Årlig likabehandlingsplan för Månesköldskolan Läsåret

Transkript

1 Årlig likabehandlingsplan för Månesköldskolan Läsåret Vår strävan på Månesköldskolan 6-12 år är: Att all verksamhet på skolan vilar på en gemensam värdegrund präglad av ansvar, respekt, förståelse för och omtanke om andra människor Att alla barn kommer till skolan med en vilja och lust att lära och känner arbetsglädje Att alla barn känner att de har lika värde Att vi arbetar utifrån perspektivet Kunskap Livsstil - Hälsa Att vi i vårt arbetssätt utgår från varje barn. Att vi tänker på hur olika barn lär och var de är i sin utveckling Att vi ger arbetsro till varje barn i förskoleklass, fritids och skola Att vi har en gemensam gränssättning Att vi främjar elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över skolmiljön Att vi utvecklar samarbetet mellan skolan och hemmet Att vi har en stabil organisation där vi samarbetar och respekterar varandra I Skollagen kap 14 a och i diskrimineringslagen (2008:567) är det inskrivet från om diskriminering och kränkande behandling. Lagen skall skydda och värna om barn och elever. Ingen flicka eller pojke ska behöva gå till sin förskola eller skola och riskera att bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling, varken av vuxna eller av barn. De sju diskrimineringsgrunderna: Kön Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Könsöverskridande identitet Ålder

2 Annan kränkande handling kan vara Fysiska - t.ex. knuffar och slag Verbala - t.ex. bli hotad eller kallad fula ord Psykosociala - t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning Text- och bildburna - t.ex. klotter, brev, lappar, sms, e-post, mms Kränkning kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera personer. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Då kallas det mobbning. (bilaga 1) Ansvarsfördelning: Rektor har ett särskilt ansvar för verksamheten enligt skollagen. Rektor ansvarar för att planera personalens kompetensutveckling utifrån arbetet med likabehandlingsplanen. Rektor har ansvar för att ta initiativ till återkommande enkäter. Rektor har också ansvar för revidering av årlig likabehandlingsplan. Alla som arbetar på enheten har ansvar för att aktivt arbeta för likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling. Barnens ansvar är att känna till regler och följa dem och att berätta för någon personal när man själv eller någon annan blivit kränkt. Förälders ansvar är att läsa all information som skickas hem och tillsammans med sitt barn diskutera innehållet i den informationen man får. Föräldrar har också ansvar att berätta för någon skolpersonal om man fått kännedom att ens eget eller någon annat barn blivit utsatt på skolan. Arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling beskrivs i tre nivåer 1. Förebygga: Gemensamt för förskoleklass, skola och fritidshem: Tydliga regler som vi går igenom varje höst Tillsyn av vuxna på skolgården under hela dagen All personal får i början av terminen information om likabehandlingsplanen Vi har en vuxengrupp (Trygghetsgruppen) som tillsammans med ett antal kamratstödjare jobbar förebyggande Personalen ser årligen över sin kompetens vad gäller diskrimineringsgrunderna och införskaffar relevant kunskap. Specifikt för förskoleklass Spontana och planerade kompissamtal Ständigt återkommande diskussioner, lekar och övningar som stärker gruppkänslan Vi har gå-kompisar, när vi är ute och promenerar, alla får nya kompisar att gå med.

