en svagare utveckling är stor. Återhämtning i omvärlden En fortsatt återhämtning i omvärlden skapar förutsättningar för en förbättrad konjunkturutveckling i svensk ekonomi. I euroområdet ser återhämtningen ut att gå långsamt, även om utsikterna för den ekonomiska utvecklingen blivit ljusare under Den europeiska centralbankens expansiva penningpolitik har stimulerat exporten och förtroendet för den ekonomiska utvecklingen har stärkts bland både företag och hushåll. I USA fortsätter den goda tillväxten med en positiv utveckling av arbetsmarknaden där arbetslösheten fortsätter minska under I Kina pågår en omställning från en tillväxt som är driven av investeringar till en tillväxt som i större utsträckning drivs av inhemsk konsumtion. Denna omställning leder sannolikt till en mer balanserad, om än lägre, tillväxttakt jämfört med Men omställningen bjuder också på stora utmaningar och den senaste tidens omfattande turbulens på de finansiella marknaderna i Kina kan tyda på att omställningen går sämre än förväntat. Förhållandevis hög BNP-tillväxt framöver BNP förväntas växa i en relativt snabb takt 2015 och Det beror på flera faktorer, bland annat att efterfrågan på svensk export förväntas ta fart då konjunkturen i omvärlden förbättras. Under kommande år fortsätter även konsumtions- och investeringstillväxten att bidra till tillväxten. Det gäller såväl hushållens som den offentliga sektorns konsumtion och investeringar i bostäder och i tjänstesektorn. Återhämtningen i ekonomi innebär att resursutnyttjandet stiger både 2015 och Arbetsmarknaden återhämtar sig Svensk ekonomi har befunnit sig i en utdragen lågkonjunktur och arbetslösheten har länge legat på en hög nivå kring 8 procent. Eftersom arbetskraften växt snabbt har tillväxten i sysselsättning inte varit tillräckligt hög för att kunna pressa tillbaka arbetslösheten. I och med att konjunkturen förbättras i år och nästa år bedöms efterfrågan på arbetskraft öka. Därmed ökar även sysselsättningen. Det är främst inom kommunsektorn som sysselsättningen bedöms öka men även i näringslivets tjänstebranscher och i byggbranschen väntas sysselsättningen stiga i god takt. Sammantaget bedöms ca fler personer vara sysselsatta 2018 jämfört med År 2018 bedöms arbetslösheten vara nära 6 procent. Minskat underskott i offentliga finanser År 2014 redovisade den offentliga sektorn ett finansiellt sparande på -75 miljarder kronor eller -1,9 procent av BNP*. Underskottet beräknas minska fr.o.m Det finansiella sparandet beräknas 2015 uppgå till -0,9 procent av BNP och förväntas vändas till överskott Staten och kommunsektorn beräknas uppvisa underskott 2015, medan ålderspensionssystemet väntas vara i balans. Det är framför allt ett ökat statligt sparande som gör att den offentliga sektorns finansiella sparande bedöms öka. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet bedöms minska gradvis under hela prognosperioden, både till följd av att utgående pensioner bedöms indexeras i en högre takt än avgiftsinkomstens tillväxt och att antalet pensionärer ökar. Den kommunala sektorn bedöms redovisa ett svagt negativt finansiellt sparande, medan sektorns ekonomiska resultat är positivt under prognosperioden. Som andel av BNP bedöms bruttoskulden gradvis minska.

