Plan för arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling i Torsviks skola samt årlig plan läsåret 2011/2012

Transkript

1 Plan för arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling i Torsviks skola samt årlig plan läsåret 2011/2012 Torsviks skolområde POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST Torsviks skola Skolvägen torsvik@lidingo.se Skolvägen 5 FAX INTERNET Lidingö

2 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Syfte.. sid 4 Mål sid 4 Definitioner.. sid 5 Kartläggning sid 5 Förebyggande arbete sid 6 Arbetet i barn- och elevgrupper... sid 6 Ordningsregler.. sid 7 Samverkan hem skola. sid 7 Förutsättningar och insatser i verksamheten sid 7 Organisation av Nätverket sid 8 Åtgärder vid kränkande behandling och mobbning. sid 8 mellan elever sid 8 mellan vuxna, eller mellan vuxen och elev.. sid 9 Uppföljning och utvärdering sid 9 Lästips och referenslitteratur sid 10 Bilagor... Årlig plan... sid tips till föräldrar med surfande barn sid 12 Ordningsregler på Torsviks skola sid 13 Nätverksbroschyr med kontaktlista. sid 14 2

3 1 Inledning Torsviks skolas plan för arbete mot diskriminering och annan kränkande behandling riktar sig till barn, elever, personal och föräldrar. Ett gott samarbete mellan skolans personal och hemmet är en förutsättning för att arbetet mot kränkande behandling och mobbning ska fungera. arbetet vilar på en gemensam grund men beroende på de olika verksamheterna inom organisationen (förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg) kan arbetsmetoder och innehåll variera. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr-11) betonar att Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. I Skollagen 1 kap 2 står det att skolan ska aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. From 1 april 2006 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling (2006:67) i alla verksamheter som omfattas av skollagen. Lagen syftar till att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder förbjuds i förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Lagen innebär också att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan kränkande behandling, som exempelvis mobbning. Det åligger skolområdets personal att när man får kännedom om kränkning eller mobbning utreda och sätta in de åtgärder som behövs för att stoppa kränkningen eller mobbningen. Lagen omfattar all verksamhet som beskrivs i skollagen: förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grund- och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning. 3

4 2 Syfte Syftet med planen är: att skolan ska vara en trygg plats för barn, elever och vuxna att arbetsmiljön ska präglas av tolerans och en förmåga att kunna leva sig in i andras villkor och värderingar att det finns en tydlig struktur för hur skolan organiserar sitt arbete för en trygg och positiv skolkultur och arbetsmiljö att det förebyggande arbetet mot diskriminering eller kränkning och åtgärder synliggörs i verksamheten. 3 Mål Alla i skolan skall vara välinformerade om planen och skolans syn på konsekvenserna av kränkande behandling. Varje enskilt barn eller enskild elev som känner sig kränkt ska uppleva att de får tillräckligt med stöd från skolans personal. Personal och elevrepresentanter som är organiserade i arbetet mot mobbning ska vara väl förtrogna med sin uppgift och utbildas kontinuerligt så att de blir säkra i sina roller. Skolledningen ska skapa förutsättningar för att personal, elever och föräldrar kan arbeta för ökad trygghet och tolerans inom skolområdet. Följande sidor beskriver hur arbetet mot mobbning, kränkningar och annan diskriminering sker på Torsviks skola. I den verksamheten innefattas F-3, 4-6, 7-9 samt skolbarnsomsorg (fritids). 4