3 Specifikt för fritidshem Verksamheten är åldersblandad. Barnen får utökat ansvar efter ålder och mognad Frukost serveras på varje fritidshem. Detta är ett medvetet val från pedagogerna, för att ge barnen en lugn start på dagen. Ge barnen möjligheter att påverka fritidsverksamheten, genom t.ex. förslagslådor, intervjuer och stormöten. Genomföra fritidsråd Specifikt för skola Regelbundna klass- och elevråd Kamratstödjare från åk Upptäcka: Kamratstödjarna Trygghetsenkät (bilaga 2) Hälsobesök hos skolsköterskan förskoleklass och åk 4 De 3 ovan nämnda punkterna sammanställs varje vår av vuxengruppen för kamratstödjarna. EHT (elevhälsoteamet) går tillsammans med vuxengruppen igenom insamlat material, utifrån det görs den nya likabehandlingsplanen och nya mål för kommande år. All personal har ett gemensamt ansvar under hela dagen 3a. Åtgärda (när barn kränker barn): 1. Den vuxne samlar information och fyller i blanketten Förhandsbedömning kränkande behandling (bilaga 3) och lämnar till rektor. Rektor gör en bedömning om man bör gå vidare enl. planen. 2. Samtal med utsatt. 3. Den vuxne som fått information är ansvarig tillsammans med klassläraren för att åtgärder blir genomförda. 4. Enskilt samtal med den/de som uppträtt kränkande. 5. Kontakt med berörda föräldrar tas snarast. 6. Tillsammans med några eller någon ur vuxengruppen vidtar man nödvändiga åtgärder. 7. Uppföljning med de inblandade sker inom 1-5 dagar 8. Vid behov, uppföljning med de inblandade efter 1-2 veckor 9. Om ingen förbättring skett kallar rektor till EVK (elevvårdskonferens) där beslut om fortsatta åtgärder tas Samtliga steg dokumenteras och kränkningar, våld och hot om våld rapporteras månadsvis till huvudmannen. 3b. Åtgärda (när vuxna kränker barn)

4 1. Har man fått kännedom ska rektorn informeras 2. Rektorn är ansvarig för att beslut om fortsatta åtgärder tas Utvärdering av mål för läsåret 2013/2014 Vi har förbättrat organisationen med kamratstödjararbetet - Hittat mötesplatser för de vuxna i kamratstödjargruppen - Utvecklat återkoppling kamratstödjare klass Det har getts tillfällen där all personal på skolan har en dialog och gemensamt beslutat om vilka regler som gällde inom skolan inför läsåret 13/14. Planen har implementerats hos personalen för att de senare ska kunna informera elever och föräldrar. Trygghetsenkäter för eleverna har genomförts. Resultaten följdes upp i alla klasser. Kamratstödjargruppen har arbetat med att skapa en större förståelse för vad mobbning är, hur det fungerar och vad man kan göra åt det. Under läsåret har eleverna sett ett antal filmer (UR; Vara vänner). Därefter har de diskuterats. Arbetsordning efter årsklocka (bilaga 4). Mål för 2014/2015 Rektor initierar en diskussion om uppdraget (bil 5) Återkoppling av trygghetsenkäterna i alla klasser-förbättringsområden? Informera eleverna om kränkningar på nätet Återupptäcka faddersystem mellan yngre och äldre barn

5 Bilaga 1 Förklaringsmodeller till mobbning. Varför utsätts en del barn för mobbning, vad är det som gör att en del kränker andra barn? Mobbning är inte något entydigt begrepp. När man ska svara på frågan varför mobbning sker, är det viktigt att titta på hela situationen. Vi har lätt att fastna på individnivån, att felet ligger hos den utsatte, eller den eller de som utsätter. Nedan följer 6 olika förklaringsmodeller till vad kan vara orsaken till mobbningen och de olika orsakerna kräver olika åtgärder. Det som också kan göra det svårt att förstå är att flera av förklaringsmodellerna kan finnas i samma mobbningssituation. Kjell Granström (Utstött, Thors 2007) beskriver de olika synsätten. En biologisk förklaringsmodell: Orsaken ligger hos offret. Många människor ser olikhet som en anledning till att barn och vuxna utsätts för mobbning. Det kan handla om någon har glasögon, är tjock, kommer från annat land, har annorlunda intressen. Ett biologiskt synsätt bygger på de iakttagelser man gjort av djur i fångenskap. Fysiskt starka och aggressiva får hög rang och de svag och passiva hunsade. De finns inte något övertygande forskningsstöd om att det skulle vara så (Olweus 1973) Åtgärder enligt en biologisk förklaringsmodell skulle vara att flytta den utsatte eleven för att skydda honom eller henne. En annan åtgärd kan vara att beskydda den utsatte för att bli sönderhackad - en tredje åtgärd kan vara att förändra den utsatte, snyggare kläder, bättre kost, försöka bli som alla andra. En socialpsykologisk förklaringsmodell. Alla människor söker efter en identitet och roll i det sociala samspelet, även i en skolklass söker man efter att hitta sin roll. I många klasser finns det någon snygging, mes, pluggis, clown, m.m. Så i samspelet med andra försöker varje elev att finna sin roll, ibland finns det bara hackkycklingsroll kvar, och någon måste ha den. Med det här synsättet blir åtgärden att hjälpa den utsatta eleven att hitta en annan roll, en mindre destruktiv. En lärare kan vara till hjälp genom att ge eleven en annan funktion. Att pröva att spela nya roller kan vara bra för många i en grupp. Många kan behöva hjälp att kliva ur sin roll. Friends är en organisation som jobbar med kamratstödjare, de menar att kamrater också kan påverka klassens rollbesättning, och genom det bryta destruktiva rollmönster. Inlärningspsykologisk förklaring: Orsaken ligger hos förtryckarna I en klass så lär man sig hur man ska uppträda, det finns regler för hur man beter sig. Det kan vara att sitta på sin plats i klassrummet, inte tränga sig före i matkön, till umgängelse reglerna hör också att inte kalla varandra för fula saker, eller ta saker ifrån varandra. Om man har en inlärningspsykologisk förklaring så betyder det att den som mobbar den har lärt sig reglerna fel, en brist i utbildning dvs. skolans fel eller uppfostran, hemmets fel. För att komma till rätta med problemet behöver man specialundervisning så att man kan lära sig rätt regler hur man är mot varandra. Farsta modellen jobbar med det här synsättet. Mobbaren får tillsammans med en vuxen tänka ut hur man kan förhindra mobbning dvs. rättbeteende, mobbaren får sedan pröva detta nya beteende, och får belöning vid framsteg. Ett annat sätt är att föräldrarna får gå