23 19 % Arbetslöshet 7,9 7,6 7,1 6,5 KPI, årsgenomsnitt -0,2-0,1 1,0 1,9 BNP euroområdet 0,9 1,5 1,8 1,6 BNP Sverige, 2,3 2,8 2,8 2,6 Källa: Finansdepartementet (budgetpropositionen september 2015) Kommunernas ekonomi Tillfälliga tillskott har under de senaste åren inneburit starka resultat i kommunerna. När behoven från demografiska förändringar nu ökar kraftigt medför det ökade kostnader inom nästan alla verksamheter. Ökningarna är störst inom grundskola, förskola och äldreomsorg, vilket leder till att kommunernas resultat faller. Kommunerna kommer att behöva göra stora anpassningar av verksamheterna de närmaste åren för att möta de demografiska utmaningarna. Resultatet i kommunerna blev sammantaget 10,5 miljarder kronor 2014, vilket motsvarar 2,2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. De resursbehov som följer av demografiska förändringar ökar kraftigt framöver. Under den senaste tioårsperioden ökade kommunernas kostnader med 1 procent per år utöver pris- och löneökningar. Demografiskt betingade behov har motsvarat hälften av den kostnadsökningen. Efter 2012 har dessa växlats upp och förväntas åren att uppgå till i genomsnitt 1,6 % per år. Bland de största verksamheterna är det inom skolans område som ökningarna kommer att vara störst. Volymen på gymnasieskolan minskar inledningsvis men tar sedan fart. Resultaten i kommunerna förväntas minska 2015 och Sveriges Kommuner och Landsting räknar med ett sammantaget resultat för kommunerna på 7 mdkr år men då ingår engångsintäkt om 3,5 mdkr från AFA Försäkring. Justerat för engångsintäkten innebär det en försämring av resultatet med 6,5 mdkr jämfört med Från och men 2017 behöver skattesatsen höjas med ca 1 krona för att resultaten ska bli 1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, ekonomirapporten oktober. Ekonomin i Trollhättans Stad Sammanfattande bakgrund Trollhättans Stad har redovisat ett positivt resultat samtliga år sedan De övergripande ekonomiska målen har uppfyllts och Staden har ingen långfristig låneskuld. Det genomsnittliga resultatet för senaste 5-årsperioden har uppgått till 1,3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. För år 2015 har årets resultat budgeterats till +3,5 mkr. Budgetberedningen bedömde att ett svagare resultat kan accepteras något eller några år med hänvisning till tidigare konsolidering. Delårsrapporten per augusti 2015 visar på ett förväntat resultat om sammanlagt ca +32 mkr, vilket motsvarar 1,1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Nämndernas löpande verksamhet beräknas ge ett överskott om ca +7 mkr (varav ekonomikontorets bedömning +5 mkr) och centrala budgetanslag beräknas redovisa överskott på ca +35 mkr.

24 20 Budget 2016/MRP Balanskravet är reglerat i kommunallagen och innebär att resultatet måste vara större än 0. Balanskravet är ett årligt minimikrav medan kommunallagens krav på God ekonomisk hushållning får ses i ett längre perspektiv. Enligt reglerna om Kommunala resultatutjämningsreserver (RUR) finns möjlighet för kommuner att själva kunna utjämna intäkter över tid och därigenom kunna möta konjunkturvariationer. Enligt majoritetens förslag kommer inte RUR utnyttjas under För 2016 budgeteras ett resultat om +14,6 mkr och för åren ,3 mkr respektive -23,0 mkr. Huvudinriktningen har varit 2016, medan de kommande åren inte har genomgåtts i detalj. För åren har därför en översiktlig finansplan sammanställts med nu kända förutsättningar. Ny ställning till budgetramarna inför 2017 och senare får prövas under kommande år. Föreliggande förslag till Budget 2016/MRP bygger på aktuella bedömningar från bland annat budgetpropositionen och Sveriges Kommuner och Landsting. Befolkningen förutsätts öka till per 1 november 2015 och respektive åren 1 november 2016 och Skatteintäkter och