5 4 Definitioner Kränkande behandling omfattar alla former av kränkning av annan individ, både enstaka och upprepade händelser. Det är alltid den enskilde individens upplevelse av att vara kränkt som vi ska utgå ifrån när vi uppmärksammar kränkningar. Mobbning är när ett barn eller en elev vid upprepade tillfällen och över tid blir utsatt för negativa handlingar och är i underläge. Att kränka någon kan t ex vara att: frysa ut någon genom blickar eller ej tala med en person baktala en person göra grimaser och miner, himla med ögonen, sucka, tystna, inte svara på tilltal, behandla någon som luft etc hota om våld håna, härma eller kommentera det den utsatte säger och gör retas sprida rykten viska, utestänga någon från samhörighet uttrycka främlingsfientlighet använda nedsättande uttryck anonyma telefonsamtal, brev, e-post, sms etc kränkning i t ex chatforum på internet Kränkning och mobbning som sker på internet eller med mobiltelefon är föräldrarnas ansvar. Skolan tar hand om de situationer som uppstår i skolan p g a dessa handlingar men det är alltid föräldrarnas ansvar att lära sina barn vad man får säga, göra eller uttrycka på internet eller via sms. På webbsidan finns föräldraråd om hur man lär sitt barn att använda och uppföra sig på internet. 5 Kartläggning Varje termin genomförs enkäter i klasserna för att kartlägga mobbning och kränkningar i Torsviks skola. Den klassansvarige samlar in och sammanställer svaren och resultatet förmedlas till dels nätverksgruppen dels till ansvarig rektor. Vi använder en enkel enkät efter förlaga i Att stoppa mobbning går samt har en egen fördjupad enkät där eleverna även i fri text kan beskriva hur de upplever mobbning och kränkningar på vår skola. Vi använder även kartor över skolan där eleverna får visa vilka platser som för dem känns otrygga. Eleverna får även på ett veckoschema visa vilka tidpunkter som eventuella kränkningar uppkommer. På de klasstödjarträffar som genomförs årskursvis var tredje vecka går elever och nätverksrepresentanter igenom hur läget är just nu. De beslutar vilka insatser som behövs och planera även förebyggande insatser i klasserna. Varje klasstödjarträff avslutas med en hemlig lapp där eleverna kan skriva ned mer specifikt vad de ser, hör eller känner sig oroliga för. Nätverksrepresentanterna går igenom informationen och beslutar vad som ska ske i varje specifikt fall för att utreda mobbningen eller kränkningen. I vissa fall kan det vara att informera mentorn om att någon elev behöver extra stöttning eller uppmuntran, det kan vara att fler i 5

6 personalen behöver uppmärksammas på att någon elev är ensam eller utsatt och det innebär ofta att samtal ska ske med den eller de som mobbat eller kränkt för att stoppa mobbningen. I mentorssamtalen som varje elev har enskilt under terminstid finns det utrymme för samtal om den sociala situationen i klassen eller i den enskilda elevens fall. Alla mentorer på Torsviks skola har utbildats i en coachande samtalsmodell för att kunna hantera både frågor som rör studierna och frågor som rör elevens sociala utveckling. Från den Synovate-undersökning som görs varje år med elever i år 2, 5 och 9 samt deras föräldrar får skolan också en bild av hur eleverna och föräldrarna upplever Torsviks skola då den ställer frågor kring trivsel, mobbning och kränkningar i skolan. Kartläggningen ligger till grund för den årliga plan som beskriver de åtgärder som ska genomföras under läsåret. Åtgärderna tas fram i samverkan med skolans ledning, arbetslag, elevhälsan och elevråd. På Torsviks skola välkomnar vi att andra aktörer intervjuar, undersöker och reflekterar kring vår verksamhet och där har vi haft nytta av att få information kring frågor om kränkningar och mobbning. Ett exempel som gav oss en bild av hur stor del som sker som elektronisk mobbning är en studie av Malin Rick för Högskolan i Gävle. Rapporten finns att läsa på vår hemsida. Via Rädda Barnen har vi haft föreläsningar för elever och föräldrar kring nätmobbning. 6 Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet är den viktigaste delen för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Alla personal på skolan har ansvar för att arbeta förebyggande kring elevernas trygghet. All personal, barn/elever och föräldrar ska känna till planen. Den ska revideras varje höst och finnas tillgänglig på Torsvik skolområdes hemsida. Varje nytt läsår startar med en schemabrytande temavecka där klasslärarna fokuserar på grupp- och trygghetsövningar för att tillsammans med eleverna skapa en grund för gemenskap och trygghet i gruppen. Det grundläggande arbetet för elevernas trygghet sker i barn- och elevgrupperna tillsammans med klasslärare/mentor och är basen för allt elevvårdsarbete. Skolhälsovården erbjuder stöd för aktiva mentorssamtal i grupp. Under läsåret arbetar mentor/klasslärare fortlöpande med trygghets- värderings- och relationsövningar i klasserna tex EQ. Vi har under ett flertal år haft föreläsningar för föräldrar kring skolans EQ-arbete och hur man som förälder kan stärka sitt barn. Under året har det vid ett antal tillfällen erbjudit samtalsgrupp för föräldrar till barn i de yngre åldrarna. Samtalen har rört sig kring föräldrars oro kring skolstart, trivsel och regler. 6