6 en föräldrautbildning, för att kunna ge barnet en bättre guidning hur han eller hon ska vara Psykoanalytisk förklaringsmodell. Enligt den teorin är det tidiga barndomsupplevelser som präglar personligheten även i senare år. Dan Olweus (1998) har studerat vad som kännetecknar mobbare och har kommit fram till att de ofta kommer från problematiska hemförhållanden, kanske med auktoritära och bestraffande föräldrar, ointresserade eller avvisande. Barn som växer upp under sådana förhållanden antas kunna ha en hög nivå av ångest och aggressivitet. Det behövs inte mycket av motstånd förrän bägaren rinner över. Ett sätt att hantera aggressiviteten och självkänslan skulle då kunna vara att degradera, förödmjuka, och dominera andra. Barn som har mött lite av empati har svårt att leva sig in i hur andra kan uppleva saker. Mobbning är enligt detta synsätt ett resultat av inre olösta konflikter. Åtgärder med detta synsätt blir att komma till rätta med mobbarens grundläggande problem. Ofta är orsakerna djupa och det här kräver lång bearbetning. Det kan bestå av individuell terapi, eller att man jobbar med hela familjen. Om skolan tror att det finns djupare orsaker till mobbningen, är det skolans skyldighet att lämna ärendet vidare till socialtjänst eller barnpsykiatrin. Gruppsykologisk förklaringsmodell: orsakerna finns i miljön. Om ledarskapet är oklart, om uppgifterna är otydliga, materialet är svårtillgängligt eller obegripligt kan det uppstå oro i klassen. Det kan leda till att det uppstår ångest, irritation och aggressivitet. Ett sätt att hantera detta kan vara att kanalisera oron i ett kampbeteende, som kan leda till att man utser en syndabock, som blir måltavla för missnöjet. Genom att rikta gruppens tillkortakommanden på en bestämd individ i gruppen reduceras tillfälligtvis gruppens ångest. Det räcker med att det är en eller ett par som står för anfallen, de andra blir tysta åskådare, men ändå delaktiga i dynamiken. Kjell Granströms egen forskning (2005) har visat att sådana krafter är mycket starka och många gånger orsakade av otydliga och motstridiga arbetskrav. Med det här synsättet blir åtgärden att försöka identifiera vad det är i miljön som ger upphov till gruppens ångest. Det betyder att man inte fokuserar på mobbningen utan på det runtomkring. Olweus (1998) visar att man kan förebygga mobbning genom att ha ordnade arbetsformer, hanterbara uppgifter och ett tydligt ledarskap. Värdepedagogisk förklaringsmodell I de nationella läroplanerna förespråkas en människosyn som innebär allas lika värde, respekt för andra, livets okränkbarhet och solidaritet. Detta utmanas av den moralsyn som förmedlas genom bl.a. genom dataspel och filmer. Skolan är en del av samhället och dess utbud med öppna och dolda värden och normer. Det innebär att eleverna finns i miljöer som kan fostra till förakt för svaghet, att våld är en framkomlig väg för att få det man vill, att sanktionera förtryck, förföljelse och mobbning. Enligt detta synsätt finns det en risk att skolan är otydlig beträffande grundläggande värden, vilket kan leda till