statsbidrag Skatteintäkterna för år 2016 är beräknade efter SKL:s prognos med en tillväxt i skatteunderlaget om 5,4 % 2016, 4,4 % 2017 och 4,6 % Något tillskott för år 2016 av generella statsbidrag finns inte med i budgetpropositionen. I budgetpropositionen finns stora riktade insatser inom främst verksamheterna skola och omsorg. Budgetramar 2016 och finansplan Enligt anvisningarna var de ekonomiska ramarna för 2016 befintlig budget 2015 uppräknad för pris- och löneökningar och med tillägg/avdrag för målgruppsförändringar. Enligt anvisningarna ska nya behov prövas och prioriteras mot befintliga verksamheter/behov inom dessa totalramar. Målgruppsförändringarna är beräknade till netto ca 12 mkr år 2016 utifrån aktuell befolkningsprognos per april Nämnderna redovisade stora äskanden för perioden. För 2016 redovisades ökade behov, utöver målgruppsförändringar och åtgärder enligt finansieringsprincipen, om

25 21 ca 80 mkr. Motsvarande belopp 2016 och 2017 är 98 mkr respektive 105 mkr (ackumulerade belopp). För de kommande åren i finansplanen är osäkerheten om den samhällsekonomiska utvecklingen fortsatt stor. Inga ytterligare generella statsbidragstillskott utlovats för perioden vilket innebär en real sänkning med ca 15 mkr respektive 30 mkr. Budgetarbetet har därför i första hand inriktats mot 2016, medan finansplanens kommande år mer får ses som en framskrivning utifrån nu kända förutsättningar. Det som kan konstateras är att resultatnivån sjunker successivt under planperioden och sista året, år 2018, är resultatet budgeterat till -23 mkr. Inom de närmaste åren är denna ekonomiska utveckling inte hållbar utan intäkterna måste öka eller kostnaderna minska alternativt en kombination. Verksamhetsförändringar 2016 Jämfört med gällande budget 2015 innehåller 2016 års budget följande ramförändringar (belopp i mkr): Utbildningsnämnden: Lokalbehov förskolan Målgruppsförändringar Enligt finansieringsprincipen Övrigt 5,7 1,5 2,1 1,3 0,8 Utöver dessa förändringar i nämndernas budgetramar har anslaget för oförutsedda utgifter/särskilda åtgärder år 2016 minskat med 4,4 mkr till 24,0 mkr. Kultur och fritidsnämnden: 0,7 Idrottshall badminton, hyra m.m. Hjortmossens fritidsgård 0,8 0,3 Övrigt -0,4 Omsorgsnämnden: 5,8 Gemensamt/ofördelat 1,2 Vård- och omsorg 1,4 Omsorg för funktionsnedsatta 3,2 Arbetsmarknads- och socialnämnden -2,4 Höjning riksnorm försörjningsstöd 1 Försörjningsstöd -5,0 Handläggare barn och unga 1,6 Kommunstyrelsen 10,2 Grundlicenser Office 3,3 Näringsbidrag Innovatum Sciene enter 2,5 100-årsjubileum 8,3 Målgruppsförändring gymnasieskolan 3,3 Övrigt -7,2 Övriga nämnder -0,4 Totalt samtliga nämnder 19,6 varav enligt finansieringsprincipen 1,8 varav målgruppsförändringar 12,1 varav övriga förändringar 5,7 Anslag om 8,3 mkr år 2016 för Stadens100-årsjubileum har flyttats till Kommunstyrelsens budgetram. För år 2017 och 2018 ligger nivån på 28,0 mkr respektive 28,4 mkr. För 2016 innebär budgetförslaget totalt ramändringar med 15,0 mkr jämfört med befintlig budget För 2017 och 2018 uppgår ramförändringarna till 43,8 mkr respektive 72,4 mkr jämfört med 2015.

26 22 Kompensation löner och priser Mot bakgrund av den samhällsekonomiska situationen finns stor osäkerhet om den framtida utvecklingen såväl på kostnads- som intäktssidan. Nämnderna beräknas få kompensation för träffade löneavtal inom avsatta medel. Bidrag och köpt verksamhet uppräknas med 2,5 %, livsmedel och läromedel 2,0 % och övriga kostnader med 1,5 %. Prisuppräkningarna inräknas i ramarna och respektive nämnd får bedöma och beakta kostnadsökningar inom olika områden inom sin totala ekonomiska ram. Ekonomiska mål God ekonomisk hushållning: Trollhättans Stad skall ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten samt en stark ekonomi, där inkomster och utgifter