7 Skolledningen ansvarar för att barn/elever och personal i Torsviks skolområde får regelbunden undervisning/fortbildning i frågor som handlar om diskriminering och annan kränkande behandling. Arbetet i barn- och elevgrupper Eleverna får möjlighet att påverka och utveckla sina demokratiska värden via klass- och elevråd kontinuerligt under läsåret. Eleverna tar del av planen genom att man startar diskussioner i klassen och arbetar med frågan på klassråd. Via elevrådet skapas handlingsplaner som är direkt riktade mot de identifierade utvecklingsområden som både elever och vuxna uppmärksammat. I vår organiserade verksamhet ska barnen/eleverna inte välja lag eller grupp i olika sammanhang, på lektioner eller raster. Ordningsregler Skolan har ordningsregler som är förankrade i personalgrupp och elevråd. Reglerna delas ut till föräldrarna och tas upp vid utvecklingssamtalet. Samtal kring ordningsreglerna sker regelbundet i barn- och elevgrupperna under hela läsåret och elever och lärare diskuterar (och klargör) de sanktioner som finns för de som bryter mot ordningsreglerna. Förändringar av ordningsreglerna görs i samråd med rektor, arbetslagsledare, elevvård, elevråd och föräldraförening. Samverkan hem skola Ett väl fungerande samarbete mellan skolan och hemmet är en förutsättning för att planen ska kunna fungera. Det är viktigt att skolan och hemmet har ett gemensamt förhållningssätt kring frågor om diskriminering och annan kränkande behandling. Frågor kring planen tas upp på föräldramöten, vid utvecklingssamtal eller andra möten/samtal mellan hemmet och skolan. Vid varje utvecklingssamtal går eleven, föräldrarna och mentorn igenom skolans värdegrund, ordningsregler och planen och föräldern skriver på ett kontrakt att de har gått igenom denna information tillsammans med sitt barn. Förutsättningar och insatser i verksamheten Torsviks skola har fritidspersonal från förskoleklass och upp till år 9 som samverkar med lärare och elever under skoldagarna. Fram till år 3 organiseras fritidsverksamhet i respektive hus (A, B och I) och för år 4-5 på Torsviksgården. För de äldre eleverna finns fritidspersonalen i skolcafeterian. Fritidspersonalen arbetar mycket aktivt med eleverna kring värderingar och de normer som gäller för samvaro i skolan. För att skapa trygghet för eleverna under skoldagen finns rastvakter på rasterna både på F-5 och på 6-9. H-huset (där de äldre eleverna har sina lektionssalar) har kameraövervakning för att minska skadegörelse, stölder och även i viss mån kränkningar. På utvecklingssamtal samtalar skola och hem om elevernas kamratrelationer och vid mentorssamtal samtalar mentor och elev om dessa frågor. Varje termin genomförs en 7

8 trivselenkät i alla elevgrupper. Vid skolsköterskans rum finns en brevlåda där elever kan lägga anonyma meddelanden. Temadagar och friluftsdagar ger barnen/eleverna möjlighet att utöka sina sociala kontakter. Stadieövergångar förbereds genom skolbesök och olika aktiviteter. Hemmet får i början av höstterminen en informationsbroschyr om nätverket mot mobbning. Elevhälsan träffas varje vecka för att få en överblick av hur barnen/eleverna har det i skolan och diskutera samt besluta om de insatser och åtgärder som behövs för att skolan ska bli en tryggare plats. Elevhälsan träffas både med rektorerna på elevvårdsmöten och utan rektorer som arbetslag. I Nätverket mot mobbning ingår vuxna representanter för arbetslagen, elevhälsan samt klasstödjare år F-9. Skolområdet har också en krisgrupp i samverkan med kommunen. Organisation av Nätverket mot mobbning Torsviks skola Klasstödjare F-2 Elevhälsan Skolledning Klasstödjare år 9 Klasstödjare år 3 Mobbningsteam F-3, 4-6 & 7-9 Klasstödjare år 8 Klasstödjare år 4 Klasstödjare år 7 Klasstödjare år 5 Klasstödjare år 6 All personal i Torsviks skola har ansvar för att förebygga och aktivt motverka kränkande behandling. I skolan finns Nätverket mot mobbning bestående av personal och elever. Det finns mobbningsteam för år F-3, 4-6 och för år 7-9. Mobbningsteamet består av elevvårdspersonal samt representanter från lärare och övrig personal. I klasserna väljer eleverna två klasstödjare, en flicka och en pojke. Dessa elever hjälper till att uppmärksamma om någon kamrat blir utsatt för negativa handlingar av andra kamrater. I år F-2 utses klasstödjarna enligt ett rullande schema så att alla får pröva på hur det är att vara klasstödjare. 7 Åtgärder vid kränkande behandling och mobbning Kränkning mellan elever När skolan får reda på att någon kränkning har skett, utreder vi händelsen/händelserna så fort som möjligt. Utredningens omfattning beror på händelsernas karaktär och utförs alltid med hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Vi arbetar efter Österholmsmodellen som är 8