7 utveckling av fördomar, främlingsfientlighet. Detta blir i sin tur ett sorts berättigande för att ge sig på individer som upplevs annorlunda, svag eller utmanande. Mobbning kan ses som ett uttryck för andra värden än de skolan talar om har invaderat klassrummet. Åtgärder blir med detta synsätt att jobba med värdegrunden, att genom rollspel, värderingsövningar m.m. på det sättet hjälpa eleverna att utveckla sin sociala kompetens och empatiska förmå Bilaga 2. Exempel på enkät råga antal/ värdering antal Klass 6B VT-14 antal 18 medel r svar värde Eleven i skolan Trivs du i skolan? 3, Trivs du med dina klasskamrater i skolan? 3, Hur känner du dej när du har arbetspass/lektion? 3, Hur känner du dej när du har rast? 4, Har alla någon att vara med på rasterna? 3, Hur känner du dig när du äter i matsalen? 3, Hur känner du dig när du skall byta om inför gymnastiken? 3, Känner du att någon vuxen i skolan lyssnar på dig när du har något du vill berätta? 3, Känner du dig trygg i skolan? 3, Är stämningen bra mellan klasserna? 3,1

8 3,6 Bilaga 3. Blankett kränkande behandling Förskola / skolpersonals del Barn/ elev som kan ha blivit utsatt; Uppgiftslämnare och datum; Beskrivning av händelsen (vem kan ha utsatt barnet/eleven, tidpunkter, plats, vad hände); Redan vidtagna åtgärder och kontaktade personer (vårdnadshavares inställning viktig!); Uppgiftsmottagare: Rektors del Förhandsbedömning gäller för trakasserier för diskrimineringsgrunden eller kränkning Rektors bedömning med motivering; Rektor:

9 Bilaga 4. Årsklocka, trygghetsgruppen

10 Bilaga 5. Vad innebär mitt uppdrag på skolan? Som rektor vill jag bidra till att skapa en miljö som inspirerar till utveckling och förmedla en känsla av att vi är ett lag med ett gemensamt mål. Som rektor har jag ett avgörande ansvar att tillgodose elevernas utbildning och utveckling och för att säkra det behöver jag vinna personalens, elevernas och föräldrarnas förtroende och respekt. Som rektor har jag höga förväntningar på personalen och eleverna och jag har också höga förväntningar på mig själv Som rektor vill jag kunna lyssna och ta till mig synpunkter men också vara tydlig Som rektor vill jag hela tiden försöka förändra och förbättra mina personliga egenskaper och mitt ledarskap. Som rektor vill jag bidra till att skapa en trivsam arbetsplats Som ledare förväntar jag mig att: Pedagogen har en positiv attityd till sitt uppdrag och bidrar aktivt till en gemensam utveckling av verksamheten Pedagogen har höga förväntningar på sig själv och på sina elever och ställer tydliga krav Pedagogen tydligt visar eleverna att hon/han är intresserad av deras framsteg Pedagogen inser skillnaden mellan eleven som person och elevens beteenden Medarbetaren visar respekt för alla kollegor och har förståelse för varandras styrkor och svagheter Medarbetaren främjar samarbete med föräldrar, kollegor och skolledning Medarbetaren bidrar till att skapa en trivsam arbetsplats Dokumentet har arbetats fram i trygghetsgruppen tillsammans med kamratstödjarna och presenteras för personal Likabehandlingsplanen fastställs i möte med all personal och gås igenom med alla elever i början av ht 2014 Tomas Dalemo, rektor