skall vara i balans. Enligt kommunallagen skall kommunernas verksamhet ha en god ekonomisk hushållning. Begreppet innebär att bedömningen skall grundas på ett långsiktigt synsätt. en generation inte skall förbruka vad en tidigare generation skapat och kostnader får inte övervältras på kommande generationer utan varje generation skall täcks sina kostnader. Kravet om God ekonomisk hushållning innefattar inte bara att den ekonomiska situationen skall vara i balans (finansiellt perspektiv) utan även att verksamheten bedrivs med god hushållning, det vill säga att verksamheten är effektiv, att resurserna används optimalt och att målen formas och uppnås med medborgarnas bästa i fokus (verksamhets perspektiv). I kommunallagen finns sedan 2001 inskrivet att budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna, resultatet skall vara större än noll (det så kallade balanskravet). Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med motsvarande överskott inom tre år. Från och med den 1 januari 2013 finns reglerna om resultatutjämningsreserver som möjliggör att utnyttja tidigare år överskott med hänvisning till rådande konjunkturläge. Mål: Kommunstyrelsen ska se till att våra gemensamma resurser används i enlighet med god ekonomisk hushållning och i enlighet med kommunfullmäktiges uppdrag. De prioriterade målen från kommunfullmäktige till nämnderna för den löpande verksamheten har medborgarfokus. De fastställda indikatorerna avser att följa måluppfyllelsen i verksamheterna. Nämnderna och verksamheterna skall bryta ner de prioriterade målen i verksamhetsmål. Som framgår av den sammanfattande bakgrunden ovan är bedömningen att Trollhättans Stad hittills haft en god ekonomisk hushållning i den gemensamma ekonomin. Resultatet bör ses över en konjunkturcykel då förutsättningarna växlar år från år framför allt för intäkterna. Budget 2016 och finansplanen innebär en försvagning av ekonomin. För de närmaste åren kan dock resultaten bli bättre än budget, då i anslagen för oförutsedda utgifter/särskilda åtgärder finns vissa reserveringar för att bygga upp nivåer för kommande åtaganden som inte fullt ut beräknas förbrukas under perioden. Med ett budgeterat resultat på +14,6 mkr 2015, varav realisationsvinster 9,0 mkr, ligger kostnadsnivån för högt i förhållande till intäkterna. Resultatet försämras ytterli-

27 23 gare åren 2017 och 2018 med ett budgeterade resultat på +1,3 mkr, varav realisationsvinster ca 6 mkr, respektive -23,0 mkr. Anm. Det ingår inte investeringar i vissa verksamhetsfastigheter som skolor och förskolor. I beloppet ingår inte heller investeringar i VA verksamheten. Resultatnivån bör, tillsammans med avskrivningar, täcka en normal investeringsnivå och klara svängningar i kostnader och intäkter över en konjunkturcykel. Resultatet skall dessutom ge utrymme för att täcka framtida ökade pensionsutbetalningar på redan intjänad pensionsrätt. En målsättning är att investeringar med avdrag för försäljningar m.m. skall finansieras av avskrivningar och resultat. Enligt prognosen för 2015 skulle resultatet behöva vara cirka 64 mkr för helt finansiera investeringsvolymen om 140 mkr. För år 2016 behöver resultatet uppgå till cirka 78 mkr för att helt finansiera investeringsvolymen om 150 mkr. Åren 2017 och 2018 behöver resultatet uppgå till 59 mkr respektive 73 mkr för att finansiera en investeringsvolym om mkr. Red Budget Prognos Budget Mkr aug Avskrivningar 57,3 57,0 59,0 61,0 63,0 65,0 Resultat exkl reavinster -5,7 3,2 14,6 5,8-5,1-23,8 Försäljning av anläggningstillgångar 8,3 2,0 17,4 11,0 8,0 2,0 Summa tillfört 59,9 62,2 91,0 77,8 65,9 43,2./. Nettoinvesteringar -102,3-120,0-140,0-150,0-130,0-140,0 Återstår efter nettoinvesteringar -42,4-57,8-49,0-72,2-64,1-96,8 Anm. Resultatkravet innebär att pensionsskuldsökningen