9 utarbetad av AnnCha Lagerman samt annan personal på Österholmsskolan i Stockholms kommun. När kränkning har förekommit mellan elever samtalar en vuxen från Nätverket med den utsatte för att ta reda på vad som hänt. Efter det har två vuxna ett allvarligt samtal med den eller de som utfört kränkningarna. Samtalsmodellen finns beskriven i boken Att stoppa mobbning går! av AnnCha Lagerman. Samtalen är med enskilda elever, vi har aldrig samtalen i grupp. Vi strävar efter att eleverna har sin mentor med sig i samtalen, när det inte är möjligt deltar två vuxna från Nätverket och mentorn informeras om samtalen så fort möjligt är. Mentorn informerar elevernas föräldrar om vad som skett. Efter ca två veckor följer vi upp samtalen, både med den utsatte och den eller de som utfört kränkningen. Om kränkningarna inte har upphört vid uppföljningssamtalen kallas elevens föräldrar till samtal med rektor. Vid detta samtal klargör skolan att kränkningarna måste upphöra och tillsammans med föräldrarna görs en handlingsplan. Vid grova former av kränkning kallas föräldrarna omgående till skolan. Alla uppmärksammade kränkningar och mobbningsituationer dokumenteras i en incidentrapport som delges rektor för vidarebefordran till Utbildningsförvaltningen. Kopia på incidentrapport sparas hos rektor. Kränkning mellan vuxna, eller mellan vuxen och elev När vuxna är inblandade i kränkningar arbetar vi enligt Lidingö stads arbetsmiljöpolicy. Områdeschefen eller den han utser utreder händelsen och informerar skolans skyddsombud. Berört fackligt ombud kontaktas av skyddsombudet. I de fall elever är berörda, informeras elevens föräldrar, elevens mentor och elevvården. Om det är eleven som blir kränkt får eleven stöd från mentor och elevvårdspersonal. När det är den vuxne som blir utsatt för kränkningar finns det samtalsstöd att få genom Lidingö Stad. 8 Uppföljning och utvärdering Ansvar för att uppföljning och utvärdering, av både det preventiva arbetet och att planen används och följs av skolans personal, elever och föräldrar, har Nätverket mot mobbning. Det ska ske regelbundet i Elevhälsan A-lagen Elevrådet Klassrådet Mentorsamtal Utvecklingssamtal Revidering av planen sker under höstterminen efter sammanställning av de utvärderingar som gjorts under föregående år. De förändringar som bör genomföras i planen förankras i elevvården, elevrådet och klassråden. 9

10 Lästips och referenslitteratur Anncha Lagerman, 1999, Att stoppa mobbning går: handbok i arbete mot mobbning, Förlagshuset Gothia, ISBN: / Skolverket, frågor och svar, information samt förordningar och styrdokument Skollagen, SFS nr: 2010:800, Utbildningsdepartementet, (finns att läsa på Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, SFS nr: 2006:67, Utbildnings- och kulturdepartementet (finns att läsa på Läroplan för grundskolan, förskoleklasser och fritidshemmet 2011, 2011, Edita, Västerås, ISBN BRIS, stöd och råd till barn under 18 år Det unga internet Råd och information om barn och ungdomars nätanvändning Så kan skolan förebygga våld, hot och mobbning skrift från Lärarförbundet Livstid Information, handledning samt lektionstips om nätanvändning Bilaga Tio tips till föräldrar med surfande barn från broschyr utgiven av SAFT, ett eu-projekt för säkrare användning av Internet för barn och ungdomar Torsviks skolas ordningsregler, Torsviks skola Nätverksbroschyr med kontaktlista, Torsviks skola Årlig plan, stadievis Torsviks skola Incidentrapport, Lidingö Stad 10