inkl extra avsättning och övriga avsättningar ska konsolideras inte återlånas för investeringar utan vara tillgängliga för kommande utbetalningar. Investeringar påverkar kommande resultat genom högre avskrivningar och belastning av finansnettot. Avskrivningarna sker på historiska anskaffningsvärden. Därför är det naturligt att de är högre än avskrivningarna. Vi har inte räknat in försäljningen av inventarier och utlämnat lån till KFV och överföringen av va och renhållning till TEAB resp NÄRF eftersom de totalt sett inte medför någon ändrad ekonomisk ställning. Flertalet av Trollhättans Stads verksamhetsfastigheter har överförts till Trollhättans Tomt AB. För att klara att finansiera investeringar i verksamhetsfastigheter med oförändrad upplåning skulle resultatet behöva vara bättre. Mål: Den kommunala utdebiteringen ska, efter höjning 2015, vara oförändrad under planperioden Trollhättan har haft oförändrad skatt sedan 1982, med undantag av fyra skatteväxlingar med landstinget/regionen för att finansiera övertagen verksamhet. Efter överenskommelse mellan länets kommuner och regionen överfördes huvudmannaskapet för kollektivtrafiken till regionen från och med En skatteväxling genomfördes med 43 öre och den kommunala utdebiteringen i Trollhättans Stad sänktes till 20:96

28 24 år Förslaget till kommunal utdebitering för år 2015 är en höjning med 60 öre/skkr från 20:96 kr/skkr till 21:56/skkr. Mål: Resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ska vara tillräcklig för att långsiktigt finansiera investeringarna Över en konjunkturcykel varierar skatteintäkterna och därmed resultatet. Resultatnivån bör därför vara relativt hög för att tåla naturliga konjunktursvängningar och osäkerhet i de ekonomiska förutsättningarna. Resultatet skall tillsammans med avskrivningar finansiera en normal investeringsnivå. I resultatet bör också finnas utrymme för att möta kommande ökande pensionsutbetalningar för tidigare pensionsåtaganden och kunna möta osäkerhet i antaganden för kostnader och intäkter. För att uppnå målet om god ekonomisk hushållning har det angetts målvärde för en indikator att resultatet bör vara minst 1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag under perioden, vilket motsvarar ca 30 mkr Trollhättan har under de senaste fem åren ( ) redovisat ett resultat om motsvarande 1,3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. För 2015 budgeterades ett resultat om +3,5 mkr, men beräknas nu enligt delårsrapporten i augusti uppgå till +32 mkr, 1,1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. % Resultatandel 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0-0, , Prognos 0, Budget 0, Plan 2018 Plan -0,7 Eftersom mer än hälften av resultatet består av realisationsvinster, som inte får tillgodoräknas vid avstämning av balanskravet, uppgår årets balanskravsresultat till +14,6 mkr. För år 2016 motsvarar resultatet 0,5 % och för åren 2017 och ,0 % respektive - 0,7 %. Som en grov tumregel brukar ett resultat som uppgår till cirka 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag anses motsvara vad man menar med god ekonomisk hushållning. % Ökn av nettokostn o skatteintäkt 7 6,6 6,1 6 5,2 5,0 5 4,4 4,1 4,3 4 3,6 3,7 3, Prognos 2016 Budget Verks nettokostn ökn 2017 Plan 2018 Plan Skatteint/genstatsb ökn Resultatet bör ses över en konjunkturcykel. I det redovisade resultatet ligger reserveringar inom KS anslag för oförutsedda utgifter/särskilda åtgärder med 24 mkr år 2016, 28 mkr år 2017 och 28 mkr år Det kan förutsättas att inte alla medel förbrukas utan kan komma att öka resultatet. Verksamhetens nettokostnader ökar snabbare än skatter och generella statsbidrag under perioden På sikt är det inte en hållbar ekonomisk utveckling. Intäkterna behöver öka, kostnaderna minska eller en kombination.

29 25 Mål: Den finansiella ställningen ska vara stark Den redovisade soliditeten uppgick i bokslut 2014 till 61,5 %. År 2015 uppgår soliditeten enligt delårsrapporten i augusti till 63,3 % och 2016 till 63,3 % och vid slutet av planperioden beräknas soliditeten till 62,0 %. Den underliggande förändringen av soliditeten medför en minskning för med i genomsnitt ca 1,8 % -enheter per enligt nedanstående tabell. Redovisning Budget Just budg Prognos Budget Bidrag till förändring av redovisad soliditet, %-enheter aug Investeringar med avdrag för avskrivning -1,1-1,5-1,4-1,7-2,0-1,5-1,6 Årets resultat (ökning av eget kapital) -0,2 0,1 0,1 0,5 0,2-0,2-0,8 Försäljning av anläggningstillgångar 0,2 0,0 0,0 0,6 0,3 0,2 0,0 Avstämning mot mål om ökad soliditet -1,1-1,4-1,2-0,6-1,5-1,5-2,4 Förändring omsättningstillg/kortfr skulder -1,6 1,5 3,5 2,3 1,6 1,1 1,5 Summa soliditetsförändring -2,7 0,1 2,3 1,7 0,1-0,4-1,0 Redovisad soliditet % 61,5 63,6 63,8 63,3 63,3 62,9 62,0 Totalt inkl p-skuld i ansvarsförbindelse % 16,9 17,7 18,9 19,8 21,6 22,2 21,8 Mkr Prognos Rörelsekapital Budget Plan 2018 Plan -209 En del av pensionsskulden, som avser intjänande före 1998, redovisas bland ansvarsförbindelserna inom linjen i balansräkningen och uppgår till ca 1,2 mdkr. Om den totala pensionsskulden inräknas, inklusive skulden i ansvarsförbindelsen, uppgår den totala soliditeten till 21,6 % år 2016 för att sedan ligga på ca 22 % Mål: Betalningsberedskapen ska vara god Fr.o.m. oktober 2014 är de koncerninterna lånen på 1,6 miljarder kronor inlösta. Dessa finansiella tillgångar har placerats i värdepapper enligt den Finansiella strategin. Trollhättan har löst sina långfristiga lån och har en tillräcklig likviditet som dock försvagas med de budgeterade låga resultatnivåerna och relativt höga investeringsnivåer. Rörelsekapitalet minskar från 406 mkr år 2014 till -209 mkr år Åren 2016 och 2017 beräknas rörelsekapitalet till -133 mkr respektive -135 mkr. De finansiella anläggningstillgångarna beräknas minska med ca 245 mkr från mkr (prognos 2015) till mkr (2018). En checkräkningskredit om 200 mkr utgör en likviditetsreserv för kortfristig finansiering. Under perioden beräknas inga nya långfristiga lån behöva tas upp. Investeringar kommer att ske i verksamhetsfastigheter som brukas av Staden, men ägs och förvaltas av Trollhättans Tomt AB. Här kan komma att behövas en långfristig finansiering som inte ryms i balansen.

30 26 Resultatbudget Red Budget Just budg Prognos Budget Mkr Verksamhetens intäkter 685,3 636,9 622,4 Verksamhetens kostnader , , , , , , , , ,8 Avskrivningar -61,7-55,1-57,3-57,0-57,0-59,0-61,0-63,0-65,0 VERKSAMH NETTOK , , , , , , , , ,8 Skatteintäkter 2 124, , , , , , , , ,0 Generella statsbidr/utjämning 489,3 531,6 565,3 620,0 620,0 618,9 618,0 620,0 621,0 Finansiella intäkter 70,0 49,5 53,5 50,6 50,6 49,1 51,8 58,8 59,2 Finansiella kostnader -12,5-28,9-3,6-6,6-6,6-5,4-5,2-9,6-13,4 RES FÖRE EXTRA- ORDINÄRA POSTER 69,2 43,3 0,4 4,0 3,5 31,9 14,6 1,3-23,0 Extraord intäkter/kostnader FÖRÄNDR EGET KAP 69,2 43,3 0,4 4,0 3,5 31,9 14,6 1,3-23,0 Verks nettokost ökn i % 1,1 2,9 6,1 4,6 6,6 5,2 5,0 4,1 4,3 Dito räknat mot budget föreg år 0,2 0,8 2,4 4,4 3,0 Skatteint/gen statsb ökn i % 2,4 3,4 3,4 6,6 7,1 6,6 4,4 3,6 3,7 Dito räknat mot budget föreg år 2,9 3,6 3,8 6,8 6,4 Utdebitering 20,96 20,96 20,96 21,56 21,56 21,56 21,56 21,56 21,56 Skattekvot nettokostn andel i % 99,6 99,2 101,8 101,3 101,4 100,4 101,0 101,5 102,1 finansnetto andel i % -2,2-0,8-1,8-1,5-1,5-1,5-1,5-1,5-1,4 resultat andel i % 2,6 1,6 0,0 0,1 0,1 1,1 0,5 0,0-0,7 Kassaflödesbudget Red Budget Just budg Prognos Budget Mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 69,2 43,3 0,4 4,0 4,0 31,9 14,6 1,3-23,0 Just ej likviditetspåverkande poster 89,3 92,1 57,2 67,4 64,4 49,6 61,3 71,9 94,4 Minskning av avsättningar p g a utbet -13,7-15,5-7,4-14,0-14,0-15,5-7,0-3,0-8,0 Förändr kortfristiga fordringar/skulder 86,3-182,9 451,9 55,0-295,0-130,0-174,1 116,7 25,1 Kassaflöde löpande verksamh 231,1-63,0 502,1 112,4-240,6-64,0-105,2 186,9 88,5 INVESTERINGAR Bruttoinvesteringar -101,0-122,0-111,8-120,0-120,0-145,0-150,0-130,0-140,0 Övr investeringsinkomster/inv bidrag 11,6 13,7 9,5 5,0 Försäljning av anläggningstillgångar 6,2 27,9 8,3 2,0 2,0 30,0 11,0 8,0 2,0 Kassaflöde investeringsverksamh -83,2-80,4-94,0-118,0-118,0-110,0-139,0-122,0-138,0 FINANSIERING Nyupptagna långfristiga lån m m Amortering långfristiga skulder Förändring långfristiga fordringar 24,1 337,0-335,3-619,9 194,7 50,1 Kassaflöde finansieringsverksamh 0,0 24,1 337,0 0,0-335,3-619,9 194,7 50,1 0,0 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 147,9-119,3 745,1-5,6-693,9-793,8-49,5 115,0-49,5 Se anmärkningar motstående sida.

31 27 Balansbudget Red Budget Just budg Prognos Budget Mkr Fastigh, anläggn, inventarier 677,8 698,4 736,3 800,6 796,3 767,9 854,7 920,1 993,9 Finansiella anläggningstillgånga 1 316, ,3 965, , , , , , ,1 S.a anläggningstillgångar 1 994, , , , , , , , ,0 Likvida medel 217,5 314,7 843,3 92,3 149,4 49,5 0,0 115,0 65,5 Placeringar 140,0 275,0 0,0 165,0 165,0 43,6 194,7 25,9 25,9 Övriga omsättningstillgångar 314,7 98,2 254,4 295,3 295,3 287,8 317,6 375,5 356,1 S:A TILLGÅNGAR 2 666, , , , , , , , ,5 Rörelsekapital 49,5 113,2 406,4-28,8 7,5-257,4-132,8-134,5-209,1 Anläggningskapital 1 629, , , , , , , , ,7 S:A eget kapital 1 679, , , , , , , , ,6 Avsättning för pensioner 218,7 251,5 257,8 272,3 267,4 267,1 277,6 294,6 326,9 Andra avsättningar 55,8 47,6 41,3 26,4 28,1 26,6 20,4 17,9 10,0 Långfristiga skulder 90,6 88,4 86,2 86,0 83,9 84,0 81,8 79,6 77,4 Kortfristiga skulder 538,0 494,4 605,3 494,4 515,2 545,3 547,3 547,3 547,3 Kortfr skulder individuell del 84,7 80,3 86,0 87,0 87,0 93,0 97,8 103,6 109,3 S:A EG KAP O SK 2 666, , , , , , , , ,5 Likv medel, kortfr in o utlån, mkr netto 265,5 336,8 682,8 195,0 265,0-9,0 120,0 90,0 65,0 Redovisad soliditet, % 63,0 64,2 61,5 63,6 63,8 63,3 63,3 62,9 62,0 Ansvarsförbindelse p-skuld mkr 1 254, , , , , , , , ,0 Total p-skuld, mkr 1 472, , , , , , , , ,9 Soliditet med total p-skuld, % 15,9 15,2 16,9 17,7 18,9 19,8 21,6 22,2 21,8 Anm: Prognos 2015 är genomgående enligt augustirapporten. Anm till resultatbudgeten: Procentuell förändring av verksamhet och skatteintäkter 2012 är justerad för skatteväxling med Regionen angående kollektivtrafiken. Detta är den enda justeringen som är gjord vid beräkningen av de procentuella förändringarna.utvecklingen av verksamhetens nettokostnader påverkas också av omläggningar hyror räntor lån Tomt AB, återbetalningar av AGS-premier (2012, 2013 och 2015) och 2015 höga reavinster samt 2016 upphörande rabattering av arbetsgivaravgifter för unga. Skattehöjningen med 60 öre per skattekrona, d v s 0,6 %-enheter av beskattningsbar inkomst bidrar med 2,3 %-enheter till skatteintäktsökningen Anm till kassaflödesbudgeten: Justering ej likviditetspåverkande poster utgörs av avskrivningar, pensionsskuldens förändring inkl skatt, nya/ökade avsättningar inkl räntegottgörelser på dessa samt reavinster/förluster. Prognosen för förändring av kortfristiga fordringar och skulder är starkt beroende av betalningsflödet och mycket osäker. Vi har bedömt några stora poster: Förändring av avräkningsfordran och -skuld för kommunalskatt. I prognosen för 2015 är förutsatt att nettoskulden till bolagen i likviditetssamordningen minskar från 160 mkr i 2014 års bokslut till 100 mkr (150 mkr per augusti). I budgetantagandena har förutsatts att denna inlånade likviditet minskar med 25 mkr per år. Förutsättningarna medför att kontokrediten måste utnyttjas något år Av gjorda placeringar redovisas 43,6 mkr kortfristigt i prognosen för Dessa är sådana som förfaller inom ett år. År 2016 tillförs dessa likviditeteten samtidigt som en ny överföring sker med 194,7 mkr från långfristig till kortfristig placering. Beräknad minskning av avsättningar på grund av utbetalnngar under perioden avser bl a Torpa deponi och hälften av inbetald parkeringslösen (2018). Anm till balansbudgeten: Avvikelserna mot budget är här redovisade enligt principen lägre än/högre än. De långfristiga skulderna utgörs av aktieägartillskott till TSAB som inte utbetalas (t o m 2013 motsvarat av långfristig fordran) samt reavinst för försäljning av fastigheter till Tomt AB som periodiseras över hyrestiden..

32 28 Styrande policyer i Trollhättans Stad Verksamheterna i Trollhättans Stad skall bedrivas med kommuninvånarnas bästa för ögonen. Detta skall förverkligas genom att samtliga nämnder genomsyras av och tillämpar följande policyer. Policy för social hållbarhet Trollhättan Stad ska sträva efter att vara en kommun där invånarna lever ett gott liv med god hälsa utan orättfärdiga skillnader. Trollhättan ska vara en kommun där människors lika värde står i centrum. Trollhätteborna känner tillit och förtroende för varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen. Det innebär att: Stadens arbete ska bygga på långsiktighet, samverkan och helhetssyn, vara främjande och förebyggande och ha människan i fokus. Arbeta för att Trollhättan är en öppen, jämställd och inkluderande kommun, fri från diskriminering där alla oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder ges lika rättigheter och möjligheter och mångfalden är en tillgång. Barnrättsperspektivet enligt FN:s barnkonvention ska genomsyra alla politiska beslut och stärkas i alla verksamheter. Främja en god, jämlik och jämställd hälsa för alla i Trollhättan. Stärka demokratin och öka alla invånares, insyn, delaktighet och inflytande i samhällsutvecklingen i allmänhet och i den kommunala verksamheten i synnerhet. Arbeta för att Trollhättan är en kommun fri från våld där alla Trollhättebor känner sig trygga och säkra såväl i hemmet som i det offentliga rummet. Kvalitetspolicy Nämnderna skall målmedvetet verka för en god kvalitet som bygger på ständig förbättring och fokuserar på kunder/brukare. Det innebär att: Utveckla dialog och delaktighet med Trollhätteborna. Genom ett tydligt ledarskap driva ett systematiskt kvalitetsarbete som genomsyrar hela organisationen och präglas av ständiga förbättringar samt med starkt fokus på den som nyttjar Stadens service/tjänster, d.v.s. brukaren eller den till denne närstående. Arbeta professionellt och efter utmanande och förankrade mål, där genomförande och resultat regelbundet och på ett effektivt sätt följs upp. Låta kvalitetsarbetet kännetecknas av långsiktighet samt gemensam systematik och struktur. Ge förutsättningar för ett ständigt lärande byggt på reflektioner och analys över både misstag och framgångar. Stärka medarbetarnas engagemang genom ökad delaktighet och eget ansvar. Uppmärksamma positiva exempel i vår omvärld och i den egna organisationen och låta medarbetarna inspireras av detta. Aktivt jämföra de egna verksamheterna internt och externt och därmed skapa incitament för ständig förbättring och utveckling.